Sammanträde med kommittén för rättighetsfrågor den 19 november 2015

Transkript

1 1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med kommittén för rättighetsfrågor den 19 november 2015 Plats: Residenset, Torget Vänersborg. Lokal sessionssalen. Ianslutning till lunchpaus flyttar sammanträdet till regionens hus, Östergatan 1, Vänersborg. Tid: Mötet startar klockan 09.30, fika från klockan Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Tillkommande och utgående ärenden Samrådsmöten Beslutsärenden 1. Detaljbudget 2016 för kommittén för rättighetsfrågor Diarienummer RS Åtgärder utifrån uppföljning av handlingsplan för implementering av FN:s konvention för barnets rättigheter Diarienummer RHK Nedstängning av webbsida gällande patientföreningar och handikapporganisationer i Västra Götaland, hvg.nu Diarienummer RHK Anmälningsärenden Diarienummer RHK Övriga frågor Gruppmöte Beslutsmöte Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

2 Föredragningslista från kommittén för rättighetsfrågor, (2) Information A. Information från presidiet B. Information från ledamöter a. Information från samråden C. Information från avdelning rättighet a. Lägesrapport MR-plan, Anna Jakobsson D. Presentation av kommitténs doktorand Magdalena Zeijlon Tema Tema TD. Temat hålls i TD:s lokaler på regionens hus i Vänersborg. Kristina Grapenholm Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

3 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret, avdelning rättighet Handläggare: Viveca Reimers Telefon: E-post: Till kommittén för rättighetsfrågor Detaljbudget 2016 för kommittén för rättighetsfrågor Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor fastställer förslag till detaljbudget Sammanfattning av ärendet Detaljbudgeten utgår från regionfullmäktiges budget och anger kommittén för rättighetsfrågors mål och fokusområden. Förslag till detaljbudget utgår från Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Kommittén ska vara pådrivande och ta nödvändiga initiativ för att stärka ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens verksamheter. Kommittén ska också bidra med att stärka det långsiktiga arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götaland. Regionfullmäktige har gett kommittén i uppdrag att återkomma med förslag till en samordnad regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter. Bland regionfullmäktiges prioriterade mål under har kommittén valt att särskilt arbeta utifrån: Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Bland regionfullmäktiges fokusområden under 2016 har kommittén valt att särskilt arbeta utifrån: Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården Satsa på ledarskap Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

4 Datum Diarienummer RHK (2) Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna utgår från verksamheten med budget 2015 som bas. Regionfullmäktige har beslutat om ett regionbidrag till kommittén för rättighetsfrågor motsvarande 41,1 mnkr för Koncernkontoret, avdelning rättighet Viveca Reimers Avdelningschef Bilaga Detaljbudget 2016 för kommittén för rättighetsfrågor Besluten skickas till Regionstyrelsen Revisorskollegiet

5 1 (9) Detaljbudget 2016 Kommittén för rättighetsfrågor 1. Sammanfattning Kommittén för rättighetsfrågor samordnar Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Kommittén ska vara pådrivande och ta nödvändiga initiativ för att stärka ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens verksamheter. I detta arbete är uppföljning en viktig del och kommittén ska rapportera och lägga förslag på förbättringar. Kommittén ska också bidra med att stärka det långsiktiga arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götaland. I samband med att regionfullmäktige beslutade om policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter fick kommittén i uppdrag att återkomma med förslag till en samordnad regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter. Syftet är att kraftsamla kring ett fåtal konkreta mål för att få största möjliga effekt. Handlingsplanen, tillsammans med kunskap och metoder, ska stärka ett rättighetsbaserat arbetssätt inom VGRs verksamheter. Bland regionfullmäktiges prioriterade mål under har kommittén valt att särskilt arbeta utifrån: Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Bland regionfullmäktiges fokusområden under 2016 har kommittén valt att särskilt arbeta utifrån: Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården Satsa på ledarskap För varje mål och fokusområde finns prioriterade aktiviteter. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

6 Detaljbudget 2016 Kommittén för rättighetsfrågor 2 (9) 2. Verksamhet 2.1. Prioriterade mål samt fokusområden Nedan presenteras de tre prioriterade mål med tillhörande fokusområden som kommittén för rättighetsfrågor har valt att särskilt fokusera på under Skillnader i livsvillkor och hälsa Mål: Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Fokusområde: Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Detta mål och fokusområde har bland annat koppling till rätten till bästa möjliga hälsa och rätten till jämlikhet och delaktighet. I anslutning till detta finns också kommitténs uppdrag att verka för att främja alla människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor. I strategin VG2020 konstateras bland annat att invånare med utomeuropeisk bakgrund och ungdomar har högre arbetslöshet än andra grupper. Arbetslösheten hos dessa grupper är mellan 15 och 25 procent. Bland övriga åldersgrupper, personer födda i Sverige och personer med eftergymnasial utbildning ligger arbetslöshetsnivåerna istället runt 4-8 procent 1. VG2020 rekommenderar att korta insteget för ungdomar och arbetslösa på arbetsmarknaden. Även personer med funktionsnedsättning har låg sysselsättning, vilket bland annat har uppmärksammats av FN:s övervakningskommitté om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Under 2016 kommer kommittén för rättighetsfrågor att arbeta med detta mål och fokusområde genom ett flertal aktiviteter: Genomföra dialog med företrädare för civilsamhället, för att få information om rättighetssituationen och bidra till stärkt egenmakt hos invånarna. Arbetet sker genom de samråd som kommittén ansvarar för (samråden för ålder, jämställdhet/hbtq, nationella minoriteter, mänskliga rättigheter och funktionshinderfrågor) samt genom referensgrupper med barn och unga. Fördela bidrag till intresseföreningar, som patientföreningar, funktionshindersorganisationer, föreningar som företräder de nationella minoriteterna, HBTQ-organisationer och barnrättsorganisationer. Erbjuda långtidsarbetslösa unga arbetslivserfarenhet genom anställning som inventerare av fysisk tillgänglighet. Arbetet sker i samverkan med personalutskottet och Västra Götalandsregionens projekt PILA praktik, introduktion, lärande och arbete. Ingå i en samarbetsgrupp med fastighetsnämnden/västfastigheter kring tillgänglighetsfrågor. Skapa möjlighet för externa användare att nyttja TD (Tillgänglighetsdatabasen) och därmed skapa fler arbetstillfällen. Erbjuda feriepraktik för gymnasieungdomar som barnrättsutvecklare. 1 Samling för social hållbarhet - Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland

