SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA"

Transkript

1 SLB 2:26 EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA STOCKHOLM JUNI 26

2 Kort sammanfattning Det är väl dokumenterat att luftföroreningar, speciellt partiklar, har betydande effekter på Stockholmarnas hälsa, både genom påverkan på luftvägarna och på hjärt- kärlsystemen. Största delen av utsläppen av luftföroreningar sker av bilarna i Stockholms innerstad där också flest människor bor och vistas. Ett av målen med är att utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften skall minska. Mätningar har tydligt visat att har lett till minskad mängd trafik i Stockholms innerstad. Den minskade trafikmängden har lett till lägre utsläpp av koldioxid, partiklar och kväveoxider, vilket i sin tur minskat bidraget från trafiken till de totala halterna av partiklar (PM1) och kvävedioxid. Detta betyder att om försöket skulle permanentas, och ge samma minskningar i trafikmängden, så skulle trafiken i Stockholm inte bidra lika mycket till luftföroreningarna som utan miljöavgifter/trängselskatt. Beräkningar visar att utsläppen av partiklar och kväveoxider från vägtrafiken minskar med 8 % - 12 % i Stockholms innerstad. För all vägtrafik i Stockholms stad motsvarar det mellan 3 % och 5 %. Detta innebär att de genomsnittliga partikelhalterna för befolkningen i Stockholm skulle vara någon procent lägre och kväveoxidhalterna några procent lägre med miljöavgifter/trängselskatt. Trots att dessa skillnader i luftföroreningshalter är ganska små som genomsnitt beräknas hälsokonsekvenserna bli betydande. Totalt för hela Storstockholmsområdet (1,44 miljoner invånare, 35 x 35 km) beräknas mellan 25 och 3 färre förtida dödsfall per år på grund av minskad långtidsexponering för partiklar. Effekter på dödligheten är naturligtvis bara toppen av ett isberg. Avgaser påverkar också uppkomsten av vissa sjukdomar, förvärrar luftvägsproblem samt leder till irritativa besvär hos många känsliga personer. Även detta skulle minska om ett permanent avgiftssystem på trafiken infördes i Stockholm. Många av Stockholms innerstadsgator har mycket höga luftföroreningshalter. Med beräknas situationen förbättras. Miljökvalitetsnormer till skydd för hälsan kommer att klaras i högre utsträckning än tidigare i och med utsläppsminskningarna. s effekt är dock inte tillräcklig för att miljökvalitetsnormerna ska klaras överallt i Stockholm. För detta krävs större trafikminskningar eller fler åtgärder som gör att trafikens utsläpp minskar. Jämförelser mellan föroreningshalterna som mätts upp under de fyra första månaderna som försöket pågått fullt ut (perioden januari april 26) med motsvarande månader år 23, 24 och 25, visar att variationerna i föroreningshalter mellan olika år kan vara betydande. Detta beror till stor del på att de meteorologiska förhållandena är mycket betydelsefulla när man betraktar en kort tidsperiod. De uppmätta totala halterna under kan därför inte ge kvantitativt besked om hur stor betydelse de minskade utsläppen från trafiken haft för luftföroreningshalterna. På lång sikt, t.ex om permanentas, påverkas däremot luftkvaliteten i Stockholm mest av de minskade utsläppen. En mer detaljerad analys av mätningarna på innerstadsgatorna Hornsgatan och Sveavägen under de fyra första månaderna 25 och 26 visar att trafikens utsläppsbidrag till kväveoxidhalterna har minskat. Dock kunde också de nya direktbussarnas tillskott till utsläppen under vissa tider påvisas i mätningarna på Sveavägen. 1

3 Innehållsförteckning KORT SAMMANFATTNING 1 TABELLFÖRTECKNING 4 FIGURFÖRTECKNING 5 FÖRORD 8 SAMMANFATTNING 9 1 INLEDNING 13 2 RESULTAT Effekten på utsläpp av luftföroreningar Effekten på luftföroreningshalterna Långsiktiga hälsokonsekvenser Effekter i gatunivå och jämförelser med miljökvalitetsnormer 23 3 SLUTSATSER 29 4 METOD Mätningar av luftföroreningshalter Beräkning av utsläpp och halter 31 5 DATA - UPPMÄTT LUFTKVALITET I SAMBAND MED STOCKHOLMSFÖRSÖKET Diskussion och slutsatser 4 6 REFERENSFÖRTECKNING 4 7 BILAGA 1. DEFINITIONSLISTA 42 2

4 8 BILAGA 2. MÄTUTRUSTNING OCH MÄTPLATSBESKRIVNINGAR 43 9 BILAGA 3. MÄTNINGAR UNDER JANUARI APRIL OCH JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE ÅR Övriga mätningar av kvävedioxid Övriga mätningar av partiklar, PM Mätningar av meteorologi 53 3

5 Tabellförteckning TABELL S1. BERÄKNADE UTSLÄPPSMINSKNINGAR FRÅN VÄGTRAFIKEN I STOCKHOLM FÖR EN SITUATION MED RESPEKTIVE UTAN STOCKHOLMSFÖRSÖKET ÅR TABELL 1.FÖRÄNDRING AV TRAFIKFLÖDEN UNDER VARDAGSDYGN PÅ NÅGRA HUVUDGATOR I STOCKHOLMS INNERSTAD I OCH MED STOCKHOLMSFÖRSÖKET (TRAFIKKONTORET 25, TRAFIKKONTORET 26). DEN GENOMSNITTLIGA TRAFIKMINSKNINGEN FÖR VARDAGSDYGN I INNERSTADEN ÄR 15 % (VTI, 26). 15 TABELL 2. FÖRÄNDRING AV TRAFIKFLÖDEN UNDER VARDAGSDYGN PÅ INFARTS- OCH KRINGFARTSLEDER I OCH MED STOCKHOLMSFÖRSÖKET (VÄGVERKET KONSULT, 26). 16 TABELL 3. BERÄKNADE UTSLÄPPSMINSKNINGAR FRÅN VÄGTRAFIKEN I STOCKHOLM FÖR EN SITUATION MED RESPEKTIVE UTAN STOCKHOLMSFÖRSÖKET ÅR TABELL 4. GENOMSNITTLIGA BIDRAG TILL DE TOTALA HALTERNA AV KVÄVEOXIDER OCH PARTIKLAR FRÅN VÄGTRAFIKENS UTSLÄPP MED RESPEKTIVE UTAN AVGIFTER ENLIGT STOCKHOLMSFÖRSÖKET. MEDELHALTERNA HAR BERÄKNATS GENOM ATT VIKTA MED HÄNSYN TILL ANTALET BOENDE INOM OMRÅDET. ENHET: µg/m TABELL 5. MILJÖKVALITETSNORMER FÖR PARTIKLAR, PM1, SOM SKA KLARAS FR O M DEN 1 JANUARI TABELL 6. MILJÖKVALITETSNORMER FÖR KVÄVEDIOXID SOM SKA KLARAS FR O M DEN 1 JANUARI

