BESKRIVNING till detaljplan för område norr om stadsdelsparken (kv Kommendörkaptenen och Flaggskepparen mm) i Hamnen i Malmö

Transkript

1 Dp 4839 BESKRIVNING till detaljplan för område norr om stadsdelsparken (kv Kommendörkaptenen och Flaggskepparen mm) i Hamnen i Malmö BAKGRUND Stadsbyggnadskontoret har i samarbete med Fastighetskontoret utfört förarbeten till denna detaljplan. Ett övergripande mål är att Västra Hamnen skall bli ett nationellt exempel på hållbar stadsutveckling såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt. Målet är att bygga ca 650 lägenheter, de flesta hyresrätter, till en rimlig kostnad. Förarbete, planläggning och utbyggnad ingår i projektet Det goda samtalet inom ByggaBoDialogen i Malmö, där samtal och öppet arbetsklimat mellan byggare, förvaltare och kommunen prövas som planeringsmetod. Stadsbyggnadskontoret har gjort skissunderlag, där bebyggelsestrukturen har framarbetats i samarbete med en grupp exploatörer. Detaljplanen har utformats generell och principiell med enskilda byggnadskvarter och gemensamma kvartersytor. Utformningsfrågor och grannsamverkan mm drivs vidare inom ramen för Det goda samtalet. HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationsplan, genomförandebeskrivning, samrådsredogörelse och denna planbeskrivning. Härutöver sammanfattas även synpunkter som kommit fram under Det Goda Samtalet DGS i särskilda bilagor. Som underlag för detaljplanen har en bullerutredning utarbetats och finns i sin helhet att tillgå på stadsbyggnadskontoret.

2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är att möjliggöra utbyggnaden av bostäder och viss verksamhet inom ett storkvarter omedelbart norr om Västra Hamnens stadsdelspark. Storkvarteret rymmer ett antal mindre kvarter, två små gröningar och en liten kvarterspark. Området skall omfatta en viss andel hyresbostäder med bra och prisvärda bostäder. Planen möjliggör även utbyggnad av omgivande gator samt parkering väster om Västra Varvsgatan. Lokaler för verksamhet kommer i olika grad att anordnas längs omgivande gator. Planen medger även att bl.a. vårdlokaler och förskoleverksamhet kan anordnas. PLANDATA Planområdet är beläget nordöst om Turning Torso och norr om den planerade stadsdelsparken i Västra Hamnen i anslutning till Västra Varvsgatan. Områdets area är ca m 2 och marken ägs av Malmö stad. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN I översiktsplan för Malmö år 2000 (ÖP 2000) som antagits av kommunfullmäktige i december 2000 anges markanvändningen för området till bostäder och service. I översiktsplan för Västra Hamnen ÖP 2013 som antagits av kommunfullmäktige i maj samma år, anges markanvändningen vara bostäder och verksamheter. Planförslaget överensstämmer med översiktsplanerna. För planområdet gäller Dp 4007 som vann laga kraft Området är där redovisat som industri. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Förutsättningar Planområdet ligger på utfyllnadsmark till den före detta SAAB-fabriken. Den västra delen fylldes ut mellan och den övriga större delen fylldes ut med sand Utfyllnadens mäktighet varierar mellan 6 till 12 meter. Marken är obebyggd och ligger på ca + 2,5 m vid Västra Varvsgatan. Geoteknik År 1999 presenterade VBB VIAK en utredning över miljöstatus, åtgärdsbehov och åtgärdsförslag för Västra hamnen där planområdet ingår. Då utfördes geoteknisk sondering och provtagning i jordlager och/eller kalkberg i flera punkter inom planområdet. Samtidigt gjordes miljöundersökningar i ett antal punkter samt studier av dräneringsförhållanden. Allt har sedan sammanställts i förslag till åtgärder som ligger till grund för det fortsatta arbetet. Parallellt med planarbetet har en översiktlig geoteknisk undersökning för planområdet har 2(12)

