Kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 24 april

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 24 april Plats: Scandic Crown i Göteborg Adress: Polhemsplatsen 3, Göteborg Tid: kl c:a 16:00 Samråden träffas: Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Teman: Social ekonomi - överenskommelse (Birgitta Adler) 20 min Projektbidrag redovisning - 20 min: KFUM Göteborg, Ung och Modig Kulturgruppen för resandefolket, Resandefolkets mänskliga rätt ett projekt för information och samverkan MR- stipendium - 20 min - Passalen, mottagare av människorättsstipendiet Hemliga kliniken, mottagare av människorättsstipendiet 2013 Beslutsärenden 1. Marsrapport inklusive utredningen om könsuppdelade styr- och måltal (Annika Ottosson) Diarienummer RHK Människorättsstipendium 2014 (Anjelica Hammersjö) Diarienummer RHK Delegeringsordning 2014 (Vania Timback) Diarienummer RHK Samråds tema två (Annika Ottosson) Diarienummer RHK Uppdrag att se över riktlinjer för föreningsbidrag (Annika Ottosson) Diarienummer RHK Handlingsplan för Västra Götalandsregionens arbete för personer med funktionsnedsättning (Åsa Olsson) Diarienummer RHK

2 7. Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet (Emma Broberg) Diarienummer RHK Teckenspråkstolkning av regionfullmäktiges möten (Åsa Olsson) Diarienummer RHK Anmälningsärenden (Vania Timback) Diarienummer RHK Informationsärenden a) Svar till DHRs skrivelse (Åsa Olsson) b) Rapportering av Demokratitorgen hösttermin 2013 (Lars Törnvall) c) MR-samråd (Anna Jakobson) d) Romskt Informations- och Kunskapscenter (Jesper Svensson) e) Information från kansliet (Annika Ottosson) f) Information från presidiet (Presidiet) g) Information från samråd/konferenser och möten (Ledamöter) o Information kring samråds tema 1 h) Övriga frågor Tord Karlsson Kommittén för rättighetsfrågors ordförande Tänk på miljön. Res gärna kollektivt (

3 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Annika Ottosson Telefon: E-post: Till kommittén för rättighetsfrågor Marsrapport Förslag till beslut Kommittén för rättighetsfrågor antar förslag till marsrapport Paragrafen förklaras omedelbart justerad Beskrivning av ärendet Delårsrapport för mars 2014 är bifogad till handlingarna. Rapporten innehåller även en särskild utredning avseende könsuppdelade styr- och måltal som regiondirektören har delegerat till kansliet. Rapporten skulle ha presenterats i regionkansliets årsrapport 2013 men har beviljats dispens till marsrapporten Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Bilagor 1. Marsrapport Rapport: Utredning om könsuppdelade styr- och måltal. Beslutet skickas till Regionkansliets ledningskansli elisabet.ericson@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: Annika.ottosson@vgregion.se

4 Delårsrapport mars 2014 Kommittén för rättighetsfrågor 2014 (Uppföljning 2014) Rapporten skapad av Annika Ottosson, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning Kommittén har arbetat med uppdraget gällande kompetensutveckling av regionorganisationen om vad ett rättighetsbaserat arbete innebär genom att tillhandahålla utbildningar, driva pilotprojekt, initiera ett nytt samråd med civilsamhället samt genom att förbättra återrapporteringen till regionens verksamheter gällande den fysiska tillgängligheten genom den nya versionen av TD- en tillgänglighetsdatabas. Kommittén har också börjat systematisera uppföljningen och analysen av hur arbetet med rättighetsfrågor i regionens verksamheter framskrider, bland annat i förhållande till de handlingsplaner på rättighetsområdet som beslutats av regionfullmäktige. En utredning kring hur Demokratitorgen kan utvecklas har påbörjats liksom arbetet tillsammans med HSN med sikte på att utveckla invånardialogen. Forskningsresultaten kring ungas delaktighet, invånardialog, mänskliga rättigheter i upphandling samt hur arbetet med mänskliga rättigheter kan mätas har redovisats. Kommittén har fördelat organisationsbidrag, projektbidrag och stipendier enligt beslutad sifferbudget. Vad gäller medarbetarperspektivet så ingår kansliet i projektet Hälsofrämjande arbetsplats och har utifrån detta och medarbetarenkäten 2013 tagit fram en handlingsplan för en sund arbetsmiljö. Som en följd av medarbetarnas synpunkter har en ny organisation tagits fram som ger möjlighet till mindre stress i arbetet, närmare arbetsledning och fördjupat kvalitetsarbete. Kansliets arbete med den psykosociala miljön, arbetsplatsträffar, löne- och utvecklingssamtal samt verksamhetsformer ska i allt väsentligt ansluta sig till ambitionerna i Personalvision Kommittén beräknar ett 0-resultat för år Verksamheten Kommittén för rättighetsfrågor arbetar med att stödja Västra Götalandsregionens intentioner med att respektera, främja, skydda och övervaka mänskliga rättigheter. Uppdraget är omfattande och nydanande. Arbetet ställer krav på ständig kunskapsutveckling, lärande och kommunikation. Inspiration och stöd i arbetet med mänskliga rättigheter kan hämtas från andra länder och från enskilda satsningar regionalt och nationellt. Eftersom kommittén för rättighetsfrågor ännu är unik i sitt slag är det viktigt att dokumentera och dra lärdomar av arbetet. Det är också viktigt att utveckla former för samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande inom Västra Götalandsregionens olika verksamheter men också i samverkan med andra aktörer inom offentlig sektor. Förankringen bland politiker och verksamhetsföreträdare måste göras på ett sådant sätt att mänskliga rättigheter förstås som självklart och relevant och i vardagen. Kommittén för rättighetsfrågor måste vara tydlig och skarp i sina analyser, sin kommunikation och sitt agerande för att bidra till att de mänskliga rättigheterna stärks och att kunskapen om mänskliga rättigheter ökar i regionen. För att Västra Götalandsregionen ska bli framgångsrika i sitt rättighetsarbete krävs att invånarna får tillgång till information om sina rättigheter och att det arbete som bedrivs i regionen baseras på delaktighet och dialog. Det är också av stor vikt att kommitténs insatser inte är för många eller för otydliga och att målen för uppgifter och insatser alltid är tydligt kopplade till mänskliga rättigheter.

5 2.1 Regionfullmäktiges mål 1. Regionstyrelsen och kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att Västra Götalandsregionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Se verksamhetens egna mål under Kommittén för rättighetsfrågor ska höja kompetensen i regionorganisationen om rättighetsbaserat arbete för att minska ojämlikhet och diskriminering Se verksamhetens egna mål under Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål En nödvändig förutsättning för att nå visionen är att rättighetsprinciper och invånarnas mänskliga rättigheter är vägledande för det arbete som utförs i regionens verksamheter och för de politiska beslut som fattas. Under den angivna tidsperioden kommer arbetet huvudsakligen att ske inom följande fyra områden, nedan formulerade som fyra övergripande mål: Övergripande mål 1 Politiker och anställda inom VGR (skyldighetsbärarna) får stärkt kapacitet Effektmål 1.1. Alla politiker och förvaltningsledningar inom VGR har kunskap om mänskliga rättigheter och hur ett rättighetsbaserat arbetssätt kan användas i den egna verksamheten. Aktiviteter 2014 Självständigt bedriva utbildningsinsatser för Västra Götalandsregionens politiker och förvaltningsledningar. Aktivitetsmål a) 35 % av politikerna utbildas (vilket motsvarar 280 personer) 2014 med utfall Under perioden har nio politiska styrelser/nämnder erhållit utbildningen Värdighet, Delaktighet, Möjlighet som är en basutbildning om mänskliga rättigheter, diskriminering och normer samt om ett rättighetsbaserat förhållningssätt. Dessa är: Styrelsen för Habilitering & Hälsa, styrelsen för Angereds Närsjukhus, nämnden för Hälsan & stressmedicin, de fyra patientnämnderna, fastighetsnämnden och servicenämnden. Planering och fastställande av datum för utbildningen har också skett för ytterligare 14 styrelser/nämnder (inkluderande de sju styrelserna för folkhögskolorna) under året. Under perioden har också arbete pågått med att revidera och komplettera utbildningsmaterialet. b) 30 % av förvaltningsledningarna utbildas (vilket motsvarar 58 personer) Ej genomfört c) Deltagarna uppfattar utbildningarnas innehåll som användbart. Ej sammanställt

6 Effektmål 1.2. Rättighetskommitténs kansli har bättre metoder och verktyg för ett rättighetsbaserat arbetssätt. Aktiviteter 2014 Bedriva pilotverksamhet och påbörja systematisering av erfarenheterna. Arbeta fram ett APT-material. I samråd med HSN arbeta fram en metod för invånardialog. Delta i Mistra-projektet Kairos. Aktivitetsmål 2014 med utfall Finansiera en doktorandtjänst på GU. (a) Tre pilotverksamheter pågår (Bohusläns museum/västarvet, Angereds Närsjukhus och Psykosvårdkedja Nordost). Under perioden har Bohusläns museum fokuserat på utveckling av verktyg och material för utbildning för samtlig personal på museet. Kansliet har vid två tillfällen arbetat med den interna arbetsgruppen, där fokus har varit stöd i utvecklandet av verktyg och informationsmaterial, samt stöd i prioriteringen av det fortsatta arbetet. Kansliet har vid två tillfällen träffat arbetsgruppen inom Psykosvårdkedja Nordost, där fokus har varit planering och prioritering av det fortsatta arbetet med utgångspunkt i de utbildningar som genomfördes för brukare och personal under 2013 samt en nollmätning. På Angereds närsjukhus har följeforskarna under perioden fortsatt med nollmätningen. Kansliet har under en heldag utbildat styrelsen för Angereds närsjukhus i mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat arbetssätt. Diskussioner har förts kring en mentorsfunktion för att få långsiktig hållbarhet i arbetet. Under perioden har två månadsmöten hållits med pilotprojektets följeforskare och kansliet, och följeforskarna har sammanställt och redovisat projektets första årsrapport. (b) Genomföra tre lärseminarier för kansliet kring piloterna. Ej genomfört (c) Testa fem fall mot befintliga rättighetsverktyg. Ej genomfört (d) Verktygen som tas fram är verksamhetsanpassade och möjliga att sprida. Ej bedömt (e) Fyra doktorandledda lärseminarier för kansliet. Den 24 februari genomförde Magdalena Zeijlon årets första lärseminarium för kansliet. På seminariet beskrev Magdalena förutsättningarna för sin doktorandtjänst på kansliet. En av slutsatserna var att Magdalena på ett mer systematiskt sätt ska tipsa kansliet om användbar forskning som hon tar del av genom sin doktorandutbildning.

7 (f) Mistra-projektet får 20 % av en persons anställning. Kansliet går in med 20 % in-kind i delprojektet KAIROS Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer. Inom ramen för KAIROS och dialogprojektet har fyra intervjuer genomförts med aktörer som har varit involverade i olika dialogprojekt. Övriga aktiviteter inom ramen för KAIROS har bl a varit kunskapsseminarium med Kennet Hermele om kopplingen mellan ekologi, ekonomi och social hållbarhet och lärseminarium tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Kansliet medverkade också vid det övergripande MISTRA - seminarium på Världskulturmuseet i början av februari med ett sextiotal politiker och tjänstemän. Effektmål 1.3. Fler av VGR:s analyser och beslutsunderlag uppmärksammar och genomsyras av mänskliga rättigheter Aktiviteter 2014 Initiera och medverka i framtagandet av rapporter samt genomföra seminarier kring de teman som rapporterna handlar om. Aktivitetsmål a) 10 rapporter slutförs 2014 med utfall Under perioden har sex rapporter slutförts; tre forskningsrapporter, en konsultrapport, en praktikantrapport och en mastersuppsats. I mars presenterade uppdragsforskningsprojektet Ungas delaktighet och medskapande en delrapport om hur arbetet med demokratitorg kan utvecklas. Rapporten innehåller förslag till förändringar av både innehåll, utformning, förankring och uppföljning. Inom ramen för uppdragsforskningsprojektet Mätning av mänskliga rättigheter presenterades under perioden två forskningsrapporter och en konsultrapport. Den ena forskningsrapporten diskuterar mätning av mänskliga rättigheter utifrån ett förvaltningsteoretiskt perspektiv. Rapporten ger förslag på hur kommittén för rättighetsfrågor kan mäta statusen för mänskliga rättigheter i Västra Götaland. Den andra forskningsrapporten analyserar förutsättningarna för att använda SOMenkäterna för att mäta mänskliga rättigheter i Västra Götaland. Konsultrapporten analyserar möjligheterna att komplettera kvantitativa mätningar av rätten till hälsa med kvalitativ utvärderingsmetod. Under perioden avslutades också en praktikantrapport och en mastersuppsats. Praktikantrapporten studerar hur Västra Götalandsregionens förvaltningar förstår de rättighetsfrågor som ställs i den regiongemensamma uppföljningen (det balanserade styrkortet). Mastersuppsatsen gör en kartläggning av och jämförelse mellan Sverige och Storbritannien när det kommer till mätning av mänskliga rättigheter. b) Alla rapporter uppfyller våra kvalitetskriterier Alla rapporter har granskats och kommenterats av tjänstepersoner på rättighetskommitténs kansli. c) Alla rapporter uppfattas som användbara av kansliets medarbetare Kunskaperna från delrapporten om demokratitorg kommer att användas som underlag för utredning, genomförande och återkoppling av demokratitorgsfrågor.

8 Arbetet med att förankra slutsatserna i rapporterna inom ramen för projektet Mätning av mänskliga rättigheter har bara påbörjats. Rapporterna kommer att sammanställas i en rapportserie och fungera som underlag för att under hösten formulera rekommendationer till kommittén. d) Två forskarseminarier genomförs Årets första forskarseminarium genomfördes den 7 februari. Samtliga fem forskningsprojekt som finansieras av kommittén för rättighetsfrågor presenterade sin pågående forskning. Seminariet hade två syften. Det ena syftet var en deltidsavstämning med kansliet för att ge insyn i forskningsprocessen. Det andra syftet var att skapa förutsättningar för tvärvetenskapligt utbyte, där forskare inom så skilda ämnen som juridik, offentlig förvaltning och global studies kunde diskutera och ge respons på varandras arbete och slutsatser. Effektmål 1.4. Skyldighetsbärarens kunskap om rättighetsbärarnas situation och de brister som finns inom VGR ökar Aktiviteter 2014 Genomföra regelbundna samråd med representanter för civilsamhället Genomföra tvärsamråd om FoU och TD Aktivitetsmål 2014 med utfall Uppstart av nya samråd för MR. antirasism och religionfrihet a) Tre träffar per samråd (totalt 21 stycken) Samråden för barnrätt, hbtq, nationella minoriteter och funktionshinder har hittills genomfört ett möte vardera med gemensamt tema trafikförsörjningsprogrammet där man haft besök från kollektivtrafiksekretariatet. Synpunkterna från samråden sammanställs och skickas över samlat till kollektivtrafiknämnden. b) Tre träffar per tvärråd Kansliet har påbörjat arbetet med breddningen av TD med inriktning regelverk för Språk. Breddningsarbetet pågår i samarbete med ett brukarsamråd för TD. Ett tvärsamråd kring FoU-frågor har hållits. (c) Två gemensamma träffar Ej genomfört d) Uppstart av nya samråd Under hösten 2013 beslutade kommittén för rättighetsfrågor att starta upp tre nya samråd (för mänskliga rättigheter, jämställdhet samt för anti-rasism och religionsfrihet) och dessutom att bredda samrådet för barnrätt till ett samråd för ålder. På grund av få intresseanmälningar från civilsamhället beslöt kommittén att avvakta och enbart starta upp ett nytt samråd för mänskliga rättigheter under våren 2014.

9 Övergripande mål 2 Politiker och anställda inom VGR (skyldighetsbärarna) blir medvetna om sitt ansvar Effektmål 2.1. VGR:s tjänstepersoner och politiker är mer medvetna om vad mänskjliga rättigheter i deras verksamheter innebär Aktiviteter 2014 Svara på remisser och motioner Tillhandahålla rättighetskompetens och bedriva påverkansarbete genom tjänstepersonsöverläggningar Tillhandahålla rättighetskompetens och bedriva påverkansarbete genom presidieöverläggningar Återrapportrera vår verksamhet till regionstyrelsen Kommunicera kansliets arbete genom pressmeddelanden, hemsida och sociala medier Delta i, arrangera/samordna eller representera VGR vid relevanta arrangemang och konferenser Ingå i arbetet med sociala investeringsfonder Aktivitetsmål 2014 med utfall Inforemra på chefsintroduktionen a) Svar ska ges på ett strategiskt urval av remisser där vår möjlighet att utöva påverkan är som störst Kommittén har svarat på remissen Ordnat införande av hjälpmedel samt på betänkandet När vi bryr oss förslag om samverkan och utbildning för att effektivare förebygga våldsbejakande extremism (SOU ). b) Kontakter sker främst med samarbetsaktörer inom VGR som är strategiskt viktiga En chefsgrupp med arbetsnamn Jämstrat har bildats med representation från VGR:s olika kompetenscentra samt folkhälsokommitténs sekretariat, HRstrategiska avdelningen och rättighetskommitténs kansli. En första projekt/idéplan har tagits fram för ett gemensamt presentationsmaterial och vissa gemensamma utbildnings- och forskningsinsatser. Kansliet har ett samarbete med tillgänglighetsgruppen inom Västfastigheter, där vi gemensamt reviderar Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard. Experter har tagits in i samband med skyltning och utrymning. I samarbete med Kultur i Väst, kultursekretariatet och Västarvet, samt funktionshindersrörelsen har kansliet reviderat riktlinjer och standard för utställningar och scenkonst. c) Kontakter sker med presidier för: fastighetsnämnden, servicenämnden, folkhälsokommittén, kollektivtrafiknämnden, personalutskottet, HSN 1-12, habilitering och hälsa och patientnämnderna. Under perioden har inga gemensamma presidiemöten hållits. d) Politiker och tjänstepersoner uppfattar oss som professionella med

10 förmåga att verksamhetsanpassa budskapet. Ingen mätning har gjorts. e) Informationen ska nå ut Antal följare på Facebook var 265 i slutet av mars (24 % ökning), vilket innebär en reell ökning på 65 följare sedan årsskiftet Med den kampanj vi dragit igång (att varje vecka publicera en artikel ur FN:s allmänna förklaring) räknar vi med att nå målet. 2 pressmeddelanden har skickats ut. Antal besökare på webbplatsen Genomsnittlig tid på webbplatsen Januari minuter 20 sekunder Januari minuter 27 sekunder Februari minuter 38 sekunder Februari minuter 23 sekunder Mars minuter 42 sekunder Mars minuter 40 sekunder I slutet av mars var antalet följare på Twitter 136 stycken (26 % ökning). f) Informationen ska möta de kvalitetskrav som vi formulerat i våra riktlinjer Kansliet har riktlinjer för information och kommunikation som flera gånger är kommunicerade på APT, och därmed kända hos medarbetarna. Den information kansliet producerar möter de kvalitetskrav som finns i de riktlinjerna. ( g) Kansliet ska vara representerat vid följande arrangemang under året: Kansliet har representerat VGR i Swedish Standard Institutes arbete om Tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö SIS/TK 453 samt representerat SKL i SIS arbete om grafiska bildsymboler SIS/TK 493 Effektmål 2.2. Verkasamheter i VGR kopplas tydligare till mänskliga rättigheter genom styrdokument Aktiviteter 2014 Utarbeta en handlingsplan om MR och etnicitet/trosuppfattning i samarbete med regionutvecklingssekretariatet Aktivitetsmål 2014 med utfall Följa upp tidigare beslutade styrdokument inom MR-området a) En handlingsplan framtagen Ej påbörjad b) Avstämning genomförd av CEMR, Handlingsplan för BK:s implementering Förberedelser har gjorts för att göra en halvtidsavstämning av förvaltningarnas arbete med de av fullmäktige beslutade handlingsplanerna.

11 c) Jämställdhetsstrategin och MR-policyn till beslut i RF Den regionala jämställdhetsstrategin, där kansliet samverkat med länsstyrelsen i Västra Götalands Län, har beslutats av regionfullmäktige. Övergripande mål 3: Förvalta och vidareutveckla TD Effektmål Alla verksamheter som VGR bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i TD Fel, bristare och hinder som TD synliggör ska ingå i åtgärdsprogram TD är breddat till fler diskrimineringsgrunder TD är samordnat med e-upphandlingssystemet Alla kommuner i VG är anslutna till TD Fler avtalsparter är anslutna till TD TD1 stängs och allt arbetet sker i TD2 Antal sökträffar på anläggningar ökar TD:s information finns på fler språk Aktiviteter 2014 Informera om TD Inventera verksamheter Utbilda andra i TD Bilda nätverksgrupper Vidaerutveckla TD med hjälp av tvärsamråd och kansliet Utveckla i samarbete med Område Inköp Bedriva support angående TD2 Aktivitetsmål 2014 och utfall Översätta TD till minst ett minoritetsspråk och ett turistspråk a) Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i TD Antalet verksamheter som inventeras i TD ökar kontinuerligt tack vare samarbetet med HR strategiska i projektet med unga arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar utbildas och hjälper till att inventera Västra Götalandsregionens verksamheter i TD. 380 verksamheter inom aktivitetsmålet är hittills inventerade av ungdomarna. Dessutom har Södra Älvsborgs Läns sjukhus med egen inventerare inventerat drygt 90 % av sjukhusets lokaler. Alingsås lasarett är nästan färdiginventerat liksom Kungälvs sjukhus. En nätverksgrupp är bildad inom sjukhusområdet av de som är inventerade. Landstinget Jönköping har anslutit till gruppen. b) Fel, brister och hinder som TD synliggör ska ingå i åtgärdsprogram En första uppföljningsrapport har under perioden tagits fram som sedan vidarebearbetats av Västfastigheter. Utifrån detta ska den vidare processen diskuteras och utvecklas också i samarbete med bland annat Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli.

12 c) TD är breddat till fler diskrimineringsgrunder Kansliet har påbörjat arbetet med inriktning regelverk för Språk. Breddningsarbetet har gjorts i samarbete med ett brukarsamråd för TD. d) TD är samordnat med e-upphandlingssystemet Regionstyrelsen beslöt (RS ) 47 att avvakta med tillgänglighetsdatabasens integration med e-handelsplattformen till dess att utredning är genomförd. e) Alla kommuner i Västra Götaland är anslutna till TD 2013 var 46 kommuner i Västra Götaland anslutna till TD har Herrljunga kommun tackat nej till att förlänga avtalet och Marks kommun återkommer med besked under våren Några kommuner har ännu inte undertecknat det nya avtalet. f) Fler avtalsparter är anslutna till TD Under första kvartalet 2014 har 3 kommuner utanför Västra Götaland muntligt sagt att de vill teckna avtal men ännu är avtalen inte undertecknade. TD och ungdomsprojektet har presenterats på konferensen Funktionshinder i tiden på två seminarier under titeln Mänskliga rättigheter i vardagen anordnad av SKL och Socialstyrelsen. TD och ungdomsprojektet har också under 60 minuter presenterats på Landstingsfullmäktige i Jämtlands Läns Landsting. g) TD1 stängs och allt arbete sker i TD2.0 Under hela 2014 är gamla TD öppen för visning av inventerade anläggningar. Inga nya inventeringar går från och med 2014 att genomföra i TD1. h) Antal sökträffar på anläggningar ökar TD2.0 är nu kopplat till Google Analytics och därmed kan mätningar på sökträffar börja göras. Inga mätningar kan ännu redovisas. i) TD:s information finns på fler språk Idag finns TD på svenska, finska, tyska, engelska. Översättning till fler språk har ännu inte påbörjats. Övergripande mål 4 Rättighetsbärarna får större egenmakt Effektmål 4.1. Representanter för rättighetsbärarna får bättre resurser för att ur ett MRperspektiv driva sina egna frågor Aktiviteter 2014 Handlägga och följa upp organisationsbidrag, projektmedel, stipendier och interna utvecklingsmedel Aktivitetsmål 2014 med utfall Utveckla nya riktlinjer för organisationsbidrag a) Tilldela 14 milj till ett urval av föreningar/grupper b) Alla tilldelade medel ligger i linje med det som är kommitténs uppdrag

13 Beslut i december 2013 gällande organisationsbidrag och projektbidrag har effektuerats under perioden i enlighet med besluten. Kommittén har fattat särskilt beslut avseende de nationella minoriteternas organisationsbidrag. I samband med handläggningen av stödet har det genomförts beredningsmöten tillsammans med företrädare för det sverigefinska föreningslivet. Effektmål 4.2. Representanter för civilsamhället blir i större utsträckning lyssnade till och får större möjlighet att påverka och vara delaktiga Aktiviteter 2014 Genomföra regelbundna samråd med representanter för civilsamhället Uppstart av nya samråd Aktivitetsmål 2014 med utfall Initiera brukarsamverkan inom ramen för pilitverksamheten a) Tre träffar per samråd Samråden för barnrätt, hbtq, nationella minoriteter och funktionshinder har hittills genomfört ett möte vardera med gemensamt tema trafikförsörjningsprogrammet där man haft besök från kollektivtrafiksekretariatet. Synpunkterna från samråden sammanställs och skickas över samlat till kollektivtrafiknämnden. b) Två gemensamma träffar Har ej genomförts c) Rättighetsbärarna uppfattar processerna som präglade av delaktighet och jämlikhet Ett tvärsamråd kring FoU-frågor har hållits. I januari redovisade rättighetskommitténs kansli statsbidraget för de nationella minoriteterna och dess användning 2013 till Länsstyrelsen i Stockholms län. Avseende den nationella minoriteten romer har kansliet medverkat vid två möten om romsk inkludering dels på Stadsmuseet och dels på AF Angered. Kansliet har också träffat Göteborgs stad för informations och erfarenhetsutbyte gällande arbetet med de nationella minoriteterna. Under hösten 2013 tog kansliet initiativ till en intervjustudie med unga sverigefinnar. I mars månad var rapporten Sverigefinne? om identitet och längtan klar. Sveriges Radio (Sisu Radio) har genomfört en intervju på temat samråd med inriktning mot den nationella minoriteten sverigefinnar. Inom ramen för pilotverksamheterna har aktiv brukarmedverkan framförallt initierats inom ramen för den del av projektet som riktar sig till psykosvården där brukare aktivt deltar i arbetsgruppen. Angereds Närsjukhus kommer också ta sikte på hög delaktighet från brukarnas sida och där har utbildningssatsning av medarbetarna precis inletts. Kansliet har påbörjat arbetet med breddningen av TD med inriktning regelverk för Språk. Breddningsarbetet pågår i samarbete med ett brukarsamråd för TD. Representanter från funktionshindersrörelsen har deltagit i kravställandet av samtalsbokning inför ny upphandling.

14 Effektmål 4.3. Barn och unga i VG får en större tilltro till det politiska systemet Aktiviteter 2014 Samordna och följa upp arbetet med Demokratitorgen Utveckla demokratitorgen bland annat genom hur återkoppling sker till ungdomarna Aktivitetsmål 2014 med utfall Skapa freferensgrupp med barn och ungdomar enligt handlingsplan för Barnkonventionens implementering Ungdomarna upplever att de blir lyssnade på Kansliet har påbörjat arbetet med en rapport om hur arbetet med demokratitorgen kan utvecklas. Fokus ligger på förutsättningarna för att genomföra demokratitorg i egen regi. Förslagen utgår bland annat från ett kunskapsunderlag som tagits fram inom forskningsprojektet Ungas delaktighet och medskapande. Uppdraget att skapa referensgrupper med barn och unga utifrån ett intersektionellt perspektiv finns med i den beställning om implementering av handlingsplanen för barnkonventionen som kommittén för rättighetsfrågor beslutade om 12/ och tillställde styrelsen för beställd primärvård. Under perioden har arbete bedrivits med att rigga för uppdraget inom Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter (f.d. Hälsoäventyret Oasen). Ansvarig pilot har utsetts, mål för år 2014 har satts upp och pilot genomförs. Effektmål 4.4. Grupper med svagt skydd stärks i förhållande till arbetsmarknaden Aktiviteter 2014 Biträda HR-strategiska när det gäller arbetsmarknadsnoderna Bidra till en breddning av målgrupperna Aktivitetsmål 2014 med utfall Ta emot arbetsmarknadsnodsanställda a) 40 personer får tillgång till subventionerad anställning I samarbete med HR-strategiska anställs långtidsarbetslösa ungdomar mellan år under 6 månader för att inventera Västra Götalandsregionens verksamheter i TD. Hittills har 34 ungdomar mellan år anställts. 20 ungdomar arbetar med utgångspunkt Göteborg och 14 med utgångspunkt Vänersborg. Alla har jobbat hela sin anställningsperiod och gjort ett mycket bra arbete. b) Målgrupperna innefattar ungdomar och andra grupper där samhället misslyckats med att tillgodose rätten till arbete Under ledning av projektledare från TD-enheten har hittills 380 verksamheter inventerats i TD. Det är vårdcentraler, BVC, ungdomsmottagningar, sjukhus, tandvård, habilitering och muséer. Några av ungdomarna som var anställda första 6 månadersperioden har fått förlängt ytterligare 6 månader och fungerar som stöd till de nyanställda ungdomarna. Arbetet utförs av de flesta i par. De planerar sina inventeringar, tar egen kontakt med verksamheten, genomför inventeringen och gör iordning den. Därefter granskas inventeringen av projektledaren.

15 3. Personal Kansliets arbete med den psykosociala miljön, arbetsplatsträffar, löne- och utvecklingssamtal samt verksamhetsformer ska i allt väsentligt ansluta sig till Personalvision Den geografiska spridningen av medarbetarna gör det nödvändigt att utveckla former för kansliträffar och arbetsmöten som gagnar samarbetet och sammanhållningen i gruppen. Kansliets lönebild ska inte präglas av oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män. De deltider som är aktuella ska ha sin grund i önskad nedsättning av arbetstid. 3.1 Lönestruktur Rättighetskommitténs kansli har klarat 2014 års löneöversyn under första kvartalet och gör utbetalning med lönen i april. Lönekartläggning görs förvaltningsgemensamt utifrån BAS, vårt system för befattningsvärdering. Vid lika arbete sker kartläggning utifrån avdelning och enhet. Löneöversynsutrymmet har varit 2,5 %. Prioriteringen inom alla centrala kanslier har varit att titta på kvinnors lön i förhållande till männens lön i basgrupp G och H. Lönespännvidd mäter spridning på löner. Målet är att spridningen ska vara 50 %. Kansliet når inte den spridningen för att åldersstrukturen är homogen och sekretariatet har färre antal yngre medarbetare. Dessutom är yrkesgrupperna små vilket inte ger en korrekt statistisk population. 3.3 Personalvolym Personalvolymen har ökat kraftigt jämfört med Detta beror på det projekt kring unga arbetslösa som kansliet ingår igenom ett samarbete med HR-strategiska. De 13 unga har som uppdrag att inventera i TD. I övrigt motsvarar volymen i stort verksamhetens behov. Administration Mars 2014 Mars 2013 Anställda Årsarbetare Anställda Årsarbetare 30 (varav 13 i TD projektet) 30,0 (varav 13 i TD projektet) 18 17,8 Summa 30 30, ,8 3.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har minskat sedan Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Jan-mars 2014 Jan-mars 2013 Kvinnor 0,7 3,0 Män 0,2 1,8 Totalt 0,6 2,7 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Jan-mars 2014 Jan-mars 2013 Kvinnor 0 0 Män 0 0

16 Totalt Ekonomi Kommittén för rättighetsfrågor har för 2014 tilldelats en ram på tkr. Till detta tillkommer en beräknad intäkt för licenser till TD - en tillgänglighetsdatabas på 900 tkr vilket tillsammans ger en bruttobudget på tkr. Av dessa medel används tkr till kommitté- och kanslikostnader, tkr fördelas i bidrag i olika former, tkr används som interna utvecklingsmedel och tkr är budgeterade för TD- en tillgänglighetsdatabas. Kommitténs strävan är ett 0-resultat för Ekonomiskt resultat Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall BudgetUtfallFörändringPrognosBudgetUtfallAvvikelseFörändring t.o.m.t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m.prognos/ prognos/ Utfall samt utfall budget utfall helårsbedömning mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr mnkr % Övriga intäkter 0,6 0,2 0,2 171,4% 0,9 0,9 2,0 0,0-55,9% Verksamhetens intäkter 0,6 0,2 0,2 171,4% 0,9 0,9 2,0 0,0-55,9% Personalkostnader -3,7-3,8-3,1 20,1% -14,9-14,9-13,2 0,0 12,7% Övriga kostnader, internt -1,0-0,5-0,4 174,7% -1,9-1,9-2,9 0,0-33,3% Övriga kostnader, externt -3,6-5,4-4,6-21,4% -21,5-21,5-20,9 0,0 2,9% Verksamhetens kostnader -8,3-9,7-8,0 3,1% -38,3-38,3-37,0 0,0 3,6% Regionbidrag 9,4 9,4 9,1 2,8% 37,4 37,4 36,4 0,0 2,8% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 1,6-0,1 1,3 0,0 0,0 1,4 0,0

17 Kommentarer: Verksamhetens övriga intäkter är större jämfört med budget. Det beror på ökade intäkter för TD - Tillgänglighetsdatabasen genom höjda avgifter och ökat antal licenser. Externa kostnader ligger under budget med 1,8 milj beroende på att beslutade bidrag inte ännu betalats ut. Kommer i balans på helårsbasis. Interna kostnader är högre än budget beroende på Helårsprognosen bedöms ha hög säkerhet. Periodutfall Prognos Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart Kurs och konferenser, konto 4611, motpart Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart Åtgärder vid ekonomisk obalans Inget underskott beräknas. 5.3 Eget kapital Kommittén för rättighetsfrågor avser inte att använda eget kapital Investeringar Kommittén avser inte att göra några investeringar under Bokslutsdokument och noter Analyslänkar RR mars Rättighetskommittén../../userfiles/1/documents/2012_2254_65F4.xlsx

18 1 (29) Uppdrag i inriktningsdokument för regionstyrelsens detaljbudget 2013 Datum Diarienummer RHK Rättighetskommitténs kansli Anjelica Hammersjö, Cornelia Björk anjelica.hammersjo@vgregion.se, cornelia.bjork@vgregion.se Till regionstyrelsen Könsuppdelade styr- och måltal En utredning av förutsättningarna för att jämställdhetsintegrera uppföljningen av Västra Götalandsregionens budgetmål. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

19 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Innehåll Sammanfattning... 3 Om utredningen... 4 Bakgrund... 4 Tolkning och avgränsning av uppdraget... 5 Tillvägagångssätt... 6 Resultat av utredningen... 7 Könsuppdelad statistik: en bakgrund... 7 Regionens styrning mot könsuppdelad statistik... 8 Verksamheternas tolkning av styrningen... 8 Styr- och måltal... 9 Vad är styr- och måltal?... 9 Om behovet av och svårigheten att få relevant återkoppling... 9 Uppföljningsarbete är i sig styrande Analys av befintliga styr- och måltal Olika styrtal olika förutsättningar Om lämpligheten i att ha olika måltal för kvinnor och män Signalvärdet i könsuppdelade måltal Vad skulle könsuppdelade måltal innebära i praktiken? Hur bör könsuppdelad statistik användas? Analys av insamlad data Utveckling av analysarbetet Vikten av jämställdhetspolitik Nyttan visas genom verksamhetsförbättringar Slutsatser Fyra strategier för att jämställdhetsintegrera uppföljningsprocessen Slutsatser riktade till förtroendevalda Slutsatser riktade till tjänstepersoner Bilaga 1 - Kategorisering av nuvarande styrtal... 26

20 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Sammanfattning Denna utredning analyserar förutsättningarna för att könsuppdela regionfullmäktiges styr- och måltal. Utredningen resonerar även kring förutsättningarna för att jämställdhetsintegrera den regionövergripande uppföljningen. Utredningen är i första hand tänkt som diskussionsunderlag för förtroendevalda, men kan även användas av tjänstepersoner i verksamheterna. Slutsatser riktade till förtroendevalda Utredningen konstaterar att styrningen mot könsuppdelad statistik ibland uppfattas som otydlig och därför skulle kunna förtydligas på regionövergripande nivå. Utredningen konstaterar även att mätning av jämställdhet med hjälp av styroch måltal ibland kan kräva kompletterande former av uppföljning, för att inte riskera att jämställdhet reduceras till att räkna kvinnor och män. En övergripande fråga som utredningen tittar på är förutsättningarna för att könsuppdela styrtal. Utredningen konstaterar att en prioritering av styrtal att könsuppdela kan ske utifrån två övergripande kriterier: effektivitet och/eller relevans ur ett jämställdhetsperspektiv. Den andra övergripande frågan som utredningen tittar på är förutsättningarna för att könsuppdela måltal. Utredningen konstaterar att det finns fördelar med att könsuppdela vissa måltal, men att fördelarna riskerar att överskuggas av ett negativt signalvärde. Avslutningsvis presenterar utredningen fyra förslag till strategier för att jämställdhetsintegrera arbetet med styr- och måltal: A) Dela upp existerande styr- och måltal, B) Öka krav på att könsuppdela statistiken i årsredovisningen, C) Utforma andra typer av indikatorer, D) Ställ kvalificerade och jämställdhetsrelevanta frågor till målen. Slutsatser riktade till tjänstepersoner Utredningen konstaterar att det är viktigt att arbetet med könsuppdelad statistik hänger ihop i en kedja: Tillgången till könsuppdelad statistik bör säkras tidigt i processen. I arbetet med könsuppdelad statistik är det viktigt att prioritera analysarbete och att omsätta slutsatserna av analysen till beslutsförslag och verksamhetsförbättringar. Utredningen lyfter även tre problematiska aspekter i arbetet med könsuppdelad statistik, som är viktiga att vara medveten om: Den första aspekten är att det kan finnas större skillnader inom gruppen kvinnor och inom gruppen män, än mellan kvinnor och män. Den andra problematiska aspekten är att om skillnader redovisas utan att även redovisa likheter, finns en risk att överdriva könsskillnader. Den tredje problematiska aspekten är att det personnummer som ofta ligger till grund för könsuppdelad statistik inte alltid överensstämmer med individens identitet. Dessa tre aspekter visar på vikten av att både synliggöra och ifrågasätta könsskillnader, som parallella delar av samma process.

