ÄRENDEN 1. Val av justerande ledamot och ersättare (Förslag: Jan Nilsson med Bo Unosson som ersättare, justeringsdatum: torsdagen 27 oktober).

Transkript

1 1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Tid: Tisdag kl Plats: Österlånggatan 72 Sammanträdet är öppet för allmänheten. ARBETSLIVSNÄMNDEN Lars-Åke Johansson Dag Forsström Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande: Rödgröna onsdagen den 19 oktober kl Alliansen måndagen den 24 oktober kl Sverigedemokraterna tisdagen den 25 oktober kl ÄRENDEN 1. Val av justerande ledamot och ersättare (Förslag: Jan Nilsson med Bo Unosson som ersättare, justeringsdatum: torsdagen 27 oktober). 2. Information 3. Information från förvaltningschefen 4. Information kontaktpolitiker 5. Förändrad uppdragsbeskrivning och fördelning av områden för kontaktpolitiker 6. Budgetuppföljning efter september 2016 Bilaga 7. Remiss Revidering av Program mot hemlöshet Bilaga 8. Remiss SOU:2016:44 Kraftsamling mot antiziganism Bilaga

2 2 9. ANMÄLNINGSÄRENDEN a) Protokollsutdrag KS , 460 Lokalfrågor med anledning av ny nämnd- och förvaltningsorganisation Dnr 2016/ALN b) Protokollsutdrag KS , 461 Rekommendation om finansiering avnationell stödfunktion till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst Dnr 2016/ALN c) Protokollsutdrag KF , 196 Svar på motion av Kerstin Hermansson (C): Samlad marknadsföring i Borås! Dnr 2014/ALN d) Protokoll Boråsregions Etableringsråd , e) Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap. 1 SoL t.o.m. den 30 september 2016 f) Avslutad rekrytering Arbetslivsförvaltningen g) Arbetslivsförvaltningens protokoll FSG av DELEGATIONSÄRENDEN a) Socialutskott Försörjningsenhetens Protokoll av b) Utredning Lex Sarah SoL Dnr 2016/ALN ÖVRIGA FRÅGOR

3 Arbetslivsförvaltningen Josefine Nyman /ALN0107 Sida 1(2) Arbetslivsnämnden Förändrad uppdragsbeskrivning och fördelning av områden för kontaktpolitiker Bakgrund Arbetslivsnämnden har i början av mandatperiod utsett kontaktpolitiker inom samtliga verksamhetsområden. Uppdraget innebär att följa arbetet inom utsett område. Det är positivt då politikerna tar aktiv del av uppföljningar och resultat, samtidigt som det finns en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän. Nu behöver en omfördelning av områdena ske och tydligare upplägg införas i samband med omorganisationen. Uppdraget Kontaktpolitikernas uppdrag är att mer ingående följa utvalda verksamheter inom Arbetslivsnämnden. Dialog om resultat är centralt. Utgångspunkten för kontaktpolitikerna är alltid ökad måluppfyllelse för arbetet som bedrivs inom nämnden. För att kunna ta del av ledningen, personalen, deltagarnas och andra intressenters intryck och kunskaper behövs ett tydligt upplägg och innehåll för kontaktpolitikerna. Omorganisationen som medför att delar av verksamheten lämnas över till Sociala omsorgsförvaltningen gör också att en omfördelning av områdena för kontaktpolitiker behöver ske. Omfattningen är en halvdags verksamhetsbesök per termin som sker under dagtid. Verksamhetschefen ansvarar för kallelse och innehåll inför besöket. Upplägget innebär att kontaktpolitikerna först träffar ansvarig verksamhets- och enhetschef/er, därefter personalen och sedan deltagarna där det är möjligt. Besöket avslutas med återsamling och dialog tillsammans med ledningen. Datum för besök bör planeras in redan vid årets början och sker förslagsvis under maj respektive november, om inte särskilda skäl för annat besöksdatum finns. Återrapportering av verksamhetsbesök och annat relevant, sker under kommande nämndssammanträde. Indelning och områden Kontaktpolitikerna utses i grupper om lämpligtvis 4-5 per verksamhetsområde. Det är önskvärt om indelningen sker utifrån att i första hand en av politikerna tillhör majoriteten och den andra oppositionen. I andra hand är det bra om indelning sker utifrån att den ene politikern har erfarenhet av kontaktpolitiker rollen från förra mandatperioden och att den andre politikern är ny i nämnden. I tredje hand bör den ena kontaktpolitikern vara kvinna och den andra en man. Områdena är: försörjningsstöd, Återbruk/alternativ arbetsmarknad, Jobb Borås- Feriejobb och integration-introduktion.

4 2 Förslag på frågeteman Beskriv verksamheten och era resultat. Vilken bedömning/analys gör ni själva? Ser ni några återkommande tendenser? Vilka? Hur står era resultat i relation till uppsatta mål? Vilka är era starka sidor? Vilka är era förbättringsområden? Vilka olika uppföljningar gör ni regelbundet på enheten? Hur samlas resultaten in? Vilka tar del av resultaten? Hur, när och av vem får den enskilde medarbetaren återkoppling och feedback på egna resultat, egna framgångar och egna förbättringsområden? Hur, när och av vem får medarbetare i hela organisationen en samlad bild över enhetens totala resultat? Hur sker återkoppling av resultat enligt ovan till deltagaren? På vilket sätt har ni förändrat i er organisation mot bakgrund av de (goda/försämrade) resultat ni har gjort? Samverkan med andra enheter eller nyckelaktörer? Hur har ni arbetat med vårens/höstens/årets resultat? Förslag till beslut Nämnden beslutar att godkänna förslaget till ny uppdragsbeskrivning. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef Josefine Nyman Verksamhetsutvecklare

5 Sida 1(1) Arbetslivsförvaltningen Per-Olof Jinnegård Dnr 2016/ALN0038 Arbetslivsnämnden Budgetuppföljning efter september 2016 Arbetslivsnämnden upprättar budgetuppföljning med helårsprognos efter varje månad och redovisar denna för nämnden. Förslag till beslut Arbetslivsnämnden godkänner budgetuppföljningen januari september 2016 med helårsprognos. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef Per-Olof Jinnegård Chef för ekonomifunktion Bilaga: Månadsuppföljning september 2016 Arbetslivsnämnden