3 utförts av Sweco VBB AB , Området norr om stadsdelsparken i Västra Hamnen. En utfyllnad av stadsdelparken söder om planområdet har påbörjats. Även planområdet kommer att fyllas upp. Inför höjdsättning och projektering av området har ett förslag till höjdsättning av området utarbetats av Sweco VBB i PM Område norr om stadsdelsparken. Planerade byggnader i omgivningen Söder om planområdet har en plan för park och skola nyligen antagits. I kvarteret Förens norra del, väster om Västra Varvsgatan, planeras för bostäder och vårdboende. Planförslaget Förslaget innebär att området kan användas till bostäder och verksamheter. Planbestämmelsen anger bostäder, centrum, vård och parkering. I dessa användningsbeteckningar ryms även möjligheten att etablera kontor, butiker, serveringar, förskolor mm. Tillåten byggnadshöjd är 5 våningar i områdets yttre delar. Mot områdets inre delar eftersträvas en högsta byggnadshöjd som är 3 våningar. Härutöver får takvåningar och torn uppföras. Utgångspunkter har varit att den enskilda fastigheten skall ha en fasadlängd mot gatan på ca 25 meter. Med olika byggherrar med olika exploateringsintressen har detta lett till att några fastigheter kommer att vara 25 meter, några 50 och någon enstaka endast 12 m. Grundmåtten har utgjort en enkel fördelningsgrund för olika projekt och bidrar till en stadsmässig indelning av kvarteret. Entréer till flerbostadshus trapphus skall vara genomgående så att trapphusen kan nås från offentligt rum och från gård. Mot omgivande gator skall lokaler i vissa lägen utformas så att verksamheter kan inrymmas i dem. Sådana lokaler skall ha minst 3 meters rumshöjd och ett bjälklag som ansluter till angränsande gatunivå. Trafik Biltrafik Planområdet kommer att trafikmatas från Västra, Norra och Mellersta Varvsgatan. Genom planområdet kommer en lokalgata i nord-sydlig riktning att anordnas. I norr och öster om området ligger parkeringsgator på kvartersmark. Angöring till parkeringar och bostadsentréer sker primärt via lokalgatan och kvartersgatorna. En direktutfart kommer att finnas mot Västra Varvsgatan och en mot Mellersta Varvsgatan. Utrymme på kvartersmark kommer att anordnas så att bilar inte behöver stanna och blockera gång- och cykelbanor vid in- och utfart. Med Västra Hamnen fullt utbyggt bedömer gatukontoret att hela stadsdelen kommer att alstra ca fordon/dygn. Det aktuella planområdet beräknas 3(12)

