Sammanträdet är öppet för allmänheten.

Transkript

1 1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Tid: Tisdag kl Plats: Österlånggatan 72 Sammanträdet är öppet för allmänheten. ARBETSLIVSNÄMNDEN Lars-Åke Johansson Dag Forsström Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande: Rödgröna måndagen den 16 november kl Alliansen måndagen den 23 november kl Sverigedemokraterna tisdagen den 24 november kl ÄRENDEN 1. Val av justerande ledamot och ersättare (Förslag: Birgitta Bergman med Jan Nilsson som ersättare, justeringsdatum: torsdag 26 november). 2. Information daglig verksamhet, LSS 3. Information flyktingsituationen 4. Information från förvaltningschefen 5. Information kontaktpolitiker 6. Sammanträdesdag i december Budgetuppföljning efter oktober 2015 Bilaga 8. Lokalbehov Bilaga 9. Remiss Riktlinjer för resor Borås Stad Bilaga

2 2 10. ANMÄLNINGSÄRENDEN a) Borås Stads Energi- och klimatstrategi Dnr 2015/ALN b) Stadsdelsnämnden Öster beslut Översyn av verksamhetsbidrag Dnr 2015/ALN c) Arbetslivsnämnden - Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap. 1 SoL t.o.m. den 30 september 2015 d) Arbetslivsnämnden 2015 års anställda med 25 års anställning samt de som gått i pension under året e) Arbetslivsförvaltningen protokoll FSG av DELEGATIONSÄRENDEN a) Socialutskott Försörjningsenhetens Protokoll av b) Utredning Lex Sarah SoL Dnr 2015/ALN ÖVRIGA FRÅGOR

3 Arbetslivsförvaltningen Margareta Udén Hoff, Sida 1(1) Dnr 2014/ALN0139 Arbetslivsnämnden Sammanträdesdag i december 2015 Arbetslivnämnden föreslås flytta nämndmötet den 15 december kl till den 17 december kl Förslag till beslut Arbetslivsnämnden beslutar flytta nämnmötet i december till den 17 december kl ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef

4 Arbetslivsnämnden Per-Olof Jinnegård Sida 1(1) Dnr 2015/ALN0029 Arbetslivsnämnden Budgetuppföljning efter oktober 2015 Arbetslivsnämnden upprättar budgetuppföljning med helårsprognos efter varje månad och redovisar denna för nämnden. Förslag till beslut Arbetslivsnämnden godkänner budgetuppföljningen januari-oktober 2015 med helårsprognos. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef Per-Olof Jinnegård Chef för ekonomifunktionen Bilaga: Månadsuppföljning oktober 2015 Arbetslivsnämnden

5 Månadsuppföljning Oktober 2015 Arbetslivsnämnden

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Nämndens verksamhet Resultat Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamhetsmått Funktionshinderverksamhet Socialpsykiatri Individ- och familjeomsorg Arbetsmarknadsinsatser Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning Oktober (12)

7 1 Inledning Arbetslivsnämndens huvuduppgift är att fullgöra kommunens arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser. Nämnden ansvarar för att bidra till att motverka arbetslösheten i kommunen genom att verksamheten svarar mot arbetsmarknaden och den enskildes behov. Insatser som leder till att individen kan försörja sig själv skall prioriteras. Nämnden samverkar med externa utförare inom sitt verksamhetsområde. Nämnden ansvarar för försörjningsstödet och för att nå syftet med att den enskilde ska nå egen försörjning arbetar nämnden med utredande, aktiverande och arbetsförberedande åtgärder. Arbetslivsnämnden ansvarar för kommunens insatser och åtgärder vid flyktingmottagning och invandring, samt integration i samhället och på arbetsmarknaden. Inom integrationsområdet ligger också invandrarservice och insatser för nationella minoriteter och finsk förvaltningsområde. Nämnden har utföraransvar för daglig verksamhet LSS och socialpsykiatri. Sociala omsorgsnämnden är beställare av insatserna. Nämnden ansvarar för Borås Stads del i Sjuhärads samordningsförbund, där övriga parter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. Samordningsförbundet beslutar om mål och inriktning för den finansiella samordningen och stödjer samverkan mellan parterna. Arbetslivsnämnden administrerar och finansierar alla Borås Stads feriearbeten. Till nämndens uppgifter hör också ansvaret för personliga ombud samt representera Borås Stads när det gäller tolkförmedlingen Väst. 2 Nämndens verksamhet Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Sålda platser Statsbidra g Avgifter och övriga intäkter Summa intäkter Utfall Budget 2015 Budget Utfall Prognos 2015 Avvikelse Personal Lokaler Försörjnin gsstöd Övrigt Kapitalko Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning Oktober (12)

8 Tkr stnader Summa kostnade r Buffert (endast i budget) Nettokos tnad Kommun bidrag Resultat efter kommun bidrag Godkänt ianspråkt aget ackumul erat resultat Resultat jfr med tillgängli ga medel Ackumul erat resultat Utfall Budget 2015 Budget Utfall Prognos 2015 Avvikelse Resultatanalys Arbetslivsnämnden beräknar göra ett underskott med tkr, varav daglig verksamhet LSS tkr, arbetsmarknadsinsatser tkr, feriearbeten tkr, försörjningsstöd tkr, samt buffert tkr. Intäkterna beräknas gå plus med tkr, varav fler sålda platser inom Boråsregionens etableringscenter tkr, feriearbeten sålda platser till andra kommuner sommarlovsentreprenörer tkr, statsbidrag från Arbetsförmedlingen tkr, statsbidrag försörjningsstöd tkr samt Pul-handläggare tkr. Sålda platser består av sålda platser till andra kommuner när det gäller Boråsregionens etableringscenter och till Sociala omsorgsförvaltningen när det gäller Daglig verksamhet LSS och socialpsykiatri. Statsbidragen består av bidrag från migrationsverket för Boråsregionens etableringscenter och bidrag från Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsanställningar. De största posterna inom avgifter och övriga intäkter är, intäkter för övergångsbostäder, intäkter från Samordningsförbundet, matavgifter inom LSS och försäljning inom LSS, socialpsykiatrin och Återbruk. Kostnaderna beräknas gå back med tkr. Personalkostnaderna minus med , varav daglig verksamhet LSS tkr, arbetsmarknadsinsatser tkr, Boråsregionens etableringscenter tkr, feriearbeten samt Pul-handläggare tkr, försörjningsstöd samt buffert tkr. Lokaler beräknas gå plus minus noll, detsamma gäller övrigt. De större posterna inom övrigt är, kostnader för övergångsbostäder, livsmedelsinköp, köp av platser av Boråsregionens Etableringscenter, köp av verksamhet från Studieförbundet Vuxenskolan samt köp av SFI-platser från Utbildningsnämnden. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning Oktober (12)