7 Detaljbudget 2016 Kommittén för rättighetsfrågor 3 (9) Delta i arbetet med samverkansplattformen för interkulturell dialog, som syftar till att främja integration i länet. Arbetet sker i samverkan med kulturnämnden, folkhälsokommittén och regionutvecklingsnämnden. Delta i arbetet med sociala investeringsmedel, som syftar till att stödja tidiga och förebyggande insatser för att öka andelen barn som går ut grundskolan med godkända betyg. Arbetet sker i samverkan med regionutvecklingsnämnden, folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna Patientens ställning inom hälso- och sjukvården Mål: Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Fokusområde: Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården Detta mål och fokusområde har liksom föregående mål koppling till rätten till bästa möjliga hälsa och rätten till jämlikhet och delaktighet samt kommitténs uppdrag att verka för att främja alla människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor. I Västra Götalandsregionens målbild för hälso- och sjukvården Framtidens hälso- och sjukvård handlar en av utmaningarna om bemötande, tillgänglighet och patientsäkerhet. FN har utvecklat principer för människorättsbaserat arbete, som kan stödja arbetet med att uppnå de mål som finns i Framtidens hälso- och sjukvård och i den nya patientlagen. I ett människorättsbaserat arbete är värdighet, jämlikhet, delaktighet, öppenhet och ansvar centrala principer. Under har kommittén genomfört pilotprojekt om människorättsbaserat arbetssätt i tre av Västra Götalandsregionens verksamheter, varav två inom hälsooch sjukvården: Angereds närsjukhus och Psykosvårdkedja nordost. Effekter av projektet har bland annat varit att andelen tvångsinsatser inom slutenvården har minskat och att sjukhuset har tagit in rättighetsbärarnas synpunkter på vården och förslag till förbättringar. Slutsatser från pilotprojekten kan bidra med kunskap inför införandet av ett personcentrerat arbetssätt. Under 2016 kommer kommittén att arbeta med detta mål och fokusområde genom följande aktiviteter: Bidra med kunskap om mänskliga rättigheter vid införandet av ett personcentrerat arbetssätt, särskilt utifrån slutsatserna av kommitténs pilotprojekt i människorättsbaserat arbetssätt. Inventera den fysiska tillgängligheten i Västra Götalandsregionens verksamheter, rapportera behov av åtgärder för enkelt avhjälpta hinder samt följa upp arbetet Förbättrad arbetsmiljö Mål: Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Fokusområde: Satsa på ledarskap Detta mål och fokusområde hänger samman med kommitténs uppdrag att samverka med nämnder och styrelser inom Västra Götalandsregionen för att

8 Detaljbudget 2016 Kommittén för rättighetsfrågor 4 (9) stärka de mänskliga rättigheterna och motverka diskriminering och åsidosättande. En organisation som präglas av jämlikhet stärker Västra Götalandsregionen som attraktiv arbetsgivare och förbättrar ledarskapet. Detta kräver kunskap om Västra Götalandsregionens ansvar för de mänskliga rättigheterna i arbetsgivarrollen och kunskap om ett rättighetsbaserat arbetssätt. Under 2016 kommer kommittén att arbeta med detta mål och fokusområde genom följande aktiviteter: Erbjuda Västra Götalandsregionens förvaltningsledningar och politiker utbildning om mänskliga rättigheter Erbjuda Västra Götalandsregionens förvaltningsledningar, politiker och personal utbildning om barnets mänskliga rättigheter i enlighet med Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Ta initiativ till att integrera människorättsbaserat arbetssätt i Västra Götalandsregionens egna ledarskapsutbildningar. 2.5 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Alla verksamheter inom Västra Götalandsregionen ansvarar för arbetet med mänskliga rättigheter och/eller jämlik vård. Invånares påverkan och delaktighet i frågor som berör dem Kommittén kommer att fortsätta att utveckla arbetet med samråd, dialogforum och referensgrupper för barn och unga för att skapa förutsättningar för invånare att påverka och vara delaktiga i frågor som berör dem. Genom TD (Tillgänglighetsdatabasen) får invånare med funktionsnedsättningar förutsättningar att ta del av Västra Götalandsregionens verksamheter på mer jämlika villkor. Invånarnas egenmakt stärks genom organisationsbidrag, projektmedel och stipendier. Jämlik information och kommunikation För att skapa förutsättningar för en mer jämlik information och kommunikation kommer kommittén att se över sina blanketter och krav på återredovisning av bidrag och medel, så att föreningar med olika förutsättningar har mer likvärdiga möjligheter att svara. En annan viktig del i arbetet med jämlik information och kommunikation är återkoppling till invånare som varit delaktiga i frågor som berör dem. Kommittén ska även göra en normkritisk översyn och revidering av sina webbsidor. Jämställdhetsintegrering och könsuppdelad statistik Kommittén fördelar bidrag till ett stort antal föreningar och har under de två senaste åren efterfrågat könsuppdelad statistik samt föreningarnas arbete med jämställdhet. Kommittén kommer utifrån denna statistik att göra en översyn av fördelningen av ekonomiska medel utifrån kön. Kommittén har de senaste två åren prioriterat att integrera jämställdhet i arbetet med parasportstipendiet, och särskilt uppmuntrat kvinnor och föreningar som

