Sammanträdet är öppet för allmänheten.

Transkript

1 1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Tid: Måndag kl OBS! Tiden Plats: Österlånggatan 72 Sammanträdet är öppet för allmänheten. ARBETSLIVSNÄMNDEN Lars-Åke Johansson Dag Forsström Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande: Majoriteten tisdagen den 9 december kl Oppositionen måndagen den 8 december kl ÄRENDEN 1. Val av justerande ledamot och ersättare (Förslag: Birgitta Bergman med Bo Unosson som ersättare, justeringsdatum: onsdag 17december). 2. Information från Förvaltningschefen 3. Information från Kontaktpolitiker 4. Budgetuppföljning efter november 2014 Bilaga 5. Lokalresursplan Bilaga 6. Remiss Policy; Vårt förhållningssätt - hur vi motverkar oegentligheter Bilaga 7. Sysselsättning och ungdomsledare Bilaga 8. SFI utbildning i akademisk miljö

2 2 9. ANMÄLNINGSÄRENDEN a) Protokollsutdrag KF Reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst Dnr 2014/ALN b) Delårsrapport januari-augusti 2014 Dnr 2014/ALN c) Protokollsutdrag KS , 499 Kommunstyrelsens sammanträdesdagar 2015 Dnr 2014/ALN d) Arbetslivsförvaltningen protokoll FSG av DELEGATIONSÄRENDEN a) Socialutskott Försörjningsenhetens Protokoll av , ÖVRIGA FRÅGOR

3 Sida 1(1) Arbetslivsförvaltningen Per-Olof Jinnegård Dnr 2014/ALN0027 Arbetlivsnämnden Budgetuppföljning efter november 2014 Förslag till beslut Arbetslivsnämnden godkänner budgetuppföljningen januari-november 2014 med helårsprognos. Nämndens yttrande i sammanfattning Arbetslivsnämnden har tagit dela av upprättad budgetuppföljningen januari-november 2014 med helårsprognos. Nämndens yttrande i sin helhet Arbetslivsnämnden upprättar budgetuppföljning med helårsprognos efter varje månad och redovisar denna för nämnden. Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef Per-Olof Jinnegård Chef för ekonomifunktion Bilaga: Månadsuppföljning november 2014 Arbetslivsnämnden

4 Månadsuppföljning November 2014 Arbetslivsnämnden

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Nämndens verksamhet Resultat Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamhetsmått Funktionshinderverksamhet Socialpsykiatri Individ- och familjeomsorg Arbetsmarknadsinsatser Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning November (11)

6 1 Inledning Arbetslivsnämndens huvuduppgift är att fullgöra kommunens arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser. Nämnden ansvarar för att bidra till att motverka arbetslösheten i kommunen genom att verksamheten svarar mot arbetsmarknaden och den enskildes behov. Arbetslivsnämndens arbetsmarknad- och sysselsättningspolitiska insatser är organiserade under Jobb Borås. Jobb Borås ansvarar för nämndens alla arbetsmarknadsanställningar och för alla feriearbeten. Nämnden ansvarar för försörjningsstödet, för att nå syftet med att den enskilde ska nå egen försörjning arbetar nämnden med utredande, aktiverande och arbetsförberedande åtgärder. I juni 2010 infördes lov, lagen om valfrihet inom daglig verksamhet LSS. För de som valt att ha sin dagliga verksamhet inom Borås Stad har Arbetslivsnämnden utföraransvar över. Nämnden har också utföraransvar över daglig verksamhet socialpsykiatri. I båda verksamheterna erbjuds arbetsliknande sysselsättning. Med början från är Borås Stad, Arbetslivsnämnden värdkommun för Boråsregionens etableringscenter, där kommunerna Borås, Bollebygd, Mark, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda ingår. Arbetslivsnämnden ansvarar för ledning och samordning av Borås Stads integrationsarbete. Nämnden ansvarar för Borås Stads del i Sjuhärads samordningsförbund, där övriga parter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. Till nämndens uppgifter hör också ansvaret för personliga ombud och tolkförmedlingen Väst. 2 Nämndens verksamhet Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Sålda platser Statsbidra g Avgifter och övriga intäkter Summa intäkter Utfall Budget 2014 Budget Utfall Prognos 2014 Avvikelse Personal Lokaler Försörjnin gsstöd Övrigt Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning November (11)

7 Tkr Kapitalko stnader Summa kostnade r Buffert (endast i budget) Nettokos tnad Kommun bidrag Resultat efter kommun bidrag Godkänt ianspråkt aget ackumul erat resultat Resultat jfr med tillgängli ga medel Ackumul erat resultat Utfall Budget 2014 Budget Utfall Prognos 2014 Avvikelse Resultatanalys Arbetslivsnämnden beräknar göra ett underskott med tkr, daglig verksamhet LSS tkr, daglig verksamhet socialpsykiatri tkr, feriearbeten tkr, arbetsmarknadsinsatser tkr, försörjningsstöd tkr och buffert tkr. Intäkterna beräknas gå plus med tkr. Sålda platser består av sålda platser till andra kommuner när det gäller Boråsregionens etableringscenter och till Sociala omsorgsförvaltningen när det gäller Daglig verksamhet LSS och socialpsykiatri. Statsbidragen består av bidrag från migrationsverket för Boråsregionens etableringscenter, bidrag från Boverket för Urban 15 och bidrag från Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsanställningar. beräknas överstiga budget med tkr. Avgifter och övriga intäkter beräknas klara sin budget. De största posterna inom avgifter och övriga intäkter är, intäkter för övergångsbostäder, intäkter från Samordningsförbundet gällande projekt Krut och Lotsen, matavgifter inom LSS och försäljning inom LSS, socialpsykiatrin och Återbruk. Kostnaderna beräknas gå back med tkr. Personalkostnaderna minus med , varav daglig verksamhet LSS tkr, daglig verksamhet socialpsykiatri tkr samt feriearbeten tkr samt arbetsmarknadsinsatser tkr. Nettoutbetalningar av försörjningsstöd tkr och tkr buffert. Lokaler beräknas gå plus minus noll, detsamma gäller övrigt. De större posterna inom övrigt är, kostnader för övergångsbostäder, livsmedelsinköp, köp av platser inom Boråsregionens etableringscenter och SFI och köp av verksamhet från Studieförbundet Vuxenskolan. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning November (11)