9 Utveckling av försörjningsstödet, tkr Utfall tkr Utfall tkr Utfall tkr Jan-Juli Jan-juli Jan-juli Augusti Augusti Augusti September September September Oktober Oktober Oktober S:A Jan-Okt S:A Jan-Okt S:A Jan-Okt Prog.Bokslut Bokslut Bokslut Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Administr ation, nämnd IFO ekonomis kt bistånd exkl. försörjnin gsstöd Försörjnin gsstöd Daglig verksamh et LSS Daglig verksamh et psykiatri Integratio n Arbetsma rknadsins atser Feriearbet en Utfall Budget2015 Budget Utfall Prognos 2015 Avvikelse Övrigt Buffert Summa Arbetslivsnämnden beräknar att göra ett underskott med tkr, varav daglig verksamhet LSS tkr, arbetsmarknadsinsatser tkr, feriearbeten tkr, försörjningsstöd tkr, samt buffert tkr. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning Oktober (12)

10 Administration Administrationen som består av nämndverksamhet, förvaltningsledning, ekonomifunktion och personalfunktion. Administrationen tillsammans med verksamheten prioriterar förbättring och kvalitetsarbete med hjälp av metoder och verktyg som Borås Stad har valt att arbeta med, Lean och Sixsigma. Administrationen beräknas göra ett nollresultat. Tjänsten som PUL-ansvarig för Borås Stad är överflyttad till Arbetslivsnämnden IFO (Individ och familjeomsorg) Försörjningsstödet är samhällets yttersta försäkringssystem och tillämpas när alla andra resurser har undersökt och uttömts. Genom att hantera försörjningsstödet på ett aktivt och effektivt sätt är det möjligt att omvandla ett passivt försörjningsstöd till aktiva lönemedel. Arbetet sker i nära samverkan med med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Försörjningsstödet ska vara så lågt som möjligt och så få hushåll som möjligt ska vara beroende av långvarigt försörjningsstöd. Rätt till ekonomiskt bistånd, prövas individuellt. Det skall finnas kompetent personal, med sådan utbildning att detta kan bedömas på ett rättssäkert sätt enligt gällande lagstiftning och regelverk. Alla rutiner ska vara skriftliga för att skapa rättsäkerhet, vilket också underlättar för personalen på försörjningsenheten. Nettokostnaden för försörjningsstödet är t.o.m. oktober 2015, tkr. Budgeten för samma period är tkr, nettokostnaden är lägre jämfört med budget med tkr. Jämfört med 2014 är resultatet bättre med, tkr och jämfört med år 2013 är resultatet bättre med tkr. Nettokostnaden för försörjningsstödet beräknas till tkr, verksamheten beräknas göra ett plusresultat med tkr. Förutsättningar för försörjningsenheten är att det finns tillräckligt med socialsekreterare, en del av personalen är ung och oerfaren och personalomsättningen är emellanåt hög. I Borås Stad är de en normal arbetslöshet, en låg utbildningsnivå och många nyanlända. Grundinställningen för både personal och klienter är tydlighet och att målet ska vara egen försörjning. Klienten ska veta vad som förväntas av honom/henne och känna en trygghet vid besök hos försörjningsenheten som i normal fallet är en gång i månaden. Ansökan av ekonomiskt bistånd ska vara skriftlig och rättssäker och det ska finnas möjligheter för klienten att förstå sin egen ekonomi och möjlighet att ta kontroll över sin egen situation. Inom försörjningsstödet ska det finnas tydlig dokumentation för att både socialsekreteraren och klienten ska veta aktuell planering samt uppföljning. Tydlig dokumentation underlättar alltid vid handläggarbyten. Framgångarna inom försörjningsenheten består också av de små detaljerna som gör skillnaden, små saker får stora saker att hända. Inom försörjningsstödet läggs det ner mycket arbete på att ha ett så lågt försörjningsstöd som möjligt. Redan vid ansökan av försörjningsstöd försöker socialsekreteraren att hitta andra alternativ av försörjning än försörjningsstöd. Det finns olika metoder för att ha ett så lågt försörjningsstöd som möjligt. En metod är att det arbetas med rutiner som bland annat innebär tydliga och standardiserade arbetsprocesser som bidrar till en tydlighet i socialsekreterarens ansvar, graden av krav och kontroll är höga och strukturerade. Det innebär att ledningen har insyn i hur arbetet bedrivs, begränsningarna i handlingsfriheten ökar rättsäkerheten för klienter och handläggare. En annan metod är att ansvara för hela processen när det gäller försörjningsstödet. I jämförelse med andra kommuner i Borås Stads storlek har försörjningsstödet inte valt att dela upp arbetsmomenten motivation och ekonomisk handledning. Socialsekreteraren ansvarar för hela processen och får en helhetskunskap och en relation till klienten, vilket bidrar till att det finns möjligheter att följa upp klientens ekonomi och förhindra felutbetalningar. Arbetslivsnämnden har även två FUT-utredare som arbetar med felaktiga utbetalningar, de avlastar också socialsekreterarna i syfte att inte hamna i dubbla roller. Det är FUT-utredarna som återkräver bistånd och verksamheten har framför allt en förebyggande effekt. Växla bidrag mot lön är en annan metod som går ut på att hålla nere kostnaden för försörjningsstöd. Metoden bygger på att personer som befinner sig i ett passivt bidragsberoende får en möjlighet till ett lönearbete i syfte att nå egen försörjning. Vinsten för individerna är att få en egen lön, prova på ett Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning Oktober (12)