9 Detaljbudget 2016 Kommittén för rättighetsfrågor 5 (9) arbetar med jämställdhet att söka stipendiet ökade antalet flickor/kvinnor som ansökte om stipendiet med 40 %. Arbetet kommer att fortsätta under Insatser för att nå fler målgrupper Kommitténs arbete med kommunikation kommer att utvecklas för att nå fler målgrupper. Implementering av barnkonventionen Kommittén har ansvar för att genomföra tre åtgärder i Västra Götalandsregionens handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter: Kommittén säkrar att fortbildning i barnkonventionen är tillgänglig för förvaltningarna. Kommittén leder regionalt nätverk med ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets mänskliga rättigheter. Kommittén leder arbetet med referensgrupper för barn och ungas delaktighet. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommittén fortsätter arbetet med att inventera den fysiska tillgängligheten i Västra Götalandsregionens verksamheter, rapportera behov av åtgärder för enkelt avhjälpta hinder och följa upp arbetet. Ökad jämlikhet och minskad diskriminering Ökad jämlikhet och minskad diskriminering är ett av kommitténs huvuduppdrag och större delen av kommittén arbete främjar detta. Under 2016 arbetar kommittén särskilt med att ta fram ett förslag till samordnad regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter, enligt uppdrag från regionstyrelsen. 2.6 Verksamhetens miljöarbete Krav på ekologiska och rättvisemärkta livsmedel ska ställas vid bokning av möten, seminarier och konferenser som kommittén arrangerar.

10 Detaljbudget 2016 Kommittén för rättighetsfrågor 6 (9) 4. Ekonomi De ekonomiska förutsättningarna utgår från verksamheten och budget För att säkerställa verksamheten för kommitténs ansvarsområde och de mål som finns har kommitténs regionbidrag indexerats för 2016 med 2 %. I kommitténs detaljbudget för 2016 finns medel motsvarande 19,5 mnkr reserverade och kopplade till bildandet av ett regiongemensamt koncernkontor på tjänstemannasidan. Detaljbudget i mnkr Finansiering mnkr mnkr Regionfullmäktige, fastställt regionbidrag 40,3 41,1 Medlemsavgifter för Tillgänglighetsdatabasen 0,9 1,2 Summa intäkter 41,2 42,3 Avdelning personal+ personalomkostnader, hyra + drift lokaler, utrustning 19,0 19,5 Tillgänglighetsdatabasen 2,9 3,0 Organisationsbidrag, utvecklingsmedel & stipendier, ex 15,0 15,3 - org.bidrag funktionshinder (11) - org.bidrag övriga (2,8) - stipendier (0,25) - samråd, utbildning, kommunikation (1,25) Forskning och utveckling och 2,9 3,0 Projektbidrag (externt) - FoU - Externa projektbidrag Kommittén för rättighetsfrågor 1,4 1,5 Summa kostnader 41,2 42,3 4.1 Eget kapital Kommittén för rättighetsfrågor hade vid ingången 2015 ett eget kapital motsvarande 3,0 mnkr. Med hänsyn till redovisad årsprognos per augusti med ett +- 0 resultat för 2015, kommer det ingående egna kapitalet 2016 fortsatt vara 3,0 mnkr. 4.2 Investeringar Kommittén har för sin egen del ingen fastlagd investeringsbudget, och inga investeringar har planerats för 2016, med koppling till kommitténs ansvarsområde.

11 Detaljbudget 2016 Kommittén för rättighetsfrågor 7 (9) Fördjupad rapport till kommittén för rättighetsfrågor A. Kommitténs egna mål Utöver regionfullmäktiges prioriterade mål för 2016 får kommittén lägga till 1-2 mål som särskilt rör kommitténs ansvarsområden. Kommitténs egna mål är: 1. Det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter inom Västra Götalandsregionen stärks 2. Invånarnas egenmakt 2 stärks B. Indikatorer Mål 1: Det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter inom Västra Götalandsregionen stärks Indikatorer: Utfall augusti 2015 Måltal 2016 Andel verksamheter, i egen eller privat regi, som har inventerat sina enheter i TD (Tillgänglighetsdatabasen) (%) Andel upphandlade konferensanläggningar som har inventerat sina verksamheter i TD (%) Andel deltagare i utbildning i FN:s konvention om barnets rättigheter som upplever att kunskapen varit användbar i sitt arbete. (%) Mål 2: Invånarnas egenmakt stärks Indikatorer: Utfall augusti 2015 Måltal 2016 Antalet externa sökträffar på TD (Tillgänglighetsdatabasens) publika sidor ökar (1 jan-13 aug) 5 % ökning i jämförelse med föregående år Andel företrädare för civilsamhället som upplever att samråden tar upp frågor som är relevanta för dem (%) Utgångsvärde saknas 85 2 Egenmakt är en översättning av det engelska ordet empowerment, som är en del i ett människorättsbaserat arbetssätt. Egenmakt kan definieras som rättighetsbärarnas kapacitet att hävda sina mänskliga rättigheter. Egenmakt kan även definieras som att människor har verktyg och förutsättningar att forma sin egen framtid. (Se exempelvis Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. Regeringens proposition 2008/09:158).

