SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 SYFTE OCH MÅL... 5 GENOMFÖRANDE Utveckling av princip för att presentera ekonomiska storheter...

Transkript

1 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 SYFTE OCH MÅL... 5 GENOMFÖRANDE... 5 Utveckling av princip för att presentera ekonomiska storheter... 5 Utveckling av enkelt hjälpargränssnitt... 5 Utveckling och utprovningen... 6 I särskolan... 7 RESULTAT... 8 Svårigheter och förmågor... 8 Generalisera Planera Lösningar Pengar som en visuell mängd Referens Skilda kassor Bild och ljudstöd Kategorisering som bygger på vanor Individuella bildprislistor Tillgång till bilder Stödpersonalens kompetens Övningsmaterial Exempel på övning Individualisering SLUTSATSER OCH KOMMENTARER

2 Sammanfattning Bakgrund Personer med utvecklingsstörning har svårigheter att hantera pengar självständigt. Det har funnits ett stort behov av kompenserande stöd. Syfte och mål Målet med projektet var att utveckla och pröva en grundprincip för ekonomiska storheter. Ett program som kan fungera som hjälpmedel skulle utvecklas och utprovas mot brukare i hemmiljö och på särskolor. Genomförande Såväl svårigheter som förmågor har prövats i praktiken. Utveckling av programvara och metoder har skett i nära samarbete mellan Trollreda Resurscenter och Handitek AB. Grundprincipen för att presentera ekonomiska storheter har utvecklats i samarbete med Anders Bond och Kerstin Göransson på FUB:s stiftelse ala. Resultat Ett program där brukarna undersöker sina egna pengar och jämför det med individuella prislistor har utvecklats. Svårigheten att förstå siffror och summor har löst genom att visa pengasummor som visuella mängder. Programmet gör det möjligt att planera och att kontrollera konsekvenser av beslut. Ett flertal övningar, som gör det möjligt att använda programmet i skolan, har utvecklats. Slutsats Ett mycket intressant hjälpmedel har utvecklats, som kan komma att öka möjligheterna till självständigt hanterade av privatekonomin för personer med utvecklingsstörning på ett dramatiskt sätt. Vi har också utvecklat många praktiska övningar som visat att programmet och metoden att presentera ekonomiska storheter fungerar i praktiken. 3

3 Bakgrund Hantering av den privata ekonomin och hantering av tid är sannolikt de två områden som ger störst problem för personer med utvecklingsstörning idag. När det gäller hantering av tid har det på senare år gjorts en hel del, bland annat tidshjälpmedlet Kvarturet och olika planeringsinstrument, både manuella och datorbaserade. Hanteringen av den egna ekonomin är mer komplext. Summorna som man hanterar varierar i storlek från enstaka kronor till flera tusentals kronor. Pengar förbrukas också i förhållande till en tidsperiod, vilket ställer krav på tidsuppfattningen. Exempel på svårigheter Svårigheter att hantera pengar visar sig som många konkreta problem. Det kan vara att pengar, som ska räcka hela veckan, tar slut första dagen. Det kan vara ständiga dubbelköp av varor eftersom man inte har någon planering eller minnesstöd med sig. Man kan få lämna tillbaka varor när det visar sig i kassan att pengarna inte räcker. Några personer löser situationen genom att alltid köpa samma saker och alltid ha med sig samma sedel. Många betalar alltid med stora sedlar och använder inte växelpengarna utan samlar på sig massor av mynt och småsedlar, som till slut blir ganska stora belopp. Några vågar inte gå och handla själv fast man behöver kompletteringshandla eftersom man inte vet om pengarna räcker. Direkt i samhället En annan faktor som gör det svårt är att man hanterar pengar direkt mot samhället. De flesta andra aktiviteter i det dagliga livet gör man hemma eller i kända och trygga miljöer, men pengar använder man enbart i samhälliga miljöer. Det skapar ofta stress och man gör saker man inte skulle göra om man i lugn och ro kunde planera och hålla planeringen i minnet. Vanliga exempel är impulsköp och stark rutinbundenhet. Förutsättningar Trollreda Resurscenter och Handitek AB har fått stöd till projektet Ekonomihantering för personer med utvecklingsstörning för att försöka skapa och prova ut hjälpmedel och metoder som gör det möjligt för personer med utvecklingsstörning att hantera sin privatekonomi mer självständigt. Utprovningsarbetet och utformningen av det pedagogiska materialet har finansierats genom stöd från ITiP-projektet. Programutvecklingen har finansierats genom produktionsstöd (lån) från Hjälpmedelsinstitutet och genom egenfinansiering. Under projektets gång har Trollreda Resurscenter och Handitek AB fått ytterligare stöd av ITiP-projektet för att gå vidare med arbetet i ett andra steg med inriktning på mer övergripande privatekonomiska frågeställningar som att göra upp och få grepp om sin budget, överblicka sparplaner, praktisk hantering av betalningar osv. I steg 2 skall även behoven för personer med psykiska funktionshinder beaktas. 4