21 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Om utredningen Denna utredning analyserar förutsättningarna för att könsuppdela regionfullmäktiges styr- och måltal. Utifrån detta presenterar utredningen fyra möjliga sätt att jämställdhetsintegrera den regionövergripande uppföljningen. Avslutningsvis presenteras ett antal rekommendationer till förtroendevalda respektive tjänstepersoner. Utredningen är i första hand tänkt som diskussionsunderlag för förtroendevalda som ansvarar för formuleringen av regionövergripande styr- och måltal. Dokumentet kan också användas av tjänstepersoner på olika nivåer som arbetar med att samla in och analysera statistik. Bakgrund I inriktningsdokumentet för regionstyrelsens detaljbudget 2013 fick regiondirektören uppdraget att återkomma med förslag på hur regionens styroch måltal kan könsuppdelas där sådant är möjligt. 1 Regiondirektören lämnade uppdraget till rättighetskommitténs kansli som har utrett frågan och presenterar resultatet i denna rapport. Bakgrunden till uppdraget är en politisk ambition att integrera jämställdhet i varje beslutsfråga, så kallad jämställdhetsintegrering. I inriktningsdokumentet beskrivs jämställdhetsintegrering som att budgetar, utredningar och beslutsunderlag ska redovisa de förhållanden som råder för kvinnor respektive män och lämna förslag för ökad jämställdhet. Detta gäller även för utvärderings- och uppföljningsarbete 2. Att Västra Götalandsregionen ska jämställdhetsintegrera sin budgetprocess beslutades i regionfullmäktige redan våren Beslutet gäller för alla förvaltningsområden och bolag, och har två delmål: 1. Jämställdhet har genomslag i budgetprocessen genom att jämställdhetsperspektivet på ett konkret och konsekvent sätt är integrerat i hela budgetprocessen, inklusive förberedande arbeten och i underlagen för beslut, samt att jämställdhetspolitiska mål och jämställdhetsanalyser baserade på bland annat könsuppdelad statistik ingår i avtal och målbeskrivningar. 2. Regionens chefer och handläggare i förvaltningar och bolag har goda kunskaper om de jämställdhetspolitiska målen i Västra Götalandsregionen och hur en jämställdhetsintegrerad budgetprocess ska fungera. Jämställdhetsintegrering handlar om att ordinarie aktörer i en verksamhet ska ta hänsyn till jämställdhet i alla delar av processen. Detta skiljer sig från jämställdhetsarbete där specialister på jämställdhetsfrågor identifierar specifika jämställdhetsproblem och utarbetar lösningar till dem. En möjlig risk med jämställdhetsintegrering är att de som förväntas arbeta med frågorna inte är specialister på jämställdhetsfrågor och därför riskerar att arbeta på ett sätt som inte leder till förändring. Därför bör jämställdhetsintegrering ses som ett komplement till, snarare än något som ersätter, andra former av 1 Uppdraget formulerades i inriktningsdokumentet för regionstyrelsens detaljbudget 2013, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Västra Götalandsregionen 2 Inriktningsdokument för regionstyrelsens detaljbudget 2013, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Västra Götalandsregionen

22 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) jämställdhetsarbete. En annan möjlig risk med jämställdhetsintegrering är att frågan integreras överallt men att problem inte åtgärdas. Jämställdhetsintegrering är ett medel men målet är jämställdhet. Ojämställdhet som synliggörs i arbetet med jämställdhetsintegrering behöver åtgärdas, vilket även kräver resurser 3. I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen 4. Tolkning och avgränsning av uppdraget Inom Västra Götalandsregionen finns en politisk vilja att jämställdhetsintegrera budget- och uppföljningsprocessen. Men eftersom uppföljningen av målen inte alltid redovisas könsuppdelat på regionövergripande nivå kan det vara svårt att identifiera övergripande jämställdhetsproblem i verksamheterna. Könsuppdelade styr- och måltal utreds därför som ett sätt att synliggöra jämställdhetsproblem på regionövergripande nivå. Det är inte möjligt att inkludera alla Västra Götalandsregionens målnivåer 5 inom ramen för denna utredning. Uppdraget avgränsas därför till att i första hand handla om uppföljningen av de mål som formuleras i regionfullmäktiges budget. Det problem som utredningen analyserar skulle kunna illustreras så här: Övergripande mål: Jämställdhet Medel: Jämställdhetsintegrering (av bland annat budget- och uppföljningsprocessen). Andra exempel på medel: Traditionellt jämställdhetsarbete. Jämställdhetsarbete som en del av mänskliga rättigheter och likabehandlingsarbete. Möjligt problem: Regionfullmäktige får inte alltid tillgång till könsuppdelad statistik vid uppföljningen av budgetens mål. Detta försvårar möjligheterna att upptäcka och åtgärda jämställdhetsproblem. Möjlig lösning att utreda: Könsuppdelade styr- och måltal. Utifrån ovanstående resonemang blir utredningens övergripande frågeställning: 3 Gender mainstreaming conceptual framework, methodology and presentation of good practices, Council of Europe (1998) 4 Jämställdhetsintegrering Faktablad U13.010, Utbildningsdepartementet (2013) 5 I det högsta styrande dokumentet för Västra Götalandsregionen, regionfullmäktiges budget, formuleras övergripande mål som beskriver inriktningen på några års sikt. Nämnder och styrelser formulerar sedan sina detaljbudgetar utifrån regionfullmäktiges budget, och kompletterar med egna lokala mål och indikatorer. Utöver detta kan nämnderna även formulera uppdrag till utförarstyrelser, enligt Västra Götalandsregionens beställar-utförarorganisation, som också de innehåller målformuleringar. Slutligen finns även lokala mål på förvaltnings- och verksamhetsnivå.

23 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Vilka är förutsättningarna för att skapa könsuppdelade styr- och måltal för de i regionfullmäktige beslutade övergripande målen? Denna fråga har brutits ned i fyra delfrågor: 1. Vilken styrning finns idag för att könsuppdela den statistik som ligger till grund för uppföljningen av regionfullmäktiges budgetmål? 2. Vilka typer av styrtal är möjliga och relevanta att könsuppdela? 3. Är det möjligt och relevant att könsuppdela måltal? 4. Vilka för- respektive nackdelar finns med att könsuppdela Västra Götalandsregionens styr- och måltal? Tillvägagångssätt Inom ramen för utredningen har åtta analys- och statistikansvariga inom Västra Götalandsregionen intervjuats om sina erfarenheter av att rapportera i förhållande till budgetmålen. De flesta av intervjupersonerna arbetar inom hälso- och sjukvården, eftersom den största delen av Västra Götalandsregionens verksamhet består av hälso- och sjukvård. De intervjuade personerna arbetar både på central, strategisk nivå och längre ut i organisationen. Intervjuerna har antingen skett via telefon eller genom att vi besökt deras arbetsplats. I något fall har den kontaktade personen svarat på frågorna skriftligen. Frågorna till intervjupersonerna har handlat om arbetet med styr- och måltal samt om könsuppdelad statistik. En fråga handlade om anledningen till att vissa styroch måltal idag redovisas könsuppdelade, medan andra inte gör det. En annan fråga handlade om de tror att olika typer av styr- och måltal har olika förutsättningar för att redovisas könsuppdelat, och vad som skulle krävas för att fler styr- och måltal ska redovisas könsuppdelade. En fråga har handlat om hinder eller motstånd inom organisationen. De flesta av intervjupersonerna har även fått frågan hur de använder könsuppdelad statistik i sin verksamhet: Hur analyseras datan? Används den för att förbättra verksamheten? Intervjuerna har fungerat som en grund och stöd för våra analyser och kategoriseringar.

24 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Resultat av utredningen I följande avsnitt presenteras utredningens analys och tolkningar. Avsnittet börjar med en genomgång av hur styrningen mot könsuppdelad statistik ser ut idag. Därefter diskuteras förutsättningarna för att könsuppdela styrtal respektive måltal i regionfullmäktiges budget Slutligen förs en diskussion om vikten av att den könsuppdelade statistiken analyseras och kommer till användning. Könsuppdelad statistik: en bakgrund Könsuppdelad statistik är ett sätt att beskriva och förstå jämställdhetsproblem och målsättningar inom jämställdhetsarbete. Förenta Nationerna menar att arbetet med könsuppdelad statistik handlar om att identifiera, producera och sprida statistik som reflekterar levnadsvillkoren för kvinnor och män i ett visst samhälle samt andra policyfrågor som har bäring på jämställdhet 6. Det handlar alltså om ett policyorienterat förhållningssätt snarare än att bara sammanställa data utifrån kön. Statistiska Centralbyrån i Sverige menar att statistik som relaterar till individer bör vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön och spegla jämställdhetsfrågor och problem i samhället 7. Könsuppdelad statistik kan tas fram på flera olika sätt. För att identifiera individer vid datainsamling används ofta personnummer, vilket innehåller information om det kön som personen registrerades med vid födseln 8. Enkätundersökningar behöver i stället fråga om kön och registrera uppgiften för varje individ 9. Det innebär att statistisk som baseras på personnummer endast kan innefatta två kön, medan enkätundersökningar kan öppna upp för fler valmöjligheter genom att frågan är frivillig att besvara och/eller inkluderar fler än två alternativ 10. Arbetet med könsuppdelad statistik är reglerat i svensk lagstiftning sedan drygt 20 år tillbaka. Startskottet var regeringens proposition Jämställdhetspolitiken delad makt, delat ansvar (1993). Propositionen menade att kvinnors och mäns villkor i samhälle, arbetsliv och i familj måste göras synliga och beaktas inom alla samhällsområden. Ett villkor för detta är att all statistik är könsuppdelad och lättillgänglig för användarna. Ett problem var att uppgift om kön finns oftast i det insamlade grundmaterialet, men många statistikansvariga myndigheter/organ underlåter att presentera sitt material med kvinnor och män som en genomgående indelningsvariabel 11. Till följd av propositionen infogades 1994 en paragraf i förordning (1992:1668) om den officiella statistiken: Individbaserad officiell statistik skall, när inte särskilda skäl talar däremot, vara könsuppdelad. Samtidigt blev jämställdhetsstatistiken officiell statistik hölls FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking. Konferensen resulterade i en deklaration samt en handlingsplan: Pekingplattformen. Plattformen fastslår att: 6 Developing gender statistics a practical tool; UN Economic Commission for Europe (2010) 7 Könsuppdelad statistik. Ett nödvändigt verktyg för jämställdhetsanalys, SCB (2004) 8 Födelsenumret är udda för män och jämnt för kvinnor. Ur: Personnummer, SKV 704 utgåva 8. 9 Könsuppdelad statistik ett nödvändigt verktyg för jämställdhetsanalys, SCB (2004) 10 En liten del av befolkningen identifierar sig varken som kvinnor eller män. Andra identifierar sig som ett annat kön än det kön som anges i personnumret. Det kan innebära att det kön som registreras vid datainsamlingen inte stämmer överens med det kön individen identifierar sig som. Vid ett könsbyte finns dock möjligheten att byta personnummer. 11 Jämställdhetspolitiken: Delad makt - delat ansvar; Regeringens proposition 1993/94:147

25 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Nationella, regionala och internationella statistiktjänster och relevanta regeringsorgan och FN-organ, i samarbete med organisationer för forskning och dokumentation, inom deras respektive ansvarsområde ska; verka för att statistik samlas in, ställs samman, analyseras och presenteras efter kön och ålder och återspegla problem och frågeställningar som har betydelse för kvinnor och män i samhället. År 2001 upphörde förordning (1992:1668) att gälla i Sverige. Lagen om den officiella statistiken (2001:99) kompletteras nu istället av förordning (2001:100) om den officiella statistiken, där det fastslås att Individbaserad officiell statistik ska vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. All statistik är inte officiell statistik 12, men Statistiska Centralbyrån menar att en medveten beställare och producent ändå bör följa paragrafens intention om att statistiken ska vara uppdelad efter kön. Eftersom jämställdhetsintegrering omfattar all verksamhet bör all statistik som ligger till grund för beslut i samhället vara könsuppdelad 13. Regionens styrning mot könsuppdelad statistik Regionfullmäktiges budget har under flera år lyft könsuppdelad statistik som en av grundförutsättningarna för jämställdhetsarbete, och det har nämnts i budgetens inledningstext på ett nästan oförändrat sätt de senaste åren: Jämställdhetsarbetet börjar med att uppmärksamma kvinnors och mäns olika villkor. När könsskillnader synliggörs skapas kunskap om faktiska förhållanden. Könsuppdelad statistik lägger grunden för att utveckla verksamheterna efter både kvinnors och mäns behov. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas 14. Texten i regionfullmäktiges budget är en viktig utgångspunkt för prioritering och verksamhetsplanering. När verksamheterna ska skriva sin årsredovisning till regionfullmäktige utgår redovisningen främst från mål och indikatorer. Texten om könsuppdelad statistik följs därmed inte upp på regionövergripande nivå. Från och med 2014 finns frågor om könsuppdelad statistik i den löpande regionövergripande uppföljningen av hälso- och sjukvårdsverksamheterna 15. I skrivande stund (april 2014) finns ännu inga slutsatser dragna av detta arbete. Verksamheternas tolkning av styrningen Utifrån avsnitten ovan kan vi konstatera att det finns flera nivåer av styrning när det gäller könsuppdelad statistik, bland annat regionfullmäktiges budget, rekommendationer från Statistiska Centralbyrån samt rekommendationer i 12 Sveriges officiella statistik produceras vid 25 olika myndigheter, och beskriver 22 ämnesområden. Se Könsuppdelad statistik, SCB, (2004) 13 Könsuppdelad statistik. Ett nödvändigt verktyg för jämställdhetsanalys, SCB (2004) 14 Ur: Välfärd och utveckling, Västra Götalandsregionens budget 2014 samt Framtidstro och hållbar utveckling, Västra Götalandsregionens budget En liknande skrivning fanns i inledningstexten till Ansvar och utveckling, Västra Götalandsregionens budget 2012; Samverkan och kvalitet, Västra Götalandsregionens budget 2011 samt Med omtanke om framtiden, Västra Götalandsregionens budget Följande frågor ställs i det balanserade styrkortet: a. Finns det skillnader mellan kvinnor och män, flickor och pojkar? b. Hur förklarar ni dessa? Är skillnaderna motiverade eller omotiverade? c. Har ni gjort insatser för att minska omotiverade skillnader? d. Om det inte finns könsuppdelat statistik förklara varför.

26 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Pekingplattformen. Med bakgrund av detta är det intressant att se hur verksamheterna uppfattar incitamenten att prioritera detta. Nedan följer fyra citat från intervjuerna: Det är tillsagt att vi alltid ska arbeta med könsuppdelad statistik. Är inte det något regionfullmäktigemål eller så? Det ska alltid vara könsuppdelat. Det finns inget beslut som visar att du måste könsuppdela statistik. Politikerna har uttalat att det är viktigt, men det är inget skallkrav. Då är det lätt att det försvinner. Det är så mycket annat man tittar på. Målet för [ ]är att all statistik, där det är möjligt, ska redovisas könsuppdelat. Troligtvis har alla hälso- och sjukvårdsnämnder samma typ av mål. Det har att göra med patientstatistik, all sådan statistik redovisas könsuppdelat. Vårt mål är att all statistik ska redovisas könsuppdelat. Kommer det något nytt så försöker vi få det könsuppdelat. Vi har själva tagit på oss att göra det. Det finns ju ingen direkt policy, men vi gör det. Det får handla om speciella avväganden om det inte ska uppdelas. Intervjuerna har inte visat något uttryckligt motstånd mot könsuppdelad statistik. Däremot uppfattas inte alltid incitamenten som tydliga. En intervjuperson antog att det fanns ett krav i regionfullmäktiges budget. En annan efterfrågar ett sådant krav. Två personer har egna lokala krav inom sin verksamhet. Hur incitamenten uppfattas av verksamheterna är centralt för förutsättningarna att prioritera arbetet. Styr- och måltal Könsuppdelad statistik är en av förutsättningarna för att följa upp mål ur ett jämställdhetsperspektiv. Men för att en sådan uppföljning ska vara möjlig krävs att könsuppdelad statistik efterfrågas och hanteras politiskt. Ett möjligt sätt att göra detta skulle kunna vara att könsuppdela styr- och måltal. Vad är styr- och måltal? I regionfullmäktiges budget för 2014 anges indikatorer för att följa upp målen. Indikatorer definieras som de målnivåer som ska uppnås inom respektive verksamhet [ ] under planperioden. Ett exempel på en sådan indikator är att 90 % av de som söker vård fått tid för läkarbesök i primärvården inom sju dagar. Begreppet indikator syftar därmed både på den variabel som ska mätas och vilken nivå denna variabel ska uppnå vid en eller flera tidpunkter. Styr- och måltal är två delar av det som i budgeten kallas indikator. Styrtalet syftar på variabeln som ska mätas och måltalet avser vilken nivå som variabeln ska uppnå vid en specifik tidpunkt. I exemplet ovan skulle alltså styrtalet vara andel som fått tid för läkarbesök i primärvården inom sju dagar, medan måltalet är 90 % år Styr- och måltal är därmed ett centralt verktyg för uppföljningsprocessen. Om behovet av och svårigheten att få relevant återkoppling Att följa upp mål är en central del inom den nuvarande styrningen av offentlig sektor. För att kunna styra med mål krävs i sin tur en uppföljningsprocess som ger information om hur verksamheternas resultat förhåller sig till målen. Forskning visar dock att det många gånger kan vara svårt att få en relevant återkoppling på

27 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) verksamheternas prestationer, 16 vilket bekräftas i de intervjuer som genomförts i denna utredning. Det kan handla om att det inte går att få fram tillförlitlig data om målet eller att en resultatmätning skulle kräva allt för stora resurser. Exempel på kommentarer från intervjuerna är: Det kan möjligen vara möjligt och relevant att [ ] kräva in data om deltagare [ ] uppdelat på kön. Problemet är om det är möjligt för [ ]aktörerna att mäta detta, och om det är intressant att ta del av uppskattningar. För att få fram statistiken skulle det krävas att vi frågar varje förvaltning och det går inte. Avsaknad av tillförlitlig och relevant data om resultatet gör det svårt att veta åt vilket håll verksamheten utvecklas. På så vis försvåras beslutsfattarnas möjligheter att styra verksamheten i önskad riktning. Detta gäller även för möjligheterna att följa upp jämställdhetsaspekter av målen. Uppföljningsarbete är i sig styrande Uppföljning är inte en neutral aktivitet. Genom att ange hur ett mål ska följas upp definieras indirekt målets innehåll och därmed även vad organisationen arbetar mot. Forskning visar att mätning har en styrande effekt på den offentliga organisationen. 17 Det som mäts är det som värdesätts, vilket innebär att organisationen prioriterar det mätbara. Om mätningarna inte lyckas fånga målet uppstår risk för en förskjutning av målets innehåll. Vilka styr- och måltal som formuleras är därför av central vikt. Följande citat från en av intervjupersonerna illustrerar hur mätbarhetskraven kan styra idén om vilka mål som kan formuleras. Man måste försöka tänka när man sätter ett mål: Hur ska det målet följas upp? Sen tror jag att politiken ska ha visioner, till exempel att alla ska erbjudas god hälsooch sjukvård, och den får vara väldigt luddig. Men innan man sätter ett mål får man fundera hur det ska följas upp. Om det inte kan följas upp är det svårt att ha ett sånt mål. Vid mätning av jämställdhet riskerar mätbarhetskraven att driva fram en efterfrågan på kvantitativa mått, som enbart fångar en del av målets innehåll. För att ta ett exempel: Det övergripande målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Ett sätt att följa upp detta skulle kunna vara att mäta andelen kvinnor respektive män som finns representerade i olika sammanhang. Men om detta är den enda mätningen finns en risk att missa stora delar av målet. Representation är viktigt, men jämn könsfördelning 18 innebär inte nödvändigtvis att kvinnor och män har samma makt. Att en grupp finns representerad är inte samma sak som att de ses som rättmätiga deltagare och medverkar på lika villkor. Dessutom kan det finnas skillnader inom gruppen kvinnor och inom gruppen män. Det är viktigt att vara uppmärksam på risken att kvantitativ mätning reducerar jämställdhet till en fråga om att räkna huvuden. 16 Lindgren, Utvärderingsmonstret Kvalitets och resultatmätning i den offentliga sektorn (2008) 17 Lindgren, Utvärderingsmonstret Kvalitets och resultatmätning i den offentliga sektorn (2008) 18 Med jämn könsfördelning menas enligt förarbetena till diskrimineringslagen att fördelningen mellan kvinnor och män inom ett visst arbete eller inom en viss kategori anställda är inom intervallet procent. Se: Regeringens proposition 2007/08:95 Ett starkare skydd mot diskriminering.

28 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) En annan problematisk aspekt med att mäta jämställdhet genom könsuppdelad statistik är att den ständiga uppdelningen av kvinnor och män i ömsesidigt uteslutande grupper riskerar att befästa en idé om kvinnor och män som helt olika. Om fokus är att hitta skillnader mellan kvinnor och män riskerar små skillnader att lyftas fram och övertolkas. Syftet med könsuppdelad statistik är att synliggöra jämställdhetsproblem, men att ständigt dela upp kvinnor och män i två separata grupper kan riskera att bidra till stereotypa föreställningar om kön. Det visar på behovet av att både synliggöra och ifrågasätta könsskillnader som parallella delar av samma process. Analys av befintliga styr- och måltal I regionfullmäktiges budget 2014 finns 27 övergripande mål. 19 Dessa bryts ned i sammanlagt 108 indikatorer som ska mäta måluppfyllelse. Måltal sätts till och med Av de 108 indikatorerna är det endast tre som idag är formulerade med ambitionen att jämföra utfallet mellan kvinnor och män. Dessa tre indikatorer handlar om andelen företagare som är kvinnor samt könsskillnader i strokerespektive hjärtsjukvård. 20 Det är alltså endast knappt tre procent av alla indikatorer som genom sin formulering styr mot en analys av könsskillnader. Utöver detta finns ytterligare två indikatorer som lyfter jämställdhetsfrågor: andel chefer som genomgått en utbildning i genuskompetent ledarskap och andel förvaltningsledningar och politiker som genomgått en utbildning i rättighetsbaserat arbete. Olika styrtal olika förutsättningar En av utredningens frågor är vilka typer av styrtal som är möjliga och relevanta att könsuppdela. Nedan påbörjas en kategorisering av olika typer av styrtal, för att tydliggöra deras olika förutsättningar. Analysen utgår ifrån de 108 styrtal som finns i regionfullmäktiges budget för Inledningsvis går det att dela upp styrtalen i två övergripande kategorier: de styrtal som är individbaserade och de styrtal som inte är individbaserade. Individbaserad statistik är enligt Statistiska centralbyrån statistik som direkt eller indirekt rör fysiska personer. Statistik över företag eller bostäder faller utanför statistiken, om de inte indirekt avser fysiska personer. 21 Förordning (2001:100) om den officiella statistiken som nämndes tidigare gäller endast individbaserad statistik. Kollektivtrafiknämndens styrtal andel resande som känner sig trygga att åka med Västtrafik är ett exempel på individbaserat styrtal, medan regionutvecklingsnämndens styrtal andel förnybar energi i transportsektorn inte är individbaserat. Vid en första grov sållning kan vi därmed dra slutsatsen att individbaserade styrtal är lättare att könsuppdela. Vi vill dock inte räkna bort de icke individbaserade styrtalen direkt. Om styrtalen omformuleras eller om uppföljningen utvecklas kan även de icke-individbaserade 19 De mål som analyseras är de som redovisas under avsnittet Uppdrag och mål. 20 När det gäller könsskillnad i stroke- och hjärtsjukvård så byggs de upp av fem respektive fyra indikatorer men det går av budgettexten inte se vilka dessa indikatorer är varför dessa här betraktas som endast två. En annan tolkning vore därför att budget innehåller sammanlagt 10 indikatorer som mäter könsskillnader. 21 Könsuppdelad statistik. Ett nödvändigt verktyg för jämställdhetsanalys, SCB (2004)

29 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) styrtalen vara intressanta. En första sådan sållning av de icke-individbaserade styrtalen kan göras utifrån hur enkelt och rimligt det vore att låta uppföljningen handla om individer. Sannolikt vore det lättare att följa upp regionutvecklingsnämndens styrtal antal gasellföretag utifrån individer än att följa upp miljönämndens styrtal andel förnybart drivmedel i egna fordon (%) på samma sätt. Denna första sållning kan sedan värderas i ytterligare ett steg, utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vore det intressant att ta reda på hur många gasellföretag som leds av män? Vore det intressant att ta reda på om män använder mer förnybart bränsle än kvinnor, i de fordon de kör i tjänsten? Bland de individbaserade styrtalen i regionfullmäktiges budget 2014 finns en liten kategori med sex indikatorer som i sin formulering avser endast kvinnor eller män (eller syftar till att belysa könsskillnader) och därför inte är aktuella att dela upp i kön ytterligare en gång. Regionutvecklingsnämndens indikator andel företagare som är kvinnor är en sådan. Ytterligare en mindre kategori är variabler där det är orimligt att det skulle finnas en könsskillnad i utfallet. I regionfullmäktiges budget 2014 har vi bara lyckats hitta ett sådant mått: Andel telefonsamtal till 1177 som besvarats inom tre minuter. Även om det vore möjligt att ta fram könsuppdelad statistik över är uppringaren anonym tills samtalet är besvarat. Det är inte sannolikt att någon grupp får sina samtal besvarade snabbare än någon annan 22. De återstående 55 styrtalen skulle kunna delas in i två grupper utifrån hur stora möjligheter Västra Götalandsregionen har att påverka utfallet. För vissa styrtal är Västra Götalandsregionen den huvudsakliga aktör som påverkar utfallet. För andra styrtal behöver flera aktörer agera gemensamt för att utfallet ska förändras. Exempelvis har Västra Götalandsregionen stor möjlighet att påverka andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten. Däremot är det betydligt fler aktörer och faktorer som påverkar indikatorn andel 65 år och äldre med låg inkomst. Även dessa styrtal skulle kunna värderas utifrån hur relevanta de är ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett styrtal där Västra Götalandsregionen har stor påverkan, som dessutom har hög relevans ur ett jämställdhetsperspektiv blir då mest relevant att följa upp könsuppdelat på regionövergripande nivå. Styrtal där Västra Götalandsregionen har liten ensam påverkan på utfallet, och som dessutom har låg relevans ur ett jämställdhetsperspektiv är inte relevant att följa upp på regionövergripande nivå. Hög relevans ur ett jämställdhetsperspektiv Låg relevans ur ett jämställdhetsperspektiv Hög egen påverkansmöjlighet Mest relevant att redovisa könsuppdelat på regionövergripande nivå Låg egen påverkansmöjlighet Mindre relevant att redovisa könsuppdelat på region-övergripande nivå 22 Däremot skulle kanske andra former av uppföljning vara intressant ur ett jämställdhetsperspektiv (se avsnitt Utveckling av analysarbetet).

30 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Avslutningsvis kan de individbaserade styrtalen där Västra Götalandsregionen har stor möjlighet att påverka utfallet också delas in i två kategorier, utifrån målgrupp. Den ena kategorin består av styrtal för den interna verksamheten, med anställda som målgrupp. Andel medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten är ett sådant styrtal. Den andra kategorin består av styrtal med invånare som målgrupp. Resenärsnöjdhet senaste resan är ett sådant styrtal. I tabellen nedan finns en indelning av nuvarande styrtal i sju kategorier. En första strategi för att värdera styrtalen är att dela in dem i någon av dessa sju kategorier. Nästa steg är att värdera styrtalen ur ett jämställdhetsperspektiv. Det skulle kunna handla om att värdera styrtalen utifrån hur hög grad de påverkar kvinnors och mäns makt att forma samhället och sina egna liv, vilket är det övergripande målet för den svenska jämställdhetspolitiken. Kategorier av styrtal i Västra Götalandsregionens budget 2014 Inte individbaserade styrtal Svårare att omvandla till individbaserad data Lättare att omvandla till individbaserad data Antal styrtal Varav särskilt relevanta ur ett jämställdhetsperspektiv 35? 11? Individbaserade styrtal Styrtalet är redan könsuppdelat 6? Kön kan inte påverka styrtalets utfall 1 - Utfallet påverkas av flera olika aktörer och faktorer. 8? VGR är den huvudsakliga aktör som påverkar utfallet. Extern målgrupp Intern målgrupp 35? 12? Summa 108? Om lämpligheten i att ha olika måltal för kvinnor och män Ovanstående två avsnitt har diskuterat formuleringen av styrtal och möjligheten att könsuppdela styrtalen. Men styrtal är bara en av indikatorns två byggstenar. Könsuppdelning av styrtal leder oss vidare till frågan om måltal, och om dessa ska vara samma för kvinnor och män. Under intervjuerna har möjligheterna att sätta olika måltal för kvinnor och män lyfts vid några tillfällen. De personer som representerade hälso- och sjukvården representerade tre olika synsätt. Citatet nedan kommer från en intervjuperson som tycker att könsuppdelade måltal vore bra, ur ett medicinskt perspektiv:

31 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Det skulle kunna vara relevant med olika måltal för kvinnor och män i vissa fall. Om man ska vara över en viss vikt eller dylikt. För några år sedan tittade vi på dialys, och såg att man inte hade tänkt på att män har större kroppar och större blodvolym. Om kvinnor och män dialyserar lika länge så får kvinnan en högre reningsgrad. Och historiskt sett är ju alla mediciner utprovade på män, men kvinnor kan ju ha en annan metabolism. [ ] Kanske skulle man ha behandlingsmål, vårdprogram uppdelade utifrån män och kvinnor. Våra kroppar ser olika ut och reagerar olika. Intervjupersonen resonerar kring kvinnor och mäns kroppar, och konstaterar att män har större kroppar och större blodvolym än kvinnor. Detta är ett argument för att i vissa fall ha könsuppdelade måltal. Resonemanget utgår från det faktum att män i genomsnitt är större och har större blodvolym än kvinnor, och därför skulle det vara problematiskt att ha samma måltal för en stor man och en liten kvinna. Även om resonemanget stämmer på gruppnivå skulle det kunna ses som problematiskt på individnivå, då det finns stora variationer i kroppsstorlek inom gruppen kvinnor respektive gruppen män. Argumentet talar inte heller för könsuppdelade måltal generellt eftersom måltal inte alltid handlar om biologiska aspekter. Exempel på sådana styrtal är andelen medarbetare som upplever sin arbetsmiljö som god respektive resenärsnöjdhet den senaste resan. Samma intervjuperson konstaterar även att mediciner historiskt sett är utprovade på män, trots att kvinnor kan ha en annan metabolism. Resonemanget belyser att män har fungerat som (osynlig) norm inom hälso- och sjukvården. Att införa könsuppdelade måltal skulle då göra normen synlig som ett av två måltal. En annan intervjuperson ser könsuppdelade måltal som en pedagogisk fråga: Jag har aldrig sett att hälso- och sjukvården använt olika måltal för kvinnor och män. Om det finns ett mål där måluppfyllelsen är bättre hos män än hos kvinnor kanske det finns olika förklaringar till det. Om skillnaderna är motiverade kanske man skulle formulera olika måltal för kvinnor och män. Egentligen tror jag inte att det är rimligt men det skulle sätta igång en process. Olika måltal för kvinnor och män är ett sätt att problematisera, för att få folk att vilja göra något. Det handlar mer om pedagogik än om ett slutmål. Ibland är det lite för enkelt att bara konstatera att måluppfyllelsen är olika, där skulle jag vilja att man grävde vidare. Intervjupersonen menar att det kan finnas olika förklaringar till att måluppfyllelsen ser olika ut för kvinnor och män. Könsuppdelade måltal kan då användas som en metod för att värdera alla sådana könsskillnader. På så sätt skulle könsuppdelade måltal innebära en slags inbyggd problematisering i statistikarbetet. Om det finns en konstaterad skillnad i måluppfyllelse mellan kvinnor och män och skillnaden inte behöver åtgärdas så behövs könsuppdelade måltal. Om skillnaden inte är motiverad krävs åtgärder för ett jämställt utfall. Konstaterad skillnad i måluppfyllelse mellan kvinnor och män Är skillnaden motiverad? JA NEJ Könsuppdelat måltal Åtgärder för att främja ett jämställt utfall

32 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Denna intervjuperson skulle kunna sägas vara för könsuppdelade måltal som ett verktyg för att sålla ut motiverade könsskillnader. Intervjupersonen skulle även kunna sägas vara emot könsuppdelade måltal som idé: Egentligen tror jag inte att det är rimligt men det skulle sätta igång en process. En tredje intervjuperson tycker att könsuppdelade måltal motverkar målet att anpassa vården till varje enskild individ: Vi vill inte ha olika mål för kvinnor och män. Vi vill ju ha helt individualiserad vård. Vi vill inte ha en vård som bygger på att du som kvinna antagligen är lite mer rosa än blå, utan vi vill ju ha att om du är turkos, då ska du få en turkos vård, så det ska vara helt individualiserad. Intervjupersonen är emot idén om könsuppdelade måltal, med argumentet att vården inte kan ta för givet att du som kvinna antagligen är lite mer rosa än blå. Det ska vara möjligt att behandlas utifrån sina egna individuella förutsättningar, och inte på förhand kategoriseras utifrån kön. Teoretiskt sett skulle det vara enkelt att behandla alla människor som individer, men forskning visar att de typer av förgivettaganden som intervjupersonen beskriver som att ta för givet att kvinnor är mer rosa än blå i hög grad är omedvetna. 23 Intervjupersonen kan sägas vara emot könsuppdelade måltal, utifrån att det skulle kunna tänkas cementera en bild av kvinnor och män som på förhand definierade grupper, med på förhand definierade behov. Däremot skulle det sannolikt krävas andra jämställdhetsåtgärder för att uppnå intervjupersonens målsättning, att om du är turkos, då ska du få en turkos vård. Signalvärdet i könsuppdelade måltal En av intervjupersonerna tar upp ett måltal från Västra Götalandsregionens balanserade styrkort 2014: I budget 2013 fanns ett måltal om att kvinnors lön skulle vara 77,7 procent av männens men det kan väl aldrig vara ett mål? Det kan vara en nulägesbild, men målet måste ändå vara jämställda löner? Måltalet har antagligen satts i relation till rådande lönebild, på en nivå som är realistisk att uppnå. Om löneskillnaderna mellan kvinnor och män är väldigt stora bör inte måltalet vara för högt. Dock sätter intervjupersonen fingret på att signalvärdet i könsuppdelade måltal kan vara starkt. Att sätta ett realistiskt måltal kan i vissa fall framstå som en låg ambitionsnivå. Ett måltal som är realistiskt på övergripande nivå skulle teoretiskt sett även kunna fungera som ett tak för kvinnors löneutveckling på lokal nivå. Den stora löneskillnaden gäller inte nödvändigtvis inom varje enskild yrkesgrupp Genushanden är ett slags minneskarta i form av en hand som påminner om fem vanliga fällor där vårdpersonal av misstag skaffar helt olika kunskapsunderlag om orsaker till kvinnors och mäns sjukskrivningar. Genushanden påminner exempelvis om att kvinnor ofta får frågor om sin familjesituation, medan män sällan tillfrågas om samma sak. Genushanden uppmanar vårdpersonal att reflektera: Om patienten hade haft ett annat kön, hade du tänkt annorlunda då? Se: Jämställda Sjukskrivningar - Arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess, SKL (2010) 24 Ett alternativt sätt att formulera måltalet skulle exempelvis kunna vara att uttrycka måltalet i procentuell förändring.

