Kvalitetssäkring av Göteborgsmodellen

Transkript

1 Kvalitetssäkring av Göteborgsmodellen Gunilla Bergström Casinowsky Forskare/utredare FoU i Väst gunilla.bergstrom@grkom.se

2 Varför arbetstyngdsmätning? Hög arbetsbelastning, tidspress, personalomsättning. Rimlig arbetsbelastning centralt för bra arbetsmiljö, rättssäkerhet, god service till brukare Mäta arbetsmängd i syfte att följa upp medarbetares arbetssituation, underlag för arbetsfördelning och förändring på systemnivå Beprövat mätinstrument finns (QPS Nordic) med fokus på upplevd belastning, men hur mäter man objektiv belastning, dvs arbetsmängd?

3 Vad säger forskningen? Huvudfrågan: Hur kan en normaltjänst definieras? Antal ärenden utgångspunkt (tex Yamanati, Engel, Spjelnes 2009) Svårt att i förväg veta vilken arbetsinsats ett ärende kommer att kräva: Spännvidden i olika klienters behov är stor Klientens behov varierar över tid Fragmenterad arbetssituation med många avbrott i påbörjade processer Dessutom: Nationella skillnader/olika välfärdsystem (överförbarhet forskningsresultat) Regelverk och riktlinjer förändras över tid Organisatoriska skillnader, tex tillgång till administrativt stöd

4 Syfte Uppdrag från SKL undersöka tolkningsutrymme och oklarheter i instrumentets konstruktion och användning underlag för revidering till Göteborgs Stad Metod Observation och intervju vid mätningar genererat teman för fokusgrupper (4 stadsdelar) Tre fokusgrupper: Socialsekreterare Förste socialsekreterare Enhetschefer Workshop (GR, SKL, Göteborgs stad, kommunalförbund Jönköping)

5 Resultat Olika och osäkra uppfattningar om mätningarnas syfte och hur resultatet ska användas Olikheter i genomförandet (tex kännedom/tillgång till information, trogenhet till instruktioner, olika aktivitetslistor) Mätinstrumentets konstruktion: skevheter i poängsättning per aktivitet och förväntad normalprestation för olika erfarenhetskategorier, oklara begrepp, hantering av sena utredningar

6 Slutsats Göteborgsmodellen rymmer en rad svårigheter, men ATM bedöms ändå kunna fylla en funktion i det systematiska arbetsmiljöarbetet förutsatt att modellen revideras på ett antal punkter. Viktigt att ATM betraktas som en av flera delar i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att mätningarna har potential att ge ett bättre mått på arbetsmängden jämfört med antalet ärenden är den uppfattning som respondenterna i studien i huvudsak förmedlar.

7 Centrala utvecklingsområden Syfte och resultatets användning Begrepp Instruktioner Relativt enkelt Fånga helheten i tjänsten Definiera mätenhet (vad är 1 poäng?) Definiera normaltjänst" Svårt

8 Rekommendationer Tydliggör syfte på olika nivåer Tydliggör begrepp och instruktioner kopplade till mätningarnas genomförande Utveckla instruktioner, rutiner och mallar för resultatets användning Säkerställ att verksamheterna har kännedom om och tillämpar instrumentet enligt instruktionerna Tillsätt samordnande funktion med övergripande ansvar

9 Syfte klargjordes under studiens gång, våren 2017 För socialsekreteraren: Förmedla en bild av nuläget på tjänsten. För arbetsledningen i gruppen (försten): Kunna se varje socialsekreterares och gruppens nuläge. För arbetsledningen på enheten (EC): Få underlag till det systematiska arbetsmiljöarbetet för enheten, informationen förs vidare uppåt. För stadsdelen (OC): Resultatet lyfts in i de systematiska arbetsmiljöuppföljningarna som genomförs två gånger per år. För staden (stadsledningskontoret): Få en bild av samtliga nulägesanalyser, beskrivs i stadens uppföljningsrapporter. Revidering av instrumentet (arbetsgrupp under ledning av stadskansliet Gbg Stad) Se över aktivitetslista och poängsättning Se över normalpoängen för olika erfarenhetskategorier Hantering av sena utredningar Utveckla instruktioner