4 Syfte och mål Det övergripande målet med projektet har varit att med stöd av informationsteknik ge personer med utvecklingsstörning möjlighet att hantera sin ekonomi mer självständigt. Projektet har omfattat: Formulering av grundprincip för att presentera ekonomiska storheter Utveckling av enkelt hjälpargränssnitt Utveckling/utvärdering av programvaror i en dynamisk utprovningsprocess Genomförande Utveckling av princip för att presentera ekonomiska storheter Under utvecklingen av den grafiska principen för att presentera ekonomiska storheter samarbetade vi med stiftelsen ala (Anders Bond och Kerstin Göransson). Flera olika alternativ diskuterades. Samtliga alternativ byggde dock på mängdlära, dvs. ekonomiska storheter presenteras grafisk för att ge en visuell uppfattning om storlek. Den princip vi valde ser ut enligt nedan. Rektanglarna i horisontell led motsvarar 10 kr och därmed de liggande staplarna i vertikal led 100 kr. (Hur detta utnyttjas förklaras mer ingående senare i rapporten) Utveckling av enkelt hjälpargränssnitt Hjälpargränssnitt är det gränssnitt stödpersoner använder för att göra inställningar och anpassa program till brukare. Vi hade konstaterat med våra tidigare programvaror Bildfabriken och 5

5 HållKoll att den vanligaste anledningen till att programmen inte användes på ett bra sätt var att stödpersoner inte klarade av att anpassa programmen. Bland den personal som arbetar med personer med utvecklingsstörning är datorkompetensen minst sagt varierande, en del är fantastiskt duktiga medan andra överhuvudtaget aldrig använt en dator. Efter en hel del funderande kom fram till att utnyttja den så kallad Wizard-principen, dvs. användaren börjar med att välja vad hon/han vill göra, sedan leds man genom en sekvens där man bara kan gå framåt och bakåt. Vi började med att applicera principen på programmet Bildbaskontoret ett program som gör det möjligt för stödpersoner att skapa egna bildbaser. Föregångaren Bildbasgeneratorn gör exakt samma sak, men kräver mer av användaren. För att utbilda stödpersonerna/lärarna runt utprovarna ordnade vi sammanlagt tio utbildningstillfällen. Utbildningarna gav också kreativa synpunkter på programmet och gränssnittet i Hjälparläget Utveckling och utprovningen Utveckling av programvaran, programmet MinKassa, och metoder har skett i nära samarbete mellan Trollreda Resurscenter och Handitek AB. Utvecklingen har kontinuerligt anpassats efter erfarenheter som gjorts under utvärderingsarbetet. Utprovningen har genomförts i tre olika scenarier, dels i två referensgrupper, dels hemma hos brukare och dels i särskolan. Referensgrupper Den ena referensgruppen består av personer med måttlig utvecklingsstörning, den andra av personer med lindrig utvecklingsstörning. Gruppen med måttlig utvecklingsstörning har vi träffat regelbundet under flera år och diskuterat problem och prövat lösningar tillsammans med. Personerna i referensgrupperna bor alla i egna lägenheter men med olika mycket stöd från personal. Vi har träffat båda grupperna regelbundet för att diskutera ekonomiproblem och prova olika stödformer. Syftet har varit att genom en kombination av öppna samtal och praktiska undersökningar förstå de svårigheter funktionshindret ger, samt få idéer och pröva hur problemen skall angripas. Under projektet har vi också diskuterat vanor och problem med habiliteringsassistenter anställda på de stödlägenheter, som ingår i utprovningen Hemma hos brukare Fem brukare har fått prova programmet hemma. Alla hade en viss erfarenhet av datoranvändning. All personal som skulle stödja brukarna fick utbildning i att hantera 6

