Gymnasieskolan och Gymnasiesärskolan. Verksamhetsplan 2017 Verksamhetschef Gymnasiet

Transkript

1 Gymnasieskolan och Gymnasiesärskolan Verksamhetsplan 2017 Verksamhetschef Gymnasiet

2 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Verksamhetsplan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Dokumentägare Gymnasiechef Författningsstöd Strategisk plan Dokumentansvarig Ingemar Grufman Dokumenttyp Verksamhetsplan Publicering Omfattar Gymnasieskolan och Gymnasiesärskolan Beslutad xx Bör revideras senast Beslutsinstans Verksamhetschef Diarienummer Revidering Ursprungsförslag Revidering Beslutsunderlag Revidering 3 Nytt Beslutsunderlag Arbetsplan 2 (10)

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Framtidens skola Verksamhetsplanen Förutsättningar Ramar Mål i strategiskaplanen Kommunstyrelsens övergripande mål Nämndplanen Förbättringsområden Skolornas respektive områden Erikslund: Haga: Hushagen: IM: Ljungbergs: Soltorg: Gemensamma områden Studiehandledning på modersmål Slutföra sina studier Analys som ligger till grund för val av områden Verksamhetsrapporter Skolinspektionen Förra årets förbättringsområden Ekonomi/resurser Sammanfattning... 9 Arbetsplan 3 (10)

4 1. Inledning 1.1. Framtidens skola Framtidens skola förutsätter en helhetssyn på barns utveckling och lärande där alla kan erbjudas goda lärmiljöer i såväl social, pedagogisk och fysisk bemärkelse. Arbetet under året har fokuserats på strategierna i Nämnplan 2016 (systematiskt kvalitetsarbete, kompetensförsörjning, lokalförsörjning). I den lokalförsörjningsplan som utarbetats har lokalbehoven kartlagts på 10 års sikt för att säkerställa kapaciteten. De ny- om- och tillbyggen som är beslutade inom två till tre år har samlats i en aktivitetsplan. Det är också av stor betydelse att anlägga ett kommunövergripande perspektiv, så att vi arbetar brett över sektorerna för ett hållbart Borlänge, ekonomiskt-socialt-ekologiskt. För att få en helhetsbild och samordna processerna har dialogmöten genomförts med rektorer och elevhälsa, med politikerna och med verksamhetscheferna inom hela sektorn. Detta ökar möjligheten till en systemsyn i utvecklingsarbetet. Under hela året har svårigheterna att rekrytera personal påverkat situationen i Borlänges förskolor och skolor. Att problemet är nationellt endast ökar svårigheten. Skolstrateger och rektorer har haft möten för att ta fram nya idéer ifråga om annonsering och marknadsföring, och på skolorna arbetar man aktivt för att förbättra arbetsmiljön och skapa attraktiva arbetsplatser. En grundlig genomlysning av arbetsmiljöarbetet pågår för närvarande. Verktyget Prio fungerar som ett stöd i att bedöma den egna verksamheten och ta nya initiativ till problemlösning i samarbete. De åtgärder som påbörjades under år 2016 kommer att fortsätta och utvecklats det kommande året i samverkan med HR-avdelningen. Det gäller bland annat träffar med studenter, skolpresentationer översyn av vår annonsering, nya vägar och rutiner tillskapande av anställningar som stöd till pedagogerna, till exempel socialpedagoger, kompanjonlärare, elev-/lärarassistenter, kombinationstjänster enligt Framtidsmuséets modell översyn av karriärtjänsternas inriktning och framtid deltagande i rekryteringsmässor Arbetet framöver kommer att fokusera på de nya strategierna i Nämndplan 2017: systematiskt kvalitetsarbete, långsiktig kompetensförsörjning, kollegialt lärande, dialog mellan medborgare, medarbetare och nämnd. Därtill kommer den nationella strategin för digitalisering som kommer att kräva kompetensutvecklingsinsatser, tekniskt och pedagogiskt stöd samt ökad tillgång till digitala verktyg. För att synliggöra arbetet med Framtidens skola kommer en kommunikationsmodell och plan att tas fram i samarbete med kommunikationskontoret. Det tvärsektoriella arbetet kommer att öka bland annat genom den kartläggning av social hållbarhet som syftar till att se över behoven av framtida insatser. Ett annat utvecklingsarbete som påbörjats är att i samverkan med Socialtjänsten anlägga en systemsyn på barnets behov så att de insatser och arbetssätt som är värdeskapande för barnet kan identifieras. Under året har Framtidsmuséet på sektorschefens uppdrag gjort en förstudie över läget i Borlänges skolor. Resultatet har presenterats för nämnden. Det utvecklingsbehov som kommer fram i förstudien går i flera fall igen i behov som rektorerna lyft i möte med skolstrategerna liksom i de områden som visas i Prios kartläggningar. Skolkontoret kommer tillsammans med Framtidsmuséet att gå in i ett utvecklingsarbete med medel från Ljungbergsfonden. Innehåll och utformning kommer att beslutas i samråd med sektorschef och rektorer och ska inte föregripas här. Men det kommer att bygga på något eller några av de behov som har uttryckts i enheternas rapporter. Arbetsplan 4 (10)