6 Månadsuppföljning September Arbetslivsnämnden

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Nämndens verksamhet Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamhetsmått Funktionshinderverksamhet Socialpsykiatri Individ- och familjeomsorg Arbetsmarknadsinsatser Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 2(13)

8 1 Inledning Arbetslivsnämndens huvuduppgift är att fullgöra kommunens arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser. Nämnden ansvarar för att bidra till att motverka arbetslösheten i kommunen genom att verksamheten svarar mot arbetsmarknaden och den enskildes behov. Insatser som leder till att individen kan försörja sig själv skall prioriteras. Nämnden samverkar med externa utförare inom sitt verksamhetsområde. Arbetslivsnämnden administrerar och finansierar alla Borås Stads feriearbeten. Nämnden ansvarar för försörjningsstödet och för att nå syftet med att den enskilde ska nå egen försörjning arbetar nämnden med utredande, aktiverande och arbetsförberedande åtgärder. Arbetslivsnämnden ansvarar för kommunens insatser och åtgärder vid flyktingmottagning och invandring, samt integration i samhället och på arbetsmarknaden. Inom integrationsområdet ligger också invandrarservice och insatser för nationella minoriteter och finsk förvaltningsområde. Nämnden har utföraransvar för daglig verksamhet LSS och socialpsykiatri. Sociala omsorgsnämnden är beställare av insatserna. Nämnden ansvarar för Borås Stads del i Sjuhärads samordningsförbund, där övriga parter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. Samordningsförbundet beslutar om mål och inriktning för den finansiella samordningen och stödjer samverkan mellan parterna. Till nämndens uppgifter hör också ansvaret för personligt ombud samt representera Borås Stads när det gäller tolkförmedlingen Väst. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 3(13)

9 2 Nämndens verksamhet Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Administr ation, nämnd IFO ekonomis kt bistånd exkl. försörjnin gsstöd Försörjnin gsstöd Daglig verksamh et LSS Daglig verksamh et psykiatri Integratio n Arbetsma rknadsins atser Feriearbet en Utfall Budget2016 Budget Utfall Prognos 2016 Avvikelse Övrigt Buffert Evakuerin gsboende Summa Arbetslivsnämndens resultat efter september är plus tkr. Arbetslivsnämnden beräknar att göra ett plus resultat med tkr. Resultatet består av underskott med tkr inom LSS daglig verksamhet, tkr arbetsmarknadsinsatser, tkr administration, tkr övrig IFO, tkr försörjningsstöd, samt buffert tkr. Administration Administrationen som består av nämndverksamhet, förvaltningsledning, ekonomifunktion, personalfunktion samt Pul-handläggare. Administrationen arbetar tillsammans med verksamheten med ständiga förbättringar. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 4(13)

10 Administrationen beräknas göra ett plusresultat på tkr beroende på vissa administrativa tjänster arbetar med evakueringsboendena. IFO (Individ och familjeomsorg) Försörjningsstödet är samhällets yttersta försäkringssystem och tillämpas när alla andra resurser har undersökt och uttömts. Genom att hantera försörjningsstödet på ett aktivt och effektivt sätt är det möjligt att omvandla ett passivt försörjningsstöd till aktiva lönemedel. Arbetet sker i nära samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Försörjningsstödet ska vara så lågt som möjligt och så få hushåll som möjligt ska vara beroende av långvarigt försörjningsstöd. Rätt till ekonomiskt bistånd, prövas individuellt. Det skall finnas kompetent personal, med sådan utbildning att detta kan bedömas på ett rättssäkert sätt enligt gällande lagstiftning och regelverk. Alla rutiner ska vara skriftliga för att skapa rättsäkerhet, vilket också underlättar för personalen på försörjningsenheten. Budgeten för försörjningsstöd för år 2016, tkr. Nettokostnaden för försörjningsstödet är t.o.m. september 2016, tkr. Budgeten för samma period är tkr, nettokostnaden är lägre jämfört med budget med tkr. Jämfört med 2015 är resultatet bättre med, tkr och jämfört med år 2014 är resultatet bättre med tkr. Budgeten är på tkr. Nettokostnaden för försörjningsstödet beräknas till tkr, verksamheten beräknas göra ett plusresultat med tkr. Utveckling av försörjningsstödet Utfall tkr 2015 Utfall tkr 2014 Utfall tkr Januari Januari Januari Februari Februari Februari Mars Mars Mars April April April Maj Maj Maj Juni Juni Juni Juli Juli Juli Augusti Augusti Augusti September September September S.A Jan-Sept S.A Jan-Sept S.A Jan-Sep Prog.Bokslut Bokslut Bokslut Förutsättningar för försörjningsenheten är att det finns tillräckligt med socialsekreterare, en del av personalen är ung och oerfaren och personalomsättningen är emellanåt hög. I Borås Stad är de en normal arbetslöshet och en låg utbildningsnivå. Grundinställningen för både personal och klienter är tydlighet och att målet ska vara egen försörjning. Klienten ska veta vad som förväntas av honom/henne och känna en trygghet vid besök hos försörjningsenheten som i normal fallet är en gång i månaden. Ansökan av ekonomiskt bistånd ska vara skriftligt och rättssäker och det ska finnas möjlighet för klienten att förstå sin egen ekonomi och möjlighet att ta kontroll över sin egen situation. Inom försörjningsstödet ska det finnas tydlig dokumentation för att både socialsekreteraren och klienten ska veta aktuell planering samt uppföljning. Tydlig dokumentation underlättar alltid vid handläggarbyten. Framgångarna inom försörjningsstödet består av de små detaljerna som gör skillnaden, små saker får stora saker att hända. Redan vid ansökan av försörjningsstöd försöker socialsekreteraren att hitta andra alternativ än försörjning av försörjningsstöd. Det finns många olika metoder för att ha ett så lågt försörjningsstöd dom möjligt. En metod är att det arbetas med rutiner Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 5(13)