6 programmet och framförallt i hur man ändrar priser i programmet. Brukare och hjälpare har tillsammans lagt in egna priser i bildprislistan. Alla brukare bor och arbetar i Trollhättan. Vi har insett att det finns ett stort behov av support vid nya ofärdiga program och oerfarna stödpersoner. Vi har ibland även fått stödja dem vissa kvällar. Vi har också stött på oväntade problem. På grund av personalproblem, som inte alls rör Ekonomihanteringsprojektet, har personalen för två av brukarna helt byts ut. Detta visar sårbarheten i ett litet utprovningsprojekt. Eftersom vi hade en större utprovnings grupp än vi ursprungligen planerat för, så kunde vi ändå fullfölja utprovningsarbetet I särskolan Programmet har prövats pedagogiskt i flera klasser på gymnasiesärskolans individuella program, nationella program och på Vuxensärskolan. Lärare som framförallt jobbar med praktiskt matematik har delgivit oss sina erfarenheter 7

7 Resultat Svårigheter och förmågor Ett första naturligt steg i arbete var att utreda vilka svårigheter och förmågor brukarna egentligen har. Räkna Flera av brukarna, kanske alla, har svårigheter med att hantera räkneoperationen som tiotalsystemet innebär och som ger siffror olika värde beroende på position. Några av brukarna har problem med att utläsa tvåsiffriga tal på ett korrekt sätt. Talet 25 kan utläsas som femtiotvå eller tjugofem ofta läses talet som tvåa femma. För några kan även att skriva tvåsiffriga tal ge problem. Siffran 5 kan lika gärna komma först som sist när man prövar att skriva av talet tjugofem Brukarna i referensgruppen med lindrig utvecklingsstörning klarar att utläsa två och tresiffriga tal korrekt, men har ändå svårigheter med den enklaste huvudräkning. Ingen av dem klarade exempelvis , och har därmed problem med mycket av den överslagsberäkning vi ofta använder när vi planerar matinköp. Att räkna med tiotalsövergångar på papper vållar också stora problem för dem, se exempel: Läsa De flesta brukarna i referens- och utprovningsgrupperna har stora problem att läsa. Man läser inte alls eller enbart enstaka blockord. Två personer i referensgruppen läser hyfsat, men har problem att orientera sig bland mycket text och är ovana att skriva själv. Bedöma mängders storlek Att bedöma mängder enbart uttryckta i siffror, dvs. huruvida 43 är större 34 är omöjligt för alla i den ena referensgruppen. Vi provade det genom att brukarna fick par av tal med uppgift att ringa in det som var störst. Det blev mycket hög felprocent. Vi provade också förmågan att bedöma grafiskt presenterade mängder. På samma sätt som för talen fick brukarna par med grafisk 8