5 1.2. Verksamhetsplanen Verksamhetsplanen ska fånga upp och beskriva Borlängebornas rättigheter/ behov/ efterfrågan samt beskriva verksamhetens utmaningar, uppföljning av dessa samt utvecklingsområden. Verksamhetsplanen beslutas av ansvarig chef och revideras årligen. (STRATEGISK PLAN MED EKONOMISKA RAMAR , sid 24) Verksamhetsplan utgår från skolornas verksamhetsrapporter. Verksamhetsrapporterna innehåller analys av det gångna läsåret och prioriterade förbättringsområden med utgångspunkt i denna analys. I denna verksamhetsplan görs en sammanfattning av läget och de förbättringsområden som är gemensamma inom Borlänge gymnasieskola. Eftersom Ljungbergsgymnasiet, gymnasiesärskola, utgör en egen skolform skild från gymnasieskolan redovisas ekonomiska ramar och resultat separat i detta dokument. 2. Förutsättningar 2.1. Ramar Eleverna erbjuds samtliga nationella gymnasieprogram. De som inte finns i kommunens egen gymnasieskola tillgodoses genom att eleverna ges möjlighet att läsa önskad utbildning på annan ort främst genom GYSAM. Antalet elever inom verksamheten gymnasieskola beräknas 2017 i genomsnitt (årsmedelvärde) att vara elever varav 525 elever är hemmahörande i andra kommuner. Det är en ökning med 212 elever jämfört med budget Den största ökningen är på IM, de individuella programmen, men även de nationella programmen beräknas att öka. För verksamheten gymnasiesärskola beräknas antalet elever i genomsnitt (årsmedelvärde) att vara 87 elever varav 48 elever är hemmahörande i andra kommuner. Det är ett oförändrat antal i jämfört med budget Ekonomisk översikt Gymnasieskola Arbetsplan 5 (10)

6 Ekonomisk översikt Gymnasiesärskola 2.2. Mål i strategiskaplanen Kommunstyrelsens övergripande mål Det finns förutsättningar för ett attraktivt och hållbart näringsliv o Vi erbjuder ett brett utbud yrkesutbildningar i gott samarbete med regionens näringsliv Borlänge kommun främjar ett varierat kultur- och fritidsliv som är tillgängligt för alla o Erbjuder LIU (lokal idrottsutbildning) till samtliga elever på alla program Alla barn och elever har möjlighet att nå utbildningens mål Motivering Genomförd utbildning är en av de viktiga förutsättningarna för att vara en aktiv samhällsmedborgare med egen försörjning. Indikator Andel elever med gymnasieexamen efter avslutad utbildning Utgångsvärde 2015: 89 % Indikator Andel elever med gymnasieexamen med grundläggande högskolebehörighet Utgångsvärde 2015: 62,4 % Särskilt politiskt uppdrag: Säkerställa att verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Säkerställa att elever i behov av särskilt stöd får det Borlänges ungdomars förutsättningar för att klara fortsatta studier eller att gå direkt in i arbetet ökar väsentligt om de erövrar en gymnasieexamen. Därför måste målet vara att alla elever får erforderligt stöd och handledning för att klara sin gymnasieexamen. De processer vi använder i gymnasieskolan måste stödja detta arbete. Skolornas respektive förbättringsområden och gymnasieskolans gemensamma arbete syftar till ökad måluppfyllelse. Detta har varit grunden för skolornas analys och val av områden. Arbetsplan 6 (10)

