Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten 2008 års resultat

Transkript

1 Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten 28 års resultat Rapport , slutversion Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson Svealands kustvattenvårdsförbunds miljöanalysfunktion Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 3 VATTENKEMI... 3 Metodik... 3 Belastning... 5 Våtmarksrecipienten Oxelösunds Hamn... 7 METALLER, PAH och TBT Provtagning och provberedning Analyser Metaller i sediment Metaller i abborrlever PAH i sediment PAH i abborre och blåmussla Butyltennföreningar i sediment REFERENSER BILAGA 3. Metodbeskrivning PAH-analys av IVL

3 SAMMANFATTNING Sommaren och hösten 28 genomfördes undersökningar av vattenkemi, sediment, abborre, och blåmussla inom det samordnade recipientkontrollprogrammet för Oxelösundskusten. I våtmarksrecipienten var halten ammonium och totalkväve som tidigare år kraftigt förhöjd enbart prceis vid mynningen av våtmarken. I recipienten i övrigt var kvävehalterna tydligt förhöjda enbart i augusti, vilket sammanföll med mycket förhöjd klorofyllhalt, och ovanligt litet siktdjupet. Uppvällning av salt, fosfatrikt vatten tycks ha förekommit längs hela kustavsnittet, med särskilt hög fosfathalt i augusti. Även förhållandevis höga halter av nitrat uppmättes i augusti från s område och söderut. Metallhalterna i sediment uppvisade som väntat små förändringar jämfört med 27. Vid Oxelösunds hamn är särskilt halterna av kvicksilver, bly och zink förhöjda jämfört med referensområdet, medan bly, zink och tenn är förhöjda vid. Metallhalterna i abborre är dock överlag låga. PAH-halterna i sediment mättes 28 på ett flertal stationer. Vissa höga PAH-värden från undersökningen 21 kan i ljuset av de nya mätningarna misstänkas vara felaktiga. PAH-halten i sediment är framförallt kraftigt förhöjd vid norra och södra delen av s område. I abborre är PAH-halten dock inte mer än ca 4 gånger förhöjd vid. Halten butyltennföreningar (bl.a TBT) i sediment var, som förväntat utifrån tidigare undersökningar, förhöjda vid Oxelösunds Hamn och. Prov från marinan (småbåtshamnen) visade på något högre halter, särskilt av trifenyltenn, vilket tyder på lokal användning av färg med denna substans. Halterna i marinan låg dock långt lägre än vid en undersökning 25, då prov togs nära en sjösättningsplats. INLEDNING Provtagningar vid Oxelösundskusten genomfördes 28 enligt det det nya samordnade recipientkontrollprogrammet för, Oxelö Energi och Oxelösunds Hamn (Rapport : Program för samordnad recipientkontroll i Oxelösunds kustvatten: näringsämnen, metaller, PAH och TBT ). Programmet baserades på en förstudie utförd år 27. Provtagningarna omfattar vattenkemiska anlyser (näringsämnen, klorofyll, siktdjup, salthalt), samt provtagning av sediment, abborre och blåmussla för metall-, PAH- och TBT-analyser. VATTENKEMI Metodik Prover har tagits och analyserats av det kemiska laboratoriet vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, enligt ackrediterade metoder, och med detektionsgränser och mätosäkerheter enligt standard för den nationella marina milöövervakningen. Vattenprover togs med vattenhämtare i ytvattnet (ca en halv meters djup). Salthalt mättes med CTD-sond eller laboratorieinstrument (Minisal). Prover för analys av oorganiska näringsämnen filtrerades och förvarades därefter kallt innan de analyserades inom ett dygn. För klorofyllbestämning filtrerades 1-2 liter vatten genom glasfiberfilter (GF/F) som förvarades frysta till analys. Siktdjup mättes med vit siktskiva med användning av vattenkikare. 3

4 N Gustaf Dalén 4 Figur 1. Karta över Oxelösundsområdet med SKVVFs vattenkemistationer, samt recipientkontrollstationer för vattenkemi i våtmarksrecipienten (-17), vid (, 7b), och (, 5b).

