I Länsstyrelsens årsredovisning (uppdrag 54) redovisas de åtgärder och insatser som pågår eller vidtagits under 2012, se Bilaga 1

Transkript

1 YTTRANDE 1 (3) magnus.moreau@regeringskansliet.se m.registrator@regeringskansliet.se Europeiska kommissionens formella underrättelse angående Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (KOM:s ref. SG-Greffe (2013)D/5828, överträdelseärendenr 2012/2216) (dnr: M2013/1286/R) Åtgärdsprogram (Luftkvalitetsplan) samt vidtagna åtgärder Länsstyrelsen i Stockholms län fastställde den 27 december 2012 ett nytt åtgärdsprogram för luftkvalitet: Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) i Stockholms län (Länsstyrelsens rapport 2012:34). I det nya åtgärdsprogrammet ingår det 11 konkreta åtgärder för att minska halten av PM 10 i Stockholms län (zon SW 2 och SW 4). Åtgärderna omfattar dammbindning, städning med ny teknik, tidig vårstädning på lokala gator och trafikleder i länet, optimerad halkbekämpning i Stockholms stad samt sänkt hastighet på trafikleder i länet. Ett åtgärdsförslag om utökat dubbdäcksförbud i Stockholms stad har överlämnats till regeringens prövning. I åtgärdsprogrammet finns också beskrivet ett antal utredningsinsatser och generella insatser som bidrar till en bättre luftkvalitet. Länsstyrelsen fortsätter nu arbetet med att revidera åtgärdsprogrammet för att kunna fastställa fler åtgärder. Utvärdering av befintliga åtgärder kommer att genomföras för att sedan fokusera på de åtgärder som ger störst effekt så att perioden av överskridanden kan hållas så kort som möjligt. I Länsstyrelsens årsredovisning (uppdrag 54) redovisas de åtgärder och insatser som pågår eller vidtagits under 2012, se Bilaga 1 I rapport: Driftåtgärder mot PM10 på Hornsgatan och Sveavägen i Stockholm (VTI rapport 767) utvärderas driftåtgärder vidtagna i Stockholms stad. En slutsats i rapporten är att dammbindning ger signifikant effekt på partikelhalterna medan städning och spolning har ringa effekt. Synpunkter Länsstyrelsen vill nedan kommentera några av de skrivningar som Kommissionen gör i underrättelsen: Postadress Besöksadress Telefon E-post/web Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan stockholm@lansstyrelsen.se Box Fax STOCKHOLM

2 YTTRANDE (3) Sverige har starkt förlitat sig på antagandet att användningen av dubbdäck är huvudorsaken till de förhöjda partikelhalterna längs dessa vägar i tätortsområden. Sverige uppgav att det lokala bidraget är påfallande stort, men att det också finns en hög bakgrundshalt som gör det svårare att klara gränsvärdet. Kommissionen anser att dessa allmänna påståenden inte är tillräckliga för att grunda antagandet att användningen av dubbdäck har varit den viktigaste orsaken till överskridanden. SLB-analys konstaterar i rapport: Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt delar av Gävleborgs län, 2012 (LVF 2013:6) att endast under några dygn har den regionala bakgrunden på ett signifikant sätt bidragit till att miljökvalitetsnormens dygnsvärde på 50 μg/m3 överskridits under Detta visar tydligt att det är det lokala bidraget som är den främsta orsaken till överträdelsen av miljökvalitetsnormen vid stationerna. Motsvarande fördelning för årsmedelvärdet visar att det lokala bidraget är mindre sett över hela året, men fortfarande större än den regionala bakgrunden. I rapport: Lokala avgifter på dubbdäck i Norge (SLB-analys: 3:2013) framhålls att luftföroreningarna i Oslo har minskat under senare år och den minskade andelen dubbdäck anges av kommunen och Statens vegvesen som den främsta orsaken till detta. Länsstyrelsen konstaterar i beslutet om fastställande av åtgärdsprogrammet (dnr ) att de fastställda åtgärderna inte är tillräckliga för att kunna innehålla miljökvalitetsnormen för partiklar. Länsstyrelsen ifrågasätter Kommissionens bedömning att det inte går att grunda antagandet att dubbdäcksanvändning är den viktigaste orsaken till överskridanden av miljökvalitetsnormen för partiklar. Länsstyrelsens bedömning är fortsatt att dubbdäcksanvändningen är en avgörande orsak till överträdelser av normen för PM 10. När det gäller de olika åtgärder som vidtagits för att begränsa eller förbjuda användningen av dubbdäck, så har Sverige inte visat på någon tydlig och mätbar effekt av dessa åtgärder på lokala PM10-utsläpp Effekten av dubbdäckförbudet har utvärderats på Hornsgatan i Stockholm. Efter att förbudet infördes i januari 2010 minskade andelen personbilar med dubbdäck från procent till 30 procent på Hornsgatan och till ca 50 procent på övriga gator i staden. Halterna av PM 10 beräknas ha sänkts med nästan 15 procent under 2010 och nästan 25 procent under Nuläge 2013 Länsstyrelsen kan konstatera att hittills i år har miljökvalitetsnormen för PM 10 redan överträtts på ett antal mätstationer både i zon SW2 och i zon SW4 i Stockholms län. Det krävs minskad dubbdäcksanvändning. För att klara miljökvalitetsnormen för partiklar på alla platser i länet bedömer Länsstyrelsen att ett ekonomiskt styrmedel för att minska dubbdäcksanvändningen