12 Detaljbudget 2016 Kommittén för rättighetsfrågor 8 (9) C. Aktiviteter C.1. Systematiskt arbete med mänskliga rättigheter Ta fram ett förslag till samordnad regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter. Följa upp arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens verksamheter och presentera förslag till förbättringar. Sammanställa uppföljning och slutrapport av Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Rapportera åtgärder av enkelt avhjälpta hinder i Västra Götalandsregionens egna lokaler till regionstyrelsen. Arbetet sker i samverkan med fastighetsnämnden. Integrera rättighetsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag. C.2. Utveckla kunskap och metoder för att bidra till ett rättighetsbaserat arbetssätt Inventera regionens verksamheter avseende fysisk tillgänglighet. Arbetet sker i nära samverkan med hälso- och sjukvårdsnämnderna, kulturnämnden, fastighetsnämnden och kollektivtrafiknämnden. Analysera förutsättningarna att bredda TD till fler diskrimineringsgrunder. Utveckla krav på mänskliga rättigheter i upphandlingar. Utveckla erfarenheterna från pilotprojekten om människorättsbaserat arbetssätt. Erbjuda Västra Götalandsregionens förvaltningsledningar och politiker utbildning i mänskliga rättigheter. Erbjuda Västra Götalandsregionens förvaltningsledningar, politiker och verksamheter utbildning i barnets mänskliga rättigheter i enlighet med Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter Ta initiativ till att integrera mänskliga rättigheter och människorättsbaserat arbetssätt i Västra Götalandsregionens ledarskapsutbildningar. C.3. Fördjupad och utvecklad invånardialog för ökad delaktighet och integration Genomföra dialog med civilsamhället genom kommitténs samråd samt dialog med referensgrupper med barn och unga. C.4. Arbetsgivaransvar Erbjuda långtidsarbetslösa unga arbetslivserfarenhet som inventerare av fysisk tillgänglighet av regionens verksamheter. Detta sker i samverkan med personalutskottet. Erbjuda feriepraktik för gymnasieungdomar som barnrättsutvecklare. Följa upp andel långtidsarbetslösa unga som efter avslutad anställning på avdelning rättighet under 2015 fått arbete under sammanlagt minst 1 månad eller påbörjat studier (%)

13 Detaljbudget 2016 Kommittén för rättighetsfrågor 9 (9) C.5. Kommunikation och information Att utveckla kommunikationen utifrån intressentanalys är prioriterat. Medverka vid West Pride, MR-dagarna samt arrangemanget av SKL:s utställning Hon, hen, han. C.6. Mänskliga rättigheter som förutsättning för en hållbar samhällsutveckling Delta i arbetet med sociala investeringsmedel, som syftar till att stödja tidiga och förebyggande insatser för att öka andelen barn som går ut grundskolan med godkända betyg. Arbetet sker i samverkan med regionutvecklingsnämnden, folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Delta i arbetet med samverkansplattformen för interkulturell dialog, som syftar till att främja integration i länet. Arbetet sker i samverkan med kulturnämnden, folkhälsokommittén och regionutvecklingsnämnden. Drifta och utveckla TD (Tillgänglighetsdatabasen). Skapa möjlighet för externa användare att nyttja TD (Tillgänglighetsdatabasen). Delta i arbetet med att genomföra strategin Jämställt Västra Götaland tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och de 56 anslutna kommunerna, myndigheterna och ideella föreningarna. Besluta om fördelning av bidrag till regionala intresseföreningar, exempelvis patientföreningar, funktionshindersorganisationer, föreningar som företräder de nationella minoriteterna, HBTQ-organisationer och barnrättsorganisationer. Besluta om och uppmärksamma stipendiet för parasport och stipendiet för mänskliga rättigheter. Kommunicera ut Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet version 3, när den antagits i regionstyrelsen. Dokumentet kommer också att kommuniceras ut till Västra Götalands 49 kommuner.

14 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret avdelning rättighet Handläggare: Anjelica Hammersjö Telefon: E-post: Till kommittén för rättighetsfrågor Åtgärder utifrån uppföljning av handlingsplan för implementering av FN:s konvention för barnets rättigheter Förslag till beslut Kommittén för rättighetsfrågor föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen uppmanar förvaltningar och bolag att i sina verksamhetsplaner för 2016 redovisa planerade aktiviteter för att uppnå regionfullmäktiges mål och åtgärder i handlingsplan för implementering av FN:s konvention för barnets rättigheter. Sammanfattning av ärendet I Västra Götalandsregionens budget 2015 får kommittén för rättighetsfrågor uppdraget att följa upp måluppfyllelsen i Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen och föreslå åtgärder. Uppföljningen presenterades på kommitténs sammanträde den 22 oktober och avdelningen bedömde att behovet av åtgärder kan tas omhand inom ramen för kommitténs detaljbudget Kommittén beslutade att notera uppföljningen samt att föreslå regionstyrelsen att notera rapporten. FP, M, KD och MP lade även ett tilläggsyrkande om att avdelning rättighet skulle återkomma till kommitténs möte den 19 november med förslag till åtgärdsplan för hur handlingsplanen ska uppfyllas. S och V yrkade bifall till tilläggsyrkandet. Fördjupad beskrivning av ärendet Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter har tre mål och sammanlagt sju åtgärder. Uppföljningen av handlingsplanen omfattar beslutade åtgärder och ligger som bilaga till ärendet. Nedan följer en sammanställning av mål, åtgärder, ansvar och status för beslutade åtgärder. I slutet av 2016 kommer handlingsplanen att utvärderas. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

15 Datum Diarienummer RHK (4) Sammanställning av resultaten från uppföljningen Mål 1: Beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv Åtgärder Måltal Ansvarig Status 1.a) Fortbildning är tillgänglig Saknas Kommittén för Uppfyllt för förvaltningarna rättighetsfrågor 1.b) Se till att beslutsfattare och personal får kontinuerlig utbildning Saknas Samtliga nämnder och styrelser Okänd 2.a) Inrätta funktionen ombud för barnets mänskliga rättigheter under ledning av avdelning rättighet Saknas Kommittén för rättighetsfrågor Uppfyllt 2.b) Utreda omfattningen av ombuden på varje förvaltning Saknas Samtliga nämnder och styrelser Okänd 3. Redovisning av mål 1:s åtgärder i förvaltningarnas och bolagens verksamhetsplaner Samtliga förvaltningar och bolag Samtliga förvaltningar och bolag Stickprov visar låg måluppfyllelse Mål 2: Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med ungas delaktighet och inflytande Åtgärder Måltal Ansvarig Status 4. Förvaltningarna redovisar i sina verksamhetsplaner hur de arbetar dialogarbete med barn Samtliga förvaltningar Samtliga förvaltningar Stickprov visar låg måluppfyllelse och unga 5. Utse en referensgrupp med 1 Kommittén för Uppfyllt barn och unga 6. Utveckla Demokratitorgen och andra mötesplatser mellan barn/unga och förtroendevalda rättighetsfrågor - Regionfullmäktiges presidium Uppfyllt Mål 3: Västra Götalandsregionen ska ha god överblick över barns hälsa och levnadsvillkor Åtgärder Måltal Ansvarig Status 7. Utveckla och sprida ett barnhälsoindex - Kommittén för rättighetsfrågor och folkhälsokommittén Uppfyllt