6 Figurförteckning FIGUR S1. FÖRÄNDRINGEN I PARTIKELHALTER (PM1, ÅRSMEDELVÄRDEN) MED STOCKHOLMSFÖRSÖKET JÄMFÖRT MED HALTERNA UTAN AVGIFTER ÅR 26. INOM GRÖNA OMRÅDEN BLIR HALTERNA LÄGRE, INOM GULA TILL RÖDA OMRÅDEN SKER EN ÖKNING AV HALTERNA. FÖR INNNERSTADEN AVSES FÖRÄNDRING I TAKHÖJDSNIVÅ...1 FIGUR 1. OLIKA TYPER AV SVÄVANDE PARTIKLAR I UTOMHUSLUFTEN. TILL VÄNSTER SYNS FÄRSKA PARTIKLAR SOM BILDATS VID SLITAGE AV EN ASFALTERAD VÄGBANA (1 UM ÄR LIKA MED 1 TUSENDELS MILLIMETER). TILL HÖGER SYNS EN DIESELPARTIKEL SOM BESTÅR AV FLERA SMÅ CYLINDERFORMADE PARTIKLAR SOM SLAGITS SIG SAMMAN OCH BILDAT EN KEDJELIKNANDE STRUKTUR (1 NM ÄR LIKA MED 1 MILJONDELS MILLIMETER). DIESELPARTIKLARNA ÄR ALLTSÅ BETYDLIGT MINDRE ÄN SLITAGEPARTIKLARNA FIGUR 2. FÖRÄNDRINGEN I PARTIKELHALTER (PM1, ÅRSMEDELVÄRDEN) MED STOCKHOLMSFÖRSÖKET JÄMFÖRT MED HALTERNA UTAN AVGIFTER ÅR 26. ÖVRE BILDEN VISAR SKILLNADEN FÖR HELA STORSTOCKHOLMS-OMRÅDET OCH UNDRE BILDEN VISAR STOCKHOLMS INNERSTAD. INOM GRÖNA OMRÅDEN BLIR HALTERNA LÄGRE, INOM GULA TILL RÖDA OMRÅDEN SKER EN ÖKNING AV HALTERNA FIGUR 3. FÖRÄNDRINGEN I PARTIKELHALTER (AVGASPARTIKLAR, ÅRSMEDELVÄRDEN) MED STOCKHOLMSFÖRSÖKET JÄMFÖRT MED HALTERNA UTAN AVGIFTER ÅR 26. ÖVRE BILDEN VISAR SKILLNADEN FÖR HELA STORSTOCKHOLMSOMRÅDET OCH UNDRE BILDEN VISAR STOCKHOLMS INNERSTAD. INOM GRÖNA OMRÅDEN BLIR HALTERNA LÄGRE, INOM GULA TILL RÖDA OMRÅDEN SKER EN ÖKNING AV HALTERNA... 2 FIGUR 4. FÖRÄNDRINGEN I KVÄVEOXIDHALTER (ÅRSMEDELVÄRDEN) MED STOCKHOLMSFÖRSÖKET JÄMFÖRT MED HALTERNA UTAN AVGIFTER ÅR 26. ÖVRE BILDEN VISAR SKILLNADEN FÖR HELA STORSTOCKHOLMSOMRÅDET OCH UNDRE BILDEN VISAR STOCKHOLMS INNERSTAD. INOM GRÖNA OMRÅDEN BLIR HALTERNA LÄGRE, INOM GULA TILL RÖDA OMRÅDEN SKER EN ÖKNING AV HALTERNA FIGUR 5. BERÄKNAD FÖRÄNDRING AV LUFTKVALITET VID HORNSGATAN OCH JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETS-NORMER TILL SKYDD FÖR HÄLSAN (RÖD STRECKAD LINJE). DATA FÖR ÅR 25 ÄR UPPMÄTT. VÄRDENA GÄLLER FÖR HELA ÅR. ENHET µg/m FIGUR 6. BERÄKNAD FÖRÄNDRING AV LUFTKVALITET VID SVEAVÄGEN OCH JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSNORMER TILL SKYDD FÖR HÄLSAN (RÖD STRECKAD LINJE). DATA FÖR ÅR 25 ÄR UPPMÄTT. VÄRDENA GÄLLER FÖR HELA ÅR. ENHET µg/m FIGUR 7. BERÄKNAD FÖRÄNDRING AV LUFTKVALITET VID NORRLANDSGATAN OCH JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSNORMER TILL SKYDD FÖR HÄLSAN (RÖD STRECKAD LINJE). DATA FÖR ÅR 25 ÄR UPPMÄTT. VÄRDENA GÄLLER FÖR HELA ÅR. ENHET µg/m FIGUR 8. BERÄKNAD FÖRÄNDRING AV LUFTKVALITET VID S:T ERIKSGATAN OCH JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSNORMER TILL SKYDD FÖR HÄLSAN (RÖD STRECKAD LINJE). DATA FÖR ÅR 25 ÄR UPPMÄTT. VÄRDENA GÄLLER FÖR HELA ÅR. ENHET µg/m FIGUR 9. BERÄKNAD FÖRÄNDRING AV LUFTKVALITET VID VALHALLAVÄGEN OCH JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSNORMER TILL SKYDD FÖR HÄLSAN (RÖD STRECKAD LINJE). DATA FÖR ÅR 25 ÄR UPPMÄTT. VÄRDENA GÄLLER FÖR HELA ÅR. ENHET µg/m

7 FIGUR 1. KARTA ÖVER MÄTPLATSER FÖR LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I SAMBAND MED STOCKHOLMSFÖRSÖKET FIGUR 11. GENOMSNITTLIGA HALTER AV NOX, NO 2 OCH CO UNDER PERIODEN JANUARI APRIL UNDER OLIKA ÅR. HALTERNA ÄR MEDELVÄRDEN AV MÄTDATA FRÅN DE FASTA MÄTSTATIONERNA PÅ HORNSGATAN OCH SVEAVÄGEN DÄR MÄTNINGAR SKETT PÅ BÅDA SIDORNA AV GATAN CA 2,5 M ÖVER TROTTOAREN FIGUR 12. GENOMSNITTLIGA VARIATIONER I HALTERNA AV NOX VID HORNSGATAN UNDER VARDAGSDYGNEN (MÅNDAGAR TORSDAGAR) UNDER JANUARI APRIL ÅR 25 OCH 26 VID HORNSGATANS FASTA MÄTSTATION. TAKHALTERNA ÄR SUBTRAHERADE FRÅN HALTERNA UPPMÄTTA I GATUNIVÅ OCH ENDAST NORDLIGA VINDAR ÄR MEDTAGNA FÖR ATT ERHÅLLA DET LOKALA HALTTILLSKOTTET FRÅN TRAFIKEN PÅ HORNSGATAN FIGUR 13. GENOMSNITTLIGA VARIATIONER AV TRAFIKFLÖDEN UNDER VARDAGSDYGNEN (MÅNDAGAR TORSDAGAR) UNDER JANUARI APRIL ÅR 25 OCH 26 VID HORNSGATANS FASTA MÄTSTATION FIGUR 14. GENOMSNITTLIGA VARIATIONER I HALTERNA AV NOX VID SVEAVÄGEN UNDER VARDAGSDYGNEN (MÅNDAGAR TORSDAGAR) UNDER JANUARI APRIL ÅR 25 OCH 26 VID SVEAVÄGENS FASTA MÄTSTATION. TAKNIVÅVÄRDEN ÄR SUBTRAHERADE FRÅN HALTERNA UPPMÄTTA I GATUNIVÅ OCH ENDAST NORDLIGA VINDAR ÄR MEDTAGNA FÖR ATT ERHÅLLA DET LOKALA HALTTILLSKOTTET FRÅN TRAFIKEN PÅ HORNSGATAN FIGUR 15. GENOMSNITTLIGA VARIATIONER AV TRAFIKFLÖDEN UNDER VARDAGSDYGNEN (MÅNDAGAR TORSDAGAR) UNDER JANUARI APRIL ÅR 25 OCH 26 PÅ SVEAVÄGEN (MELLAN ADOLF FREDRIKS KYRKOGATA OCH KAMMAKARGATAN) FIGUR 16. JÄMFÖRELSE AV NEDERBÖRDSMÄNGDER OCH DEN PROCENTUELLA ANDELEN AV TOTALA ANTALET TIMMAR MED NEDERBÖRD UNDER JANUARI APRIL 25 OCH 26. MÄTNINGAR FRÅN HÖGDALEN I SÖDRA STOCKHOLM FIGUR 17. TOTALA PM1 HALTERNA PÅ HORNSGATAN, SVEAVÄGEN OCH NORRLANDSGATAN UNDER PERIODEN JANUARI APRIL ÅR 23, 24, 25 OCH FIGUR 18. ANTAL DYGN MED HALTER ÖVER 5 µg/m 3 UNDER DE FYRA FÖRSTA MÅNADERNA (JANUARI APRIL) DE SENASTE 4 ÅREN PÅ HORNSGATAN, SVEAVÄGEN OCH NORRLANDSGATAN. MILJÖKVALITETSNORMEN ANGER ATT 5 µg/m 3 INTE FÅR ÖVERSKRIDAS MER ÄN 35 GÅNGER UNDER ETT HELT ÅR (JANUARI DECEMBER) FIGUR 19. GENOMSNITTLIGA VARIATIONER I DE LOKALA BIDRAGEN FRÅN TRAFIKEN TILL HALTERNA AV PM1 UNDER VARDAGSDYGNEN (MÅNDAGAR TORSDAGAR) UNDER JANUARI APRIL ÅR 25 OCH 26 VID HORNSGATAN (N VINDAR), NORRLANDSGATAN OCH SVEAVÄGEN (V VINDAR) FIGUR 2. HALTER AV KVÄVEDIOXID, NO2 I GATUNIVÅN PÅ HORNSGATAN I CENTRALA STOCKHOLM. HALTER UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET MED TRÄNGSELSKATT UNDER 26, I JÄMFÖRELSE MED SAMMA PERIOD UNDER DE FÖREGÅENDE ÅREN FIGUR 21. HALTER AV PARTIKLAR, PM1 I GATUNIVÅN PÅ HORNSGATAN I CENTRALA STOCKHOLM. HALTER UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET MED TRÄNGSELSKATT UNDER 26, I JÄMFÖRELSE MED SAMMA PERIOD UNDER DE FÖREGÅENDE ÅREN FIGUR 22. HALTER AV KVÄVEOXIDER, NOX I GATUNIVÅN PÅ SVEAVÄGEN I CENTRALA STOCKHOLM. HALTER UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET MED TRÄNGSELSKATT UNDER 26, I JÄMFÖRELSE MED SAMMA PERIOD UNDER DE FÖREGÅENDE ÅREN