7 2.3. Nämndplanen. Strategi Indikator Hur mäter vi? Kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsar- betet vilar på metoderna Bruk (förskola) och Prio (grundskola, gymnasieskola) Kompetensförsörjning Processen för rekrytering och kompetensförsörjning är långsiktig och bygger på reella behov Dialog med medarbetare, medborgare och nämnd Rutiner för dialogen finns och följs 3. Förbättringsområden 3.1. Skolornas respektive områden Årlig kontroll av hur metoderna av- speglas i verksamhetsrapporterna Görs vid kvalitetssamtalen Upprättande av plan för kompetensförsörjning Görs av rektorerna i samverkan med sektorn Mätning av andel utbildad och/eller legitimerad personal inom respektive verksamhet Görs i verksamhetsrapporterna Redovisning av genomförda insatser Också i vht-rapport Brukarenkäter Medarbetarenkät Verksamhetsinformation Medborgardialog Medborgarenkät I detta avsnitt finns en sammanfattning av skolornas respektive förbättringsområden. Enligt den Borlänge gymnasieskolas plan för det systematiska kvalitetsarbetet görs jämna år en mindre intern analys av resultaten. Detta för att få en kontinuitet och trygghet i kvalitetsarbetet. Nya förbättringsområden tas bara fram om man fullföljt arbetet i de från föregående år Erikslund: Öka andelen elever som får Yrkesexamen Aktiviteter för mer engagemang kring eleverna och lärandet Formativ bedömning i alla ämnen. All undervisning planeras och följs upp i UNIKUM Haga: Plugga klart (utveckling av förra årets Ökad trygghet och studiero och öka elevers delaktighet samt färre avhopp och ökad närvaro ) Öka måluppfyllelsen i framförallt Matematik men också genom att förbättra läsförmågan. Arbetsplan 7 (10)

8 Hushagen: Öka andelen elever som får Yrkesexamen Aktiviteter för mer engagemang kring eleverna och lärandet Formativ bedömning i alla ämnen. All undervisning planeras och följs upp i UNIKUM. Hjälp in i nästa steg efter gymnasiet Tidigt arbete ihop med bl. a Arbetsförmedlingen för att kartlägga och hjälpa elever med diagnoser vidare IM Social förstärkning för att öka närvaro och måluppfyllelse samt utveckla ämneslag och ämnesöverskridande arbete. Dessa två mål har utvecklats från förra året. Förstärka och tydliggöra rutiner har i år förfinats till att bli En lärande organisation genom utveckling av MCU Ljungbergs Det pedagogiska ledarskapet (nytt), Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och Trygghetsteamet (utveckling av förra årets arbete med EHT) Soltorg Elevnärvaro, kollegialt lärande, elevdemokrati och systematiska utvärderingar och självskattning. En utveckling av målen har gjorts inför i år Gemensamma områden Vi behöver arbeta med att lära oss skilja mellan det övergripande statliga målen och de mål vi lokalt sätter upp för att för att uppnå dessa. Vi behöver också utveckla vår förmåga att analysera och utvärdera de förväntade effekterna av de processer vi arbetar med i skolan. Vi ser här att vi har tagit steg i arbetet med att utvärdera och analysera vår verksamhet samt att utifrån analysen ta fram förbättringsområden. Här behöver vi fortsätta arbetet för att verkligen göra det systematiska kvalitetsarbetet till en del av vardagen Studiehandledning på modersmål En kartläggning har gjorts och för grundskolan och gymnasieskolan gemensam rutiner har tagits fram. Implementeringen av dessa rutiner pågår och vi har en bit kvar innan vi kan garantera det stöd som alla elever behöver Slutföra studierna Borlänge gymnasieskolor deltar också Region Dalarnas projekt Plugga klart. Vilket innebär att det finns en person per skola för att tidigt stötta de elever som ligger i riskzonen för att hoppa av eller på annat sätt inte klara av att uppnå Gymnasieexamen. Arbetsplan 8 (10)