11 arbete, komma in i ett socialt sammanhang och få nyttig erfarenhet på väg ut mot egen försörjning. Till och med augusti har personalkostnaden varit kr, arbetsmarknadsstödet har varit kr, personalkostnaden minus arbetsmarknadsstödet har då varit kr. Under samma period har minskningen av utbetalning av försörjningsstöd varit kr, på helår beräknas att försörjningsstödet minskas med tkr. Antalet personer som växlat bidrag mot lön i oktober har varit 61 st varav 31 män och 30 kvinnor. Antal hushåll med försörjningsstöd var , 1018 hushåll jämfört med , 1088 hushåll och , 1224 hushåll. Antal hushåll som får försörjningsstöd i mer än tio månader under kalenderåret var , 576 hushåll jämfört med , 579 hushåll samt , 606 hushåll. Andel barn och unga som inte lever i hushåll med försörjningsstöd % var , 96,90 % jämfört med , 96,80 % och , 96,80 %. Övrigt IFO administration beräknas klara sin budget. Arbetslivsnämnden ska ställa krav på utbildning, arbete eller annan planerad verksamhet för personer som erhåller försörjningsstöd, så kallad motprestation. Det som kan göras enligt lagstiftningen görs idag. Daglig verksamhet LSS I juni 2010 infördes lov, lagen om valfrihet inom daglig verksamhet LSS. De deltagare som finns i Borås Stad kan välja mellan att göra sin dagliga verksamhet inom Borås Stad eller välja ett externt alternativ. Inom Arbetslivsnämndens daglig verksamhet LSS som under 2012 gjorde ett underskott med tkr, för år 2013 ett underskott med tkr, för år 2014 ett underskott med tkr. För år 2015 finns det ett budgeterat underskott med tkr. Resultatet för år 2014 beräknas till minus tkr. Skillnaden mellan tkr och tkr som är 515 tkr, beror på vikariekostnader vid sjukfrånvaro inom LSS, då det betalas ut dubbla löner. Verksamheten har också utökade kostnader i samband med branden på Hultaåsen. Arbetslivsnämnden har utföraransvar för funktionshindrade inom målgruppen LSS daglig verksamhet. Verksamheten erbjuder arbetsliknande sysselsättning för funktionsnedsatta personer inom LSS. Arbetslivsnämnden har både egna arbetsplatser och arbetsplatser som är integrerade på olika företag och föreningar. Arbetsplatser i egen regi är bland annat caféverksamhet, bageri, skog och trädgårdsarbete samt legoarbete. För de deltagare som står längst ifrån arbetsmarknaden erbjuds aktivitet/upplevelse av dagen. Denna verksamhet bedriva i egna lokaler, aktiviteterna är bland annat gymnastik, musik, promenader och skapande verksamhet. Verksamheten försöker att få fler LSS deltagare till den ordinarie arbetsmarknaden. Antal personer med daglig verksamhet LSS var , 302, jämfört med , 315. Daglig verksamhet socialpsykiatri Arbetslivsnämnden har utföraransvar för daglig verksamhet inom socialpsykiatrins målgrupper. Verksamheten finns ute på olika företag och inom Borås Stad. Arbetslivsnämndens är caféverksamhet, butik, legoarbete och öppen verksamhet i form av aktivitetshus. Det finns ca 200 deltagare i verksamheten. Verksamheten beräknas klara sin budget. Integration Som övergripande ansvarig för kommunens integrationsarbete ska nämnden fungera som ett kunskapscenter som sprider information kring integrations och mångfaldsfrågor. Integrationsarbete bedrivs utifrån programmet för ett integrerat samhälle. Huvudmålgruppen för integrationsarbetet är Boråsare som är födda utomlands och Boråsare som är födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. Integrationsarbetet bedrivs mot tre målgrupper. invånare i Borås Stad, anställda och politiker i Borås Stad. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning Oktober (12)

12 Boråsregionens etableringscenter som startade där Borås Stad tillsammans med 5 andra kommuner, Bollebygd, Mark, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda bedriver etableringen för de nyanlända. Verksamheten beräknas klara sin budget. De olika kommunerna betalar för sina respektive invånare. Verksamheten består av administration, samhällsinformation samt köp av tolkservice. Det budgeterade antalet flyktinghandläggare är 9 st som administrerar verksamheten, i dagsläget är det 14 st flyktinghandläggare som administrerar verksamheten, antalet flyktinghandläggare är fler beroende på att det är fler nyanlända flyktingar i kommunerna som ingår i Boråsregionens etableringscenter jämför med budget. Länsstyrelsen i Västra Götaland har beviljat Boråsregionens etableringscenter kr för insatsen interkommunal samverkan om ett mer spritt mottagande av nyanlända. Boråsregionens etableringscenter ska arbeta för ett jämnare geografiskt mottagande mellan de sex medlemskommunerna, samt undersöka och ge förslag på åtgärder om orsakerna till att nyanlända flyttar ut från mottagande kommuner. Verksamheten beräknas klara sin budget. För perioden januariseptember 2015 ligger Boråsregionens etableringscenter med ett överskott på 946 tkr. Ett kommunbidrag på 400 tkr har Arbetslivsnämnden fått för samhällsorientering för alla nyanlända. Övriga delar under integration där kommunbidraget används är invandrarservice. Under integration ingår också finskt förvaltningsområde som finansieras med statliga medel. Alla verksamheter inom integration beräknas göra ett nollresultat. Många nyanlända saknar utbildning för svensk arbetsmarknad. Arbetslivsnämnden och Utbildningsnämnden samverkar om vägar till utbildning och arbete för denna grupp. Arbetslivsnämnden har fått ett bidrag för verksamheten flyktingguider/fadderfamilj från Länsstyrelsen med kr. Under år 2015 finns det en person som arbetar med verksamheten. Satsningar under integrationsområdet för år 2015 Romsk inkludering, fortsatt stöd för Romani kulturförening, utställning VI är romer hösten Samråd Nationella minoriteter, föra in minoritetsfrågan i mångfaldsinformationen. Integrationsråd, 4 st under Dialogmöten, inbjuda samtliga invandrarföreningar samt ideella (idéburna) organisationer. Invandrarservice, uppföljning av medborgarkontorens service, stöd för utveckling. Mångfaldsinformation, arbete mot rasism och främlingsfientlighet, inriktning mot målgrupperna årskurs 6 på grundskolan till årskurs 3 på gymnasiet samt mångfaldsinformation för nämnder, förvaltningar och kommunala bolag. Integrationsdag , med fokus på barnperspektivet och andra aktuella frågor. Vinnova, vara en samverkande part som driver hållbarhetsfrågorna med fokus på sociala frågor i Vinnova gruppen. Under perioden januari-oktober har Arbetslivsnämnden överfört kr till Stadsdel Norr, CFL, för mottagna flyktingar i åldern 1-5 år, som kommit under perioden januari-oktober år 2015 sammanlagt 78 st. Under perioden januari-oktober har Arbetslivsnämnden överfört kr till Stadsdel Norr, CFL, för mottagna flyktingar i åldern 6-15 år, som kommit under perioden januari-oktober år 2015 och 2014 sammanlagt 247 st. Arbetslivsnämnden har överfört tkr tkr sammanlagt tkr av den statliga etableringsersättningen till Stadsdel Norr, CFL. Under perioden januari-oktober har Arbetslivsnämnden överfört tkr till Utbildningsförvaltningen för nyanlända som går i gymnasieskolan. Arbetslivsnämnden har överfört 500 tkr av den statliga etableringsersättningen till Utbildningsförvaltningen för de nyanlända som går i gymnasiet. Under perioden januari-oktober har Arbetslivsnämnden överfört tkr till Utbildningsförvaltningen för nyanlända som går i SFI-Utbildning (Svenska för invandrare). Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning Oktober (12)