8 FIGUR 23. HALTER AV KVÄVEDIOXID, NO2 I GATUNIVÅN PÅ SVEAVÄGEN I CENTRALA STOCKHOLM. HALTER UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET MED TRÄNGSELSKATT UNDER 26, I JÄMFÖRELSE MED SAMMA PERIOD UNDER DE FÖREGÅENDE ÅREN FIGUR 24. HALTER AV PARTIKLAR, PM1 I GATUNIVÅN PÅ SVEAVÄGEN I CENTRALA STOCKHOLM. HALTER UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET MED TRÄNGSELSKATT UNDER 26, I JÄMFÖRELSE MED SAMMA PERIOD UNDER DE FÖREGÅENDE ÅREN FIGUR 25. HALTER AV KVÄVEOXIDER, NOX I GATUNIVÅN PÅ NORRLANDSGATAN I CENTRALA STOCKHOLM. HALTER UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET MED TRÄNGSELSKATT UNDER 26, I JÄMFÖRELSE MED SAMMA PERIOD UNDER DE FÖREGÅENDE ÅREN FIGUR 26. HALTER AV KVÄVEDIOXID, NO2 I GATUNIVÅN PÅ NORRLANDSGATAN I CENTRALA STOCKHOLM. HALTER UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET MED TRÄNGSELSKATT UNDER 26, I JÄMFÖRELSE MED SAMMA PERIOD UNDER DE FÖREGÅENDE ÅREN FIGUR 27. HALTER AV PARTIKLAR, PM1 I GATUNIVÅN PÅ NORRLANDSGATAN I CENTRALA STOCKHOLM. HALTER UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET MED TRÄNGSELSKATT UNDER 26, I JÄMFÖRELSE MED SAMMA PERIOD UNDER DE FÖREGÅENDE ÅREN FIGUR 28. HALTER AV KVÄVEOXIDER, NOX VID VÄGKANTEN AV E4 LILLA ESSINGEN I STOCKHOLM. HALTER UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET MED TRÄNGSELSKATT UNDER 26, I JÄMFÖRELSE MED SAMMA PERIOD UNDER DE FÖREGÅENDE ÅREN FIGUR 29. HALTER AV KVÄVEDOXID, NO2 VID VÄGKANTEN AV E4 LILLA ESSINGEN I STOCKHOLM. HALTER UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET MED TRÄNGSELSKATT UNDER 26, I JÄMFÖRELSE MED SAMMA PERIOD UNDER DE FÖREGÅENDE ÅREN FIGUR 3. HALTER AV PARTIKLAR, PM1 VID VÄGKANTEN AV E4 LILLA ESSINGEN I STOCKHOLM. HALTER UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET MED TRÄNGSELSKATT UNDER 26, I JÄMFÖRELSE MED SAMMA PERIOD UNDER DE FÖREGÅENDE ÅREN

9 Förord Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den 2 juni 23, att föreslå ett försök med miljöavgifter/trängselskatt. Den 16 juni 24 antog riksdagen lagen om trängselskatt (SFS 24:629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t.o.m. den 31 juli 26. Den 28 april 25 beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den 3 januari 26. Huvudaktörerna i är Stockholms stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten. består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet. Målen för försöket är: - Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med 1-15 procent. - Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. - Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. - De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på i vilken utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner samt vissa av stadens förvaltningar, utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ.ing. Joanna Dickinson. Hon efterträddes av tekn. dr. Muriel Beser Hugosson och tekn. lic. Ann Sjöberg. Utöver projektledarna har även Camilla Byström (tekn. dr.), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. I denna rapport presenteras s påverkan på utsläppen och halterna av luftföroreningar samt även beräknade hälsokonsekvenser. Rapporten är sammanställd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys ansvarar för Stockholms stads fasta mätsystem för luftföroreningar samt är operatör för det regionala luftvårdsprogrammet i Stockholms- och Uppsala län. Programmet omfattar mätningar och beräkningar av luftkvalitet i regionen. Projektledare har varit Christer Johansson och Lars Burman. Övriga medarbetare på SLB-analys har varit Tage Jonson, Magnus Brydolf, Billy Sjövall, Karl-Gunnar Westerlund och Boel Lövenheim. Bertil Forsberg vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå Universitet har hjälpt till med hälsoeffektberäkningarna. 8

10 Sammanfattning med miljöavgifter/trängselskatt pågår under perioden 3 januari t o m 31 juli 26. Huvudmålen för försöket är att minska trängseln, öka framkomligheten och förbättra miljön. I denna rapport redovisas s effekt på utsläpp och halter av luftföroreningar i Stockholm och dess långsiktiga betydelse för stockholmarnas hälsa. Rapporten fokuserar på inandningsbara partiklar (PM1) och kväveoxider (NOx och NO 2 ), men utsläppsberäkningar har även gjorts för andra luftföroreningar som t ex den klimatpåverkande gasen koldioxid. Utvärderingen av miljöeffekterna omfattar främst beräkningar av hur utsläpp och luftföroreningshalter har påverkats av. Beräkningarna baseras på de trafikanalyser som har gjorts i anslutning till försöket. Före och under försöket har också luftkvaliteten mätts på ett tjugotal platser i Storstockholmsområdet. Jämfört med en situationen hela år 26 utan, beräknas att utsläppen av kväveoxider i Storstockholmsområdet (1,44 miljoner invånare, 35 x 35 km) minskar med ca 55 ton, varav det mesta beror på minskade utsläpp i Stockholms innerstad. För partiklar, PM1 är motsvarande minskning ca 3 ton, varav ca 2/3 beror på utsläppsminskningar i innerstaden. Både partiklar som bildas på grund av slitage från främst vägbanor, samt partiklar som släpps ut via avgasrören minskar. Koldioxidutsläppen i Storstockholmsområdet beräknas minska med ca 41 ton. För Storstockholmsområdet beräknas de procentuella minskningarna av utsläppen bli ca 1-3 %, för Stockholms stad ca 3-5 % och för Stockholms innerstad ca 8-14 %. Utsläppen inkluderar även effekter av den utökade busstrafiken i och med (bl. a. direktbussar till och från innerstaden). De totalt sett minskade utsläppen innebär att delmålet för, att utsläppen av luftföroreningar skall minska, har uppnåtts. Tabell S1. Beräknade utsläppsminskningar från vägtrafiken i Stockholm för en situation med respektive utan år 26. Innerstaden: Stockholms stad: Storstockholm:* ton/år procent ton/år procent ton/år procent Kväveoxider, NO X 45-8,5 % 47-2,7 % 55-1,3 % Kolmonoxid, CO % 71-5,1 % 77-2,9 % Partiklar, PM1 totalt % 23-3,4 % 3-1,5 % slitagepartiklar % 21-3,3 % 28-1,5 % avgaspartiklar 1,8-12 % 1,8-4,4 % 2,1-2,4 % Flyktiga kolväten,voc % 12-5,2 % 13-2,9 % bensen, C 6 H 6 3,4-14 % 3,6-5,3 % 3,8-3, % Koldioxid, CO % 38-5,4 % 41-2,7 % * definieras som ett område 35 x 35 km över centrala Stockholm. 9

11 Minskade utsläpp från vägtrafiken i Stockholm innebär att luften blir renare. De genomsnittliga halterna av kväveoxider (NOx) beräknas minska med som mest 5-1 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter luft) och halterna av partiklar, PM1 med som mest 2-3 µg/m 3. De största förbättringarna av luftkvaliteten beräknas längs Klarastrandsleden, Centralbron, Valhallavägen och Sveavägen, samt vid Söderledstunnelns mynningar (Figur S1). Luftföroreningshalterna ökar i ett område omkring Essingeleden och Södra Länken, men betydligt fler stockholmare får minskade luftföroreningshalter och bättre luftkvalitet jämfört med dem som får ökade halter. Figur S1. Förändringen i partikelhalter (PM1, årsmedelvärden) med jämfört med halterna utan avgifter år 26. Inom gröna områden blir halterna lägre, inom gula till röda områden sker en ökning av halterna. För innnerstaden avses förändring i takhöjdsnivå. På Hornsgatan beräknas att halterna av kväveoxider (NOx) i gatunivån minskar med ca 7-8 %, halterna av kvävedioxid (NO 2 ) med ca 3-4 % och halterna av partiklar (PM1) med 5 %. Förbättringen är tillräcklig för att miljökvalitetsnorm (till skydd för människors hälsa), avseende årsmedelvärde för partiklar, PM1, inte ska överskrids på Hornsgatan. Däremot överskrids fortfarande miljökvalitetsnormer avseende höga dygnsmedelvärden både för partiklar, PM1 och för kvävedioxid. Miljökvalitetsnormer är rättsligt bindande nationella föreskrifter vars främsta syfte är att skydda människor mot höga luftföroreningshalter. Miljökvalitetsnormer för årsmedelvärden avser skydda befolkningen mot långsiktiga hälsoeffekter, medan dygnsmedelvärden (och timmedelvärden) avser skydd mot akuta hälsoeffekter. 1