11 som bland annat innebär tydliga och standardiserade arbetsprocesser som bidrar till en tydlighet i socialsekreterarens ansvar, graden av krav och kontroll är höga och strukturerade. Det innebär att ledningen har insyn i hur arbetet bedrivs, begränsningarna i handlingsfriheten ökar rättssäkerheten för klienter och handläggare. En annan metod är att ansvara för hela processen när det gäller försörjningsstödet. I jämförelse med andra kommuner i Borås Stads storlek har försörjningsstödet inte valt att dela upp arbetsmomenten motivation och ekonomisk handledning. Socialsekreteraren ansvar för hela processen och får en helhetskunskap och en relation till klienten, vilket bidrar till att det finns möjlighet att följa upp klientens ekonomi och förhindra felutbetalningar. Arbetslivsnämnden har även två FUT-utredare som arbetar med felaktiga utbetalningar, de avlastar också socialsekreterarna i syfte att inte hamna i dubbla roller. Det är FUT-utredarna som återkräver bistånd och verksamheten har också en förebyggande effekt. Växla bidrag mot lön är en annan metod som går ut på att hålla nere kostnaden för försörjningsstöd. Metoden bygger på att personer som befinner sig i ett passivt bidragsberoende får en möjlighet till ett lönearbete i syfte att nå egen försörjning. Vinsten för individerna är att få en egen lön, prova på ett arbete, komma in i ett socialt sammanhang och få nyttig erfarenhet på väg ut mot egen försörjning. Till och med september har personalkostnaden varit kr, arbetsmarknadsstödet har varit kr, personalkostnaden minus arbetsmarknadsstödet har då varit kr. Under samma period har minskningen av försörjningsstöd varit tkr, på helår beräknas att försörjningsstödet minskas med tkr. Antalet personer som växlat bidrag mot lön i september har varit 81 personer. Antal hushåll med försörjningsstöd var , 920 hushåll jämfört med , 1017 hushåll och , 1160 hushåll. Antal hushåll som får försörjningsstöd i mer än tio månader under kalenderåret var , 529 hushåll jämfört med , 555, hushåll jämfört med hushåll. Andel barn och unga som inte lever i hushåll med försörjningsstöd i % var , 97,46 %, , 97,15 % jämfört med , %. Arbetslivsnämnden ska ställa krav på utbildning, arbete eller annan planerad verksamhet. Det som kan göras enligt lagstiftning gör idag. Övrig IFO beräknas göra ett överskott på tkr beroende på ej full bemanning av socialsekreterare på försörjningsenheten. Daglig verksamhet LSS I juni 2010 infördes lov, lagen om valfrihet inom daglig verksamhet LSS. De deltagare som finns i Borås Stad kan välja mellan att göra sin dagliga verksamhet inom Borås Stad eller välja ett externt alternativ. Inom Arbetslivsnämndens daglig verksamhet LSS som under 2014 gjorde ett underskott med tkr, för år 2015 ett underskott med tkr. För år 2016 finns det ett budgeterat underskott med tkr. Den stora skillnaden mellan underskott för år 2015 på tkr och det budgeterade underskottet för år 2016 på tkr är iordningställande av ny lokal Hulta Mellangård som ska ersätta Hultaåsen, på sikt kommer det att bli lägre kostnader med den nya lokalen. Arbetslivsnämnden har utföraransvar för funktionshindrade inom målgruppen LSS daglig verksamhet. Verksamheten erbjuder arbetsliknande sysselsättning för funktionsnedsatta personer inom LSS. Arbetslivsnämnden har både egna arbetsplatser och arbetsplatser som är integrerade på olika företag och föreningar. Arbetsplatser i egen regi är bland annat caféverksamhet, secondhandbutik, bageri, park och naturverksamhet samt legoarbete. För de deltagare som står längst ifrån arbetsmarknaden erbjuds aktivitet/upplevelse av dagen. Denna verksamhet bedriva i egna lokaler, aktiviteterna är bland annat gymnastik, musik, promenader och skapande verksamhet. Verksamheten försöker att få fler LSS deltagare till den ordinarie arbetsmarknaden. Sociala omsorgsnämnden är beställare av insatserna. Antal personer med daglig verksamhet LSS var , 306, jämfört med , 304. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 6(13)

12 Daglig verksamhet socialpsykiatri Arbetslivsnämnden har utföraransvar för daglig verksamhet inom socialpsykiatrins målgrupper. Verksamheten finns ute på olika företag och inom Borås Stad. Arbetslivsnämndens är caféverksamhet, butik, legoarbete och öppen verksamhet i form av aktivitetshus. Det finns ca 200 deltagare i verksamheten. Verksamheten beräknas klara sin budget. Sociala omsorgsnämnden är beställare av insatserna. Integration Arbetslivsnämnden ansvarar för kommunens insatser och åtgärder vid flyktingmottagning och invandring samt integration i samhället och på arbetsmarknaden. Som övergripande ansvarig för kommunens integrationsarbete ska nämnden fungera som ett kunskapscenter som sprider information kring integrations och mångfaldsfrågor. Integrationsarbete bedrivs utifrån programmet för ett integrerat samhälle. Huvudmålgruppen för integrationsarbetet är Boråsare som är födda utomlands och Boråsare som är födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. Integrationsarbetet bedrivs mot tre målgrupper. invånare i Borås Stad, anställda och politiker i Borås Stad. Boråsregionens etableringscenter som startade där Borås Stad tillsammans med 4 andra kommuner, Bollebygd, Mark, Tranemo, samt Ulricehamn bedriver etableringen för de nyanlända. Verksamheten beräknas klara sin budget. De olika kommunerna betalar för sina respektive invånare. Verksamheten består av administration, samhällsinformation samt köp av tolkservice. Ett kommunbidrag på 400 tkr har Arbetslivsnämnden fått för samhällsorientering för alla nyanlända. Övriga delar under integration där kommunbidraget används är invandrarservice, där bland annat insatser för nationella minoriteter ingår. Under integration ingår också finskt förvaltningsområde som finansieras med statliga medel. Alla verksamheter inom integration beräknas göra ett nollresultat. Många nyanlända saknar utbildning för svensk arbetsmarknad. Arbetslivsnämnden och Utbildningsnämnden samverkar om vägar till utbildning och arbete för denna grupp. Arbetslivsnämnden använder statsbidrag för att finansiera verksamheten flyktingguider/fadderfamilj. Under år 2016 finns det en person som arbetar med verksamheten. Satsningar under integrationsområdet för år 2016 Romsk inkludering, fortsatt stöd för Romani kulturförening. Samråd Nationella minoriteter, föra in minoritetsfrågan i mångfaldsinformationen. Integrationsråd, 4 st under Dialogmöten, inbjuda samtliga invandrarföreningar samt ideella (idéburna) organisationer. Invandrarservice, uppföljning av medborgarkontorens service, stöd för utveckling. Mångfaldsinformation, arbete mot rasism och främlingsfientlighet, inriktning mot målgrupperna årskurs 6 på grundskolan till årskurs 3 på gymnasiet samt mångfaldsinformation för nämnder, förvaltningar och kommunala bolag. Integrationsdag Vinnova, vara en samverkande part som driver hållbarhetsfrågorna med fokus på sociala frågor i Vinnova gruppen. Under perioden januari-februari-mars-april-maj-juni-juli-augusti-september har Arbetslivsnämnden överfört kr, antal 88 i september, antal 85 i augusti, antal 80 i juli, 76 i juni, 73 i maj, antal 69 i april, antal 66 i mars, antal 64 i februari samt antal 65 i januari, till Stadsdel Norr, CFL, för mottagna flyktingar i åldern 1-5 år. Under perioden januari-februari-mars-april-maj-juni-juli-augusti-september har Arbetslivsnämnden överfört kr, antal i september 378, antal i augusti 371, antal 360 i juli, 356 i juni, 355 i maj, antal 340 i april, antal 344 i mars, antal 357 i februari samt 347 i januari, till Stadsdel Norr, CFL, för mottagna flyktingar i åldern 6-15 år. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 7(13)