4 alstra ca 2000 bilresor. Trafikmängden har för år 2015 prognostiserats till ca fordon/dygn på gatorna runt kvarteret. Lokalgatan inom planområdet kommer att ha betydligt lägre trafikmängd. Kollektivtrafik Nuvarande busslinje 15 trafikerar Västra Varvsgatan. Kollektivtrafiklinjerna kommer att byggas ut i takt med utbyggnaden av Västra hamnen, vilket gör att området på sikt kommer att vara väl kollektivtrafikförsörjt. Utöver stadsbussar pågår en diskussion om att dra in regionala busslinjer i Västra hamnen. Avståndet till närmsta hållplats kommer att bli kortare än 300 m för samtliga boende i kvarteret. Gång- och cykeltrafik Huvudprincipen för Västra hamnen är allmänna gator förses med dubbelriktade gång- och cykelbanor på båda sidor. Inom planområdet kommer cykelbanor att finnas utmed Västra och Mellersta Varvsgatan. Cykeltrafik inne i kvarteren sker generellt i gata, dock finns gränder inom kvarteret där enbart gång- och cykeltrafik tillåts. Parkering Parkering inom kvarteret kommer att ske i delvis försänkta parkeringsgarage under byggnader samt på en anordnad parkeringsgata. På grund av det höga antalet små lägenheter i projektet har parkeringsnormen för bil sänkts från 1,1 till 1,0 platser per lägenhet. För verksamheter varierar bilplatsbehovet med verksamhetens art. Krav på redovisning av parkering till dessa kommer att följas upp i samband med bygglov. Generellt för projektet gäller att samtliga besöksparkeringar skall kunna anordnas i markplan och att det erforderliga antalet (ca 70 st) löses genom parkeringsköp på den kommande badplatsparkeringen i väster. Behovet av bilplatser skall lösas till minst 68 % på den egna fastigheten, ovan eller under mark. På parkeringsgatan kommer ca 100 platser att kunna anordnas vilka planeras tillfalla tillkommande hyresrätter. Bostadsrätter skall utöver andelen besöksparkering till 100 % lösa parkering på egen tomt. Utfarter från garage och gårdar skall utformas trafiksäkra genom att erforderliga siktförhållanden tillgodoses. Parkeringsplatser för cykel skall följa Malmö stads parkeringsnorm på 2,5 cyklar per lägenhet. Cykeluppställningen skall ordnas på kvartersmark inom respektive fastighet. Platserna bör vara lättillgängliga så att en daglig användning av cykeln främjas. I tabellen nedan redovisas parkeringsbehovet utifrån bedömt antal planerade lägenheter. Antal planerade lgh Bilplatsbehov, antal Cykelplatsbehov, antal (12)

5 Parkeringsbehov för bil och cykel utifrån uppskattat antal kommande lägenheter Markparkering på gårdar bör ej förläggas närmare ett bostadsfönster, balkong eller uteplats än 15 meter. Om parkering hamnar närmare, dock ej närmare än 8 meter, skall plank, mur eller liknande uppföras som skydd. Tekniska system Området kommer att få sin va-försörjning från uppsamlingsgatan i planområdets norra del. För att kunna knyta an till befintligt spillvattennät anordnas en pumpstation på parkeringen väster om bebyggelsekvarteren. Pumpstationen består av en konstruktion såväl över som under mark. VA-verket lägger ut dagvattenledningar i området och varje fastighetsägare väljer sin dagvattenlösning, som utformas i samråd med VA-verket. Planområdets östra delar består av sandutfyllnader vilket lämpar sig mycket väl för dagvatteninfiltration. Dagvattnet skall omhändertas lokalt där möjligheten finns. Till exempel kan de planerade parkeringsytorna utföras med genomsläppligt material. Byggrätt för nätstationer finns inom trafikområdet i norr samt vid parkeringen väster om Västra Varvsgatan. Olika energinivåer har diskuterats. Energiförsörjningen kommer att lösas med fjärrvärme. Graden fastighetsel diskuteras inom DGS. Avfallshantering kommer att lösas traditionellt på enskilda fastigheter där sopsortering kan ske nära hushållen. Där byggnad ligger utanför normal insatstid skall byggnad utföras så att utrymning kan ske utan hjälp av räddningstjänsten. Trapphusen kommer då att behöva utföras brandsäkra. Åtkomlighet för räddningstjänstens fordon ska anordnas inom området. Avståndet mellan körbar väg och husets entré får inte överstiga 50 meter. Gröna ytor Planområdet gränsar mot stora parker i väster och söder. Inom området planeras tre gröningar varav två skall rymma lekplatser. Särskild uppmärksamhet skall ägnas uppbyggnaden av växtbäddarna på områdets utfyllnadsmark så att lämpliga växtbetingelser för grönska skapas. Maxvärde 0,6 Grönytefaktor Inom planområdet för Västra hamnen ska en grönytefaktor tillämpas för alla tomter. Grönytefaktorn mäts som ett genomsnittligt värde för hela tomtens yta. De olika delytorna inom tomten får ett värde mellan 0,0 och 1,0 beroende på vilka förutsättningar de erbjuder för växtligheten och för den lokala dagvattenhanteringen. Vilket genomsnittligt värde på grönytefaktorn som utformningen av en tomt ska uppnå bestäms av dess överbyggnadsgrad d.v.s. hur stor del av tomten som är 5(12)

