Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm

Transkript

1 PM Bedömning av luftkvaliteten vid Paradiset 19 och 21 Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm Följande bedömning omfattar halterna av partiklar (PM10) i omgivningsluften vid Paradiset 19 och 21 i Stadshagen i Stockholm, se figur 1. Med PM10 avses partiklar med en diameter mindre än 10 mikrometer. Bedömningen görs för ett scenario med en nybyggd fastighet med samma hushöjd alternativt med två våningars utökning jämfört med befintlig fastighet ut mot Nordenflychtsvägen. De bedömda halterna jämförs med gällande miljökvalitetsnorm. Vidare förs en diskussion om effekter på PM10-halten av stadens arbete med att sänka andelen fordon som använder dubbade vinterdäck. Som underlag för bedömningen används bl.a. tidigare utredning i området "Nordvästra Kungsholmen, spridningsberäkningar av partiklar (PM10) år 2015, LVF 2009:6" samt rapporten "Vad dubbdäcksförbudet på Hornsgatan har betytt för luftkvaliteten", rapport SLB 2:2011. Figur 1. Orienteringskarta med fastigheterna Paradiset 19 och 21 markerade i blått. SLB-analys Tekniska nämndhuset 08/ /

2 Beskrivning av områdets problematik med avseende på luftföroreningar Halten luftföroreningar varierar på olika nivåer i området. Vanligtvis är halten störst nära marken och avtar med höjden. I miljöer som på nordvästra Kungsholmen stämmer inte detta då Essingeledens upphöjda läge medför att förhöjda halter kan återfinnas såväl på låg som hög höjd. Essingeleden går i upphöjt läge genom området, ca 9-11 meter ovanför Lindhagensgatan, Strandbergsgatan och Nordenflychtsvägen. Haltbidraget av luftföroreningar från Essingeleden är störst på samma höjdnivå som leden. Haltbidraget avtar sedan uppåt och nedåt i höjdled samt med avståndet från leden. Miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde för partiklar (PM10) överskrids på Essingeleden i dagsläget och bedöms även överskridas år 2015 oavsett bebyggelse i Paradiset 19 och 21. Orsaken till överskridandet är haltbidraget av PM10 från det stora antalet fordon som trafikerar Essingeleden. Resultat av genomförda utredningar av luftkvaliteten Halten luftföroreningar på nordvästra Kungsholmen har utretts i flera tidigare utredningar. Den senaste utredningen, "Nordvästra Kungsholmen, spridningsberäkningar av partiklar (PM10) år 2015, LVF 2009:6", tar hänsyn till bebyggelse i området både öster och väster om Essingeleden samt dubbelsidig bebyggelse längs med Lindhagensgatan. Resultatet från denna utredning visar att halten av PM10 i marknivå (2 m över mark) ligger under miljökvalitetsnormen förutom på en del av Lindhagensgatan öster om Essingeleden. Halterna i nivå med Essingeleden (13 m ovan mark) överskrids längs hela ledens dragning genom området. Figur 2 visar haltkartor hämtade från denna utredning. Beräkningarna bygger på en fordonsmängd med fordon per vardagsmedeldygn på Essingeleden samt 70 % dubbade däck. 2 meter över mark 13 meter över mark > 50 µg/m µg/m µg/m 3 Figur 2. Beräknade PM10-halter 2 meter respektive 13 meter över mark år Kartorna är hämtade från utredningen "Nordvästra Kungsholmen, spridningsberäkningar av partiklar (PM10) år 2015, LVF 2009:6" och redovisar halterna av PM10, för det 36:e värsta dygnet. Normvärdet som inte får överskridas är 50 µg/m 3.