12 På Sveavägen beräknas halterna av kväveoxider (NOx) i gatunivån minska med 3 %, halterna av kvävedioxid (NO 2 ) med ca 1-2 % och halterna av partiklar (PM1) med 4 %. Förbättringen räcker för att miljökvalitetsnorm för årsmedelvärde för kvävedioxid, NO 2, inte ska överskrids på Sveavägen. Liksom på Hornsgatan överskrids dock fortfarande miljökvalitetsnormer avseende höga dygnsmedelvärden både för partiklar, PM1 och för kvävedioxid. På Norrlandsgatan beräknas halterna av kväveoxider (NOx) i gatunivån minska med 11 %, halterna av kvävedioxid (NO 2 ) med ca 5-6 % och halterna av partiklar (PM1) med 7 %. Förbättringen räcker för att miljökvalitetsnorm för årsmedelvärde för kvävedioxid, NO 2 inte ska överskridas på Norrlandsgatan. Även här överskrids dock fortfarande miljökvalitetsnormer avseende höga dygnsmedelvärden både för partiklar, PM1 och för kvävedioxid. På S:t Eriksgatan (söder om S:t Eriksbron) beräknas luftkvaliteten bli oförändrad i gatunivån. Något mer trafik och utsläpp uppvägs av att den urbana bakgrundshalten av luftföroreningar minskar. Miljökvalitetsnormer för årsmedelvärden klaras, däremot överskrids miljökvalitetsnorm för höga dygnsmedelvärden av partiklar, PM1. På Valhallavägen (nordväst om Lidingövägen) beräknas halterna av kväveoxider (NOx) i gatunivån minska med 12 %, och halterna av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM1) med ca 7-8 %. Förbättringen är inte tillräcklig för att miljökvalitetsnorm för höga dygnsmedelvärden av partiklar, PM1, ska klaras på Valhallavägen. Även längs Essingeleden överskrids miljökvalitetsnormer till skydd för människors hälsa. Den ökade trafiken på vägen, i och med, beräknas innebära något ökade halter av luftföroreningar, som nämndes ovan. Haltökningarna för ett genomsnittligt dygn är ca 3 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter luft) för kväveoxider, NOx och upp till ca 2 µg/m 3 för partiklar, PM1. För att klara miljökvalitetsnormerna för partiklar längs Essingeleden krävs stora utsläppsminskningar. För många innerstadsgator med höga luftföroreningshalter förbättras situationen med. Miljökvalitetsnormer till skydd för hälsan kommer att klaras i högre utsträckning än tidigare i och med den minskade trafiken. Detta försöks effekt är dock inte tillräcklig för att miljökvalitetsnormer ska klaras överallt i Stockholm (förutom vid innerstadsgator överskrids miljökvalitetsnormer längs stadens infartsleder). För detta krävs större trafikminskningar eller fler åtgärder som minskar vägtrafikens utsläpp. De minskade utsläppen och den generella förbättringen av luftkvaliteten i Stockholm innebär att stockholmarnas hälsa blir bättre på lång sikt (d.v.s. vid ett permanent införande). Vid långvarig exponering av luftföroreningar kan även relativt små förbättringar av luftkvaliteten ge betydande positiva hälsoeffekter för en stor befolkning. Internationell forskning tillmäter minskad dödlighet som den viktigaste av dessa hälsoeffekter. Förtida död p.g.a. långvarig exponering av luftföroreningar kan t.ex bero på hjärt-kärlsjukdomar och lungcancer. För att kvantifiera s effekt vad gäller den långsiktiga betydelsen för stockholmarnas dödlighet har en norsk studie använts. Utifrån denna studie beräknas den förbättrade luftkvaliteten i Stockholm, leda till ca 2-25 färre förtida dödsfall per år för Stockholms innerstad. Totalt för hela Storstockholmsområdet (1,44 miljoner invånare, 35 x 35 km) beräknas mellan 25 och 3 färre förtida dödsfall per år, p.g.a. den renare luften. Förutom den långsiktiga effekten på dödligheten för stockholmarna påverkar också utsläppen från bilarna uppkomsten av sjukdomar samt förvärrar luftvägs-problemen hos känsliga personer. Den renare luften i och med innebär färre sjukhusinläggningar och 11

13 besvärsupplevelser, d v s att människor upplever luften som irriterande, illaluktande och smutsig. Jämförelser mellan luftföroreningshalterna som mätts upp under de fyra första månaderna som försöket pågått fullt ut (perioden januari april 26) med motsvarande månader år 23, 24 och 25 visar att variationerna i föroreningshalter mellan olika år kan vara betydande. Detta beror till stor del på att de meteorologiska förhållandena är mycket betydelsefulla när man studerar en kort tidsperiod. Partikelhalterna i luften beror t.ex i hög grad av vägbanornas fuktighet. Under våren 26 hade Stockholm rikligt med nederbörd och en sen snösmältning vilket gjorde att partikelhalterna var ovanligt låga. Meteorologins inverkan innebär att de uppmätta totala halterna under, inte kan ge kvantitativt besked om hur stor betydelse de minskade utsläppen från trafiken haft för luftföroreningshalterna. På lång sikt, t.ex om permanentas, påverkas däremot luftkvaliteten i Stockholm mest av de minskade utsläppen. En mer detaljerad analys av mätningarna på innerstadsgatorna Hornsgatan och Sveavägen under de fyra första månaderna 25 och 26 visar att trafikens utsläppsbidrag till kväveoxidhalterna har minskat. Dock kunde också de nya direktbussarnas tillskott till utsläppen under vissa tider påvisas i mätningarna på Sveavägen. 12

14 1 Inledning har som delmål att utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i utomhusluften ska minska. Efter introduktionen av katalysatorer i personbilar i slutet av 8- talet har utsläppen i Stockholm av en rad luftföroreningar sjunkit kraftigt och fortsätter att minska i takt med att äldre fordon byts ut. Stockholms miljözon har påskyndat utvecklingen vad gäller att reducera utsläppen från lastbilar och bussar. För flera luftföroreningar (bensen, kolmonoxid, bly och benso[a]pyren) ligger halterna under de fastställda miljökvalitetsnormerna (eller EG- direktiven) även på de mest trafikerade gatorna i Stockholms innerstad. Fortfarande finns dock problem i Stockholm med för höga halter av kvävedioxid och partiklar. Kvävedioxidhalterna sjunker inte i samma takt som utsläppen av kväveoxider från trafiken på grund av att halterna påverkas av ozonhalterna, som i sin tur ökat stadigt (Johansson & Forsberg, 25). Partikelhalterna sjunker inte heller i den takt som utsläppen av partiklar i avgaserna minskar på grund av att partiklarna till största delen kommer från slitage av vägbanorna, som i sin tur beror på användningen av dubbdäck (Johansson et al., 24). Figur 1 nedan visar fotografier av slitagepartiklar, som bildas då dubbdäcken nöter på vägbanorna, samt avgaspartiklar, som uppkommer på grund av ofullständig förbränning av diesel och bensin. Slitagepartiklarna är betydligt större än avgaspartiklarna och de har helt olika form och kemisk sammansättning. Vilka partiklar som är skadligast för människors hälsa vet forskningen inte exakt men det är väl dokumenterat att partiklarna i luften påverkar både sjukligheten och dödligheten bland befolkningen. Det är också klarlagt att partiklarna har större betydelse för folkhälsan än de andra luftföroreningarna. 1 µm Figur 1. Olika typer av svävande partiklar i utomhusluften. Till vänster syns färska partiklar som bildats vid slitage av en asfalterad vägbana (1 um är lika med 1 tusendels millimeter). Till höger syns en dieselpartikel som består av flera små cylinderformade partiklar som slagits sig samman och bildat en kedjeliknande struktur (1 nm är lika med 1 miljondels millimeter). Dieselpartiklarna är alltså betydligt mindre än slitagepartiklarna. Partiklar mäts som PM1, vilket betyder mängden (massan) av alla inandningsbara partiklar med en diameter som är mindre än 1 mikrometer (1 tusendels millimeter). Vägtrafiken är den viktigaste källan till förekomst av partiklar i Stockholms innerstad. Största delen av PM1-halterna längs gatorna i innerstaden beror av bilarnas slitage av körbanorna på grund av 13