5 Belastning Våtmarken och bidrar för närvarande med ungefär lika mycket kväve till Oxelösundskusten (Tabell 1). Våtmarken belastar en mindre vik i Örsbaken, medan s utsläpp tillförs Ålöfjärden (Fig. 1). En del av Oxelösunds avloppsreningsverks utsläpp går inte via våtmarken utan direkt till Ålöfjärden. Avloppsreningsverkets och våtmarkens kväveutsläpp utgörs till största delen av ammonium, som endast utgör en liten del av s kväveutsläpp. Endast en tiondel av kväve- men ca en tredjedel av fosforutsläppet från reningsverket går till Ålöfjärden. Under perioden har våtmarkens utsläpp varierat mellan 2-29 ton kväve, med ett snitt på 25 ton var utsläppen de lägsta (16 ton) sedan 1993, då våtmarken började användas. Flödet från våtmarken var 25 och 27 relativt konstant under april till oktober (,11 miljoner m 3 /månad eller 41 liter per sekund, Fig 2a.). 28 var flödet ungefär detsamma, med undantag för augusti, då flödet var över,15 miljoner m 3 /månad. Kvävehalten 28 var lägre än under 27, medan fosforhalten var högre 28 (Fig 2bc). Tabell 1. Årlig tillförsel av kväve och fosfor från våtmark till Örsbaken, samt från avloppsreningsverk (ARV) och till Ålöfjärden. Flöde (Mm 3 ) Totalkväve (ton) Totalfosfor (kg) Ammoniumkväve (ton) Våtmark 1,43 1,58 1, ARV till Ålöfjärden,14,12,11 3,9 1,6 1, ,7 1,3,57 1,52 2, , ,5 1,3 1 +Saltvatten 88 Mm 3 +Sötvatten från Nyköpingsån 3 Mm 3 2 +Saltvatten 99 Mm 3 +Sötvatten från Nyköpingsån 6 Mm 3 3 +Saltvatten 89 Mm 3 +Sötvatten från Nyköpingsån 7 Mm 3 25, Utflöde från våtmark, m 3 /månad 3 Totalkvävehalt i utflöde från våtmark, mg/l 2, 15, , 1 5, Månad Månad Figur 2. Vattenflöde och halter i våtmarkens utlopp Totalfosforhalt i utflöde från våtmark, mg/l Månad

6 Våtmarksrecipienten Mätningarna 28 visar som tidigare år på kraftigt förhöjda totalkväve- och ammoniumhalter (Fig. 3) vid stationen i omedelbar anslutning till våtmarkens utlopp. I våtmarksrecipientens övriga delar var ammoniumhalten mycket lägre, men särskilt i augusti 28 var halten förhöjd jämfört med öppna Örsbaken. Nitrit+nitrat var också tydligt förhöjt nära våtmarkens utlopp. Eftersom de utgör endast en liten del av kvävetillförseln är Del av våtmarksrecipienten i Örsbaken oxidation av tillfört ammonium troligaste orsaken. Totalfosforhalten (Fig. 4) var också något förhöjd på stationerna i våtmarksrecipienten, men inte fosfat, som förutom vid våtmarkens utlopp istället var mest förhöjd på stationerna strax utanför våtmarksrecipienten ( och ). Uppvällning av fosfatrikt vatten tycks ha förekommit längs hela kustavsnittet, från i norr till i söder. Även vid N Gustaf Dalén (ca 1 km öster om Hävringe) var fosfathalten ovanligt hög. Klorofyllhalten (Fig. 5) var i augusti 28 mycket förhöjd i våtmarksrecipienten jämfört med tidigare mätningar. Detta är troligen förklaringen till det ovanligt dåliga siktdjupet. På stationen närmast våtmarkens utlopp, var förhöjningen av totalkvävehalten 27 vad som skulle förväntas utifrån blandning av sötvatten från våtmarken med havsvatten men 28 var den högre (Fig. 6). Det finns ett par möjliga förklaringar till resultaten 28. En är att halterna i det utflödande vattnet från våtmarken varit högre (23-25 mg/l) vid provtagningstillfällena än medelvärdena för månaderna juli och augusti visar ( mg/l). En alternativ förklaring är att salthalten i det vatten som blandats med utflödet är högre än uppskattat. Den måste isåfall vara ca 8 resp 7.5 i juli resp. augusti. Den var dock bara 6.7 resp 6.4 i bottenvattnet ute i Ösrbaken vilket gör att den senare förklaringen inte är trolig. En tredje möjlig förklaring är att det är ett stort läckage av ammonium från sedimenten i våtmarksrecipienten som förhöjer halten i det vatten som blandas med våtmarksutflödet. 6