8 Utveckling av försörjningsstödet, tkr Utfall tkr Utfall tkr Utfall tkr Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug September September September Oktober Oktober Oktober November November November S:A Jan-Nov S:A Jan-Nov S:A Jan-Nov Prog Bokslut Bokslut Bokslut Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Administr ation, nämnd IFO ekonomis kt bistånd exkl. försörjnin gsstöd Försörjnin gsstöd Daglig verksamh et LSS Daglig verksamh et psykiatri Integratio n Arbetsma rknadsins atser Feriearbet en Utfall Budget2014 Budget Utfall Prognos 2014 Avvikelse Övrigt Buffert Summa Arbetslivsnämnden beräknar att göra ett underskott med tkr, daglig verksamhet LSS tkr, daglig verksamhet socialpsykiatri tkr, feriearbeten tkr, arbetsmarknadsinsatser tkr, försörjningsstöd tkr och buffert tkr. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning November (11)

9 Administration Administrationen som består av nämndverksamhet, förvaltningsledning, ekonomifunktion och personalfunktion. Administrationen tillsammans med verksamheten prioriterar förbättring och kvalitetsarbete med hjälp av metoder och verktyg som Borås Stad har valt att arbeta med, Lean och Sixsigma. Administrationen beräknas göra ett nollresultat. IFO Rätt till ekonomiskt bistånd, prövas individuellt. Det skall finnas kompetent personal, med sådan utbildning att detta kan bedömas på ett rättssäkert sätt enligt gällande lagstiftning och regelverk. Alla rutiner ska vara skriftliga för att skapa rättsäkerhet och likriktning på enheten, skriftliga rutiner underlättar också för oerfaren personal. Nettokostnaden för försörjningsstödet är t.o.m. november tkr. Budgeten för samma period tkr, nettokostnaden är lägre jämfört med budget med tkr. Jämfört med 2013 är resultatet bättre med, tkr och jämfört med år 2012 är resultatet bättre med tkr. Nettokostnaden för försörjningsstödet beräknas till tkr, ett överskott med tkr. Förutsättningar för försörjningsenheten är att det finns många socialsekreterare, en stor del av personalen är ung och oerfaren och personalomsättningen är emellanåt hög. I Borås Stad är de en normal arbetslöshet, en låg utbildningsnivå och många nyanlända. Grundinställningen för både personal och klienter är tydlighet och att målet ska vara egen försörjning. Klienten ska veta vad som förväntas av honom/henne och känna en trygghet vid besök hos försörjningsenheten som i normal fallet är en gång i månaden. Ansökan av ekonomiskt bistånd ska vara skriftlig och rättssäker och det ska finnas möjligheter för klienten att förstå sin egen ekonomi och möjlighet att ta kontroll över sin egen situation. Inom försörjningsstödet ska det finnas tydlig dokumentation för att både socialsekreteraren och klienten ska veta aktuell planering samt uppföljning. Tydlig dokumentation underlättar alltid vid handläggarbyten. Framgångarna inom försörjningsenheten består också av de små detaljerna som gör skillnaden, små saker får stora saker att hända. Inom försörjningsstödet läggs det ner mycket arbete på att ha ett så lågt försörjningsstöd som möjligt. Redan vid ansökan av försörjningsstöd försöker socialsekreteraren att hitta andra alternativ av försörjning än försörjningsstöd. Det finns olika metoder för att ha ett så lågt försörjningsstöd som möjligt. En metod är att det arbetas med rutiner som bland annat innebär tydliga och standardiserade arbetsprocesser som bidrar till en tydlighet i socialsekreterarens ansvar, graden av krav och kontroll är höga och strukturerade. Det innebär att ledningen har insyn i hur arbetet bedrivs, begränsningarna i handlingsfriheten ökar rättsäkerheten för klienter och handläggare. En annan metod är att ansvara för hela processen när det gäller försörjningsstödet. I jämförelse med andra kommuner i Borås Stads storlek har försörjningsstödet inte valt att dela upp arbetsmomenten motivation och ekonomisk handledning. Socialsekreteraren ansvarar för hela processen och får en helhetskunskap och en relation till klienten, vilket bidrar till att det finns möjligheter att följa upp klientens ekonomi och förhindra felutbetalningar. Arbetslivsnämnden har även två FUT-utredare som arbetar med felaktiga utbetalningar, de avlastar också socialsekreterarna i syfte att inte hamna i dubbla roller. Det är FUT-utredarna som återkräver bistånd och verksamheten har framför allt en förebyggande effekt. Växla bidrag mot lön är en annan metod som går ut på att hålla nere kostnaden för försörjningsstöd. Metoden bygger på att personer som befinner sig i ett passivt bidragsberoende får en möjlighet till ett lönearbete i syfte att nå egen försörjning. Vinsten för individerna är att få en egen lön, prova på ett arbete, komma in i ett socialt sammanhang och få nyttig erfarenhet på väg ut mot egen försörjning. Till och med november har personalkostnaden varit kr, arbetsmarknadsstödet har varit kr, personalkostnaden minus arbetsmarknadsstödet har då varit kr. Under samma period har minskningen av utbetalning av försörjningsstöd varit kr, på helår beräknas att försörjningsstödet minskas med tkr och personalkostnaden minus arbetsmarknadsstödet kostar tkr. Nettobesparingen på metoden att växla bidrag mot lön blir då 500 tkr. Antalet personer som växlat bidrag mot lön t.o.m. novmeber har varit 89 st varav 59 män och 30 kvinnor. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning November (11)