16 Datum Diarienummer RHK (4) Åtgärder för ökad måluppfyllelse Utbildning om barnets rättigheter Kommittén för rättighetsfrågor har ansvar att erbjuda utbildningar till beslutsfattare och personal. Förvaltningarna har ansvar för att skapa möjligheter för beslutsfattare och personal att utbildas. Under planperioden har 387 personer utbildats av kommittén för rättighetsfrågor. Handlingsplanen anger inget måltal. Ombud för barnets rättigheter Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att tillhandahålla kompetens och samordna ombud för barnets rättigheter i ett regionalt nätverk. Omfattningen av ombud ska utredas av varje förvaltning. Under planperioden har 33 ombud för barnets rättigheter tillsatts i förvaltningarna. Vissa förvaltningar har flera ombud medan flera förvaltningar inte har några ombud. Handlingsplanen anger inget måltal, antalet ombud är upp till förvaltningarna att bedöma. Referensgrupper med barn och unga Kommittén för rättighetsfrågor har ansvar för att tillsätta en referensgrupp med barn och unga. Den första referensgruppen tillsattes tidigt under planperioden och aktiviteten i handlingsplanen skulle därmed kunna ses som uppfylld. Utöver detta har avdelning rättighet ett systematiskt arbete med referensgrupper med barn och unga och har tillsatt ett flertal referensgrupper med barn och unga för olika syften och sammanhang. Aktiviteter redovisade i verksamhetsplaner Två åtgärder i handlingsplanen handlar om att förvaltningar och bolag ska redovisa aktiviteter i sina verksamhetsplaner: dels ska deras verksamhetsplaner redovisa ansvar, tidsplanering och beskrivning av hur åtgärderna under handlingsplanens första mål ska implementeras och dels ska verksamhetsplanerna redovisa hur de arbetar med fortlöpande dialog med barn och unga och hur de tar reda på deras synpunkter. Ett stickprov bland förvaltningarnas verksamhetsplaner visar att endast 1/10 av förvaltningarna redovisar detta. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser. Med anledning av detta är avdelningens förslag till beslut att regionstyrelsen skickar ut en uppmaning om att redovisa sitt arbete med handlingsplanens mål och åtgärder i sina verksamhetsplaner. Utveckling av Demokratitorgen Regionfullmäktiges presidium tog 2015 över ansvaret för Demokratitorgen och har därför ansvar för en av aktiviteterna i handlingsplanen: att fortsätta utveckla Demokratitorgen och andra mötesplatser mellan barn och unga. Ansvaret för att utveckla Demokratitorgen ligger även på utföraren GR Utbildning. Uppföljningen visar att Demokratitorgen har utvecklats på flera sätt under planperioden. Utveckling och spridning av ett barnhälsoindex Kommittén för rättighetsfrågor och folkhälsokommittén har gemensamt ansvar för en aktivitet i handlingsplanen: att utveckla och sprida ett barnhälsoindex. Barnhälsoindexet har tagits fram av folkhälsokommitténs sekretariat och spridits på en gemensam konferens. Aktiviteten är därmed avklarad.

17 Datum Diarienummer RHK (4) Avdelning rättighet Viveca Reimers Avdelningschef Bilaga Uppföljning av Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen Besluten skickas till Regionstyrelsen

18 1 (24) Uppföljningsrapport Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret avdelning rättighet Handläggare: Anjelica Hammersjö Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Uppföljning av Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

19 (24) Innehåll Sammanfattning... 3 Introduktion... 4 FN:s konvention om barnets rättigheter... 4 Syfte med uppföljningen... 4 Metod, material och frågeställningar... 4 Mål 1: Beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv Utbildning om barnets mänskliga rättigheter Ombud för barnets mänskliga rättigheter Redovisning av ansvar, tidsplanering och implementering Mål 2: Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande Referensgrupper med barn och ungdomar Utveckling av Demokratitorgen Dialogarbete med unga i verksamhetsplaner Mål 3: Västra Götalandsregionen ska ha god överblick över barns hälsa och levnadsvillkor Utveckling och spridning av barnhälsoindex Analysdel Ett kunskapsmål om god kännedom En målsättning om systematiskt arbete En överblick över barns hälsa och livsvillkor Bilaga 1: Lista över förvaltningar... 24

20 (24) Sammanfattning I Västra Götalandsregionens budget 2015 får kommittén för rättighetsfrågor uppdraget att följa upp måluppfyllelsen i Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen och föreslå åtgärder. Eftersom planperioden har förlängts till och med 2016 är denna uppföljning en deltidsuppföljning. Fokus är att stämma av hur långt arbetet med åtgärderna i handlingsplanen har kommit, ställa frågor kring vad som saknas för att uppfylla målen och att utvärdera måluppfyllelse hittills. De flesta aktiviteter i handlingsplanen är pågående eller avklarade: Det har genomförts ett flertal utbildningar om barnets rättigheter inom ramen för handlingsplanen, både grundutbildningar och processledning. Det har tillsatts 18 ombud för barnets rättigheter som organiseras i ett regionalt nätverk. Ytterligare 15 ombud har påbörjat ombudsutbildning. Det har tillsatts flera referensgrupper med barn och unga. Grupperna har bidragit med synpunkter på flera styrande dokument och fått återkoppling om hur deras synpunkter har tagits tillvara. Demokratitorgen har utvecklats på flera sätt under planperioden. Ett barnhälsoindex har tagits fram och spridits. Två av handlingsplanens aktiviteter handlar om att verksamheterna ska redovisa särskilda aktiviteter i sina verksamhetsplaner. Ett stickprov visar att endast ett fåtal verksamheter gör detta idag. Uppföljningen visar att det finns utvecklingsmöjligheter i arbetet med utbildningar, ombud och referensgrupper. Ansvaret för dessa ligger under kommittén för rättighetsfrågor och tas omhand i kommitténs detaljbudget Den 5 maj 2015 fick kommittén för rättighetsfrågor uppdraget att ta fram en samordnad regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter 1. När planperioden upphör för Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen är ambitionen att barnets rättigheter ska vara en del av handlingsplanen för mänskliga rättigheter. 1 Ur protokoll från regionstyrelsen , ärendet Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter, dnr RS