7 Den tydligaste skillnaden mellan stationerna närmast (, b) och stationerna längre ut (, ) är en förhöjd nitrit+nitrathalt närmast (Fig. 4). Halterna 28 var betydligt högre än 25-7 och påverkan syns även på stationerna,, och. Även ammoniumhalten (Fig. 3) var betydligt högre än tidigare år. Förhöjningen av nitrit+nitrat och ammonium gav ungefär motsvarande utslag i förhöjd totalkvävehalt. Oxelösund Fosfathalten var hög på alla stationer. Den höga salthalten (jämfört med längre ut) tyder på uppvällning av bottenvatten, vilket normalt är fosforrikt. Salthalten i ytvattent motsvarar ungefär salthalten på 2-3 m djup ute vid, där fosfathalten är ca 5-2 µg P/l. Generellt var det förhöjda fosfathalter på alla kustnära stationer jämfört med stationen, som ligger långt ut till havs utanför Oxelösundskusten (N Gustaf Dalén ca 1 km öster om Hävringe). Klorofyllhalten (Fig. 5) var inte förhöjd vid. Oxelösunds Hamn Liksom vid var koncentrationen av nitrit+nitrat och ammonium förhöjda i Oxelösunds Hamn ( och ). Alla kustnära stationer i Oxelösundsområdet hade generellt förhöjda fosfathalter, jämfört med stationen långt ute till havs (ca 1 km öster om Hävringe). I övrigt var halterna i hamnen opåverkade. Oxelösunds Hamn 7

8 4 µg N/L Totalkväve Aug 25 Jul 27 Aug 27 Jul 28 Aug µg N/L Sö1 b Sö1 b Sö1 b Sö1 b Totalkväve (25-5 µg/l) Ammonium µg N/L µg N/L Ammonium (-8 µg N/l) Aspafjärden Örsbaken Våtmarksrecipienten Risöomr. N Gustaf Dalén Figur 3. Totalkväve och ammonium. 8

9 Sö1 b Sö1 b µg P/L Sö1 b µg P/L Salinitet µg N/L Sö1 b Nitrit+nitrat Nitrit+nitrat Totalfosfor Fosfat Våtmarksrecipienten Örsbaken Aspafjärden Risöomr. N Gustaf Dalén Figur 4. Salthalt, nitrit+nitrat, totalfosfor och fosfat.

10 Klorofyll a Sö1 b Sö1 µg/l b Siktdjup meter Aspafjärden Örsbaken Våtmarksrecipienten Risöomr. N Gustaf Dalén Figur 5. Klorofyll och siktdjup, augusti 25 och juli-augusti Totalkväve (µg/l) blandning Juli 27 Augusti 27 Totalkväve (µg/l) y = -354x blandning juli Juli 28 Augusti 28 blandning aug y = x Salthalt Salthalt Figur 6. Totalkvävehalt mot salthalt i våtmarksrecipienten (station -16) i juli och augusti 27 (vänster) och 28 (höger). De streckade linjerna visar teoretisk halt vid blandning av sötvatten från våtmarken (totalkvävehalt på 145 µg/l 27 och 15 i juli och 135 i aug 28) med havsvatten. 1

11 METALLER, PAH och TBT Provtagning och provberedning Sediment insamlades 19 september 28 (karta i fig.7, samt fig. 1). Sex eller fyra (om enbart TBT-analys) sedimentproppar togs per station med Kajakhämtare. Propparna poolades två och två (ytskiktet -1 cm) till glasburkar levererade av analysföretaget ALS Scandinavia AB (f.d. Analytica). Proverna förvarades frysta men tinades och delades upp för analys av metaller (ALS Scandinavia AB, Luleå) och PAH (IVL Göteborg). Blåmusslor insamlades 19 september med komplettering för Oxelösunds Hamn 4 november. Musslor skrapades från 1-2 m djup med en långskaftad håv och förvarades i burkar med havsvatten under 1 dygn för att tömma tarmen, innan de frystes. Pga brist på material analyserades musslor enbart med avseende på PAH. Musslorna dissekerades av IVL. Fyra poolade musselprover per station analyserades från Dragviksfjärden och Oxelösunds Hamn, men endast två prover från pga.svårigheter att hitta material. Abborrar fiskades med nät vid flera tillfällen (19 sep, 3 sep, 23 okt och 4-5 nov) pga den dåliga fångsten vid och Oxelösunds Hamn (Tabell 2). Längder och vikter mättes varefter abborrarna frystes. Lever (metallanalys) och muskel (Hg och PAH analys) från abborre preparerades fram vid Systemekologiska institutionen och 3 poolade prover med 5-1 abborrar per prov skickades för analys av metaller, och 5 poolade prover (4 för ) för analys av PAH. För att minimera kontamination preparerades levern fram med plastkniv. Muskelprovet preparerades med bränd metallskalpell. Tabell 2. Antal fångade abborrar Datum Dragviksfj. Oxelösunds Hamn 19 sep sep okt nov Analyser Metaller och organiska tennföreningar analyserades av ALS Scandinavia AB (fd Analytica) i Luleå, medan PAH analyserades av IVL i Göteborg. Metaller i sediment bestämdes enligt metod MG1-DM: För bestämning av As, Cd, Co, Cu, Hg, Ni, Pb, S och Zn torkas provet vid 5 C och lakas i 7M salpetersyra i sluten teflonbehållare i mikrovågsugn. (Halterna korrigeras till TS 15 C.) Övriga ämnen bestäms efter smältning med litiummetaborat följt av upplösning i utspädd salpetersyra. Metaller i blåmussla/abborrlever bestämdes på liknande sätt enligt metod M4F och kvicksilver i abborrmuskel enligt metod M4. Tennorganiska föreningar bestämdes enligt ALS metod OJ-19a (GC-AED). PAHer bestämdes enligt bilaga 1. 11