10 Övrigt IFO administration beräknas göra ett plusresultat på 400 tkr, främst beroende på lägre personalkostnader än budgeterat. Daglig verksamhet LSS I juni 2010 infördes lov, lagen om valfrihet inom daglig verksamhet LSS. De deltagare som finns i Borås Stad kan välja mellan att göra sin dagliga verksamhet inom Borås Stad eller välja ett externt alternativ. Inom Arbetslivsnämndens daglig verksamhet LSS som under 2011 gjorde ett underskott med tkr, för år 2012 ett underskott med tkr, för år 2013 ett underskott med tkr. För år 2014 finns det ett budgeterat underskott med tkr. Resultatet för år 2014 beräknas till tkr. 802 tkr sämre än det budgeterade underskottet största anledningen är de nya deltagarna som kommit in inom LSS daglig verksamhet har ett större behov av insatser. Arbetslivsnämnden har utföraransvar för funktionshindrade inom målgruppen LSS daglig verksamhet. Verksamheten erbjuder arbetsliknande sysselsättning för funktionsnedsatta personer inom LSS. Arbetslivsnämnden har både egna arbetsplatser som är integrerade på olika företag och föreningar. Arbetsplatser i egen regi är bland annat caféverksamhet, bageri, skog och trädgårdsarbete samt legoarbete. För de deltagare som står längst ifrån arbetsmarknaden erbjuds aktivitet/upplevelse av dagen. Denna verksamhet bedriva i egna lokaler, aktiviteterna är bland annat gymnastik, musik, promenader och skapande verksamhet. Antal personer med daglig verksamhet LSS var , 315 jämfört med , 301. Daglig verksamhet socialpsykiatri Arbetslivsnämnden har utföraransvar för daglig verksamhet inom socialpsykiatrins målgrupper. Verksamheten finns ute på olika företag och inom Borås Stad. Arbetslivsnämndens är caféverksamhet, butik, legoarbete och öppen verksamhet i form av aktivitetshus. Det finns ca 200 deltagare i verksamheten. Inom verksamheten finns ett budgeterat underskott på 400 tkr. Integration Boråsregionens etableringscenter som startade där Borås Stad tillsammans med 5 andra kommuner, Bollebygd, Mark, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda bedriver etableringen för de nyanlända. Verksamheten beräknas klara sin budget. De olika kommunerna betalar för sina respektive invånare. Verksamheten består av administration, samhällsinformation, SFI-undervisning och köp av tolkservice. Det finns 9 st flyktinghandläggare som administrerar verksamheten. Länsstyrelsen i Västra Götaland har beviljat Boråsregionens etableringscenter kr för insatsen interkommunal samverkan om ett mer spritt mottagande av nyanlända. Boråsregionens etableringscenter ska arbeta för ett jämnare geografiskt mottagande mellan de sex medlemskommunerna, samt undersöka och ge förslag på åtgärder om orsakerna till att nyanlända flyttar ut från mottagande kommuner. Ett kommunbidrag på 400 tkr har Arbetslivsnämnden fått för samhällsorientering för alla. Övriga delar under integration där kommunbidraget används är invandrarservice. Under integration ingår också finskt förvaltningsområde som finansieras med statliga medel. Alla verksamheter inom integration beräknas göra ett nollresultat. Arbetslivsnämnden har fått ett bidrag för flyktingguider/fadderfamilj från Länsstyrelsen med kr. Satsningar under integrationsområdet för år 2014 En särskild satsning på mångfaldsinformation. Under året skall ett systematiskt mångfaldsarbete i syfte att motverka rasism och fördomar, bedrivas riktat mot Borås Stads gymnasieskolor och grundskolor på högstadienivå. Arbete skall ske i samråd med skolorna för att nå så många elever som möjligt. En integrationsdag hat anordnats under 2014, invandrar föreningar och idéburna organisationers roll i integrationsarbetet ska lyftas fram. En särskild satsning görs för att minska andelen vuxna som saknar grundskolekompetens och är Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning November (11)

11 aktuella för försörjningsenheten. Det innebär ett strukturerat arbetssätt för arbetet med individer med prestationsförmåga under 25 % när det gäller individer som inte omfattas av etableringslagen. En särskild satsning görs också på Romsk inkludering. Samverkan och stöd till Romani kulturförening, styrelseutbildning, fortsätt stöd att utveckla föreningen, se över lokalfrågan, öppet hus under våren Övriga aktiviteter som görs är att arbeta med modersmålsundervisning för romska barn i grundskolorna, skapa en uppfattning om hur många Romer som finns i Borås, var de bor och vad de själva upplever för problem, diskriminering etc. Stödja och samarrangera kulturaktivitet som lyfter Romsk kultur tillsammans med Romska företrädare, FVVO (finskspråkiga Romer) och kulturförvaltningen. Under perioden januari-november har Arbetslivsnämnden överfört kr till Stadsdel Norr, CFL, för mottagna flyktingar i åldern 6-15 år, som kommit under perioden januari-november år 2014 och 2013 sammanlagt 273 st. Arbetslivsnämnden har överfört tkr tkr av den statliga etableringsersättningen till Stadsdel Norr, CFL. Sammanlagt tkr. Antalet mottagna flyktingar var , 465 st jämfört med , 510 st. Utav de 465 mottagna flyktingarna kommer 44 % från Syrien, 22 % från Somalia, 13 % från Afghanistan, 5 % från Eritrea, 5 % från Iran, 5 % från Palestina, Yemen 2 %, 1 % från Libanon, 1 % från Colombia, 1 % Azerbajdzjan, 1 % Uganda. Åldersmässigt är det 43 % i åldern år, 17 % 7-15 år, 14 % år, 9 % 2-5 år, år, 9 % år, 3 % 0-1 år, 3 % 6 år samt 2 % 60 år och uppåt. Utbildningsmässigt för vuxna som är över 21 år 280 personer är det 34 % som gått i skola över 12 år, 25 % som gått i skola mellan år, 18 % som gått i skola mellan 7-9 år, 14 % som ej är läs och skriv kunniga, 6 % som gått i skola mellan 4-6 år samt 3 % som gått i skola mellan 1-3 år. Jobb Borås Arbetslivsnämnden ansvarar för Borås Stads arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser. Ansvaret består av utveckling, samordning, genomförande och uppföljning, för kommuninvånare som av försörjningsskäl är i behov av sådana insatser. Verksamheten ska svara mot arbetsmarknaden och den enskildes behov, samt prioritera insatser som leder till att individen kan försörja sig själv. De grupper Arbetslivsnämnden arbetar med är funktionsnedsatta, långtidsarbetslösa, nyanlända och ungdomar. Arbetslivsnämndens arbetsmarknadsinsatser är organiserade under Jobb Borås. Utgångspunkten för Jobb Borås är en samlad ingång till Borås Stads arbetsmarknadsinsatser, fokus på att åstadkomma resultat genom samlade och aktiva åtgärder istället för passiva bidrag och strukturera resurserna kring deltagaren så de blir så effektiva som möjligt. Verksamheten är uppdelad i två delar, Jobb Borås vuxna år och Jobb Borås unga år. Ca deltagare finns inom Jobb Borås. En individuell kartläggning tillsammans med alla deltagare, kartläggningen ska leda till en personlig genomförandeplan. Jobb Borås ska erbjuda ett varierat utbud av arbetsförberedande verksamheter. Exempelvis på arbetsförberedande verksamheter är arbetsprövning, arbetsträning, utbildning, olika former av arbetsmarknadsanställningar. Verksamheten ska kunna möta deltagarnas olika behov och förutsättningar. Verksamheten består av: Administrera och handlägga alla Borås Stads arbetsmarknadsanställningar. Antal personer i arbetsmarknadsinsatser var , 402 personer jämfört med , 349 personer. Varav växla bidrag mot lön var , 89 personer jämfört med , 53 personer. Varav urban 15 Hässleholmen var , 49 personer, jämfört med , 39 personer. Jobb Borås arbetar tillsammans med Stadsdel Öster angående Urban 15. Budgeten för Urban 15 är för Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning November (11)