13 Antalet mottagna flyktingar var , 689 st jämfört med , 411 st. Utav de 689 mottagna flyktingarna kommer 54 % från Syrien, 15 % från Somalia, 8 % från Eritrea, 6 % från Afghanistan, 3 % från Iran, 1 % från Irak, 1 % från Yemen, 1 % från Ukraina, 1 % från Pakistan, 1 % från Libanon 1 % från Etiopien, 1 % från Saudiarabien samt 7 % statslösa. Åldersmässigt är det 42 % i åldern år, 21 % 7-15 år, 14 % år, 11 % 2-5 år, 7 % år, 2 % 6 år, 2 % 60 -, 1 % 0-1 år. Utbildningsmässigt för vuxna som är över 21 år 357 personer, utav de 357 personerna är det 34 % som gått i skola över 12 år, 29 % som gått i skola år, 18 % som gått i skola mellan 7-9 år, 9 % som gått i skola 4-6 år, 4 % som gått i skola 1-3 år samt 6 % som ej är läs och skriv kunniga. Jobb Borås Arbetslivsnämnden ansvarar för Borås Stads arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser. Nämndens arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser är organiserade under Jobb Borås. Med en väg in, skapas förutsättningar för att förenkla och förtydliga ingången till de olika arbetsmarknadspolitiska verksamheterna. Ansvaret består av utveckling, samordning, genomförande och uppföljning, för kommuninvånare som av försörjningsskäl är i behov av sådana insatser. Verksamheten ska svara mot arbetsmarknaden och den enskildes behov, samt prioritera insatser som leder till att individen kan försörja sig själv. De grupper Arbetslivsnämnden arbetar med är funktionsnedsatta, långtidsarbetslösa, nyanlända och ungdomar. Samverkan sker internt, men också med externa aktörer framförallt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan finns också och fortsätter under Arbetslivsnämndens arbetsmarknadsinsatser är organiserade under Jobb Borås. Utgångspunkten för Jobb Borås är en samlad ingång till Borås Stads arbetsmarknadsinsatser, fokus på att åstadkomma resultat genom samlade och aktiva åtgärder istället för passiva bidrag och strukturera resurserna kring deltagaren så de blir så effektiva som möjligt. Verksamheten är uppdelad i två delar, Jobb Borås vuxna år och Jobb Borås unga år. Ca 859 deltagare finns inom Jobb Borås. En individuell kartläggning tillsammans med alla deltagare, kartläggningen ska leda till en personlig genomförandeplan. Jobb Borås ska erbjuda ett varierat utbud av arbetsförberedande verksamheter. Exempelvis på arbetsförberedande verksamheter är arbetsprövning, arbetsträning, utbildning, olika former av arbetsmarknadsanställningar. Verksamheten ska kunna möta deltagarnas olika behov och förutsättningar. Verksamheten består av: Administrera och handlägga alla Borås Stads arbetsmarknadsanställningar. Antal personer i arbetsmarknadsinsatser var , 341 personer jämfört med , 409 personer. Administrera och handlägga arbetsmarknadsanställningar inom Växla bidrag mot lön Varav växla bidrag mot lön var , 61 personer jämfört med , 86 personer. Administrera och handlägga alla arbetsmarknadsanställningar inom urbant utvecklingsarbete och satsning på kortutbildade för en social hållbar stad. Att ge människor möjlighet att leva på lön istället för bidrag, är Arbetslivsnämndens grundläggande uppdrag. Genom att även satsa på att utbilda personerna gör nämnden personerna långsiktigt attraktiva och anställningsbara på den ordinarie arbetsmarknaden. Genom det urbana arbetet på Hässleholmen och Norrby under år 2014 har många positiva effekter uppnåtts. Arbetslivsnämnden vill fortsätta med de positiva effekterna även inom det urbana utvecklingsarbetet och satsningen på de kortutbildade. I Samverkan med andra aktörer utveckla en välfungerande modell där alla Boråsare ska ha möjlighet att delta i kompetenshöjande insatser som ger grundskolekompetens. Vid behov kan dessa individer parallellt med kompetenshöjande insatser delta i arbetsförberedande insatser för Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning Oktober (12)