12 Dragviksfjärden Sediment Abborre Blåmusslor Blåmusslor Abborre Sediment Blåmusslor Sediment Abborre Figur 7. Karta över provtagningspunkter för de tre trendstationerna. Extra provtagningspunkter för kartering av PAH och TBT finns redovisade i kartor med resultat (fig 1). 12

13 Metaller i sediment Metallhalterna i sedimentet 28 var mycket lika de 27 (skillnader ej testade statistiskt). Med tanke på en relativt liten sedimenttillväxt (några mm/år) jämfört med det skikt som provtas (översta 1 cm) är detta att förvänta, förutsatt oförändrade förhållanden, liten rumslig variation och att inga provtagnings- eller analysproblem förekommer. Framförallt är kvicksilverhalten något förhöjd i Oxelösunds Hamn, tenn vid, och bly vid båda dessa stationer. Sedimentprov togs även i våtmarksrecipienten (enbart 28). Här var förhöjningarna små jämfört med Dragviksfjärden. 35 Metallhalter (mg/kg) i sediment (±1 SD, n=5 27 och n=3 28) Dragviksfj 7 Dragviksfj Våtmarksrec 8 As Cd Cr Hg Pb Sn V Zn Metallhalt i sediment i förh. till medel för Dragviksfjärden 27-8 (=1) As Cd Cr Hg Pb Sn V Zn Figur. 8. Metaller i sediment (felstaplarna visar standardavvikelse) Våtmarksrec 8 Tabell 3. Metaller i sediment 28 och 27 och Alcontrols undersökning 21 (mg/kg TS). Färgerna indikerar avvikelse från Naturvårdsverkets jämförvärden (rapport 4914). Blå=ingen/obetydlig avvikelse, grön=liten, gul=tydlig, orange=stor, och röd=mycket stor avvikelse. TS= torrsubstans (% av våtvikt). TS As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Sn V Zn * * Dragviksfj Dragviksfj Tvären Våtmarksrec NV Jämförvärden

14 Metaller i abborrlever Metallhalterna i abborrlever vid och Oxelösunds Hamn avvek mycket lite från Dragviksfjärden (fig. 9). Jämfört med 27 var zink och nickelhalten 28 lägre vid alla stationer, och avvek därmed mindre från Naturvårdsverkets jämförvärden (tab. 4) Metaller i abborrlever i relation till Dragviksfj (=1) TS As Cd Co Cr Cu Hg Mn Ni Pb Zn Figur 9. Metaller i abborrlever i förhållande till Dragviksfjärden (TS=torrsubstanshalt i % av våtvikt). Tabell 4. Metaller i abborrlever (mg/kg TS). Medelvärden för 3 (28) eller 6 (27) analyserade samlingsprover.*gäller för Hg i muskel. Även resultat från Alcontrols undersökning 21 redovisas i tabellen. Färgerna indikerar avvikelse från Naturvårdsverkets jämförvärden (rapport 4914). Blå=ingen/obetydlig avvikelse, grön=liten, gul=tydlig, orange=stor, och röd=mycket stor avvikelse. TS= torrsubstans i % av våtvikt. Abborrarnas medianvikt är angiven i gram. Vikt TS As Cd Co Cr Cu Hg Mn Ni Pb Zn Hg* < < < < Ålöfjärden < < < < Dragviksfj < <.4 98 Dragviksfj < < Runnskär Kvädöfj. Median NV jämförvärden