12 år 2014 är på tkr och kvarvarande medel från år 2013 på tkr. Arbetslivsnämnden del är på tkr och innefattar administrativt stöd och 42 arbetsmarknadsanställningar inklusive ett kunskapslyft. Intäkterna erhålls som statsbidrag från Boverket Varav urbant utvecklingsarbete Norrby var , 22 personer, jämfört med , 2 person. Jobb Borås ska tillsammans med företrädare från stadsdel Väster bedriva insatser för invånarna på Norrby för att öka sysselsättningen genom olika former av arbetsmarknadsanställningar och studier. Samverka med och stödja skolföreningen Borås folkhögskola/fristads folkhögskola att bedriva utbildning på grundskolenivå för personer med annat modersmål än svenska. Administrera och handlägga unga med funktionsnedsättning som har en svår arbetsmarknad att möta, höga krav ställs på arbetsprestation och flexibilitet i näringslivet, något som är svårt att möta upp om det finns en funktionsnedsättning. Inom Borås Stad har Arbetslivsnämnden ett särskilt ansvar att stödja denna grupp. För år 2014 finns en budget på tkr, under perioden januari-november har det varit 18 personer från denna grupp som har en anställning. Ansvara för de projektmedel som samordningsförbundet bidrar med till Jobb Borås unga. I Uppdraget ingår det kommunala informationsansvaret som Arbetslivsnämnden har arbetat med under personer har jobbat med olika aktiviteter mm för målgruppen. Under perioden januari -juni 2014 har verksamheten ansvarat för Arbetslivsnämndens del i KRUT-projektet. Ungdomslöner KRUT där Arbetslivsnämnden har satsat 500 tkr budget för år 2014, har det varit under perioden januari-november har det varit 7 ungdomar som fått lön den vägen till en kostnad på 300 tkr. Lokalt kunskapslyft, där under perioden januari-november har varit 11 st anställningar. Arbetslivsnämnden arbetar ihop med Utbildningsnämnden i det lokala kunskapslyftet. Handläggarna inom Jobb Borås gör en individuell kartläggning tillsammans med sina deltagare. Kartläggningen ska leda fram till en personlig genomförandeplan för deltagaren. För alla unga i åldern år ska alltid möjligheten att ta del av det lokala kunskapslyftet undersökas. Aktivitetsgruppen. Arbetslivsnämnden i samarbete med äldreomsorgen i Borås Stad startade under november 2011 en aktivitetsverksamhet. Aktivitetsverksamheten syftar dels till att öka livskvaliteten för de äldre som bor på de kommunala äldreboendena och dels för att skapa en meningsfull sysselsättning för deltagarna. Aktivitetsverksamheten har också ett antal olika praktikplatser inom Borås Stads olika förvaltningar. Verksamheten finansieras med hjälp av bidrag från Arbetsförmedlingen. Krami - vägen till arbete. Krami är ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Borås Stad. Krami i Borås Stad är nystartad och erbjuder stöd för personer som på grund av sin kriminella eller sociala bakgrund har svårt att komma ut i arbete eller utbildning. Krami är ett vägledningsprogram som hjälper till att finna, få och behålla ett arbete eller utbildning. Verksamheten Jobb Borås beräknas göra ett underskott på tkr. Främsta anledningen fler arbetsmarknadsanställningar jämfört med budget. Feriearbeten Arbetslivsnämnden administrerar och finansierar alla Borås Stads feriearbeten. Alla ungdomar som gått ut årskurs 9 och gymnasiets årskurser 1 och 2 erbjuds feriearbete. Nämnden arbetar ihop med kommunens förvaltningar, kommunala bolag, idrottsföreningar och övriga föreningar i arbetet med att placera ut och hitta lämpliga arbeten för feriearbetarna, de som vill kan bli sommarlovsentreprenörer. Ungdomarna får då en möjlighet att tjäna egna pengar och ta ett steg in i vuxenlivet. För Borås Stad innebär det en möjlighet att marknadsföra sig som en attraktiv arbetsgivare, med tanke på framtida personalbehov. Verksamheten ansvarar också för att följa upp de platser som erbjudits att de håller en god kvalitet. Detta görs via enkäter som feriearbetarna får besvara. Under feriearbeten finns en budget för feriearbeten har sökt feriearbete. Utav de har ungdomar har arbetat som feriearbetare varav 15 har Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning November (11)