33 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Vad skulle könsuppdelade måltal innebära i praktiken? I avsnitten ovan har könsuppdelade måltal problematiserats och diskuterats. Men hur skulle könsuppdelade måltal se ut i praktiken, utifrån regionfullmäktiges budget 2014? Nedan redovisas tre exempel. Exempel på styrtal ur budget 2014 Måltal för 2014 Exempel 1: Antal registrerade konton i mina vårdkontakter Exempel 2: Andel resande som känner sig trygga att åka med Västtrafik (%) Exempel 3: Andel 65 år och äldre med låg inkomst Minska Exempel 1: Måltalet för antalet registrerade konton i mina vårdkontakter är Om könsuppdelad statistik (teoretiskt sett) skulle visa att av dessa skulle vara kvinnor, så skulle ett könsuppdelat måltal inför kommande år behöva sätta ett lägre måltal för män. Men även om måltalet vore lägre för män skulle det ändå kräva särskilda satsningar för att uppmana fler män att registrera ett konto i mina vårdkontakter, för att bryta den tidigare utvecklingskurvan. Exempel 2: Måltalet för andel resande som känner sig trygga att åka med Västtrafik är 69 %. Detta skulle (teoretiskt sett) vara uppnått om 50 % av kvinnorna och 88 % av männen kände sig trygga att åka med Västtrafik, eftersom statistiken sammanslagen skulle vara 69 % 25. Ett realistiskt könsuppdelat måltal skulle i sådana fall kunna vara att 60 % av kvinnorna ska känna sig trygga i kollektivtrafiken. Detta skulle i sin tur kräva särskilda satsningar för att ta reda på vad den eventuella otryggheten i kollektivtrafiken skulle bestå i och åtgärder samt kommunikation av detta. Exempel 3: Måltalet för andel 65 år och äldre med låg inkomst är en minskning. Detta måltal påverkas av flera olika faktorer. Statistiska Centralbyrån (2012) redovisas individuell disponibel inkomst för personer 65 år och äldre. Ensamstående män har medianinkomsten medan ensamstående kvinnor har medianinkomsten (en skillnad på kronor/år). För sammanboende är siffran för män och för kvinnor (en skillnad på kronor/år) 26. Detta skulle i sin tur kunna motivera ett måltal med större minskning för kvinnor än för män, och tillhörande åtgärder i samverkan med andra aktörer för att nå ett sådant måltal. Hur bör könsuppdelad statistik användas? I intervjuerna har ett antal teman berörts som handlar om hur den könsuppdelade statistiken bör hanteras. Det handlar om förutsättningarna för analys och om att använda slutsatserna från analysen i underlag till politiska beslut och för att genomföra verksamhetsförbättringar. 25 Exemplet utgår från att 50 procent av resenärerna är kvinnor och 50 procent av resenärerna är män, vilket inte nödvändigtvis stämmer med verkligheten. 26 Hushållens ekonomi, SCB

34 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Analys av insamlad data Några av intervjupersonerna diskuterar hur könsuppdelad statistik bör analyseras. En av intervjupersonerna menar att analysarbete har alltför låg prioritet: [Det är]alltför få som har haft motivation, tid och resurser att analysera vad skillnaderna står för. Det gäller att bygga in en slags kedja för att förbättra kvaliteten. Det är så lätt att bara konstatera [ ], men om man inte gör något med det så kan det också uppstå en trötthet att rapportera. Man måste också analysera och ta konsekvenser. Intervjupersonen konstaterar att det är viktigt att prioritera analysarbete. Annars finns en risk att verksamheterna blir trötta på att rapportera. Intervjupersonen menar att alltför få gör detta och delar upp orsakerna till detta i tre delar: motivation, tid och resurser. Vi tolkar motivation som något som både handlar om den enskilda handläggarens inställning och om incitament uppifrån: Är analys av könsuppdelad statistik en fråga som prioriteras politiskt? Efterfrågas arbetet av chefer och/eller av den politiska nivån? Tid och resurser handlar om hur arbetet organiseras: Har handläggarna tillräckligt mycket tid för att göra kvalificerade analyser? Avsätts några medel för att analyserna ska bli bra? Resursfrågan skulle exempelvis kunna handla om inköp av böcker, mjukvara till datorer, medel för att arrangera seminarier eller helt enkelt tillgång till personal som kan arbeta med analyser. En annan intervjuperson konstaterar att statistik i regel brukar redovisas och analyseras könsuppdelat, men att det finns ett antal undantag: Det ska alltid vara könsuppdelat. Sen gör vi inte alltid det ändå, och det kan finnas olika skäl till det. En anledning kan vara att det inte finns könsuppdelad statistik. En annan att man har tagit fram statistik och att det inte finns några skillnader. Vi tittar på statistiken varje år, men såg man inga skillnader så skriver man det inte. Bara skillnaderna lyfts i analysen. I citatet lyfts två orsaker till att inte redovisa statistiken könsuppdelad. Den ena anledningen är om det inte finns tillgång till statistik. Detta belyser vikten av att könsuppdelad statistik finns med i hela processen. Redan vid beställningen kan det vara bra att ta ställning till om utfallet bör presenteras könsuppdelat. Den andra orsaken som intervjupersonen lyfter är om det inte finns några skillnader mellan kvinnor och män. Detta är intressant att dröja kvar vid. I Statistiska Centralbyråns handbok om könsuppdelad statistik konstateras nämligen att: Både skillnader och likheter ska synliggöras. Att kvinnor och män är synliga i statistiken innebär att alla resultat redovisas uppdelade på kön. Det är idag inte alls ovanligt att uppgifter som visar på skillnader mellan kvinnor och män presenteras, men man väljer att inte presentera likheter. Både skillnader och likheter ska redovisas! 27 Vi menar att en möjlig risk i arbetet med könsuppdelad statistik är att överdriva skillnader mellan kvinnor och män. Denna risk är särskilt stor om bara skillnader redovisas i analysen. Ett teoretiskt exempel: Kvinnor och män tycker lika i 98 av 100 frågor. Bara skillnaderna redovisas. Plötsligt framstår det som om kvinnor och män tycker olika i 100 % av alla frågor, eftersom underlaget endast 27 Könsuppdelad statistik. Ett nödvändigt verktyg för jämställdhetsanalys, SCB (2004)

35 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) presenterar de två frågor där det fanns en skillnad. Ett något tillspetsat exempel, men förhoppningsvis ändå tydligt för att illustrera en poäng: För att undvika att överdriva skillnader är det viktigt att redovisa både likheter och skillnader, och redovisa detta i sin analys. Utveckling av analysarbetet Analysarbetet i verksamheterna kan utgå från befintlig könsuppdelad statistik, men en av intervjupersonerna lyfter även frågan om att utveckla analysarbetet till att mäta andra saker och att mäta måluppfyllelse på andra sätt: Sen skulle man kunna mäta hur mycket tid olika patientgrupper fick. Det är intressant. Vad är det som styr, vad man väljer att lägga sin tid på. Vad är det som styr vad jag väljer att lägga min tid på. Hur gör jag mina prioriteringar? Slumpen eller har jag övergripande prioriteringar? [ ]det hade varit intressant att mäta om prioriteringsordningen följs eller om det är impulsen som styr. Intervjupersonen ovan har en prioriteringsordning på sin arbetsplats, men lyfter ändå frågan i hur hög grad ordningen verkligen följs. Intervjupersonen är öppen för att personalen skulle kunna ha andra (omedvetna) prioriteringar av sin tid. Att genomföra tidsanvändningsstudier som en del av analysarbetet skulle kunna vara ett sätt att skapa en mer kvalitativ uppföljning. Samma intervjuperson tar upp möjligheten att även titta på resursanvändning: Jag tycker det är intressant att titta på mängden resurser ur ett rättviseperspektiv. För vi gör ju inte allt i vården, utan mycket av ansvaret lägger vi på patienterna. Hur de ska komma vidare. Det är ganska intressant om vi hjälper olika mycket. På vår enhet skulle det kunna studeras på enhetsnivå. Vi kan koda besöksorsak. [ ]Då kan vi jämföra hur många besök man fått. [ ]Men vi tycker ju inte att vi har problem med detta. Vi tycker ju att vi bedömer alla patienter utifrån deras förutsättningar. Men kanske finns det ändå något strukturellt där ändå. Och i så fall, vad är det vi gör åt saken, och andra faktorer som påverkar utifrån. Vad är vårt fel. En sådan sak som att man erbjuder hjälp i samma utsträckning. Intervjupersonen föreslår en mätning av resursfördelning, både i form av hur mycket hjälp patienterna får och hur många besök som varje patient erbjuds. 28 Intervjupersonen är öppen för att det kanske finns något strukturellt trots att verksamheten inte tycker att de har problem med detta. Även detta förslag skulle kunna innebära en bredare och mer kvalitativ analys. Vikten av jämställdhetspolitik Ett annat tema som intervjupersonerna tagit upp är vikten av återföra resultatet till den nämnden eller styrelsen, och att föreslå åtgärder utifrån de resultat som kommit fram i analysen. En av intervjupersonerna hade tydliga rutiner för att återrapportera könsuppdelad statistik: 28 Ett uppmärksammat sådant exempel är det så kallade tvättsäcksprojektet, där en sjuksköterska på hudkliniken i Danderyd uppmärksammat att tvättsäckarna i herrarnas duschrum behövde tömmas oftare än hos damerna. Det visade sig att män i större utsträckning fick behandling på mottagning med smörjningshjälp och ljusbehandling, medan kvinnor oftare ordinerades egenbehandling och avslutade sina ljusbehandlingar efter färre gånger. Osika, Evengård, Warenulf, Nyberg; Tvättsäcksprojektet genusskillnader in på bara skinnet. Olika behandling för kvinnor och män vid några vanliga hudsjukdomar, Läkartidningen nr 40 (2005)

36 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) När man specialstuderar statistiken kan det hända att man hittar något man inte tänkt på innan. Analysen redovisas för politiken som rapport eller muntlig redovisning för nämnden. Politiken säger ibland: Det här vill vi att ni går vidare med? Varför ser det ut så här? Intervjupersonen beskriver hur resultatet av analysen rapporteras till nämnden, muntligt eller skriftligt. Vid rapporteringen bidrar politikerna ibland med ytterligare styrning och ber tjänstemännen att ta reda på bakomliggande orsaker till ett resultat. En annan intervjuperson varnar dock för att processen från analys till verksamhetsförbättringar riskerar att stanna upp, om tjänstepersoner inte vågar föreslå åtgärder och politiker inte vågar fatta beslut om åtgärder: En personlig reflektion är också att vi kan mäta hur mycket som helst, men att det är för känsligt för tjänstemännen att föreslå och för politiker att besluta om åtgärder. Det är också svårt att hitta åtgärder som förändrar uråldriga strukturer. Men ett litet steg i taget kanske ger stora förändringar på lång sikt? I inledningen av utredningen konstaterade vi att det råder konsensus om att uppföljning är en viktig del i styrningen av offentlig sektor. Intervjupersonen menar dock att det kan vara känsligt att använda slutsatserna från uppföljningen för att formulera förslag till beslut. Även om de övergripande jämställdhetspolitiska målen 29 har ett brett politiskt stöd, är det rimligt att anta att åtgärderna skiljer sig utifrån partiernas ideologi. Om statistiken skulle visa att kvinnor tjänar 80 % av mäns löner vad är då åtgärden? Handlar det om att sänka mäns löner och omfördela till kvinnor? Handlar det om att arrangera utbildningar för kvinnor i att löneförhandla? En jämställdhetspolitisk beställning (av könsuppdelad statistik) bör rimligtvis även resultera i en jämställdhetspolitisk åtgärd. Om frågan inte tas upp i budget eller andra styrande dokument är det upp till verksamheterna att tolka statistiken och presentera förslag till åtgärder. Nyttan visas genom verksamhetsförbättringar Avslutningsvis lyfte även intervjupersonerna att legitimiteten för arbetet med könsuppdelad statistik skulle kunna höjas om verksamheterna kunde se nyttan av detta. En av intervjupersonerna konstaterade att: Det skulle [ ] hjälpa om vi hade tillgång till fler exempel på hur man praktiskt omsatt resultatet till verksamhetsförbättringar. I verksamheterna finns i dag flera exempel på hur analyser omsatts i verksamhetsförbättringar. Eventuellt skulle arbetet med könsuppdelad statistik kunna få ännu högre legitimitet om avslutat och pågående arbete redovisades samlat (från alla delar av Västra Götalandsregionens verksamheter). 29 Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet har fyra delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

37 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Ett av de exempel på verksamhetsförbättringar som pågår just nu är att utveckla genusanalyserna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Uppdraget har formulerats i vårdöverenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 samt 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Exemplet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Två genusanalyser årligen enligt vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 samt 12 och Sahlgrenska universitetssjukhuset står att Sahlgrenska årligen ska genomföra två analyser med genusperspektiv. Målet är jämställd vård. Val av områden utifrån konstaterade problem För 2013 valde SU ut två fokusområden: kataraktoperationer och hjärtinfarkt. Kataraktoperationer valdes ut eftersom man kunde se att kvinnor generellt har sämre syn när de opereras än vad männen har. Hjärtinfarkt valdes ut eftersom en kvinnor med hjärtsymtom mer sällan än män blir inlagda på hjärtintensivavdelning, får vänta längre på blodproppsförebyggande medicinering samt att få vårdplats. Samarbete för bättre analyser 2012 initierades ett förbättringsarbete på SU för att höja kvaliteten på analyserna. Sedan 2013 samarbetar Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) med Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) och Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV) i detta arbete. Ett syfte är att gå från kartläggningar utifrån kön till analyser ur ett genusperspektiv. Det innebär exempelvis att titta närmare på normer, föreställningar och förväntningar på patienter utifrån kön och på så sätt hitta bakomliggande orsaker till statistiska könsskillnader. Litteratursökning och expertseminarier SU, HSNK och KJV prövar nu tillsammans en ny arbetsmetod. En del i metoden är litteratursökning inom de två prioriterade vårdområdena. En annan del är expertseminarier med professionsföreträdare och företrädare för de medicinska sektorsråden. Utifrån expertseminarierna kommer man att utarbeta handlingsplaner och åtgärdsprogram. Även representanter från andra sjukhus kommer att bjudas in till seminarierna för att inspirera till liknande arbete. Arbetet planeras att påbörjas under första halvan av Svensson, Peter; Analyser ur ett genusperspektiv - Metod för att uppnå en mer jämställd vård

38 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Slutsatser Denna utredning har studerat förutsättningarna för att könsuppdela Västra Götalandsregionens styr- och måltal och diskuterat villkoren för att könsuppdela den statistik som samlas in som en del av uppföljningsprocessen. Detta kapitel drar slutsatser utifrån denna analys. Inledningsvis presenteras fyra olika strategier för att jämställdhetsintegrera uppföljningsprocessen. Därefter listas ett antal slutsatser, riktade till förtroendevalda respektive tjänstepersoner. Fyra strategier för att jämställdhetsintegrera uppföljningsprocessen Utifrån denna utredning har vi kunnat identifiera åtminstone fyra olika strategier för att jämställdhetsintegrera arbetet med styr- och måltal. Nedan diskuteras dessa strategier utan inbördes prioriteringsordning. Valet av strategi beror på vilka ramar som ges för uppföljningsprocessen i form av exempelvis tid för delaktighet för tjänstepersoner och politiker, utrymme i budgettext och årsredovisning och resurser för fördjupade analyser. Det är möjligt att kombinera flera strategier. Strategi A: Dela upp existerande styr- och måltal En möjlig strategi handlar om att utgå från befintliga budgetindikatorer och dela upp indikatorerna, eller ett urval av dem, i två delar. Det skulle innebära att kollektivtrafiknämndens indikator för andel trygga resenärer skulle delas upp i andel resande kvinnor respektive andel resande män. I tabellen nedan är ett exempel på hur detta skulle kunna se ut: Övergripande mål Resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken Styrtal 1. Andel resande kvinnor som känner sig trygga att åka med Västtrafik (%) 2. Andel resande män som känner sig trygga att åka med Västtrafik (%) Måltal 1.? 2.? Utfall 1.? 2.? Att dela upp styrtalen innebär även en möjlighet att ta ställning till om kvinnor och män bör ha olika måltal. En fördel med denna strategi är att utfallet alltid redovisas uppdelat på kvinnor och män, vilket innebär att det är enkelt att identifiera ett ojämställt utfall. En nackdel är att det innebär en dubblering av antalet indikatorer alternativt en dubblering av ett strategiskt urval av indikatorer. Strategi B: Ökade krav att könsuppdela statistiken i årsredovisningen Den andra strategi vi har identifierat är att ställa tydliga krav på att alla eller ett urval av budgetindikatorerna ska redovisas könsuppdelade i årsredovisningen. Det innebär att återrapporteringen ska vara uppdelad på kön i alla fall där det är möjligt och relevant. Övergripande mål Resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken Styrtal Resenärsnöjdhet allmänt (%) 2. Resenärsnöjdhet senaste resan (%)

39 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) 3. Andel resande som känner sig trygga att åka med Västtrafik (%) Måltal Utfall xx Utfall kvinnor Utfall män 2. xx 3. xx Utfall kvinnor Utfall män Utfall kvinnor Utfall män Med denna strategi ökar inte antalet indikatorer. Det är inte heller nödvändigt att ta ställning till om det ska vara olika måltal för kvinnor och män. Det finns en tydlig redovisning av utfallet för gruppen kvinnor och gruppen män i verksamheternas årsredovisningar. Däremot kan inte utfallet för kvinnor och män följas över tid genom att läsa budgeten. Strategi C: Utforma andra typer av indikatorer En tredje möjlig strategi skulle kunna vara att formulera andra typer av indikatorer, mot bakgrund av viljan att jämställdhetsintegrera budget- och uppföljningsprocessen. Genom att ta stöd av expertkunskap inom jämställdhetsfrågor är det möjligt att ta reda på aktuella och specifika jämställdhetsproblem i verksamheterna. Detta kan sedan användas som ett kunskapsunderlag för att formulera indikatorer som belyser dessa problem. Om vi utgår från exemplet med kollektivtrafikens mål om nöjda resenärer så skulle ett möjligt jämställdhetsproblem kunna vara att kvinnor utsätts för sexuella trakasserier i kollektivtrafiken 30. Detta skulle kunna inkluderas i budget- och uppföljningsprocessen genom att formulera en ny indikator: Övergripande mål Resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken Styrtal 1. Andel resenärer som de senaste 12 månaderna blivit sexuellt trakasserade i kollektivtrafiken Måltal 1. Minska Utfall 1. xx Utfall kvinnor Utfall män Strategi D: Ställ kvalificerade och jämställdhetsrelevanta frågor till målen Den fjärde strategi vi har identifierat inom ramen för utredningen handlar om att ställa ett antal frågor till de formulerade målen, både när målen formuleras och i analys- och uppföljningsfasen. Frågorna ska vara relevanta ur ett jämställdhetsperspektiv. Vilka frågor som är relevanta att ställa styrs naturligtvis av målens innehåll men bör handla om hur utformningen av verksamheten 30 Exemplet på problembeskrivning är formulerad med utgångspunkt i det fjärde jämställdhetspolitiska målet: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

40 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) påverkar kvinnors respektive mäns levnadsvillkor. Frågorna kan besvaras genom fördjupade analyser, men kan också besvaras teoretiskt och i ett politiskt samtal. Vad säger tidigare erfarenheter om denna typ av verksamheter? Vad vet vi genom tidigare utvärderingsresultat? Vad vet vi genom forskning om den här typen av verksamhet? Ett exempel på denna typ av strategi skissas upp nedan: Mål: Uppföljningsfråga: Metod: Resenärer ska vara nöjda med kollektivtrafiken Är kollektivtrafiken utformad så att den främjar jämställdhet mellan kvinnor och män i offentligheten så väl som i privatlivet? Empiriskt genom en fördjupad extern utvärdering. Teoretiskt genom en fördjupad extern utvärdering eller i ett politiskt samtal där målets underliggande logik ställs i förhållande till vad tidigare kunskap (forskning och/eller erfarenhet) säger om denna logik. Slutsatser riktade till förtroendevalda Den regionala styrningen mot könsuppdelad statistik kan förtydligas Utredningen konstaterar att det idag finns en styrning, både regionalt, nationellt och internationellt som rekommenderar att individbaserad statistik ska redovisas och analyseras könsuppdelad. I intervjuer framstår det ibland som otydligt om och hur könsuppdelad statistik ska redovisas. Detta skulle kunna förtydligas. Målstyrningen kan begränsa vad du får reda på Utredningen belyser att målstyrning och tillhörande uppföljning med hjälp av indikatorer kan innebära en risk att förtroendevalda bara får reda på sådant som går att räkna (kvantitet). Mätning av jämställdhet kan riskera att reduceras till att räkna huvuden. Därför kan det ibland behövas andra, kompletterande sätt att ta reda på måluppfyllelse. Prioritering av styrtal kan utgå från effektivitet I valet av vilka styrtal som bör könsuppdelas på regionövergripande nivå skulle det vara möjligt att utgå från effektivitet. Med effektivitet menas i det här fallen hur stor möjlighet Västra Götalandsregionen har att direkt påverka utfallet. Om Västra Götalandsregionen som ensam aktör påverkar utfallet är det lättare att få effekter av jämställdhetssatsningar, och lättare att följa vilka satsningar som ger resultat. Prioritering av styrtal kan utgå från en jämställdhetsanalys I valet av vilka styrtal som bör könsuppdelas på regionövergripande nivå skulle det även vara möjligt att utgå från en jämställdhetsanalys. Med detta menas att styrtalen värderas utifrån en generell eller specifik problembeskrivning, och värderas utifrån vad som är mest relevant för att uppnå jämställdhet. Målen kan exempelvis vara regionala jämställdhetspolitiska mål eller de nationella jämställdhetspolitiska målen.

41 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Könsuppdelade måltal har ett starkt signalvärde Utredningen konstaterar att det kan finnas fördelar med könsuppdelade måltal. Fördelen är framför allt att skillnader mellan kvinnor och män kräver en förklaring och en åtgärd: Är skillnaden motiverad (och kräver olika måltal) eller handlar det om skillnad i måluppfyllelse (som kräver insatser för att höja den underrepresenterade gruppen). Att behöva ta ställning till könsuppdelade måltal kan fungera som ett sätt att ta reda på vilka skillnader som behöver åtgärdas. Jämställdhetsintegrering av styr- och måltal kan göras på flera olika sätt Om det finns en politisk vilja att redovisa uppföljningen av styr- och måltalen könsuppdelat, så finns det flera olika sätt att efterfråga detta. Ska styr- och måltalen delas upp på kvinnor och män redan i budgeten? Ska statistiken redovisas könsuppdelat i årsredovisningen, och i sådana fall utifrån vilka styrtal? Krävs andra typer av indikatorer för att fånga specifika jämställdhetsproblem? Eller handlar det om att utvärdera målen ur exempelvis ett genusvetenskapligt och/eller jämställdhetspolitiskt perspektiv? Slutsatser riktade till tjänstepersoner Säkra tillgången till könsuppdelad statistik För att säkra tillgången till könsuppdelad statistik är det viktigt att frågan finns med i hela processen. Du kan exempelvis ta hjälp av Statistiska centralbyråns handbok Könsuppdelad statistik. Ett nödvändigt verktyg för jämställdhetsanalys för att se var frågan bör komma in i processen. Analysera den data som samlas in Har din verksamhet tillräckligt bra förutsättningar för att genomföra kvalificerade, intressanta och användbara analyser? Om inte, vad krävs för att detta ska vara möjligt? Tänk på att det är möjligt att göra mer kvalitativa studier utifrån ett resultat, exempelvis tidsanvändningsstudier eller studier av resursfördelning. Omsätt resultatet till verksamhetsförbättringar Att samla in data som inte omsätts i verksamhetsförbättringar kan skapa en trötthet i att rapportera. Det kan också leda till att jämställdhetsintegrering endast blir en administrativ process, som stannar vid insamlingen av data. Tänk på att könsuppdelad statistik är en del av en kedja med målet att öka jämställdheten externt (för invånare) och internt (inom Västra Götalandsregionen). Tänk på möjligheten att föreslå verksamhetsförbättringar till den nämnd du arbetar närmast. Tänk även på möjligheten att involvera din närmaste nämnd i prioritering av jämställdhetspolitiska åtgärder utifrån de resultat du hittat. Synliggör och ifrågasätt Att ta fram könsuppdelad statistik syftar till att synliggöra kvinnors och mäns levnadsvillkor och kunna åtgärda eventuella jämställdhetsproblem. Men att ständigt dela upp kvinnor och män i två ömsesidigt uteslutande grupper riskerar att befästa en idé om kvinnor och män som helt olika. Det är viktigt att vara uppmärksam på att det i många fall kan finnas större skillnader inom gruppen kvinnor eller inom gruppen män än mellan kvinnor och män.

42 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Redovisa både likheter och skillnader En möjlig risk i arbetet med könsuppdelad statistik är att överdriva skillnader mellan kvinnor och gruppen män. Denna risk är särskilt stor om det bara är skillnaderna som redovisas. Ett sätt att undvika detta är att redovisa både likheter och skillnader, och att inkludera detta i sin analys. Personnumret stämmer inte alltid med individens identitet I Sverige finns två juridiska kön: kvinna och man. En persons juridiska kön visas i personnumret genom att den näst sista siffran är udda eller jämn. Det är dock viktigt att tänka på att det finns personer som varken identifierar sig som kvinnor eller män. Det finns även personer som identifierar sig som ett annat kön än det kön som står i personnumret. Detta innebär att könsuppdelad statistik som baseras på personnummer inte alltid överensstämmer med det kön som den enskilda individen identifierar sig som. Om du samlar in könsuppdelad data med hjälp av en enkät kan du öppna upp för fler svarsalternativ än kvinna och man. Om det är viktigt att bara ha två alternativ kan du motivera varför, och beskriva vad som är syftet med att samla in informationen.

43 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) Bilaga 1 - Kategorisering av nuvarande styrtal Inte individbaserade indikatorer Antagligen svårare att följa upp könsuppdelade - Kollektivtrafikens totala marknadsandel av de motoriserade resorna i Västra Götaland (%) (Kollektivtrafiknämnden) - Antal kursveckor i samverkan med kommuner och andra aktörer på regionägda folkhögskolor (%) (Kulturnämnden) - Producerade Twh från biogas (Miljönämnden) - Utsläpp av växthusgaser i Västra Götaland (miljoner ton) (Miljönämnden) - Användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen (minskning %) (Miljönämnden/egna verksamheter) - Total energianvändning i Västra Götaland (Twh) (Miljönämnden/egna verksamheter) - Användning av fossil energi i egna verksamheter (%) (Miljönämnden) - Andel förnybart drivmedel i egna fordon (%) (Miljönämnden/egna verksamheter) - Andel ekologiska livsmedel (ökning %) (Miljönämnden/egna verksamheter) - Andel förnybar energi i kollektivtrafiken (%) (Miljönämnden/egna verksamheter) - Vårdens utsläpp av lustgas (minskning %) (Miljönämnden/egna verksamheter) - Elproduktion från havsbaserad vindkraft (TWh) (Regionutvecklingsnämnden) - Övergång till förnybar energi i transportsystemet (Regionutvecklingsnämnden) - Klimatpåverkan från transportsektorn (Andel förnybar energi i transportsektorn %) (Regionutvecklingsnämnden) - Klimatpåverkan från industrin (1000 ton koldioxidekvivalenter) (Regionutvecklingsnämnden) - Andel kvarstående serviceverksamheter som ej överförts till nämnden (%) (Servicenämnden) - Det ekonomiska mervärdet av nämndens verksamhet (Servicenämnden) - Den totala produktivitetsutvecklingen inom nämndernas ansvarsområde exklusive upphandlingseffekter (Index-värde, 2012 = basår) (Servicenämnden) - Energiförbrukning (kwh/m2 BRA) (Fastighetsnämnden) - Driftskostnad exkl. media (kr/m2 BRA) (Fastighetsnämnden) - Andel privata vårdgivare med avtal med VGR som har inventerat 90 % av sina verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen (%) (Regionstyrelsen/Kommittén för rättighetsfrågor) - Andel sjukhus i egen regi som har inventerat 90 % av sina verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen (%) (Regionstyrelsen/Kommittén för rättighetsfrågor) - Andel bolag som har inventerat 100 % av sina verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen (%) (Regionstyrelsen/Kommittén för rättighetsfrågor) - Andel upphandlade leverantörer med krav på inventering i Tillgänglighetsdatabasen som är upphandlade via VGR:s inköpsorganisation som har inventerat 100 % av sina verksamheter (%) (Regionstyrelsen/Kommittén för rättighetsfrågor) - Andel övriga förvaltningar inom VGR som har inventerat 90 % av sina verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen (%) (Regionstyrelsen/Kommittén för rättighetsfrågor) - Andel vårdcentraler som implementerat nationella riktlinjer för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder (fem indikatorer som fastställs efter beredning i PINT-gruppen) (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Registrering i psykiatrins kvalitetsregister (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Uppföljda policys och styrdokument under året (Regionstyrelsen) - Analys av differens mellan första budgetprognos i mars respektive i november (Regionstyrelsen) kvalitativ uppföljning - Analys av måluppfyllelsegrad inom respektive verksamhetsområde, i augusti och vid bokslut (Regionstyrelsen) kvalitativ uppföljning

44 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) - Standardiserade regiongemensamma metoder, modeller eller arbetsformer som tillämpats under året (Regionstyrelsen) kvalitativ uppföljning - Andel fordonskilometer med förnybart drivmedel (Kollektivtrafiknämnden) - Andel statliga och regionala infrastrukturmedel som används för samordning av transportslag (Regionutvecklingsnämnden) - Statliga och regionala infrastrukturmedel som används för järnväg, cykel och sjöfart (Regionutvecklingsnämnden) - Statliga och regionala infrastrukturmedel som används för trafiksäkerhet och framkomlighet i vägnätet med bibehållen eller minskad kapacitet för personbil och lastbil (Regionutvecklingsnämnden) Antagligen lättare att följa upp könsuppdelade - Nya företag per 1000 inv. (Regionutvecklingsnämnden) - Antal gasellföretag (Regionutvecklingsnämnden) - Näringslivets FoU-investeringar (% av bruttonationalprodukten) (Regionutvecklingsnämnden) - Forskningsresurser (% av Sveriges samlade forskningsresurser) (Regionutvecklingsnämnden) - Antal internationella samarbeten i kulturnämndens verksamhet (Kulturnämnden) - Antal beviljade projekt inom ramen för kulturnämndens stödform frispel (Kulturnämnden) - Antal nya aktörer i kulturnämndens stödsystem (Kulturnämnden) - Kostnaden för bemanningssjuksköterskor (mnkr) (Regionstyrelsen) - Kostnaden för bemanningsläkare (mnkr) (Regionstyrelsen) - Andel projektmedel som kulturnämnden beviljar per delregion - Avtalstrohet (leverantörstrohet) Individbaserade indikatorer Styr- och måltal som är könsuppdelade per definition - Andelen företagare som är kvinnor (%) (Regionutvecklingsnämnden) - Deltagare i screeningprogram (%) (Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna) a) Livmoderhalsscreening b) Mammografi c) Bukaortaaneurysm - Könsskillnad strokesjukvård (fyra indikatorer) (Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Könsskillnad hjärtsjukvård (fem indikatorer) (Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna) Kön kan inte påverka styrtalets utfall - Andel telefonsamtal till 1177 som besvarats inom tre minuter (%) (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) Utfallet påverkas av flera olika aktörer och faktorer - Andel 65 år och äldre med låg inkomst (%) (Folkhälsokommittén) - Ungdomsarbetslöshet (%) (Folkhälsokommittén) - Andel barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll (% av alla hushåll) (Folkhälsokommittén) - Andel med riskabla alkoholvanor (%) (Folkhälsokommittén) - Andel elever som lämnar årskurs 9 med gymnasiebehörighet (%) (Folkhälsokommittén) - Andel yrken som har balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft (Regionutvecklingsnämnden)