8 presenterade mängder med uppgift att ringa in den största. Att bedöma visuella mängders storlek var mycket lättare Det blev så gott som 100%-igt riktiga svar även för gruppen med måttlig utvecklingsstörning. Känna igen valörer Alla i referensgrupperna känner igen de valörer vi använder i Sverige, men flera känner ingen säkerhet om deras värde i förhållande till varandra. Ungdomarna i gymnasieskolan kunde oftast också benämna valörerna, men är osäkra på dess värde. Känna igen bilder på matvaror Brukarna, även de som inte kan läsa, visade stor förmåga att känna igen bilder på kända matvaror. Vi prövade genom att göra ett bildspel av ICA-basens bilder (en bildbas i Bildfabriken, med kända matvaror). Det var bara några enstaka bilder på saker man inte själv använder som man inte kände igen. Detta beror sannolikt på att brukarna i utvärderingen ofta själva är med och handlar och helt enkelt tränar på att känna igen matvaror. Utbudet av nya märken och varor ökar mycket snabbare idag än bara för några år sedan. Detta försvårar förstås inlärningen av utseendet på nya varor och kräver ett lättåtkomligt och förnybart bildstödsystem Känna igen bildsymboler För att hitta lämpliga bildsymboler för fritidsaktiviteter så prövade vi symbolsystemet Pictogram. Några brukare hade använt Pictogram i sin planering och hade därför relativt bra kunskap. Andra hade mycket liten erfarenhet av Pictogram. Vi kunde alltså inte utgå från att brukarna hade kunskap i symbolsystemet Pictogram, trots att det är ett tydligt symbolsystem, som lämpar sig bra för datamiljöer. Så länge det inte finns ett bildsymbolsystem som konsekvent lärs ut i särskolan så måste bildsymbolerna kompletteras med talstöd. Vi prövade också om man hade en spontan förståelse av en kombination av bildsymboler t.ex. bil+tidning = biltidning. Ingen av personerna kunde dock spontant utrycka vad kombinationen skulle kunna innebära. Detta är således inte en bra lösning för att ge en sammansatt information. 9

9 Generalisera Vi prövade också om det var möjligt att använda en bild på en vara trots att man använder att annat märke. Kan man använda bilden på Gevalia kaffe trots att man använder Löfbergs Lila? Man kan kalla det att kunna generalisera på en enkel nivå. Personerna i såväl utprovnings- som referensgrupperna hade inga problem att generalisera på denna enkla nivå. Även detta beror sannolikt på att brukarna i referensgruppernas ofta själva är med och handlar. Vid något tillfälle följde vi ungdomar från särskolan och kunde då konstatera att de ville ha exakt den produkt som fanns på bildminneslistan. Detta kan bero på bristande vana och rutin att handla, men kan också bero på brist i generaliseringsförmågan. Hitta i kategorier Eftersom en prislista innehåller många olika produkter, så fanns behovet att sortera in varorna i någon typ av kategorier. Alla produkterna kan inte visas på en gång och att bläddra igenom alla bilder varje gång skulle vara tidsödande. Referensgrupperna fick först pröva ett system att sortera in bilder enligt traditionella matkategorier typ frukt och grönt, mjölkprodukter, specerier osv. Denna typ av kategorier visade brukarna stor osäkerhet inför. Flera gånger funderade de vilken kategori som kunde var rätt. Kategoriseringen blev ett hinder snarare än en hjälp. När vi däremot frågade dem var de brukade förvara sina varor, så var de mycket säkra. Det fick bli utgångspunkten för kategoriseringen Planera Alla i våra grupper har mer eller mindre problem med planering, både att komma på vad man ska handla och att minnas vad man planerat. 10