13 arbetat som sommarlovsentreprenörer. Vid st feriearbetare beräknas att verksamheten gör ett underskott på tkr. Verksamhetens budget är på tkr och nettokostnaden beräknas bli tkr. Alternativa arbetsmarknaden Den alternativa arbetsmarknaden avser skapade platser och anpassade uppgifter för personer med funktionsnedsättningar, som har en begränsad arbetsförmåga men är inte beviljade insatser inom LSS eller socialpsykiatrin. Det finns inget självändamål i att ha en alternativ arbetsmarknad, utan att verksamheten i sig syftar till att utveckla arbetsförmåga, färdigheter och motivation att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden. Arbetslivsnämndens egen verksamhet Återbruk syftar till att vara ett steg i att pröva och bygga upp arbetsförmåga, samt rusta individen att gå vidare till den ordinarie arbetsmarknaden, ca 110 personer har olika former av arbetsmarknadsanställningar och praktikplatser på Återbruk. De olika verksamheter son finns på Återbruk är: Fixartjänst Fastighetsservice, som hjälper olika förvaltningar med diverse olika saker inom fastighetsförvaltning, samt sköter den egna fastigheten Åter i bruk, secondhandbutik Transporttjänst, interna och externa transporter Snickeri Restaurang Biltvätt för i första hand Borås Stads leasingbilar Cykelverkstad, renoverar och säljer begagnade cyklar Däckverkstad, tar emot däck från återvinningscentralerna Data och elektronikgrupp, lagar, återanvänder och källsorterar datorer och elektronik Återvinning returen, samarbete med Borås Energi och Miljö, demontering, städning vid återvinningscentraler och källsorteringshjälp. Mobile info center, Mobile info centers huvuduppgift är att informera om avfallshantering vid återvinningscentraler och på platser där det bor mycket folk, främst i AB Bostäders stora områden på Norrby och Hässleholmen, informationen kan omfatta många olika språk. Verksamheten beräknas göra ett underskott på 400 tkr då det inte erhållits något kommunbidrag för verksamheten. Inom Återbruk finns även en materialbank som kan utnyttjas av förskolor, skolor mm. Zäntrumprojektet som togs över från LO-facken i Borås och Bollebygd, verksamhetens målgrupp är år med psykisk ohälsa. Deltagarna befinner sig långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden och behöver mycket stöd och lång tid för att bli redo för den ordinarie arbetsmarknaden. Zäntrumprojektet är inriktat mot textilverksamhet, med verksamheter såsom sömnad, broderi, stickning och virkning. Arbetslivsnämnden ger också bidrag till den alternativa arbetsmarknaden, där verksamheten inte bedrivs av nämnden. Bidragen går främst till Stiftelsen Vitryssland, Studieförbundet Vuxenskolan. Övrigt Övrigt som består av personliga ombud, bidrag till Samordningsförbundet, bidrag till Dagfolkhögskolan på Hässleholmen och bidrag till Föreningen Guldkanten. Verksamheten beräknas göra ett nollresultat. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning November (11)

14 3 Verksamhetsmått 3.1 Funktionshinderverksamhet LSS-verksamhet Verksamhetsmått Utfall Nov 2013 Budget 2014 Utfall Nov 2014 Antal personer med daglig verksamhet LSS Socialpsykiatri Verksamhetsmått Utfall Nov 2013 Budget 2014 Utfall Nov 2014 Antal personer med daglig verksamhet Psykiatri Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd Verksamhetsmått Utfall Nov 2013 Budget 2014 Utfall Nov 2014 Antal hushåll med försörjningsstöd Flyktingmottagning Verksamhetsmått Utfall Nov 2013 Budget 2014 Utfall Nov 2014 Mottagna flyktingar Arbetsmarknadsinsatser Verksamhetsmått Utfall Nov 2013 Budget 2014 Utfall Nov 2014 Antal personer i arbetsmarknadsinsatse r Antal växla bidrag mot lön Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning November (11)

15 Arbetslivsförvaltningen Lennart Gustavsson Sida 1(1) /ALN0124 Arbetslivsnämnden Lokalbehov Förslag till beslut Arbetslivsnämnden beslutar att sända in bifogad lokalresursplan till Lokalförsörjningsnämnden. Nämndens yttrande i sammanfattning Arbetslivsnämnden har sammanställt nuläget och hur vi strategiskt ser på lokalfrågan. Nämndens yttrande i sin helhet Arbetslivsnämnden har sammanställt nuläget och hur vi strategiskt ser på lokalfrågan perioden enligt bilaga. Nämnden står just nu inför stora omflyttningar med anledning av ombyggnationen av kv. Vulkanus, dessa omflyttningar är redan inplanerade och skall vara genomförda i början av Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef Lennart Gustavsson Verksamhetschef Bilaga: Underlagsförfrågan

16 ARBETSLIVSNÄMNDEN (AN) Underlagsförfrågan Inlämning av uppgift till lokalresursplanen. Skall beslutas av Er förvaltningsnämnd senast december året för utskicket. Sammanfattning för samtliga verksamheter: Arbetslivsnämnden har sedan ny förvaltningsorganisation genomfördes 2011 anpassat organisation och lokaler. Vid årsskiftet flyttar hela Försörjningsenheten från Viskastrandsgatan till kvarteret Vulkans till betydligt mer verksamhetsanpassade lokaler där vi också kan erbjuda en betydligt bättre arbetsmiljö för medarbetarbetarna. Nämndens ansvarsområden bygger till stor del på samverkan och anpassning till statens arbetsmarknads och flyktingpolitik, vid eventuella regeringsskiften eller statliga beslut kan vårt uppdrag behöva anpassas ganska snabbt. Detta ställer stort krav på flexibiliteten i vår organisation och samverkan med Lokalförsörjningsnämnden för anpassningar efter nya förutsättningar. Vi har ett framtida stort behov att anpassa lokaler för daglig verksamhet LSS. Vi i ser en förändring av målgruppen med ett ökat antal deltagare med stora funktionshinder där det ställer krav på lokala speciallösningar. Vi ser gärna en samverkan med Lokalförsörjningsnämnden för att diskutera möjligheten att Borås stad själva skulle kunna bygga och äga lokaler för en stor del av denna verksamhet.