21 (24) Introduktion FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter, ofta kallad barnkonventionen, är ett juridiskt bindande avtal som beskriver barnets 2 mänskliga rättigheter. Den har 54 artiklar, varav artikel 2, 3, 6 och 12 är grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas i frågor som rör barn 3. Konventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989 och ratificerades av Sverige året därefter. Idag har praktiskt taget alla världens stater anslutit sig. 4 Västra Götalandsregionen har konkretiserat sitt arbete med konventionen i en handlingsplan: Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen. Handlingsplanen beslutades av regionfullmäktige den 24 september 2013 och gällde ursprungligen Den 14 april 2015 förlängde regionfullmäktige planperioden till och med Syfte med uppföljningen I Västra Götalandsregionens budget 2015 får kommittén för rättighetsfrågor uppdraget att följa upp måluppfyllelsen i av regionfullmäktige beslutade handlingsplaner om rättighetsfrågor och att föreslå åtgärder. 5 En av dessa handlingsplaner är Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen Fokus för denna uppföljning är att stämma av hur långt arbetet med åtgärderna i handlingsplanen har kommit, ställa frågor kring vad som saknas för att målen ska uppfyllas och att utvärdera måluppfyllelse hittills. Förtroendevalda kan använda uppföljningen för att kontrollera om arbetet med handlingsplanen pågår enligt plan. Avdelning rättighet kommer att använda uppföljningen som underlag i arbetet med en samordnad regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter 7, där barnets rättigheter är en del. Metod, material och frågeställningar Uppföljningen utgår från de mål och aktiviteter som har beslutats i handlingsplanen och diskuterar om aktiviteterna har genomförts, om de har gett önskvärda resultat samt om de bidrar till att uppfylla målen i handlingsplanen. Handlingsplanen har tre mål och sju aktiviteter för planperioden ( ). Nedan beskrivs hur mål och aktiviteter har följts upp. 2 Konventionen omfattar alla barn och ungdomar upp till 18 år förutom den artikel som handlar om barn i krig, som stadgar att personer under 15 år inte får rekryteras till soldater. 3 Läs hela barnkonventionen på: En välfärdsregion för alla, förslag till budget 2015 med flerårsplaner Den andra handlingsplanen är Handlingsplan för arbetet år med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) 7 Handlingsplanen är ett uppdrag från regionstyrelsen den 5 maj 2015

22 (24) Mål 1: Beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv För att uppnå det första målet i handlingsplanen anges tre aktiviteter i handlingsplanen: Den första aktiviteten är att beslutsfattare och personal får utbildning i barnets rättigheter ur ett intersektionellt 8 perspektiv. Den andra aktiviteten handlar om att inrätta ombud för barnets rättigheter. Den tredje aktiviteten är att varje förvaltning eller bolags verksamhetsplan ska redovisa ansvar, tidsplanering och beskrivning av hur målets åtgärder ska implementeras. Utbildning om barnets rättigheter har följts upp genom att besvara frågorna: 1. Hur många och vilka har utbildats? 2. Vilket innehåll och vilken omfattning har utbildningarna haft? 3. Uppfattar deltagare i utbildningsinsatserna att deras kunskap om barnets rättigheter har ökat? 4. Uppfattar deltagare att kunskapen är relevant/användbar? Fråga ett och två har besvarats genom intervjuer med de personer som har genomfört utbildningarna. Fråga tre och fyra har besvarats genom att sammanställa resultaten av de löpande utvärderingarna av utbildningarna. Ombud för barnets rättigheter har följts upp genom att besvara frågorna: 1. Hur många ombud har tillsatts? 2. Har ombudsfunktionen lett till förändringar i verksamheterna? Frågorna har besvarats genom intervjuer med de personer som utbildat och samordnat ombuden. Fråga två har även besvarats genom att studera anteckningar från nätverksträffar för ombud för barnets rättigheter. Implementeringen i verksamhetsplaner har följts upp genom frågan: 1. I hur stor andel av verksamhetsplanerna specificeras ansvar, åtgärder och tidsplanering? Frågan har besvarats genom att studera ett stickprov av verksamhetsplaner för Urvalet består av var tredje förvaltning i bokstavsordning (se bilaga 1). Mål 2: Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande Det andra målet i handlingsplanen har tre aktiviteter. Den första aktiviteten handlar om att förvaltningarna i sina verksamhetsplaner ska redovisa hur de arbetar med fortlöpande dialog med barn och unga och hur de tar reda på deras synpunkter. Den andra aktiviteten handlar om att utse en referensgrupp som består av barn och ungdomar år. Den tredje aktiviteten handlar om att fortsätta utveckla Demokratitorgen och andra mötesplatser mellan barn/unga och förtroendevalda. Dialogarbetet i verksamhetsplanerna har följts upp genom frågan: 1. I hur stor andel av verksamhetsplanerna beskrivs dialogarbete med unga? 8 Intersektionalitet är ett analysverktyg som används för att visa hur maktordningar hänger ihop och påverkar varandra, exempelvis hur barns villkor varierar beroende på om de har en funktionsnedsättning eller ej.