14 att optimera och på snabbast sätt stödja målgruppens väg mot egenförsörjning. 34 personer har haft en anställning inom det urbana utvecklingsarbetet under oktober månad. Administrera och handlägga unga med funktionsnedsättning som har en svår arbetsmarknad att möta, höga krav ställs på arbetsprestation och flexibilitet i näringslivet, något som är svårt att möta upp om det finns en funktionsnedsättning. Inom Borås Stad har Arbetslivsnämnden ett särskilt ansvar att stödja denna grupp. För år 2015 finns en budget på tkr, under oktober månad har det varit 5 personer från denna grupp som har haft en anställning. Ansvara för de projektmedel som samordningsförbundet bidrar med till Jobb Borås unga. Ungdomslöner KRUT där Arbetslivsnämnden har satsat 500 tkr budget för år 2015, har det varit under oktober har det varit 3 ungdomar. Lokalt kunskapslyft, där under oktober månad har varit 8 st anställningar. Arbetslivsnämnden arbetar ihop med Utbildningsnämnden i det lokala kunskapslyftet. Handläggarna inom Jobb Borås gör en individuell kartläggning tillsammans med sina deltagare. Kartläggningen ska leda fram till en personlig genomförandeplan för deltagaren. För alla unga i åldern år ska alltid möjligheten att ta del av det lokala kunskapslyftet undersökas. Krami - vägen till arbete. Krami är ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Borås Stad. Krami i Borås Stad är nystartad och erbjuder stöd för personer som på grund av sin kriminella eller sociala bakgrund har svårt att komma ut i arbete eller utbildning. Krami är ett vägledningsprogram som hjälper till att finna, få och behålla ett arbete eller utbildning. Inom Jobb Borås ingår också verksamheten FAS 3. Ersättningen från Arbetsförmedlingen för FAS 3 ska användas för sysselsättning och arbete för de personer som ingår i FAS 3. En översyn av alla nämndens arbetsmarknadsanställningar kommer att göras under Verksamheten Jobb Borås beräknas göra ett underskott med tkr. Främsta anledningen fler arbetsmarknadsanställningar jämfört med budget. Feriearbeten Arbetslivsnämnden administrerar och finansierar alla Borås Stads feriearbeten. Alla ungdomar som gått ut årskurs 9 och gymnasiets årskurser 1 och 2 erbjuds feriearbete. Nämnden arbetar ihop med kommunens förvaltningar, kommunala bolag, idrottsföreningar och övriga föreningar i arbetet med att placera ut och hitta lämpliga arbeten för feriearbetarna, de som vill kan bli sommarlovsentreprenörer. Ungdomarna får då en möjlighet att tjäna egna pengar och ta ett steg in i vuxenlivet. För Borås Stad innebär det en möjlighet att marknadsföra sig som en attraktiv arbetsgivare, med tanke på framtida personalbehov. Verksamheten ansvarar också för att följa upp de platser som erbjudits att de håller en god kvalitet. Detta görs via enkäter som feriearbetarna får besvara. Under feriearbeten finns en budget för feriearbeten personer har sökt feriearbete för år 2015 jämfört med år 2014 då det var personer. För år 2015 har erbjudits en plats som feriearbetare. Verksamheten beräknas göra ett minusresultat med 250 tkr beroende på högre avgifter för sociala avgifter. I arbetat med feriearbetare ska nämnden öppna för näringslivet och föreningslivet att annonsera på Borås Stads hemsida. Arbetslivsnämnden har skickat ut brev till alla företagsföreningar och de 50 största företagen i Borås Stad att de har möjlighet att annonsera sina sommarjobb på Borås Stads hemsida och även få en kontaktperson. Alternativa arbetsmarknaden Den alternativa arbetsmarknaden avser skapade platser och anpassade uppgifter för personer med funktionsnedsättningar, som har en begränsad arbetsförmåga men är inte beviljade insatser inom LSS eller socialpsykiatrin. Det finns inget självändamål i att ha en alternativ arbetsmarknad, utan att verksamheten i sig syftar till att utveckla arbetsförmåga, färdigheter och motivation att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning Oktober (12)

15 Arbetslivsnämndens egen verksamhet Återbruk syftar till att vara ett steg i att pröva och bygga upp arbetsförmåga, samt rusta individen att gå vidare till den ordinarie arbetsmarknaden, ca 110 personer har olika former av arbetsmarknadsanställningar och praktikplatser på Återbruk. De olika verksamheter son finns på Återbruk är: Fixartjänst Fastighetsservice, som hjälper olika förvaltningar med diverse olika saker inom fastighetsförvaltning, samt sköter den egna fastigheten Åter i bruk, secondhandbutik Transporttjänst, interna och externa transporter Snickeri Restaurang Biltvätt för i första hand Borås Stads leasingbilar Cykelverkstad, renoverar och säljer begagnade cyklar Däckverkstad, tar emot däck från återvinningscentralerna Data och elektronikgrupp, lagar, återanvänder och källsorterar datorer och elektronik Återvinning returen, samarbete med Borås Energi och Miljö, demontering, städning vid återvinningscentraler och källsorteringshjälp. Mobile info center, Mobile info centers huvuduppgift är att informera om avfallshantering vid återvinningscentraler och på platser där det bor mycket folk, främst i AB Bostäders stora områden på Norrby och Hässleholmen, informationen kan omfatta många olika språk. Städorganisation som städar bland annat kvarteren Vulcanus 15 och Vulcanus 16. Inom Återbruk finns även en materialbank som kan utnyttjas av förskolor, skolor mm. Zäntrumprojektet som togs över från LO-facken i Borås och Bollebygd, verksamhetens målgrupp är år med psykisk ohälsa. Deltagarna befinner sig långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden och behöver mycket stöd och lång tid för att bli redo för den ordinarie arbetsmarknaden. Zäntrumprojektet är inriktat mot textilverksamhet, med verksamheter såsom sömnad, broderi, stickning och virkning. Arbetslivsnämnden ger också bidrag till den alternativa arbetsmarknaden, där verksamheten inte bedrivs av nämnden. Samverkan med studieförbundet Vuxenskolan fortsätter under Bidraget till Studieförbundet Vuxenskolan består av medel för språkstöd. Arbetslivsnämnden ger också till Stiftelsen Vitryssland. Verksamheterna under den alternativa arbetsmarknaden beräknas gå plus minus noll. Övrigt Övrigt som består av personliga ombud, bidrag till Samordningsförbundet, bidrag till Dagfolkhögskolan på Hässleholmen och bidrag till Föreningen Guldkanten. Verksamheten beräknas göra ett nollresultat. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning Oktober (12)

16 3 Verksamhetsmått 3.1 Funktionshinderverksamhet LSS-verksamhet Verksamhetsmått Utfall Okt 2014 Budget 2015 Utfall Okt 2015 Antal personer med daglig verksamhet LSS Socialpsykiatri Verksamhetsmått Utfall Okt 2014 Budget 2015 Utfall Okt 2015 Antal personer med daglig verksamhet Psykiatri Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd Verksamhetsmått Utfall Okt 2014 Budget 2015 Utfall Okt 2015 Antal hushåll med försörjningsstöd Flyktingmottagning Verksamhetsmått Utfall Okt 2014 Budget 2015 Utfall Okt 2015 Mottagna flyktingar Arbetsmarknadsinsatser Verksamhetsmått Utfall Okt 2014 Budget 2015 Utfall Okt 2015 Antal personer i arbetsmarknadsinsatse r Antal växla bidrag mot lön Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning Oktober (12)