13 Under perioden januari-februari-mars-april-maj-juni-juli-augusti-september har Arbetslivsnämnden överfört kr, antal 68 i september, antal i augusti 68, antal 67 i juli, 63 i juni, 62 i maj, antal 61 i april, antal 62 i mars, antal 64 i februari samt antal 64 i januari, till Utbildningsförvaltningen för nyanlända som går i gymnasieskolan. Under perioden januari-februari-mars-april-maj-juni-juli-augusti-september har Arbetslivsnämnden överfört tkr, antal i september 854, antal i augusti 842. antal i juli 805, antal i juni 795, i maj 772, antal i april 773, antal 767 i mars, antal 774 i februari samt 767 i januari till Utbildningsförvaltningen för nyanlända som går i SFI-Utbildning (Svenska för invandrare). Arbetslivsnämnden har överfört kr till Stadsdel Norr, CFL, en engångssatsning. Antalet mottagna flyktingar var , 705 st jämfört med , 628 st. Utav de 705 mottagna flyktingarna kommer 66 % från Syrien, 13 % från Somalia, 4 % från Eritrea, 3 % från Afghanistan, 1 % från Pakistan, 1 % från Iran, 1 % från Kosovo 1 % från Irak, 1 % Palestina, 1 % Ryssland, 1 % Nigeria samt 7 % statslösa. Åldersmässigt är det 47 % i åldern år, 17 % 7-15 år, 16 % år, 6 % 2-5 år, 5 % år, 3 % 6 år, 2 % 0-1 år samt 4 % % är män och 42 % är kvinnor. Utbildningsmässigt för vuxna som är äldre än 19 år 466 personer, utav de 466 personerna är det 29 % som gått i skola över 12 år, 20 % som gått i skola år, 17 % som gått i skola mellan 7-9 år, 8 % som gått i skola 4-6 år, 4 % som gått i skola 1-3 år, samt 22 % ingen utbildning/uppgift saknas. Krami - vägen till arbete. Krami är ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Borås Stad. Krami i Borås Stad är nystartad och erbjuder stöd för personer som på grund av sin kriminella eller sociala bakgrund har svårt att komma ut i arbete eller utbildning. Krami är ett vägledningsprogram som hjälper till att finna, få och behålla ett arbete eller utbildning. Jobb Borås Arbetslivsnämnden ansvarar för Borås Stads arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser. Nämndens arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser är organiserade under Jobb Borås. Med en väg in, skapas förutsättningar för att förenkla och förtydliga ingången till de olika arbetsmarknadspolitiska verksamheterna. Ansvaret består av utveckling, samordning, genomförande och uppföljning, för kommuninvånare som av försörjningsskäl är i behov av sådana insatser. Verksamheten ska svara mot arbetsmarknaden och den enskildes behov, samt prioritera insatser som leder till att individen kan försörja sig själv. De grupper Arbetslivsnämnden arbetar med är funktionsnedsatta, långtidsarbetslösa, nyanlända och ungdomar. Samverkan sker internt, men också med externa aktörer framförallt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan finns också och fortsätter under Arbetslivsnämndens arbetsmarknadsinsatser är organiserade under Jobb Borås. Utgångspunkten för Jobb Borås är en samlad ingång till Borås Stads arbetsmarknadsinsatser, fokus på att åstadkomma resultat genom samlade och aktiva åtgärder istället för passiva bidrag och strukturera resurserna kring deltagaren så de blir så effektiva som möjligt. Verksamheten är uppdelad i två delar, Jobb Borås vuxna år och Jobb Borås unga år. Ca 859 deltagare finns inom Jobb Borås. En individuell kartläggning tillsammans med alla deltagare, kartläggningen ska leda till en personlig genomförandeplan. Jobb Borås ska erbjuda ett varierat utbud av arbetsförberedande verksamheter. Exempelvis på arbetsförberedande verksamheter är arbetsprövning, arbetsträning, utbildning, olika former av arbetsmarknadsanställningar. Verksamheten ska kunna möta deltagarnas olika behov och förutsättningar. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 8(13)