15 dubbdäcken. Partiklarna i avgaserna från bensin- och dieselfordon är mycket mindre och bidrar inte speciellt mycket till PM1-halterna. Däremot är avgaspartiklarna betydligt flera än de partiklar som bildats på grund av dubbarnas slitage. Vägtrafiken är också största källan för kväveoxider (t ex NOx och NO 2 ), men här är utsläppen via avgaserna dominerande. Kväveoxidhalterna och avgaspartikelhalterna samvarierar väldigt väl och därför är kväveoxidhalterna en indikator för halterna av avgaspartiklarna. PM1-halterna uppvisar däremot dålig samvariation med kväveoxidhalterna beroende på att helt andra faktorer såsom att vägbaneföhållandena styr PM1-halterna (Johansson et al., 26). För att komma till rätta med luftföroreningsproblemen krävs både åtgärder som minskar avgasutsläppen och åtgärder som minskar bildningen av icke-avgasrelaterade partiklar (främst partiklar som uppkommer via slitage av vägbanorna). Analyser som SLB-analys genomfört tidigare har visat att trängselavgifter enligt ett förslag som Naturvårdsverket tagit fram och miljöavgifter/trängselskatt enligt den modell som Stockolms stad nu prövar, förväntas ge betydelsefulla minskningar av utsläppen av både avgasrelaterade och icke avgasrelaterade luftföroreningar (se Johansson et al., 23 respektive Johansson et al., 24). Andra åtgärder som utvärderats i Stockholm är dels sådana som enbart minskar icke avgasrelaterade partklar (dammbindning, intensifierad gaturenhållning och minskad dubbdäcksandel; Johansson et al., 25), dels åtgärder som endast minskar avgasutsläppen såsom till exempel Stockholms miljözon (Burman & Johansson, 21). Syftet med denna rapport är att analysera s inverkan på luftföroreningsutsläpp, luftkvalitet och stockholmarnas hälsa. Utvärderingen inriktas i första hand på partiklar och kväveoxider. Andra hälsopåverkande luftföroreningar som redovisas är bensen och vissa andra flyktiga kolväten (VOC). Dessutom redovisas utsläppen av koldioxid (CO 2 ), som har effekter på klimatet. Att jämföra uppmätta halter av luftföroreningar mellan perioder med olika väder är vanskligt eftersom utsläppens utspädning då varierar. På kort sikt påverkas luftkvaliteten mycket av dessa variationer i vädret. I det långa loppet, under normala väderförhållanden, påverkas luftföroreningshalterna mest av utsläppens storlek. För utvärderingen av s effekt på luftkvaliteten och dess långsiktiga inverkan på stockholmarnas hälsa och på miljökvalitetsnormerna (som gäller kalenderårsvis) har både mätningar och beräkningar använts. 2 Resultat 2.1 Effekten på utsläpp av luftföroreningar Beräkningar av s inverkan på vägtrafikens utsläpp av luftföroreningar följer nedan. Beräkningarna är gjorda med hjälp av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds utsläppsdatabaser (LVF, 26), samt de trafikmätningar (Trafikkontoret 25, Trafikkontoret 26) och trafikarbetsskattningar (VTI, 26, Vägverket Konsult 26) som har gjorts i samband försöket. Det totala trafikarbetet (d v s sträckan som fordonen sammanlagt förflyttar sig), i Stockholms innerstad har med minskat med ca 15 % för ett genomsnittligt vardagsdygn. Det beräknas motsvara en minskning på ca 14 % för ett genomsnittligt dygn (årsmedeldygn). För Stockholms län har trafikarbetet minskat med ca 2 % under vardagsdygn 14

16 (VTI, 26). Minskat trafikarbete i Stockholm innebär att också vägtrafikens utsläpp av luftföroreningar minskar. har således inneburit att trafiken har minskat längs de flesta gatorna i innerstaden. I Tabell 1 redovisas förändringen av trafikmängden på några huvudgator i innerstaden med mycket trafik och stora utsläpp. På t ex den av luftföroreningar hårt belastade Hornsgatan har trafiken minskat med ca 8 % mellan Ringvägen och Varvsgatan. Trafiken på Sveavägen har minskat med ca 4-6 %. På några enstaka gator/gatuavsnitt i innerstaden har trafiken ökat, t e x på S:t Eriksgatan söder om S:t Eriksbron. När det gäller infarts- och kringfartsleder har trafiken på Essingeleden ökat med mellan 3 % och 5 % under vardagsdygn. För de södra infarterna syns ökningar på Huddingevägen (norr om tpl Älvsjö), samt på E4/E2 vid Västertorp. På Nynäsvägen har dock trafiken minskat något. För de norra infarterna syns måttliga trafikminskningar. Tabell 1.Förändring av trafikflöden under vardagsdygn på några huvudgator i Stockholms innerstad i och med (Trafikkontoret 25, Trafikkontoret 26). Den genomsnittliga trafikminskningen för vardagsdygn i innerstaden är 15 % (VTI, 26). Innerstadsgata: Plats: Förändring: Hornsgatan Ringvägen-Varvsgatan -8 % Sveavägen Vandisvägen-Frejgatan -6 % Odengatan-Kungstensgatan -4 % Adolf Fredriks Kyrkogata-Kammakargatan -6 % Norrlandsgatan Birger Jarlsgatan-Kungsgatan -1 % Hamngatan-Mäster Samuelsgatan -12 % Birger Jarlsgatan Tegnérgatan-Rådmansgatan -6 % Valhallavägen Odengatan-Drottning Kristinas Väg -14 % Stadsgårdsleden Tullhusinfarten-Stadsgårdshamnen -14 % Centralbron Herkulesgatan/Söderkoppl-Riddarfjärdsav- och påfart -1 % Söderledstunneln Johanneshovsbron-Söderleden -7 % Västerbron Lorensbergsgatan-Västerbronedfarten -13 % Strandvägen Artillerigatan-Nybroplan -11 % S:t Eriksgatan Norra Stationsgatan-Vanadisplan -2 % Vanadisplan- Karlbergsvägen -12 % Alströmergatan-S:t Eriksplan +5 % Drottningholmsvägen Fredhällsavfarten- Fredhällspĺfarten -18 % Folkungagatan Borgmästargatan-Erstagatan -9 % Folkungagatan Sågargatan- Tegelviksgatan - 23 % Cedersdalsgatan Roslagstull-Sveaplan - 8 % 15

17 Tabell 2. Förändring av trafikflöden under vardagsdygn på infarts- och kringfartsleder i och med (Vägverket Konsult, 26). Väg: Plats: Förändring: Infarter, norr/väst E18 Norr om tpl Danderyds - 6 % k:a E18 Norr om Rinkeby -2 % Infarter, söder/öster E4 Norr om tpl Järva krog - 2 % E4 Söder om tpl Haga - 3 % Norra Bergshamraleden Öster om - 2 % Ulriksdalsvägen Roslagsvägen Väster om Frescati - 6 % Drottningholmsvägen Tranebergsbron -1 % Värmdöleden Öster om tpl Skogalund +1 % Värmdöleden Vid Alphyddan Oför. Nynäsvägen Norr om tpl Gubbängen - 2 % Huddingevägen Norr om tpl Älvsjö +5 % E4/E2 Väster om tpl +2 % Västertorp Essingeleden: Vid Tranebergsbron Norrut +3 % Vid Tranebergsbron Söderut +3 % Vid Gröndalsbron Norrut + 3 % Vid Gröndalsbron Söderut till anslutning Södra Länken + 5 % I Tabell 3 redovisas hur den förändrade trafiken, i och med, har påverkat de totala utsläppen från vägtrafiken i olika delar av Storstockholm. Vid beräkningarna har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande utsläppsdatabaser använts. I databaserna finns detaljerade beskrivningar av vägtrafikens utsläpp för alla trafiklänkar i regionen med ett trafikflöde på mer än 1 fordon per dygn. Beräkningarna i Tabell 3 har ej tagit hänsyn till eventuella hastighetsförändringar p.g.a.. Effekter av den utökade busstrafiken (bl.a direktbussar till och från Stockholms innerstad) har däremot tagits med i beräkningarna. Jämfört med en situationen år 26 utan, beräknas att utsläppen av kväveoxider i Storstockholm (1,44 miljoner invånare, 35 x 35 km), minskar med ca 55 ton, varav det mesta beror på minskade utsläpp i Stockholms innerstad. För partiklar, PM1 är motsvarande minskning ca 3 ton, varav ca 2/3 beror på utsläppsminskningar i innerstaden. Både partiklar som bildas av slitage från främst vägbanor, samt partiklar som släpps ut visa avgasrören minskar. Koldioxidutsläppen i Storstockholmsområdet beräknas minska med ca 41 ton. Utsläppsminskningarna som redovisas i Tabell 3 är något mindre p.g.a. den utökade busstrafiken med, med bl. a. direktbussar till och från innerstaden. Effekterna av detta beräknas vara störst för utsläppen av kväveoxider. Summerat över Storstockholmsområdet blir de procentuella minskningarna av utsläppen ca 1-3 %. Summerat för Stockholms stad ca 4-5 % och för Stockholms innerstad ca 8-14 %. 16