9 4. Analys som ligger till grund för val av områden 4.1. Verksamhetsrapporter Verksamhetsrapporterna från respektive skola ger en bild av vilka utvecklingsområden som finns och hur utvecklingsarbetet bedrivs på skolorna. Ytligt sett så kan det förefalla att problemen är de samma på olika skolor t.ex. för många avhopp eller för hög frånvaro. Men om man går på djupet ser man att orsakerna och därför behoven av åtgärder inte är de samma. Därför är det viktigt att var och en av skolorna arbetar med frågorna efter sina egna förutsättningar och behov Skolinspektionen Skolinspektionens föreläggande 2015 har åtgärder och inga ytterligare föreläggande finns på de skolor som var föremål för inspektionen. Huvudmannens föreläggande om studiehandledning på modersmål skickades in den 25/11 och svaret från skolinspektionen har ännu inte kommit Förra årets förbättringsområden Avsikten i planen för det systematiska kvalitetsarbetet är att vi under jämna år ska bygga mycket på den djupanalys som gjordes på udda år och förfina de förbättringsområden vi tog fram då. Här ser vi att så har skett och att man i flera fall har utvecklat och förfinat dessa utvecklingsområden Ekonomi/resurser Eftersom budgeten varit anpassad till uppdraget har detta gett ett lugn i verksamheten och bättre förutsättningar att fokusera på uppdraget. Andelen lärare med pedagogisk utbildning och legitimation är relativt hög. Men bristen på lärare i svenska som andra språk är fortsatt stor. Rekryteringen av yrkeslärare har varit trögare i år än tidigare och detta är viktigt att hålla ögonen på om detta är en trend. Det samma gäller för lärare i moderna språk. Läget för studiehandledare på modersmål är något bättre men bristen är fortsatt stor. Utifrån det svåra rekryteringsläget behöver vi förmodligen prioritera detta även ekonomiskt. 5. Sammanfattning Utmaningen att stötta eleverna på ett sådant sätt att de klarar studierna på tre år kvarstår. Även om det modellberäknade värdet i öppna jämförelser visar att vi ligger på en genomsnittlig nivå i riket så är det inte tillfredsställande att endast 67 % av eleverna har examen efter tre år. Antalet elever inom introduktionsprogrammen beräknas öka till totalt 357 elever, varav språkintroduktionen har ca 177 elever och är det största programmet inom IM. Utvecklingen av Yrkesintroduktion i samverkan med nationella programmen försätter för att möjliggöra för fler elever att välja den utbildningsvägen. Enligt befintlig befolkningsprognos beräknas elevkullarna öka igen från 2017 och gymnasiet får sannolikt en utmaning att hitta behörig personal till vakanta tjänster. Borlänge har i detta avseende en utmaning beroende på brist på relevant utbildad personal och konkurrens inom regionen. Arbetsplan 9 (10)

10 Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan fortsätter det påbörjade arbetet med systematiskt kvalitetsarbete för att stödja enheternas utveckling av processer som ska leda till ökad måluppfyllelse. Fortsatt implementering av arbetssättet medarbetardriven chefsstöd utveckling, ett synsätt och förhållningssätt som skall få inverkan på de inre processerna för en ökad måluppfyllelse. Den nya organisationen för att på ett bättre sätt ta emot nyanlända börjar sätta sig. Detta, tillsammans med de nya rutinerna för studiehandledning på modersmål, gör att vi har möjlighet att öka måluppfyllelsen hos nyanlända. Borlänge Kommun ingår i Region Dalarnas projekt plugga klart som är ett projekt som syftar till att fler elever skall lyckas med sina gymnasiestudier för att på sikt minska arbetslöshet och utanförskap. Arbetsplan 10 (10)