10 Lösningar Pengar som en visuell mängd Programmet MinKassa och den grafiska visuella presentationen hjälper brukarna att undersöka hur mycket pengar man har. Problemen med att räkna, bedöma mängder och känna igen pengar och deras värde kompenseras effektivt. Varje mynt och sedel identifieras och summeras. Summan visas som en konkret visuell mängd enligt nedan. De pengar man har hemma väljs i kolumnen till vänster och visas på skrivbordet i mitten. Pengarnas värde summeras och visas som en visuell mängd till höger. I figuren till vänster är 175 kr valt Nästa steg gör det möjligt att välja varor att köpa Man väljer varor i kolumnen till höger. Varorna visas i mitten och konsekvensen, dvs. hur mycket pengar som går åt visas genom att motsvarande fält blir grå. I figuren till vänster är varor för 40 kr valda. 11

11 Till vänster visas den visuella presentationen i närbild. Figuren visar att man har 175 kr och planerar att handla för ca 40 kr. Presentationen kan också visa när pengarna inte räcker till det man vill handla. Den summa pengar som fattas visas som en rödfärgad mängd. Figuren visar att man har 175 kr och planerar att handla för över 200 kr. Referens En viktig faktor när det gäller att få en känsla för pengars värde är referensen. En modell, som vi diskuterade, är att alltid ha fast referens t ex 1000 kr. Vi kom fram till att olika kassor förbrukas över en viss tidsperiod. För mat och fritid en vecka och för kläder oftast en månad. Det var därför bättre att koppla referensen till en den mängd man använder under en tidsperiod. Om en brukare normalt har 500 kronor i matkassa varje vecka så väljer man referensen 500 kr. Referensen kopplas alltså individuellt till brukarens vanor. Figuren visar summan 150 kronor i en tusenreferens Figuren visar samma summa i en referens som motsvarar en matkassan på 500 kronor. 12

12 Alla vuxna personer i referens- och utprovningsgrupperna har en egen veckokassa som ska räcka till veckans mat respektive fritidsaktiviteter och ibland även kläder. Kassan storlek varierar framförallt beroende på hur självständig mathållning personen har. Även om alla har en egen kassa, så var alla i behov av hjälp för att planera och kontrollera att pengarna ska räcka till. Skilda kassor Eftersom man idag använder kontantkassor för olika ändamål bestämde vi oss för att utgå från det och använda tre skilda kassor, en matkassa, en fritidskassa och en klädkassa. När man kommer in i programmet visas ikoner för de olika kassorna och man väljer den kassa som man vill undersöka. Figuren visar tre kassor.. Man kan ställa in antal kassor i det sk. Hjälparläget Bild och ljudstöd Eftersom så många har problem att läsa och inte har tillräckliga kunskaper i något symbolsystem, så valde vi att använda bilder och symboler förstärkt med ljud för att symbolisera varor. Lösningen för att beskriva fritidsaktiviteter blev att använda Pictogram med ljudstöd som man själv kan spela in. Genom att enkelt spela in eget ljud kan exempelvis symbolen för buss användas som symbol för busskort. Ingen av brukarna som läser har reagerat negativt över att man använder bild och ljud i programmet. Eftersom några kan och vill använda minneslista enbart i text så finns även den möjligheten. Programmet har även en enkel inbyggd Hjälpfunktion med talstöd. Kategorisering som bygger på vanor Problemet att kategorisera varor efter konventionella kategorier, Frukt och grönt, löste vi genom att istället kategorisera efter var man förvarar sina varor. Om brukaren förvarar sina äpplen i kylskåpet så hittar han information om äpplen under kategorin kylskåp osv. Man behöver på det sättet inte sortera under rätt kategori utan varje persons vanor bestämmer hur programmet kategoriserar hans informationen om priser Figuren visar kategorierna för matkassan. 13