3 YTTRANDE (3) är nödvändigt. De åtgärder som nu fastställs för att minska partikelhalterna kommer inte att räcka för att innehålla miljökvalitetsnormen på alla platser. Inte heller de utredningar som ska genomföras med syftet att kunna fastställa nya åtgärder eller de generella insatser som ingår i åtgärdsprogrammet bedöms leda till att miljökvalitetsnormen för partiklar klaras på alla platser. Det styrmedel som idag är tillgängligt är möjligheten att införa dubbdäcksförbud. Detta kan vara ett bra alternativ när det gäller enskilda gator, men i Stockholms stad är det stora delar av staden som har eller riskerar överskridanden av normen. Ett dubbdäcksförbud som omfattar alla dessa delar skulle äventyra transportsystemets funktionalitet och riskera en försämrad trafiksäkerhet. En åtgärd i form av ett ekonomiskt styrmedel i form av skatt eller avgift skulle få mindre negativa konsekvenser för bilister som har behov av dubbdäck och för tillfälliga besökare med dubbdäck. I detta ärende har länsöverdirektör Anette Scheibe Lorentzi beslutat. Miljöplaneringschef Anders Lindblom har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har även avdelningschef Åsa Ryding och t.f. miljödirektör David Troëng deltagit. Anette Scheibe Lorentzi Anders Lindblom

4 1 (5) Länsstyrelsens återrapportering av uppdrag 54 i 2012 års regleringsbrev Länsstyrelsen har i slutet av året fastställt ett reviderat åtgärdsprogram. Länets nya åtgärdsprogram kommer att följas upp första gången under Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid och/eller PM10 överskrids i sju av länets kommuner och de åtgärder som vidtagits i enlighet med det idag gällande åtgärdsprogrammet har inte varit tillräckliga. I det nya åtgärdsprogrammet ingår åtgärder i syfte att minska överskridanden av PM 10 och NO 2. Länsstyrelsen konstaterar att en väsentlig minskning av andelen dubbdäck är nödvändigt för att klara miljökvalitetsnormerna för PM10. Under året har vi därför skickat en hemställan till regeringen att utreda möjligheten att införa ekonomiska styrmedel för dubbdäcksanvändningen. Länsstyrelsens arbete med åtgärder för att förbättra länets luftkvalitet knyter an och påverkar även andra utmaningar i länet i positiv riktning. Ökade satsningar på drift och underhåll av den befintliga infrastrukturen, bostadsbyggande kring kollektivtrafikstråken, satsningar på regional kollektivtrafik och cykelåtgärder är några av de åtgärder som ger goda effekter. Länsstyrelsen konstaterar vid uppföljning av åtgärdsprogrammet från 2004, att vissa åtgärder vidtagits i linje med programmet, men att programmets samtliga åtgärder inte kan anses vara genomförda. Däremot har andra åtgärder som bidrar till möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna för kväveoxider och PM 10 genomförts. Sammanfattningsvis har följande åtgärder utförts under 2012: Flera kommuner satsar på att främja cykel och kollektivtrafikåkande. Satsningar sker på cykel- och gångplaner, parkeringsnorm för cykel vid nybyggnationer, utlåning av elcyklar och planering av kollektivtrafiknära boende. Fem av länets kommuner har utvecklat tydliga miljökrav vid upphandling av tunga transporter och persontransporter. En kommun har genomfört kurser i gröna uppköp under året. Södertörnskommunerna har under året genomfört en förstudie om samordnad varudistribution som ska börja användas år Den bedöms minska CO 2 - utsläppen med 50 procent och kommer också att påverka luftkvaliteten positivt. I länet syns en trend vad gäller åtgärder för att öka framkomligheten för bussar, både med avseende på utökade körfält och turtäthet. Det gäller särskilt i omvandlingsområden som utvecklas från fritidsboende till permanentboenden. Länets kommuner arbetar aktivt med att planera för och bygga nya infartsparkeringar. Postadress Besöksadress Telefon E-post/web Länsstyrelsen i Stockholms län Box STOCKHOLM Hantverkargatan Fax stockholm@lansstyrelsen.se

