Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid

Transkript

1 Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Projektplan Länsstyrelsen i Stockholms län, miljöavdelningen Version 3 1(8)

2 INNEHÅLL 1 Basfakta Godkännande Revisionsinformation Bilagor 3 2 Syfte och mål 3 3 Leverans och överlämning Leveransobjekt Förvaltning av resultat 4 4 Tidsplan och resursbehov Tidsplan Resursbehov 5 5 Ekonomi 5 6 Organisation och ansvarsfördelning 7 7 Kommunikationsplan 7 2(8)

3 1 Basfakta 1.1 Godkännande Utförandeplanen godkänd av: Beställare: Utförare/arbetsledare: Lars Nyberg (och styrgruppen) Helen Janelöv Revisionsinformation En första version av projektplanen togs fram i mars. En kompletterad projektplan beslutas av styrgruppen i juni. Utgåva Datum Kommentar Första version Kompletterad version 1.3 Bilagor Bilaga Dokumentets namn 2 Syfte och mål Uppdrag och problembild Ett förslag till åtgärdsprogram ska enligt 5 kap. 4 miljöbalken upprättas av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer om det behövs för att en miljökvalitetsnorm ska kunna följas. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskreds under 2010 på flera platser i Stockholms innerstad (Hornsgatan, Sveavägen, Folkungagatan, Norrlandsgatan), längs Essingeleden och i Alby i Botkyrka. Vissa andra platser i länet är i riskzonen. Trenden de senaste åren har varierat något vid de olika mätpunkterna. Trenden är dock inte nedåtgående, och vi har inte det trendbrott som förväntats bl.a. med anledning av katalysatorer och nya bilar. Enligt Regleringsbrevet för 2011 ska Länsstyrelsen i Stockholms län revidera de åtgärdsprogram för luftkvalitet som har fastställts för länet. Dessa gäller partiklar och kvävedioxid och fastställdes av regeringen år 2004, efter Länsstyrelsens förslag. Denna projektplan avser endast arbetet med att revidera programmet om kvävedioxid. Mål och syfte Målet för projektet är att tillsammans med andra aktörer i länet, revidera eller ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att klara normen för kvävedioxid. Åtgärdsprogrammet innebär att myndigheter och kommuner vidtar de åtgärder och styrmedel som bäst leder till att miljökvalitetsnormerna följs på de platser där normerna i dagsläget inte klaras, eller där de riskerar att inte klaras. Syftet är inte att allmänt åstadkomma god luftkvalitet i länet. Ambitionen är att enas om åtgärder som leder till att normerna följs snarast (dvs. inom ca ett till två år). Programmet kan dock också innehålla åtgärder och styrmedel av mer långsiktig karaktär. Målgrupp för åtgärdsprogrammet är främst länets landsting, kommuner samt Trafikverket och Länsstyrelsen. Åtgärdsförslag kan också läggas som riktar sig till andra myndigheter eller regeringen. Åtgärdsprogrammet är en del i Länsstyrelsens arbete för att nå miljömålet Frisk Luft. Åtgärdsprogram fastställs av Länsstyrelsen, men samförstånd krävs om de åtgärder som programmet innefattar. Alla åtgärdsförslag behöver alltså vara gediget förankrade med de 3(8)