15 PAH i sediment Förutom på trendstationerna vid och i Oxelösunds Hamn analyserades PAH i sediment på ett antal karteringsstationer, varav några provtogs även 21. Förhöjningen jämfört med a Dragviksfj/Tvären,2 Summa PAH (mg/kg TS) 1B-2 1B-3 1B-4 1B-7 1B B-9 Dragviksfjärden var ca 8 ggr vid den yttre stationen 1B-9. Jämfört med Dragviksfjärden var halterna av PAHer förhöjda ca gånger. b 1B-8 De höga värdena från undersökningen 21, t.ex. vid stationen 1B-9 och referensstationen i Tvären, kan i ljuset av de nya mätningarna misstänkas vara felaktiga. 1B-4 1B-7 1B c *Naphthalene *Acenaphthene PAH i sediment 28 relativt Dragviksfjärden *Fluorene Phenantrene Anthracene Fluoranthene Pyrene Benso(a)anthracene Chrysene Benso(b)fluoranthene Benso(k)fluoranthene Benso(a)pyrene Dibenso(a,h)anthracene Benso(g,h,i)perylene Dragviksfj=1 Indeno(1,2,3-cd)pyrene Summa analyserad PAH 1B-2 1B-3 Figur 1 a-c. PAH i sediment. a) Summa PAH (±standardavvikelse), b) Summa PAH 28 c) olika PAHer i förhållande till referensstationen Dragviksfjärden Tabell 5. Jämförelse av PAH i sediment med effektgränser (µg/kg TS). Grönmarkerat är under NOAAs effektgräns ER-L, gulmarkerat är över effektgränsen ER-L, rödmarkerat är över effektgränsen ER-M. ER-L (Effect range-low, 1 percentile): Halt under vilken negativa effekter på fauna är sällsynta. ER-M (Effect range-median, 5th percentile): Halt över vilken negativa effekter på fauna är vanliga. NOAA NOAA Hamneviksfj Drag- ER-L ER-M 1B-2 1B-3 1B-4 1B-7 1B-8 1B-9 *Naphthalene *Acenaphthene *Fluorene Phenantrene Anthracene Fluoranthene Pyrene Benso(a)anthracene Chrysene Benso(a)pyrene Dibenso(a,h)anthracen

16 PAH i abborre och blåmussla ng/g fett a Summa PAH i abborre (muskel) Dragviksfj b Summa PAH i blåmussla (ng/g fett) (utan outlier 28) (n=5/4, 4/3, 2/2) Dragviksfj Generellt var summan PAH i abborre lägre 28 jämfört med 27 (fig 12a). Halten var båda åren förhöjd vid jämfört med övriga stationer. Den förhöjda PAH-halten i abborre vid beror främst på förhöjda halter av naftalen, fluoren och fenantren. Den relativt höga halten pyren 27 återfanns inte 28. PAH-halten i blåmussla 28 var förhöjd vid jämfört med 27 medan övriga stationer uppvisade oförändrade halter (fig. 12b). Det kan inte uteslutas att den sena insamlingen av musslor 28 påverkat detta resultat. Figur 12. a) summa PAH i abborrmuskel (±standardavvikelse), b) summa PAH i blåmussla c-d) PAH i abborre 27 och 28, e) PAH i abborre 28 i förhållande till resultat från nationella miljöövervakningen i Kvädöfjärden i Östergötland (IVL rapport B1576), dvs ett värde =1 visar på samma halt som i Kvädöfjärden. ng/g fett ng/g fett c d *Naphthalene *Acenaphthene *Fluorene *Naphthalene *Acenaphthene e PAH i abborre 27 PAH i abborre 28 Phenantrene Anthracene Fluoranthene Pyrene Benso(a)anthracene Chrysene Benso(b)fluoranthene Dragviksfj Benso(k)fluoranthene Benso(a)pyrene Dibenso(a,h)anthracene Benso(g,h,i)perylene *Fluorene Phenantrene Anthracene Fluoranthene Pyrene Benso(a)anthracene Chrysene Benso(b)fluoranthene Benso(k)fluoranthene Benso(a)pyrene Dibenso(a,h)anthracene PAH i abborre 28 relativt Kvädöfjärden Dragviksfj Indeno(1,2,3-cd)pyrene Benso(g,h,i)perylene Indeno(1,2,3-cd)pyrene Dragviksfj *Naphthalene *Acenaphthene *Fluorene Phenantrene Anthracene Fluoranthene Pyrene Benso(a)anthracene Chrysene Benso(b)fluoranthene k)fluoranthene Benso(a)pyrene Dibenso(a,h)anthracene Benso(g,h,i)perylene Indeno(1,2,3-cd)pyrene Summa analyserad PAH