3 Bedömning av halten PM10 vid Paradiset 19 och 21 i Stadshagen, väster om Essingeleden Luftmiljön vid fastigheterna Paradiset 19 och 21 påverkas framförallt av deras läge precis invid Essingeleden. Övriga kringliggande gator, i.e. Nordenflychtsvägen, Strandbergsgatan och Franzéngatan, har relativt lite trafik (mindre än 5000 fordon per vardagsmedeldygn). I dagsläget används fastigheterna Paradiset 19 och 21 som kontor. Utredning pågår om huruvida det är möjligt att riva de befintliga fastigheterna och bygga ett nytt bostadshus. Förslaget inbegriper en byggnation av bostäder av fastigheterna ut mot Nordenflychtsvägen och in mot gården, alltså ej direkt mot Essingeleden. Eventuellt kommer ena halvan av den nya fastigheten att bli två våningar högre än den befintliga byggnaden. Figur 3 visar förslag till bostäder i Paradiset 19 och 21 och figur 4 visar befintliga byggnader. Fastighetens påbyggnad utöver höjd av befintligt hus Figur 3. Förslag till ombyggnad till bostäder i Paradiset 19 och 21. Tidigare beräkningar visar att halten PM10 vid Paradiset 14 och 18, se figur1, ut mot Strandbergsgatan och Essingeleden klaras i marknivå, medan normen överskrids i nivå med Essingeledens vägbana, se figur 2. Den slutna fasaden mot Essingeleden tvingar den förorenade luften upp i taknivå. I taknivå har luftföroreningarna spätts ut så pass mycket att miljökvalitetsnormen klaras. En lång sluten bebyggelseskärm med hög höjd medför att bebyggelsen bakom skyddas mot höga luftföroreningshalter. Till följd av den skyddande fasaden ut mot Essingeleden bedöms halten av PM10 vid bostäderna mot gården i fastigheterna Paradiset 19 och 21 ligga under normvärdet både i marknivå och taknivå. Fastigheterna i Paradiset 19 och 21 bildar tillsammas med fastigheterna på motsatt sida av Nordenflychtsvägen ett dubbelsidigt gaturum. Vid Paradiset 19 och 21 ut mot Nordenflychtsvägen

4 ligger den beräknade PM10-halten i tidigare utredningar under 39 µg/m 3 både i marknivå och på 13 meters höjd över marken. Den möjliga påbyggnationen av två våningsplan med bostäder kan innebära en viss förämrad utvädring av luftföroreningar från Nordenflychtsvägen. Denna eventuella haltökning bedöms till mindre än 1 µg/m 3 för det 36:e värsta dygnet förutsatt en fortsatt trafikmängd på mindre än 5000 fordon per vardagsmedeldygn på Nordenflychtsvägen. Påbyggnaden av Paradiset 19 och 21 påverkar inte utvädringen av luftföroreningar från Essingeleden. Figur 4. Befintliga byggnader i Paradiset mot Nordenflychtsvägen. Figur 5. Paradiset ut mot Essingeleden. PM 2,5 Utöver PM10 finns det även miljökvalitetsnormer för partiklar med en diameter mindre än 2,5 mikrometer (PM2,5). Den kartläggning av halter av PM2,5 som genomfördes av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund under år 2010 visar att miljökvalitetsnorm för partiklar, PM2,5 klaras i hela Stockholmsregionen ( År 2011 uppmättes årsmedelhalten på Trafikverkets mätstation på Lilla Essingen till 7.3 g/m 3, vilket kan jämföras med gränsvärdet för miljökvalitetsnormen som är 25 µg/m 3. Mätstationen är belägen invid Essingeleden på ca 3 meters höjd ovan vägbanan. Trafiken förbi stationen är drygt fordon per årsmedeldygn dvs. i samma storleksordning som trafiken på Essingeleden förbi Paradiset 19 och 21. NO 2 Tidigare beräkningar visar att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (NO 2 ) underskrids för det aktuella området år 2015 (LVF 2008:17. Kv Lustgården 6, Nordvästra Kungsholmen Spridningsberäkningar av halter inandningsbara partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) år 2015). De förändringar i gaturum som sker i närliggande kvarter kring Paradiset 19 och 21, och som tagits hänsyn till i denna utredning, bedöms inte medföra att kvävedioxidnormen överskrids. Se figur 6 för översikt av den preliminärt planerade bebyggelsen kring Paradiset 19 och 21.

5 Figur 6. Planerad bebyggelse år De polygoner som visas med rött är den byggnation som ingår i tidigare utredningen (LVF 2008:17. Kv Lustgården 6, Nordvästra Kungsholmen Spridningsberäkningar av halter inandningsbara partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) år 2015). Fastigheterna Paradiset 19 och 21 är markerade i blått. Haltnivåer i inomhusluften Halten luftföroreningar inomhus påverkas av utomhusluftens kvalitet. Hur och i vilken utsträckning partiklar i utomhusluften tränger in i byggnader beror framförallt på byggnadens system för ventilation, otätheter i själva byggnadsskalet och hur byggnader används när det gäller fönstervädring, öppna dörrar och dylikt. Beslut för att sänka andelen fordon som använder dubbade vinterdäck samt resultat från utvärdering av dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Regeringen har fastställt ett åtgärdsprogram för att minska halten partiklar (PM10) i Stockholms län, programmet kommer att uppdateras under 2012.