14 Verksamheten består av: Administrera och handlägga alla Borås Stads arbetsmarknadsanställningar. Antal personer i arbetsmarknadsinsatser var , 441 personer jämfört med , 340 personer. Administrera och handlägga arbetsmarknadsanställningar inom Växla bidrag mot lön Varav växla bidrag mot lön var , 81 personer jämfört med , 64 personer. Administrera och handlägga alla arbetsmarknadsanställningar inom urbant utvecklingsarbete och satsning på kortutbildade för en social hållbar stad. Att ge människor möjlighet att leva på lön istället för bidrag, är Arbetslivsnämndens grundläggande uppdrag. Genom att även satsa på att utbilda personerna gör nämnden personerna långsiktigt attraktiva och anställningsbara på den ordinarie arbetsmarknaden. Genom det urbana arbetet på Hässleholmen och Norrby under år 2014 har många positiva effekter uppnåtts. Arbetslivsnämnden vill fortsätta med de positiva effekterna även inom det urbana utvecklingsarbetet och satsningen på de kortutbildade. I Samverkan med andra aktörer utveckla en välfungerande modell där alla Boråsare ska ha möjlighet att delta i kompetenshöjande insatser som ger grundskolekompetens. Vid behov kan dessa individer parallellt med kompetenshöjande insatser delta i arbetsförberedande insatser för att optimera och på snabbast sätt stödja målgruppens väg mot egenförsörjning. 55 personer har haft en anställning inom det urbana utvecklingsarbetet under september månad. Administrera och handlägga unga med funktionsnedsättning som har en svår arbetsmarknad att möta, höga krav ställs på arbetsprestation och flexibilitet i näringslivet, något som är svårt att möta upp om det finns en funktionsnedsättning. Inom Borås Stad har Arbetslivsnämnden ett särskilt ansvar att stödja denna grupp. För år 2016 finns en budget på tkr, under september månad har det varit 15 personer från denna grupp som har haft en anställning. Ansvara för de projektmedel som samordningsförbundet bidrar med till Jobb Borås unga. Ungdomslöner KRUT där Arbetslivsnämnden har satsat 500 tkr budget för år 2016, har det varit under september har det varit 3 ungdomar. Lokalt kunskapslyft, där under september månad har varit 6 st anställningar. Arbetslivsnämnden arbetar ihop med Utbildningsnämnden i det lokala kunskapslyftet. Handläggarna inom Jobb Borås gör en individuell kartläggning tillsammans med sina deltagare. Kartläggningen ska leda fram till en personlig genomförandeplan för deltagaren. För alla unga i åldern år ska alltid möjligheten att ta del av det lokala kunskapslyftet undersökas. Inom Jobb Borås ingår också verksamheten FAS 3. Ersättningen från Arbetsförmedlingen för FAS 3 ska användas för sysselsättning och arbete för de personer som ingår i FAS 3. Verksamheten Jobb Borås beräknas göra ett underskott med 750 tkr beroende på högre löneökningar än beräknat när det gäller arbetsmarknadsanställningar. Under september 2016 har de antalet på de olika anställningsformerna sett ut enligt nedan. 147 Trygghetsanställning 80 OSA Anställningar 55 Särskilt anställningsstöd 54 Utvecklingsanställningar 48 Extra tjänster 37 Nystartsjobb 16 Lönebidrag 4 Anställningar med Utbildningskontrakt Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 9(13)

15 Feriearbeten Arbetslivsnämnden administrerar och finansierar alla Borås Stads feriearbeten. Alla ungdomar som gått ut årskurs 9 och gymnasiets årskurser 1 och 2 erbjuds feriearbete. Nämnden arbetar ihop med kommunens förvaltningar, kommunala bolag, idrottsföreningar och övriga föreningar i arbetet med att placera ut och hitta lämpliga arbeten för feriearbetarna, de som vill kan bli sommarlovsentreprenörer. Ungdomarna får då en möjlighet att tjäna egna pengar och ta ett steg in i vuxenlivet. För Borås Stad innebär det en möjlighet att marknadsföra sig som en attraktiv arbetsgivare, med tanke på framtida personalbehov. Verksamheten ansvarar också för att följa upp de platser som erbjudits att de håller en god kvalitet. Detta görs via enkäter som feriearbetarna får besvara. Under feriearbeten finns en budget för feriearbeten ungdomar har sökt feriearbete för år 2016 jämfört med för år 2015 och för år ungdomar har tackat ja till ett feriearbete för år Verksamheten beräknas gå plus minus noll. I arbetat med feriearbetare har nämnden öppnat för näringslivet och föreningslivet att annonsera på Borås Stads hemsida. Alternativa arbetsmarknaden Den alternativa arbetsmarknaden avser skapade platser och anpassade uppgifter för personer med funktionsnedsättningar, som har en begränsad arbetsförmåga men är inte beviljade insatser inom LSS eller socialpsykiatrin. Det finns inget självändamål i att ha en alternativ arbetsmarknad, utan att verksamheten i sig syftar till att utveckla arbetsförmåga, färdigheter och motivation och att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden. Arbetslivsnämndens egen verksamhet Återbruk syftar till att vara ett steg i att pröva och bygga upp arbetsförmåga, samt rusta individen att gå vidare till den ordinarie arbetsmarknaden, ca 110 personer har olika former av arbetsmarknadsanställningar och praktikplatser på Återbruk. De olika verksamheter son finns på Återbruk är: Fixartjänst Fastighetsservice, som hjälper olika förvaltningar med diverse olika saker inom fastighetsförvaltning, samt sköter den egna fastigheten Åter i bruk, secondhandbutik Secondhand byggmaterial Transporttjänst, interna och externa transporter Snickeri Restaurang Biltvätt för i första hand Borås Stads leasingbilar Cykelverkstad, renoverar och säljer begagnade cyklar Däckverkstad, tar emot däck från återvinningscentralerna Data och elektronikgrupp, lagar, återanvänder och källsorterar datorer och elektronik Återvinning returen, samarbete med Borås Energi och Miljö, demontering, städning vid återvinningscentraler och källsorteringshjälp. Mobile info center, Mobile info centers huvuduppgift är att informera om avfallshantering vid återvinningscentraler och på platser där det bor mycket folk, främst i AB Bostäders stora områden på Norrby och Hässleholmen, informationen kan omfatta många olika språk. Städorganisation som städar bland annat kvarteren Vulcanus 15 och Vulcanus 16. Zäntrumprojektet som togs över från LO-facken i Borås och Bollebygd, verksamhetens målgrupp är år med psykisk ohälsa. Deltagarna befinner sig långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden och behöver mycket stöd och lång tid för att bli redo för den ordinarie arbetsmarknaden. Zäntrumprojektet är inriktat mot textilverksamhet, med verksamheter såsom sömnad, broderi, stickning och virkning. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 10(13)