6 bebyggd med bostadshus. Om tomten är bebyggd till 55 % så ska genomsnittsfaktorn vara 0,45 och om tomten är bebyggd till 40 % ska genomsnittsfaktorn vara 0,60. Detta är också maximivärdet på den genomsnittliga grönytefaktorn. Så om tomten är överbyggd till mindre än 40 % så behöver ändå inte den genomsnittliga grönytefaktorn vara mer än 0,6. Genomsnittsvärdet för grönytefaktorn blir således lägre för tomter som är överbyggda till stor del och har liten gårdsyta kvar. En redovisning i plan, fasad (vid eventuell delfaktor för grönska på väggar) och i text med beräkningar skall bifogas bygglovansökan. Uppfyllande av grönytefaktorn kommer att ingå i granskningen inför bygglovgivningen. Delfaktorer för grönska 1,0 0,8 0,8 0,2-0,6 Grönska på marken med fullgoda förutsättningar vad gäller växtbäddens och terrassens dränering, rotpenetrerbarhet etc. Terrassen skall vara anpassad till biotopen. Den får ej skära av eller försvåra kontakten mellan växtbädden och underliggande jord på ett sätt som gör att växtlighetens eller biotopens långsiktiga utveckling äventyras. Växtbädden och terrassen skall ge förutsättningar för en naturlig infiltration och perkolation till grundvattnet. Om växtbäddar och terrass inte utformas på ett acceptabelt sett, skall ytan räknas lika som grönska på bjälklag. Grönska på väggar. Kläng- och klätterväxter med eller utan stöd av spaljéer, linor etc. Ytan räknas för den del av väggen upp till högst 10 meters höjd, som inom loppet av 5 år kan förväntas bli övervuxen. Det innebär att artvalet påverkar vilken yta som kan tillgodoräknas. En klängande växt som kräver stöd kan bara täcka den yta där det finns stöd monterat. En självklättrande växt beräknas täcka alla ytor inom den bredd som de planterade plantorna kan förväntas täcka (detta är artberoende), exklusive fönsterytor. (Skall redovisas med skiss av fasaden och förväntad täckning efter 5 år) Gröna tak. Tunna växtbäddar med torktålig växtlighet som används som ytskikt på tak istället för, eller som komplement till, andra ytskikt. Taken räknas med verkligt antal kvadratmeter takgrönska och inte med yta enligt takens projektion på marken. När samma typ av växtlighet (sedummattor) används på marken räknas den som vilken annan växtlighet som helst och delfaktorn beräknas enligt förutsättningarna för växtbädden. Träd. Träd av rejäl storlek ger en tilläggsfaktor för planteringsytor såväl på mark som på bjälklag. För bjälklag gäller dock den begränsningen att växtbäddens tjocklek och uppbyggnad skall ha förutsättningar för att långsiktigt bära träden och ge dem god utveckling. Faktorn räknas för en planteringsyta av högst 25 kvm planteringsyta/träd. Träd med stamomfång cm ger 6(12)