45 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) - Ökade möjligheter till livslångt lärande (Vuxnas studiedeltagande %) (Regionutvecklingsnämnden) - Andel år med minst treårig högskoleutbildning (%) (Regionutvecklingsnämnden) Västra Götalandsregionen är den huvudsakliga aktör som påverkar utfallet Medborgare/externt - Antal unika besök på 1177.se (antal miljoner) (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Resenärsnöjdhet allmänt (%) (Kollektivtrafiknämnden) - Andelen resande som känner sig trygga att åka med Västtrafik (%) (Kollektivtrafiknämnden) - Antal resor med kollektivtrafiken (miljoner) (Kollektivtrafiknämnden) - Antal resor med närtrafik/anropsstyrd trafik (Kollektivtrafiknämnden) - Resenärsnöjdhet senaste resan (Kollektivtrafiknämnden) - Vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård (andel i procent) (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Antal överbeläggningar på sjukhus per 100 disponibla vårdplatser (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Antal väntande mer än 90 dagar till behandling (november) (Regionstyrelsen/Hälsooch sjukvårdsnämnderna) - Andel år som besöker den kostnadsfria ungdomstandvården (%) (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Väntetid BUP max 30 dagar (%) (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Antal väntande mer än 90 dagar till besök (november) (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Andel patienter 75 år och äldre som fått hembesök/hemsjukvård (VGPV) (%) (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Andel dialys i hemmet (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare med tidigare psykiatrisk vård (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Undvikbara slutenvårdstillfällen för 65 år och äldre (%) (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Antal registrerade konton i mina vårdkontakter (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Återinskrivna inom 30 dagar för 65 år och äldre (%) (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Väntetid läkare akutmottagning, andel som fått träffa läkare inom 1 timme (%) (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Andel patienter inom cancervården som får behandlingsbeslut inom målnivå (procent) (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Patientupplevd kvalitet avseende delaktighet ska öka med minst 1 enhet (PUK) jämfört med tidigare mätning (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Antal personer som får biologiska läkemedel per invånare vid reumatoid artrit (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Utveckling av kariesfria 6-, 12- och 19-åring i klinikområden med socioekonomiska tillägg (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Andel år som besöker den kostnadsfria ungdomstandvården (%) (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Andel som fått tid för läkarbesök i primärvården inom 7 dagar (%) (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Genomförda läkemedelsgenomgångar i primärvården 75 år och äldre (procent) (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna)

46 Könsuppdelade styr- och måltal, Dnr. RHK (29) - Patientupplevd kvalitet avseende bemötande ska öka med minst (sic) enhet (PUK) jämfört med tidigare mätning (Regionstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnderna) - Andel barn och unga som a) besökare till muséer (%) b) besökare till scenkonst (%) c) deltagare i programaktiviteter museer (%) d) deltagare i programaktiviteter scenkonst (%) (Kulturnämnden) - Andel i SOM-undersökningen som är mycket nöjda eller ganska nöjda med hur den regionala demokratin fungerar (%) (Regionstyrelsen) - Andel i SOM-undersökningen som anser att regionstyrelsen sköter sitt arbete mycket bra eller ganska bra (%) (Regionstyrelsen) - Andel som tilldelar Västra Götalandsregionen betyget BRA i SOM-undersökningen avseende insatser som främjar sysselsättning (%) (Regionstyrelsen) - Andel som tilldelar Västra Götalandsregionen betyget BRA i SOM-undersökningen avseende insatser som främjar företagande (%) (Regionstyrelsen) Personal/internt: - Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten (%) (Regionstyrelsen) - Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i medarbetarenkäten (%) (Regionstyrelsen) - Antalet sjuksköterskor som får sin specialistutbildning betald av regiongemensamma medel (Regionstyrelsen) - Andelen chefer som genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap (%) (Regionstyrelsen) - Andelen tillfälliga anställningar (%) (Regionstyrelsen) - Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan (%) (Regionstyrelsen) - Andel anställda med erbjuden heltidsanställning (Regionstyrelsen) - Andel politiker i nämnder och styrelser som genomgått en utbildning i rättighetsbaserat arbete under året (%) (Kommittén för rättighetsfrågor) - Andel förvaltningsledningar som genomgått en utbildning i rättighetsbaserat arbete under året (%) (Kommittén för rättighetsfrågor) - Nöjd-Kund-Index (NKI), (Hälsan och stressmedicin) - Nöjd-Kund-Index (NKI, 5-gradig), (Servicenämnden) - Nöjd-Kund-Index (NKI), (Fastighetsnämnden)

47 Västra Götalandsregionen 1 (6) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Rättighetskommitténs kansli Anjelica Hammersjö anjelica.hammersjo@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Människorättsstipendium från Västra Götalandsregionens kommitté för rättighetsfrågor Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor beslutar att N.N. tilldelas människorättsstipendiet Sammanfattning av ärendet Kommittén för rättighetsfrågor utlyser varje år ett människorättsstipendium för att öka synligheten för mänskliga rättigheter och belöna gott arbete. Stipendiet kan delas ut till verksamheter, grupper eller personer med anknytning till Västra Götaland som genom sitt arbete främjar mänskliga rättigheter. Stipendiesumman är kronor. Nomineringsperioden har pågått mellan den 31 januari och 30 mars Det har kommit in 22 nomineringar under perioden. Fördjupad beskrivning av ärendet Tidigare mottagare av stipendiet Människorättsstipendiet delades ut för första gången Stipendiet delades mellan två mottagare: Hemliga kliniken som arbetar med tandvård för papperslösa och föreningen Passalen som arbetar med fritidsaktiviteter för barn med funktionsnedsättning. Verksamheterna fick kronor vardera. Förutsättningar för bedömning och beslut Rättighetskommitténs kansli och kommittén för rättighetsfrågors presidium gör tillsammans en bedömning av nomineringarna. Kommittén för rättighetsfrågor fattar slutligt beslut den 24 april och stipendiet delas ut på regionfullmäktiges sammanträde i Vänersborg den 13 maj. Det är inte möjligt att nominera sig själv till människorättsstipendiet. Det är inte heller möjligt att nominera Västra Götalandsregionens egna verksamheter. Sammanfattning av inkomna nomineringar 1. Integrationsforum mot rasism, Trollhättan Integrationsforum mot rasism är en paraplyorganisation som består av flera delar. Bland annat omfattar verksamheten ett kvinnokulturhus, en ungdomskommitté mot rasism och ett medborgarforum där invånare i segregerade områden får tycka till om sin stadsdel. Verksamhetens syfte är att verka för integration och mot Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

48 Datum (6) Diarienummer RHK rasism i Fyrstadsområdet. Verksamheten startade för att motverka rasism och främlingsfientlighet, fungera som antidiskrimineringsbyrå och folkrörelseforum. De senaste åren har man även gett stöd till flyktingmottagningen i området. Integrationsforum mot rasism startade De har en anställd, ca 60 ideella och flera medlemsorganisationer. 2. Ardeshir Bibakabadi, Göteborg Ardeshir Bibakabadi är verksamhetsledare för föreningen Homan i Göteborg. Homan stödjer personer som kommit till Sverige efter att ha förföljts i sina hemländer på grund av homofobi och hedersförtryck. Inom föreningen Homan kan de erbjudas samtal, enskilt eller via telefonjouren, och kan träffa andra med liknande bakgrund och erfarenheter. Föreningen opinionsbildar även för att förändra islamofoba och homofoba attityder. Ardeshir Bibakabadi har tidigare varit engagerad för friheter och rättigheter för iranska HBTQ-personer samt inom föreningen GIMA (Gay Invandrare Mot Aids). Homan startade Power Womens Vänner, Mariestad Power Womens Vänner startade för att stötta Power Womens Group i Kibera, Kenya. Föreningen engagerar sig mot fattigdom i Kibera genom att betala skolgång för 15 barn. De har köpt in solenergilampor för att barnen ska kunna läsa läxor hemma utan fotogenlampor och stödjer även ett projekt för kvinnor med AIDS genom att ha köpt deras lokal. Föreningen har samlat in kronor till verksamheten. Föreningen planerar en resa till Kibera i februari 2015 och behöver ekonomiskt stöd till resan. De har inga anställda. 4. Ingrid Löwing, Lerum Ingrid Löwing arbetar som lärare på Lerums gymnasium. På sin fritid kämpar hon för att stötta Mai, som utvisats ur Sverige utan handlingar och utan anhöriga i mottagarlandet. Ingrid Löwing informerar personer som tar kontakt med Mai, engagerar myndigheter och kontaktpersoner och fungerar som ett stöd för Mai. Ingrid synliggör att svensk lagstiftning tillåter att barn lämnas ensamma i ett land som är främmande för dem. Hon betyder mycket för göteborgare som fått ta del av hennes outtröttliga insats, men även för andra som har det som Mai. 5. Rita Paulsson-Svensson, Uddevalla Rita Paulsson Svensson är enhetschef för Youth Embassy, ett projekt finansierat av EU:s integrationsfond med Uddevalla kommun som projektägare. Youth Embassy har utbildat 40 ambassadörer mellan 18-28, som förmedlar kunskap om Sveriges diskrimineringsgrunder och mänskliga rättigheter övergripande. Ambassadörerna informerar på skolor, fritidsgårdar, arbetsplatser, föreningar, mässor, festivaler med mera. Alla intresserade ungdomar i området får anmäla sig till en dialoggrupp. De som vill fortsätta och bedöms personligt lämpliga får en spetsutbildning i mänskliga rättigheter, retorik och projektledning. Förutom föreläsningar är ambassadörerna även mentorer åt ensamkommande flyktingbarn. Verksamheten startade 2010 och har 40 anställda. 6. Paula Atterfelt-Hultén, Västra Götaland Paula Atterfelt-Hultén är ordförande för Kvinnojourer i Väst, en paraplyorganisation för kvinnojourerna i Västra Götaland med 22 fristående jourer. Kvinnojourer i Väst arrangerar medlemsmöten, föreläsningar och

49 Datum (6) Diarienummer RHK utbildningar för jourerna, ger råd och stöd till kvinnojourer, planerar sommarläger för våldsutsatta kvinnor och barn och verkar för samarbete mellan socialtjänsten och kvinnojourerna. Kvinnojourer i Väst främjar kvinnors och barns rätt att leva fria från våld. KIV startade 1994 och består av en ideell styrelse med 9 ledamöter. 7. Luz Solano MIM-kunskapscentrum, Göteborg MiM Kunskapscentrum driver tillsammans med en rad samarbetspartners projektet TAKK för Språket. För att sprida erfarenheter från projektet bedrivs utbildningen Fler-TAKK, för personal som möter flerspråkiga familjer med behov av AKK (alternativ och kompletterande kommunikation). Utbildningen ger kunskap om hur AKK kan användas tillsammans med modersmålet. Projektet innehåller föreläsningar, diskussionsövningar, samtal och rollspel utifrån deltagarnas egna frågor. Projektet leder till stärkt självkänsla, ökad förståelse av vikten av flerspråkighet och tydliggör behovet av samarbete mellan hem och skola. Projektet har pågått mellan Verksamheten har 6 anställda. 8. Linda Palm, Lidköping Linda Palm har skrivit 10 barnböcker baserade på barnkonventionen, med syfte att främja barns rättigheter, tankar och inspiration till vidare samtal om mänskliga rättigheter. Tio titlar ingår i serien: En egen plats; Gå i skola; Leka, vila och fritid; Lika värde; Äta mat; Ett eget namn; Säga sitt; Känna trygghet; Barnets bästa samt Få vård. Till böckerna följer även en broschyr med förslag på frågor att reflektera kring till varje tema. Böckerna kommer att ges ut i april Annwor Haglund, Tidaholm Annwor Haglund är diakon på Tidaholmsanstalten. Där pratar hon med de intagna, ger dem andligt stöd, reder ut mindre problem, försöker lösa större problem, håller andakt, spelar orgel, övar in sånger, leder besöksgruppen och planerar besöksdagar och söndagsgudstjänsterna. Annwor visar i sitt arbete att intagna på Tidaholmsanstalten är lika mycket värda som andra människor. Hon behandlar dem respektfullt, har deras förtroende, sviker dem inte och försöker utveckla och stimulera deras gåvor. Annwor leder tillsammans med en missionspastor en besöksgrupp på Tidaholmsanstalten. 10. Nätverket Ingen människa är illegal, Göteborg Ingen människa är illegal är ett nätverk som hjälper papperslösa att skaffa husrum, mat, juridisk hjälp och annat som de saknar. Nätverket driver även opinion i asylfrågor. Många människor lever i Sverige utan papper och utan att kunna återvända till sina ursprungsländer, vilket innebär att de lever som rättslösa. Nätverket främjar papperslösas mänskliga rättigheter. Nätverket startade 2001 och har ett trettiotal aktiva medlemmar i Göteborg. 11. Linn Hansén, Göteborg Nätverket Ingen människa är illegal arbetar med att praktiskt stödja de människor som tvingats gå under jorden efter att ha fått avslag på sin asylansökan. Nätverket kräver permanent uppehållstillstånd åt alla som befinner sig i Sverige och vill stanna kvar i landet. Nätverket ger stöd till människor som lever gömda med allt från boende och mat till kollektivtrafikkort och kläder. Nätverket följer även med papperslösa till läkare, ordnar skolplatser och bistår gömda med juridisk hjälp. De hämtar mat och bröd som blivit över från affärer och bagerier för att dela ut till

50 Datum (6) Diarienummer RHK papperslösa. Nätverket anordnar även aktiviteter och läger för gömda barn. Nätverket startade 2001 och har ett trettiotal aktiva medlemmar. 12. Linn Hansén, Göteborg Ingen människa är illegal är en bred verksamhet som innefattar allt från praktisk hjälp till papperslösa till opinionsbildande arbete. Verksamheten bidrar till mänskliga rättigheter genom att vara antirasistisk och ge stöd till de mest utsatta människorna i samhället. Nätverket startade 2001 och har ett varierande antal aktiva medlemmar. 13. Linn Hansén, Göteborg Ingen människa är illegal ger konkret stöd till papperslösa, en av de mest utsatta grupperna i dagens samhälle. Verksamheten synliggör att mänskliga rättigheter ska gälla alla människor oavsett medborgarskap, vilket inte är fallet i Sverige idag. Ingen människa är illegal utför praktiskt solidaritetsarbete och kompenserar för sådant som staten inte tar ansvar för. Nätverket startade 2001 och har ett trettiotal aktiva medlemmar. 14. Linn Hansén, Göteborg Nätverket Ingen människa är illegal arbetar med att praktiskt stödja de människor som tvingats gå under jorden efter att ha fått avslag på sin asylansökan. Nätverket kräver permanent uppehållstillstånd åt alla som befinner sig i Sverige och vill stanna kvar i landet, och tror på en värld utan nationsgränser där ingen människa är illegal. Staten både sviker och på ett organiserat och resursstarkt sätt jagar, frihetsberövar och deporterar människor till krig och våld, vilket visar på behovet av nätverk som Ingen människa är illegal, som bedriver opinionsarbete och ger praktiskt stöd här och nu. Nätverket startade 2001 och har ca 30 medlemmar. 15. Martin Theorin, Göteborg Martin Theorin skriver och spelar teaterpjäser i Teater Pugilists regi. Pjäserna behandlar moraliska och sociala frågor med antifascistiska förtecken, med udden riktad mot rasism och främlingsfientlighet. Verksamheten bidrar till mänskliga rättigheter genom att påverka publiken och genom att synas i media. Verksamheten startade 1993 och har sju anställda. 16. Frida Blom/Tjejjouren Väst, Stenungsund/Tjörn/Orust Tjejjouren Väst är en ideell förening som fokuserar på unga tjejer som en särskilt utsatt grupp i samhället. Föreningens syfte är att stötta, stärka, slussa vidare och lyssna på unga tjejer. Jouren ger också stöd i kontakt med socialtjänst, polis och sjukhus. Jourverksamheten sker via en chatt för att bättre möta unga som känner sig tryggare framför datorn än med att prata med en främling över telefon. Tjejjouren Väst arbetar även opinionsbildande, genom att hålla utbildningar och besöka skolor. Det främsta upptagningsområdet är Stenungssund, Tjörn och Orust, men chatten är öppen för stödsökande från hela landet. I höstas startade Tjejjouren Väst som första tjejjour i landet en egen app. Verksamheten startade 2010 och har 12 ideella medlemmar. 17. Svenska Franciskushjälpen, Göteborg Svenska Franciskushjälpen är en ideell hjälporganisation, inriktad på socialt arbete. Föreningens ändamål är att betjäna människor som lider nöd till kropp

51 Datum (6) Diarienummer RHK eller själ, utan hänsyn till exempelvis konfession, livsåskådning eller nationalitet samt utan att kränka den enskildes integritet. Varje lördag arrangerar föreningen soppkök i Brunnsparken i Göteborg. Målgruppen är särskilt utsatta grupper, som fattiga barnfamiljer, hemlösa och papperslösa. Föreningen arbetar även bland annat även med att stödja personer i människohandel, uppsökande fältarbete och ger stöd i kontakten med myndigheter, domstol, sjukvård och andra länders konsulat. Verksamheten finansieras via gåvor. Föreningen startades 2006 och har under åren utbildat ca 250 volontärer. 18. Tommy Andersson och Anders Bergström, Göteborg Föreningen Grunden arbetar för att människor med intellektuell funktionsnedsättning ska ha tillgång till bostad, arbete, utbildning och fritid. Föreningen arbetar med att förändra människors attityder, motverka fördomar och diskriminering, arbeta för jämställdhet och mänskliga rättigheter och främja att personer med funktionsnedsättning har det bra ekonomiskt. Detta sker genom exempelvis fritidsaktiviteter, utbildning, konferenser, seminarier och debatter. Föreningens styrelse och kansli består av personer med funktionsnedsättningar. Grunden arbetar med jämställdhetsprojektet Vi andas samma luft och har även ett antal internationella samarbetsprojekt med systerorganisationer runt om i världen. Föreningen startade år Malin Gahrn, Härryda De särskilda undervisningsgrupperna för grundskoleelever på Svartedalsskolan startades Idag har skolan fem grupper med knappt ett 30-tal elever, som organiseras kring autism, AHDH, ADD, bipolaritet, dyslexi, selektiv mutism, samt mat-, sömn- och språkstörningar. Målet är att eleverna ska ha fullgoda avgångsbetyg när de slutar årskurs 9. Personalen i grupperna har börjat skriva en manual för hur skolan ska arbeta med elever med liknande problematik. Målet är att utveckla en universell manual, för att skolan ska utformas på ett sätt som ger alla möjlighet att vara delaktiga, inkluderade och integrerade. Verksamheten har även startat ett nätverk för all grundskolepersonal i Göteborg som arbetar med autism. De särskilda undervisningsgrupperna startade 2010 och har 10 anställda. 20. Matias Viström/Hellmans drengar, Göteborg Hellmans drengar är en manskör som vill stärka individen och skapa en bättre värld. Kören har en repertoar som innefattar hårdrock, schlager, klassisk musik, julsånger och annat och som ofta är egenskriven. Gruppen över en gång per vecka och har även fyra körläger per år. Gruppen uppträder för ca personer på sina konserter. Kören har genom sina texter och sång främjat människors rätt att vara sig själva, verkat för tolerans och sagt ifrån när människor förtrycks. Många unga hbtq-personer har fått gemenskap i Hellmans drengar. Kören fungerar som förebild och stöd för hbtq-personer, ger stöd till körsångare och deras närstående. Hellmans drengar har även uppträtt på internationella körfestivaler, uppträtt på HBTQ-festivalen samt på begravningar och vigslar för hbtq-personer. Kören startade 1994 och har 55 ideella sångare, samt en körledare som arvoderas via Sensus studieförbund. 21. Vänersborgskretsen av svenska Röda Korset Röda Korset fungerar som komplement till samhällets övriga skyddsnät. Röda Korsets Vänersborgskrets arbetar med att förbättra livsvillkoren för asylsökande

52 Datum (6) Diarienummer RHK och andra nya svenskar i Vänersborg med omnejd. Under 2013 har ca 700 asylsökande kommit till Restad Gårds asylboende, främst från Syrien. Frivilliga från Röda Korset har bland annat sorterat kläder som skänkts från invånarna i Vänersborg och anordnat språkcaféer på Restad Gård. Verksamheten har bildat en migrationsärendegrupp för att arbeta med frågor som familjeåterförening, en grupp för rådgivning och trygghet på asylboendet samt en kulturgrupp. Verksamheten vill förändra levnadsvillkoren för asylsökande och utlandsfödda genom rådgivning, information, synliggörande, språkträning och upplevelser med svenskar. Verksamheten startade 2010, har en anställd och 150 ideella. 22. Ingen människa är illegal Nätverket Ingen människa är illegal arbetar med att praktiskt stödja personer som tvingats gå under jorden efter att ha fått avslag på sin asylansökan. Människor hör av sig till nätverket för att få pengar till hyra, mat, blöjor och välling. Nätverket kämpar för att Göteborg ska bli en fristad för papperslösa. Ideella i föreningen kan exempelvis föra upp asylrätt på den partipolitiska dagordningen, dela ut mat, följa personer till tandläkaren, hålla föreläsningar på skolor, dela med sig av husrum, spela pingis med barn, baka till möten, ordna loppis, arrangera en stödfest, se till att papperslösa får plats på kvinnojouren och/eller diskutera asylrätt med arbetskamrater, studiekamrater och på semestern. Föreningen startade 1995 och har ca ideella medlemmar. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jacobsson Enhetschef Beslutet skickas till Britt-Marie Gustafsson, kanslienheten britt-marie.gustafsson@vgregion.se

53 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Vania Timback vania.timback@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Kommittén för rättighetsfrågors delegeringsordning 2014 Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor godkänner delegeringsordning Kommittén för rättighetsfrågors beslut om arkivorganisation den 21 november 2013, 56 upphör därmed att gälla. Sammanfattning av ärendet Delegeringsordning är ett viktigt dokument som har till syfte att skapa rationella och säkra rutiner. Därmed ges förutsättningar för en tillfredsställande intern kontroll samt ökad trygghet för anställda och förtroendevalda i organisationen. Varje nämnd ska ha en aktuell delegeringsordning och det är lämpligt att årligen se över och besluta om delegeringsordning. De lagliga förutsättningarna för delegering finns i 6 kap Kommunallagen. I väntan på kommittén för rättighetsfrågors årliga beslut om delegeringsordning togs ett beslut om arkivorganisation i november 2013, på begäran av Regionarkivet. Det beslutet upphör från och med att beslut om delegeringsordning för 2014 har fattas av kommittén för rättighetsfrågor. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Bilaga Delegeringsordning Beslutet skickas till Regionarkivet Postadress: Regionens Hus Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: vania.timback@vgregion.se

54 DELEGERINGSORDNING - Västra Götalandsregionen 2014 Status Kommittén för rättighetsfrågor Delegeringsbeslut Område Delegat Vid.del. Anm. Styrande dokument Ärenden som är så brådskande att de inte kan vänta till nästa sammanträde Kommittén Ordförande nej Vice ordf. är ersättare Komunallagen 6 Kap. 36 Uppdrag till nämndens ledamöter om deltagande i kurser och konferenser, studiebesök Kommittén Ordförande nej Vice ordf. är ersättare Träffa och säga upp upphandlings- inköps- och leasingavtal (exkl IT-avtal) ekonomi Förvaltningschef ja Inom regler för inköp- och upphandling Träffa och säga upp tjänsteavtal (exkl IT-avtal) ekonomi Förvaltningschef ja Inom regler för inköp- och upphandling Utnyttja medel inom tilldelad ekonomisk ram ekonomi Förvaltningschef ja Förvaltningschef kan delegera utnyttjandet av vissa budgetposter till enhetscheferna Besluta om uttnyttande av medel ej överstigande kr ekonomi Förvaltningschef ja Bemyndigas att teckna firma ekonomi Förvaltningschef ja Ärenden avsende begäran om utlämnande av allmänna handlingar, uppgifter, överklagande, m.m. kansli Förvaltningschef ja Utse arkviansvarig (arkivorganisation) kansli Förvaltningschef nej Beslut avser exempelvis avslag, förbehåll eller omprövning av beslut Utse arkivredogörare (arkivorganisation) kansli Förvaltningschef ja Enhetscheferna och nämndsekreterare Offentlighets- och sekretesslag (OSL) 6 kap. Arkivreglemente för Västra Götalandsregionen 6 Arkivreglemente för Västra Götalandsregionen 6

55 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Annika Ottosson Telefon: E-post: annika.ottosson@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Uppdrag att se över riktlinjer för föreningsbidrag Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor beslutar att uppdra åt kansliet att se över riktlinjerna för samtliga organisationsbidrag inför bidragsgivning De reviderade riktlinjerna ska vara klara för beslut till kommittémötet den 23/ Sammanfattning av ärendet Kommittén för rättighetsfrågor fördelar idag 10,8 miljoner till handikapp- och patientföreningar samt 2,7 miljoner till de nationella minoriteterna, hbtqföreningar samt barnrättsföreningar. Stödet till handikapp- och patientföreningar regleras av riktlinjer, senast reviderade Stöden fördelas årligen. Stödet till organisationer som företräder de nationella minoriteterna regleras av riktlinjer beslutade Stöden fördelas årligen inom ramen för en 3-årig överenskommelse.. Stödet till barnrättsföreningar och hbtq-föreningar regleras av överenskommelser beslutade Stöden löper på 3 år. Överenskommelserna kring stöden till de nationella minoriteterna, hbtqföreningar och barnrättsföreningar löper ut Delar av funktionshindersrörelsen har för sin del uttryckt missnöje med de innevarande riktlinjerna. Kansliet föreslår därför en totalöversyn av riktlinjer för alla organisationsbidrag, där hänsyn både tas till utfallet av kommitténs nya former för bidrag och den historik funktionshindersrörelsens bidrag bygger på. Utgångspunkter för översynen föreslås vara: 1. Organisationsbidragen frikopplas från samråden 2. Bidragsramarna är desamma som Fördelningen mellan de olika diskrimineringsområdena är densamma som Ytterligare diskrimineringsområden ges bidrag endast om kommittén får ökad ram 5. Processen ska göras i tät dialog med samråden Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

56 Datum (2) Diarienummer RHK Ansökningsprocessen inför 2015 års bidrag gällande funktionshindersområdet handläggs av kansliet 7. Ansökningsprocessen inför 2015 års bidrag till de nationella minoriteterna, barnrättsorganisationer och hbtq-organisationer handläggs av kansliet Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef

57 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Åsa Olsson Telefon: E-post: asa.olsson@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Handlingsplan för Västra Götalandsregionens arbete för personer med funktionsnedsättning Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor ger rättighetskommitténs kansli i uppdrag att ta fram en aktuell handlingsplan med syfte att respektera, främja, skydda och övervaka de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i Västra Götalandsregionen för perioden Handlingsplanen ska tas fram tillsammans med hela rådet för funktionshindersfrågor samt ledamöter från kommittén för rättighetsfrågor Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige behandlade våren 2011 Det Goda livet för alla, Västra Götalandsregionens plan för funktionshindersfrågor (RHK (10). Rapporten överlämnades av den nybildade kommittén för rättighetsfrågor. Regionfullmäktige godkände rapporten och dess förslag om det fortsatta arbetet. Förslagen utgick från den tidigare handikappkommitténs arbete med planens 31 åtgärder, men vidgade området till andra rättighetsområden som jämställdhet, hbtq, etnicitet och ålder. Fyra huvudområden identifierades: tillgänglighet, arbetsmarknad, FOU och kunskapsbildning/attitydförändring. Kommittén för rättighetsfrågor begärde 2012 en vidareuppföljning av vad som hänt sedan regionfullmäktiges beslutade prioriteringar utifrån rapporten. En redovisning lämnades för de beslutade huvudområden för perioden 2011 t o m oktober (Se bilaga). En redovisning av arbetet under 2013 kommer att presenteras på kommittémötet i juni. Kansliet ser dock behov av mer långsiktigt och systematiskt arbete med funktionshindersfrågorna och föreslår därför att kommittén fattar beslut om att ta fram en plan för perioden i tätt samarbete med funktionshindersrörelsen. Planen kan med fördel bygga på de tidigare dokument som tagits fram (se ovan), men bör också ta hänsyn till förändringar i omvärlden sedan den förra processen. En viktig sådan är lagrådsremissen kring tillgänglighet Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: asa.olsson@vgregion.se

58 Datum (2) Diarienummer RHK (10) som innehåller förslag till ändringar i diskrimineringslagen. Förslaget innebär att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jakobsson Enhetschef Bilaga Deluppföljning det goda livet Beslutet skickas till e-postadress till organisation eller kontaktperson

59 RHK (10) Kommittén för rättighetsfrågors årliga vidareuppföljning av regionfullmäktiges prioriteringar utifrån Det Goda livet för alla Västra Götalandsregionens plan för funktionshindersfrågor

60 Inledning Regionfullmäktige behandlade våren 2011 Det Goda livet för alla, Västra Götalandsregionens plan för funktionshindersfrågor (RHK (10). Rapporten överlämnades av den nybildade kommittén för rättighetsfrågor. Regionfullmäktige godkände rapporten och dess förslag om det fortsatta arbetet utifrån handikappkommitténs arbete med planens 31 åtgärder och dess bäring på andra rättighetsområden som jämställdhet, hbtq, etnicitet och ålder. Fyra huvudområden identifierades: tillgänglighet, arbetsmarknad, FOU och kunskapsbildning/attitydförändring. Kommittén för rättighetsfrågor har begärt en vidareuppföljning av vad som hänt sedan regionfullmäktige beslutade prioriteringar utifrån rapporten. En redovisning lämnas kopplad till respektive av regionfullmäktige beslutade huvudområden för perioden 2011 t o m oktober Vidareuppföljning av slutrapportens fyra huvudområden 1. Område Tillgänglighet 1.1 Fysisk miljö Ansvarig nämnd/styrelse Fastighetsnämnden. Arbetet görs tillsammans med kommittén för rättighetsfrågor. Antal presidiemöten 4. Åtgärder Handlingsplan till och med 2014 innefattade mål och mättal samt aktiviteter. Handlingsplanens mål: 1. Ökad tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar och utifrån alla människors rättigheter 2. En kompetent personal 3. Västra Götalandsregionen skall ligga i framkanten när det gäller tillgänglighetsfrågor med ett mänskligt rättighetsperspektiv Aktiviteter 1. På initiativ från fastighetsnämnden biträder kommittén för rättighetsfrågor i "Östra Sjukhuset - framtidens sjukhusområde" som ansvarig för Tema Social hållbarhet. Ett unikt arbete sker genom att projektet utgår från social hållbarhet och mänskliga rättigheter för att sedan se vad detta ställer för krav på de fysiska planerna och sedan utifrån detta successiv tillföra fler dimensioner utbildningar är genomförda av Västfastigheters alla förvaltare och projektledare 2

61 3. Utarbetat fastighetsspindeln med ekonomiskt stöd av SKL:s fastighetsfond en rapport är sammanställd speciellt riktad till fastighetsförvaltare och fastighetsägare baserad på TD (Tillgänglighetsdatabasen) 4. TD har designats och prövats vid verifiering av lokaler vid nyförhyrning för att kunna ta ställning till lokalens förutsättningar att uppnå Västra Götalandsregionens krav på tillgänglighet 5. Utvecklingen av TD Västfastigheter medverkar i relevanta delar 6. Riktlinjer för tillgängliga lekplatser innefattande MR krav håller på att tas fram i samarbete med Göteborgs Stad, barnrättsområdet och funktionshindersrörelsen. 7. Fastighetsnämnden och kommittén för rättighetsfrågor har beslutat om revidering av nuvarande Riktlinjer för tillgängliga och användbara miljöer där tillgängligheten avseende arbetsplatser ska arbetas in. 8. Fastighetsnämnden och kommittén för rättighetsfrågor samt kanslierna har medverkat i SKL, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnads förstudie om tillgänglighet innefattande Organisation, Mål, styrning och uppföljning, Motivation och engagemang samt Verktyg Rapporter Löpande på presidiemötena samt en årlig rapport med blick framåt Mätning av hur många som inhämtat informattion i TD Uppföljning via TD av andelen av tillgänglighet (på nybyggnation) enligt regionens riktlinjer 90% år 2013, 90% år 2014 (mätetalen är inklusive av verksamheten beslutade avsteg) 1.2 Kollektivtrafik Ansvarig nämnd/styrelse Kollektivtrafiknämndenoch styrelsen för Västtrafik AB med stöd av kommittén för rättighetsfrågor. Antal presidiemöten 1 med kollektivtrafiknämnden Åtgärder Regionalt trafikförsörjningsprogram där mål 3 innefattar de olika diskrimineringsområdena Aktiviteter 1. Handlingsplan för funktionshindersanpassning av kollektivtrafiken är framtagen baserad på fokusgrupper med unga och med regionala rådet för funktionshindersfrågor 2. Arbete pågår med att tydliggöra kopplingarna mellan kollektivtrafiken och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i det regionala trafikförsörjningsprogrammet (mål 3) Rapporter Årlig uppföljning som redovisas och diskuteras i kollektivtrafikråden 3

62 1.3 Information Ansvarig nämnd/styrelse Regionstyrelsen (informationsavdelningen) och kulturnämnden med stöd av kommittén för rättighetsfrågor. Antal möten med informationsavdelningen Kontinuerligt Åtgärder Gemensam uppdragsbeskrivning Antal möten med kulturnämnden 1 Åtgärder CTI (Centrum för tillgänglig information) har under getts uppdrag att bistå regionkansliets verksamheter med kompetens kring anpassad information. Uppdrag från regionstyrelsen att revidera Riktlinjer för tillgänglig information. Överenskommelse att Riktlinjer för tillgänglig scenkonst och utställning ska uppdateras Aktiviteter 1. Kommittén för rättighetsfrågor/ Rättighetskommitténs kansli gav 2011 inuse uppdrag att genomföra fokusgruppsintervjuer med personer som har olika funktionsnedsättningar. Fokus var undersöka i vilka situationer som behovet uppstår, hur man vill att informationen ska förmedlas, vad informationen ska innehålla och var informationen ska kunna hittas. 2. Resultatet har återförts till bl a Habilitering & Hälsa och bildar underlag för revidering av riktlinjer till information (se nedan). 3. Informationsavdelningen har med stöd av Rättighetskommitténs kansli initierat ett arbete med att se över riktlinjerna för när information i anpassad form ska tas fram och revidera det som behövs. Revideringsarbetet inkluderar också andra tillgänglighetsaspekter som tillgång till andra språk. Rapporter Slutrapporten Målgruppsanalys av behov av information i anpassad form tydliggör hur anpassad information ska utformas för att kunna nå så många personer som möjligt, vikten av korrekt information och personlig kontakt. Förslag ges till alternativa kanaler där anpassad information kan finnas. 1.4 Tillgänglig upphandling Ansvarig nämnd/styrelse Servicenämnden med stöd av kommittén för rättighetsfrågor Antal presidiemöten 3 4