17 ARBETSLIVSNÄMNDEN (AN) De verksamheter vi bedriver är: VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR/BEHOV Förvaltningsadministration och ledning finns på Österlånggatan 72, bra lokaler som kommer att ha ännu bättre läge i och med utvecklingen i kv. Vulkanus. Jobb Borås delat på unga och vuxna, detta är en projektdriven organisation som kräver snabba beslut och anpassningar, idag bedrivs verksamheten medfinansierad av ESF och sjuhäradssamordningsförbund. Vuxendelen är lokaliserad i kv. Vinstocken på Kärragatan 4 ihop med Åtebruk, ungdomsdelen bedrivs huvudsakligen på Österlånggatan 74 Återbruk bedriver verksamhet i kv. Vinstocken på Kärragatan, där lokalerna är mycket väl anpassade för vår verksamhet. BREC, BoråsRegionensEtableringsCenter har anpassade lokaler i kv. Vulkanus som blir en långsiktig lösning. Försörjningsenheten flyttar under januari 2015 in i anpassade lokaler i kv. Vulkanus som blir en långsiktig lösning. Daglig verksamhet LSS och socialpsykiatrins målgrupper, vi har mer och mer koncentrerat verksamhet till Östermalm, för närvarande är det fullt där, samtidigt som vi ser ett behov av lokaler för fler deltagare med stora omvårdnadsbehov där stora krav finns anpassade lokaler. Personliga ombud i Flamenska gården, saknar tillgänglighetsanpassning och är därför tveksam att bedriva där om inte detta kan lösas. Hur ser ni på verksamhetens behov av lokaler/funktioner under kommande år utifrån - Nuläge - Nya riktlinjer från beslutande organ och nya politiska ambitioner behovet av lokaler? Utifrån nuvarande kapacitet och demografisk utveckling, hur ser verksamheten ut vad gäller lokaler - Är lokalerna anpassade för verksamheten utifrån utformning och För närvarande inget behov av anpassningar utöver att målgruppen förändras till fler personer med större funktionshinder. När det gäller politiska riktlinjer är vi starkt påverkade av statens arbetsmarknads och flyktingpolitik som vi själva inte har något inflytande över. Huvuddelen av våra lokaler är, eller kommer att vara anpassade för våra verksamheter. När det gäller daglig verksamhet LSS har vi behov av förändring av några lokaler för personer med större funktionshinder.

18 ARBETSLIVSNÄMNDEN (AN) funktion? - Om nej, vilken förändring anser ni behövs för att få mer ändamålsenliga lokaler - Kan lokalerna användas för annan verksamhet, övriga tider? För verksamheten inom LSS behövs utifrån att målgruppen förändras bl a flera mindre rum, upplevelserum samt separata ingångar m m Det finns möjligheter att använda exempelvis lokaler på Kärrgatan 4 (Jobb Borås/Återbruk) för annan verksamhet kvällstid, såsom utbildning/kurser. Hur ser behovet av lokaler under kommande år - Nyttjandegraden, Finns det behov av mer lokaler eller mindre? Finns det någon verksamhet som berörs av ev. myndighetskrav? Andra synpunkter: Något som ovanstående frågor har missat att behandla gällande nulägesbeskrivningen? I samband med att hyresavtal avslutas tillgång till andra mer verksamhetsanpassade lokaler. Säkerhetsmässigt är kravet stort på lokaler för Försörjningsenheten. För daglig verksamhet är det enskilda deltagares särskilda förutsättningar och behov som påverkar behovet och utformningen av lokaler. Brist på bostäder för personer som av sociala skäl har svårt med egen bostad eller för flyktingfamiljer som av anledningen stort antal familjemedlemmar, är i dagsläget ett stort problem och ansvarförhållande inom Borås stad oklara. VERKSAMHETENS UTVECKLINGSOMRÅDEN (Verksamhetsutveckling) Hyresgästanpassningar och eventuella underhållsbehov såsom t.ex. mindre målningsarbeten skall ej tas med i lokalresursplanen utan dessa skall lämnas till förvaltningsenheten på Lokalförsörjningsförvaltningen. Vid akuta behov kontakta kundtjänst Vilka är förvaltningens handlingsalternativ och Förvaltningens handlingsalternativ är att när hyresavtal avslutas

19 ARBETSLIVSNÄMNDEN (AN) prioriteringar för att lösa ovanstående behov? förändra lokalinehavet till mer ändamålsenliga lokaler. - För att kunna skapa bättre samordning - För att klara dem ekonomiska kraven Glöm ej att se över möjlighet att effektivisera lokalanvändningen Vilka projekt vill ni ta med till investeringsplanen? - Vad är det för objekt - Vad behövs göras, storlek mm - När vill ni planera in det och varför? Frågorna är besvarade av: Namn, anknytning, mail Lennart Gustavsson, verksamhetschef, tel 3398 lennart.gustavsson@boras.se

20 Arbetslivsförvaltningen Camilla Jansson, Sida REMISSVAR 1(1) /ALN0127 Arbetslivsnämnden Remiss Policy; Vårt förhållningssätt - hur vi motverkar oegentligheter Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0806 Nämndens beslut (tillstyrkan, avstyrkan, avstår från yttrande) Arbetslivsnämnden tillstyrker remissen. Nämndens yttrande i sammanfattning Arbetslivsnämnden beslutar att yttrandet kring remissen: Policy; Vårt förhållningssätt hur vi motverkar oegentligheter, fastställs och nämnden tillstyrker remissen. Nämndens yttrande i sin helhet Anställda och förtroendevalda verkar på kommunmedlemmarnas uppdrag och ska vara sakliga och opartiska i sin tjänsteutövning. Vi handlar alltid på ett sätt som vi kan försvara både inför allmänheten och inom vår egen organisation. Vi företräder inte bara vår egen verksamhet, utan är också ambassadörer för hela Borås Stad. Våra kontakter med allmänheten, massmedia och andra ska präglas av öppenhet, korrekthet, serviceanda och respekt. Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten anger i vilken anda vi ska verka. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Genom att följa policyn övervägs mottagande eller köp av resor och varor noggrant. Det ger en direkt miljöpåverkan genom att minska belastningen på miljön. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Policyn verkar för ett god ekonomisk hållning där vi är ytterst försiktiga med allmänna medel. Borås 2025 Socialt perspektiv En efterlevnad av policyn ökar kommuninvånarnas och samarbetspartners förtroende för anställda och förtroendevalda. Med ett förtroende ges verksamheterna möjlighet att bidra till en enskild individs ökade välbefinnande. Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef Camilla Jansson Vik Verksamhetsutvecklare Bilaga: Remiss Policy; Vårt förhållningssätt - hur vi motverkar oegentligheter

21 Strategi Program Plan» Policy Riktlinjer Regler FÖRSLAG Borås Stad Vårt förhållningssätt - HUR VI MOTVERKAR OEGENTLIGHETER Vårt förhållningssätt 1