7 tilläggsfaktor 0,2, träd med stamomfång cm ger tilläggsfaktor 0,4 och träd med stamomfång större än 30 cm ger tilläggsfaktor 0,6. Grönska på bjälklag, d.v.s. på taket till garage och parkeringshus, terrasser på hus, balkonger etc. Till växtbäddsdjupet räknas endast det som är möjligt för växternas rötter att tränga in i och som är biologiskt aktivt. Överbyggnader under rotspärr av t.ex. gummiduk får således inte räknas in i växtbäddstjockleken. Ej heller isoleringsmaterial typ frigolit som inte är möjligt för rötterna att växa in i. Däremot dräneringsskikt av t.ex. lecakulor eller grus kan ingå i växtbädden om det inte avgränsas av rotspärr. 0,5 Växtbädd på bjälklag <800 mm djup. 0,9 Växtbädd på bjälklag 800 mm djup. Delfaktorer för lokal dagvattenhantering 1,0 0,4 Vattenytor i dammar, bäckar, diken etc. Avser vattenytor som finns under minst 6 månader av året. Uppsamling och fördröjning av dagvatten. Dagvatten från täta ytor (faktor 0,0) och hårdgjorda ytor med fogar (faktor 0,2) som samlas upp i damm eller andra magasin där vattnet kan hämtas för användning på gården eller i husen, ger tilläggsfaktor för den avvattnade ytan under förutsättning av att magasinet rymmer minst 20 l/m2 avvattnad yta. 0,2 Avvattning av täta ytor till omgivande grönska på marken. Täta ytor (faktor 0,0) och hårdgjorda ytor med fogar (faktor 0,2) som inte har några brunnar och som höjdsätts så att de avvattnas till intilliggande ytor med grönska på marken (faktor 1,0), ger en tilläggsfaktor. Faktorn beräknas för den yta som avvattnas, dock högst det antal m 2 som vegetationsytan omfattar. Delfaktorer för hårdgjorda ytor 0,0 0,2 Täta ytor. Takytor, asfalt och betong som inte har någon form av växtbädd eller annan möjlighet att utveckla biotoper för växtlighet och som inte släpper igenom något dagvatten Hårdgjorda ytor med fogar. Traditionellt lagda platt- och stenytor, som betongplattor, gatsten och klinker, med normala fogar fogade med sand som ger en viss genomsläpplighet för dagvattnet. 7(12)

8 0,4 Halvöppna till öppna hårdgjorda ytor. Gräsarmerad betong- eller natursten, öppen asfalt, grus, singel, sand och andra ytor med hög genomsläpplighet för dagvatten. Grus, singel och andra svårframkomliga ytor får inte användas så att de minskar tillgängligheten för rörelsehindrade. Kommunens tillgänglighetsrådgivare kommer att granska denna aspekt vid bygglovprövningen och grönytefaktor får inte räknas för yta som blir hindrande för tillgängligheten. Exempel på beräkning Nedanstående två fastigheter med flerbostadshus är hämtade från två kvarter inom Bo01. Den ena tomten hör till de större inom området och den andra till de mindre. Beräkningarna bygger på en principiell utformning och inte det verkliga utförandet. m 2 Faktor Faktorbe- Förklaring räknad yta Överbyggnadsgrad 423/ % Genomsnittlig faktor 0,6 Tomtstorlek ,6 644 Grönska på marken 162 1,0 162 Gräs, buskar och träd Grönska på väggar 75 0, m vägglängd, 5 m höjd Gröna tak 150 0,8 120 Tak på cykelhus på gården och en del av övriga tak Vattenytor 60 1,0 60 Damm på bjälklag Växtbädd bjälklag <800 mm 143 0,5 72 Gräs och perenner Växtbädd bjälklag >800 mm 62 0,9 56 Buskar och träd Träd SO , st träd i gräs- och planteringsytor Täta ytor 423 0,0 0 Takytor, exkl. cykelhus Hårdgjorda ytor med fogar 175 0,2 35 Plattor Halv- öppna hårda ytor 25 0,4 13 Sand och grus Avvattning till veg.ytor 76 0,2 15 Plattytor som ligger på mark Uppsamling av dagvatten 130 0,4 52 Från del av taket till dammen. Uppnådd faktor och yta 0, Kommentar: Gården är förhållandevis lite överbyggd och den genomsnittliga grönytefaktorn stannar på maxvärdet 0,6. Gården är till viss den underbyggd med ett garage. För att ordna cykelhanteringen finns ett cykelskjul. Genomsnittsfaktorn uppnås i stort sett genom de ytor som kan skapas på gården tillsammans med fasadgrönskan och det gröna taket på cykelskjulet samt 120 m 2 grönt tak på huset. 8(12)