63 Åtgärder Ett förslag på ny handlingsplan är framarbetad innefattande sociala krav utifrån mänskliga rättigheter. Handlingsplanen innefattar användning av antidiskrimineringsklausuler i några pilotupphandlingar. Ett antal myndigheter och andra offentliga förvaltningar, dock inte Västra Götalandsregionen har använt sig av antidiskrimineringsklausuler i sina upphandlingar av tjänster. Syftet med klausulerna är att öka medvetenheten om och efterlevnaden av diskrimineringslagen. Aktiviteter Servicenämnden har tillsammans med kommittén för rättighetsfrågor fortsatt arbetet med att integrera krav på tillgänglighet i upphandling, som initierades av tidigare handikappkommittén. Breddning till upphandlingar innefattande mänskliga rättigheter har arbetats in i förslaget till ny handlingsplan. Rapporter Enligt regionfullmäktiges budget 2013 ska Västra Götalandsregionen i allt högre grad ställa krav på användarvänlighet och på tillgänglighet vid upphandling av varor och tjänster. Uppföljning MR-prioriterade upphandlingar (avtalsvård) kommer att ske årligen. 1.5 TD (Tillgänglighetsdatabasen) Ansvarig nämnd/styrelse Kommittén för rättighetsfrågor Åtgärder Kommittén har begärt klarhet i TD:s juridiska form för framtiden. Regionstyrelsen har gett regiondirektören i uppdrag att utreda detta med avseende på möjligheterna till samverkan med andra aktörer. I avvaktan på resultatet av nämnda utredning lämnades uppdrag till kommittén att ansvara för driften av verksamheten avseende TD. TD2.0 har utvecklats med stöd från Arvsfonden. Projektet ska redovisas Aktiviteter 1. Utveckling av TD2.0 i samverkan med Västsvenska Turistrådet, HSO Västra Götaland, SRF regionalt och nationellt och Handikappförbunden nationellt. 2. En breddning av TD med MR har påbörjats och är delvis genomförd. 3. Olika typer av MR- rapporter baserade på data inmatat i TD håller på att tas fram. 4. Samarbete med Örebro kommun i ett Vinnova finansierat projekt avseende sökdrivna öppna data och samlingsportal för vidareutnyttjande 5. Nyinventering av vårdcentraler, BVC och ungdomsmottagningar i TD2.0 har påbörjats och beräknas vara slutförd juni Utbildningar håller på att tas fram. 5

64 6. Ett antal informationstillfällen har på inbjudan genomförts lokalt, regionalt, nationellt och internationellt om TD. 7. TD har ingått i ett interregionalt samarbete med Östfold i projektet Tillgängligt Friluftsliv där Uddevalla kommun varit projektägare. 8. En tvärgrupp bestående av representanter från de olika diskrimineringsområdena har utsetts som stöd för vidare utveckling av TD. Rapporter Rapport till Arvsfonden ska lämnas Område Arbetsmarknad Ansvarig nämnd/styrelse Personalutskottet och kommittén för rättighetsfrågor. Antal presidiemöten 2 Åtgärder Projektet Arbetsmarknadsnoderna Aktiviteter 1. Fram till juni 2012 har 201 nya praktikplatser för personer med funktionsnedsättning skapats inom Arbetsnodsprojektet och för 152 personer har praktiken övergått i anställning som exempelvis lönebidrag. 2. Ett material för arbetsplatsträffar uppdelat på fyra träffar där information om personer med funktionsnedsättning och om Arbetsmarknadsnoderna ges. I materialet ingår också att inventera tänkbara arbetsuppgifter för praktikplats samt diskussionsfrågor om människosyn och värdegrund. 3. Ett antal utbildningstillfällen har erbjudits personal i Västra Götalandsregionen. Rapporter En särskild utredningsrapport togs fram vid årsskiftet 2011/2012 som klargjorde behovet av regiongemensamma pengar för praktikplatserna. Dessa pengar innebär att den enskilda förvaltningen inte betalar lönen förutom de medel som utbetalas av Arbetsförmedling/ Försäkringskassa. Under 2012 har framtida organisering av arbetet diskuterats då projektet avslutas i december Enligt budget 2013 ska arbetet fortsätta, men formerna för detta är ännu inte fastlagda. Den utvärdering av projektet som är under utarbetande av Contextio kommer att ligga till grund för den framtida organiseringen. 6

65 3. Område Särskilda FoU-medel för alla rättighetsområden Ansvarig nämnd/styrelse Kommittén för rättighetsfrågor Åtgärder Nya riktlinjer för kommittén för rättighetsfrågors FoU-arbete har tagits fram där fyra inriktningsmål tydliggjorts: 1. Klart fokus på mänskliga rättigheter 2. Intersektionalitet uppmuntras (dvs belysa samspelet mellan funktionsnedsättning och andra dimensioner som barn/ungdom, kön, etnicitet, religion, annan sexuell läggning med mera) 3. Implementerings-, uppföljningsmodeller och indikatorer 4. Kostnader för att de mänskliga rättigheterna inte tillgodoses När det gäller kommitténs arbete med de särskilt utsatta grupperna ska FoU-projekt särskilt prioriteras för områdena funktionshinder, etnicitet/religion (inklusive nationella minoriteter) och hbtq. Aktiviteter 1. Under hösten 2011 utlystes FoU-medel för funktionshinderforskning under 2012 för 13:e gången. Fem projekt beviljade medel till ett sammantaget belopp om kr. 2. Under 2012 har ett forskningsråd skapats med inriktning på mänskliga rättigheter. Rådet är partsammansatt med forskare, verksamhetsföreträdare och representanter från civilsamhället och då särskilt representera de grupper som nämns i diskrimineringssammanhang, dvs jämställdhet/hbtq, etnicitet, religion/trosuppfattning, funktionshinder och ålder (särskilt barn/unga och äldre). Syftet är att skapa ett forum för utbyte av idéer, stimulera till angelägna forskningsfrågeställningar och vara rådgivande till kommittén för rättighetsfrågors FoU-inriktning och arbete framöver. Rapporter En rapport med sammanställning av de projekt som fått projektbidrag av kommitténs för rättighetsfrågor ska tas fram. 4. Område Kunskapsbildning och attitydförändring 4.1 Kunskapsöverföring mellan individstöd och tillgänglighetsarbete Ansvarig nämnd/styrelse Styrelsen för Habilitering & Hälsa och kommittén för rättighetsfrågor Antal presidiemöten 2 7

66 Åtgärder Fortsatt samarbete enligt den gemensamma rapporten 2010 som konstaterade en bristande kunskap om de två perspektivens arbetsområden och förordade att i ett första steg genomföra dialog- och erfarenhetsutbyten. Aktiviteter 1. Samarbete kring TD har fortsatt. 2. Vad gäller information i anpassad form har ett arbete att revidera de riktlinjer som finns och utöka dem till riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation påbörjats. 3. Ett av målen var också att utveckla de externa webbplatserna där habiliteringarnas verksamheter nu till exempel ger möjlighet till avbokningar. 4.2 Bemötandeutbildningen Bemötandeutbildningen finns på Västra Götalandsregionens hemsida Den finns att ladda ner som både en utbildning för anställda inom regionen och en mer neutral utbildning för exempelvis kommuner och andra aktörer utanför regionorganisationen. Åtgärder Kommittén för rättighetsfrågor har gett sitt kansli i uppdrag att ta fram en utbildning i mänskliga rättigheter riktad till Västra Götalandsregionens politiker och verksamheter. Aktiviteter En första version av utbildningen är framtagen och prövad. Mer utveckling kommer att ske. 4.3 Område Folkhälsa och funktionshinder/alla rättighetsområden Ansvarig nämnd/styrelse Folkhälsokommittén och kommittén för rättighetsfrågor Antal presidiemöten 4 Åtgärder En jämförelse mellan folkhälsokommitténs och kommittén för rättighetsfrågors reglementen har genomförts och diskuterats vid en gemensam presidieträff som resulterat i en handlingsplan kring några speciella områden. Kommittéerna har tagit fram ett Barnhäloindex, vilket också speglar barn med funktionsnedsättningar.. Aktiviteter 1. När det gäller samverkan kring funktionshinderområdet har en särskilt broschyr om TD tagits fram för målgruppen äldre. 2. Gemensam workshop kring äldre har genomförts. 3. Diskussion om spridning av Barnhälsoindex samt förslag till användande av framtida sociala investeringsfonder pågår. 8

67 Fortsatt arbete 1. Behov av kontinuerlig uppdatering/utveckling av riktlinjer och 2. TD stödja verksamheters användande av TD, ta fram uppföljningsrapporter och analysera utveckling av regionens arbete med mänskliga rättigheter inom TD:s funktionaliteter 3. Behov av metoder för implementering, information och marknadsföring av det som gjorts och ska göras utifrån det breddade MR-uppdraget inom regionorganisationen. 4. Stödja att tillgänglighetsaspekter ur ett MR perspektiv finns integrerat i alla förvaltningars avtal 5. Metoder för styrning, uppföljning (indikatorer/nyckeltal) utvecklas och används. 9

68 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Förvaltning/enhet Handläggare: Emma Broberg Telefon: Till kommittén för rättighetsfrågor Förslag att Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet ersätts av Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen och därmed utgår. Förslag till beslut Kommittén för rättighetsfrågor beslutar följande: 1. Kommittén för rättighetsfrågor föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet utgår. Beskrivning av ärendet Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet antogs av regionfullmäktige år 2010 (RSK , 134) och syftar till att skapa förutsättningar för unga i Västra Götalandsregionen att ta tillvara sina intressen och rättigheter med fokus på delaktighet. Målgruppen för programmet är unga i åldern år. Utgångspunkt är FN:s konvention om barnets rättigheter och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Enligt beslut i regionstyrelsen ligger programmet under kommittén för rättighetsfrågors ansvarsområde och ingår i dess uppföljning av styrdokument (RS , 75). Rättighetskommitténs kansli bedömer att Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och deltagande i stor utsträckning överlappar med handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen Utgångspunkten för de båda dokumenten är FN:s barnkonvention, och det strategiska programmets fokus på ungas inflytande täcks in av handlingsplanens mål 2 om delaktighet. Den främsta skillnaden mellan dokumenten är skillnad i åldersgrupp, där handlingsplanen täcker in en större målgrupp. Rättighetskommitténs kansli bedömer därför att det Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

69 Datum (2) Diarienummer RHK strategiska programmets mål med fördel skulle kunna inkorporeras i uppföljningen av handlingsplanen. Därmed kan det strategiska programmet utgå. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Bilagor 1. Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet. Antaget av regionfullmäktige , Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen Antagen av regionfullmäktige , 127. Beslutet skickas till Regionkansliets ledningskansli elisabet.ericson@vgregion.se

70 Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen Antagen av regionfullmäktige , 127

71 Innehållsförteckning 1. Inledning Övergripande styrdokument Målgrupp Bakgrund FN:s konvention om barnets rättigheter Barnrättsarbetet i Sverige Barnrättsperspektivet i Västra Götalandsregionen Nuvarande struktur för barnrättsarbetet Kommittén för rättighetsfrågor Folkhälsokommittén Samverkan med regionala barnrättsorganisationer Nätverket för barnkonventionen Hälsoäventyret Oasen i Vara Webbplats med goda exempel på barnrättsarbete Mål för perioden år Mål Åtgärder Ansvar Mål Åtgärder Ansvar Mål Åtgärd Ansvar Uppföljning Ordlista... 8 Bilaga Ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets rättigheter En vägledning

72 1. Inledning Denna handlingsplan för Västra Götalandsregionen beskriver mål, åtgärder och ansvar för implementering av FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter för perioden år Det övergripande målet för Västra Götalandsregionens barnrättsarbete är att barns och ungas mänskliga rättigheter ska beaktas. De ska bemötas med respekt, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. För närvarande bedrivs ett arbete med att ta fram en policy för arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen. Denna handlingsplan är en del i detta arbete och konkretiserar barnrättsarbetet. Arbetet med barnets mänskliga rättigheter är långsiktigt och handlingsplanen är en del av detta långsiktiga arbete, med programperioder som följer mandatperioderna. Planen och dess mål ska revideras inför Föreliggande plan ska därför ses som ett första led i en långsiktig process. Handlingsplanen baseras på regeringens strategi för barnets rättigheter och regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner & Landsting (SKL) för att intensifiera och utveckla arbetet med barnets mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner år (Handslaget). Den baseras också på den handlingsplan som Västra Götalandsregionens nätverk för barnkonventionen arbetade fram år 2009, och fokuserar på tre mål med plan för åtgärder och ansvarsfördelning som ska infrias under år , samt redovisar struktur för barnrättsarbetet. Västra Götalandsregionen ska under den aktuella programperioden koncentrera sig på artiklarna 2, 3, 4, 6, 12 och 42 i barnkonventionen. 1.1 Övergripande styrdokument Övergripande för allt arbete är Vision Västra Götaland Det Goda Livet, som antogs av regionfullmäktige år Att möta behoven hos barn och unga framhålls i visionen som ett centralt inslag för att kunna nå det goda livet. Särskilt framhålls att alla barn i Västra Götaland ska kunna utveckla sina fysiska, psykiska och sociala förmågor utan begränsningar och få växa upp i en trygg och säker miljö. I Västra Götalandregionens budget 2013 Framtidstro och hållbar utveckling, framhålls att en hållbar utveckling kräver ett barnperspektiv på politiken. Det innebär bland annat att konsekvenser för barn ska analyseras och vägas in inför alla beslut. Ett Västra Götaland där barn mår bra är även en bra plats för vuxna. 1.2 Målgrupp Målgruppen för denna plan är beslutfattare och personal i samtliga delar av Västra Götalandsregionen. 2

73 2. Bakgrund 2.1 FN:s konvention om barnets rättigheter Den första FN-texten om mänskliga rättigheter är FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Den innehåller de flesta av de rättigheter som senare har specificerats i olika internationella konventioner, till exempel konventionen om barnets rättigheter. Den är ett folkrättsligt bindande dokument som beskriver barns och ungas mänskliga rättigheter, i form av politiska, medborgerliga, sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Konventionen antogs av FN år 1989 och ratificerades av Sverige år Den ger uttryck för samhällets syn på barn och barndom (alla människor i åldern 0-18 år), och slår fast att alla barn har rätt till stöd, skydd och delaktighet. Konventionen om barnets rättigheter består av 54 artiklar, varav fyra har karaktären av grundprinciper (artikel 2, 3, 6 och 12). Grundprinciperna står för de grundläggande, allmänna principerna i konventionen och fungerar som tolkningsram för övriga artiklar. Tillsammans med artiklarna 4 och 42 bildar de det ramverk för arbets- och beslutsprocesser som krävs för att ett barnrättsperspektiv ska genomsyra en verksamhet: Att barnet inte diskrimineras på grund av härkomst, etnicitet, kön, könsuttryck, trosuppfattning eller funktionsnedsättning (artikel 2) Att barnets bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas och övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt (artikel 3) Att tillräckliga resurser avsätts för att främja barnets rättigheter (artikel 4) Att barnets utveckling samt rätt till liv och hälsa beaktas (artikel 6) Att barnet får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad (artikel 12) Att barn och vuxna har god kunskap om barnets rättigheter (artikel 42) 2.2 Barnrättsarbetet i Sverige På nationell nivå finns en strategi från år 2010 som regeringen har antagit för att stärka barnets rättigheter. Meningen är att strategin ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter. Den vänder sig alltså till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. Samma år ingicks en överenskommelse mellan SKL och regeringen för att intensifiera och utveckla arbetet med barnets mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner år Andra aktörer på nationell nivå är Barnombudsmannen (BO), en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, och Barnrättsakademin (BRA) vars huvuduppgift är att stärka kunskapen om barnets rättigheter hos beslutsfattare och yrkesverksamma som arbetar med och för barn. 3

74 2.3 Barnrättsperspektivet 1 i Västra Götalandsregionen Utifrån motionen i regionfullmäktige Förverkligande av barnkonventionen fastställde regionstyrelsen år 2004 nämnders och styrelsers ansvar för att beakta barnens behov i Västra Götalandsregionens verksamheter. Barnrättsperspektivet är sektorsövergripande och ska genomsyra samtliga delar av organisationen, både de verksamheter som möter barn direkt och de som möter barn indirekt. Barnen i Västra Götaland deltar i utbildning och kultur, är patienter inom sjukvård och tandvård och reser med kollektivtrafik. De kan också vara närstående till svårt eller kroniskt sjuka personer, till exempel föräldrar eller syskon, och barn till anställda i Västra Götalandsregionen. 3. Nuvarande struktur för barnrättsarbetet De här funktionerna finns som stödstrukturer för barnrättsarbetet i Västra Götalandsregionen: 3.1 Kommittén för rättighetsfrågor Kommittén för rättighetsfrågors uppdrag att stödja utvecklingen av ett sytematiskt arbete med mänskliga rättigheter som har samband med kön, könsidentitet/könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kommittén ska skapa överblick och kunskap där sådan behövs, och skapa former för uppföljning och indikatorer som tydliggör olika invånares delaktighet och likvärdighet i behandling eller service från Västra Götalandsregionen. Kommittén ska följa upp hur barns rättigheter efterlevs i regionens verksamheter och regelbundet rapportera sina iakttagelser kring arbetet med mänskliga rättigheter till regionstyrelsen. Särskild samverkan ska ske med folkhälsokommittén. 3.2 Folkhälsokommittén Folkhälsopolitisk policy för Västra Götaland har sin värdegrund i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. En av policyns sex utmaningar är Trygga och goda uppväxtvillkor. Inom ramen för den här utmaningen samverkar idag kommittén för rättighetsfrågor och folkhälsokommittén, bland annat genom utveckling av barnhälsoindex, och här kan samverkan utvecklas ytterligare. 3.3 Samverkan med regionala barnrättsorganisationer Kommittén för rättighetsfrågor och dess kansli samverkar med regionala barnrättsorganisationer, bland annat genom organisationsstöd, barnrättsråd och genom att barnrättsorganisationerna tar del i arbetsgrupper. På så sätt fungerar organisationerna som kvalitetssäkrare ur ett barnrättsperspektiv. 3.4 Nätverket för barnkonventionen Nätverket består av representanter från verksamheter i organisationen 2. Uppgiften är främst att vara en aktiv referens- och kompetensgrupp i det långsiktiga arbetet med att stödja och 1 Barnrättsperspektivet innebär att ta hänsyn till de mänskliga rättigheter som barnet har och säkerställa dem i åtgärder eller beslut som rör barn. Andra begrepp av vikt i barnrättsarbetet är barnperspektiv och barnets perspektiv. Barnperspektivet innebär att vuxna så långt som möjligt sätter sig in i barnets situation, medan barnets perspektiv innebär barnets egen syn på sin situation. Läs mer om begrepp i barnrättsarbetet på 4

75 övervaka att barns rättigheter följs. Nätverket uppmärksammar rättighetskommitténs kansli på barnrättsfrågor som behöver synliggöras i Västra Götalandsregionen, bidrar i kansliets arbete med sin kompetens i uppföljning och bistår vid analys av hur barnets rättigheter beaktas i verksamheterna. 3.5 Hälsoäventyret Oasen i Vara Hälsoäventyret Oasen inledde ett heltäckande arbete med FN:s barnkonvention under år Hälsoäventyrets hälsopedagoger utvecklar det hälsofrämjande arbetet med barnrättsperspektiv som den röda tråden och med det upplevelsebaserade lärandet som verktyg. De erbjuder utbildning, inspiration och handledning till beslutsfattare och verksamhetspersonal kring barnets mänskliga rättigheter, och deltar i implementeringen av denna handlingsplan. Utbildningen innehåller konkreta verktyg, exempelvis konsekvensanalyser, som kan användas för att säkra barnrättsperspektivet. För att kunna infria målsättningen om att alla förtroendevalda, chefer och medarbetare ska ha kunskap om barnets rättigheter, avser regionen på sikt att se över omfattningen och form på utbildningen. 3.6 Webbplats med goda exempel på barnrättsarbete Det finns en webbplats som stöd till regionens beslutsfattare och verksamhetspersonal. Den innehåller goda exempel på barnrättsarbete, verktyg, tips och så vidare. Webbplatsen finns på 4. Mål för perioden år För att nå det övergripande målet med barnrättsarbetet ska följande tre mål infrias under åren : 1. Beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv (dvs. belysa samspelet mellan barn/ungdom och andra dimensioner som kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning med mera) 3 2. Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande 3. Västra Götalandsregionen ska ha god överblick över barns hälsa och levnadsvillkor 4. 1 Mål 1 Beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv (artikel 42 och 3). 2 Följande verksamheter ingår idag i nätverket: Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Folkhälsokommitténs sekretariat, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kulturnämndens sekretariat, Västarvet, Habilitering & Hälsa, Hälsoäventyret Oasen, Folktandvården, Kompetenscentrum om våld i nära relationer, Centrala barnhälsovården, Primärvården, Barn- och ungdomspsykiatri. Mer information finns på 3 Se handlingsplanens ordlista. 5

76 Beslutsfattare och medarbetare i Västra Götalandsregionen ska ha tillräckliga kunskaper för att skapa förutsättningar i verksamheterna för ett aktivt arbete med barnets rättigheter. Verksamhetsnära chefer ska ha så goda kunskaper om barnets rättigheter att de med det kan påverka det dagliga arbetet. Medarbetare som direkt riktar sig till barn och unga ska ha ingående kunskaper om barnets rättigheter så att de kan omsätta sina kunskaper i konkret handling. I kunskapen ska ingå att kunna använda konkreta verktyg, som konsekvensanalyser, för att säkerställa barnets bästa. Funktionen ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets rättigheter ska ha spetskompetens om barnrättsperspektivet ur ett intersektionellt perspektiv i relation till den egna verksamheten, och ska fungera som stöd till sin ledning i barnrättsfrågor. De ska ingå i nätverk för ombuden under ledning av Hälsoäventyret Oasen. I vissa av regionens verksamheter finns idag funktionerna barnombud och barnrättsombud. Barnombud fungerar idag framförallt som direktstöd till barn som patient, besökare eller anhörig, medan barnrättsombud har mer djupgående kunskap om barnets mänskliga rättigheter. Barnrättsombuden ger framförallt stöd till ledning och medarbetare på området, istället för direktstöd till barnet. Till skillnad från funktionen barnrättsombud innebär funktionen ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets mänskliga rättigheter, kompetens om barnets rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv. Den här kompetensen tillhandahålls i regionen idag av Hälsoäventyret Oasen Åtgärder Se till att beslutsfattare och personal får kontinuerlig utbildning i barnets rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv. Kommittén för rättighetsfrågor säkrar att fortbildning i barnkonventionen är tillgänglig för förvaltningarna. Inrätta funktionen ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets mänskliga rättigheter. Ombuden ska ingå i ett regionalt nätverk under ledning av Hälsoäventyret Oasen. Omfattning av ombud ska utredas av varje förvaltning i relation till funktionens uppdrag, då storleken på förvaltningarna varierar i regionen. Mindre förvaltningar kan med fördel gå samman och inrätta ett gemensamt ombud, så länge bedömningen är att funktionen kan fullfölja det ovan beskrivna uppdraget. Se vidare den separata vägledningen för funktionen barnrättsombud på sidan 9. Ansvar, tidsplanering samt beskrivning av hur mål 1:s åtgärder ska implementeras, ska redovisas i varje förvaltnings eller bolags verksamhetsplan Ansvar Samtliga nämnder, styrelser, bolag, beredningar, kommittéer och utskott. 4.2 Mål 2 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande (artikel 12). 6

77 Barn och unga ska ges förutsättningar att utrycka sina åsikter. Alla verksamheter ska för sin verksamhetsutvecklings räkning skaffa sig kunskap om barns åsikter och om hur de tar hand om barns åsikter. De ska också anpassa metoder och arbetssätt till barns och ungas förutsättningar Åtgärder Förvaltningarna ska i sina verksamhetsplaner redovisa hur de arbetar med fortlöpande dialog med barn och unga och hur de tar reda på deras synpunkter. Kommittén för rättighetsfrågor ska utse en referensgrupp som består av barn och ungdomar i åldern år, och som fungerar som kunskapsstöd till barnrättssamrådet. Referensgruppen utses genom regionens befintliga kontaktytor. Gruppen ges information om alla verksamheter, hur de kan bidra med påverkan i dessa verksamheter, och ge förslag på områden de vill påverka. Gruppen ska också kunna kommunicera med regionens beslutsfattare och få återkoppling på sina förslag. På sikt kan referensgrupper kopplas till fler styrelser och nämnder och åldersspannet breddas till 6-20 år. Referensgrupperna måste då bli fler på grund av den breda spridningen i ålder. Kommittén för rättighetsfrågor ska fortsätta att utveckla Demokratitorgen och andra former som mötesplats mellan barn/unga och förtroendevalda Ansvar För första åtgärdspunkten ansvarar samtliga nämnder, styrelser, bolag, beredningar, kommittéer och utskott. För övriga två punkter ansvarar kommittén för rättighetsfrågor. 4.3 Mål 3 Västra Götalandsregionen ska ha god överblick över barns hälsa och levnadsvillkor (artikel 2 och 6). Att synliggöra barns och ungas hälsa och levnadsvillkor är en nyckelfaktor för att kunna bedriva ett strukturerat och intersektionellt barnrättsarbete i alla verksamheter. Bilden av barns och ungas villkor blir underlag vid politiska prioriteringar och stimulerar och motiverar vikten av barnrättsarbetet Åtgärd Barnhälsoindex 4 ska utvecklas och spridas. Presidierna för kommittén för rättighetsfrågor och kommittén för folkhälsofrågor har hösten 2012 fattat beslut om att spridningen av barnhälsoindexet sker via fyra stycken delregionala konferenser under 2014, med regionala och kommunala verksamheter som målgrupp. 4 Se handlingsplanens ordlista. 7

78 4.3.2 Ansvar Kommittén för rättighetsfrågor och folkhälsokommittén. 5. Uppföljning Barnrättsarbetet ska följas upp i verksamhetsplaner och årsredovisningar och ska bygga på målen ovan. Rättighetskommitténs kansli analyserar och redovisar resultatet. Tydliga uppföljningskriterier för målen utvecklas av rättighetskommitténs kansli. Handlingsplanen ska revideras inför perioden år och i samband med detta ska planens utfall redovisas i regionfullmäktige. 6. Ordlista Barnhälsoindex Barnhälsoindex är ett redskap för att följa barns och ungas hälsa och levnadsvillkor över tid och kunna påvisa eventuella geografiska skillnader. Indexet ger en samlad bild över barns hälsostatus, både ur ett medicinskt och psykosocialt perspektiv. Indexet bygger på indikatorer som fyller kraven på relevans, kvalitet och tillgänglighet, och gör det möjligt att göra jämförelser mellan kommun- och stadsdelar, kommuner som helhet, Västra Götaland och riket. De grupper för indikatorerna som indexet består av är socioekonomi, hälsotillstånd och välbefinnande, determinanter för risk- och friskfaktorer, samhällets service, stöd och hälsopolitik. Läs gärna Barnhälsoindex för stadsdelarna i nordöstra Göteborg Ett förslag till uppföljning av barns hälsa och välbefinnande av Lennart Köhler, NHV:s rapportserie 2010:9 R. Intersektionellt perspektiv Arbetet med mänskliga rättigheter kräver ett intersektionellt perspektiv där man inte bara ser till barn som personer under 18 år utan att de också har etnicitet, kön, funktionsförmåga, socioekonomisk situation, trosuppfattning och så vidare, som i hög grad kan påverka deras livssituation. Denna påverkan kan vara både positiv och negativ och påverkar barns liv och förverkligandet av deras mänskliga rättigheter mycket. Detta perspektiv är en viktig del i det arbete som beskrivs i denna handlingsplan och ska tas med i alla de aktiviteter som gäller barnets mänskliga rättigheter. 8

79 Bilaga Ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets rättigheter - En vägledning Enligt Handlingsplan för implementering av FN:s konvention för barnets rättigheter ansvarar regionens förvaltningar för att ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets rättigheter utses. Under ledning av Hälsoäventyret Oasen kan verksamheten få stöttning i att se vilka områden som bör vara i fokus för deras barnrättsarbete och få stöd i att tillsätta ombud. Då regionens förvaltningar skiljer sig åt storleksmässigt, ligger det på den enskilda förvaltningen att bedöma hur många ombud som behöver tillsättas. Mindre förvaltningar som arbetar med närliggande områden kan med fördel gå samman kring ett ombud. Uppdraget som ombud kräver tid för utbildning, nätverkande och utvecklingsarbete i den egna verksamheten tillsammans med ledningen. För att arbetet ska kvalitetssäkras bättre, kan det vara en fördel att två personer delar på ombudsfunktionen. Att vara ombud innebär: Att fungera som stöd till ledningen med goda kunskaper om barnrättsperspektivet i relation till den egna verksamheten. Att ansvara för att verksamhetens anställda får utbildning i FN:s barnkonvention ur ett intersektionellt perspektiv, Att ta fram rutiner för arbetet med barnrättsperspektivet exempelvis genom barnkonsekvensanalyser och att frågan bevakas vid arbetsplatsträffar Att vara kontaktperson gentemot Hälsoäventyret Oasen samt ingå i ett nätverk för ombuden 9

80

81

82

83

84

85

86 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Åsa Olsson Telefon: Till kommittén för rättighetsfrågor Teckenspråkstolkning av regionfullmäktiges möten Kommittén för rättighetsfrågor beslutar föreslå regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige att undersöka förutsättningarna för teckenspråkstolkning av webbsändningarna från regionfullmäktiges möten Sammanfattning av ärendet Västra Götalands Dövas Länsförbund (VGDL) har till kansliet inkommit med ett önskemål om teckenspråkstolkning av regionfullmäktiges möten. Teckenspråk är döva personers första språk (alltså inte det skrivna svenska språket). Teckenspråkstolkade fullmäktigemöten skulle kunna öka delaktigheten i de politiska besluten och ge möjlighet till ett politiskt engagemang. Idag sänds Västra Götalandsregionens fullmäktigemöten direkt via webb-tv. På förmiddagen efter sammanträdena publiceras en lista med sändningarna så att de kan ses i repris startade teckenspråkstolkning av Örebro kommunfullmäktiges webbsändningar. I februari 2014 började även Örebro läns landsting att teckenspråkstolka webbsändningarna från landstingsfullmäktige. Kansliet föreslår därför kommittén att föreslå regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige att undersöka förutsättningarna för att teckenspråkstolka sina webbsändningar. Teckenspråkstolkar är upphandlade inom Västra Götalandsregionen. Enligt tolkverksamheten Habilitering & Hälsa skulle upphandlade tolkar även kunna användas för detta ändamål. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: asa.olsson@vgregion.se

87 Datum (3) Diarienummer RHK Fördjupad beskrivning av ärendet 1. Lagrådsremiss Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i diskrimineringslagen (2008:567). Förslaget innebär att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Med bristande tillgänglighet avses att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag eller annan författning, i den utsträckning sådana är tillämpliga, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde samt andra omständigheter av betydelse. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari Västra Götalandsregionens riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation (2013) Utgångspunkten är att all information och kommunikation ska vara tillgänglig och användbar för alla. 3. Konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2009) Artikel 21 Yttrandefrihet, åsiktsfrihet samt tillgång till information Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2, däribland genom att - a) utan dröjsmål och extra kostnader förse personer med funktionsnedsättning med information som är avsedd för allmänheten i tillgängligt format och teknologi anpassad för olika funktionshinder, - b) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation och alla andra tillgängliga medel, former och format för kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt - e) erkänna och främja användning av teckenspråk. Artikel 29 Deltagande i det politiska och offentliga livet. Konventionsstaterna ska garantera personer med funktionsnedsättning politiska rättigheter och möjlighet att åtnjuta dem på samma villkor som andra och förpliktigar sig att: a) säkerställa att personer med funktionsnedsättning effektivt och fullständigt kan delta i det politiska och offentliga livet på samma villkor som andra

88 Datum (3) Diarienummer RHK Språklagen (2009) Teckenspråk Alla offentliga organ är skyldiga att skydda och främja det svenska teckenspråket, enligt språklagen. Det innebär att myndigheter och kommuner ska arbeta aktivt för att stärka teckenspråket. Ett sätt att främja teckenspråket är att synliggöra det, till exempel genom att tillhandahålla översättningar till teckenspråk på webbplatser eller användning av teckenspråkstolk i offentliga sammanhang. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jakobsson Enhetschef Beslutet skickas till e-postadress till organisation eller kontaktperson

89

90

91

92 1 (3) Datum Diarienummer RHK Mottagare DHR Västra Götalands Distrikt Gatuadress Edsvägen 3 B Postadress Vänersborg Svar på frågor från DHR Västra Götaland Hej! Här kommer svar på de frågor ni ställt till kommittén för rättighetsfrågor. Minimera vårdpersonalbyten Regionens personalomsättning 2013 var 6,5 procent varav pensionering utgjorde 2,3 procent. Det är en ganska låg nivå men givetvis varierar den mellan olika förvaltningar och personalgrupper. Personalplaneringen sker ute i verksamheten. Tyvärr är det ju inte bara vårdpersonalbyten som är problematiskt utan att kunna anställa utbildad personal överhuvudtaget till exempel sjuksköterskor och läkare. När det gäller bristen på sjuksköterskor så har Västra Götalandsregionen gjort en satsning på nyutexaminerade sjuksköterskor som gått ut sin utbildning januari Erbjudandet har gällt en förstärkt yrkesintroduktion. Det är en anställningsform som går ut på att arbetsplatsen tillhandahåller mentorstöd och handledning. Dessutom satsar regionen 90 miljoner kronor på specialistutbildning för sjuksköterskor i bristyrken. Genom att inrätta så kallade utbildningstjänster kan sjuksköterskor specialistutbilda sig med bibehållen lön. Vad gäller läkare så har antalet platser på läkarutbildningarna utökats sedan PLUS är ett Program för Lärande och Utveckling i Svensk hälso- och sjukvård för utlandsutbildad personal. Programmet riktar sig till utlandsutbildade läkare med arbete i Västra Götaland. Syftet med programmet är att ge deltagarna goda kunskaper om det svenska sjukvårdssystemet och för de som inte har svenska som förstaspråk ingår även språkundervisning. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: asa.olsson@vgregion.se