22 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Dokumentet gäller för: Alla nämnder och bolag För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar:kommunstyrelsen Dokumentet gäller till och med: Vårt förhållningssätt

23 Vårt förhållningssätt - HUR VI MOTVERKAR OEGENTLIGHETER Alla anställda och förtroendevalda i Borås Stad och dess bolag har ansvar för att motverka oegentligheter. Arbetet med detta ska ingå i det interna kontrollarbetet. I Vårt förhållningssätt har vi en gemensam syn. Arbetsledningen, stadsjuristerna och revisionen kan ge råd i enskilda fall. Relation till allmänheten Anställda och förtroendevalda i kommunkoncernen verkar på kommunmedlemmarnas uppdrag och ska vara sakliga och opartiska i sin tjänsteutövning. Vi handlar alltid på ett sätt som vi kan försvara både inför allmänheten och inom vår egen organisation. Vi företräder inte bara vår egen verksamhet, utan är också ambassadörer för hela Borås Stad. Våra kontakter med allmänheten, massmedia och andra ska präglas av öppenhet, korrekthet, serviceanda och respekt. Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten anger i vilken anda vi ska verka. Vår tjänsteutövning ska vara saklig och objektiv. Den får inte påverkas av privata relationer. Anställda eller förtroendevalda får inte komma i beroendeställning till någon vi möter i tjänsten. Var och en måste självfallet vara noga med att inte missbruka sin position. Särskilda krav på integritet finns till exempel vid myndighetsutövning och upphandling. Vi ska alltid förhålla oss så att vi motverkar risk för mutbrott. Anställda får inte ha bisysslor som sätter trovärdigheten på spel. Interna relationer Ansvar, korrekthet, rättvisa, konsekvens och respekt är ledord för alla. Chefen är ett föredöme för sina medarbetare och ansvarar för att arbetsklimatet präglas av öppenhet och arbetsglädje. Vi har respekt och förtroende för koncernens verksamheter. Givetvis misskrediterar vi inte en annan förvaltning eller verksamhet, även om åsikterna går isär. Vårt förhållningssätt 3

24 Relation till beslut Det är både en rättighet och en skyldighet för de anställda att före beslut framföra en tydlig mening, grundad på erfarenhet och sakkunskap. Fattade beslut respekterar vi och arbetar för att genomföra dem, även om vi personligen har en avvikande åsikt. Vi varken deltar eller påverkar i ärenden där vi är personligt berörda. Representation Representation ska ske med omdöme och med tanke på kommunens bästa. För alkohol vid representation har fullmäktige fastställt regler. Betalningsmedel Vi är ytterst försiktiga med allmänna medel. Kommunens betalningsmedel används med omdöme och enbart för tjänstebruk. Vid misstanke Vi accepterar inga tecken på oegentligheter utan agerar direkt. Vid misstanke informerar vi närmaste chef eller övrig arbetsledning, som gör polisanmälan eller annan lämplig åtgärd. 4 Vårt förhållningssätt

25 BILAGA Tolkningar och exempel om gåvor, förmåner och representation Denna bilaga ger en närmare tolkning av hur vi ska förhålla oss i olika situationer och till eventuella erbjudanden om förmåner. Varje förmån som kan misstänkas påverka tjänsteutövningen är otillbörlig. Klart otillbörliga förmåner är till exempel Alla penninggåvor, kontanter, värdepapper Lån med gynnsamma villkor Borgensåtaganden eller skuldtäckning Efterskänkande av fordran, ränta, etc Att förfoga över fritidshus, fordon, båt för privat bruk Tjänster som byggnadsarbeten och bilreparationer Helt eller delvis betalda nöjes- eller semesterresor Brottet tagande av muta sker inte enbart när man tar emot en otillbörlig belöning, utan även om man begär den, eller låter någon utlova den åt sig. Givande av muta blir brottsligt inte bara när man lämnar den utan redan om man erbjuder eller utlovar den. För både tagande och givande är straffet böter eller fängelse. Vid tveksamhet om en förmån är det rimligt att utgå från att den inte är tillåten. Ett sätt att undvika problem med gränsdragning är att helt avstå från att ta emot gåvor och förmåner. Enklare förmåner som inte rimligen kan påverka en persons handlande är tillåtna, till exempel mindre varuprover, prydnadsföremål, och enkel uppvaktning på födelsedag eller vid sjukdom. Vårt förhållningssätt 5

26 Måltider Enstaka, vardagliga arbetsmåltider är tillåtna. Maten får dock inte vara huvudsyftet med mötet. Måltiden bör vara en i sammanhanget sedvanlig gästfrihet, till exempel värdskap vid avslutning av förhandlingar. Under upphandling gäller särskild restriktivitet med att låta sig bjudas av möjlig leverantör. Särskild försiktighet gäller ofta återkommande representation, eller om partner är medbjuden. Resor och kurser Studieresor, kurser och konferenser ska normalt betalas av arbetsgivaren. Det är sällan tillbörligt att en anställd i offentlig sektor bjuds på studieresa över mer än en dag. En sådan resa måste vara seriöst upplagd och inte ha ovidkommande nöjesinslag. Inbjudan ska vara till arbetsgivaren, som väljer ut deltagare. Gåvor Gåvor vid jul, högtidsdagar och avtackningar är normalt acceptabla inom Skatteverkets gränser för skattefrihet. En gåva kan vara otillbörlig även om värdet är ringa. Den får inte kopplas till en viss prestation. Rabatter och bonusar Anställda och förtroendevalda ska i sin roll inte ta emot rabatter eller andra förmåner som inte alla i verksamheten kan ta del av. Erbjudanden om att fritt eller subventionerat delta i evenemang på fritiden ska betraktas restriktivt och alltid godkännas av överordnad. Bonuspoäng, för exempelvis tjänsteresor eller hotellnätter, ska förstås användas endast i tjänsten. 6 Vårt förhållningssätt