5 (5) Åtgärder som pågår eller har vidtagits 2012 Nedan redovisas svaren från länets ansvariga aktörer. Svar har inkommit från 29 aktörer (av 31). Utveckling och tillämpning av särskilda miljökrav vid myndigheters och kommuners upphandling av tunga transporter och persontransporter som skall utföras i Stockholms län Flertalet (18) av länets aktörer svarar att man tillämpar någon form av miljökrav. Sex kommuner anger att de gjort särskilda insatser vad gäller detta under Exempelvis handlar det om krav på upphandling av driftentreprenader gällande fordon, där krav ställs på EURO V-klassade tunga fordon, elbilar samt gasbilar (Järfälla). Andra kommuner hanterar upphandlingskrav av bland annat tunga transporter och persontransporter inom sina miljöprogram (Lidingö), miljöstyrningsråd (Haninge), upphandlingspolicy (Salem), klimatstrategi (Sollentuna) och energi- och klimatstrategi (Upplands Väsby). Ytterligare en kommun har satsat på kompetensutveckling inom området och anordnat kurser i gröna uppköp (Nacka). Södertörnskommunerna ha gjort en förstudie om samordnad varudistribution som ska börja användas Skärpta krav för tunga fordon i miljözonen Några nya satsningar på åtgärder har inte utförts under året. Däremot sker en skärpning av kravet varje år, som beror på fordonets ålder (Stockholm). Åtgärder inom parkeringspolitikens område för att minska personbilstrafiken och öka framkomligheten inom Stockholms kommun Stockholms stad har tagit fram en framkomlighetsstrategi som bland annat syftar till att minska personbilstrafiken och öka framkomligheten (Stockholm). Åtgärder vad gäller de parkeringsavgifter som tillämpas vid myndigheters och kommuners arbetsplatser i Stockholms län, för att minska personbilstrafiken De flesta kommuner som har svarat i undersökningen har inte genomfört några åtgärder (18). Några få kommuner har parkeringsavgifter vid kommunhuset sedan tidigare. Ett projekt med syfte att komma till rätta med hur medborgarna reser i tjänsten innehåller ett förslag på hur resande fram och tillbaka till arbetet ska ske på ett hållbart sätt (Järfälla). En kommun använder parkeringsavgifter som styrmedel för att minska efterfrågan på parkeringsplatser (Upplands Väsby). Trafikverket och Södertälje har infört parkeringsavgift under Åtgärder för att följa upp tillämpningen av reglerna om förmånsbeskattning av fri parkering som tillhandahålls av arbetsgivaren i Stockholm län Åtgärder är ej vidtagna (Skatteverket). Åtgärder för att begränsa genomfartstrafiken med tunga fordon på Hornsgatan i Stockholms kommun till endast bussar i linjetrafik Denna åtgärd har inte genomförts med motiveringen att det anses vara svårt att hitta en alternativ gata att flytta den tunga trafiken till utan att flytta på problemet med luftföroreningar (Stockholm) Åtgärder för att öka utbudet av infartsparkeringar inom Stockholms län Elva av Stockholms kommuner arbetar aktivt med att utöka infartsparkeringarna i respektive kommun. Förutom att kommunerna har byggt nya infartsparkeringar har även andra åtgärder vidtagits, till exempel gratis parkering om man har ett SL Accesskort