93 (3) Hjälpmedel Det är handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel som reglerar vilka produkter som ska vara förskrivningsbara i Västra Götaland. Det finns också olika hjälpmedel på marknaden som kan köpas i vanlig handel, butik eller internet dessa är att betrakta som ett egenansvar och bekostas då av användaren själv, exempel på detta kan vara träningshjälpmedel, dator och smartphones, saxar, bestick och muggar/dricksglas. Det finns lagförslag som vill ge den enskilde mer inflytande och möjligt att få påverka valet av sitt hjälpmedel som föreslås träda i kraft den 1 juli Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel. Lagförslagen omfattar hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) och patientsäkerhetslagen (2010:659) där det tydligare ska framgå att sjukvårdshuvudmannen ska ge den enskilde möjligheten att välja hjälpmedel i de fall det finns likvärdiga produkter inom sortiment. Hänsyn ska tas till den enskildes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet. Detta innebär inte ett fritt val av hjälpmedel för den enskilde. Det finns olika servicenivåer för avhjälpande underhåll, normal och akut avhjälpande underhåll. Ett normalt avhjälpande underhåll ska påbörjas inom 3 dagar och slutföras inom 5 dagar. Vid akuta behov kan ett akut avhjälpande underhåll beställas av förskrivaren. Ett akut avhjälpande underhåll under ordinarie arbetstid (mån- fredag ) ska ske snarast möjligt, dock senast 8 timmar efter att arbetsorder är registrerad i websesam beroende på nödsituationens art, tiden utgår från ordinarie arbetstid. Akuta behov som åtgärdas ska vara kopplat till svårigheter att sköta basala behov såsom sova, komma till/från toalett samt klara att äta och dricka eller situationer där det finns risk för vårdskada. Övriga hjälpmedelsbehov räknas inte som akuta utan brukaren får, trots besvär, klara sig den tid det tar för ordinarie reparation att utföras. I särskilda situationer kan det krävas att patienten har en dubblett av hjälpmedlet exempelvis respirator där behovet måste kunna tillgodoses omedelbart. Anhörigstöd och information Anhörigstöd: Här följer några exempel: 1. Inom Habilitering & Hälsa finns ett stort utbud av anhörigstöd inklusive syskonstöd. De har en utbildnings/och gruppkatalog med detaljerad information kring detta. Se webbplats 2. Skaraborgs sjukhus har anhörigstöd och även förmedling till kommunens anhörigstöd. Kommunerna har enligt socialtjänstlagen ett ansvar att erbjuda ett anhörigstöd till personer som vårdar en närstående infördes en bestämmelse i Hälso- och sjukvårdslagen som ger vården skyldighet att ta särskild hänsyn till barns behov av information, råd och stöd då en förälder blir allvarligt sjuk. I Västra Götalandsregionen pågår ett projekt, Barn som anhöriga, som syftar till att vården ska kunna erbjuda barnen det stöd och den hjälp de behöver i en sådan situation. Projektets långsiktiga mål är att stödja

94 (3) samtliga sjukvårdande verksamheter så att de långsiktiga stödstrukturer som skapas vilar på kunskap och kompetens. Stödet ska vara en del av den ordinarie driften. Exempelvis ger kurator stöd till patientens närstående, när det gäller cancersjukvård på Jubileumskliniken, Sahlgrenska sjukhuset. Information: Några exempel: 1. På webben finns papegojan Dunder som visar barn och föräldrar vad som kan hända när barnet kommer till Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Här finns det information om de olika mottagningarna och avdelningarna och hur undersökningar till exempel görs. Barn och föräldrar kan komma väl förberedda till sjukhuset. 2. Kompetenscentrum för patient- och närståendeutbildning i Västra götalandsregionen. Kompetenscentrum för patient- och närståendeutbildning finns för att Västra Götalandsregionen vill stärka patienters och deras närståendes ställning i vården, öka delaktigheten och bidra till att personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna uppnå så god livskvalitet som tillståndet tillåter. Västra Götalandsregionen kan idag erbjuda patient- och närståendeutbildningar enligt Kompetenscentrums modell i regionen. Detta inom sjukdomsgrupp/behandling av diabetes, njursvikt, påsdialys, bloddialys, njurtransplantation, levertransplantation, stroke, afasi, MS, psykos, Parkinson, ALS, kranskärlssjukdom, beroende och mage/tarmsjukdom. Dessa utbildningar leds förutom av person som lever med någon av ovanstående sjukdomar också av olika professioner inom vården. Exempel på dessa olika yrkesutövare är sjuksköterska, kurator, skötare, logoped, arbetsterapeut, sjukgymnast och psykolog. Med vänliga hälsningar Åsa Olsson MR-strateg inriktning funktionshinder Telefonnummer: , E-post: asa.olsson@vgregion.se Västra Götalandsregionen

95 Demokratitorg Hösten En redaktionell sammanställning av ungdomars tankar och åsikter från samtliga Demokratitorg hösten 2013

96 Om Demokratitorg 3 Deltagande skolor hösten Framtid, jobb och utbildning 5 Alströmergymnasiet i Alingsås 6 Göteborgs Högre Samskola i Göteborg 6 Munkebäcksgymnasiet i Göteborg 7 Fässbergsgymnasiet i Mölndal 7 Hulebäcksgymnasiet i Härryda 8 Nösnäsgymnasiet i Stenungsund 8 Tanums gymnasium i Tanum 9 Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla 9 Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö 10 Fritid och kultur 11 Alströmergymnasiet i Alingsås 12 Göteborgs Högre Samskola i Göteborg 12 Munkebäcksgymnasiet i Göteborg 13 Fässbergsgymnasiet i Mölndal 13 Hulebäcksgymnasiet i Härryda 14 Nösnäsgymnasiet i Stenungsund 14 Tanums gymnasium i Tanum 15 Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla 15 Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö 16 Hälsa och vård 17 Alströmergymnasiet i Alingsås 18 Göteborgs Högre Samskola i Göteborg 18 Munkebäcksgymnasiet i Göteborg 19 Fässbergsgymnasiet i Mölndal 19 Hulebäcksgymnasiet i Härryda 20 Nösnäsgymnasiet i Stenungsund 20 Tanums gymnasium i Tanum 21 Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla 21 Öckerö seglande gymnasieskola i Öcker 22 Kollektivtrafik och infrastruktur 23 Alströmergymnasiet i Alingsås 24 Göteborgs Högre Samskola i Göteborg 24 Munkebäcksgymnasiet i Göteborg 25 Fässbergsgymnasiet i Mölndal 25 Hulebäcksgymnasiet i Härryda 26 Nösnäsgymnasiet i Stenungsund 26 Tanums gymnasium i Tanum 27 Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla 27 Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö 28 Valfria temat 29 Alströmergymnasiet i Alingsås Miljö och klimat 29 Göteborgs Högre Samskola i Göteborg Inkludering och rättigheter 30 Munkebäcksgymnasiet i Göteborg Miljö och klimat 31 Fässbergsgymnasiet i Mölndal Klimat och miljö 31 Hulebäcksgymnasiet i Härryda Bostäder och integration 32 Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Klimat och miljö 33 Tanums gymnasium i Tanum Inkludering och inflytande 33 Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla Klimat och miljö 34 Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö Inkludering och inflytande 34 Post its tankar och åsikter 35 Alströmergymnasiet i Alingsås 35 Göteborgs Högre Samskola i Göteborg 35 Munkebäcksgymnasiet i Göteborg 36 Fässbergsgymnasiet i Mölndal 36 Hulebäcksgymnasiet i Härryda 37 Nösnäsgymnasiet i Stenungsund 37 Tanums gymnasium i Tanum 37 Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla 38 Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö 38 2

97 Demokratitorg är en metod som ger förutsättningar för möten och god dialog mellan beslutsfattare och unga i regionen. Metoden utgör en plattform där unga får formulera sina åsikter och lyfta dessa direkt till beslutsfattare. Politikerna i sin tur får pröva sina tankar och idéer mot en viktig målgrupp, samt lyssna av hur unga människor tänker om regionen och dess verksamhetsområden. Ett Demokratitorg består av fem stationer där varje station bemannas av minst en politiker. Under höstens Demokratitorg har det varit fyra återkommande teman som samtalen har kretsat kring: 1. Framtid, jobb, och utbildning, 2. Kollektivtrafik och infrastruktur, 3. Hälsa och vård samt 4. Fritid och kultur. Alla teman har anknytning till regionens verksamhetsområden. Det femte temat har varierat från skola till skola och berott på vad eleverna själva önskat få diskutera. Alla teman har haft de ungas perspektiv som utgångpunkt. Samtalen dokumenteras av sekreterare. Det här materialet är en redaktionell bearbetning av de diskussioner som fördes under de nio Demokratitorg som genomfördes under hösten Sammanställningen lyfter fram elevernas åsikter. Dessa kan beröra både regionala frågor och frågor som inte är direkt kopplade till regionalt beslutsfattande. I sammanställningen finns direkta förslag med såväl som citat som speglar elevernas åsikter. Diskussionernas karaktär och fokus skiljer sig åt beroende på skola. För att kunna överblicka diskussionerna efter intresseområde har stationernas teman blivit rubriker i det här materialet. Varje tema inleds med en kort inledande text om vilka generella diskussioner som engagerat de unga. Därefter sammanfattas varje skola separat. Det här materialet används med fördel som underlag för vidare diskussioner av politiker och deltagande skolor. Om Demokratitorg På uppdrag av Västra Götalandsregionen och Kommittén för Rättighetsfrågor har Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning genomfört Demokratitorg runtom i regionen sedan Under årens lopp har 93 Demokratitorg genomförts vid 64 gymnasieskolor på 40 orter gymnasieelever och 236 regionpolitiker har deltagit i Demokratitorg. Projektledare: Sofia Reimer Redaktörer: Sofia Reimer och Linéa Svensson Texter: Johan Borvén, Emil Bredmar, Christina Hedén Danielsson, Ulrik Fostvedt, Rasmus Jonsson, Wictoria Kovats, Anna Liljeström, Ingela Lundh, Åsa Nilsson, Sofia Reimer, Linéa Svensson, Axel Wibrån. Foton: Edvin Andersson och Sofia Reimer. Formgivning: Carolina Dahlberg 3

98 Deltagande skolor hösten 2013 Alströmergymnasiet i Alingsås Alströmergymnasiet är en stor skola med både studieförberedande- och yrkesprogram. Alströmergymnasiet har cirka 1000 elever, som kommer från Alingsås med omnejd. Några elever kommer även från övriga Sverige som lockats av det lokala idrottsgymnasiet med fotbolls- och handbollsinriktning. På Demokratitorget deltog 50 elever från år 3 på ekonomiprogrammet. Göteborgs Högre Samskola i Göteborg Göteborgs Högre Samskola, i dagligt tal Samskolan, är en fristående och obunden skola med cirka 1600 elever fördelade på grundskola och gymnasieskola. Samskolans arbetssätt präglas av frihet under ansvar, pedagogisk experimentlusta samt tradition och förnyelse. Gymnasiet har tre program och skolans elever kommer från hela Göteborgsregionen. På Demokratitorget deltog 60 elever från årskurs 1 på det Samhällsvetenskapliga programmet. Munkebäcksgymnasiet i Göteborg Munkebäcksgymnasiet har sedan början av 1990-talet specialiserat sig mot media och design i olika former och är ett av Göteborgs största högskoleförberedande gymnasium för medier och design. Gymnasiet har tre program: Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning medier, information och kommunikation, Estetiska programmet med inriktning Estetik och media, och Estetiska programmet med inriktning Musik. På Demokratitorget deltog 74 elever från årskurs 3 på Estetiska programmet med inriktning Estetik och media. Fässbergsgymnasiet i Mölndal Fässbergsgymnasiet är en medelstor skola med 700 elever. Skolan ligger i närheten av Mölndals centrum och har precis firat 50-årsjubileum. På Fässbergsgymnasiet finns följande program: El- och energi, Estetik, Samhällsvetenskap, Naturvetenskap, Teknik, Ekonomi och Introduktion. På Demokratitorget deltog 40 elever från årskurs 1 och 2 på Samhällsprogrammet. Hulebäcksgymnasiet i Härryda Hulebäcksgymnasiet är en kommunal gymnasieskola i Härryda kommun. Skolan har funnits sedan 1995 och har ca 1700 elever. Hulebäcksgymnasiet tar emot elever från hela Göteborgsområdet. De två klasser som deltog vid Demokratitorget hösten 2013 var Samhällsprogrammets tvärvetenskapliga profil årkurs 2 och 3, totalt cirka 50 elever. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Nösnäsgymnasiet i Stenungsunds kommun är en skola med cirka 1100 elever. På skolan finns studieförberedande och yrkesförberedande program samt Lärlingsutbildning. Eleverna på skolan kommer i huvudsak ifrån Stenungsund, Tjörn och Orust kommun. På Demokratitorget deltog elever från Barn- och fritidsprogrammets årskurs 1 samt elever från Lärlingsutbildningen årskurs 2 och 3. Från lärlingsutbildningen deltog elever med inriktningen: Husbyggnad, anläggning, fordon/transport, handel, vård och omsorg samt barnskötarinriktning. Sammanlagt deltog 47 elever på Demokratitorget. Tanums gymnasium i Tanum Tanums gymnasium är en liten gymnasieskola med drygt 100 elever. Skolan har funnits i Tanumshede sedan våren Skolans elever kommer framförallt från Tanums kommun men har även elever från grannkommunerna Strömstad, Ed och Munkedal. På skolan läser eleverna det Estetiska programmet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Fordon- och transportprogrammet, Introduktionsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet. På Demokratitorget deltog cirka hälften av skolans gymnasieelever. Uddevalla Gymnasieskola (Agneberg) i Uddevalla Agneberg är en av skolenheterna inom det kommunala gymnasiet Uddevalla Gymnasieskola. På enheten studerar knappt 900 elever med såväl studieförberedande program (samhällsvetenskapliga programmet, ekonomiprogrammet samt humanistiska programmet) som yrkesförberedande (handel & administration, barn- och fritidsprogrammet, hotell och turism samt restaurang och livsmedel). På skolan går såväl elever från Uddevalla som från grannkommunerna. På Demokratitorget deltog drygt 50 elever från Ekonomiprogrammets årskurs 1. Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö Öckerö seglande gymnasieskola är en skola med 300 elever. Skolans program har en anknytning till havet och sjöfarten och en betydande del av studietiden tillbringas på skolfartyget T/S Gunilla. Skolans upptagningsområde är Göteborgsregionen och de flesta av skolans elever har flyttat till Öckerö kommun för utbildningen. På Demokratitorget deltog 44 elever från Samhällsvetenskapsprogrammets årskurs 2. 4

99 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbildning Diskussionerna handlade främst om hur unga såg på framtiden och vilka möjligheter de har att följa sina önskemål för den. Deltagande ungdomar och politiker pratade också om hur unga trivs i Västra Götalandsregionen, ungas inflytande i regionpolitik och hur rättvist och jämställt vårt samhälle är. Mycket handlade om ungdomsarbetslöshet och svårigheter att få jobb utan erfarenhet och kontakter. uu uu uu Praktik på gymnasiet efterfrågas av unga på både studieförberedande program och yrkesprogram. Praktik ger en inblick i arbetslivet, arbetserfarenhet och skapar kontakter. I de branscher som har svårt att ta emot praktikanter önskar unga att företagen kan hålla föreläsningar eller ta emot klasser för studiebesök. Ungdomarna upplever i stor utsträckning att personliga kontakter är viktiga för att kunna få bostad och arbete. Tilltron till att kunna få bostad och arbete genom bostadsköer och platsannonser är låg. Många ungdomar är oroliga för att de inte kommer att kunna flytta hemifrån till följd av bostadsbristen. Många ungdomarkänner stor press och har höga krav att prestera bra för att kunna söka vidare till eftergymnasiala utbildningar. Att ständigt behöva prestera på topp ses som en anledning till att unga mår psykiskt dåligt. Ungdomar känner av en hets att få höga betyg och att betygen till stor del avgör deras framtid. uu Offentligt ordnade feriejobb uppskattas av många ungdomar. Det ger, förutom en extra inkomst, även erfarenhet och yrkesinspiration. Unga föreslår att regionen och kommunerna borde satsa extra för att kunna ordna platser inom de branscher som i framtiden kommer att ha ett stort arbetskraftsunderskott. Många vet inte om att dessa yrken existerar. 5

100 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Alströmergymnasiet i Alingsås De unga tyckte att praktik och feriejobb är viktigt och positivt eftersom det fungerar som en inkörsport till framtida arbete och ger möjligheter att visa färdigheter och kompetenser för arbetsgivare och att skapa kontakter. - Ja, praktiken är bra för dem som inte känner folk och inte kan fixa själva, då kan man visa vad man kan. Ungdomarna uttryckte att arbete är viktigt för den personliga utvecklingen och för att få inblick i olika yrken, vilket kan styra framtida utbildningsvägar och vidare studier. De ville också ha fler möjligheter till att praktisera och gärna tidigare under sin skolgång. Samtidigt uttrycktes en önskan om att studiebesök och information borde få större utrymme i utbildningen för att öka insynen i arbetslivet. Även de deltagare som planerade för vidare studier påtalade ett behov av att få insyn i framtida arbetsmöjligheter. - Man borde ju ha olika yrken som kommer och pratar i skolan och så. Det tror jag hade gett ganska mycket. Några ansåg att sommarjobb ger en annan erfarenhet och upplevelse då det känns mer som ett riktigt jobb, vilket är viktigt för att arbetslivet ska upplevas meningsfullt. De tyckte att det borde finnas sommarjobb till alla unga som vill arbeta och menade att alla arbeten, även feriearbeten, borde vara som vanliga anställningar och baseras på verkliga behov. - Sommarjobb lär en mer. Man måste ta ansvar i skolan kan du ligga efter med saker kanske och det drabbar bara dig själv men på ett sommarjobb då är det inte så. Flera ungdomar uttryckte också en press när det gällde praktik och arbete. De kände att det är nödvändigt att skaffa sig många erfarenheter för att kunna uppnå sina mål i framtiden samtidigt som det krävs tid och engagemang för att klara av skola och fritid. - Det kan bli för mycket studera, få bra betyg, vara bra på sport, vara social, och ändå hinna jobba! Några personer menade att det tydligaste tecknet på brist på jämställdhet är löneskillnader för män och kvinnor. Kvotering upplevdes inte som en bra lösning utan snarare som något som kan försvaga kvinnors möjligheter att bli respekterade som jämlikar. - Kvinnor behöver ta för sig mer, sikta högre. Det kan bero på att kvinnor blir räddare för att det är mer män som styr och då sätter de sina mål lägre. De flesta unga upplevde inte att de kan påverka politiska beslut men nämnde att de träffar politiker ibland, exempelvis i skolans café. De menade att det krävs ett stort engagemang för att kunna påverka. - Det känns som den enda gången man kan påverka är om man är superengagerad och är med i ungdomsfullmäktige eller så och inte bara lite då och då. Göteborgs Högre Samskola i Göteborg Samtliga deltagande ungdomar planerade att läsa vidare efter avslutade gymnasiestudier. Många hade valt samhällsprogrammet för att de uppskattade ämnena som ingick i programmet samtidigt som det är ett studieförberedande program. - Jag tror inte så många har tänkt klart vad de vill bli efteråt, man läser det man tycker är bra och roligt och sen kan man läsa in ämnen senare om man behöver. Gymnasiestudierna uppfattades som en nödvändig språngbräda till vidare studier. Några menade att hetsen att bli framgångsrik innebär att unga pluggar för betyg snarare än för att faktiskt lära sig något. En person upplevde att unga är försökskaniner för det nya betygssystemet. De flesta upplevde inte att de känner någon oro för att bli arbetslösa. De räknade med att deras fortsatta studier, och en stark prioritering av skolan, ska leda till ett bra jobb i framtiden. Ungdomarna upplevde att unga med rätt inställning har bra möjligheter att få praktik, extrajobb och sommarjobb. - Om man har en bra utbildning så vet man nog att man får jobb men man kanske inte får ett jobb man trivs med och det tror jag är väldigt viktigt. Många av dem har haft sommarjobb som de ordnat genom egna kontakter. Några menade dock att mer praktik kunde vara positivt för att få bättre inblick i arbetslivet och olika yrken. - Det är många som anställer om man kommer dit och har rätt inställning och visar att man vill. De tyckte att Göteborgsregionen är en bra plats att bo på för att det råder trevlig stämning och att Göteborg är en stor stad där allt finns. För att flytta till en mindre stad eller ort krävs det att det finns något alldeles särskilt lockade som en speciell högskola eller arbete. Några oroade sig för svårigheten att skaffa lägenhet i centrala Göteborg. - Jo, en sak, det är bostadsbristen jag tänker på det är inte så lätt att få en hyreslägenhet alls. Det har varit svårt för mina syskon som de har berättat, om man vill bo på ett ställe som passar. Ungdomarna menade att det är svårt att påverka orättvisor eller problem i samhället. Få av dem var engagerade i politiska föreningar eller organisationer som syftade till samhällsförändringar av olika slag. En person ansåg att unga pressas att vara framgångsrika på alla områden i sitt liv, i skolan, socialt och på fritiden. - Man har inte tid att engagera sig för man måste plugga, och man vill vara med kompisar, och man vill ha sina intressen, och sen finns det ingen tid kvar, det bara går i ett. En person tog även upp att unga måste få en chans av arbetsgivare till praktik och jobb av mer komplicerad natur även om deras erfarenheter inte kan mäta sig med äldre personer. 6

101 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Munkebäcksgymnasiet i Göteborg Ungdomarna tyckte att det var synd att det bara är yrkesförberedande linjer som har praktik i gymnasiet. Genom praktiken får unga kontakter, vilket upplevdes som viktigt för att kunna få ett jobb. - Jag tycker alla ska ha praktik under gymnasiet, det ger mycket kontakter och erfarenheter. Vår linje har inte det. Kocklinjen har mycket praktik och de får mycket kontakter. Flera personer kände oro inför framtiden och att de inte riktigt kan slå sig in på arbetsmarknaden. Många hade fått sitt första sommarjobb genom kommunen och önskade att både de och andra arbetsgivare skulle våga ge unga en chans att visa vad de kan och inte titta för mycket i deras, än så länge, tunna CV. - Det klassiska problemet är att man måste ha erfarenhet för att få ett jobb. Har man inte fått det blir det ett dilemma. Kommunen eller andra arbetsgivare borde ge folk chansen att prova. - Men det var lättare förr att ramla in i ett yrke. Nu vill de bara ha de som har rätt utbildning. Man kan inte bara hamna någonstans. Ungdomarna upplevde också att det byggs alldeles för lite hyresrätter. En bostadsrätt är för dyr för ungdomar och gör det även svårare att vara flexibel till att flytta, vilket är vanligt bland unga som ofta studerar och arbetar kortare tid i olika städer. - De flesta hyreshusen blir ju bostadsrätter nu. Jag vill inte köpa min första lägenhet, det har jag ju inte råd med. Och så flyttar man kanske runt och måste sälja, det är inte ungdomsvänligt. En oro fanns hos många över att det skulle bli svårt att kunna flytta hemifrån. Vissa menade att studentbostäder inte måste ligga särskilt centralt, det viktigaste är att det är billigare hyresrätter som har tillgång till kollektivtrafik. - Bara bostaden inte är inne i skogen. Man kan ju ta sig med kollektivtrafiken. Kungälv, Ale, skulle funka. Gränsen går när man inte kan ta sig in till centrum längre. De flesta av ungdomarna delade uppfattningen att situationen för kvinnor och män skiljer sig och att kvinnor behandlas sämre. Kunde vara mycket bättre, kvinnor och män behandlas inte lika. [I media framställs de] Inte på samma sätt. Män framställs mer i en maktposition. Kvinnor ligger ofta ner i reklamer. Alla var överens om att arbetsgivare borde se till individens färdigheter istället för att se till kön. Några personer var inne på att de antagligen undermedvetet drogs till yrken som är associerade till deras kön. Jag upplever väldigt mycket sexism i arbetet. Men jag vet inte hur man skulle kunna lösa det. Det är en lika stor fråga som rasism. Fässbergsgymnasiet i Mölndal Flera ungdomar menade att de var i behov av mer stöd för att klara sina mål. Några ansåg att problemet med dalande resultat till viss del beror på individen men att skolan är för slapp och tillåtande. - Det är slappt i skolan. Sveriges skola är så slapp man kan skolka hur mycket man vill, det blir inga konsekvenser alls men själva skolan är svår. Jätteslappt, lärare lägger allt ansvar på en själv, utbildningen är svår men lärare är slappa med att följa upp frånvaro och så. Flera uttryckte att de i skolan kände sig kränkta av lärare som inte behandlade dem på ett bra sätt. Ungdomarna menade att unga idag väljer breda utbildningar då de är osäkra på hur framtiden och samhället kan komma att se ut. Ett orosmoment var att intagningspoäng till högskola och universitet är höga, vilket försvårar att fritt kunna välja fortsatt yrkeskarriär. - Man kan hitta andra sätt att göra undervisningen på och färga in mer praktiska element, att få pröva att göra saker istället för att bara läsa. Alla ska ha samma möjligheter att klarar sina studier ju. Ungdomarna ansåg att praktik och feriejobb är viktigt då det kan fungera som en inkörsport till framtida arbete samt ge bra möjligheter till att skapa kontakter och få visa sina färdigheter och kompetenser. Flera menade att det egna kontaktnätet spelar stor roll samt att det ger olika förutsättningar för att få sommarjobb eller praktik. Ungdomarna önskade även fler studiebesök samt att få introduktion till yrken och arbetslivet på olika sätt. - Jag tycker man borde lägga in mer studiebesök. Man skulle behöva besöka arbetsplatser och se hur arbetet går till, till exempel på kommuner, regionen. Vi har inte gjort något besök i tvåan. - De vill att man ska ha erfarenhet men man kan inte ha erfarenhet innan man får jobb. Man borde ha praktik för att lära sig av olika arbeten som man kanske ska ha i framtiden. - Praktikplatser är viktiga för alla ungdomar för att de ska få pröva på arbete och inte bara ha saker på papperet utan att kunna visa att man har gjort mycket, gjort olika saker De ansåg att samhället ur ett ungdomsperspektiv känns relativt jämställt, men att orättvisor existerar på andra ställen där främst äldre människor drabbas. - Det är väl rätt så jämställt men man hör om jobben att män tjänar mer, men det är inte för vår åldersgrupp. - Det borde vara jämställt i alla yrken och lönen borde gå efter kompetens och samma arbetsuppgifter. 7

102 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Hulebäcksgymnasiet i Härryda Några av ungdomarna ville att det ska förekomma praktik på gymnasiet även för studieförberedande program. De ansåg att praktik är ett bra sätt att få en inblick i arbetslivet samt för att få arbetserfarenhet och meriter. Det kan också guida unga till okända jobb som är intressanta att söka i framtiden. Andra menade att praktik har större relevans på yrkesförberedande program. - Vi har inte praktik, det tycker jag att vi borde ha. Man väljer kanske en bred utbildning för att man inte vet vad man vill bli, därför tycker jag att samhällslinjen borde ha praktik så man vet lite mer. - Jag tycket att praktik är jättebra för det bidrar verkligen till att man vill plugga - i avskräckningssyfte! När man har varit på de där skitjobben så vill man verkligen stanna i skolan och plugga vidare. Ungdomarna kände att det är viktigt att det finns jobb och bostäder för att de ska stanna kvar i Västra Götalandsregionen. Vissa såg det som en naturlig del att flytta ifrån regionen ett tag för att sedan eventuellt komma tillbaka när de är äldre. Några tyckte också att regionen behöver främja företagande mer så att företag väljer att stanna kvar och anställa fler. - Göteborg och Västra Götaland måste bli mer attraktivt med mer framtid och mer jobb, för unga behöver jobb och alla vill kanske inte plugga heller. Bostäder är ju också en nyckel, tvingas du bo hos föräldrarna är det ju också en viktigt grej. - Det är inte kul att en hel generation bor hemma. Kommunen kanske kan ta mer ansvar. Jag tycker inte det funkar nu när företagen styr för de köper tomter och bygger dyrt för det är vad de tjänar mest pengar på. Flera av dem har haft sommarjobb tidigare och har i de flesta fall startat med jobb som anordnats av kommunen. Vissa kände att det var ett bra sätt att få ett första jobb på, medan andra ansåg att lönen är väldigt dålig och att de därför känner sig utnyttjade. - När jag jobbade och städade en sommar så jobbade jag i tre veckor. När en anställd blev sjuk frågade de om jag kunde jobba en vecka som anställd. Då tjänade jag hälften på en vecka mot vad jag hade tjänat på alla tre veckor jag jobbat tidigare under sommaren. De som har jobbat i privat sektor har i flera fall fått jobbet genom egna kontakter. Flera menade att ett sätt att locka unga till branscher som i framtiden kommer ha ett arbetskraftsunderskott är att ordna sommarjobb och praktikplatser inom dessa yrken så att unga får en inblick i verksamheten. - Men om regionen vet att det finns bristyrken så borde man försöka skapa platser som man kan praktisera på där. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Många ungdomar valde gymnasieprogram med tanke på högre studier och framtida anställningar. Lärlingsprogrammet upplevdes ha fått ett dåligt rykte och några menade att deras program inte uppfattas lika seriöst som de teoretiska. Eftersom elever som går på lärlingsprogrammet praktiserar tre gånger i veckan ansåg de flesta att de fått bättre insikt i vad arbetslivet innebär jämfört med de som inte hade haft praktik. De menade att praktiken och programmets upplägg även ökar sannolikheten för att få jobb snabbt efter gymnasietiden, något de upplevde som viktigt. - Det är mycket bra med praktik. Man är med och fattar hur det funkar så har man bättre koll än andra som bara går i skolan. De som studerar inom hantverk var inte oroliga för att stå utan jobb, medan de som utbildade sig inom barnomsorg och handel upplevde att deras framtida arbetssituation var mer osäker. - Vi som går barn- och fritid kan inte få fast efter gymnasiet, det är i sådana fall som timvikarie. De vill helst ha utbildade förskollärare. Flera vittnade om svårigheter med att få extrajobb eftersom de saknade arbetslivserfarenhet och därför kände sig åldersdiskriminerade. Vissa var upprörda över att svågerpolitik är ett vanligt sätt att få extrajobb. Generellt ansåg gruppen att god gemenskap bland kollegorna är viktigt på arbetsplatser medan lönen upplevdes som mindre viktig. - Med tanke på att det finns så få jobb inom vårt yrke så är jag orolig. Man får ingen säkerhet inom vården, det är svårt att få fast jobb, det är svårt att skaffa familj på det. Vissa ungdomar ville bo kvar i Stenungsund, medan andra lockades av storstäder som Göteborg. Några menade att det förmodligen är lättare att få jobb i större städer då det finns fler jobbtillfällen där. - För jag måste gå polishögskolan och det är fördel att bo i större stad som polis för det finns fler jobbtillfällen. Några av ungdomarna ansåg att körkort är nödvändigt för att ha ett jobb, särskilt för arbeten på entreprenad. Andra tyckte att det var viktigt med bra pendlingsmöjligheter för att främja arbetstagande. - Det är smidigare att ha bil. Om inte jag får körkort får jag inte jobb. Nu väljer jag att ta kollektivt, mest för ekonomiska skäl. 8

103 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Tanums gymnasium i Tanum Ungdomarna på yrkesprogram var överlag positiva till möjligheterna att få jobb efter avslutade studier. Flera hade praktiserat under gymnasietiden och ansåg att det ökade deras chanser till att få arbete. Några sa att de kommer få jobb direkt via sin praktikplats och flera ansåg att de lär sig yrket bäst ute på praktik. - Du kan inte lära dig från en bok hur man tar hand om barn. Det måste göras via praktikplats. Bland ungdomarna som inte går en yrkesförberedande linje uppgav några att de var oroliga för framtiden och upplevde att det är svårt att få jobb. Några personer ansåg att det enda sättet att få jobb är via kontakter. Den övervägande majoriteten av deltagarna ansåg att det viktigaste är att jobbet är roligt och att det finns bra arbetskamrater. - Lön betyder egentligen ingenting utan det ska vara roligt. - Om jag jobbar inom vården tänker jag inte främst på lönen utan att hjälpa människor att må bra. Några planerade att stanna i eller omkring Tanum efter studenten, medan andra ville flytta därifrån och nämnde Norge som ett bra alternativ det där var lätt att få jobb. - Första året på bygg fick vi frågan var vi ville jobba, nästan alla svarade Norge. Några ville ut och resa och nämnde destinationer som Australien och Afrika. - Jag skulle vilja hjälpa folk utomlands i fattiga länder i Afrika. Det är den största drömmen jag har. De unga som valt yrkesprogram hade gjort det efter sina egna intressen. Samhällsprogrammet valdes av de personer som önskade en bred och högskoleförberedande utbildning då de var osäkra på vad de ville arbeta med i framtiden samt såg det som nästan självklart att läsa vidare på högskola efter studenten. Bland dem som ville studera vidare nämndes Göteborg som ett bra alternativ, medan Högskolan Väst inte lockade lika mycket. Ingen av deltagarna uppgav att de fått information om fackliga rättigheter, lön och arbetsmiljö. Många trodde att det skulle komma mer information om det under tredje året. - Lärarna vill att vi själva ska komma ut och se hur arbetslivet är och få en egen upplevelse istället för att någon ska komma och prata om det. Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla De flesta av ungdomarna hade haft sommarjobb under året, bland annat som diskare, kioskarbetare, jobb på ICA och genom att hjälpa till vid en fotbollsturnering. Tillfälliga jobb med lägre kunskapskrav är dock inget som ungdomarna vill sysselsätta sig med hela livet. - Jobba som diskare för resten av livet? Det är inget jag känner mig bekväm med och vill göra. Många av dem var oroliga för framtiden, i synnerhet för att de inte ska få jobb. Vid flera tillfällen frågade deltagarna politikerna hur de kan hjälpa unga att få jobb och fick svar som att det finns mycket som kan göras men att det är svårt för dem att göra något på regionnivå. Flera personer påtalade att den kommande höjda pensionsåldern på arbetsmarknaden hotar ungas möjlighet att få jobb då de äldre arbetar kvar längre. En person tyckte det borde finnas möjlighet till praktik under gymnasietiden även för ekonomistudenterna. Helst ville ungdomarna ha ett arbete som är roligt och ger bra betalt men de kan tänka sig att ta ett jobb som är mindre spännande och med lägre betalt medan de utbildar sig eller letar alternativ. De ungdomar som valt ekonomiprogrammet hade gjort det för att det är en bred och högskoleförberedande linje. Flera personer hade uppfattningen att ekonomiprogrammet ger bra valmöjligheter för att studera vidare efter gymnasiet, något de flesta var inställda på att göra. - För att få bättre jobb och bättre betalt måste man läsa vidare. Flera personer sa sig vara beredda på att lämna Uddevalla efter studenten, framförallt för att hitta jobb men även för att studera på annan ort. Trollhättan och Högskolan Väst nämndes men även Göteborg och Stockholm. Ungdomarna var positiva till att bo och studera utomlands ett tag då det kan vara en nyttig erfarenhet och en möjlighet att lära sig språk. 9