13 Individuella bildprislistor Problemet med att planera och komma på vad man skall handla löste vi genom att man anpassar bildprislistan individuellt, dvs. MinKassa visar helt enkelt de varor man brukar köpa. Det underlättar mycket om man ser saker framför sig. Prislistan fungera då som en checklista, av den typ som ofta används i storhushåll, med den skillnaden att varorna visas med bild och ljud. Tillgång till bilder Tillgång på bilder för att symbolisera varor är mycket viktigt. Vi utvecklade därför i ett tidigt skede programmet Bildbaskontoret för att det skulle vara enkelt att komplettera med egna bilder. Vårt mål var att någon ur personalgruppen skulle kunna lägga till nya bilder i bildprislistan. Vi utökade också den befintliga ICA-basen med cirka 60 nya bilder, som vi märkte behövdes i ett vanligt hushåll. I slutet av utprovningsperioden, så upptäckte vi mycket användbara bilder på nätet. Den bildbas som var mest komplett var ICA näthandel. Bilderna var så många, lättåtkomliga och bra att vi numera rekommenderar att man, när man behöver komplettera sin bildbas, i första hand hämtar bilder på nätet. ICA har gett oss tillstånd att använda bilderna. Samtidigt omvandlade vi vår gamla bildbas till samma bildformat som nätbilderna. För att symbolisera fritidsaktiviteter valde vi Pictogram förstärkt med ljudstöd. Vi har fått tillstånd av SIT att använda 75 Pictogram för att beskriva fritidsaktiviteter. Om man behöver fler bilder kan man beställa hela Pictogrambasen från SIT.* Som utgångspunkt för en prislista över kläder valde vi PCS-bilder eftersom där fanns en större mängd och variation av klädbilder än i Pictogram. Vi har fått tillstånd av Mayer-Johnson att använda 75 PCSbilder. Om man behöver fler bilder kan man beställa Bildbasen Svenska PCS-bilder från Gewa** Stödpersonalens kompetens Vår erfarenhet är att personal i boendet har stor kunskap i de boendes problem med pengar. Man har också mycket praktiska erfarenheter av hur svårt brukarna har att förstå pengars värde och stor erfarenhet av att stödja de boendes i deras ekonomiska transaktioner. Boendepersonalen vi träffade i projektet hade också mycket positiv inställning till att öka de boendes självständighet genom att delta i arbetet att utveckla ett anpassat datorprogram. Trots god vilja skedde dock flera avbrott i utprovningen, som berodde på att andra stora krav ställdes på personalen under perioden. Många av stödpersonerna på gruppbostäderna är mycket oerfarna av att arbeta med datorer. Gränssnittet mot stödpersonerna måste därför också vara enkelt och logiskt. Stödpersonerna ska tillsammans med 14

14 brukaren välja ut och eventuellt lägga till bilder i bildprislistan. Just hanteringen av bilder och framförallt bildbaser har varit det mest komplicerade i våra tidigare datorprogram. Vi prioriterade därför programutvecklingen av Bildbaskontoret, för att kunna användas för att enklare söka och lägga till bilder i bildprislistan. Beroendet av personalens stöd ger alla kognitiva hjälpmedel en stor bräcklighet. Vi önskade därför ett mellanläge där brukaren själv kan ändra eller informera stödpersonen hur man gör. Detta ledde till utvecklingen av ett verktygsläge som ger möjlighet för brukaren att förändra priser eller att visa hur man lägger in priser för den som bättre läser ett kvitto. Klickar man på verktygsknappen när man valt en viss vara, så visas följande meny. Klickar man på prisknappen visas följande ruta. Då är det mycket enkelt att gå in och ändra en varas pris. Fyll i nytt pris och klicka på OK-knappen Övningsmaterial Vi insåg tidigt behovet av övningsmaterial. Med referensgrupperna hade vi möjlighet att under lång tid prova många olika övningar. Pedagogiska program brukar vara uppbyggda på det sättet att programmet ställer frågor och sen också kan ge rätt svar. Men MinKassa har inga svar utan idén är att man undersöker sin egen kassa och jämför med en prislista. För att eleven ska kunna öva många gånger och själv kunna påbörja och avsluta övningarna utgick vi ifrån ett system med små plastboxar med pedagogiska pengar och bilduppgifter. Övningarna läggs upp steg för steg så eleven lär sig att behärska programmets olika funktioner i sin egen takt. Man kan på det sättet öva varje moment exakt så länge man vill och behöver. Eleven kan arbeta helt självständigt, hämta uppgift, utföra den och avsluta den. Lärarna kan förbereda och variera övningarna i det oändliga och i efterhand kontrollera om eleven behärskar momentet. 15