23 (24) Frågan har besvarats genom att studera ett stickprov av förvaltningarnas verksamhetsplaner för 2015 (se bilaga 1). Referensgrupperna samt Demokratitorgen har följts upp genom frågorna: 1. Har en referensgrupp skapats under planperioden? 2. Hur fungerar referensgruppen som kanal för att systematiskt arbeta med ungas delaktighet och inflytande? 3. Har Demokratitorgen vidareutvecklats under planperioden? 4. Hur fungerar Demokratitorgen som kanal för att systematiskt arbeta med ungas delaktighet och inflytande? Fråga ett och två har besvarats genom intervjuer med de personer som tillsatt referensgrupperna. Fråga tre och fyra har besvarats genom dokumentstudier av den sammanställning från Demokratitorgen som tagits fram av GR Utbildning under planperioden samt den utredning av Demokratitorgen som genomförts av kommittén för rättighetsfrågor. Fråga tre och fyra har även följts upp genom en intervju med projektledaren för Demokratitorg. Mål 3: Västra Götalandsregionen ska ha god överblick över barns hälsa och levnadsvillkor Det tredje målet i handlingsplanen har en aktivitet: Att utveckla och sprida ett barnhälsoindex. Aktiviteten har följts upp genom frågorna: 1. Har ett barnhälsoindex utvecklats och spridits? 2. Ger barnhälsoindexet en överblick över barns hälsa och levnadsvillkor? Fråga ett och två har besvarats genom att studera rapporten om Västra Götalandsregionens barnhälsoindex. Målet har även följts upp genom en intervju med sammankallande för nätverket Barnmätverket. Fördelar och nackdelar med intern uppföljning Uppföljningen av handlingsplanen har genomförts internt på avdelning rättighet. En fördel med detta är att det finns stor förhandskunskap om organisationen och genomförandet. Det har varit lätt att skapa sig en överblick av vilket material som finns, vad som fungerat bra och mindre bra. En nackdel skulle kunna vara att personer som ansvarar för stora delar av handlingsplanen arbetar på avdelning rättighet. Därmed skulle det kunna tänkas ligga i avdelningens intresse att framställa det egna arbetet så bra som möjligt. Eftersom syftet med uppföljningen är att vara ett underlag för lärande har dock avdelningen ett intresse av att analysera både framgångsfaktorer och svårigheter, för att förbättra arbetet under planperiodens sista år. Uppföljningen har försökt vara så transparent som möjligt i metodval och källor för att det ska vara tydligt hur analysen har gjorts och på vilka grunder.

24 (24) Mål 1: Beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv För att uppnå handlingsplanens första mål ska beslutsfattare och personal utbildas om barnets rättigheter och det ska inrättas ombud för barnets mänskliga rättigheter. Dessutom ska varje förvaltning eller bolags verksamhetsplan redovisa ansvar, tidsplanering och beskrivning av hur åtgärderna under målet ska implementeras. Nedan följer en genomgång av arbetet med åtgärderna hittills Utbildning om barnets mänskliga rättigheter Enligt handlingsplanen ska kommittén för rättighetsfrågor säkra att fortbildning om barnkonventionen är tillgänglig för förvaltningarna. Som en del av arbetet med handlingsplanen har f.d. Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter 9 tagit fram ett utbildningskoncept om barnets rättigheter som har erbjudits till förvaltningarna: En grundutbildning i hel- eller halvdagsformat, som genomförts antingen som öppna utbildningar eller som skräddarsydda utbildningar med verksamhetsspecifika case. I utbildningskonceptet ingår även processledning av barnrättsarbetet. Den vanligaste utbildningen under planperioden har varit en halvdags grundutbildning. 387 personer har gått en grundutbildning om barnets rättigheter Grundutbildningen innehåller en introduktion till barnets rättigheter, historik, en presentation av synen på barn i barnkonventionen, en genomgång av kraven på offentlig verksamhet att implementera barnkonventionen, fyra olika sätt att förhålla sig till barnkonventionen och barnrättsperspektivet, en fallstudie samt ett kunskapsquiz. Utbildningen varvar information med dialog och reflektion. Under planperioden har 387 personer inom Västra Götalandsregionen deltagit i grundutbildning om barnets rättigheter. De 387 personer som gått grundutbildningen under planperioden kommer från Folktandvården, Barn och ungdomskliniken Södra Älvsborgs sjukhus och Habilitering och Hälsa. Processledning för att stödja verksamheters utvecklingsarbete Processledning är en metod för att stödja verksamheter i deras utvecklingsarbete. Processledning kan se ut på olika vis. En verksamhet kan exempelvis få processledning under en dag genom en så kallad dialogworkshop. Under workshopen ser verksamheten över nuläge, möjligheter och utmaningar i arbetet med barnets rättigheter. Processledning kan också handla om att ge en förvaltnings eller verksamhets stöd under själva förändringsarbetet. Det kan exempelvis ske via telefonsamtal, mail och/eller uppföljningsmöten. Utvecklingsenhetens dialogworkshops har haft deltagare från både kommunal och regional nivå. Exempel på verksamheter inom Västra Götalandsregionen som har deltagit är familjecentraler, barnhälsovården, barn- och ungdomshabiliteringen, vårdcentraler inom Närhälsan samt Regionservice. 9 Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter är sedan den 1 januari 2015 en del av avdelning rättighet.