4 parter som ska utföra dem eller på annat sätt berörs. Här kommer det sannolikt att behövas någon form av överenskommelser. Samarbete Arbetet kommer att ske i samarbete med berörda kommuner, landstinget genom Storstockholms Lokaltrafik (SL), Trafikverket och Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Dessa parter tillsammans med Länsstyrelsen erbjuds att ingå i en styrgrupp för projektet. Faser i projektet Projektet delas in i fem faser. 1. Inventeringsfasen Denna består av två delar. För det första utförs en kartläggning av de områden där överträdelser sker, samt de områden där halterna bedöms ligga strax under normens nivå. Enligt Luftkvalitetsförordningen (2010: 477) ska det här beskrivas det berörda områdets typ, storlek, väderleksförhållanden, skyddsvärda objekt samt föroreningens typ och ursprung (källor). Vad avser källor bör det redogöras för de lokala källorna, de viktigaste källorna i tätorten och den regionala bakgrundshalten. För det andra utförs en kartläggning av genomförda och redan beslutade åtgärder och hur de påverkar halterna. En central fråga är i vilken grad miljökvalitetsnormen bedöms överträdas kommande år. 2. Identifiering av tänkbara åtgärder En bruttolista av potentiella åtgärder tas här fram. Inför ett senare urval av de mest lämpade åtgärderna, bör i denna fas även göras en mindre konsekvensanalys av åtgärderna på bruttolistan. 3. Grovt urval av åtgärder Ett urval av åtgärder görs. Hur åtgärderna påverkar miljökvalitetsnormen beskrivs. Översiktlig konsekvensanalys görs för varje åtgärd samt en ekonomisk bedömning. Därefter avgörs om miljöbedömning krävs enligt 6 kap. miljöbalken. 4. Första förslag på åtgärdsprogram Ett första förslag på program tas fram som är så komplett som möjligt. I programmet ingår även trafikmätningar Konsekvensanalysen görs färdigt samt hur åtgärderna ska finansieras. Programmet skickas ut på samråd i enlighet med 5 kap. 4 miljöbalken under minst två månader och revideras därefter. 5. Slutligt förslag på åtgärdsprogram Ett slutligt förslag på program tas fram. Synpunkterna från samrådet sammanställs och arbetas in i förslaget. Länsstyrelsen fastställer det reviderade eller nya åtgärdsprogrammet. Det överlämnas till Miljödepartementet och berörda aktörer informeras. 3 Leverans och överlämning 3.1 Leveransobjekt Åtgärdsprogrammet sammanställs i en rapport. En första version levereras ca som sedan går ut på formellt samråd. Den slutliga versionen färdigställs därefter och beräknas klar ca Lev. nr Beskrivning Mottagare Godkännadekriterier 1 Första förslag på åtgärdsprogram, rapport Styrgruppen Godkänns av styrgruppen Datum Slutligt förslag på åtgärdsprogram, rapport Styrgruppen och Miljödepartement et Godkänns av styrgruppen 3.2 Förvaltning av resultat Respektive organisation genomför sina åtaganden i programmet. Länsstyrelsen samordnar uppföljning av åtgärdsprogrammet efter ca ett år (8)

5 4 Tidsplan och resursbehov 4.1 Tidsplan Projektet startar formellt april Ett första förslag på program beräknas klart ca Därefter går det ut på formellt samråd minst två månader. Ett slutligt förslag beräknas klart ca Tidsplanen enligt de fem faserna bedöms som följande. Inventeringsfasen (redogörelse för problembilden bl.a. var överskridanden sker, källorna, skyddsvärda objekt etc. samt pågående och vidtagna åtgärder) pågår april-november, identifiering av tänkbara åtgärder juni-oktober, urval av åtgärder september-november, första förslag på program novemberdecember och slutligt förslag januari-april Arbetet i de olika faserna överlappar varandra t.ex. kartläggningen av problembilden pågår hela hösten. Planerade arbets- och styrgruppsmöten Arbetsgruppen har bokat in: 23/8 kl (diskussion om åtgärder) 15/9 kl13 7/10 kl /11 kl.13 8/12 kl. 13 Styrgruppen har bokat in: 28/9 kl (identifiering av tänkbara åtgärder) 24/10 kl (diskussion och urval av åtgärder) 5/12 kl (fortsatt urval och förslag på åtgärder) 4.2 Resursbehov Länsstyrelsens Miljöavdelning ansvarar för samordning och projektledning. Tidsåtgång här är två personer ca 1 till 1,25 årsarbetskrafter (0,75-1 Helen Janelöv och 0,25 Henrik Larsson). Ytterligare personer på Länsstyrelsen behöver avsätta ett antal timmar för specifika uppgifter. De personer som ingår i styrgruppen behöver avsätta ett visst antal timmar bl.a. för deltagande i möten och genomgång av underlag. Om styrgruppen har ca fem möten under arbetets gång utgör detta minst 10 timmar per person. De personer som ingår i arbetsgruppen behöver avsätta mer tid. Sannolikt behöver ett eller flera utredningsuppdrag utföras av extern organisation. Nedan anges den tid som arbetsgruppen bedömer går åt under perioden juni 2011 till december Behövd resurs - Arbetsgrupp Helen Janelöv, Länsstyrelsen Henrik Larsson, Länsstyrelsen Anette Jansson (miljöförvaltningen) Stockholms stad Malin Ekman (miljöförvaltningen) Stockholms stad Linda Kummel (Trafikkontoret) Stockholms stad Michelle Benyamine, Trafikverket Dan Arvidsson, Botkyrka kommun Gunilla Isgren, Botkyrka kommun Tidsåtgång för perioden juni 2011 december årsarbetskraft (åa) 0,25 procent av 1 åa 5 Ekonomi Inga särskilda medel finns anslagna för projektet. Nedan anges de särskilda utredningar eller analyser som arbetsgruppen ser ett behov av att utföra (utan rangordning). Kostnader i övrigt består i arbetstid för berörda personer. 5(8)