15 Exempel på övning Först övar eleven på att hantera pengar och fokusera på mängden och den visuella presentationen. Eleven öppnar boxen med pengar och undersöker med hjälp av programmet hur stor summan är. När man är klar fyller man i mallen med lika många kryss som svarta mängder I nästa moment övar man på att leta rätt på varor och se om pengarna räcker Till en början kan det vara bra att använda ett fåtal varor. Ett kort med tydligt ja och nej alternativ gör det möjligt att avsluta övningen själv. 16

16 När man är säker på hur det visas om pengarna räcker eller inte räcker, så övar man på att välja bort varor när det finns för lite pengarna. När pengarna inte räcker får eleven själv välja vilka varor som han plockar bort. Nästa moment är att skriva ut minneslista och antingen gå och handla på riktigt eller i en skolaffär. Minneslistan kan skrivas ut med bild och text eller enbart text Övningarna har lett fram till en stor säkerhet för de flesta av utprovarna. De har också upplevt övningarna som intressanta och roliga. Vi ser övningarna som så centrala att ett antal övningar levereras med när man köper programmet. Det är också möjligt att köpa ett övningspaket med färdiga och kompletterande övningar för de som så önskar. Individualisering Lärarna på ett nationellt särskoleprogram, hade svårt att komma igång med övningarna till sina elever. Eleverna låg på väldigt olika nivå och hade olika intressen. För att göra det lättare att göra individuella inställningar, så förändrade vi programmet, så att varje elev kan spara sin inställning på en diskett. På disketten finns elevens individuella val av bilder och priser, samt antalet kassor och kategorier. En person använder kanske ljud för alla steg medan en annan enbart använder det för sina matvaror. 17

17 Brukarna startar sin version av MinKassa helt enkelt genom att sätta in sin diskett när programmet startas. På detta sätt kan många elever med helt olika förutsättningar använda MinKassa installerad på en dator i en skolsal, i en dagverksamhet eller på en gruppbostad. Slutsatser och kommentarer Vi upplever att vi utvecklat ett intressant hjälpmedel som kan komma att öka möjligheterna till självständigt hanterade av privatekonomin på ett dramatiskt sätt för personer med utvecklingsstörning. Vi har också utvecklat många praktiska övningar som visat att programmet och metoden att presentera ekonomiska storheter fungerar i praktiken. Övningar som kan användas både i skolan och inom omsorgsverksamhet. Vi hoppas att programmet och metoden att presentera ekonomiska storheter skall få stor spridning inte minst inom särskolan. Våra undersökningar har varit praktiskt inriktade och vi har inte haft någon vetenskaplig ansats eller ambition. Förhoppningsvis kan våra iakttagelser utgöra incitament till vetenskapliga studier. Det vore angeläget då den genomgång av forskning inom detta område som Kerstin Göransson genomförde under projektet visade att det nästan inte finns något alls gjort. (Kerstin Göransson studie finns att ladda ner från nätet på sidan ) I steg 2 av projektet kommer vi att gå vidare och utveckla program och metoder för att komma ännu längre i självständighet. Det skall bli möjligt att göra upp och överblicka både sin budget och sina sparplaner. Brukarna skall få verktyg att se hur den privata ekonomin utvecklas och kunna simulera effekter av ändrade vanor, t ex sluta röka. * Pictogram kan köpas från SIT Specialpedagogiska institutet - epost sit@sit.se ** PCS kan köpas från Gewa - epost info@gewa.se 18