9 KONSEKVENSER Riksintressen Området berörs inte av några riksintressen. Inverkan på mark Området ligger på utfylld mark som inte tidigare varit bebyggd. Landskapsbild Området ligger i Västra Hamnen som är under utbyggnad. I områdets närhet finns utbyggda och planerade bostadskvarter inom Bo 01- området samt några storskaliga anläggningar som Turning Torso och Mässhallarna. Den nu föreslagna utbyggnaden kommer tillsammans med stadsdelsparken att positivt påverka dagens landskapsbild. Marksanering För området har en markundersökning gjorts av Sweco Viak gjorts provgropsgrävning har gjorts, varefter jorden har delats in i tre olika klasser: A-jord: Kan användas fritt på alla djup B-jord. Kan användas fritt efter övertäckning med minst 1,2 m A-jord C-jord: Jord som skall saneras. Med anledning av denna undersökning anger Miljönämnden i beslut att följande försiktighets mått skall vidtas på området: Området kring provgrop 0402 m.fl (nordvästra hörnet) skall saneras så att fastställda platsspecifika riktvärden uppfylls. Det innebär att metallskrot, aska och metallförorenad jord skall schaktas upp och omhändertas. Sanering av ytlig C-jord med avseende på PAH (polycykliska aromatiska kolväten) skall saneras så att ytjorden uppfyller A-jordskriterier för PAH. Detta gäller två punkter. Asfalt, betong och skrot skall plockas ut och hanteras separat. När det gäller asfalt skall provtagning av denna ske vilket skall redovisas för Miljöförvaltningen. Även C-jord som påträffas skall hanteras separat och föroreningens utbredning skall fastställas och efterföljande sanering av detta område. Innan schaktningsarbetet påbörjas skall anmälan om efterbehandling göras till Miljöförvaltningen. I planen regleras detta med bestämmelserna att förorenad mark skall vara efterbehandlas så att platsspecifika riktvärden underskrids och att markarbeten skall ske i samråd med Miljöförvaltningen. 9(12)

10 Miljökvalitetsnormer Trafik, uppvärmning och olika industriprocesser medför utsläpp av luftföroreningar. Trafiken står för merparten av utsläppen av kväveoxider. Miljökvalitetsnormer gäller för kväveoxid, svaveldioxid, bly och partiklar. För kväveoxid skall normerna vara uppfyllda senast Med stöd av utredningar som gjorts för andra planområden i Västra Hamnen med högre trafikmängder och mindre avstånd till Kockums industriområde kan man dra slutsatsen att området inte berörs av luftföroreningar. I området söder om Mässhallarna visar t.ex. utredningen Påverkan av luftföroreningar från biltrafik (Bilen 8) Scandiakonsult , att föroreningar från biltrafik med högre trafikmängder inte överskrider riktvärden enligt Miljökvalitetsnormerna. I rapporten Spridningsberäkningar för kolväten från Kockums industrier SMHI redovisas olika halter av luftföroreningar och lukttrösklar inom stapelbäddsområdet. I området krävs att bemannad tilluft anordnas i den södra delen. Det aktuella planområdet ligger meter från stapelbäddsområdet och är genom sitt läge nära vattnet vindutsatt, varigenom eventuella föroreningar kraftigt kommer att utspädas. Buller I Miljöprogrammet för Malmö Stad , redovisas mål avseende buller. Följande riktvärden för trafikbuller skall eftersträvas vid nybyggnad av bostäder: Utomhus 55 dba ekvivalent ljudnivå vid uteplats Utomhus 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats Inomhus 30 dba ekvivalent ljudnivå Inomhus 45 dba ekvivalent ljudnivå nattetid Följande riktvärden för externt industribuller skall innehållas vid fasad vid nybyggnad av bostäder: 50 dba ekvivalentnivå, dagtid dba ekvivalentnivå, kvällstid dba ekvivalentnivå, nattetid Ingemansson Technology AB har utfört en slutlig bullerutredning avseende trafikbuller och industribuller för området. Beräkningar har gjorts för vägtrafik samt från Kockums industrier. Utöver detta har buller från Nord Mills, Toyotas Europalager samt båttrafiken till och från hamnen berörts. Nedan redovisas en sammanfattning av utredningen. Bullerutredningen i sin helhet finns att tillgå på Stadsbyggnadskontoret i Malmö. Vägtrafikbuller Utredningen visar att gällande bullerriktvärden för uteplats överskrids för bostadslägenheter mot Västra Varvsgatan, Mellersta Varvsgatan och Norra Varvsgatan med värden 58, 58, resp 56 dba. Överskridandet innebär inte restriktioner mot balkonger ut mot gatorna, men innebär att bostäder här skall ha tillgång till en bullerskyddad uteplats på den egna gården. I övrigt skall byggnader utformas så att riktvärden inomhus inte överskrids. 10(12)