25 (24) Under planperioden har 353 personer deltagit i processledning om barnets rättigheter. Två olika former för utvärdering av utbildningarna Under planperioden använde Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter två olika former för utvärdering av utbildningarna. I början av planperioden användes en enkätutvärdering, där deltagarna fick svara på frågor om hur de uppfattade utbildningarna. I slutet av planperioden användes istället en utvärdering som kallas PMI, Positivt, Mindre bra, Intressant. Den första metoden är kvantitativ, vilket gör att det är möjligt att redovisa statistik över hur deltagarna uppfattat utbildningen. Den andra metoden är kvalitativ och baserad på fritextsvar. Nedan redovisas de olika kursutvärderingarna. Statistik från de första åtta utbildningarna De första åtta utbildningstillfällena fick deltagarna ta ställning till ett antal påståenden, varav två är relevanta för denna uppföljning: Grundutbildningen gav mig ökad kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter respektive Grundutbildningen gav mig en större förståelse för vad FN:s konvention om barnets rättigheter innebär för mig i mitt dagliga arbete. Deltagarna fick gradera i vilken grad de instämde i påståendet på en skala från ett till sju, där 1 = instämmer i låg utsträckning och 7 = instämmer i hög utsträckning. Nedan redovisas två diagram som sammanställer svaren på dessa frågor. Fig 1: Antal personer som fått ökade kunskaper om barnets rättigheter Grundutbildningen gav mig ökad kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter personer svarade på frågan om de fått ökade kunskaper om barnets rättigheter. Av dessa svarade 146 personer (63,7 %) 5, 6 eller 7, och kan därför antas instämma i påståendet i hög eller mycket hög grad.

26 (24) Fig 2: Antal personer som fick högre förståelse för hur konventionen ska tillämpas Grundutbildningen gav mig en större förståelse för vad FN:s konvention om barnets rättigheter innebär för mig i mitt dagliga arbete personer svarade på frågan om de fått större förståelse för vad FN:s konvention om barnets rättigheter innebär i deras dagliga arbete. Av dessa svarade 135 personer (64,9 %) 5, 6 eller 7, och kan därför antas instämma i påståendet i hög eller mycket hög grad. Diagrammen visar inte någon exakt kunskapsnivå om barnets rättigheter. Svaren från deltagarna beror på vilken kunskap om barnets rättigheter de hade sedan innan. Däremot säger svaren mycket om målgruppsanpassningen: I vilken grad pedagogerna har anpassat utbildningen så att så många som möjligt fick ökad kunskap om barnkonventionen och större förståelse för hur den kan tillämpas. Två tredjedelar av deltagarna verkar uppleva att pedagogerna lyckades mycket bra med detta. Pedagogernas löpande utvärderingar av utbildningarna I den senare delen av planperioden har utbildarna arbetat med en utvärdering som kallas för PMI (Positivt, Mindre bra, Intressant). Metoden innebär att deltagarna i slutet av en utbildningsdag får svara på frågorna: Vad upplevde du var positivt med utbildningsdagen? Vad upplevde du var mindre bra med utbildningsdagen? Fanns det något du upplevde extra intressant (en reflektion eller lärdom)? Nedan visas ett exempel på en utvärdering med PMI: 3. Positivt: Att fokusera/fundera på FN:s barnkonvention nedkokad till min situation i mitt behandlingsrum. 4. Mindre bra: Det kunde vara lite fler fallbeskrivningar och diskussion. 5. Intressant: Att lära sig mer. Jag har trott att jag vetat vad barnkonventionen är, men egentligen visste jag ingenting. Uppföljningen har inte analyserat det stora samlade textmaterialet från dessa utvärderingar, eftersom det inte har bedömts vara relevant för denna deltidsuppföljning. Utvärderingarna har däremot använts av utbildarna för att löpande utveckla utbildningarna om barnets rättigheter.

27 (24) 1.2. Ombud för barnets mänskliga rättigheter Den andra aktiviteten för att öka kännedomen om barnets mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen är att inrätta funktionen ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets mänskliga rättigheter, som ska ingå i ett regionalt nätverk under ledning av Hälsoäventyret Oasen 10. Ombuden ska ha spetskompetens om barnrättsperspektivet ur ett intersektionellt perspektiv i relation till den egna verksamheten, och ska fungera som stöd till sin ledning i barnrättsfrågor. Flera olika slags ombud bevakar frågor som rör barn Inom Västra Götalandsregionen finns idag ett flertal funktioner som ansvarar för arbetet med barn, barnperspektiv och/eller barnets rättigheter. Förutom de ombud för barnets rättigheter som tillsatts utifrån handlingsplanen finns även: Barnombud inom projektet Barn som anhöriga Barnrättsombud som utbildats av Drottning Silvias barnsjukhus Barnrättssamordnare inom tandvården Barnperspektivutvecklare på Mölndals sjukhus, som ska utveckla arbetet inom sjukvården med utgångspunkt i barnperspektivet. Denna uppföljning fokuserar endast på de ombud för barnets rättigheter som tillsatts av f.d. Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter utifrån handlingsplanen. Ombud för barnets rättigheter organiseras i ett regionalt nätverk 18 ombud för barnets rättigheter har tillsatts i förvaltningarna. Idag finns ombud för barnets rättigheter inom Närhälsan, Habilitering och Hälsa, Folktandvården, Södra Älvsborgs sjukhus samt NU-sjukvården. Den 23 september 2015 påbörjades utbildning av ytterligare 15 ombud. Den 7 oktober 2015 är de nya ombuden klara med sin ombudsutbildning och då kommer det att finnas sammanlagt 33 ombud för barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen. Vissa förvaltningar har flera ombud medan andra förvaltningar inte har något ombud. Ombud för barnets rättigheter ingår i ett regionalt nätverk. En genomgång av anteckningar från nätverksträffar under 2014 och 2015 visar att flera deltagare upplever att rollen som ombud bidrar till utvecklingsarbetet. Andra känner sig ensamma i sin roll och upplever att arbetet inte prioriteras tillräckligt. [Y] ger många bilder av att det inte händer så mycket inom området barnrätt och att hon ibland kan känna sig ensam i arbetet. Fler behöver utbildas och ett större grepp behöver tas kring frågorna. Nu har hennes chef slutat, vilken har varit mycket positiv till arbetet. [Z] är orolig för att detta kommer försvinna helt och hållet. Fokus på nedskärningar och ekonomi gör att det inte finns tid för kompetensutveckling, reflektion och fokus på barnen. Ur anteckningar nätverksträff 22 april Hälsoäventyret Oasen bytte senare namn till Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter och är numera en del av avdelning rättighet