HUR SMUTSIGA ÄR VÅRA FRITIDSBÅTAR EGENTLIGEN? Prof. Kjell Nordberg Inst. f. Marina Vetenskaper Göteborgs univ.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "HUR SMUTSIGA ÄR VÅRA FRITIDSBÅTAR EGENTLIGEN? Prof. Kjell Nordberg Inst. f. Marina Vetenskaper Göteborgs univ."

Ann-Marie Jakobsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 HUR SMUTSIGA ÄR VÅRA FRITIDSBÅTAR EGENTLIGEN? Prof. Kjell Nordberg Inst. f. Marina Vetenskaper Göteborgs univ.

2 Fritidsbåtar i Sverige mellan och sjödugliga båtar i Sverige 85% av våra båtar är av typen småbåtar och dagstursbåtar. 80% av båtar med motor är bensindrivna 30% mer än 25 år gamla, dvs många äldre tvåtaktare kvar

3 HUR SMUTSIGA ÄR VÅRA FRITIDSBÅTAR EGENTLIGEN? Fritidsbåtars föroreningar; tre huvudtyper 1. Toaletter (gödande ämnen, läkemedel m.m.) 2. Båtbottenfärger (antifouling), metaller och organiska miljögifter 3. Avgasutsläpp från båtmotorer i vattnet (toxiska, cancerogena, försurande och gödande ämnen)

4 1. Båttoaletter Utsläpp: Gödande ämnen och papper/sanitet Läkemedel, kemikalier Fult och Estetiskt motbjudande för omgivningen!!

5 2. Påväxt, motverkas traditionellt genom giftiga bottenfärger Föroreningar: Metaller (Cu, Zn, Pb, Hg...) Organiska miljögifter (t.ex. Irgarol, Butyltenn)

6 Myckethöga halter också i småhamnar, som i lilla Sannäs i norra Bohuslän och liknande finns överallt längs kusten Vad vi finner i marinorna

7 DET INFÖRDES KRAV OM RENING AV SPOLVATTEN Vi byggde en demo-/kursanläggningen i Sannäs 2008 för att rena spolvattnet vid höstupptagningen av båtar (Gu och VGR) Steg 1 med ränna och trekammarbrunnsystem. Steg 2 med reningsverk

8 Fiskebäckskil, Gullmarsfjorden

9 Koppar (Cu) i Fiskebäckskilsviken Diffusa källor, självpolerande färger? Varv & marina Punktkälla Nordberg et al., unpublished data

10 Butyltenn i Fiskebäckskilsviken Magnusson et al % av de äldre båtarna har TBT och Irgarol under nyare färglager. Dessa äldre färger frigörs också vid spolning, därför ökning i senare tid trots förbud

11 1. Antifoulingfärger HAVS OCH VATTENMYNDIGHETENS RAPPORT 2012:9 Självpolerande färger kontinuerligt läckage i hamnen och under färd!!!

12 Knäckfrågor Varför renar vi spolvattnet alls, kan man undra? TBT och Irgarol kan motivera!? Varför inte hårda färger, sk racingfärger eller fartygsfärger? Varför finns självpolerande färger alls? (Man måste måla om varje år.)

30% ; mycket avgaser och oljor i vattnet.

13 3) AVGASER DIREKT I VATTNET Starka motorer mycket bränsle och fortfarande väldigt många omoderna tvåtaktare, ca. 30% ; mycket avgaser och oljor i vattnet. Vattnet används som ljuddämpare Avgaserna med föroreningar släpps ut genom propellercentrum, piskas sönder och sprids i vattnet

14 3) Båtavgaser, Innehåller bensin/diesel, oljor, kväveföreningar, kolmonoxider, koldioxider, sot, polycykliska aromatiska kolföreningar m.m.. d.v.s en giftig cocktail av PAH:er, försurande och gödande ämnen som sprids där vi hämtar vår föda VIKTIG FRÅGA: Hur påverkar detta vår mat som produceras och konsumeras inom samma områden?

hållbart båtliv Bättre planeringsunderlag till

Olika maritima näringsverksamheter måste kunna

oceanografi, kemi, ekotoxikologi, juridik,

15 * * * Fritidsbåtars inverkan på skärgårdsmiljön ett samarbetsprojekt om hållbart båtliv Bättre planeringsunderlag till havs- och kustområden. Olika maritima näringsverksamheter måste kunna samexistera Aktiv samverkan mellan universitet, myndigheter och intresseorganisationer. Projektet inkluderar naturvetenskaplig grundforskning (sedimentologi/ geologi, oceanografi, kemi, ekotoxikologi, juridik, marknads- och attitydundersökningar, oceanografiskt modelleringsarbeten, GIS-verktyg och underlag för havsplanering och ev. nya lagförslag * = huvudfinansiärer