6 Utredningar/analyser 1. Problembeskrivning redogörelse av halter, källor, skyddsvärda objekt i de berörda områdena samt av redan vidtagna åtgärders effekter på halterna (t.ex. trängselskatt och andra åtgärder som inte var med i tidigare ÅP). 2. Trafikmätning med kameror för att få kunskap om fordonssammansättningen i regionen - detta behövs för att få ett tillförlitligt underlag för beräkning av effekter av olika åtgärder. Utförare: Trafikkontoret genom en entreprenör (mätningarna) samt SLB-analys (analys av utsläppsandelar och haltpåverkan från olika fordonsslag) Kostnader Ca kr (ca två dagars arbete) Mätning på tre gator i Sthlms innerstad: ca Matchning mot vägtrafikregistret : en gata ca kr Tre gator ca 1-1,5 milj. Kr Analys av data: Ca kr 3. Ta fram kritiska fordonsflöden - avser en beräkning av hur mycket trafik en väg/gata tål för att norm ska klaras. Avser vägar och gator där det i dag är överskridanden. 4. Prognos - kartläggning av halterna och utsläpp i framtiden år 2015 om inga åtgärder vidtas. Hänsyn tas till förväntad utveckling av fordonsparken och eventuellt till förväntade trafikförändringar såsom öppnande av Norra Länken Halterna och utsläppen skulle beräknas för Stockholms innerstad och på hårt trafikerade infartsleder där höga halter råder. 5. Konsekvensanalyser av olika åtgärder - exempelvis differentierad miljözon för lätta fordon; skärpta krav för tunga fordon. Redogörelse för halter t.ex. år 2015 med olika åtgärdsscenarier. 6. Mätning med referensmetoden ny mätning i Botkyrka. Avser att säkerställa mätningarna i Alby genom att mäta med referensmetoden istället för Doas-metoden/instrumenten som används i dagsläget. Totalt: en gata ca kr ( ) Tre gator ca 1,3 milj. kr 2 milj. kr ca kr ca kr Ca kr kr beroende på omfattning (hur många åtgärder som analyseras) Ca 1 vecka 1 månads arbetstid Ca kr 6(8)