18 Tabell 3. Beräknade utsläppsminskningar från vägtrafiken i Stockholm för en situation med respektive utan år 26. Innerstaden: Stockholms stad: Storstockholm*: ton/år procent ton/år procent ton/år procent Kväveoxider, NO X 45-8,5 % 47-2,7 % 55-1,3 % Kolmonoxid, CO % 71-5,1 % 77-2,9 % Partiklar, PM1 totalt % 23-3,4 % 3-1,5 % slitagepartiklar % 21-3,3 % 28-1,5 % avgaspartiklar 1,8-12 % 1,8-4,4 % 2,1-2,4 % Flyktiga kolväten,voc % 12-5,2 % 13-2,9 % Bensen, C 6 H 6 3,4-14 % 3,6-5,3 % 3,8-3, % Koldioxid, CO % 38-5,4 % 41-2,7 % * definieras som ett område 35 x 35 km över centrala Stockholm. 2.2 Effekten på luftföroreningshalterna I detta avsnitt presenteras de beräknade effekterna av på halterna av kväveoxider och partiklar. Beräkningarna baseras på de utsläpp som redovisas ovan och som i sin tur bygger på analyser av VTI (Statens väg- och transportinstitut), hur påverkat trafikarbetet. De beräknade trafikförändringarna och motsvarande luftföroreningshalter är årsmedelvärden som skulle uppkomma vid ett permanent avgiftssystem i enlighet med (d.v.s. inte enbart haltförändringen under de månader som försöket pågått). För innerstaden gäller förändringen i takhöjdsnivå och för öppna områden avses 2 m över marken. Luftföroreningshalterna i takhöjdsnivå i innerstaden (s k urban bakgrundshalt) ger en indikation på medelbelastningen för befolkningen i Stockholm. Förändringar av luftföroreningshalter i gatunivå har beräknats separat för ett antal innerstadsgator, och redovisas i avsnitt 2.4. Längre fram i rapporten (kapitel 5) presenteras de uppmätta totala halterna under perioden januari april 26. I Figur 2, Figur 3 och Figur 4 redovisas den geografiska fördelningen av skillnaden i partikelhalter (PM1 och avgaspartiklar) och kväveoxidhalter mellan situationen med och utan under år 26. Den geografiska fördelningen av haltförändringarna blir i stort sett densamma eftersom beräkningarna baseras på samma förändring av trafikarbetet för alla ämnen. De största förbättringarna av luftkvaliteten syns längs Klarastrandsleden, Centralbron, Valhallavägen och Sveavägen, samt vid Söderledstunnelns mynningar. Som mest minskar halterna av kväveoxider, NOx med upp till ca 5-1 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter luft), och partiklar, PM1 med upp till ca 2-3 µg/m 3. Ökade halter erhålls i ett mer begränsat område, främst omkring Essingeleden. Haltökningarna är små, som mest upp till ca 3 µg/m 3 för NOx och upp till ca 2 µg/m 3 för PM1. Betydligt färre personer utsätts för ökade halter jämfört med antalet som erhåller minskade halter. I Tabell 4 presenteras de beräknade genomsnittliga halterna som uppkommer på grund av vägtrafikens utsläpp, dels i hela Storstockholmsområdet (1,44 miljoner invånare, 35 x 35 km), 17

19 samt dels enbart för Stockholms innerstad (35 invånare, 7 km x 7 km stort område, se t.ex Figur 2. I tabellen redovisas även förändringarna i halterna av partiklar och kväveoxider som uppkommer på grund av. Haltbidragen är de genomsnittliga bidragen som befolkningen beräknas utsättas för och de har erhållits genom att ta hänsyn till var folk bor i förhållande till halternas geografiska fördelning. Av tabellen framgår att vägtrafikens bidrag till halterna av kväveoxider sjunker från 4,42 µg/m 3 till 4,19 µg/m 3, d.v.s. en minskning av haltbidraget med drygt 5 %. För partiklar är haltbidragen väsentligt olika beroende på om man bara ser till partiklarna som släpps ut via avgaserna (PM avgas) eller också tar hänsyn till de partiklar som bildas vid slitaget av vägbanorna på grund av dubbdäcken samt slitage av bromsar och däck. Slitagepartiklarna ger betydligt större bidrag till partikelhalterna jämfört med avgaspartiklarna. För Storstockholm sjunker haltbidraget av summan av slitagepartiklarna och avgaspartiklarna från vägtrafiken från 1,71 µg/m 3 till 1,65 µg/m 3, d.v.s. knappt 4 %. För avgaspartiklarna sjunker haltbidragen från,12 µg/m 3 till,96 µg/m 3, vilket motsvarar ca 6 % minskning. Om man ser till beräkningarna för innerstaden så är bidragen från vägtrafiken betydligt större och trafikminskningen betyder mer både för partiklar och för NOx; upp emot 1 %, för de befolkningsviktade haltbidragen från vägtrafiken. Minskningarna i halter kan också jämföras med de totala halterna som mätts upp. På Södermalm (mätstationen vid Torkel Knutssonsgatan) är de totala halterna av NOx ca 2 µg/m 3 i genomsnitt under ett år. Här beräknas halterna minska med ca 1,1 µg/m 3, vilket motsvarar knappt 6 %. För PM1 är de totala halterna omkring 18 µg/m 3 och minskningen beräknas till,3 µg/m 3 eller drygt 1 %. Tabell 4. Genomsnittliga bidrag till de totala halterna av kväveoxider och partiklar från vägtrafikens utsläpp med respektive utan avgifter enligt. Medelhalterna har beräknats genom att vikta med hänsyn till antalet boende inom området. Enhet: µg/m 3. År 26 utan År 26 med Skillnad NOx (Storstockholm) 4,42 4,19,23 (5,3 %) PM1 (Storstockholm) 1,71 1,65,64 (3,8 %) PMavgas (Storstockholm),12,96,62 (6,1 %) NOx (innerstaden) 8,41 7,6,81 (1 %) PM1 (innerstaden) 2,76 2,55,21 (7,6 %) PMavgas (innerstaden),21,19,22 (1 %) 18

20 Figur 2. Förändringen i partikelhalter (PM1, årsmedelvärden) med jämfört med halterna utan avgifter år 26. Övre bilden visar skillnaden för hela Storstockholmsområdet och undre bilden visar Stockholms innerstad. Inom gröna områden blir halterna lägre, inom gula till röda områden sker en ökning av halterna. 19

21 Figur 3. Förändringen i partikelhalter (avgaspartiklar, årsmedelvärden) med jämfört med halterna utan avgifter år 26. Övre bilden visar skillnaden för hela Storstockholmsområdet och undre bilden visar Stockholms innerstad. Inom gröna områden blir halterna lägre, inom gula till röda områden sker en ökning av halterna. 2

22 Figur 4. Förändringen i kväveoxidhalter (årsmedelvärden) med jämfört med halterna utan avgifter år 26. Övre bilden visar skillnaden för hela Storstockholmsområdet och undre bilden visar Stockholms innerstad. Inom gröna områden blir halterna lägre, inom gula till röda områden sker en ökning av halterna. 21

23 2.3 Långsiktiga hälsokonsekvenser Vid studier på folkgrupper (s k epidemiologiska studier) undersöker forskare över hela världen samband mellan luftföroreningshalter och olika hälsoeffekter. Vid hälsokonsekvensanalyserna brukar störst betydelse tillmätas effekterna på dödligheten, eftersom exponeringen under lång tid (ett eller flera år) visats påverka överlevnaden hos människor. De första amerikanska långtidsstudierna av lufttföroreningshalter och överlevnad fick stort genomslag i litteraturen, men dessa undersökte hur skillnader mellan städer i halten av partiklar (PM1, PM2.5) påverkade dödligheten (Dockery et al., 1993; Pope et al., 1995). I denna studie är vi intresserade av att skatta effekterna på befolkningens hälsa på grund av minskningen i luftföroreningshalterna på grund av minskad exponering för trafikens avgaser. Skillnaden i partikelhalterna mellan olika städer som registrerats i de amerikanska studierna är ett dåligt mått på skillnaderna i exponeringen för trafikens avgaser. Men på senare tid har det kommit flera studier som använt skillnaderna i exponeringshalten av avgaser mätt som kvävedioxid (NO 2 ) eller kväveoxider (NOx) inom städer. Sådana studier finns nu från Holland, Nya Zeeland, Frankrike och Norge. Dessa studier har kommit till mycket likartade s k halt-responssamband för avgasernas betydelse för dödligheten. De fann att ökningen i dödlighet är 12, 13 respektive 14 % per 1 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter luft) ökad halt av kvävedioxid, NO 2 (i studierna från Holland, Nya Zeeland respektive Frankrike). Den norska undersökningen, gjord på vuxna män (Naftstad et al, 24), har bedömts som mest relevant för konsekvensanalysen för s effekt. I den kom man fram till en ökad dödlighet med 8 % per 1 µg/m 3 ökad halt av kväveoxider, NOx. Det skall observeras att det är varken NO 2 eller NOx i sig som är orsaken till den påverkan på dödligheten som rapporterats. Som påpekades i inledningen är det klarlagt att partiklarna har större betydelse för folkhälsan än andra luftföroreningar. I de studier som citeras ovan har NO 2 respektive NOx använts som indikatorer på trafikens avgaser. Exakt vilken eller vilka komponent(er) i avgaserna som är orsaken är inte klarlagt, men mycket talar för att partiklarna är viktiga. Om man antar halt-responssambandet för NOx från den norska studien (8 % per 1 µg/m 3 ) och en frekvens av dödsfall på 1/1 invånare och år, skulle haltminskningen i Stockholms innerstad med ca 35 boende, väntas medföra ca 2-25 färre förtida dödsfall per år. Vi har då räknat med att även den låga dödligheten bland yngre påverkas procentuellt lika av minskade halter, eftersom andra studier visat att partiklar påverkar dödligheten även hos barn. Att yngre inkluderats har dock försumbar betydelse för resultatet. Med samma antaganden för hela beräkningsområdet (Storstockholm ungefär) med 1,44 miljoner invånare (inklusive innerstan) beräknas haltsänkningen medföra att ca 25-3 förtida dödsfall per år kan undvikas. Effekter på dödlighet är naturligtvis bara en av många negativa hälsoeffekter. Bilarnas utsläpp påverkar också uppkomsten av vissa sjukdomar, förvärrar luftvägsproblem hos känsliga personer samt kan leda till irritativa besvär. 22