27 Relation mellan personal och vårdtagare Arbetet i äldreomsorgen skapar ibland en relation av tacksamhet från vårdtagaren. Personalen får dock inte av sina vårdtagare eller anhöriga ta emot drickspengar eller andra penninggåvor; inte heller säljbara saker som smycken eller konstverk annat än till ringa värde. Om en medarbetare inom äldrevården får veta att någon vårdtagare tänker testamentera något till arbetstagaren, ska denne klargöra att det inte är tillåtet. Personal ska inte heller vara med och upprätta eller bevittna testamenten eller fullmakter. Om en vårdtagare eller anhörig vill visa uppskattning med till exempel blommor eller choklad kan detta accepteras. Representation När en anställd eller förtroendevald representerar kommunkoncernen i formella sammanhang, nationellt eller internationellt, kan det ibland av artighetsskäl vara nödvändigt med en öppnare inställning till förmåner och erbjudanden. Avstämning ska vid sådana tillfällen ske med närmaste chef. Vårt förhållningssätt 7

28 POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55 TEL E-POST WEBBPLATS boras.se 8 Vårt förhållningssätt

29 Arbetslivsförvaltningen Hans Johansson REMISSVAR /ALN0126 Arbetslivsnämnden Sida 1(1) Sysselsättning och ungdomsledare Förslag till beslut Arbetslivsnämnden översänder svaret till Stadsdelsnämnden Öster Nämndens yttrande i sin helhet Ungdomsrådet i Stadsdel Öster, har i skrivelse daterad framfört förslag att erbjuda ungdomar i Borås stad meningsfulla jobb och samtidigt skapa fritidsaktiviteter för yngre barn. Stadsdelsnämnden Öster har skickat förslaget till Arbetslivsnämnden då stadsdelen anser att detta ligger i linje med nämndens uppdrag. Arbetslivsnämnden är självklart positiv till alla initiativ från våra ungdomar och särskilt ungdomsrådet. Arbetslivsnämndens huvuduppdrag är ändå att arbeta för individer som står längre ifrån arbetsmarknaden, eller har svårt att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden. Personer som vi jobbar med har olika anledningar till varför man inte är direkt gångbara på den ordinarie arbetsmarknaden, därför är vi mycket restriktiva med vem vi placerar i skolor och på fritidsgårdar för att jobba med våra barn och unga. Så om stadsdelen kan tänka sig praktikanter eller arbetsmarknadsanställningar på fritidsgårdar och i skolor som jobbar med aktiviteter för barn och unga så ska arbetslivsförvaltningen jobba för att placera där, men verksamheten måste avsätta handledarresurser och ta ansvar för lämpligheten i arbetsuppgifterna och vilka barn och unga som skall vara med. Övriga unga som är direkt anställningsbara för fritidsverksamhet anser Arbetslivsnämnden skall anställas inom ordinarie kommunal verksamhet, med verksamhetens egna medel. Utöver feriejobben har Arbetslivsnämnden inga insatser för unga nära arbetsmarknaden. För att ta vara på Ungdomsrådet Östers goda initiativ, har Arbetslivsförvaltningen för avsikt att bjuda in representanter för stadsdelarnas ungdomsråd och ungdomssamordnarna, till ett möte tillsammans med Fritids och folkhälsoförvaltningen inför projekt ung till ung som finansieras av sociala investeringsfonden. I ung till ung kan finnas möjlighet att göra vissa delar av det ungdomsrådet föreslår. Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande ARBETSLIVFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef Hans Johansson Verksamhetschef Bilaga: Sysselsättning och Ungdomsledare

30 BESLUT 1 (1) Handläggare Kjell-Åke Karlsson Sammanträdesdatum /SDNO0123 Arbetslivsnämnden Sysselsättning och Ungdomsledare Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Öster är positiv till Ungdomsrådets skrivelse och beslutar att översända ärendet till Arbetslivsnämnden. Nämndens yttrande Ungdomsrådet i Stadsdel Öster, har i skrivelse daterad framfört förslag på åtgärder och aktiviteter som syftar till att erbjuda Borås Stads ungdomar meningsfulla jobb. Stadsdelsnämnden Öster ställer sig positiva till Ungdomsrådets förslag och väljer därför att översända ärendet till Arbetslivsnämnden, då det handlar om jobbskapande åtgärder. Om förslagen går att genomföra, är Stadsdelsnämnden Öster beredd att utgöra pilotprojekt där det ges arbete som ledare. Stadsdelsnämnden Öster vill understryka det positiva arbetet som utförs inom ungdomsverksamheten i Stadsdel Öster, och noterar att arbetet utförs med föredömlig kvalitet. STADSDELSNÄMNDEN ÖSTER Ulf Sjösten Ordförande Göran Carlsson Tf Stadsdelschef

31 Arbetslivsförvaltningen Hans Johansson Sida 1(1) /ALN0135 Arbetslivsnämnden SFI utbildning i akademisk miljö Förslag till beslut Arbetslivsnämnden beslutar om att överföra 200 tkr av den statliga etableringsersättningen för flyktingmottagningen till Utbildningsförvaltningen för att bedriva SFUA i Simonsland under Nämndens yttrande Inom ramen för Borås Stads flyktingmottagning, får kommunen en statlig etableringsersättning under två år, av ersättningen går största delen till Boråsregionens Etableringscenter (BREC) för att täcka Borås Stads kostnader för SFI och samhällsorientering. De flyktingar som nu anländer till Sverige från främst Syrien har jämfört med tidigare år betydligt längre utbildningsbakgrund, flera med akademisk examen från sitt hemland. För att möta flyktingar med akademisk utbildning har Borås under flera år drivit en särskild SFI utbildning i högskolans lokaler som benämns SFUA (svenska för utländska akademiker). SFUA har bedrivits tillsammans med Högskolans KOVA utbildning (korta vägen). Efter årsskiftet kommer KOVA inte längre att vara kvar på högskolan i Borås, och därmed faller finansieringen av SFUAs lokaler och skall utbildningen finnas kvar i akademisk miljö höjs lokalkostnaden. SFUA har haft fantastiskt goda resultat där nyanlända nått godkänd SFI nivå på endast 6 månader för att sedan komplettera vissa ämnen på gymnasial och högskolenivå och bli attraktiv arbetskraft. För att möjliggöra att SFUA fortsätter bedrivas i akademisk miljö på Simonsland, bör medel tas från flyktingmottagningen för att kompensera den ökade lokalkostnaden. Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef Hans Joahnsson Verksamhetschef