6 Vidare har bl.a. följande beslut angående dubbdäcksanvändning fattats; Regeringen beslöt att ge kommunerna rätt att i lokala trafikföreskrifter förbjuda fordon med dubbdäck för färd på gata eller del av gata. Trafik- och renhållningsnämnden i Stockholms stad beslöt att införa dubbdäcksförbud på Hornsgatan från den 1 januari Transportstyrelsen har beslutat om förkortad tid då det är tillåtet att färdas med dubbdäck. Förbud gäller mellan 16 april och 30 september. Regeringen beslutade 23 juni 2011 att ge kommunerna ytterligare möjligheter att reglera dubbdäcksanvändningen genom att tillåta zonförbud för dubbdäcksanvändning. Trafik- och renhållningsnämnden i Stockholms Stad har i augusti 2011 givit Trafikkontoret i uppdrag att utreda miljözon för dubbdäck. I en remiss till ett kommande åtgärdsprogram från september 2012 bedöms även möjligheten att införa en avgift på dubbdäcksanvändning ha stor betydelse för möjligheterna att nå normerna på ett mer samhällsekonomiskt fördelaktigt sätt än med tillgängliga åtgärder. Oklarheter råder för närvarande om och på vilket sätt ett avgiftssystem låter sig utformas i det svenska lagsystemet. I dagsläget är det inte formellt möjligt i Sverige att ta ut en avgift för dubbdäck. Länsstyrelsen har 2012 hemställt till regeringen att utreda möjligheten att införa avgifter för dubbdäcksanvändning samt möjligheten för kommuner att fatta beslut om avgiften för att klara miljökvalitetsnormen för PM10. En utvärdering av dubbdäcksförbudet på Hornsgatan redovisas i rapporten "Vad dubbdäcksförbudet på Hornsgatan har betytt för luftkvaliteten", juni 2011, rapport SLB 2:2011. Sammantaget har dubbdäcksförbudet och den förkortade dubbdäckssäsongen; minskat dubbdäcksanvändningen i innerstaden från ca % vintertid (lätta fordon) till ca 30 % på Hornsgatan och till ca 50 % på övriga gator samt från ca 70 % till ca 60 % längs infarterna. minskat trafikmängden på Hornsgatan med ca 15 % på årsbasis och halverat utsläppen av PM10. Minskningen består främst av minskat vägbaneslitage, men även minskat slitage från bromsar och däck samt mindre avgasutsläpp av PM10. medfört att de totala utsläppen av partiklar för hela innerstaden har minskat med ca 45 ton per år eller ca 20 % i jämförelse med ett nollalternativ utan förbud. inneburit minskad bildning av PM10 och därmed lägre luftföroreningshalter, men inte tillräckligt för att klara miljökvalitetsnormerna. medfört lägre befolkningsexponering av partiklar för Stockholmarna (i ungefär i samma storleksordning som trängselskatten) och därmed minskat risken för att befolkningen ska besväras och drabbas av ökad sjuklighet och förtida dödlighet.

7 Andelen dubbdäck bland bilarna (lätta fordon) i infartstrafiken i Stockholm uppgick tidigare under 2000-talet till % under vintertid. I slutet av 2009 var andelen lägre och nådde inte över 70 %. Det berodde troligen på omfattande informationskampanjer för att minska dubbdäcksanvändningen, den milda hösten och på att staden flaggade för dubbdäcksförbud på Hornsgatan fr.o.m Sammantaget har dubbdäcksförbudet och den förkortade dubbdäckssäsongen minskat dubbdäcksanvändningen på Hornsgatan från ca % vintertid (lätta fordon) till ca 30 % och till ca 50 % på andra gator i innerstaden samt från ca 70 % till ca 60 % längs infarterna. SLB analys den 29 oktober 2012 Sanna Silvergren