104 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö Flera av ungdomarna kände av en hets att få höga betyg och att det är betygen som till stor del avgör deras framtid, något leder till en mer uppgiven framtidstro. Någon jämförde dagens situation med föräldrarnas på den tiden då det var lättare att få jobb. - På musiklinjen på gymnasiet testar de eleverna. Det borde vara mer intervjuer vid högre utbildningar så man får komma in och snacka så det inte bara handlar om betyget. Flera unga sa också att de känner att de får för lite information från skolan och samhället om framtida jobb och utbildningar. Osäkerheten med jobb och bostäder, och den bild som målats upp av media, har medfört att de unga känt sig stressande inför framtiden. - Man har ju en lite tråkig bild och inställning till framtiden. Bilden byggs på att det är ganska kört för en: det är dyrt att bo, svårt att få jobb, och alla gnäller över det så man får bilden att det är ganska trögt. - Det nya betygssystemet är väldigt mycket hets. Det är mycket hets från lärare och det är konstigt att det ska avgöras så tidigt. Jag känner just nu att jag skulle vilja bli läkare och redan nu är det kört om jag inte får 2.0 på högskoleprovet. Programmet på skolan har ändrats mycket efter gymnasiereformen Tidigare var det lättare att läsa programöverskridande kurser och efter studentexamen hade eleverna behörighet att söka jobb ombord på båtar. Idag har programmet på Öckerö seglande gymnasieskola blivit ett renodlat samhällsprogram och behörigheten har tagits bort, något som kritiserades av ungdomarna. - Vi kan lika mycket som innan gymnasiereformen men vi får det inte på papper. Det finns kanske mycket båtjobb utomlands som vi hade kunnat söka. Ungdomarna tyckte att hållbar utveckling är ett viktigt ämne som borde prioriteras på alla gymnasieprogram. - Jag tycker det är jättedåligt att om man går Samhällsprogrammet så får man inte gå några ämnen som är utanför samhällslinjen. På Naturprogrammet kan de inte läsa religion för det ligger inte inom deras linje. Vi kan inte läsa Hållbar utveckling för det ligger inte inom Samhäll. - Det är samhället som måste förändras och det känns inte som att Hållbar utveckling finns med tillräckligt i vårt program. De unga upplevde att kontakter är avgörande för framtiden. Några gav exempel på att det är svårt att få helgjobb eftersom det alltid finns någon som känner arbetsgivaren och som har företräde till ett jobb. - Det känns som att det handlar om kontakter också, om man har syskon som jobbat någonstans så är det lättare att själv få ett jobb. Andra gav exempel på att de som har kontakter har lätt att snabbt få bostäder medan de som saknar kontakter får vänta i många år. Några personer menade att omgivningen förväntar sig att de ska ha extrajobb. - Man måste ha erfarenhet för att få jobba och man får ingen erfarenhet om man inte får jobba. Det känns som att man borde hitta en lösning på det. - Här ute på öarna är det väldigt mycket svågerpolitik. Allt är privat och allt är mycket med familjer, det är väldigt svårt att komma in i samhället då. 10

105 Fritid och kultur Fritid och kultur Fritid och kultur På de flesta Demokratitorgen förknippade ungdomar kultur med traditioner, högtider eller utländska kulturer. När de unga diskuterade kultur och regionens kulturprojekt förknippades det mest med något som konsumeras av gamla människor såsom opera och museum. På frågan om vad unga har för fritidsintressen var det framför allt idrott som utövas. uu uu Information om kulturarrangemang når inte fram till unga. De flesta ungdomar tror att det sker många kulturevent men att informationen inte når fram till publiken. Det efterfrågas en informationskanal som riktar sig till unga, såsom annonser på sociala medier eller en kulturapp till mobilen. Inkludera unga bättre i planeringsarbetet av kulturprojekt som vänder sig till unga. Ungdomarna anser att kulturarrangemang som ordnas av unga för unga kommer att locka till sig fler ungdomar. Att ha mer kulturinslag i skolorna och i undervisningen kan få fler unga att intressera sig för kultur. uu uu Unga vill ha fler mötesplatser där ungdomar kan möta varandra utanför hemmet. Många vill se en utveckling av fritidsgårdarna men att målgruppen ska vara unga mellan år. Existerande fritidsgårdar är ett omtvistat ämne bland unga. Vissa anser att det är viktigt att satsa på dessa mötesplatser för att håll unga borta från kriminalitet. Andra ansåg att just fritidsgårdar är ett bra ställe för att locka in barn och unga i fel gäng. De deltagande ungdomarna upplevde att de var för gamla och inte längre välkomna till fritidsgårdarna. 11

106 Fritid och kultur Fritid och kultur Alströmergymnasiet i Alingsås Flera deltagare upplevde att de inte har någon direkt koppling till kultur. Vissa menade att mindre pengar ska satsas på kultur generellt, andra att pengarna borde fördelas utifrån vad som konsumeras mest. Att satsa pengar på kultur för barn och aktiviteter där barn får utöva kultur ansågs viktigt. Unga på gymnasiet ansåg att kultursatsningar bör fokusera på yngre barn eftersom personer i gymnasieålder redan har skaffat sig andra intressen som gör dem mindre mottagliga för kulturprojekt. - När jag var liten höll jag på med teater och så. Jag håller inte på med det idag men jag tycker att det är viktigt att barn kan hålla på med det. Jag tyckte det var skitskoj. Det är bra att det finns. - Man kan ju lägga kulturpengar på miljö och infrastruktur och sånt. Jag tycker att barnaktiviteter är en annan sak. Just för oss känns det inte som att det behövs, att vi inte utnyttjar det så mycket. Många unga sportar på sin fritid. Även de som inte är idrottsintresserade var i regel nöjda med fritidsutbudet i Alingsås. Några önskade att det skulle finnas ett café som är öppet på kvällstid efter kl Det hade varit mysigt med ett kvällscafé som man kunde gå till på kvällarna. Man ska inte gå dit för att festa liksom. Information om de kulturaktiviteter som sker når inte fram till unga. Ett modernt alternativ till en anslagstavla efterfrågades för att sprida information om kulturevent. - Man går inte på så många föreställningar för man vet inte när det är. Jag gillar att kolla på föreställningar och musik, men vet inte när det är. Ungdomarna upplevde att Alingsås kommun är dålig på att satsa på lokaler och hallar för fritidsaktiviteter. Många behöver pendla till andra orter under vintern för att kunna träna inomhus och i tempererade hallar. - Fotbollen skulle behöva en inomhushall med konstgräs, nu måste vi åka till Vårgårda under vintern. Planen som finns här fryser till på vintern. Flera unga berättade om föreningar med höga avgifter och dålig ekonomi och önskade att mer pengar skulle satsas på idrott för unga. Vissa anser att sporter som är populära och har många medlemmar borde prioriteras, medan andra tycker att de sporter som är dyra att utöva ska få mer ekonomiskt stöd. - Jag är tävlingsryttare så jag rider. När man möter folk från hela Sverige har andra fått mycket hjälp från kommuner och så. I Alingsås är det ganska eftersatt. - Det vore bra att få mer resurser till klubben och så. Många av klubbarna har dålig ekonomi, alla har väldigt fulla barngrupper så det skulle inte funka med färre klubbar. Göteborgs Högre Samskola i Göteborg Ungdomsgårdarnas roll och betydelse berör de unga. Vissa menade att de är viktiga för att barn och unga ska komma på rätt väg i livet. Andra menar att ungdomsgårdarna är otrygga och snarare gör så att unga hamnar i fel umgängeskretsar. Deltagarna berättade att de inte brukar gå till fritidsgårdar och menade att de har en töntstämpel som kan vara en anledning till att unga inte vill gå dit. Ett sätt att få unga att känna sig mer välkomna till fritidsgårdarna skulle kunna vara att bjuda in klasser att komma dit och bekanta sig med verksamheten. Ungdomarna ansåg att det är viktigt att personalen på fritidsgårdar är engagerade och har rätt utbildning. - Det kanske har med att göra med reklam för fritidsgårdarna, att man gör reklam. I vår ålder dömer man ut det som är konstigt och sätter stämplar på att något är konstigt. - Personalen ska ha bättre utbildning och liksom inte tillåta bråk och att man röker och så. Där jag bodde är personalen väldigt tuff så man vågade inte gå dit. De ska vara trevligare istället och göra det lite tryggare. Flera av deltagarna efterlyste platser för spontanidrott och menade att idrottsplatser idag är till för föreningar. De som vill spela för skojs skull och som inte är medlemmar i någon förening har inte någonstans att gå. Några berättade att de hoppat av sina föreningar eftersom det blev för prestationsinriktat och att nöjet av att spela försvann. Att känna gemenskap visade sig vara viktigt för att hålla de unga borta från kriminalitet, och idrott är en plattform för att främja gemenskap. - Ofta är det att planerna är upptagna av träningar. Det hade varit bra om man kunde gå dit spontant och spela lite när man känner för det. - Jag tycker man ska satsa mindre på kultur och mer på förorterna, på fritidsgårdar och idrott där alla är lika och det finns mer gemenskap för att minska kriminaliteten. Ungdomarna hade liten kunskap om kultur och vad regionen bedriver för kulturprojekt. Vissa trodde att det finns många projekt men att informationen inte når fram till unga, andra ansåg att regionens kulturprojekt mest vänder sig till äldre personer. - Det känns inte som att unga tar del av kulturen, och att det är mest pensionärer. Man måste vända sig till unga direkt för att vi ska ta del av kulturen - aktiviteter och teman, jag tycker sporten är viktigt. Det behövs bättre informationskanaler för att nå unga. Annonser på spårvagnarna är ett bra sätt då det är en miljö där unga ofta befinner sig. Ett annat sätt att få unga att konsumera mer kultur är att låta ungdomar ha kulturinslag i undervisningen i samma utsträckning som barn har. Ett annat förslag är att låta unga vara mer delaktiga i vilka kulturprojekt som regionen ska satsa på. - Jag tänker mest på hur ni marknadsför kultur och fritid. Det kanske finns mycket för oss men att det inte kommer fram. 12

107 Fritid och kultur Fritid och kultur Munkebäcksgymnasiet i Göteborg Ungdomarna var positiva till kulturevenemang såsom Göteborgs kulturkalas och önskade att liknande arrangemang kunde anordnas vid flera tillfällen under året. Några tyckte att arrangörerna för Kulturkalaset borde satsa mer på förändring så att det inte känns som att programmet är samma varje år. Flera ungdomar ansåg att kulturutbudet i Göteborg är bra men att det är svårt att få information om vilka arrangemang som sker. Informationsspridningen bör bli bättre och anpassas för att nå unga, gärna på sociala medier eller i form av en app till mobilen. - Mängden kultur är bra men information om var och när behövs mer, eftersom jag kanske inte befinner mig i rätt kretsar. Dagens kulturutbud anser de inte vara anpassat för att locka unga. För att kunna nå ut till ungdomar bör pjäser och föreställningar vända sig till unga. Ungdomarna efterfrågade mer nytänkande konst istället för stenbyggnader och kopparstatyer. De menade att staden skulle se roligare då. En person ville att politiker ska lyssna mer på ungdomar för att kunna förstå vad som efterfrågas. - Lyssna på vad ungdomar som går i skolan och vad de vill ha som skateparker och graffittiväggar. Det finns bara en vägg som är laglig, den vid Röda Sten. Skolan upplevs som en viktig plats för att nå och locka unga till att konsumera kultur. Flera personer berättade att de sällan varit på kulturinstitutioner som operan eller museum. Om unga får mer undervisning och inblick i kultur genom skolan kan intresse för nya kulturformer väckas. - I skolan borde det vara mer musik och sport, då kan man få intressen även om man inte har det. Det vore bra att ha sådant redan i grundskolan så att det kan bli ett intresse. De unga vill att det satsas mer pengar på fritidsgårdar istället för att prioritera kultur såsom operan. På frågan om vad som är viktigt för en bra fritidsgård sa en person: - Vuxna som kan prata med ungdomar, vuxna förebilder, ett utbud av allt som till exempel datorer. Jag vet inte vad som bör finnas med mer, men ett brett utbud. Några personer tyckte att det borde satsas på mötesplatser för unga som ännu inte fyllt 18 år. I den åldern känner många att de är för gamla för fritidsgårdarna. - Ställe för de under 18 att göra grejer på. När jag var under 18 och kompisar fyllt kunde jag inte följa med. När de unga diskuterade mötesplatser i Göteborg ansåg vissa att utbudet är bra men att fler spontana scener och speakers corner borde anläggas. Mötesplatserna behöver inte ligga i centrum utan kan spridas ut över staden. En person talade gott om Röda sten och att unga har möjligheten att verka och ställa ut sin konst där: - På Röda sten får jag ofta frågan om jag har något att ställa ut eller uttrycka mig, ett jättebra utbyte mellan öppen verkstad på Röda Sten och mellan ungdomar Fässbergsgymnasiet i Mölndal De unga kände att det finns för få mötesplatser för unga. Speciellt på vintern är det bra om det finns platser att mötas och umgås på, sommartid är det lättare att träffas ute. Deltagarna föreslog att det borde satsas mer på evenemang där även personer under 18 år är välkomna, såsom en utomhusbio i Slottsskogen på sommaren. - På helgerna för oss under 18 så kommer vi inte in någonstans. Vi kan inte gå till fritidsgården för vi är för gamla. Vi kan typ gå till gymmet, fika och vara med kompisar. Det borde utvecklas för att vi ska kunna göra något. Ungdomarna var också intresserade av att möta personer i andra länder och kulturer och efterfrågade utbyten som är en resa för både nöje och lärdomar. Ett förslag som lyftes var att skapa en matmässa- eller festival, vilket ansågs vara ett bra sätt för att få människor att mötas, såväl i olika generationer som mellan olika kulturer. De tyckte att gatufestivaler är ett bra sätt att komma i kontakt med nya saker som de kanske aldrig hade kommit i kontakt med annars. En matfestival ansågs som ett ställe där folk kan roa sig och lära sig på samma gång. - Jag tänker att de borde göra det lite mer som Göteborgs kulturkalas, man kan lägga in mat, vissa kiosker i Göteborg sålde våfflor och korvar. Vi borde kunna göra samma grej i Mölndal. - Tänk att träffas och så bara man äter, riktigt frossar. Festivaler borde vara oftare, och inte bara på sommaren eller en gång per år. Det borde göras oftare under hela året. Många kände sig exkluderade när det kommer till kultur som riktar sig till just unga och ansåg att det i nuläget känns som att äldre personer sitter och tar beslut om vad de tror att unga skulle gilla. - Politikerna som sitter och bestämmer är ju äldre och man borde försöka nå ut till yngre för det är ganska stor skillnad att vara ung nu som att vara ung då. Det satsas ganska mycket på teater, men det är inte det vi unga vill ha. Ett sätt att främja kultur och samtidigt inkludera unga är att låta unga vara med och utforma kulturevenemang som riktar sig till unga. Deltagarna ansåg också att kultur känns närmare dem om det utförs av andra unga i deras egen ålder. - Jag tänker för att ni ska få mer input från unga så borde det finns unga som jobbar med att samtala med unga på skolorna, typ som ungdomspolitiker. 13

108 Fritid och kultur Fritid och kultur Hulebäcksgymnasiet i Härryda Flera unga uttryckte att det troligtvis händer mycket riktat till ungdomar i Mölndal men att informationen kring utbudet är för dåligt. - Första steget är att få folk att förstå att de finns saker att göra. Ungdomar idag är för dåligt informerade. De unga tyckte att sociala medier är bra informationskanaler men betonar vikten av intressant information för att det ska väcka intresse. Många personer upplevede ordet kultur som något tråkigt och menade att denna typ av information möjligtvis måste tvingas ut, kanske genom någon form av mutning såsom tävlingar. - Sociala medier. Om ni skapar en grupp som heter kommunens kultur skulle de inte locka speciellt många. Det som publiceras måste vara intressant och häftigt. Sätt inte en rubrik som lyder helgens kultur. Det måste vara nått mer i stil med helgens festinslag. Jag tror ni måste vara mer konkreta i marknadsföringen. Flertalet unga pratade positivt om olika festivaler i kranskommuner som har varit mycket uppskattade under deras uppväxt. Dock upplever de inte längre att de tillhör målgruppen och önskar istället att det skulle finnas något liknande riktat till ungdomar i övre tonåren. - Festivalerna är mest för yngre. Jag var på kommunens festivaler för flera år sedan. Jag tror det stannar på den nivån, när man är typ 14 år. Bland ungdomarna fanns väldigt liten kunskap om Kulturskolan och dess verksamhet. Ingen uppgav sig fortfarande vara engagerad och de unga som varit engagerade, men valt att sluta, sa att de växte ifrån verksamheten. - Nu spelar jag bara musik och sjunger på fritiden. Men tidigare tog jag sång- och pianolektioner på Kulturskolan. Jag höll även på med dans. Jag slutade med det för att de var på kulturskolan i Mölnlycke. Jag växte ifrån det och alla var tre år yngre än mig. Många upplevde att det nu, till skillnad från när de var yngre, inte finns kurser som vänder sig till nybörjare. För äldre personer erbjuds inga nybörjarkurser vilket gör det svårt att börja med något nytt. - Jag har tidigare dansat och spelat piano men det tog för mycket tid. Jag känner väl att jag skulle vilja dansa men att jag är för gammal. De går inte på samma sätt nu som förut. Jag slutade när jag var 14 och nu finns det inte kurser på samma sätt när man är äldre. Det finns dansskolor men de är inte samma grej. De flesta av ungdomarna hade en ganska snäv referensram om vad kultur och förknippade ordet kultur med musik, dans, teater och konst. Många uppskattade musik och dans men väldigt få talade om något intresse för konst och teater. Ungdomarna uppgav att de enbart upplever kultur i skolan och att detta leder till en ökad negativ bild av kultur. De menade att det fattas nytänk och att de tvingas gå och se tråkiga teaterföreställningar och konstutställningar. - Personligen uppskattar jag inte konstmuseet eller klassiska museer med tavlor. Med oss ungdomar är det viktigt att tänka nytt. Det finns ju andra saker än de gamla tråkig klassiska sakerna som museer som kan vara kultur. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Flera undomar påtalade att fritidsintressen är något väldigt individuellt och att aktiviteter skiljer sig mellan olika personer. Dominerande fritidsaktiviteter var träning, umgänge med kompisar, djurhållning och video-/dataspel. Många ansåg att det var vanligare att de var med i föreningar när de var yngre än nu. I Stenungssund finns en bra skejtpark men det efterfrågades en inomhushall så att unga kan åka skateboard även under vinterhalvåret. - Det finns inget på vintern, då måste man åka till Uddevalla eller Göteborg. Jag hade helst velat ha en skejtpark inomhus med tak här. Många unga tar hand om sitt eget eller någon annans husdjur på sin fritid. Flera av deltagarna hade hundar och det efterfrågades en hundrastgård där djuren slipper koppel och där det finns möjlighet till lek och träning. Ett alternativ kan vara att ha utrustning på plats som kan lånas för att träna hundarna såsom redskap som används i agility. - Något jag skulle vilja ha mer av är hundparker så man kan släppa dem och ett ställe typ agility där man kan låna grejer och träna med dem, typ en asfaltsplan och en gräsplan. Begreppet kultur tolkades av de unga framförallt som traditioner och högtider och förknippades främst med händelser som funnits med under en lång tidsperiod. Några personer gillade att spela instrument och att hålla på med musik, medan andra upplevde att sådana kulturområden nedprioriteras och att kulturpengar i regel satsades på opera. - Det finns ju mycket för äldre, de har ju opera och sådan skit. Det läggs för mycket pengar på sådana grejer. De äldre ska ju försvinna och vi ska ta över, vi är ju framtiden. De som spelade instrument sa att det var vanligast att mötas upp och jamma och ingen spelade i ett band med bestämda bandmedlemmar. Vissa personer påtalade att det saknas mötesplatser där unga kan träffa varandra och där det inte kostar pengar att vara. - Hade jag och mina kompisar haft pengar hade vi nog satt oss någonstans och fikat, men det har vi inte råd med. Fritidsgården är mycket mer för yngre. Det finns fritidsgårdar men många upplever att dessa riktar sig till yngre personer. Ungdomarna som går på gymnasiet känner att de är för gamla och inte välkomna till fritidsgårdarna. Några personer ansåg att bristen på mötesplatser innebär att unga gör något olagligt eller ställer till med problem för att de inte har någonting att sysselsätta sig med. - Det borde vara mer aktiviteter för unga. Alla har olika intressen, men det finns inget att göra och då håller unga på att göra bus. En person berättade att det i Borås funnits en ombyggd lägenhet där personer i alla åldrar kunde mötas och umgås. 14

109 Fritid och kultur Fritid och kultur Tanums gymnasium i Tanum Ungdomarnas uppfattning om kultur var att det handlar om musik, teater och konst. Ingen av deltagarna nämnde Vitlycke Museum, men vid en direkt fråga om museet kände alla till det och de flesta hade varit där. Få ungdomar hade varit på regionala kulturevenemang som exempelvis Göteborgsoperan och olika teateruppsättningar. På frågan om de sett filmatiseringar från orten såsom Camilla Läckbergs filmer och andra Film i Västs projekt visade det sig att få av dem kände till dessa, men att de tyckte att det var bra att orten blev känd. De upplevde att möjlighet till kultur och kulturskolans kurser minskat och att det var dyrt. Flera personer tog upp musik som sitt intresse, att de gillar att gå på spelningar och det var kul med lokala band. Det finns ungdomar i regionen som ordnar spelningar och fester ute i ingenstans på eget initiativ och att de skulle behöva stöd för att kunna orda mer och bättre arrangemang. - Jag har kompisar som försökt, men det är inget som drar publik det finns inga pengar. De skulle ha behövt mer ekonomiskt stöd. Unga vill att det ska hända mer och upplevde att allt fler personer i yngre tonåren drack mycket och drog omkring för det finns inte så mycket att göra. Det framgick att de unga vill ha flera olika aktiviteter och gärna på olika orter i kommunen eller närområdet. - Jag saknar saker man kan göra tillfälligt bowla typ. Vi har tre pizzerior skulle istället ha till exempel thai. Vi har två gym, jag vill ha blandade grejer. Jag gymmar också, men man skulle kunna ha utmaningscenter, klättervägg och actionäventyr också. Det lokala fritidsutbudet upplevdes som begränsat. Några ville spela ishockey och fotboll men inte haft någon som kunnat kör dem. - Om de ska börja satsa och förbättra något, så ska det ta bort för något annat. Bara för att man satsar på något ska man inte ta bort från något annat. Ungdomarna berättade att skolan tidigare hjälpt eleverna prova nya saker, men att dessa möjligheter tagits bort. - I Strömstad på skolan kunde man välja idrottsinriktning, det betydde att vi hade det extra även hemkunskap. Vi åkte runt och provade saker den tiden och sedan ändra de dem. De ändra de det så att man inte fick göra det mer. Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla Ungdomarna ansåg att kultur är musik och teater. Trots ett nära avstånd åker de sällan eller aldrig till Göteborg för konserter då det upplevs som för dyrt. Deltagarna ansåg att kulturpengar satsas på fel saker såsom exempelvis statyer. Det som upptar mest tid för ungdomarna är skolan med mycket läxor och prov. De menar att det är svårt att hinna med andra aktiviter än träning och skola på vardagarna. På helger och lov finns ofta mer tid och då önskades fler mötesplatser för ungdomar att samlas på. Mötesplatser ansågs vara viktigt då det i nuläget kan vara svårt att mötas utanför hemmet utan att det kostar pengar. Ibland går unga på orten på fik och restaurang för att träffas men det är dyrt och sker inte så ofta som några önskar. Istället träffas de ofta på nätet. Ett önskemål som framfördes var en utomhusscen på sommaren som riktar sig till unga. Ungdomarna önskar att själva få anordna aktiviteter och att det ska finnas ställen där de kan få hjälp med det. - Det är viktigt att man kan göra någonting. Inte vara på fritidsgårdar där mina yngre syskon är. Det ska finnas ställen där man kan gå och få hjälp med hur man kan anordna saker. Ungdomarna kände till Giraffstödet, d.v.s kulturstöd för aktiviteter i Uddevalla kommun. Dock var det inte något som de fått riktad information om, utan fått höra om på andra sätt. Fritidsgårdarna ansågs vara för småsyskon som går på högstadiet. Några påpekade att det ändå saknades på mindre orter såsom Dingle och Ljungskile. Många vill gå på kulturskolan men upplever att det inte finns så många kurser. Flera unga vill dansa och gå i teatergrupper. Förutom att det kändes svårt att få en plats på kulturskolan upplevdes avgifterna som höga och att kurser på skolan var dyra. - Varför är det så höga kostnader att gå på kulturskolan och det är långa väntetider. Varför gör man inte en kulturskola till?. 15

110 Fritid och kultur Fritid och kultur Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö Många av ungdomarna talade om att det är extremt svårt att få plats på Kulturskolan då den främst vänder sig till barn och ungdomar i yngre åldrar. Flera personer ansåg att antalet platser borde utökas för att kunna ge fler äldre chansen. Att åka in till fastlandet för att söka sig någon annanstans att repetera är inget alternativ då tiden inte räcker till. Många av de unga upplevde också åldersskillnaderna mellan deltagarna i Kulturskolan som ett stort problem. Ett annat problem är också att ungdomar inte har någon eller väldigt liten kunskap om vad det finns för alternativa verksamheter till Kulturskolan. De unga upplevde att de oftast inte får reda på vad som händer i deras närhet. Många erkände att de är för lata för att söka information själva men att de ansvariga måste vända sig till ungdomar i rätt forum. Alla var enade om att Facebook samt planscher och affischer i skolan är ett bra sätt att sprida information på. - Det finns säkert massvis med saker som jag vill ansluta mig till men som jag inte vet att de existerar. Kommunikationen till ungdomar är dålig. Det måste kunna förbättras. Några önskade att fler ansvariga personer för aktiviteter och organisationer skulle besöka dem på skolan. Vissa deltagare framförde kritik mot att tidigare besök oftast skett under kvällstid då många inte haft tid eller möjlighet att närvara. Någon person uppgav att de flesta deltagarna idag står uppskrivna på maillistor som nattklubbarna i Göteborg ansvarar för, och att de via mail får information om nyheter och erbjudanden. Detta är ett forum som även regionen kan använda sig av för att nå unga. De unga på Öckerö upplevde att det saknas naturliga mötesplatser där ett större antal ungdomar kan träffas och umgås samtidigt. De uttryckte besvikelse över att fritidsgården enbart är öppen på helgerna och att de rådande åldersskillnaderna mellan besökarna där är något negativt. Deltagarna pratade också om att utan samlingsplatser ökar riskerna för konflikter, speciellt när relationen mellan öbor och stadsbor är kylig. - Vi är i en svår situation. Väldigt många av oss bor smått och vi vill också kunna träffas många samtidigt. Ofta känns det som de enda sättet vi kan träffas på är genom fester hemma hos varandra. Ofta spårar dessa och då kan det lätt bli konflikt mellan oss utifrån och öbor. Kanske vore det bra med en ordentlig mötesplats för alla?! Något organiserat. Ungdomarna uttryckte frustration över att det finns väldigt mycket lokaler som i dagsläget inte utnyttjas maximalt. Några nämnde kyrkan som en alternativ mötesplats men många uppgav att det är jobbigt att hela tiden behöva vända sig dit när de inte är troende. Utbudet av nybörjarkurser är väldigt litet överlag, och många upplevde att idrottsklubbarna i väldigt liten utsträckning erbjuder nybörjarstarter. Det är också svårt för privatpersoner att få tillgång till kommunens idrottsanläggningar. En person beskrev problematiken: - Alla aktiviteter och sporter syftar på att man ska börja vid 8 års ålder. Det blir svårt att börja nu när vi ligger efter. Det borde finnas lag för oss som inte spelat tidigare. Ungdomarna diskuterade att de upplever stödet från kommunen som dåligt. De ansåg att individer eller grupper som vill starta någon typ av aktivitet borde få möjligheten att få stöd från antingen kommunen, skolan eller fritidsgården. Samtidigt menade många att de inte vet var de ska vända sig om de vill starta igång något. 16

111 Hälsa och vård Hälsa och vård Hälsa och vård Ungdomar och politiker diskuterade hur regionens hälso- och sjukvård fungerar för ungdomarna. Det främsta problemet inom vården, exempelvis vid ungdomsmottagningen, upplevdes vara de långa väntetiderna för att få vård och hjälp. Vid akut sjukdom medför väntetiderna att unga känner sig otrygga och rädda att inte får den behandling som de behöver. uu uu Ungdomsmottagningen fick kritik för sina begränsade telefon- och öppettider. Det är svårt för unga att få kontakt med personal för rådgivning eller besök. Även drop in-tiderna är begränsade och unga tvingas ofta gå ifrån lektioner under skoltid för att kunna få hjälp. Ett stort problem hos unga är psykisk ohälsa. Många ungdomar mår psykiskt dåligt och upplever att de inte får den hjälp de behöver. De upplever att det är svårt att få kontakt med rätt vårdenhet och att för mycket ansvar läggs på den som är sjuk. uu uu Många unga tycker inte att en karriär inom vård och omsorg är lockande. Främst kritiseras de låga lönerna, men även slitsamma arbetsuppgifter, underbemanning och stress anges som avskräckande anledningar. Förtroendet för vårdenheter såsom akutmottagning, specialister, ungdomspsykistrin och vårdcentraler är generellt lågt bland unga. I många fall är väntetiden lång och ungdomarna upplever ofta att de får snabba lösningar där roten till problemen aldrig undersöks. 17

112 Hälsa och vård Hälsa och vård Alströmergymnasiet i Alingsås Många beskrev med egna erfarenheter hur väntetiderna på akutmottagningen kan vara väldigt långa. Ungdomarna sa också att om det är riktigt akut går det snabbare att få hjälp. Det fanns en stor förståelse för att akutmottagningen prioriterar på detta vis, men de upplever ändå att väntan kan kännas oerhört lång. - Om de ser att du verkligen har ont går det snabbare. Flera personer beskrev väntan som lång, först i kö för att komma in till läkare, och sedan även för att bli undersökt och efter det mer väntan på svar. - Om de får reda på röntgenresultaten kan de ju skicka nån att meddela direkt och inte behöva vänta i flera timmar. Deltagarna resonerade även om olika sätt att avlasta akutmottagningen, till exempel en kvällsöppen vårdcentral. Ett resonemang fördes även om de som är sjuka kan tänka sig att resa längre för snabbare akutvård, och ungdomarna ansåg att en akutmottagning i Alingsås är viktigt. Några personer påtalade även att de ibland kan uppleva att bemötandet på akutmottagningen är dåligt och att de inte får hjälp utan blir hemskickade istället. I samtalet om vårdcentraler var den tydligaste åsikten att det tar väldigt lång tid att få en tid och även att det är väldigt svårt att få en tid på drop in. - Det är väldigt långa väntetider på typ drop in, väldigt lite personal. Ett antal personer upplevde också att de kände en oro för kompetensen hos personalen på vårdcentralen och styrkte detta med egna berättelser. I samtal om möjligheten att byta vårdcentral till följd av missnöje menade flera unga att det görs enbart om det är riktigt dåligt. - Vårdcentralen är något jag drar mig för att gå till, jag ska byta men vet ingen som är riktigt bra. Många personer lyfte även läkares administration - och personalbrist som problem på vårdcentralen. Resonemang fördes även kring möjligheten att boka tider över internet, något som de tyckte vore bra om det gick att göra. - När jag gått dit har jag fått fel svar, känns som de är okunniga. Har bytt men det känns samma. Bortsett från enstaka undantagsfall var de unga mycket nöjda med bemötandet de får hos tandvården. Undantag handlade om att inte känna sig tagen på allvar och få tid. När vårdnadshavare tog kontakt upplevdes det lättare att få tid. - De brukar vara ganska bra på att ta emot när man kommer dit. En sak som lyftes var tillgång till tandvård senare på dagen. Ungdomarna önskade att inte behöva gå från skola eller jobb på dagtid. Ytterligare en reflektion gällde ombokningar, då några menade att en ombokning medförde en lång väntan för att få en ny tid. Göteborgs Högre Samskola i Göteborg Att det kan bli lång väntan för att få vård var i princip alla deltagare överens om. På akutmottagningen handlade det främst om att det tar lång tid med först lång väntan på att få träffa läkare och därefter väntan på besked. Flera ungdomar resonerade kring personalbrist men ansåg att lönerna i vården är för låga för att de själva ska kunna tänka sig att arbeta där. - Att man inte vill har inte med ointresse att göra utan med löner. I övrigt önskade deltagarna att det skulle vara bra om det kunde gå snabbare att få tid på vårdcentraler. De upplevde även att kompetens och bemötande varierade mycket mellan olika vårdcentraler. - Jag bröt handen och fick vänta länge när jag kom in innan jag fick träffa någon. Sedan blev jag bara hänvisad till annat sjukhus. Många av deltagarna lyfte psykisk ohälsa under samtalen. Flera uttryckte att unga idag upplever sin vardag som väldigt stressig och att det finns höga krav på dem. Som exempel lyftes idrotten upp. Flera ungdomar skulle vilja träna, men inom flera sporter är satsningarna redan så stora för unga människor att de inte kan börja med en sport när de är äldre. Samtalen handlade till stor del också om var unga kan få stöd och hjälp vid psykisk ohälsa. Här var ungdomarna i hög utsträckning omedvetna om att till exempel 1177 och ungdomsmottagningen kan vara till stor hjälp. - Jag visste inte att det [psykisk mottagning] fanns på ungdomsmottagningen eller vårdcentralen. Flera unga betonade att ungdomsmottagningen borde marknadsföra sig bättre. De som hade varit på besök på ungdomsmottagningen i grundskolan tyckte det var bra, men önskade generellt mer information och kanske nya besök även under gymnasiet. I övrigt var det stora samtalsämnet gällande ungdomsmottagningen öppettiderna. - Man pratar inte så ofta om det men det jag fått höra är om dåliga öppettider och svårt att få tid. Många hade reagerat över att ungdomsmottagningen inte är öppen på kvällar och helger, något flera personer trodde hade medfört att de inte gått dit. - Ungdomsmottagningstider måste anpassas till oss som går i skolan, efter skoltid. 18