7 6 Organisation och ansvarsfördelning Organisation För arbetet bildas en styrgrupp. De som ingår i styrgruppen är Lars Nyberg, miljödirektör Länsstyrelsen i Stockholms län, Gunnar Söderholm förvaltningschef miljöförvaltningen, Stockholms stad (adjungerad Per Anders Hedqvist förvaltningschef Trafikkontoret), Kenneth Fridolin, chef enheten samhällsbehov Trafikverket, Christina Lood tf chef Stadsbyggnadsenheten Botkyrka kommun, Stefan Wallin SL och Thomas Fredriksson KSL. Styrgruppen träffas förslagsvis fyra-fem gånger under Ett sista möte kan äga rum i mitten av april, efter samrådet, när det slutliga förslaget färdigställs. En arbetsgrupp bildas med representanter från Länsstyrelsen, Trafikverket, Stockholms stad (miljöförvaltningen och trafikkontoret) och Botkyrka kommun. Ansvarsfördelning Projektets styrgrupp Styrgruppen beslutar om projektets mål, ramar och resurser. Gruppen beslutar om projekt- och tidsplan och följer arbetet samt medverkar till att andra relevanta aktörer informeras om arbetet. Alla parter ansvarar för att i sina organisationer förankra de åtgärdsförslag som läggs. Projektledaren Ansvarar för projektledning och att driva arbetet i samråd med styrgruppen. Projektledaren tar fram projekt- och tidsplan, dokumentation avseende arbetsgruppens arbete, och slutrapporten. Projektledaren svarar för att de parter som berörs informeras om arbetet, att arbetet i allt väsentligt bedrivs enligt den beslutade projekt- och tidsplanen, och att det sker fortlöpande avrapporteringar till styrgruppen. Projektarbetsgruppen Ansvarar för faktainsamlingar, analyser och övrigt utredningsarbete som behövs för projektet. Arbetsgruppen svarar för att producera olika texter och underlag bl.a. till slutrapporten. Gruppen medverkar till att andra relevanta aktörer informeras om arbetet. 7 Kommunikationsplan Syfte Kommunikationsplanen beskriver vad som ska kommuniceras, till vem/vilka, när, hur och av vem. Syftet är att säkerställa att främst den externa kommunikationen fungerar så att berörda målgrupper får rätt information vid rätt tidpunkt. Projektet inleds med att länets kommuner informeras om arbetet. Avstämning sker löpande med Miljödepartementet och Luftvårdsförbundet (t.ex. på beredningsgruppens möten och ). Formellt samråd enligt 5 kap. 4 miljöbalken sker ca januari till mars När samrådet avslutats, fastställs programmet av Länsstyrelsen och överlämnas till Miljödepartementet. Det skickas till de myndigheter och kommuner som berörs samt Naturvårdsverket. Dessutom ska information gå ut t.ex. via Internet till andra som har intresse av programmet (Luftkvalitetsförordningen 2010: ). Kommunikationsmål Öka kännedomen om och skapa intresse för problemet och projektet Skapa en enighet kring vad problemet är och vilka tänkbara åtgärder som finns Samråda om åtgärdsförslagen Målgrupper Målgrupp för åtgärdsprogrammet är främst länets landsting, kommuner samt Trafikverket och Länsstyrelsen. I första hand är landstinget, Stockholms stad och Trafikverket mest berörda av åtgärder. Kommunerna Botkyrka, Solna, Sollentuna, Danderyd, Nacka, Huddinge har vissa sträckor där normerna inte klaras eller ligger på gränsen till överskridanden (baserat på kartläggningen av halter år 2006) och är också berörda av åtgärdsprogrammet. Även övriga kommuner i länets geografiska ytterområden kan komma att beröras av åtgärder beroende på vilka åtgärder som föreslås (t.ex. parkeringsåtgärder kan avse alla kommuner). Åtgärdsförslag kan också läggas som riktar sig till andra myndigheter eller regeringen. Samförstånd krävs om 7(8)

8 de åtgärder som programmet innefattar. Alla åtgärdsförslag behöver alltså vara gediget förankrade med de parter som ska utföra dem eller på annat sätt berörs. Extern kommunikation Insats Målgrupper Kanaler Tidpunkt Ansvari g och ev. kostnad Information Länets kommuner Brev till Juni 2011 Helen J. att arbetet (kommunledning) kommunledningarna påbörjats Uppföljning av tidigare ÅP No2 och PM10 + lärdomar för fortsatt arbete Länets kommuner, landstinget, Trafik-, Naturvårds-, Skatteverket, Lst, Energimyndigheten Information Kommunala och förankring handläggare Avrapporterin Kommunala chefer g och förankring Förankring Solna, Sollentuna, Danderyd, Nacka, Huddinge och andra kommuner Avrapporterin Luftvårdsförbundet g och förankring Resultat av Kommunerna, vissa uppföljningen statliga myndigheter, tidigare ÅP intresseorganisatione (enkäten) r etc. Diskussion och Länets kommuner förankring av (kommunledning?) åtgärder Frågeformulär/enkä t på Lst:s webbplats Workshop på regionala miljödagen Miljömålsrådets möte Möten eller annan kontakt Beredningsgruppens möten Webbnyhet, rapport Workshops, arbetsmöten liknande ev. eller Juni 2011 Helen J. 8 juni 2011 Helen J. 17 juni 2011 Lars Nyberg Slutet av juni augusti oktober September/oktobe r 2011 September/oktobe r 2011 Henrik Larsson Förslag till nytt ÅP presenteras Formellt samråd Slutligt förslag till ÅP presenteras Kommunerna, vissa statliga myndigheter, intresseorganisatione r etc. Kommunerna, statliga myndigheter, intresseorganisatione r etc. Kommunerna, statliga myndigheter, Naturvårdsverket, Miljödepartementet, intresseorganisatione r etc. Webbnyhet, ev. pressmeddelande Remiss Webbnyhet, ev. pressmeddelande, publicering av rapport och utskick av rapporten till de mest berörda Slutet av januari i samband med att remissen går ut 2012 Slutet av januari 2012 Slutet av april (8)