17 Arbetslivsförvaltningen Lennart Gustavsson /ALN0101 Arbetslivsnämnden Sida 1(1) Lokalbehov Förslag till beslut Arbetslivsnämnden beslutar att sända in bifogad lokalresursplan till Lokalförsörjningsnämnden. Nämndens yttrande i sammanfattning Arbetslivsnämnden har sammanställt nuläget och hur vi strategiskt ser på lokalfrågan. Nämndens yttrande i sin helhet Arbetslivsnämnden har sammanställt nuläget och hur vi strategiskt ser på lokalfrågan perioden enligt bilaga. Nämnden står just nu inför en flytt av Hultaåsen inom daglig verksamhet, LSS till Hulta ängar som redan är inplanerade och skall vara genomförd Då översyn av nämndorgansationen fortfarande pågår är det svårt att fullt ut förutse eventuellt lokalbehov för verksamheten Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef Lennart Gustavsson Verksamhetschef Bilaga: Underlagsförfrågan

18 ARBETSLIVSNÄMNDEN (AN) Underlagsförfrågan Inlämning av uppgift till lokalresursplanen. Skall beslutas av Er förvaltningsnämnd senast december året för utskicket. Detta underlag skall innehålla samtliga lokalbehov för kommande år. (3 år framåt för investeringsplan + 2 planeringsår.) Texten tas med i lokalresursplanen utan att sammanfattas och blir grunden för Lokalförsörjningsförvaltningens förslag till investeringsplan. De behov som ej tas med här kommer ej heller tas med i investeringsplanen. UMAX 3 sidor text/ per förvaltning. Bilder och tabeller kan tas med som bilagor. Det är viktigt att rubricera styckena utifrån de olika verksamheterna. Arbetslivsnämnden har sedan ny förvaltningsorganisation genomfördes 2011 anpassat organisation och lokaler. Vid årsskiftet flyttar hela Försörjningsenheten från Viskastrandsgatan till kvarteret Vulkans till betydligt mer verksamhetsanpassade lokaler där vi också kan erbjuda en betydligt bättre arbetsmiljö för medarbetarbetarna. Nämndens ansvarsområden bygger till stor del på samverkan och anpassning till statens arbetsmarknads och flyktingpolitik, vid eventuella regeringsskiften eller statliga beslut kan vårt uppdrag behöva anpassas ganska snabbt. Detta ställer stort krav på flexibiliteten i vår organisation och samverkan med Lokalförsörjningsnämnden för anpassningar efter nya förutsättningar. Vi har ett framtida stort behov att anpassa lokaler för daglig verksamhet LSS. Vi i ser en förändring av målgruppen med ett ökat antal deltagare med stora funktionshinder där det ställer krav på lokala speciallösningar. Vi ser gärna en samverkan med Lokalförsörjningsnämnden för att diskutera möjligheten att Borås stad själva skulle kunna bygga och äga lokaler för en stor del av denna verksamhet.

19 ARBETSLIVSNÄMNDEN (AN) VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR/BEHOV Förvaltningsadministration och ledning finns på Österlånggatan 72, bra lokaler som kommer att ha ännu bättre läge i och med utvecklingen i kv. Vulkanus. Jobb Borås delat på unga och vuxna, detta är en projektdriven organisation som kräver snabba beslut och anpassningar, idag bedrivs verksamheten medfinansierad av ESF och sjuhäradssamordningsförbund. Vuxendelen är lokaliserad i kv. Vinstocken på Kärragatan 4 ihop med Åtebruk, ungdomsdelen bedrivs huvudsakligen på Österlånggatan 74 Återbruk bedriver verksamhet i kv. Vinstocken på Kärragatan, där lokalerna är mycket väl anpassade för vår verksamhet. BREC, BoråsRegionensEtableringsCenter har anpassade lokaler i kv. Vulkanus som blir en långsiktig lösning. Försörjningsenheten flyttade under januari 2015 in i anpassade lokaler i kv. Vulkanus som blir en långsiktig lösning. Daglig verksamhet LSS och socialpsykiatrins målgrupper, vi har mer och mer koncentrerat verksamhet till Östermalm, för närvarande är det fullt där, samtidigt som vi ser ett behov av lokaler för fler deltagare med stora omvårdnadsbehov där stora krav finns anpassade lokaler. Personliga ombud i Flamenska gården, saknar tillgänglighetsanpassning och är därför tveksam att bedriva där om inte detta kan lösas. STÖDFRÅGOR Hur ser ni på verksamhetens behov av lokaler/funktioner under kommande år utifrån - Nuläge - Nya riktlinjer från beslutande organ och nya politiska ambitioner behovet av lokaler? För närvarande inget behov av anpassningar utöver att målgruppen förändras till fler personer med större funktionshinder. När det gäller politiska riktlinjer är vi starkt påverkade av statens arbetsmarknads och flyktingpolitik som vi själva inte har något inflytande över. Utifrån nuvarande kapacitet och demografisk utveckling, hur ser verksamheten ut vad gäller lokaler - Är lokalerna anpassade för verksamheten utifrån utformning och funktion? - Om nej, vilken förändring anser ni behövs för att få mer ändamålsenliga lokaler Huvuddelen av våra lokaler är, eller kommer att vara anpassade för våra verksamheter. När det gäller daglig verksamhet LSS har vi behov av förändring av några lokaler för personer med större funktionshinder. För verksamheten inom LSS behövs utifrån att målgruppen förändras bl a flera mindre rum, upplevelserum samt separata ingångar m.m.