113 Hälsa och vård Hälsa och vård Munkebäcksgymnasiet i Göteborg Ungdomarna uttryckte att vården skiljer sig mycket åt mellan vårdcentraler och akutmottagningar. De upplevde att det var svårt att få tid på vårdcentraler såväl som hos specialister för att få rätt hjälp. - Med remisser kan det ta flera månader innan man får träffa en specialist. Man vill ha hjälp nu. Flera rapporterade även om en oro för att vården handlade om att hitta enkla, billiga lösningar snarare än angripa problem på djupet. - Jag har också tänkt på det och med medicinering och så, de som har ångest får bara mediciner och får inte psykologhjälp. Även möjligheter till olika former av vård på skolan upplevdes som begränsade och att endast mycket svåra psykiska problem ger möjligheter till vård. En person uttryckte också att denne undviker skolkuratorer eftersom de ofta har fel fokus och alltid letar efter problem i hemmet även om något annat orsakat behovet av stöd. Ungdomarna upplevde att det som mest påverkade deras hälsa, och särskilt den psykiska hälsan, var negativ stress kopplat till studierna. Fysisk aktivitet upplevdes som viktigt och att det var negativt att idrott försvunnit från schemat under årskurs 3. De upplevde att de har bristande kunskaper om hur hälsoproblem kan förebyggas med kost och motion. Flera av dem upplevde också att de blivit hänvisade till en annan vårdcentral, där de är skrivna, trots att de sökt sig till en särskild enhet. - Jag får inte gå på vårdcentral för jag bor i Varberg. De skickar mig till akuten och då blir de sura där om man kommer till akuten. Några upplevde att det var svårt att få hjälp eftersom språkbarriärer kunde påverka möjligheterna till att göra rätt diagnos. Ungdomarna berättade att de känner osäkerhet om var de kan vända sig om de behöver hjälp och om sina rättigheter som patient, till exempel att byta läkare eller vårdcentral och att kunna kräva vård på valfri ort. Flera personer uttryckte också att de blivit bemötta som mindre vetande till följd av sin ålder. - Det är viktigt att man blir bemött på ett bättre sätt när man kommer och har ont. Jag har haft ont sedan 5:e klass men har fått vänta tills nu och har bara fått tabletter fram till nu, de tar en inte på allvar för att man är ung. Ungdomarna uttryckte att de vill öka tillgängligheten på ungdomsmottagningarna eftersom tiderna för drop in är otillräckliga och ligger på fel tider. Dessutom är det för alldeles för långa väntetider för att få en tid. Flera personer önskade att ungdomsmottagningarna ska vara öppna fler dagar med drop in-tider för att unga ska kunna komma in och prata med någon när det behövs. De menade att det inte alltid handlar om hjälp med fysisk hälsa utan att även unga behöver träffa kurator eller psykolog. - Om man går på P-piller så måste man boka tid för att få ut nya recept och det är ju krångligt, för man måste gå dit för att få ut nytt recept. Det är helt omöjligt att få det på telefon, de har ju bara telefontid typ en vardag och det går ju inte att komma fram. De unga ansåg att svårigheter med att kontakta ungdomsmottagningarna kan leda till att användandet av preventivmedel minskar bland ungdomar. Fässbergsgymnasiet i Mölndal Synpunkterna på ungdomsmottagningen var många och flera personer önskade att ökad tillgänglighet. Deltagarna pratade främst om att ungdomsmottagningen enbart har öppet på dagtid, vilket medför att ungdomar måste ta ledigt från skolan för att gå dit. - Dessutom har de bara drop in på morgonen. Bättre om de hade en på morgonen och en på kvällen. Detta kan ha flera negativa effekter, dels missat skolarbete, men också att frånvaro från skolan medför att vårdnadshavare får information om frånvaron. Vårdnadshavarna kunde då ställa frågor kring anledningen till deras frånvaro, frågor de ville slippa få. Genomgående önskades att ungdomsmottagningen skulle hålla öppet även på kvällar och helger. Många efterlyste även längre telefontider samt att kunna boka tid via internet. Även noggrannheten på ungdomsmottagningen lyftes, då en del personer upplever att det var väldigt lätt att få p-piller utan någon ordentlig undersökning innan. Många kände sig osäkra på sin tandhälsa och menar att det är först hos tandläkaren som de kan få besked hur bra deras tänder är. Det fanns även önskemål om att införa floursköljning i skolan igen, alternativt att dela ut flourtabletter efter lunchen. - Det hade varit bra att införa floursköljning i skolan igen, typ efter maten. Oavsett om det gäller ungdomsmottagningen, vårdcentralen eller akutvården, upplevde många ungdomar att det är för dålig bemanning inom vården. - På Frölunda torg verkar de vara grovt underbemannade, det kan gå timmar utan att man ser någon. Många trodde att dåligt bemötande och de långa väntetiderna har med en underbemanning att göra. Flera ungdomar beskrev väntetiden till olika former av specialistvård som väldigt lång. På frågan om de själva kan tänka sig att arbeta i vården var många tveksamma då lönen ansågs vara alldeles för dålig samt att arbetsbelastningen är alltför hög. 19

114 Hälsa och vård Hälsa och vård Hulebäcksgymnasiet i Härryda Psykisk ohälsa lyftes som ett stort problem bland de unga. Problemen uppfattas som växande och de ansåg att sjukvården har allt färre platser för att hjälpa dem som är sjuka. Att söka sig till ungdomsmottagningen för psykisk ohälsa kändes främmande för deltagarna och ungdomsmottagningen förknippades mer med preventivmedel och sexualrådgivning och inte så mycket med samlevnadsfrågor och psykisk hälsa. En förklaring till varför psykisk ohälsa är allt vanligare bland unga kan vara den nya tekniken. - Man blir uthängd på nätet och blir utsatt på social medier. Andra personer pratar om stress. Unga idag känner stress över allt som ska hinnas med och att alltid prestera sitt bästa. - Det är höga krav på eleverna hela tiden. Måste alltid prestera på topp annars ingen framtid. Det man gör nu kommer förfölja en. Det nya betygssystemet får kritik för att vara väldigt tufft och krävande. Många kände att de inte klarar av att ligga kvar på samma betygsnivå som tidigare - Jag var utbytesstudent och har haft båda betygssystemen. Idag är det för mycket kriterier som ska kryssas i för att visa vilka kriterier som är uppfyllda. Idag skriver jag efter en mall istället för att vara kreativ. Ungdomsmottagningen fick kritik för att ha korta öppettider vid drop in samt begränsad telefontid och att det därför är svårt för unga att boka en tid. Tiderna som mottagningen har öppet är inte anpassade efter ungdomars schema, för att kunna gå dit krävs att de unga går ifrån skolan och missar undervisningstid. - Väl där är det bra hjälp, i alla fall här i Mölnlycke. Min flickvän har varit där och det är bra men öppettiderna passar inte ungdomarnas behov. Öppet mellan Svårt att passa in det. Ungdomarna hade hört att beslut om subventionering av p-piller ska upphöra och oroade sig för ökade kostnader. Deltagarna diskuterade också akutsjukvården. Många upplevde att det var svårt att få hjälp på akuten och att det var långa väntetider. - Akutmottagningen är sämst, vidrigt eftersom man är sjuk och vet att man inte får hjälp trots att man suttit flera timmar. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Flera deltagare klagade på sjukhusen och ansåg att det är för lite personal samt att de som jobbar där inte är tillräckligt utbildade. De tyckte även att läkarna talar obegriplig svenska samt att väntetiderna för behandlingar är långa. - När jag kom från Turkiet var jag sjuk och åkte till Stenungsund där jag mötte någon som inte kunde svenska. Jag tycker det är dåligt. Det hade varit svårare för en äldre person. Många upplevde att deras ålder är ett hinder och att de inte tas på allvar av personalen på vårdcentralen. Några deltagare menade att det är lättare att få tid och rätt vård om de har en vuxen med sig. - Vi blir lite nonchalant bemötta eftersom vi inte kommer dit med en vuxen då får vi inte lika seriösa mottagande. Man ska ju kunna gå och söka vård själv utan föräldrar. De flesta av ungdomarna ansåg att ungdomsmottagningens öppettider är dåliga och vill inte behöva gå dit under skoltid. Oftast stänger mottagningarna redan klockan Ungdomsmottagningarna har knappast öppet. De har öppet när vi går i skolan och det är bara när det är killtid på kvällarna som man har öppet. Några personer tog också upp det faktum att när ungdomsmottagningens personal äntligen ringer tillbaka sker detta också oftast under skoltid. - Jag har försökt ringa Hökviksnäs på dagen och lämnat meddelande och det kan ta flera veckor innan de ringer tillbaka. Ungdomarna hade olika uppfattningar om var mottagningen ska ligga. Några tyckte att den borde ligga centralt medan andra att ansåg den skulle finnas på ett mer diskret ställe. Flera personer pratade om hur det kunde vara att känna sig stressad och må dåligt och inte få hjälp. - Skolkuratorer borde vara här oftare för många elever behöver hjälp och det är viktigt med kuratorer som man kan öppna sig för. Kuratorer är lite mer psykiskt medan vårdcentraler är mer fysiskt. En ungdom påpekade att de som fyllt 18 år måste lämna BUP och gå till vuxenpsykiatrin och därmed mister kontakten med den psykologen som de hunnit få förtroende för. - Jag har varit sjukskriven och ska få träffa en psykolog. Först ringde jag vårdcentralen men de sa att jag skulle ringa BUP själv och när jag ringde dit sa de att remissen låg i högen. De kunde ju sagt att jag skulle gå till ungdomsmottagningen och prata med kurator, det kunde ha hjälpt lite. Jag tror att allt det har att göra med att jag är över 18 år, de tar de yngre först. För att slippa gå till vårdcentralen vill unga först anlita skolsköterskan, något som fungerar dåligt eftersom hon inte är närvarande på skolan tillräckligt ofta. Deltagarna berättade att om de söker vård kollar de oftast på nätet för att se var de ska söka. Några frågar mamma, några ringer Ett fåtal personer kände till 1177.se. 20

115 Hälsa och vård Hälsa och vård Tanums gymnasium i Tanum Ungdomarna berättade om dåligt bemötande inom vården, framför allt när det gällde det den tidigare vårdcentralen. De upplevde att de inte tas på allvar när de uppsöker vården. Några menade att bemötandet har blivit bättre sedan den nya vårdcentralen öppnades, då det har blivit konkurrens mellan vårdcentralerna. - När de startade den nya vårdcentralen blev det konkurrens. Då blev den andra bättre, mer tider. Korta väntetider på det nya. Många gick över till den nya. Ungdomarna lyfte också att bemötandet på ungdomsmottagningen inte var särskilt bra. - Ungdomsmottagningen är inget vidare. Blir inte bemött på ett bra sätt. De önskade också fler dagar med drop in-tider på ungdomsmottagningen, då det idag är svårt att få tid. I nuläget är det bara är drop in på torsdagar. - På torsdagar är det hur mycket folk som helst och man får vänta jättelänge och fotbollsträningen börjar snart. De berättade att de hellre går på drop in efter skolan än att gå dit under lektionstid på dagen och missa undervisning. Politikerna tipsade om ungdomsmottagning på nätet något som de flesta av ungdomarna inte kände till sedan innan. Ungdomarna berättade att ungdomar idag är mycket stressade och pressade. Flera hade bekymmer med depression och ångest. - Man borde föreläsa hur man mår bättre. Jag tror att det spelar roll med ålder på den som föreläser så den är bättre insatt i våra liv. En livscoach i vår ålder. Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla Många av ungdomarna beskrev att de möttes av långa väntetider när de uppsökte akuten och att personalen sällan informerar om varför det tar så lång tid. - Jag var på sjukhus med en släkting. Väntade vid luckan och det fanns ingen personal vid luckan och det satt massa och väntade. Många av ungdomarna frågade varför Västra Götalandsregionen har flyttat mycket av sjukvården från Uddevalla sjukhus till NÄL. De upplevde att avståndet dit som långt, särskilt för dem som bor utanför Uddevalla. Många drar sig för att åka till sjukhus förrän det är riktigt akut. - Ibland måste man åka till NÄL och det är långt. Man kan nästan dö på vägen. I princip alla var överens om att tandvården är dyr. Några av ungdomarna undrade varför inte alla får tandställning. Några av dem berättade att de nekats tandställning för att det varit för dyrt enligt tandläkarna och att andra har prioriterats istället. Andra berättade att de kan komma att tvingas betala själva för att få tandställning. - Hon behöver tandställning men de säger att det inte finns pengar då det finns andra som behöver det mer. Politikerna frågade om unga kan tänka sig att arbeta inom vården. Majoriteten av dem svarade nej. Anledningen ansågs vara att det är för dåligt betalt med för mycket ansvar och att det är en för stressig arbetsmiljö. 21

116 Hälsa och vård Hälsa och vård Öckerö seglande gymnasieskola i Öcker Flera av ungdomarna hade flyttat till orten för att studera på Öckerö seglande gymnasieskola, vilket gör att de tvingas bli mer självständiga än andra ungdomar i samma ålder. På skolan finns en sjuksköterska vilket uppfattades som positivt av deltagarna, samtidigt som några var tveksam till skolkuratorn. Många var mycket negativa till ungdomsmottagningen på orten och var missnöjda med telefontiderna, väntetiderna och tillgängligheten på ungdomsmottagningen. Det lyftes att det kan ta flera månader innan en person få en tid för gynekologundersökning. - Ungdomsmottagningen har väldigt dåliga öppettider här på Öckerö. Svårt få tag i dem. Varannan torsdag varannan tisdag. Fungerar dåligt när man behöver hjälp. Då blir det ett rykte att det inte är någon mening att gå dit. Någon sa dock att ungdomsmottagningen i Torslanda fungerade bra och att det gick snabbt att få en tid där. Få personer kände till att de kan gå in på ungdomsmottagningens hemsida Ungdomarna talade om det fanns behov av bra psykvård för unga. Många unga är stressade och mår dåligt. - Bättre tillgång till kuratorer och psykologer. Det känns som om att många har behov av att prata med någon och man kan gå till ungdomsmottagningen. Men det känns som om de vill att man ska vara sämre än man är när man väl kommer dit. Egentligen behöver man kanske bara någon att prata med. Det borde inte vara tabuområde, man ska kunna gå och prata med folk. Få personer var insatta i hur vårdvalet fungerar och vad listning på olika vårdcentraler innebär. Det rådde förvirring om vilken rätt unga har att gå till vårdcentralen på Öckerö. Många nämnde att skolan registrerat alla elever på Hönö vilket gjorde, att de inte var välkomna till andra vårdcentraler. - Vi som bor här ute måste kunna gå till en vårdcentral och inte höra att du som inte är akut sjuk kan gå till den vårdcentralen där du är listad. - Till mig sa dem att jag är skriven i Göteborg så jag borde åka dit. Jag har fattat att man är skriven på Hönö genom skolan. Flera hade upplevt att de inte tagits på allvar i kontakt med vården och upplevde att det berodde på att de är unga. - Stor skillnad. Det är mycket mer tyngd om föräldrarna pratar med dem än om man som ung gör det. Många var missnöjda med hur vården fungerar idag. Media och egna upplevelser visar att det finns brister i hur sjukåkommor prioriteras och hur vården styrs. En person ansåg att politikerna som styr inte har tillräcklig insyn i verksamheten: - Mina föräldrars kompisar som är läkare säger att man borde organisera sjukvården bättre. De säger att politikerna inte känner till arbetssituation politikerna borde prata och diskutera mer med sjukvårdspersonal. De som jobbat länge vet ju hur det är i verkligheten. Många av ungdomarna kände till 1177 och några hade använt sig av tjänsten. 22

117 Kollektivtrafik och infrastruktur Kollektivtrafik och infrastruktur Kollektivtrafik och infrastruktur Ungdomarna diskuterade hur kollektivtrafiken fungerar, hur trygga de känner sig och hur de upplever sina resor. Bemötande från chaufförer och kontrollanter var en fråga som lyftes, likaså att Västtrafiks betalningssystem känns krångligt och att det är mycket förseningar. uu uu uu Det är skillnader i ungdomars användande av kollektivtrafiken. I Göteborgsområdet upplever unga att kollektivtrafiken är effektiv och att det är dyrt att köra bil och parkera i centrum. På mindre orter upplevs bilen som det bekvämaste alternativet och de unga som åker kollektivt gör det främst när de ska till och från skolan Betalningssystemet känns orättvist och krångligt. Unga som reser mycket mellan olika kommuner för skola och nöjen anser att resans längd ska avgöra kostnaden för en resa istället för antalet zoner. Ungdomar säger ofta att priset och tillgängligheten har stor betydelse för att de ska välja att resa kollektivt. Bilen framstår på flera orter både som ett smidigare och billigare alternativ när unga tagit körkort. Många förstår dock att kollektivt resande är viktigt för att värna om miljön. 23

118 Kollektivtrafik och infrastruktur Kollektivtrafik och infrastruktur Alströmergymnasiet i Alingsås Flera av ungdomarna hade promenerat, cyklat eller fått skjuts av föräldrar för att ta sig till skolan. Några sa att de sällan använder kollektivtrafiken och har dålig koll på priser och kort. De flesta tror att fler kommer att välja kollektivtrafik om det blir billigare. - Fritidskortet borde börja gälla tidigare på dagen, och åldersgränsen upp till 20 år är för tidig. Annars är det ett ok pris. Många hade synpunkter på att kollektivresor tar för lång tid och att bilen går snabbare. - Det måste gå snabbare, känns inte effektivt. Bil på 10 min jämfört med buss 40 min. Betalningssystemet för kollektivtrafiken känns krångligt, förvirrande och ibland orättvist. Ungdomarna ansåg att resans kostnad borde baseras på sträckan de åker istället för vilka kommunzoner som de passerar. - Alla konstiga kort och zoner är rörigt, personalen är lika osäker ibland om vad som gäller med kontoladdning. Zonindelningen är lite konstig, borde bero på sträcka. Några av ungdomarna kände till tjänsten Nattstopp och upplevde att tjänsten är bra. - Jag har klivit av mellan stationer flera gånger. Det var bra. Att cykla i Alingsås fungerar bra. På flera ställen finns cykelbanor och när det behövs är cyklister och bilister bra på att samsas på en gata. Ungdomarna sa att de ibland känner sig otrygga i kollektivtrafiken och vid hållplatser. Vissa nämner stationsområdet i Alingsås och någon berättar att det känns tryggare att ställa cykeln vid biblioteket. - Vissa kör jättefort, andra kör bra. De kör för fort och missar när folk vill gå av. För två år sedan var de oftare otrevliga. Man får obehagliga upplevelser på grund av ryckig körning. Bemötandet från chaufförer och tågvärdar varierar. Vissa är trevliga, medan andra är otrevliga. Ungdomarna påpekade att de uppskattar att få ett hej när de kliver ombord. En person fick betala en dyrare taxa på tåget och fick ett dåligt bemötande när detta påpekades. Göteborgs Högre Samskola i Göteborg Ungdomarna var i regel nöjda med kollektivtrafiken, speciellt i centrum. Turtätheten till förorterna diskuterades, där några ville ha fler turer och längre nattrafik. Många tänkte fortsätta åka kollektivt även efter det att de tagit körkort. - På vissa ställen går det knappast några bussar och på andra ställen går det bussar hela tiden. Ungdomarna var inte negativa till en eventuell höjning av biljettpriserna och jämförde kostnaden med vad de får betala för att köra och parkera en bil. Det var blandade känslor gällande bemötande från Västtrafiks chaufförer. Vissa ansåg att chaufförerna är otrevliga och skriker när de kliver ombord, ofta för att de vill att alla ska stämpla sina kort. - Ibland jättetrevliga chaufförer ibland riktiga idioter. När man springer och har en meter kvar och trycker på dörren så åker de. Tryggheten ombord på kollektiva fordon och kring hållplatserna upplevdes variera beroende på var i staden deltagarna befinner sig. - På kvällen när det blir mörk känner jag mig mer otrygg. Lägg 7-eleven i närheten av busshållplatserna så känner man sig inte så ensam. De unga upplevde det tryggare i centrum och på upplysta busshållplatser än i områden som Marklandsgatan, Gamlestaden, Bergsjön. Där är det ofta mörkt och mer ödsligt. - Som tjej känner jag mig nästan alltid otrygg på kvällarna. Vad man kan göra är att ha fler lampor, men då måste man se till att lamporna funkar!. Ungdomarna var missnöjda med att de under 18 år inte får registrera sig för SMS-biljetter. De tyckte också att det är besvärligt med två kort (skolkortet och Fritidskortet) och skulle föredra om det gick att betala extra på skolkortet. - Varför ska man betala på helgerna om man är ungdom. Meningen är väl att vi ska kunna ta oss till våra aktiviteter. Jag har ett tilläggskort men alla har inte råd med det. 24

119 Kollektivtrafik och infrastruktur Kollektivtrafik och infrastruktur Munkebäcksgymnasiet i Göteborg De ungdomar som bor i centrala Göteborg var nöjda med turtätheten på dagarna vilket inte deltagarna från Gråbo, Björkekärr, Härlanda var. Samtliga ungdomar önskade utökad helg- och nattrafik. De personer som åker med spårvagn 13 klagade på förseningar och påpekade att linje 13 nästan alltid är sen. En person berömde den nya Alependeln: - Alependeln går fyra gånger i timman, förr tog det ibland två timmar men nu tar det till stan 35 minuter och en timma till skolan. Nu är det aldrig kaos, det är jättebra. De flesta av ungdomarna kände till att biljettpriserna är subventionerade till 50 procent av regionen men ansåg trots det att priserna är höga. Ungdomarna önskade att skolkortet skulle gälla längre på dagen och även under helgerna. Biljettsystemet diskuterades och några ansåg att det nuvarande systemet är krångligt och orättvist. Någon ville ha tillbaka 100-korten, en annan menade att taxan borde baseras på resans avstånd och inte beroende på vilka kommuner resan går genom. - Jag har förklarat för många äldre om hur de måste byta zoner i Göteborg och hur man stämplar av och stämplar på. Jag vet inte hur många gånger mamma hoppat av bussen utan att stämpla av och får vänta på nästa så hon kan stämpla av. Att åka kollektivt upplevdes som ett miljövänligt och smidigt alternativ. Flera personer sa att de skulle fortsätta att åka kollektivt även om de tar körkort. De unga ansåg att det är viktigt med väl utbyggd kollektivtrafik med täta avgångar för att kunna locka fler att åka kollektivt. Ett annat förslag var att sänka biljettpriserna, att fler åker kollektivt medför en bättre hållbar utveckling. - Vi har bra kollektivtrafik, det är bara priserna jag har emot. Priserna borde sänkas, tänk på hållbar utveckling så att folk inte tar bilen. Många av ungdomarna var ganska negativa till bussförarnas attityder men positiva till kontrollanterna samt väktarna som skapar trygghet på nätterna. Några personer ansåg att chaufförer på längre sträckor utanför centrum är trevligare än chaufförerna som kör stadsbussarna. Någon trodde att det kan bero på att de som kör i centrum får ta emot mer klagomål från passagerare. Fässbergsgymnasiet i Mölndal Ungdomarna ansåg att Västtrafiks betalningssystem är krångligt och svårt att förstå. Flera av ungdomarna pendlar över kommungränserna för att komma till skolan eller till nöjen och tyckte att det nuvarande betalningssystemet känns orättvist när resenären måste betala för antalet kommuner de reser genom istället för resans längd. De ansåg att tilläggsladdning på skolkortet borde gälla i fler kommuner än Göteborg. Priset för kollektivtrafik ansågs vara för högt. Deltagarna tyckte att höjningar av priset ofta känns obefogade och att de inte får mer valuta för pengarna. Några tyckte att kollektivtrafiken ska vara billig för att locka fler resenärer. - Nu är det trängselskatt och ändå höjer ni priset på kollektivtrafiken. Människan borde tjäna på att åka kollektivt. Ungdomarna upplevde att kollektivtrafiken är ett enkelt sätt att färdas på, särskilt i de centrala delarna av Göteborg. Även de som tänkte ta körkort planerade att fortsätta resa kollektivt. Förslaget att sammanlänka Västtrafikkortet med cykeltjänsten Styr & Ställ sågs som ett bra initiativ. - Västtrafik borde satsa mer på att promota lånecyklar, ge alla en veckas gratis cykling!. Flera av ungdomarna berättade att deras busslinjer har dragits in och att de har svårare att åka kollektivt, framförallt på kvällar och helger. Anropsstyrd trafik i lågtrafik upplevdes som ett bra förslag. Vissa personer ansåg att nattrafiken bör byggas ut för att öka tillgängligheten, samtidigt som några personer påpekade att åka kollektivt mitt i natten inte känns så tryggt. Flera personer nämnde att de känner sig otrygga vid Mölndals Bro. Kontrollanterna på spårvagnar och bussar fick beröm. Ungdomarna tyckte att de tidigare kontrollanterna hade en sämre attityd till sitt uppdrag. Några personer ansåg att kontrollerna bör bli fler så att fler betalar för att resa. Komforten på spårvagnar och bussar fick kritik. Ungdomarna ansåg att nya fordon snabbt blir slitna och håller låg kvalitet. En person tyckte att spårvagnarna från 60-talet är de mest komfortabla och att pengar borde satsas på att handikappanpassa dem istället för att köpa nya vagnar. - Gamla spårvagnar är en del av charmen, nya borde se ut som de gamla. Det skulle inte skadat om bussarna sett lite gamla ut. 25

120 Kollektivtrafik och infrastruktur Kollektivtrafik och infrastruktur Hulebäcksgymnasiet i Härryda Ungdomarna kom från Mölnlycke med omnejd och flera personer reser med kollektivtrafiken för att ta sig till skolan. De från Partille har lång resväg medan de som åker från Korsvägen är snabbt framme vid skolan. Många tyckte att det är för kort tid vid byte till anslutningsbussar. Trygghet och bekvämlighet i kollektivtrafiken diskuterades inte i någon större utsträckning. Några personer framförde klagomål om att vissa busschaufförer kör för fort, vilket kan göra att passagerarna känner sig otrygga. Västlänken nämndes endast i förbifarten. Flera personer var negativt inställda till alla olika kort som finns och en person sa sig ha fyra busskort. De flesta hade två eller tre busskort. Många behövde mer än ett kort för att kunna resa med kollektivtrafiken under hela dygnet, något de tyckte var besvärande, de skulle föredra möjligheten att köpa till zoner och tider på skolkortet. - Fritidskortet är också väldigt dyrt. Jag åker mycket till Borås och dit gäller inte skolkortet och det går inte att utöka zonvis. Jag hade gärna betalt för det. Det fanns också personer som ansåg att dagens system där skolkortet kan kompletteras med ett tilläggskort för Göteborgs kommun fungerade bra: - Jättebra med skolkort, bra med tilläggskortet. Jag köper till en laddning för alla andra tider när skolkortet inte går. Några personer framförde klagomål på indragna busslinjer och sena bussar. Andra deltagare var positiva till förändringar där nya busslinjer startats och där turtätheten har ökat. Grön express diskuterades och flera av deltagarna gav sina åsikter: - Men det är bra att Grön express går var 5:e minut. Det visar att dem har tänkt till. En annan ungdom vittnade om trängsel och överfulla bussar på Grön express: - Vi tar Grön express från korsvägen och ibland är den så fullpackad att man inte kommer på, även extrabussarna är fulla. När nästa buss som kommer är full blir man förbannad. Detta händer minst 1 gång i veckan. På några linjer fanns det önskemål om ytterligare förstärkning av turerna under helger och bättre anpassningar av turlistan utifrån när på dygnet många personer åker. Bland ungdomarna var det några som tänkte sluta åka kollektivt när de tog körkort, medan andra ansåg att det var för dyrt att köra bil. Det framkom att det är viktigt att kollektivtrafiken fungerar smidigt och enkelt för att unga ska fortsätta åka publika färdmedel. Vissa ville fortsätta att åka kollektivt för miljöns skull. - Jag tar mycket hellre bussen än bil. För mig är det en principgrej med miljön. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Ungdomarna upplevde att kollektivtrafiken är dyr och dålig på att hålla tiden, de kände en osäkerhet för att komma för sent och att missa anslutande busslinjer. Flera påtalade att bussar lämnade hållplatser och stationer före utsatt tid och att anslutningar ofta haltade. Ungdomarna var framför allt missnöjda med bussturer mot Tjörn och Orust som ofta är fullsatta och aldrig i tid. Till orter som Kode, Spekeröd och Kareby ansåg de att det finns för få avgångar från Stenungssund. Ungdomarna ansåg att fritidskortet är för dyrt. Det upplevdes som svårt att lägga ut 650 kronor på en gång, då många unga bara har sitt studiebidrag att leva på. Samtidigt lyftes att det för många inte är någon idé att ha fritidskort då de bor långt bort och det går alldeles för få bussar för det ska vara någon idé. De föreslog att det borde finnas fritidskort med 50 och 100 dagar, eftersom unga inte har så mycket pengar att röra sig med. - Fritidskortet är väl mest för studenter och vi har ingen inkomst!. Kontoladdningarna upplevdes som krångliga och opålitliga. Ungdomarna tyckte det kändes som att samma resa kostade olika mycket vid olika tillfällen. Många av ungdomarna lyfte också att många chaufförer behandlar unga sämre än andra resenärer. Flera ansåg att det vore positivt med solceller för att lysa upp hållplatser. Det skulle göra att resenärerna syns bättre och hållplatserna upplevs som tryggare. 26

121 Kollektivtrafik och infrastruktur Kollektivtrafik och infrastruktur Tanums gymnasium i Tanum Ungdomarna upplevde att det kan vara svårt att tillhandahålla kollektivtrafik i kommunen då antalet resande varierar mycket beroende på om det är turistsäsong eller lågsäsong. - Vi är en turistkommun och lever på turismen, om jag åker till Grebbestad måste jag fixa skjuts för att komma hem för bussen går vid 00 och det är ju då det börjar om man vill gå ut där. Kollektivtrafik upplevdes inte som ett alternativ när bussarna avgår sällan. Ungdomarna var positiva till anropsstyrd trafik som ett alternativ till olönsamma busslinjer på vinterhalvåret. De begränsade avgångarna har stor påverkan på de ungas fritid, skola och möjligheter att jobba extra. För att kunna ha en aktiv fritid i kommunen, eller för att kunna resa till och från andra orter, efterfrågade ungdomarna en utbyggd nattrafik. - Det tråkiga är att, om man vill ta sig från Bullaren till Tanum, Västtrafik minskar för att få åker, men man skulle kunna ha mindre bussar. Om jag vill åka, och de minskar för att ingen åker, det är störande för att det går inga bussar för att ingen åker. Då får man fråga brorsan, men ibland kanske ingen kan köra. Många reser långt när de reser till och från Tanums kommun och efterfrågade därför toaletter ombord på bussarna. Komforten på tåg upplevs som bättre än på bussar. - Sköna säten på bussarna vore bra, de är ju stenhårda. Det är stor skillnad mellan buss och tåg. Tåg är skönare om man ska åka långt, men bussen går ofta fortare och ibland vill man ju komma fram snabbt. Hur resenärerna blir bemötta av personalen på fordonen är också viktigt för ett bra och bekvämt resande. Flera ungdomar vittnade om barn och unga som nekats att åka med skolskjutsarna hem efter skolan om de har glömt sina kort och istället lämnats kvar för att på egen hand ordna transport hem. - När barn har glömt busskortet hemma så får de åka med bussen till skolan men de får inte åka hem, barnen vill ju bara komma hem men så får de inte komma med. Busschaufförerna säger att de har plikt att ta dem till skolan men inte hem. Ungdomarna upplevde att Västtrafik är väldigt dåliga på att hålla tider. Flera av dem berättade att de missat sina anslutningar för att resetiderna inte har följts. I vissa fall har förseningarna resulterat i att de drabbade har fått vänta i flera timmar på nästa avgång eller att de har missat sista bussen för dagen. De upplevde att de kan få skulden för en sen ankomst trots att det var bussen som kom för sent. - Jag får ursäkta mig, fast jag ska inte behöva göra det för att bussen kommer för sent. Västtrafik gör att vi råkar illa ut. Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla Många av ungdomarna reser från andra kommuner för att gå på gymnasiet och på fritiden är turtätheten en viktig faktor för att unga ska välja att åka kollektivt framför att ta bilen. Stadsbussarna är ofta fulla, speciellt i rusningstider när många reser till skola eller arbete. Det efterfrågas tätare turer under dessa timmar. - I morse stannade bussen på Kampenhof, den ska egentligen gå upp till skolan men så fick vi byta buss och den var redan full och då fick vi gå upp till skolan. Nattrafiken behöver utökas då de flesta busslinjer slutar gå vid på vardagar. Många sa att de kommer att sluta åka kollektivt när de tagit körkort. Stadstrafiken upplevdes av vissa som ineffektiv med många stopp och stopp på ostrategiska ställen. - Det känns som att stadsbussarna kör på onödiga platser ibland, men nära avstånd till nästa hållplats, typ 25 meter, eller att det inte är någon som går på/av på de flesta hållplatserna längst sträckan. Tillgänglighet och turtäthet är viktiga faktorer för att unga ska välja att åka kollektivt, både i stadstrafik och på långdistansturer. Ungdomarna berättade om både positivt och negativt bemötande i kollektivtrafiken. Vissa ansåg att tågpersonal är trevligare än bussförare, och stadsbussarna verkar ha personal som bemöter unga sämst. De upplevde att bemötandet av personalen på stadsbussar är sämre än bemötandet av landsvägschaufförerna. - På bussarna i Uddevalla är det jättesura, på långbussarna till Göteborg och så där är de jättetrevliga. Flera av dem ville att kontantbetalning ska återinföras medan andra menade att det är bra att kortbetalning är möjlig på fordonen. - Återinför kontantbetalning, vad kostade det då, 20 spänn? Då kanske man har kontanter på sig och slipper ta upp kortet för det tar ganska mycket tid. Många ungdomar tyckte att kollektivtrafiken är för dyr. För många unga är studiebidraget den enda inkomsten och det är svårt att få pengarna att räcka till att bekosta bussresor på fritiden. Några påpekade att busstidtabellerna bör anpassas bättre till fritidskortet så att turerna startar från istället för att avgå strax innan, vilket i nuläget medför lång väntan tills nästa avgång. 27

122 Kollektivtrafik och infrastruktur Kollektivtrafik och infrastruktur Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö Ungdomarna tyckte att förslaget att bygga en bro till Öckerö är bra. Någon ansåg att det borde införas trängselskatt för att öka samåkningen och minska köerna till färjan. De upplevde inte att en så kallad ö-känsla finns eller att det skulle förändras med en bro, det skulle i stället göra resandet enklare då bussen och färjan har dålig anslutning och att avgångstiderna inte anpassats efter varandra. - Chaufförerna kör när de ser att färjan håller på att lägga till. Tillgängligheten i kollektivtrafiken är viktig för att fungera bra. Det ska vara smidigt under färden och enkelt att byta till anslutningsbussar. En person önskade en mer flexibel kollektivtrafik: - Bättre planeringen av busstider när man bor på landet. Det är glest och långt mellan olika hållplatser. En flexlinje hade varit bra. När ungdomar tagit körkort på Öckerö åker de hellre bil än med kollektivtrafiken. Bilen ansågs vara ett mer flexibelt färdsätt och om det är flera passagerare upplevdes det som billigare än en bussbiljett. Det fanns också ungdomar som helst ville kunna fortsätta resa kollektivt: - Det är dyrt att skaffa en bil. Med bättre kollektivtrafik så det går snabbare och då behövs inte bilen. Ungdomarna upplevde att de ofta får ett negativt bemötande från chaufförer. Någon trodde att det kan bero på att chaufförer utanför tätorter får ta mer kritik från passagerare. Ofta kör de för fort vilket känns otryggt. Betalningssystemet kan kännas förvirrande och deltagarna menade att chaufförerna på fordonen saknar kunskap för att hjälpa till. - Chaufförerna kan inte så mycket om biljetter och liknande när man passerar kommungräns. Det har blivit svårare för unga att köpa SMS-biljett sedan det infördes 18-års gräns med krav om registrering av betalkort. Många sa att de nu istället måste betala med kontoladdning och det upplevs krångligt att hålla reda på saldot och att behöva gå och fylla på Västtrafikkortet. - Dåligt med SMS-biljetter efter förändringarna. Kan man inte fylla på kontoladdning plankar man. Priset för en resa styr om de unga väljer bil eller kollektivtrafik. Många ungdomar tyckte dock att att kollektivtrafik är viktigt för att värna om miljön. 28