6 (5) (Järfälla), framtagande av en helt ny infartsparkeringsstrategi (Värmdö) och planering samt utbyggnad av infartsparkeringar med cykelparkeringar (Tyresö, Upplands Väsby). Trafikverket bygger inga egna infartsparkeringar men lämnar bidrag till kommunerna för detta ändamål. Åtgärder för att öka framkomligheten för bussar inom Stockholms län Flera av länets kommuner jobbar aktivt med denna fråga. Exempel på åtgärder som har genomförts under 2012 är: Utökning av busslinjer (Ekerö, Täby) Förbättrat busslinjenät (Södertälje) utökning och förbättring av busstrafik i områden som omvandlas från fritidsboenden till permanentboenden (Salem, Tyresö) extra körfält för bussar (Norrtälje, Värmdö) bevakning av felparkerade bilar för att öka framkomligheten för bussar (Nacka) nytt resecentrum (Värmdö) framtagande av strategier där frågan ingår (Stockholm: framkomlighetsstrategin och Sollentuna: klimatstrategin) Trafikverket har byggt nya kollektivtrafikfält i Nacka. I övrigt jobbar även SL med att försöka påverka väghållare, Trafikverket och kommuner vad gäller denna typ av åtgärder. Åtgärder för att öka turtätheten inom kollektivtrafiken i Stockholms län SL avsätter resurser för att klara målen i Trafikförsörjningsprogrammet. Där finns det angivet krav på att trängseln inte ska öka trots att länets befolkning växer och att det ska erbjudas sittplats i busstrafiken vid höga hastigheter (SL). Åtgärder för att informera om hälsokonsekvenserna av höga partikelhalter och de negativa effekterna av dubbdäcksanvändning Sju kommuner och aktörer anger att de utför någon form av åtgärd. I de flesta fall rör det sig om att tillhandahålla information på webben (Huddinge, Nacka, Sundbyberg, Lidingö, Stockholm, Tyresö, Upplands Väsby, Trafikverket, Naturvårdsverket). Två kommuner informerar om dubbdäck och dess hälsokonsekvenser i lokaltidningen inför säsongen (Sollentuna, Lidingö). En kommun har aktivt jobbat med frågan i en kampanj under 2012 (Stockholm). Åtgärder för att minska halterna av partiklar i de delar av vägnätet där det finns risk för extremt höga halter Sex kommuner svarar att de gjort någon form av åtgärd. Exempel på åtgärder är: Förslag på avstängning av väg vid överskridande av MKN (Botkyrka), krav från Miljöoch hälsoskyddsnämnden som ställs på Trafikverket att sänka PM10-halterna (Sollentuna, Danderyd), utökad dammbindning (Stockholm) och dammbindning samt tidig vårstädning (Södertälje). Trafikverket utför åtgärder i länet i form av sänkt hastighet och dammbindning.