20 ARBETSLIVSNÄMNDEN (AN) - Kan lokalerna användas för annan verksamhet, övriga tider? Hur ser behovet av lokaler under kommande år - Nyttjandegraden, Finns det behov av mer lokaler eller mindre? Finns det någon verksamhet som berörs av ev. myndighetskrav? Andra synpunkter: Något som ovanstående frågor har missat att behandla gällande nulägesbeskrivningen? Det finns möjligheter att använda exempelvis lokaler på Kärrgatan 4 (Jobb Borås/Återbruk) för annan verksamhet kvällstid, såsom utbildning/kurser. I samband med att hyresavtal avslutas tillgång till andra mer verksamhetsanpassade lokaler. Säkerhetsmässigt är kravet stort på lokaler för Försörjningsenheten. För daglig verksamhet är det enskilda deltagares särskilda förutsättningar och behov som påverkar behovet och utformningen av lokaler. Brist på bostäder för personer som av sociala skäl har svårt med egen bostad eller för flyktingfamiljer som av anledningen stort antal familjemedlemmar, är i dagsläget ett stort problem och ansvarförhållande inom Borås stad oklara. VERKSAMHETENS UTVECKLINGSOMRÅDEN Hyresgästanpassningar och eventuella underhållsbehov såsom t.ex. mindre målningsarbeten skall ej tas med i lokalresursplanen utan dessa skall lämnas till förvaltningsenheten på Lokalförsörjningsförvaltningen. Vid akuta behov kontakta kundtjänst STÖDFRÅGOR Vilka är förvaltningens handlingsalternativ och prioriteringar för att lösa ovanstående behov? Förvaltningens handlingsalternativ är att när hyresavtal avslutas förändra lokalinehavet till mer ändamålsenliga lokaler. - För att kunna skapa bättre samordning - För att klara dem ekonomiska kraven Glöm ej att se över möjlighet att effektivisera lokalanvändningen Vilka projekt vill ni ta med till investeringsplanen? - Vad är det för objekt - Vad behövs göras, storlek mm - När vill ni planera in det och varför?

21 ARBETSLIVSNÄMNDEN (AN) Frågorna är besvarade av: Namn, anknytning, mail Lennart Gustavsson, verksamhetschef, tel 3398

22 Arbetslivsförvaltningen Josefine Nyman, REMISSVAR Arbetslivsnämnden Sida 1(1) Dnr 2015/ALN0117 Riktlinjer för resor Borås Stad Miljö och konsumentnämndens diarienummer: 2015/2299 Nämndens beslut Arbetslivsnämnden tillstyrker remissen. Nämndens yttrande i sammanfattning Det är positivt att riktlinjerna har tydliggjorts och kopplats till miljömålen med klimatkompensationen, varför nämnden tillstyrker remissen. Nämndens yttrande i sin helhet Arbetslivsnämnden tillstyrker remissen. Det är bra att de självklara lagkraven inte längre regleras i riktlinjerna och att det är tydligt hur tjänsteresor bör ske, samt vilka alternativ som finns att tillgå. Arbetslivsnämnden erbjuder redan busskort och elcyklar m.m. för tjänsteresor. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms medföra positiva ekologiska konsekvenser med de förtydligade riktlinjer som nu föreslås för resor som sker i tjänsen. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Borås, snarare positiva om ännu mer analys görs av när privat bil i tjänsten kan användas så att sådana resor minskar. Borås 2025 Socialt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några sociala konsekvenser för Borås. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef Josefine Nyman Verksamhetsutvecklare Bilaga: Remiss Riktlinjer för resor Borås Stad

23 Datum Dnr Sida 1(1) Johanna Johansson, Sändlista Alla nämnder och kommunala bolag i Borås Stad Kopia till följande: Christer Johansson, Ekonomichef Carola Samuelsson, Jämställdhetsamordnare Linnea Nilsson, Hälsoutvecklare Johannes Adolfsson, IT-strateg Christer Norberg, Avdelningschef persontransportavdelningen Tekniska förvaltningen Ann Landegren, Arbetschef Servicekontoret Git Broomé Laappi, Fordonshandläggare Servicekontoret Maria Albertsson, Trafikingenjör Servicekontoret Samtliga miljökoordinatorer och miljörapportörer Miljöförvaltningen POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON FAX

24 Datum Dnr Sida 1(3) Johanna Johansson, Sändlista Remiss Riktlinjer för resor Borås Stad Borås Stads Riktlinjer för resor ska revideras under Bifogat finns förslag till reviderad utgåva av Borås Stads riktlinjer för resor som föreslås gälla Vi önskar era synpunkter på förslaget. Remisstid: Yttranden lämnas skriftligt senast den 18 december 2015 till Outlook kontakt: Diarium Miljöförvaltningen alternativt eller till: Borås Stad Miljöförvaltningen Borås Revideringens omfattning: Miljöförvaltningen anser att de befintliga riktlinjerna för resor överlag är bra, varför revideringsförslaget endast innebär smärre justeringar och har anpassats till nuvarande förhållanden. Utgångspunkten i förslagen till förändringar grundar sig i erfarenheter från uppföljningen av klimatkompensationen och de årliga redovisningarna av förvaltningarnas och bolagens resor i tjänsten. Tillägg: Marknaden för elfordon har vidgats varför Borås Stad vid sidan om att prioritera biogasfordon bör ha möjligheten att också prioritera elfordon framför etanolfordon och dieselfordon. Vi bedömer att biogas fortfarande bör prioriteras vid sidan om el eftersom staden själv producerar biogas och bidrar till önskemålet om en fossilbränslefri stad. Riktlinjerna har kompletterats med information om hur man kan planera resan och möjliggöra att fler reser kollektivt till möten genom att anpassa tiderna. På vissa håll behöver de interna bokningssystemen och kunskap om dessa för exempelvis kollektivtrafikkort eventuellt förbättras. Detta regleras dock inte av Riktlinjer för resor utan styrs av förvaltningarna och bolagen. Miljöförvaltningen POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON FAX