11 Externt industribuller - Kockums Kockums bullerkoncession medger tillstånd att avge höga bullernivåer från anläggningen. Källstyrkorna från de olika arbetsområdena skulle vid fullt utnyttjande som mest orsaka beräknade nivåer, vid fasad mot Mellersta Varvsgatan, som överskrider riktvärden med ca 2 dba. För att klara riktvärden finns i detaljplanen en bestämmelse som anger att berörda fasader skall förberedas så att extra ljudisolerande glasfasad till skydd för industribuller kan anbringas. Båttrafik, Toyotas Europalager samt Nord Mills Samtliga tillämpbara riktvärden innehålls från dessa verksamheter. Bostadspolitiska mål I bostadspolitiska mål för Malmö, antagen av kommunfullmäktige är ett av huvudmålen att verka för en socialt inriktad bostadspolitik och erbjuda god tillgång på ett varierat utbud av bostäder. Vidare anges att kommunen skall ta initiativ för att stimulera nyproduktion och hålla nere hyreskostnaderna. Man kan konstatera att det aktuella projektet att bjuda in en rad byggherrar med sikte att producera i första hand hyresbostäder med låg hyresnivå är i linje med kommunens bostadspolitiska mål. Arbetsformen med planering i dialogform med en grupp byggherrar, kan dessutom gagna ett varierat utbud av bostäder. Barnperspektiv Enligt FN:s barnkonvention skall barns bästa sättas i främsta rummet. Området planeras för ca 650 lägenheter, vilket kommer att medföra ett nytillskott av barn i Västra Hamnen. I stadsdelsparken söder om området planeras en ny förskola och skola för barn i åldrarna 1-16 år. Skolan projekteras för närvarande för att bereda vidare beslut att skolan även skall uppföras. Inom Bo01-området sydväst om planområdet finns Wennöska skolan - en privat Vittraskola för elever i åldern 6 16 år. I angränsande detaljplan för Bo01-området samt i det aktuella planförslaget ges möjligheter att anordna förskolor inom bebyggelsen. Söder om området har börjat anläggas en stadsdelspark. Väster och norr om området finns rekreativa grönstråk med planerade badmöjligheter. Söder om området kommer en scateboardanläggning att anläggas i anslutning till en bevarad stapelbädd. Inom planområdet har avsatts två platsbildningar som skall anordnas för mindre lekplatser. Centralt i området anordnas en gröning med mer offentlig utformning. Varje enskild tomt är avsedd att rymma en obebyggd gårdsyta (45% av tomten) för vilken en viss grönkvot skall uppfyllas. Här anordnas lämpligen lekmöjligheter för de minsta barnen. Allmänt kan sägas att området har mycket goda förutsättningar att bli en bra livsmiljö för både små som litet större barn. 11(12)

12 ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden för planen är fem år från det datum planen vunnit laga kraft. I planarbetet har bl.a. Malena Larsvall, Eva Dalman, Erik Hedman och Pia Laike från Stadsbyggnadskontoret medverkat. Christer Larsson Jerry Westerström 12(12)