24 2.4 Effekter i gatunivå och jämförelser med miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är rättsligt bindande nationella föreskrifter vars främsta syfte att skydda människor mot höga luftföroreningshalter. Miljökvalitetsnormerna har utarbetats i anslutning till miljöbalken. Normvärden och begrepp grundas på direktiv och gränsvärden från EU. En miljökvalitetsnorm ska klaras snarast möjligt, dock senast vid en för varje ämne angiven tidpunkt. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM1), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, marknära ozon och bly (Miljödepartementet, 21). Halterna av svaveldioxid, kolmonoxid, bensen och bly i stockholmsluften är så låga att de med god marginal underskrider miljökvalitetsnormerna. De miljökvalitetsnormer som generellt sett är svårast att klara i Stockholmsområdet är partiklar och kvävedioxid. Överskridande sker idag längs många av Stockholms innerstadsgator och infartsleder. För partiklar, PM1 finns miljökvalitetsnormer till skydd för hälsan både som årsmedelvärde och som dygnsmedelvärde. För kvävedioxid finns dessutom en miljökvalitetsnorm för timmedelvärde. Korttidsvärden (timmar, dygn) avser skydda befolkningen mot akuta hälsoeffekter, medan årsmedelvärden avser skydda mot långsiktiga hälsoeffekter. Tabell 5. Miljökvalitetsnormer för partiklar, PM1, som ska klaras fr o m den 1 januari 25. Tid för medelvärde Normvärde (μg/m 3 ) Värdet får inte överskridas mer än 1 dygn 5 35 dygn per kalenderår (9-pecentil) Kalenderår 4 Får ej överskridas Tabell 6. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid som ska klaras fr o m den 1 januari 26. Tid för medelvärde Normvärde (μg/m 3 ) Värdet får inte överskridas mer än 1 timme timmar per kalenderår (98-percentil) 1 dygn 6 7 dygn per kalenderår (98-percentil) Kalenderår 4 får ej överskridas På sidorna som följer redovisas beräkningar av s effekt, med avseende på miljökvalitetsnormer för partiklar och kvävedioxid, på några av de mest föroreningsbelastade platserna i Stockholm. Beräkningarna för innerstaden avser halterna i gatunivån vid respektive gatuavsnitt (de kartor som redovisades tidigare avsåg halter i takhöjdsnivå för innerstaden). Luftföroreningshalterna i gatunivån i innerstaden är alltid högre än i takhöjdsnivå beroende på närheten till vägtrafiken samt den sämre utvädringen av utsläppen. Redovisningen som följer gäller för totala halter, vilka omfattar dels gatubidraget (utsläppen från trafiken på gatan), dels den urbana bakgrundshalten (alla övriga utsläpp i och utanför Stockholm). Jämförelse görs med situationen år 25. Mellan år 25 och år 26 utan, beräknas utsläppen av kväveoxider minska något, vilket beror på att 23

25 fordonsparken blir något renare för varje år (enligt Vägverkets EVA-modell). För partiklar, PM1 minskar utsläppen av avgaspartiklar, men eftersom dessa utgör en mindre del av totala PM1-halten, syns inte detta i diagrammen (PM1 består ju främst av partiklar från slitage mellan däck och vägbana). Med t.ex 9-percentil avses den halt som underskrids 9 % och överskrids 1 % av medelvärdestiden. När 9-percentilen av dygnsmedelvärden för partiklar, PM1 redovisas i diagrammen som följer så innebär det medelvärdet under det 36:e värsta dygnet under året. När 98-percentilen av dygnsmedelvärden för kvävedioxid, NO2 redovisas så innebär det medelvärdet under det åttonde värsta dygnet under året. På Hornsgatan (Ringvägen-Varvsgatan) beräknas halterna av partiklar, PM1, minska med 5 % i gatunivån (Figur 5) med (årsbasis). Minskningen är tillräcklig för att miljökvalitetsnormen 4 µg/m 3 (årsmedelvärde av PM1) inte ska överskridas. Miljökvalitetsnormen 5 µg/m 3 (dygnsmedelvärde, 9-percentil) beräknas trots förbättringen fortsätta att överskridas på Hornsgatan. Halterna av kväveoxider, NOx, i gatunivån på Hornsgatan beräknas minska med ca 7-8 % med Stockholms-försöket (årsbasis). Kvävedioxidhalterna på Hornsgatan beräknas minska med ca 3-4 %. Minskningen är inte tillräcklig för att miljökvalitetsnormerna för NO 2 ska nås. Hornsgatan (Ringvägen-Varvsgatan) Årsmedelvärde av partiklar, PM1 6 9-percentil av dygnsmedelvärden, PM oförändrat ca 5 % 1 oförändrat ca 5 % År 25 År 26 utan År 26 med År 25 År 26 utan År 26 med Årsmedelvärde av kvävedioxid, NO 2 98-percentil av dygnsmedelvärden, NO ca 5 % ca 4 % 1 8 ca 4 % ca 3 % År 25 År 26 utan År 26 med År 25 År 26 utan År 26 med Figur 5. Beräknad förändring av luftkvalitet vid Hornsgatan och jämförelse med miljökvalitetsnormer till skydd för hälsan (röd streckad linje). Data för år 25 är uppmätt. Värdena gäller för hela år. Enhet. 24

26 På Sveavägen (Kungstensgatan-Rådmansgatan) beräknas halterna av partiklar, PM1, minska med 4 % i gatunivån (Figur 6) med (årsbasis). Miljökvalitetsnormen 4 µg/m 3 (årsmedelvärde) beräknas klaras även utan denna minskning. Däremot överskrids miljövalitetsnormen 5 µg/m 3 (dygnsmedelvärde, 9-percentil). Halterna av kväveoxider, NOx, i gatunivån på Sveavägen beräknas minska med 3 % med (årsbasis). Kvävedioxidhalterna beräknas minska med ca 1-2 %. I beräkningarna har då även de nya direktbussarnas utsläpp av kväveoxider tagits med. Utan dessa bussar skulle kvävedioxidhalterna minska med 3 % (PM1-halterna påverkas däremot inte). På årsbasis innebär minskningen att miljökvalitetsnormen 4 µg/m 3 (årsmedelvärde) klaras. Däremot överskrids miljökvalitetsnormen 6 µg/m 3 (dygnsmedelvärde, 98-percentil) fortfarande. Sveavägen (Kungstensgatan - Rådmansgatan) Årsmedelvärde av partiklar, PM1 6 9-percentil av dygnsmedelvärden, PM oförändrat ca 4 % 8 oförändrat ca 4 % År 25 År 26 utan År 26 med År 25 År 26 utan År 26 med Årsmedelvärde av kvävedioxid, NO 2 98-percentil av dygnsmedelvärden, NO ca 5 % ca 2 % 1 8 ca 4 % ca 1 % År 25 År 26 utan År 26 med År 25 År 26 utan År 26 med Figur 6. Beräknad förändring av luftkvalitet vid Sveavägen och jämförelse med miljökvalitetsnormer till skydd för hälsan (röd streckad linje). Data för år 25 är uppmätt. Värdena gäller för hela år. Enhet. 25

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten

Läs mer

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Kv Brädstapeln 15, Stockholm LVF 2008:20 Kv Brädstapeln 15, Stockholm BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER FÖR NULÄGET ÅR 2008 OCH VID EN UTBYGGNAD ÅR 2012 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2008 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala

Läs mer

Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet

Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet LVF 2004:13 Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet av Christer Johansson, Lars Burman & Boel Lövenheim, SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bertil Forsberg

Läs mer

Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan

Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan SLB 4:2007 Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan MILJÖFÖRVALTNINGEN TRAFIKKONTORET Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Trafik- och utsläppsandelar på Hornsgatan år 2006...