16 Spåren av båtarnas avgaser syns här i Sannäsfjordens bottensediment Avgaserna innehåller bl.annat POLYCYKLISKA AROMATISKA KOLFÖRENINGAR Ovan: Stationer undersökta längs fjordsträckningen. Jfr tabell med miljöklassningen, där finns varje station klassad PAH Station SSK08-1 SSK08-2,5 SSK08-3 SSK07-4,5 SSK SSK 12-9 Substance Depth 0-1 cm 0-1 cm 0-1 cm 0-1 cm 0-1 cm 0-1 cm all values in µg/kg DW Naphthalene 2,2 3,3 4,7 7,0 7,0 3,0 Acenaphthene <0.03 0,9 1,3 1,0 1,5 <0.92 Fluorene 1,6 2,3 3,0 3,0 4,4 1,4 Phenantrene 7, ,4 Anthracene 1,6 2,3 4,1 4,5 4,8 1,9 Fluoranthene Pyrene Benso(a)anthracene * Chrysene * Benso(b)fluoranthene * Benso(k)fluoranthene * Statistical classification of current Benso(a)pyrene * conditions (Naturvårdverket 2000) Dibenso(a,h)anthracene 4,5 5,8 8, ,0 Class 1 No contamination Benso(g,h,i)perylene Class 2 Low contamination Indeno(1,2,3-cd)pyrene * Class 3 Moderate contamination Sum 15 PAH Class 4 High contamination Sum 11 PAH Class 5 Very High contamination * = cancerogenic PAH Miljöklassning av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i Sannäsfjorden

17 Samma klimat (vind, nederbörd, temp). Grebbestad urban miljö, bilar, asfalt, stora mängder båtar och besökande, mer öppet och liknar mer Hinsholmen, Björlanda och andra större marinor MODELLOMRÅDE, nationellt och regionalt användbart Vi tror HÄR Sannäsfjorden 7km Grebbestad

18 1946 Grebbestad 2011

19 1960-tal 1993

20 Svarta döden Syrebrist bottendöd, Sannäsfjordens inre halva, redan på 6-10m vattendjup på sensommaren, något som aldrig sågs före 1990-talet Avgaserna?

21 I sedimenten, en kumulativ ökning av PAH:er, med allt fler båtar längs fjordsträckningen Ny forskning: Kan vi se samma trend i ostron och blåmusslor?

22 Burutsättning i juni. Ostron och musslor filtrerar vattnet och äter och registrerar vad som finns i vattnet. Även en passiv provtagare (SPMD) fästes på burarna

20 000 båtar 11 000 8 000 Referensstation, rel.

23 båtar Referensstation, rel. opåverkad 8000 båtar Stationer i Sannäsfjorden Burar och sediment Strömmätare Ostron/musselbank Båträkning

24 Grebbestad - Tanum Strand, Burar och sediment Båträkning Strömmätare (ADCP) båtar passerade under 5 veckor

25 Ostron i Grebbestad (2016)

26 Musslor i Grebbestad 2016

27 Skillnader i halter och sammansättning av PAC På väg mot ett fingeravrtyck från fritidsbåtar? Kväve PAC Metylerade naftalener Grönt = sediment Blått = ostron Rött = musslor Syre PAC Högmolekylära PAH

28 Slutligen, HUR SMUTSIGA ÄR VÅRA FRITIDSBÅTAR EGENTLIGEN? Båttoaletter: Vi vet ganska mycket om vad och hur det påverkar men mindre om omfattningens betydelse Antifoulingfärger: Vi vet mycket men några hållbara lösningar syns ännu inte till. (TBT, Irgarol på äldre båtar, självpolerande färger, båtuppställningsplatser, äldre sediment med färgrester i hamnarna.) Båtavgaser: Vi vet väldigt lite, vi lär oss just nu om PAH:er, men om effekter på eutrofiering och försurning och om andra avgasrelaterade effekter vet vi nästan inget!!

29 Vårt mål: både Båt och Sjömat! Projektets hemsida: Albin Dahlin

Relevanta dokument

VÄLKOMMEN TILL 2019 ÅRS MILJÖKONFERENS!

VÄLKOMMEN TILL 2019 ÅRS MILJÖKONFERENS! Här finns några av de presentationer som visades. Lämpligt är att läsa rapporten från konferensen parallellt. Harald Mårtensson SBU Miljökonferens 2019 Program för