16 Arbetslivsnämnden ger också bidrag till den alternativa arbetsmarknaden, där verksamheten inte bedrivs av nämnden. Samverkan med studieförbundet Vuxenskolan fortsätter under Bidraget till Studieförbundet Vuxenskolan består av medel för verksamheten Substral som innefattar språkstöd för nyanlända flyktingar. Arbetslivsnämnden ger också bidrag till Stiftelsen Vitryssland. Verksamheterna under den alternativa arbetsmarknaden beräknas gå plus minus noll. Övrigt Övrigt som består av personligt ombud, bidrag till Samordningsförbundet samt bidrag till Föreningen Guldkanten. Verksamheten beräknas göra ett nollresultat. Evakueringsboenden Borås Stad har sedan bedrivit tre evakueringsboenden åt Migrationsverket. Evakueringsboenden är Lundbyhallen, Rotundan samt Sjöhagenskolan. Från och med upphör Lundbyhallen att vara ett evakueringsboende och återgår till ordinarie verksamhet och upphör Sjöhagenskolan att vara ett evakueringsboende. Arbetslivsförvaltningen är samordnare av verksamheten och samordnare av ekonomin. Kostnaden för april-maj-juni-juli-augusti-september har varit tkr, den summan kommer att eftersökas från migrationsverket senare under år Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 11(13)

17 3 Verksamhetsmått 3.1 Funktionshinderverksamhet LSS-verksamhet Verksamhetsmått Utfall Sep 2015 Budget 2016 Utfall Sep 2016 Antal personer med daglig verksamhet LSS Antal personer med daglig verksamhet LSS Utfall Socialpsykiatri Verksamhetsmått Utfall Sep 2015 Budget 2016 Utfall Sep 2016 Antal personer med daglig verksamhet Psykiatri Antal personer med daglig verksamhet Psykiatri Utfall Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd Verksamhetsmått Utfall Sep 2015 Budget 2016 Utfall Sep 2016 Antal hushåll med försörjningsstöd Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 12(13)

18 Antal hushåll med försörjningsstöd Utfall Flyktingmottagning Verksamhetsmått Utfall Sep 2015 Budget 2016 Utfall Sep 2016 Mottagna flyktingar Mottagna flyktingar Utfall Arbetsmarknadsinsatser Verksamhetsmått Utfall Sep 2015 Budget 2016 Utfall Sep 2016 Antal personer i arbetsmarknadsinsatse r Antal växla bidrag mot lön Antal personer i arbetsmarknadsinsatser Utfall 360 Antal växla bidrag mot lön Utfall 81 Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 13(13)

19 Hans Johansson, REMISSVAR Datum Sida 1(1) Diarienummer 2016/ALN 0103 Arbetslivsnämnden Revidering av program mot hemlöshet Sociala omsorgsnämndens diarienummer: 2016/SON0093 Nämndens beslut Tillstyrkan med kommentar Nämndens yttrande i sin helhet Programmet är i sak mycket bra, dock finns det vissa brister i Borås stads arbete mot hemlöshet som bör beaktas, särskilt nu när vi står inför den nya organisationen. När det gäller garanti för tak över huvudet, så skulle det vara önskvärt med ett härbärge som är öppet året runt. Kanske skulle det vara lämpligt att låta en idéburen organisation ta över driften med ekonomiskt bistånd från Borås stad. Under 2016 införde staten ett tvingande mottagande av anvisade personer med uppehållstillstånd, där nya bosättningslagstiftningen kräver att kommunerna ordnar bostäder. Lämpligtvis bör därför en kommunal enhet som arbetar med bostadsfrågan i stort inrättas, för att jobba med bostäder för såväl socialtjänsten som flyktingetableringen. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Att inte erbjuda härbärge under delar av året innebär höjda kostnader för ex. hotell och vandrarhemslösningar. Bostadsbristen ger även ökade kostnader för vård och rättsväsende då patienter/klienter skrivs ut utan ordnat boende, samt med stor risk för återfall i sjukdom eller kriminalitet. Borås 2025 Socialt perspektiv Bostadsbristen i stort innebär att stort ansvar läggs på personer som har låg inkomst alternativt skuldsättningar att själva ordna sitt boende, vilket alla inte klarar. Personer med psykisk ohälsa i vissa fall med dubbeldiagnos är synnerligen utsatta. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef Hans Johansson Verksamhetschef Bilaga: Remiss Revidering av program mot hemlöshet

20 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Program mot hemlöshet i Borås Stad

21 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 22 augusti 2013, xx Dokumentet gäller för: Alla nämnder och styrelser För revidering ansvarar: Individ- och familjeomsorgsnämnden För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Individ- och familjeomsorgsnämnden Dokumentet gäller till och med: program mot hemlöshet