7 (5) Åtgärder för att öka kunskaperna om effekterna på PM10-halterna av halkbekämpning med tvättad stenkross, olika beläggningsmaterial och olika metoder för barmarksrenhållning Fem kommuner anger att de gjort någon form av åtgärd: Minimal sandning (Lidingö, Värmdö), utvärdering av ny mer avancerad städteknik, högtrycksspolning följd av vakuumsugning av vägytan samt högtryckstvätt (Stockholm), blötläggning av marken innan städning (Värmdö) samt tidigare sandupptagning och tidigare vårstädning (Södertälje). Energimyndigheten lämnar bidrag till fordonstrategisk forskning och innovation i syfte att bidra till reduktion av fossilt CO2 och övriga emissioner från vägmaskiner och fordon. Åtgärder för att öka kunskapen om bidrag till PM10-halten från fartyg, arbetsmaskiner och småskalig fastbränsleeldning Flertalet kommuner har infoblad eller information om vedeldning och dess risk för olägenhet på webben (Järfälla, Norrtälje, Sollentuna, Stockholm, Sundbyberg, Vallentuna, Upplands Väsby). I länet görs även mätningar på kryssningsfartyg (SLB, Stockholm) och en kommun har tagit fram ett infoblad om att man bör byta ut sin tvåtaktsmotor mot miljövänligare alternativ (Värmdö). Ytterligare en kommun för bok över städdagar, sandupptagning, vägarbeten etc. i syfte att förstå de bidragande orsakerna till förhöjda halter av partiklar (Södertälje) Naturvårdsverket utvecklar en emissionsdatabas och spridningsmodell för att beräkna haltbidraget från fartygsemissioner, Shipair. Tanken är att det ska bli en del i SIMAIR, där modell för beräkning av halter från vägar och vedeldning ingår. Det har även tagits fram flera forskningsprogram som rör luftföroreningars källor. Övriga kommunala åtgärder som har haft betydelse men som inte ingår i åtgärdsprogram Satsning på fossilbränslefri kommunal fordonspark Biogaspump kommer vid årsskiftet 2012/2013. Etablerat bilpool med 8 bilar på 300 användare. Konvertering till alternativa bränslen och P-norm för cykel i cykelplan och ökning av antalet cykelparkeringar (Botkyrka). Planläggning i kollektivtrafiknära lägen och försök till att främja kollektivtrafikåkande och cykel. Cykelinfartsparkeringar byggs (Nacka). Utbyggnad av gång- och cykelvägar. Ett projekt med syfte att få fler att cykla planeras under 2013 och riktat mot skolklasser (Nykvarn). Framtagande av cykelplan (Salem). Ett aktivt arbete för att få anställda och boende att resa med cyklar istället för att ta bilen. Elcyklar tillhandahålls till de kommunalanställda på Miljö- och hälsa. Man har även elcyklar för utlåning till företag. Hemtjänsten använder dessa cyklar i hög grad, då det går snabbare jämfört med att åka bil (Solna). I samband med framtagande av detaljplaner för förtätning med nya bostäder i tätorten, görs beräkningar av framtida luftkvalitet. Beräkningarna jämförs med miljökvalitetsnormer för luft samt nationella och regionala miljökvalitetsmål (Upplands Väsby). Kontinuerligt arbete med att förbättra befintlig cykelstruktur (Södertälje)

8 (5) Effekter av åtgärder På grund av bristande underlag om antal fordon, ålder på fordon, körsträckor etc. går det inte att beräkna effekterna på halterna av utförda åtgärder för hela länet. För att bedöma om åtgärderna har gett effekt har rådata från 2012 års mätningar använts och jämförts med års mätningar är inte granskade. Det har dock kommit ut en rapport om åtgärder som har gjorts i Stockholms stad. Den dammbindning som har utförts beräknas enligt rapporten ha haft effekt. Metereologiska variationer mellan åren gör att det inte går att tolka skillnader i lufthalter som direkta effekter av gjorda åtgärder var ett av de varmaste åren i Sverige sedan Stockholm hade ett snötäcke som låg kvar till slutet av mars vilket medförde enbart några få timmar med torra vägbanor under januari och februari. November var torr och snöfattig vilket medförde ovanligt höga halter av PM10. Enligt SMHI inleddes 2012 med snö i januari och februari och hela 2012 var ett nederbördsrikt år. Vintern kom med rejält snöfall i början av december. Under 2011 uppmättes överskridanden av dygnsnormen för PM10 vid mätstationerna på Essingeleden, Hornsgatan, Sveavägen och Norrlandsgatan i Stockholm samt på Turingegatan i Södertälje. Vid 2012 års slut visar mätningarna på överskridande av dygnsnormen av partiklar vid mätstationen på Norrlandsgatan i Stockholm men på de gator där halterna är beräknade finns ännu inga uppdaterade beräkningar. Det går därmed inte att avgöra vilka förändringar på halter som skett sedan 2010 som nuvarande beräkningar gäller för. Övriga mätstationer som visade på överskridanden 2011 klarar miljökvalitetsnormen för PM Miljökvalitetsnormen för NO2 följer inte samma positiva trend. Dygnsnormen för NO2 har överskridits fler gånger på gatorna med överskridande år 2012 jämfört med För timnormen är överskridandet på Hornsgatan i Stockholm kraftigt högre än 2011 men på övriga uppmätta gator är skillnaden marginell. Ett undantag är Essingeleden som kraftigt har minskat sina höga halter och klarade timnormen samt har halverat antalet överskridanden av dygnsnormen under 2012.