25 Datum Dnr Sida 2(3) Riktlinjer för resor har tidigare fokuserat på bilar men har nu kompletterats med information om att cyklar och kollektivtrafikkort ska erbjudas. Målet är att fler ska ha möjlighet att cykla och åka kollektivt i tjänsten. En annan förändring är att både förvaltningarna och Tekniska förvaltningens bilpool ska erbjuda tjänstecykel. Så ser det idag ut i praktiken men viktigt att cyklar också erbjuds på lång sikt. Idag finns en variation gällande behov och möjligheter till skötsel av cyklar som kan avgöra om man väljer att ha egna cyklar eller använda bilpoolens. En fråga som riktlinjerna inte tar ställning till är om det idag finns behov eller ekonomiska vinster av att utöka cykelandelen i kommunens bilpool och genom poolen erbjuda cyklar på flera ställen i staden som alternativ till förvaltningarnas och bolagens egna cyklar. Att utreda detta ligger utanför arbetet med styrdokumentet. Uppföljningar visar att anställda i Borås Stad fortfarande reser i stor utsträckning med privat bil i tjänsten. Omformulering kring texten om resandet med privat bil har därför gjorts i försök att nyansera när dessa resor kan göras. Det är det systematiska användandet av egen bil i tjänsten som ska undvikas av säkerhets- och miljöskäl. Många förvaltningar har också visat att det är möjligt att minska dessa resor med medvetna åtgärder. Om inget alternativ finns att tillgå, exempelvis bilpoolsbil, ska däremot inte de anställda behöva själva stå för kostnaden när de rest med privat bil i tjänsten. Verksamheterna behöver också fortsätta att regelbundet analysera vilka resor som görs med privat bil tjänsten. Finns skillnader i användandet av privat bil i tjänsten mellan olika arbetsgrupper? Vad ligger bakom minskningarna/ökningarna av resandet med privat bil i tjänsten? Riktlinjerna föreslås också innehålla ett förtydligande om att en genomgång av Riktlinjer för resor ska göras vid introduktion av nyanställda. Inrikes flygresor med slutdestination Stockholm ska undvikas. Riktlinjer för resor innehåller inte: - Lagkrav (ex. bälteskrav). - Rutiner (ex. bilbokning och att man ska tanka bilpoolsbil innan återlämning). - Information (ex. förmånsbeskattning av parkering och förmånsvärden för parkering i olika delar av Borås Stad, regler om reseersättning, att man ska tanka bilpoolsbilen innan återlämning m.m.). Det är information som kan finnas på Intranätet m.m.

26 Datum Dnr Sida 3(3) Sammanfattningsvis ser vi fram emot att få in synpunkter från alla förvaltningar och bolag kring förslaget till Riktlinjer för resor som bifogas remissbrevet. De nuvarande Riktlinjer för resor bifogas också för att möjliggöra en jämförelse. Frågor besvaras av: Johanna Johansson, Miljöförvaltningen, telefon: eller på e-post Susanne Arneborg, Miljöförvaltningen, telefon: eller på e-post: Bilaga Förslag till reviderade Borås Stads Riktlinjer för resor Borås Stads Riktlinjer för resor (gällande, av Kommunfullmäktige beslutade 2012) Sändlista för remissutskick

27 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler REMISS Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1

28 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 21 augusti 2004, reviderat den 18 september 2008, 23 februari 2012 och... För revidering ansvarar: Miljö- och konsumentnämnden För ev uppföljning ansvarar: Årlig uppföljning enligt beskrivning i riktlinjerna. Dokumentet gäller för: Alla nämnder och bolag Dokumentet gäller till och med: Riktlinjer för resor

29 Riktlinjer för resor Fyra principer 1. Pröva om resan kan ersättas med andra mötesformer. 2. Gå, cykla eller åk kollektivt. 3. Undvik resor med privat bil i tjänsten. 4. Föredra biogas- och elfordon vid inköp. Mål Inga onödiga resor ska göras. Alla resor ska vara trafiksäkra och miljöanpassade. Det ska vara enkelt att välja alternativ som gynnar miljön, hälsan och ekonomin. Ansvar Varje medarbetare ansvarar för att de egna resorna i tjänsten sker trafiksäkert, miljöanpassat och ekonomiskt. Förvaltnings- och bolagscheferna ansvarar för att riktlinjerna för resor ingår i introduktionen av nyanställda, och att verksamheter med regelbundna resor ruttplanerar dessa. Fordon Busskort och cyklar Alla förvaltningar och bolag ska erbjuda busskort, tjänstecyklar och CE-märkt hjälm. Även Tekniska förvaltningens bilpool ska erbjuda tjänstecyklar. Personbilar Tekniska förvaltningen upphandlar alla kommunens personbilar. Servicekontoret beställer och förvaltar bilarna, och leasar dem till förvaltningar och bolag. Upphandling av fordon ska ske med hänsyn till miljöanpassning samt Trafikverkets och Arbetsmiljöverkets krav på trafiksäkerhet. I första hand ska biogas- och elfordon väljas, i andra hand fordon som drivs av andra förnybara bränslen, i tredje hand andra miljöfordon enligt regeringens definition. Om miljöfordon inte valts ska detta motiveras. Bränsle Vid tankning ska förnybart bränsle väljas om alternativ finns. Privata fordon i tjänsten Vi ska undvika att använda privata fordon i tjänsten, och anställda har ingen skyldighet att använda sin egen bil. Milersättning för privat bil i tjänsten betalas bara om kommunägd bil inte finns att tillgå. Användning av privat bil i tjänsten ska godkännas av närmaste chef. Riktlinjer för resor 3

30 Planera resan Vi ska eftersträva samåkning och att samordna ärenden. Kortare resor I närområdet ska vi välja kollektivtrafik, cykel eller gång när detta är rimligt. För resor med bil ska bilpoolsbilar användas i första hand. I andra hand ska andra kommunägda bilar användas före taxi, hyrd bil och privat fordon. Längre resor Längre resor ska i första hand ske med tåg eller buss. Flyg ska användas endast om annat av tids- och kostnadsskäl inte är rimligt. Flygresor med slutdestination Stockholm görs endast i nödfall. Alla resor beställs hos den resebyrå kommunen har avtal med. Beställning ska ske i god tid eftersom det kan ge lägre pris. Längre resor med bil ska ske endast i undantagsfall. I första hand ska kommunens fordon användas. Alternativ till resor Alla ska sträva efter att minska antalet körda mil genom att ersätta resor med till exempel telefonsamtal, telefonmöten, videokonferenser, chattkonferenser och e-post. Egna möten Den som organiserar ett möte ska i möjligaste mån anpassa tid och plats för att underlätta för deltagare att resa kollektivt. Inbjudan bör både informera om hur man tar sig till mötet med kollektivtrafik och uppmuntra till samåkning. Ekonomi och arbetsmiljö Trafiksäkerhet Förare av minibussar ska ha utbildning i trafiksäkerhet. Alkolås ska finnas i alla fordon. Parkering Parkeringsplats med uttag för motorvärmare ska finnas för Borås Stads fordon, alternativt motorvärmare som drivs av bilens batteri. Sparsam körning Anställda och förtroendevalda som kör över 100 mil per år i tjänsten ska utbildas i sparsam körning och trafiksäkerhet. Tekniska förvaltningen ska ordna sådan utbildning. Även övriga anställda bör erbjudas utbildningen. 4 Riktlinjer för resor