22 Program mot hemlöshet Borås Stads program mot hemlöshet är ett led i att förhindra att hemlöshet uppstår. Ekonomiska och sociala problem kan vara orsaker, men i hög grad även strukturella faktorer som t ex tillgången på bostäder. Orsakerna är många och ofta komplicerade, och ständiga förändringar kräver nya lösningar. Arbetet med att motverka hemlöshet ska ha fokus på den enskildes behov samt att individens egna resurser och förmågor ska tas tillvara. Hemlösheten är ett allt mer centralt problem för socialtjänsten. Borås Stads bostadsbyggnadsprogram belyser behovet av bostäder för personer med svag ställning på bostadsmarknaden, och har som riktlinje att behovet ska beaktas och tillgodoses i första hand genom överenskommelser med fastighetsägare. Kommunens ansvar Kommunens ansvar i hemlöshetsfrågan befinner sig mellan den generella bostadsförsörjningen och socialtjänsten. Kommunen har ett ansvar för planering och genomförande av bostadsförsörjningen för alla boråsare och socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Arbetet med att bekämpa hemlöshet är därmed både en bostadspolitisk och en socialpolitisk fråga men berör även andra områden som integration, arbetsmarknad samt hälso- och sjukvård. Socialtjänsten har inte en ovillkorlig skyldighet att bistå med bostad. Grunden för att socialtjänsten efter utredning kan bevilja ett boende är att personen har sådana svårigheter att anskaffa bostad som följer av att man tillhör en socialt utsatt grupp av människor. Socialt utsatta EU-medborgare är en ny grupp som har tillkommit och som successivt har ökat under de senaste åren. EU-medborgare som inte har uppehållstillstånd ska kunna försörja sig själv, annars har de endast rätt att vistas i Sverige under 3 månader. Socialtjänstens ansvar är för denna målgrupp avgränsas till akut bistånd. Det kan innebära matpengar samt en biljett hem om detta inte kan bekostas på annat sätt, exempelvis genom ambassad. EU-medborgare utan uppehållsrätt berörs således inte av hemlöshetsprogrammet. Definition av hemlöshet Det finns flera definitioner som beskriver hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Socialstyrelsen använder en bred definition, som omfattar fyra olika situationer som personer kan befinna sig i för en kortare eller längre tid: akut hemlöshet situation 1 Personen är hänvisad till akutboende, jourboende, härbärge, skyddat boende eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. Även t.ex. hotell, camping, vandrarhem och husvagn ingår i denna situation. program mot hemlöshet 3

23 institutionsvistelse och kategoriboende situation 2 En person är intagen eller inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänsten, landstinget eller hos en privat vårdgivare, alternativt på HVB-hem eller SIS-institution, och planen är att hon eller han ska skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men personen har inte någon egen bostad ordnad inför utskrivningen eller utflytten. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. långsiktiga boendelösningar situation 3 En person bor i en boendelösning som kommunen har ordnat (exempelvis försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt eller kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. eget ordnat kortsiktigt boende situation 4 En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar, bekanta, familj eller släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader) inneboende- eller andrahandskontrakt hos släkt, vänner eller andra privatpersoner. Personen har haft en kontakt med socialtjänsten av detta skäl för att räknas in i denna situation. Borås stads årliga kartläggning av hemlöshet utgår från ovanstående definitioner. Även socialstyrelsens kartläggning av hemlöshet som sker var fjärde år utgår från dessa definitioner. Alla som ingår i socialstyrelsens definitioner av människor i en hemlös situation är inte socialtjänstens ansvar. Nationell utblick och Borås Stads arbete Staten har under de senaste åren arbetat aktivt med hemlöshetsfrågorna på nationell nivå. Mellan åren arbetade Socialstyrelsen med ett hemlöshetsprojekt för att minska och förebygga vräkningar och hemlösa med dubbeldiagnoser. Regeringens strategi Hemlöshet- Många ansikten, mångas ansvar mellan åren hade som syfte att samla in och öka kunskapen kring hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Under förankras denna kunskap på lokal och regional nivå bland annat genom en särskild samordnare som ger kommunerna stöd tillsammans med länsstyrelserna. Regeringen menar dock att det är kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige, som har det yttersta ansvaret för planeringen av bostadsförsörjningen i kommunen. Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen regleras också i lag. På nationell nivå arbetar Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) med Öppna jämförelser för att redovisa hur kommuner och landsting arbetar inom olika frågor tillkom ett nytt område kring hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden och där redovisas om kommunerna bl.a. har en plan kring hemlöshet, rutiner för vräkning av barnfamiljer, samverkar med bostadsföretag/hyresvärdar och frivilligorganisationer, har uppsökande verksamhet samt hur många hemlösa som finns i kommunen. I strategin Hemlöshet- många ansikten, mångas ansvar från 2010 finns fyra målområden för att motverka hemlösheten. Borås Stads arbete utgår från dessa inriktningar. 4 program mot hemlöshet

24 Alla ska vara garanterade tak över huvudet och erbjudas insatser efter behov. Borås Stad kan ofta erbjuda plats på härbärge och i vissa fall möjlighet till sociala hyreskontrakt (kontrakt där socialtjänsten har förstahandskontrakt och hyr ut i andra hand med begränsad besittningsrätt), som sedan efter behovsprövade insatser skall leda till ett eget kontrakt. Vi har korttidsplatser som ger akut stöd och hjälp för hemlösa med missbruksproblem. Vi har möblerade jourlägenheter som kan beviljas som insats. De lägenheterna är i första hand avsedda för familjer med barn. Borås stad arbetar utifrån metoden bostad först, som utgår från att bostad med förstahandskontrakt är den trygghet som behövs för att gå vidare med övriga problem. Detta görs i utifrån en överenskommelse med AB Bostäder. Den som är akut hemlös kan få ett personligt ombud. Ombudet bedriver ett aktivt uppsökande arbete med målet att stödja och vara språkrör i kontakten med myndigheter, och hjälpa personen att ta till vara sina resurser på bästa sätt. Minska antalet intagna eller inskrivna på exempelvis kriminalvårdsanstalt eller behandlingshem, som inte har ordnad bostad inför utskrivning. Möjligheter finns till att få bistånd till utslussningslägenhet med individuellt stöd som en väg till eget boende. Underlätta inträde på den ordinarie bostadsmarknaden för dem som är i boendetrappor, träningslägenheter eller liknande boenden. Bostadssociala enheten samverkar med hyresvärdar samt ger individuellt stöd för att öka andelen som får egna kontrakt. Antalet vräkningar skall minska och inga barn skall vräkas Socialtjänsten handlägger ärenden som är förenade med risk för vräkning och har därför ett stort ansvar i det vräkningsförebyggande arbetet. Sociala omsorgsnämnden har genom det Vräkningsförebyggande teamet samordningsansvar för det arbetet, som sker i nära samverkan mellan hyresvärdar, kronofogdemyndigheten och berörda förvaltningar. Framgångsfaktorer är tidiga hembesök som skapar förtroende hos den enskilde och som möjliggjort att boendeassistenterna kunnat medverka till en lösning genom tidig dialog med hyresvärdar, och en väg in dit alla hyresvärdar kan vända sig. Barnperspektivet Socialtjänstens ansvar kring barnperspektiv regleras i Socialtjänstlagen 1 kapitlet 2 där det står att vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Lagen innebär dock inte att barnets bästa måste vara utslagsgivande i varje process, däremot ska frågan lyftas och besluten ska motiveras med hänsyn till barns situation. Hemlöshet är en speciellt allvarlig situation för barn eftersom de inte har möjlighet att påverka sin egen situation. Därför är det viktigt att staden i sitt arbete med hemlösa familjer har ett program mot hemlöshet 5