Läs mer

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2 Boel Lövenheim, SLB-analys Inom OSLVF bor det ca 3 miljoner människor 23 500, knappt 1 %, exponeras för halter över miljökvalitetsnormen. 179 000,

Läs mer

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)

Läs mer

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009 2007:30 Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009 SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2 Sammanfattning...

Läs mer

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Förutsättningar... 4 Planområdet... 4 Miljökvalitetsnormer... 5 Partiklar, PM10... 5 Kvävedioxid, NO 2... 6 Halter i Klaratunneln...

Läs mer

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1 PM 2016-09-19 (Rev. 2016-11-09) Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten SLB-analys har på uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning och Besqab AB (Mikael Lindberg) bedömt luftföroreningshalterna vid planerad

Läs mer

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010 Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport

Läs mer

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden 2006:24 Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden HALTBERÄKNINGAR AV KVÄVEDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 20O5 OCH 2020. SLB-ANALYS, OKTOBER ÅR 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 DUBBDÄCKSANDEL RÄKNAD PÅ RULLANDE TRAFIK Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall [Skriv här] Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

SLB 8:2009. Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet

SLB 8:2009. Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet SLB 8:2009 Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet UTVÄRDERING TILL OCH MED ÅR 2008 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr Beskrivning av områdets problematik med avseende på luftföroreningar samt beräkningsmetodik Halterna av luftföroreningar på grund av utsläpp från trafiken längs Fleminggatan och Scheelegatan beror delvis

Läs mer

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen Bo Bergman Bo Bergman Fastighetsutveckling AB Polhemsgatan 12 171 58 Solna PM 2017-10-19 Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen I följande

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2013 FRÅN Luftkvaliteten i Göteborgsområdet Årsrapport 2012 Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer varje år en rapport över luftkvaliteten i Göteborgsområdet.

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2017/2018

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2017/2018 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2017/2018 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik Magnus Brydolf, Billy Sjövall och Max Elmgren På uppdrag av Trafikkontoret i Stockholm [Skriv här]

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 4:2014 Andel personbilar med dubbade vinterdäck DUBBDÄCKSANDELAR PÅ RULLANDE TRAFIK UNDER VINTERSÄSONGEN 2013/2014 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN, VALHALLAVÄGEN

Läs mer

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora Mätperiod 2017-01-01 till 2017-12-31 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag av Mora kommun [Skriv här] SLB 1:2018 Innehållsförteckning

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

LVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje

LVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje LVF 2005:16 Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje SLB-ANALYS, AUGUSTI 2005 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning... 4 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

SLB 9:2005. Mätningar och beräkningar av luftföroreningar före försöket med miljöavgifter

SLB 9:2005. Mätningar och beräkningar av luftföroreningar före försöket med miljöavgifter SLB 9:5 Mätningar och beräkningar av luftföroreningar före försöket med miljöavgifter MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, NOVEMBER 5 Innehållsförteckning Förord... 3 1. Väderförhållandena under mätningarna...

Läs mer

Utvärdering av Stockholmsförsöket

Utvärdering av Stockholmsförsöket RAPPORT 2006-06-08 Utvärdering av Stockholmsförsöket buller Kort sammanfattning Beräkningar har gjorts av hur alstringen av vägtrafikbuller har förändrats under Stockholmsförsöket, d v s förändringar i

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013

Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013 Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 213 Dokumenttitel: Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatterna Västsvenska paketet rapport

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB 2017:4 Användning

Läs mer

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm PM 2012-10-29 Bedömning av luftkvaliteten vid Paradiset 19 och 21 Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm Följande bedömning omfattar halterna

Läs mer

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 6:2013 Andel personbilar med dubbade vinterdäck RÄKNINGAR UNDER VINTERSÄSONGEN 2012/2013 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN, VALHALLAVÄGEN OCH NYNÄSVÄGEN

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad

Läs mer

SLB 4:2005. Luftföroreningar inför försöket med miljöavgifter

SLB 4:2005. Luftföroreningar inför försöket med miljöavgifter SLB 4:2005 Luftföroreningar inför försöket med miljöavgifter MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, APRIL 2005 Innehållsförteckning Förord... 3 1. Principer och metoder för utvärdering av luftkvalitet... 4 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Dnr Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Kerstin Alquist 08-508 260 77 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning

Läs mer

Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1

Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1 PM 201 6-0 4-26 Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1 SLB - analys den 26 april 201 6 Jennie Hurkmans Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Stockholmsförsökets effekter på. Lars Burman Tage Jonson. Luftkvalitet & hälsa. Bertil Forsberg Umeå universitet

Stockholmsförsökets effekter på. Lars Burman Tage Jonson. Luftkvalitet & hälsa. Bertil Forsberg Umeå universitet Lars Burman Tage Jonson Bertil Forsberg Umeå universitet s effekter på Luftkvalitet & hälsa s mål Antal fordon över innerstadssnittet ska minska med 10-15 % (morgon och eftermiddag) Framkomligheten ska

Läs mer

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Partikelutsläpp och hälsa

Partikelutsläpp och hälsa Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter

Läs mer

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018 Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På

Läs mer

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018 Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND

STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Luftvårdsförbundet övervakar luftens kvalitet i hela regionen Varje timme mäts luftens kvalitet vid flera fasta mätstationer i regionen. Stockholms och Uppsala

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar För att minska halterna av partiklar i luften sänker Trafikverket hastigheten på vissa delar av E4 och E18 i Stockholms län från och med den 1 november.

Läs mer

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Mätningar av PM10/PM2,5 och NO 2 under kalenderåret 2016 och NO 2 under januariapril år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,

Läs mer

Partiklar i Stockholmsluften

Partiklar i Stockholmsluften Kungl. Tekniska Högskolan SCI Partiklar i Stockholmsluften (Particles in the Stockholmair) Miljöfysik SH1008 Fredrik Båberg (fbaberg@kth.se) Stefan Knutas (sknutas@kth.se) Handledare: Tomas Lindblad Sammanfattning

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Innehåll. Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar. Christer Johansson. Ex på vad man gjort i Stockholm

Innehåll. Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar. Christer Johansson. Ex på vad man gjort i Stockholm Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Innehåll Ex på vad man gjort i Stockholm Tunnlars påverkan på omgivningshalter

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen 2018-06-19 Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras inte i Göteborgsregionen Dygnsvärden av NO 2 (98-percentil)

Läs mer

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luften i Malmö. Årsrapport 1999 Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2005-10-17 2005.2261.3 1(8) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET 2005 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september. Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet

Läs mer

Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm

Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm Mätningar och beräkningar av NO 2 och PM10 Max Elmgren Utfört på uppdrag av SLB-analys SLB 4:2018 SLB 4:2018 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Augusti 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län LVF 2014:9 Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län Kartering av dubbdäcksandelar på parkerade personbilar under januari-mars 2014 Magnus Brydolf

Läs mer

Andel fordon med dubbade vinterdäck

Andel fordon med dubbade vinterdäck 5:2012 Andel fordon med dubbade vinterdäck RÄKNINGAR UNDER VINTERSÄSONGEN 2011/2012 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, OCH SVEAVÄGEN Magnus Brydolf, Billy Sjövall och Michael Norman

Läs mer

Kv Lustgården 14, nordvästra Kungsholmen

Kv Lustgården 14, nordvästra Kungsholmen LVF 2009:4 Kv Lustgården 14, nordvästra Kungsholmen SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, MARS 2009 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se

Läs mer

Kvävedioxidhalterna i Stockholms innerstad

Kvävedioxidhalterna i Stockholms innerstad Slbyanalys Stockholms luft- och bulleranalys En kartläggning av Kvävedioxidhalterna i Stockholms innerstad Norra Stationsgatan Sveavägen Valhallavägen Lidingövägen S:t Eriksgatan Odengatan Karlavägen Vasagatan

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI Miljöförvaltningen RAPPORT Datum Diarienummer 25-9-21 25.2261.1 1(7) LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI 25 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende svaveldioxid,

Läs mer

Väg 222, tpl Kvarnholmen

Väg 222, tpl Kvarnholmen PM Luftkvalitet Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län 2015-01-31 Projektnummer: 107350 Dokumenttitel: PM Luftkvalitet Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat av H

Läs mer

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan 2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Försök med dammbindning med CMA mot höga partikelhalter i Stockholms innerstad 2007 och 2008

Försök med dammbindning med CMA mot höga partikelhalter i Stockholms innerstad 2007 och 2008 SLB 4:2008 Försök med dammbindning med CMA mot höga partikelhalter i Stockholms innerstad 2007 och 2008 Michael Norman SLB-Analys, Miljöförvaltningen, Stockholm MILJÖFÖRVALTNINGEN i STOCKHOLM, Oktober

Läs mer