17 Butyltennföreningar i sediment Halterna av butyltennföreningar analyserades på dubbelprov från tre karteringsstationer utöver de tre trendstationerna. Dubbelproverna från trendstationerna samt Marinan spred mycket 28, av oklar anledning. Medelhalten låg nära den för 27. Halten TBT i Marinan var möjligen något högre än i, men långt lägre än den halt som uppmätts i Marinan 25. Provpunkten var nära land detta år. TFT var tydligt förhöjt i Marinan jämfört med, vilket tyder på en lokal användning av båtbottenfärg innehållande denna substans. Figur 13. Halter av TBT och TFT i sediment (±standardavvikelse). Figurerna längst ner är hämtade från skriften Havet Tributyltenn (TBT) i sediment (µg/kg TS) * ej provtagning 27 Dragviksfj Marinan 1B-3 1B-4 Trifenyltenn (TFT) i sediment (µg/kg TS) <1 <1 <4 <1 <1 * * * * * <1 * Dragviksfj Marinan 1B-3 1B Marinan 1B-4 1B-3 TBT (µg/kg TS)

18 REFERENSER IVL 24. Organiska miljögifter i fisk från svenska bakgrundslokaler. Rapport B1576. Naturvårdsverket, rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Kust och Hav. Walve, J. Larsson U. 28. Resultat av metall-, PAH-, och TBT-analyser i sediment, abborre och blåmussla från förstudie 27 för samordnad recipientkontroll för Oxelösund, Oxelösunds Hamn och Oxelö Energi. SKVVF Rapport (www. kustdata.su.se) Walve, J. Larsson U. 28. Program för samordnad recipientkontroll i Oxelösunds kustvatten: näringsämnen, metaller, PAH och TBT SKVVF rapport (www. kustdata.su.se) 18

19 BILAGA 3. Metodbeskrivning PAH-analys av IVL PAH i sediment Cirka 1g vått prov vägdes in i en extraktionshylsa av glasfiber och soxhletextraheras under 24h med aceton/hexan. Samtidigt vägdes ett delprov in för torrsubstansbestämning. För att kontrollera upparbetningsförluster tillsattes internstandard till aceton/hexanextraktet. Aceton/ hexanextraktet späddes med vatten och vätske/vätske-extraherades med en blandning av pentan/dietyleter två gånger. Pentanextrakten slogs ihop inför vidare upparbetning. För att isolera PAH-fraktionen från ämnen som kan interferera i den kromatografiska bestämningen gjordes en fraktionering av pentanextraktet på kiselgelkolonn. En fraktion med alifatiska och aromatiska ämnen togs till vara. PAH-fraktionen fördes över till ett mer polärt lösningsmedel och analyserna utfördes på en vätskekromatograf med fluorescensdetektor. De olika PAH komponenterna identifierades och kvantifierades med hjälp av en certifierad standardblandning. Utbytena korrigerades med hjälp av internstandarden. PAH i fisk och mussla 5-1 g matris invägdes för bestämning av PAH. En internstandard sattes till provet som därefter upprepade gånger extraherades först med aceton och därefter med en blandning av pentan/dietyleter. Extraktionen genomfördes i ett ultraljudsbad. De sammanslagna extrakten tillsattes vatten och en organfas separerades. Provet tvättades därefter med natriumsulfat varefter det hydrolyserades med en kaliumhydroxidlösning. Organfasen fraktionerades därefter på kiselgelkolonn och en PAH fraktion uppsamlades PAH-fraktionen fördes över till ett mer polärt lösningsmedel och analyserna utfördes på en vätskekromatograf med fluorescensdetektor. Analysen utfördes med en HPLC försedd med en fluorescencedetektor ( se nedan) Analyskolonnen var en C18 specialkolonn för PAH av märke Chrompack. Kolonnen eluerades med acetonitril/vatten i en gradient. De olika PAH komponenterna identifierades och kvantifierades med hjälp av en certifierad standardblandning. Utbytena korrigerades med hjälp av internstandarden. Instrument: Pump: Varian Pro Star, M 24, Varian AB Autosampler: Varian Pro Star, M 41, Varian AB Fluorescensdetektor: Varian Prostar 363 med programerbart våglängdsschema för optimering av PAH-bestämning. Systemet är kopplat till kromatografidatasystemet från Varian 19