25 tydligt barnperspektiv. Vid varje beslut ska konsekvensbedömningar göras utifrån barnen och deras situation. Utgångspunkten är att ett barn alltid behöver ett stadigvarande hem. Borås stad ska skapa bättre förutsättningar för barnen i samhället genom att förhindra vräkning och de konsekvenser detta kan innebära som byte av skola, förlora kamrater mm. Organisation Sociala omsorgsnämnden har det primära ansvaret att samordna arbetet mot hemlöshet i Borås Stad t.o.m sedan övergår ansvaret till IFO nämnden. Många åtgärder för att motverka hemlöshet faller inom nämndens verksamhetsområde. I vissa situationer, till exempel det vräkningsförebyggande arbetet och när det gäller relationsvåldsutsatta personer handlar det också om insatser från Arbetslivsnämnden. I nämndens samordningsansvar för den sociala boendesituationen ingår att årligen beskriva behoven för att hindra att hemlöshet uppstår. Uppdrag till nämnderna IFO nämnden och Arbetslivsnämnden ska göra handlingsplaner utifrån Borås Stads program mot hemlöshet. Uppföljning Nämnden ska årligen kartlägga hemlösheten, analysera om kommunens insatser har konkreta effekter utifrån nämndens handlingsplan och ge förslag på åtgärder till Kommunfullmäktige. 6 program mot hemlöshet

26 postadress Borås besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 55 telefon e-post webbplats boras.se

27 Arbetslivsförvaltningen Ingwer Kliche, REMISSVAR Sida 1(2) /ALN00104 Arbetslivsnämnden Remiss av betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism Regeringen beslutade den 20 mars 2014, om att tillsätta Kommissionen mot antiziganism ( dir.2014:47 ). Regeringen konstaterade i direktiven att det behövs en kraftsamling mot antiziganism. Romer i Sverige, liksom i många andra europeiska länder, drabbas av fördomar och diskriminering. Likaså konstaterade regeringen att myndigheter under senare år har vidtagit åtgärder som i viss mån bidragit till att förbättra romers situation. Kommissionens uppdrag är enligt direktivet att både påverka och förändra negativa attityder och förhållningssätt samt att reagera mot sådana företeelser. I uppdraget ingår också att överbrygga den förtroendeklyfta som finns mellan den romska gruppen och samhället i övrigt. Varje halvår har kommissionen, i enlighet med uppdraget, tagit fram en verksamhetsrapport som överlämnas till regeringen i vilken kommissionen beskriver sina iakttagelser om antiziganism och hur verksamheten har bedrivits. Detta betänkande är kommissionens fjärde delrapport och samtidigt kommissionens slutrapport. Kommissionen har sett sig föranledd att bland de många angelägna frågor som skulle förtjäna att uppmärksammas, välja ut ett mindre antal specifika frågeställningar och sakområden för närmare belysning i denna slutrapport. Betänkandet består av 6 kapitel och 6 bilagor. I kapitel 3 finns en översiktlig genomgång av de rekommendationer som internationella övervakningsorgan framfört till den svenska regeringen för att förbättra romers situation och skyddet mot diskriminering. Kommissionen lämnar ett antal rekommendationer vilka bör stå i förgrunden i förändringsarbetet Kapitel 4 ger rekommendationer av mer principiellt slag i fråga om hur en tydligare styrning i arbetet mot antiziganism kan bedrivas. Det tar upp frågor om styrning och samordning samt behovet av större tydlighet med avsikter som bör vägleda politiken på det här området Kapitel 5 tar sikte på behovet av ett nationellt center för romska frågor. Synpunkter och kommentarer från Borås Stad Borås Stad delar i allt väsentligt det resonemang och de slutsatser som är formulerade i betänkandet. De rekommendationer som presenteras i betänkandet är välgrundade utifrån det arbete kommissionen har genomfört. De erfarenheter och den kunskap som sedan tidigare finns om romers situation är också en grund för de rekommendationer som presenteras i betänkandet.

28 Tillgängliggöra skolboken och vitboken Det är vår uppfattning att det är två mycket viktiga dokument att använda i skolans verksamhet. I ett långsiktigt perspektiv är det logiskt. Det är vår uppfattning att dessa dokument bör få en bredare spridning även utanför skolans område. 4.2 Kommissionens rekommendationer för ett effektivare arbete mot antiziganism Vi saknar i viss mån ett tydligt perspektiv mot anställd personal på olika myndigheter, kommuner m.m. Att sprida kunskapen i skolan är en långsiktig åtgärd och det är bra, men det finns personal inom områden med myndighetsutövning som också behöver kunskap om antiziganismens omfattning och konsekvenser, mänskliga rättigheter samt kunskap om Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Detta är inga nyheter och insatser har gjorts men inte tillräckligt och framförallt har det inte fått det önskade genomslaget Tydligare myndighetsstyrning mot antiziganism Frågan om mänskliga rättigheters genomslag i olika myndigheters, kommuners och andra aktörers verksamhet är något kluven. När det gäller mänskliga rättigheter för romer visar betänkandet på det ljumma förhållningssätt som civilsamhället uppvisar. Som en jämförelse kan nämnas att när det gäller mänskliga rättigheter för barn så ser det helt annorlunda ut. Det är enklare och lättare att se detta som en del i den ordinarie verksamheten. Det är oerhört viktigt att arbeta med att lyfta upp de mänskliga rättigheterna för den romska gruppen. Förslag till beslut Arbetslivsnämnden beslutar översända upprättat svar till Kommunstyrelsen. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef Hans Johansson Verksamhetschef Bilaga: av betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism