Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram

Transkript

1 Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram Delrapport 1I Beskrivning av utvecklingsarbetet fram till hösten 2009 Januari 2010 Roger Orwén Ove Svensson Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Högskolan i Halmstad

2 DELRAPPORT TVÅ VID UTVÄRDERING AV HALMSTADS KLIMP Halmstad kommuns Klimatinvesteringsprogram (Klimp) genomförs mellan och utvärderas av Fil.dr. Ove Svensson och Fil.mag. Roger Orwén vid Högskolan i Halmstad. Utvärderingen följer programmet kontinuerligt och presenteras i sin helhet via kommunens hemsida. Den första undersökningen genomfördes våren 2008 och bestod främst av intervjuer med projektledarna för respektive åtgärd. Den andra studien, vilket denna rapport handlar om, gjordes hösten 2009 utifrån samma uppläggning. Utvärderingsmodellen baseras på Logical Framework Approach (LFA). Denna metod fokuserar målen och vad som bidrar till att de uppnås. Föreliggande rapport innehåller samma information som finns på hemsidan fast i ett format anpassat för rapportläsning. Den inleds med att beskriva Klimp (A), sedan utvärderingens metodik (B), en sammanfattning av alla åtgärder (C) och därefter värderas respektive åtgärd utifrån sina målsättningar (1-6). 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING A) KLIMATINVESTERINGSPROGRAMMET... 3 B) UTVÄRDERINGENS METODIK... 4 C) SAMMANFATTANDE VÄRDERING AV PROGRAMMET BIOGAS BLIR TILL FORDONSGAS BIOGAS UR MATAVFALL MER ENERGI UR SOPORNA ENERGISNÅL BELYSNING KLIMATSMARTA RESOR INFORMATION OCH FOLKBILDNING BILAGA 1. BREV MED INTERVJUFRÅGOR

4 A) KLIMATINVESTERINGSPROGRAMMET Riksdagen avsatte under åren nära två miljarder kronor i särskilda program avsedda till klimatinvesteringar för att minska växthuseffekten. Det har resulterat i 126 klimatinvesteringsprogram samt 22 fristående åtgärder i samtliga 21 län. Både kommuner, landsting och företag har medverkat. Programmen omfattar idag 879 åtgärder med en total investeringsvolym på 8 miljarder kronor. Regeringen har inte planerat avsätta mer medel till klimatinvesteringar i denna form. De sista besluten om Klimpbidrag togs i maj 2008 och genomförandet av Klimpprogrammen pågår till och med Samverkan mellan nationell och lokal nivå Klimp bygger på samverkan mellan nationell och lokal nivå. Tanken är att kommuner, företag och andra aktörer ska stimuleras att göra långsiktiga investeringar som både minskar miljöbelastningen och uppmuntrar lokala initiativ. Genom att minska utsläppen av växthusgaser bidrar Klimp till att det svenska klimatmålet nås, samtidigt som det lokala klimatarbetet stärks. Ett klimatinvesteringsprogram består av åtgärder som till största delen utgörs av fysiska investeringar. De löper normalt under fyra år och slutrapporteras därefter. En ambition är att utvecklingen av teknik och styrmedel på sikt kan vara pådrivande för en hållbar utveckling, samtidigt som det kan ge konkurrenskraft åt det lokala näringslivet. Halmstads Klimp Halmstads kommuns klimatinvesteringsprogram innehåller teknikutveckling av förnybara energikällor, energieffektivisering och insatser för att stimulera till klimatsmartare resvanor. Den beräknade utsläppsminskningen av koldioxidekvivalenter (som innebär att alla minskade utsläpp är omräknade till koldioxid) som en följd av Klimatinvesteringsprogrammet är ca ton/år. De sju åtgärderna i Halmstads Klimp-program är: 1) Biogas blir till fordonsgas 2) Biogas ur matavfall 3) Mer energi ur soporna 4) Energisnål gatubelysning 5) Klimatsmarta resor 6) Information och folkbildning 7) Vetenskaplig utvärdering 3

5 B) UTVÄRDERINGENS METODIK Halmstads kommun har gett i uppdrag åt Högskolan i Halmstad att utvärdera programmet. Det är Fil.dr. Ove Svensson och Fil.mag. Roger Orwén som ansvarar för denna. Utvärderingen presenterar fortlöpande resultat från respektive åtgärd och klimatinvesteringsprogrammet i sin helhet. Denna typ av utvärdering som följer åtgärderna under tiden de pågår och samtidigt presenterar dem för en större publik än normalt, har tidigare genomförts av den kommunala miljösatsningen Lokalt investeringsprogram, LIP ( ). Denna utvärdering uppmärksammades av både Naturvårdsverket och Länsstyrelsen och fick goda rekommendationer. Vi hoppas att utvärderingen även denna gång både kan vara ett stöd för styrning och ett bra underlag för informationsspridning. En utvärderingstrappa - från aktivitet till mål Logical Framework Approach (LFA) utgår från målen med en åtgärd och vad som bidrar till att dessa uppnås. Den konstruerar en logisk modell där åtgärdens aktiviteter antas leda till vissa effekter, som antas ge vissa resultat och leda till att de angivna målen uppnås. Sedan analyseras programmets övergripande mål, där hela programmet bedöms. Figur 1. Utvärderingstrappa Övergripande mål Genom att bedöma alla åtgärdernas måluppfyllelse kan hela programmet värderas. Mål Målet är det åtgärden syftar till att uppnå, exempelvis reducering av koldioxid, energibesparing eller beteendeförändringar. Resultat Resultatet är en sammanfattande bedömning av de effekter respektive aktivitet antas leda till. FÖRÄND- RING Effekter Effekter är det som respektive aktivitet antas leda till. Exempelvis antas utbyte av armaturer leda till minskad användning av bly. Sex åtgärder Det drivs sex åtgärder inom klimp-programmet och det är ett flertal aktiviteter som skapas inom varje åtgärd. BASLINJE - TILLSTÅND FÖRE ÅTGÄRDENS START 4

6 För att kunna bedöma förändringar inom åtgärderna, är det viktigt att klargöra tillståndet vid åtgärdens start (baslinje). De mått på förändring som används utgår alla från baslinjen. De variabler som mäter förändringen kan antingen vara förhållanden som följs över tid eller beräkningar av dessa utifrån givna schabloner. Utvärderingen baseras på såväl kvantitativa som kvalitativa data. Redovisningen av respektive åtgärd, dess målsättning och i vilken omfattning denna uppfylls innebär att komplexa förhållanden ibland reduceras till mera lättillgänglig information. Måluppfyllelse Varje åtgärd liksom programmet i sin helhet har i ansökan angett en rad mål som skall uppnås. Det kan gälla i vilken omfattning en åtgärd bidrar till energibesparing, utveckling av ny teknik, ökad kunskap eller andra önskvärda tillstånd som skall uppnås. Blir det exempelvis den energibesparing som ansökan har utgått från har målsättningen infriats till 100 %. Når man bara halvvägs har denna infriats till 50 %. För att illustrera graden av måluppfyllelse används en "termometer". På denna kan man avläsa graden av måluppfyllelse i procent (%). Har de infriats till 50 % eller 100 % framgår detta av termometern. Reducering av miljöproblem som mål Det är inte alltid som miljömål anges som tillstånd som skall uppnås utan som problem som skall reduceras. Målen har då inte angetts utifrån vad som vore acceptabla förhållanden, utan i vilken grad man lyckas exempelvis reducera energianvändningen. Denna del, att även om ett mål uppnås fullt ut behöver det inte innebära att problemen har minskats i någon nämnvärd omfattning, kommer längre fram att lyftas fram i utvärderingen. Kvalitativa kommentarer En alltför långt driven förenkling av redovisningen av utfallet av åtgärderna och av programmet i sin helhet riskerar att trivialisera miljöåtgärderna. För att motverka detta har de kvantitativa måtten kompletterats med kommentarer som lyfter fram olika aspekter på åtgärden. En strävan har varit att låta de intressenter som är närmast berörda komma till tals. Målsättningen är inte att göra några avvägningar mellan olika intressen, utan enbart att redovisa vilka synpunkter som kommit fram genom intervjuer, enkäter eller på annat sätt. Denna rapports intervjuer Denna rapport baseras främst på intervjuer med projektledare för de sex åtgärderna, intervjuguide finns i bilaga. Fem av de sex intervjuerna genomfördes via telefon, en på respondentens arbetsplats. En intervju genomfördes 3 september, övriga 5-8 oktober. Intervjuerna tog mellan 45 minuter till 1,5 timmar. Frågorna syftade till att få en beskrivning av vad som faktiskt har genomförts och intervjupersonens egen uppskattning av arbetet i förhållande till målen. Frågorna skickades till respondenterna cirka en vecka före intervjuerna, för en möjlighet att förbereda svaren. Vilket också alla verkade ha gjort de var alla väl förberedda vid intervjutillfället. 5

7 Observation vid åtgärdsträffar En del i underlaget till utvärderingen är också deltagande på s.k. åtgärdsträffar, där projektledare/kontaktpersoner från varje åtgärd träffas och delger varandra utvecklingen hittills, ofta kombinerat med studiebesök. Efter varje träff har utvärderaren skrivit ut anteckningar. Ett annat underlag är observationer av hur gruppen fungerar, utbyte av åsikter, ev. samarbeten m.m. Kontinuerlig utvärdering av åtgärder och program Via hemsidan kan läsaren följa de sex åtgärderna och i vilken omfattning de har nått upp till sina målsättningar genom att i menyn klicka på rutan för respektive åtgärd. Det berättas först om mål och måluppfyllelse sedan görs en mer omfattande beskrivning av åtgärden. Därpå följer analys och diskussion om hur långt åtgärden har utvecklats i förhållande till sina målsättningar. En bedömning av hela programmet görs genom att åtgärderna bedöms sammantaget, inte bara var för sig. Exempelvis är ett övergripande mål att programmet ska bidra till att reducera utsläppen med ton koldioxidekvivalenter. Detta mål om koldioxid, tillsammans med andra mål bedöms i kommande utvärderingar under rubriken Sammanfattning utvärdering av programmet. Den första utvärderingen genomfördes våren 2008 och den andra hösten Kommande utvärderingar, då nya resultat presenteras på hemsidan, sker hösten 2010 samt en avslutande och sammanfattande bedömning våren Identifiera orsaker till måluppfyllelse Varje åtgärds aktiviteter leder till effekter av olika slag. Exempelvis kan ny teknik vid Plönninges biogasanläggning leda till att rågas kan användas till fordonsgas. Men även om denna teknik lyckas, behövs det gasfordon för att kunna nå en reducering av utsläppen. I utvärderingen berättas det därför om både enskilda effekter, exempelvis den nya tekniken vid Plönninges biogasanläggning och det som blir det sammantagna resultatets effekter på miljön. Exempelvis i vilken utsträckning den nya gasen kan användas till gasfordon och ersätta bensin-/dieselfordon. Vad som påverkar ett resultat kan vara enskilda förhållanden, men det kan också vara flera orsaker som sammanfaller. Exempel på orsaker kan vara efterfrågan på en marknad, politiska beslut, en åtgärds organisation och ledning, ledningens och medarbetares engagemang m.m. Åtgärder med ekonomisk tillväxtpotential Utvärderingen kommer också att ge förslag på åtgärder som kan föras in i andra sammanhang. Främst handlar detta om insatser som kan ha en utvecklingspotential ur ett ekonomiskt tillväxtperspektiv. 6

8 C) SAMMANFATTANDE VÄRDERING AV PROGRAMMET Fram till november 2009 har två av åtgärderna, Biogas blir till fordonsgas vid Plönningegymnasiet och Mer energi ur soporna vid HEM avslutats. Övriga fyra arbetar med åtgärdsbeskrivningarna och genomför aktiviteter för att komma närmare målen. De två avslutade åtgärderna uppnådde i stort sett målen, det var endast konvertering av en gastraktor i Biogas till fordonsgas som inte blev genomfört (men är på gång). Energisnål gatubelysning har ett år kvar på projekttiden, men är redan nu på väg att nå målen. Klimatsmarta resor samt Information och folkbildning går efter ungefär halva projekttiden enligt plan. Biogas ur matavfall är den åtgärd som har varit mest osäker, men är även den på väg att genomföras. Figur 1. Måluppfyllelse i procent I rapporten beskrivs hur långt varje åtgärd har kommit i förhållande till målen, några möjliga orsaker till utfallet samt om det finns något som skulle kunna göras annorlunda. Betraktat utifrån programnivån är det några delar vi önskar lyfta fram, vilka presenteras nedan. 7

9 Intressanta och lärorika åtgärdsträffar Tre till fyra gånger per år har alla åtgärderna under ledning av samordnaren för programmet träffats. På dessa träffar har man berättat om sina strävanden och ofta har mötet genomförts i samband med ett studiebesök. Åtgärdsträffarna verkar ha gett mycket tillbaka, även om de inte har haft en direkt koppling till det egna projektet. Det har inte blivit några faktiska synergieffekter, men jag har lärt mig om de andra projekten. Det har fungerat jättebra med mötena, de borde absolut få fortsätta. Det är spännande att delge eget och ta dela av andras, studiebesöken har också varit givande. Det är intressant att ta del av konkreta utvecklingsprojekt för miljön. Man får ett annat engagemang för andra projekt, vilket är stimulerande och ger nya idéer. (En åtgärdsägare) Samarbete och engagemang är nyckelord På frågan om anledning till att åtgärden har eller är på väg att nå målen, återkommer åtgärdsägarna ofta till betydelsen av samarbete och engagemang. Vikten av samarbete är extra tydlig i Biogas till fordon, Mobilitetskontoret samt Information och samordning. Utvecklingskraften ser ut att finnas i samverkan mellan aktörer. Det verkar också krävas engagerade personer i och runt insatserna, både åtgärdsägarna och inom andra involverade organisationer. Personer som brinner för ett område och vill skapa något nytt. Varför det har gått bra? Främst tack vare goda samarbetspartners som glöder för sitt jobb. Att det finns en bra kommunikation och att de har bra produkter. Att vara innovativ, entusiastisk och positiv och att inte bara titta på att sälja sin produkt är viktigt. Även att vara intresserad av utveckling, att vilja följa upp och ändra. (En åtgärdsägare) Lyfta fram biogasen på Plönninge? Biogasanläggningen på Plönninge har tillsammans med Bioenergicentrum Halland skapat nya förutsättningar för att sprida utvecklingen av biogas. Detta bland annat genom ett tätare samarbete med LRF och Högskolan i Halmstad. En del i åtgärden Information och folkbildning är att förstärka och komplettera åtgärdsområden i programmet. Då två av åtgärderna utvecklar biogasanvändningen samt att det verkar finnas en stor potential, kan kanske biogasutvecklingen ytterligare förstärkas via informationsåtgärden? Lyckad matkampanj, även koppla till biogas? Klimatsmartkampanjen inom Information och folkbildning har blivit uppmärksammad i media och fått bra spridning. Frågor kring mat, som exempelvis livskvalitet, transporter, den ökade köttkonsumtionens inverkan på utsläpp av växthusgaser har den senaste tiden varit aktuella i samhällsdebatten. Kanske kan ett spår vara att även kommunicera den tydliga kopplingen som finns till biogasprojekten, att matavfallet kan användas till (främst) fordonsbränsle. 8

10 Hur jobba in kunskap från Klimp i ordinarie verksamhet? Ett vanligt fenomen är att det skapas projekt med tillfälliga medel, och när dessa är slut försvinner både verksamheten och kompetensen. I programmet finns ett par åtgärder, exempelvis Klimatsmarta resor och Biogas blir till fordonsgas, där kunskap skapas som kan vara värdefull för kommande insatser. Det finns dock en risk att denna kunskap inte tas tillvara och inte arbetas in i ordinarie verksamhet. Kanske är det en värdefull uppgift att fundera igenom sätt att föra vidare nya erfarenheter från klimp? Hur mäta förändring? Bland de åtgärder som bygger en anläggning eller liknande, är det lätt att bedöma förändring. Svårare är det att bedöma beteendeförändringar och om det är just en viss insats som har lett till ett mer önskvärt beteende. Men det går att bedöma om exempelvis resmönster har förändrats i kommunen, och det går att ta reda på hur en viss aktivitet har uppfattats som kan ge ledtrådar till insatsernas effekt. Även om det aldrig går att bli helt säker. Kanske kan det läggas mer kraft på att följa upp förändring. För att kunna få någon uppfattning om resmönster i kommunen, bör det dock snart genomföras en så heltäckande resvaneundersökning som möjligt. Ekonomisk tillväxtpotential? Två åtgärder handlar om information och kunskapsspridning, tre använder beprövad teknik (energisnål belysning, rökgaskondensering och befintlig teknik kring avpaketering) medan biogasanläggningen ligger i framkant i Sverige med delvis ny teknik. Här verkar också finnas den största potentialen till ekonomisk utveckling. Det täta samarbetet med LRF och Högskolan i Halmstad skapar också bra förutsättningar för vidare affärsutveckling, kanske kan än mer insatser prövas här för att utveckla nya affärsmodeller? 9

11 1. BIOGAS BLIR TILL FORDONSGAS Utveckling av biogasanläggningen På Plönningegymnasiet norr om Halmstad drivs en biogasanläggning i Region Hallands regi. Det är en demonstrationsanläggning där gasen främst används vid uppvärmning av vatten för delar av skolans lokaler. Rötresten, det som blir kvar efter att gas utvunnits, används som gödningsmedel och sprids på skolans marker (s.k. biogödsel). Den nya tekniken är uppförande av en uppgraderingsanläggning, ny inmatningsutrustning för organiskt material samt att konvertera en traktor till gasdrift. Det finns cirka 15 gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige, varav många är lokaliserade norröver. Det finns dock bara två som idag producerar både kraftvärme, fordonsgas och el. Det är Plönninge och Öknaskolan vid Tystberga gård i Sörmland (norr om Nyköping). Plönninges uppgraderingsanläggning renar rågas - som uppstår när organiskt material rötas i en lufttät kammare - från koldioxid och andra restprodukter för att producera fordonsgas. Denna teknik gör det möjligt att vid gårdsbaserade biogasanläggningar gå direkt från rågas till fordonsgas. Idag matas biogasanläggningen främst med gödsel från skolans mjölkkor, men även med små mängder av annat organiskt material, som frukt och grönsaksavfall, hästgödsel, kasserat ensilage och vegetabilisk olja. För en bättre hantering och samtidigt öka inblandningen av fastare material, kommer anläggningen att kompletteras med en ny inmatningsutrustning, vilket även skapar förutsättningar för ökad gasproduktion. Ny teknik vid Plönninge biogasanläggning för fordonsgas Åtgärden utvecklar således ny teknik vid Plönningegymnasiets biogasanläggning. Det är både en uppgraderingsanläggning för att producera fordonsgas och en inmatningsutrustning för organiskt material. 10

12 Ett annat syfte med satsningen är att demonstrera ny teknik för att stimulera energiproduktion på lokal gårdsnivå, inom i första hand det halländska lantbruket. Då mycket tyder på att vi bör komma bort från fossilsamhället, kan kanske lantbruket komma att spela en väsentlig roll som ny producent av förnybar energi. Det finns också en ambition vid Plönningegymnasiet att byta ut fordonsparken till gasdrivna fordon. Tidsplan och samverkan med andra Åtgärden pågick september 2007 till december 2008 och ingår i Halmstads kommuns satsning på biogas där kommunen samverkar med det kommunala bolaget HEM AB, Högskolan i Halmstad och Plönningegymnasiet. För åtgärderna på Plönninge sker även samverkan med LRF, LRF-konsult, Hushållningssällskapet samt Lantmännen Maskin. Mål 1. Kunskapsöverföring 2. En anläggning för framställning av fordonsgas 3. Konvertering av en traktor till gasdrift 4. En inmatningsutrustning till rötkammaren Måluppfyllelse Åtgärden har genomförts som planerat, bortsett från problemet med att konvertera en traktor till gasdrift (se mer nedan). För att fira starten av gastankningen, hölls en invigning för ett 50- tal inbjudna i april Där Göran Karlsson, regionstyrelsens ordförande i Region Halland, var en av dem som lovordade satsningen. 1. Kunskapsöverföring Kunskapsöverföringen innefattar framtagande av känd kunskap inom biogasproduktion, sammanställning och dokumentation, framtagande av utbildningsmaterial och folkbildning mot riktad målgrupp. Åtgärden genomför inga särskilda insatser utan det sker i samverkan med annan verksamhet. I åtgärden betonas främst två målgrupper för kunskapsöverföringen. Dels Plönningegymnasiets gymnasieelever för en grundläggande inblick och förståelse för förnyelsebar energi, och då särskilt biogas. Dels lantbrukare som både har intresse av bioenergi och intresse av en framtida investering. För denna grupp planeras kortare utbildningar, seminarier och föreläsningar med fokus grundläggande kunskaper samt tekniska byggnationsfrågor. Följande delar ingår i kunskapsöverföringen: 1. Framtagande av känd kunskap inom biogasproduktion 2. Sammanställning och dokumentation 3. Framtagande av utbildningsmaterial 4. Folkbildning mot riktad målgrupp 11

13 Kommentar För cirka tre år sedan tog Plönninge initiativet att bjuda in Högskolan, LRF, LRF-konsult, Region Halland och Hushållningssällskapet i Halland i syfte att bilda ett bioenergicentrum på Plönninge, med utgångspunkt från den befintliga anläggningen och erfarenhet av undervisning. Samarbetet har bland annat resulterat i en informationsskrift om gårdsbaserad bioenergiproduktion, en förstudie om rötning av torrare produkter och ett antal seminarier och föreläsningar. Denna idé om att utveckla ett bioenergicentrum lever vidare. Region Halland har blivit beviljade medel ur Regionalfonden inom EU:s strukturfonder, där Nutek är ansvarig myndighet, för att kunna driva projekt Bioenergicentrum Halland som skall utveckla ett centrum med seminarier, work shops, nätverk, mässor m.m. Det har under projekttiden anordnats ett flertal studiebesök vid biogasanläggningen och samarbetet med Bioenergicentrum Halland har fortsatt. De har hjälpt till, och hjälper också framöver till med att utarbeta informationsmaterial - som hemsida, broschyrer över anläggningen, nya posters, skyltmaterial utanför anläggningen med Klimp logotyp och flödesschema som tydliggör på utsidan av anläggningen då den inte är bemannad. Bioenergicentrum Halland står för både utförande och kostnader. Vid slutet av projekttiden var aktiviteten i Bioenergicentrum låg - när detta skrivs verkar aktiviteten återigen ha ökat. Även samverkan med LRF och Högskolan i Halmstad har kommit igång på nytt, vilket upplevs som värdefullt. Det finns ett behov av att skapa och vidareutveckla arenor för samverkan kring biogasutvecklingen. I samarbetet har Plönninge den mer jordnära och handfasta delen, LRF har kontakten med lantbrukarna samt affärsutveckling och högskolan står för forskning (t ex undersöka substrat och rötresters påverkan på åkermarken). Hemsida En hemsida har startats där aktuella produktionssiffror från biogasanläggningen presenteras. Där finns också ett kalendarium där även annan aktuell information om biogas publiceras. Hemsidan vid Region Hallands enhet för Energi och Miljö presenterar också Bioenergicentrum Halland, tillsammans med många andra satsningar inom området bioenergi: Dyr utrustning påverkar medel till kunskapsöverföring De största utgiftsposterna i åtgärden är uppgraderingsanläggningen och inmatningsutrustningen, som blev något dyrare än beräknat. Bland annat ökade kostnader för rostfritt material. När det med andra medel investerades i exempelvis hemsida och informationsmaterial, användes resurserna istället till fysiska investeringar. 12

14 Effekter Det har inte gjorts särskilda satsningar på kunskapsöverföring med medel från projektet inom de områden som definierades i ansökan. Men arbete inom dessa täcks in via olika satsningar från Bioenergicentrum Halland. Uppskattad måluppfyllelse för kunskapsöverföring = 0 % 2. En anläggning för framställning av fordonsgas Plönninges biogasanläggning framställer idag biogas i främst utbildningssyfte, även om en mindre del av skolans vatten värms upp med biogas. För att kunna öka anläggningens användningsområde behöver den kompletteras med ett steg där framställd gas kan uppgraderas till fordonsbränsle. Den nya anläggningen består av utrustning för uppgradering av biogas till fordonsgas med efterföljande gaslager och tankningsutrustning. Uppgraderingsanläggningen består av en vattenskrubber med cirkulerande vatten. Reningssteget består av en 8 m hög kolonn där gasen renas från koldioxid och övriga föroreningar. Därefter torkas och komprimeras gasen. Läs mer om denna process på Biogas till egna fordon Fordonsgasen kommer att användas internt inom Region Hallands två skolor, som dagligen transporterar lärare och elever. I dagsläget produceras i biogasanläggningen motsvarande (energimässigt) drygt 150 liter bensin/diesel per dygn. Skolan har nio bussar och fyra bilar. Dagens producerade energimängd skulle räcka till att förse alla dessa fordon med gas och ändå bli över till värme för skolan. Kommentar Uppgraderingsanläggningen är den största utgiftsposten i projektet, där företaget Biorega är entreprenör. Anläggningen är på plats och löper på bra. Det är viss injustering, som t ex att svavelhalten i gasen varit något hög (som f ö motverkats med att tillsätta pulver med järnoxid, som var ett tips vid studiebesök inom Klimp på biogasanläggning i Falkenberg). 13

15 Tankning av gas har pågått regelbundet i två månader utan problem, nu är det dock nere lite kort. I nu-läget är det två personbilar och en skåpbil som drivs med gas, och fler av Plönningegymnasiets fordon kommer, när avskrivningar är klara, att bytas ut efter hand. Ett litet dilemma för produktionen av gas är sommaren, då korna går ute på fälten. Man försöker lösa detta genom att använda rent ensilage, vilket dock bara kan blandas i till den grad det går att pumpa fram rötmassan. Således fortsätter nu produktion av och tankning med gas vid Plönningegymnasiet. En anläggning som det bara finns två av i Sverige, och den enda som är en försöks- och demonstrationsanläggning. Biorega, menar projektledaren, är också mycket måna om att det ska bli så bra som möjligt, och är ofta själva på plats för att göra ändringar och justeringar. Vilket också leder till lärande för projektledaren, som brukar vara med i processen. Effekter Uppgraderingsanläggningen är således installerad och tre av Plönningegymnasiets fordon tankar på gården. Med vissa mindre tekniska justeringar löper allt på enligt plan. Uppskattad måluppfyllelse för anläggning till fordonsgas = 100 % 3. Konvertering av en traktor till gasdrift En del i åtgärden är att bygga om en traktor till gasdrift. Syftet med konverteringen är att satsa på mindre traktorer inom gårdens närhet. Dessa har nära till tankstället, ger rena avgaser för inomhusarbete och är tystare än en konventionell traktor. Ett annat syfte är att praktiskt demonstrera för elever och andra intresserade. Kommentar Det har inte byggts om en traktor till gasdrift. Detta på grund av att regelverket idag inte tillåter gasdrift, det går till exempel inte att besiktiga gastraktorer. Transportstyrelsen jobbar dock på att finna lösningar. 14

16 Effekter Än så länge har således ingen traktor konverterats, men det pågår insatser för att ändra regelverket. Uppskattad måluppfyllelse för konvertering av traktor = 5 % 4. En inmatningsutrustning till rötkammaren I dag är biogasanläggningen konstruerad för att drivas med flytgödsel. För att utveckla möjligheterna att använda alternativa rötningsprodukter behövs ett förbehandlingssteg som finfördelar och blandar råvaran innan den går in i rötkammaren. Växtodlingsrester, odlade grödor och hästgödsel är exempel på råvaror. Utrustningen består av en mixervagn samt en elevator som matar in materialet till befintlig rötkammare. Ny teknik för torrt material Vid en rötning av torra produkter måste produkten införas i rötkammaren på annorlunda sätt än vid blöta material, exempelvis med skruvar, tryckare eller elevatorer. Då Plönningegymnasiet har cirka 80 hästar är det intressant att utveckla teknik där energigrödor kan blandas med hästgödsel för att på ett lämpligt sätt mata rötkammaren. Frågor som åtgärden söker svar på är proportioner mellan produkter, grad av finfördelning, separation, torrsubstanshalter och uppehållstider i rötkammaren, där det finns flera tekniska komponenter som kan utvecklas och prövas. Vill visa att flera råvaror kan användas Syftet med den nya inmatningsutrustningen är att pröva och visa att det finns olika typer av råvaror och restprodukter från lantbruket samt restprodukter från närliggande verksamheter som kan användas för biogasproduktion. Den syftar även till att ge en ökad gasproduktion genom att exempelvis vegetabiliskt fett från tillverkning av rapsolja kan blandas in. Kommentar Inmatningsutrustning är nu på plats. Efter försök med flera leverantörer som inte levde upp till kraven, bland annat en firma i Ängelholm, fann man en bra produkt hemmavid. Bysmeden i Harplinge, en avancerad smidesfirma, tillfrågades och tog fram ett förslag i liten skala. Det fungerade bra, och sedan togs utrustning fram i full skala. 15

17 Det är, menar projektledaren, inget lätt jobb att skapa denna utrustning. Det gäller att få rätt substratstorlek, och för det krävs rätt knivar. Nu är det en kolv som pressar genom ett antal knivar med visst mellanrum. Det har varit ett problem med för stort mellanrum, men nu mer knivar, och de får då önskvärd storlek på partiklar. Imatningsutrustningen är unik, det finns ingen annan som har denna typ. De flesta har utrustning som sönderdelar materialet i ca 20 millimeters längder, vilka sedan matas in med spannmålsskruv eller liknande. Då Plönninge använder mer flytande material behövs andra lösningar. Ett utvecklingsprojekt pågår tillsammans med både högskolan och LRF där man undersöker substrat (t ex olika former av växtavfall, gödsel och organiskt avfall), därefter byggs småskaliga biogasanläggningar (mycket små, som prototyper) för att prova utfallet vid rötning. Och där tanken är att, om det faller väl ut, det kan byggas gårdsbaserade anläggningar med god kunskap om vilka material som är bra att använda för rötning. Effekter Inmatningsutrustning är på plats och fungerar bra, mindre finjusteringar pågår. Uppskattad måluppfyllelse november 2009 för inmatningsutrustning = 100 % Sammanfattningsvis om resultaten Förutom att konverteringen till gastraktor inte gick att genomföra, har åtgärden löpt på enligt plan. Både uppgraderingsanläggningen och inmatningsutrustningen är på plats och används. Således kan nu Plönninge producera mer gas, både för tankning, uppvärmning och för el. Det finns också, genom den nya inmatningsutrustningen, mer möjligheter att pröva nya substrat och undersöka gasmängd, gaskvalitet och rötresternas påverkan på åkermarken. Införandet av ny teknik är ofta förknippat med trial and error, så också här. I en starkt växande bransch med många nya aktörer kan det vara lurigt att hitta rätt. Till slut fanns lösningen hemmavid, vilket också blev positivt för att lättare kunna göra ändringar på plats. För att anläggningen ska bli användbar krävs samarbete med ett flertal aktörer. Samarbete har skett med t ex Plönningegymnasiet, Högskolan i Halmstad, LRF och Biorega. Samarbeten som också verkar ha stor utvecklingspotential. 16

18 Varför blev det som det blev? Att förstå orsaker till utfallet kan vara lärorikt inför kommande satsningar. Varför har åtgärden lyckats? Sannolikt går de främst att finna i personliga egenskaper och goda relationer till andra. Projektledaren menar att det beror på goda samarbetspartners, som exempelvis Biorega med glöd för sitt jobb, och att kommunikationen har fungerat bra mellan parterna. Det måste också finnas bra produkter. Första inmatningskvarnen funkade inte, sedan fann de bysmeden som var innovativ, entusiastisk och positiv! Det handlar inte enbart om att sälja en produkt, den andra partnern bör också vara intresserad av utveckling och att lära nytt. Att vilja följa upp och ändra om det är nödvändigt. Att ha en lokal aktör som brinner för sin produkt och som har gjort den själv, blir en helt annan sak än storskaligt massproducerat i Tyskland. Engagemang, kunskap och bra kommunikation verkar således vara nyckelord. Kan något göras annorlunda för att förbättra projektet? Projektet/åtgärden är slut, men kommer att vidareutvecklas. Projektledaren menar att det alltid finns saker att utveckla och finjustera gällande tekniken. De vill också ta fram ett annat informationsmaterial och arbeta mer med kurser om bionergi. Kanske än mer med LRF som har mer resurser, kanske också använda lokaler och utrustning på Plönningeskolan. Kanske också mer med kemilärare och andra som kan vara intresserade. Det vore bra, menar projektledaren, att också ha kurs om bioenergins roll i samhället, då kommer anläggningen mer in i utbildningen, vilket den inte riktigt gjort hittills. Här finns det mycket att göra, funderar projektledaren. Samarbetet med högskolan har breddats och kan utökas, likaså gäller LRF. Det finns möjligheter att ytterligare ta vara på den nya tekniken i studie- och demonstrationsanläggningen. En teknik som ligger i framkant i Sverige. Det finns också stora möjligheter till att sprida kunskap om gårdsbaserade biogasanläggningar som kan leda till nya affärsmöjligheter för lantbrukare både lokalt och regionalt i länet (kanske också nationellt och internationellt). En kunskap som också än mer kan föras in i Plönningegymnasiets kurser. 17

19 2. BIOGAS UR MATAVFALL Foto: Lars Andersson Vid HEM, det kommunala bolaget Halmstads Energi och Miljö AB, utvecklas teknik för att på ett bättre sätt än idag ta tillvara livsmedelsavfall, som sedan kan användas till biogas för fordon och uppvärmning. HEM ska även investera i ett gasdrivet fordon för insamling av organiskt avfall. I dag går det förpackade matavfallet från industri och butiker till förbränning för fjärrvärme. Detta innebär visserligen att en del av energiinnehållet tas tillvara, men växtnäringsämnena försvinner ur kretsloppet och hamnar på deponi. Genom att skilja matavfallet från förpackningen, exempelvis gammal korv, ost och mjölk, och använda den energi som finns bunden till biogas, tas energin tillvara på ett mer konstruktivt och miljövänligt sätt. Miljövinster sker på flera sätt. Ett är när biogas används istället för bensin/diesel i fordon. Ett annat när rötresterna återförs till åkermarken som värdefullt näringsämne istället för handelsgödsel. Åtgärden, som beräknas pågå fram till 2010, kommer att utveckla system för att samla in avfallet, upphandla och anpassa teknik för sortering av förpackningar och skapa system för användningen av det avfall som sorteras bort. Därför arbetas på att få fram en teknik för att skilja bort förpackningarna från matavfallet, och sedan köra det rena organiska avfallet till en biogasanläggning. Där utvinns dels biogas, dels kan rötresterna tas tillvara för växtnäring. Mål 1. Utveckla ny teknik för att ta bort emballering från förpackat matavfall. 2. Köpa in ett nytt gasfordon för insamling av matavfall. 18

20 Måluppfyllelse 1. Förbehandling Det var tänkt att den nya förbehandlingstekniken skulle bli en helhetslösning för alla typer av förpackningar, som plast (t ex ketchupflaska), kartong (t ex mjölkförpackning), frigolit och plastfilm (t ex inpackad färs), metallburkar och glas. Och att den teknik som utvecklas i Halmstad kunde bli en demonstrationsanläggning med en prototyp som provas i drift och där vunna erfarenheter sprids till övriga Sverige. Kommentar Ambitionen att utveckla en helt ny teknik har dock fallit. Detta pga av att teknik för avpaketering (förbehandling) redan har utvecklats, vilket gör att det inte är aktuellt inom ramen för detta projekt. Sedan åtgärdsbeskrivningen skapades har det hänt mycket på avfallsmarknaden, vilket innebär att man istället kommer att upphandla och anpassa befintlig teknik. Det blir således ingen demonstrationsanläggning med en prototyp, utan befintlig teknik kommer att användas. Ny teknik för Halmstad, men inte ny för riket. Både förpackat och rent matavfall Det skapades efter hand en referensgrupp som identifierade två steg för det kommande arbetet. Det första var att finna teknik för det rena matavfallet, det som inte är paketerat och som idag inte samlas in. Det andra steget handlar om att finna lösningar för det förpackade avfallet från livsmedelsbutiker. Idag finns det teknik för att särskilja förpackningarna gällande papper, plast och metall, och det gäller att finna den lösning som är mest lämplig för Halmstad. För glas är det svårare, då det inte verkar finns säker teknik för detta idag. Riskerna med att sprida glasavfall på åkermark är alltför stora. Tekniken för glas skulle kunna utvecklas, menar projektledaren, men till en mycket hög kostnad. Steg tre ligger längre fram och rör exempelvis frågor om en egen biogasanläggning för HEM eller att fortsätta transportera avfallet till Laholms och/eller Falkenbergs biogasanläggningar. Lokal klar En lämplig och godkänd lokal har funnits (Stålverksgatan, där tidigare en blästerfirma hade sina lokaler). Man håller just nu på med att rusta upp och göra i ordning. Lokalen, menar projektledaren, lämpar sig väl då det är högt i tak och det finns också en travers. Lokalen kommer att hyras, inte byggas som var planerat i projektbeskrivningen, vilket sänker investeringskostnaden. Troligen blir även tekniken billigare än beräknat i ansökan. Det har dock inte varit lätt att hitta en lämplig plats. Först provades en lokal i Söndrum, där man fick negativt besked av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, då den var för nära bebyggelse. Boende i närområdet var rädda för lukt och olägenheter. Denna process i Söndrum tog cirka 4-5 månader, därefter påbörjades arbetet med att finna ny lokal. 19

21 Från principskiss till konkreta förslag Tidigare har man arbetat utifrån en principskiss för den nya anläggningen, nu undersöks konkreta förslag till tekniska lösningar tillsammans med en konsult. Som också gör en specifik kostnadsberäkning. I november 2009 blir det sannolikt beslut av HEMs ledning om att påbörja ett utvecklingsprojekt. Om HEM trycker på start har de ambitionen att vara klara under sommaren Många fraktioner, men inte glas Anläggningen kommer att bearbeta samtliga fraktioner utom glas (kommer minsta glasbit med ogillas det av bönderna). Det kommer att vara befintlig teknik med befintliga komponenter; troligen beprövad skruvpressteknik. Det blir organiskt avfall från storkök och restaurang samt paketerat livsmedelsavfall. Denna insamlingslinje finns redan, men utökas i samarbete med miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Det kommer att bli en tätare kontakt med dem, där det bland annat ska ses till att det inte slängs organiskt avfall i det brännbara. Avfallet till Laholm? Det är inte, menar projektledaren, självklart att köra det sorterade avfallet till Laholm, men de kör dit tills vidare. Om Halmstads kommun hade en egen biogasanläggning hade avfallet kunnat nyttjas där. Det pågår annat utvecklingsarbete i Halmstads kommun kring biogas, bland annat en biogasutredning för hela kommunen. Projektet har dock inte varit med i diskussioner med andra, det har löpt fristående från annat utvecklingsarbete om biogas. Det går inte heller att invänta biogasutredningen, menar projektledaren, men hade det varit klart var en eventuell biogasanläggning skulle vara, hade de byggt sorteringsanläggningen i samband med denna. Oklar projektbeskrivning har skapat oro, men är nu på rätt spår En oklar projektbeskrivning ledde till många frågor om vad egentligen det var som skulle genomföras på detaljnivå. Den öppna och breda ansökan gav medel för att genomföra ett unikt teknikutvecklingsprojekt, men dess breda ansats har också skapat problem vid genomförandet. Kanske hade inte projektet blivit av utan dessa medel, men samtidigt hade det varit lättare om fler delar hade specificerats och en mer grundlig förstudie genomförts. Några delar som projektledaren lyfter fram: Det gjordes ingen detaljerad förstudie om möjlig teknik på marknaden. Istället definierar ansökan vad man vill uppnå. Projektledaren menar att det vore bättre att beskriva vilken typ av mottagningsanläggning det gäller - att först göra en analys och sedan skriva en ansökan. De har nu fått lösa problemen efter hand, och även fått ändra ansökan efter hand. En av svårigheterna i ansökan har varit att det står skrivet att inte bara organiskt avfall ska sorteras, utan respektive förpackning ska också sorteras, vilket idag inte går att genomföra. Det går till förbränning. 20

22 Således fanns lite kunskap om detaljnivån, mer en vision. Det fanns heller ingen erfarenhet om hur det kunde lösas, vilket gjorde att det tog tid att komma igång. Eftersom inget fanns specificerat har det funnits många olika önskemål om lösningar intern. Otydligheten i ansökan öppnade upp för många idéer, vilket gjorde att det tog längre tid än beräknat. Den oklara ansökan har också skapat ovisshet om den följs eller inte, vilket har lett till tidskrävande diskussioner med olika aktörer. Det har även skapat osäkerheter om det i slutändan går att få Klimp-bidraget. Ett annat problem har varit att projektet inte heller varit riktigt förankrat innan det kördes igång, vilket också gjort det svårt att finna gemensamma lösningar. Men projektledaren menar att de nu är på rätt spår, de har fått information och erfarenheter som behövs. Dels för att projektera och dels för att driftsätta. Tidigare fanns inte tillräckligt med kunskap, de har inte vetat vilken teknik och lokal de skulle välja. Men är nu på rätt spår Även ett arbetsmiljöprojekt En annan viktig aspekt, som projektledaren betonar, är att projektet kanske främst är ett arbetsmiljöprojekt. Idag är det tunga drag och slitmoment, det behövs ett nytt insamlingssystem. Det nya systemet kommer att på plats tömma avfallet i fordonet - i det gamla systemet lyfts och dras kärlen. Man tar den gamla fulla och lämnar ett nytt tomt kärl. Avfallet körs sedan och töms. För detta nya system behövs ett nytt fordon, som kommer att handlas upp. Det finns således flera skäl till en ny mottagningsanläggning för avfall, så det handlar nog istället om när anläggningen blir klar, inte om, menar projektledaren. Effekter En förhoppning är således att åtgärden leder till mindre användning av fossila bränslen för både fordon och uppvärmning genom att mer matavfall används till biogas. Efter att länge varit i en kunskaps- och planeringsfas, är det på gång att skapas en anläggning. Än är det dock inte beslutat att projektet ska genomföras. Uppskattad måluppfyllelse november 2009 för avpaketering = 5 % 21

23 2. Köpa in ett nytt gasfordon för insamling av matavfall Det har inte köpts ett nytt gasfordon, men det har skapats nya erfarenheter om önskvärd insamlingsteknik och det pågår en upphandling. Uppskattad måluppfyllelse november 2009 = 5 % Sammanfattningsvis om resultaten De två målen att utveckla ny teknik för att ta bort emballering från förpackat livsmedelsavfall och att köpa in ett nytt gasfordon för insamling av matavfall har inte uppnåtts. Men åtgärden har arbetat med att studera tekniska lösningar och har vunnit erfarenheter om hur befintlig teknik kan användas i Halmstad samt har funnit lämplig lokal för anläggningen. Om HEMs styrelse väljer att gå vidare med projektet, kan en anläggning vara klar våren Annat som har påverkat arbetet är den interna styrningen, som efter en startsträcka har utvecklats. Bland annat har en referensgrupp tillsatts. Oklarheter i projektbeskrivningen har varit en bidragande orsak till resultatet hittills. Den kraftiga utvecklingen kring tekniska lösningar inom avfallsområdet i landet har också påverkat åtgärden. Exempelvis svårigheten att finna pålitliga leverantörer. Annat arbete som påverkar projektet är en större utredning som pågår i Halmstads kommun om eventuellt införande av en biogasanläggning och andra utvecklingsprojekt kring biogas. Orsaker till måluppfyllelse? På grund av bristande förankring före projektet, en oklar projektbeskrivning och många åsikter kring val av teknik, har det tagit tid för projektet att komma igång. Det har varit svårt att hitta rätt spår vid val av teknik - t ex om det skulle vara helt ny teknik och om det skulle vara en helhetslösning för alla material eller inte. Det har också funnits svårigheter kring lokalfrågan, om det ska vara internt vid Kristinhed eller externt och i så fall platsen för den externa. Men de har fått mer erfarenheter, träffat branschkunniga och har efter hand fått mer kunskap om marknaden, och känner nu att de är på rätt spår. 22

24 3. MER ENERGI UR SOPORNA Genom att kondensera rökgaserna i en av pannorna på Kristineheds kraftvärmeverk kan mer energi utvinnas ur samma mängd sopor. Värmen utvinns ur rökgasen genom rökgaskondensering, vilket innebär att vattenånga kondenseras och ångbildningsvärme avges. Denna kondensering sker med hjälp av en värmeväxlare som placeras i rökgången efter den våta delen av rökgasreningen. För att nyttja den vunna värmen ytterligare kombineras rökgaskondenseringen med en värmepump. Genom att ta tillvara energi som idag släpps ut genom skorstenen kommer fjärrvärmeproduktionen att kunna öka med 9 MW eller ca MWh/år (7 MWh/år motsvarar ungefär uppvärmningen av en halv normalstor villa, vilket således innebär att den nya värmen kan värma upp drygt villor). Den nyproducerade värmen används sedan i fjärrvärmenätet och kan därmed ersätta en del av de fossila bränslen som fortfarande används. Mål Öka fjärrvärmeproduktionen från anläggningen genom att installera rökgaskondensering i processen. Måluppfyllelse Till 99 % klart Upphandling av entreprenörer för bygg- och installationsmoment, som exempelvis arkitektur och kvalitetsansvariga, har genomförts och byggnation startades i januari Investeringen blev större än förväntat, men den utvunna värmeeffekten garanteras bli högre. Den nya anläggningen kommer att öka värmeeffekten från anläggningen med drygt 9 MW. Från maj 2008 var det fysisk byggnation på plats och i september monterades den första delen, den så kallade direktkondenseringen och därefter monterades värmepumpen. Provdrift för direktkondenseringen slutfördes i december 2009 och den är sedan dess igång. Värmepumpen togs i drift under mars

25 Provdriften för värmepumpen har dock påbörjats eftersom inte värmepumpen inte uppfyller garanterad prestanda p g a ett fel på värmepumpens generator. Generatorn byttes den 19 november, och därefter planeras intrimning och provdrift ske. Man kan grovt dela upp anläggningen i två delar. Den ena delen är direktkondensering (ca 5,5 MW extra), den andra är den extra energi som värmepumpen ger (ca 3,5 MW). När det är kallare ute blir den totala effekten större med värmepumpen. Effekten kan då bli lika stor hela tiden. Annars sjunker uttaget när det är lägre returtemperatur på nätet. Uppskattad måluppfyllelse november 2009 = 99 % Sammanfattningsvis om resultaten Åtgärden, som ekonomiskt sett är den största i klimp-programmet, och även bland de största investeringarna i landet, har löpt på enligt plan och är klar (förutom kommande byte av värmepumpen). Det blir också högre effekt än vad som uppgavs i ansökan (9 Mw istället för 7). Orsaker till måluppfyllelse? Projektet har löpt på utan några större hinder. Vad kan vara några av orsakerna? Projektledaren menar att det har varit bra planering - det har fungerat från början med både upphandling och genomförande. Ett krux har dock varit att de bara fick en leverantör, det är få som har erfarenhet av denna teknik. Nödvändiga beslut har tagits av HEMs styrelse. Bland annat har de haft tiden att kunna genomföra projektet, där en anställd har jobbat cirka 75 % med projektet. Arbetet har också underlättats av att Klimp-samordnaren varit ett stöd vid bland annat bidragsdelen och vid rapportering. De är överlag väldigt nöjda. Det har fungerat bra, både med egna organisationen och vid samarbetet med kommunen. 24

26 4. ENERGISNÅL BELYSNING Teknik- och Fritidsförvaltningen byter under perioden ut cirka 25 % av Halmstads kommuns belysningspunkter. Genom att äldre gatubelysningsarmaturer byts ut till mer energisnåla alternativ, och trafiksignallyktor med lågvoltslampor byts ut till lykthus med lysdioder, sparas energi och det blir samtidigt bättre ljus. Längre livslängd minskar också bytesfrekvensen och därmed underhåll och transporter samt deponeringen av uttjänta lampor. Ytterligare en effekt är minskad användning av bly. Mål 1. Minskad energiförbrukning med kwh (1,4 gwh) 2. Minskade transporter 3. Minskad deponering av uttjänta lampor 4. Minskad användning av bly Måluppfyllelse 1. Minskad energiförbrukning Elförbrukningen för Halmstads kommuns cirka belysningspunkter uppgår till cirka kwh (12 gwh) och står för cirka 2/3 av driftskostnaderna för kommunens offentliga belysning. 25

27 Åtgärdens förmodade minskning av energiförbrukningen med kwh/år, är en minskning med runt 12 % av den totala förbrukningen under ett år. Vilket både minskar kostnaderna och reducerar utsläpp av koldioxid. En normalvilla använder cirka kwh/år, alltså motsvarar minskningen nära 96 normalvillor. Utbyte av lampor och armaturer Energibesparingen kommer att ske via utbyte av kvicksilverarmaturer i gatubelysningen och utbyte av lågvoltslampor i trafiksignaler. Där totalt 160 fordonssignaler och 240 cykel- /gångsignaler kommer att bytas. Energibesparingen vid utbyte av kvicksilverarmaturer uppkommer då de nya ljuskällorna av högtrycksnatrium, som har en effekt om 70 W, ersätter de gamla på 120 W. Besparingen blir här kwh/år. Till detta kommer en besparing på kwh/år när trafiksignalernas lågvoltslampor om 27 W byts till lykthus med dioder 10 W. Kommentar Åtgärden fortlöper som planerat och utbyte av såväl armaturer som trafiksignallyktor har gjorts från 2007 till nu i tänkt omfattning, även något mer. Fram till november 2009 hade totalt armaturer bytts ut, med en energibesparing på kwh/år, och 369 trafiksignallyktor har bytts ut med en besparing på kwh/år. Ett konkret exempel För att åskådliggöra vad det kan handla om, hämtas ett exempel från korsningen Laholmsvägen-Grönevångsvägen. Här har det gjorts ett utbyte av fordonssignaler och cykel/gångsignaler till natriumljus samt tryckknappslådor från lågvolt till LED (lysdioder), vilket minskar förbrukningen i korsningen från till kwh/år. Motsvarande en minskning med 76 %. Byte från gamla glödlampor till nya dioder i både trafiksignaler och tryckknappslådor, har lett till en, menar projektledaren, imponerande besparing. Där en korsning kan leda till en besparing som motsvarar (ungefär) en halv villa! Det gula ljuset funkar Gällande de lampor som används nu, högtrycksnatrium, har det gula skenet fungerat bra, menar projektledaren. Det upplevs ofta som behagligt och det sprids brett. Dock tar gult ljus bort en del färger, vilket gör att omgivningen inte blir lika tydlig. Men ändå har de flesta platser fått bättre ljus, då tidigare armaturer ofta hade slitna glas som hindrade ljuset att spridas. De nya lamporna har också bättre spektra, vilket ökar spridningen. 26

28 Effekter Arbetet hittills från 2007 till november 2009 har redan lett till att 92 % av den förväntade energibesparingen har uppnåtts, vilket är en besparing på kwh/år (motsvarande ca 88 normalvillor!). Uppskattad måluppfyllelse hittills för minskad energiförbrukning till november 2009 = 92 % 2-4. Minskade transporter De nya dioder som kommer att användas i signallyktor har en livslängd som uppskattas vara 30 gånger längre än för glödlampor, vilket innebär en minskning av andelen ljuskällor som deponeras. Dessutom kan antalet underhållstransporter till signalkorsningarna halveras. Det innebär även att signallyktor med ljuskällor som innehåller bly kan avvecklas. Vissa armaturbyten i gatubelysningar kräver mer insatser, då man även behöver förändra stolpen, t ex att såga av s.k. metkroksstolpar. Kostnader som dock ingår i projektets kalkyl. Kommentar Projektledaren menar att de fyra inspektionsrunderna till belysningsstolpar kan minskas till tre. Det blir också mindre akututryckningar för trasiga lampor. Men såväl dessa uppgifter och uppgifter om hur stor minskningen är av deponerade ljuskällor samt den minskade användningen av bly får vi återkomma till i kommande utvärderingar. Sammanfattningsvis om resultaten Åtgärden löper på enligt planerna, där utbyte av armaturer och lampor i trafiksignaler sker med ungefär ¼ per år fram till år Det är ett tacksamt projekt att dra runt, klara och tydliga besparingar för både miljö och ekonomi. Och det kan göras med befintlig organisation och teknik, inga större omändringar har varit nödvändiga. 27

29 Orsaker till måluppfyllelse På teknik- och fritidsförvaltningen har man arbetat med utbyte tidigare, organisationen var således klar att jobba med projektet från början. Det är också beprövad teknik och kräver heller inte några särskilda tillstånd. Det har också underlättat att förvaltningens egna belysningskillar har kunnat göra stora delar av jobbet. Hur förbättra? Projektledaren menar att ett sätt att utveckla projektet är att bevaka om det dyker upp ny teknik för lamporna som är bättre. De fortsätter följa teknikutvecklingen, om de hittar något bättre för de in dem istället. 28

30 5. KLIMATSMARTA RESOR Konsument Halmstad på Österskans har utökats med ett mobilitetskontor. Mobilitetskontorets uppgift är att stimulera Halmstadbor till klimatsmartare resval för minskade koldioxidutsläpp. Ambitionen är att locka fler till att cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool eller samåka för att skapa ett mer ekologiskt hållbart resande i Halmstads kommun än idag. Trafiken på våra vägar står för ungefär en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp, uppger mobilitetskontoret på sin hemsida. De hävdar också att ungefär hälften av bilresorna är högst fem kilometer långa. De korta resorna är sämst för miljön - en bil har gånger högre utsläpp per kilometer de första tre kilometrarna. Samtidigt är det just de korta resorna som är enklast att ersätta med cykel eller gång. Mobilitetskontoret sprider kunskap till kommuninvånarna och samverkar via nätverk med till exempel näringsliv och föreningar. Ambitionen är att öka förståelsen för behovet att minska koldioxidutsläppen, så att fler gör mer miljövänliga resval. Huvudsakligt mål Att fler Halmstadbor upptäcker det positiva i att cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool eller samåka, vilket leder till minskade koldioxidutsläpp. Aktivitetsmål De mål som beskrivs ovan är det som aktiviteterna sammantaget ska leda till, effekten av insatserna. I projektets aktiviteter finns både mål för beteendeförändringar och för det som ska genomföras. Exempelvis om hur många som har tagit emot information, antal deltagare på aktiviteter m.m. Dessa mål, hämtade från åtgärdsbeskrivningen, är: Hälsotramparna - 20 hälsotrampare ska ha deltagit i projektet - Minst 75 % av hälsotramparna fortsätter med sina resvanor - Hälsotramparna har inspirerat minst 1 % av kommunens befolkning att följa i deras hjulspår 29

31 Utställningar - Minst 800 personer har tagit aktiv del i utställningarna Arbetsplatser - Minst tio arbetsplatser har fått personligt besök och information av representanter från mobilitetskontoret varje år. Trafikantveckan - Minst 300 personer varje år ska ha deltagit i aktiviteter under trafikantveckan - 25 % av kommunens invånare ska ha nåtts av information om trafikantveckan Vårbiennal - Antalet startande i vårbiennalen har ökat med minst 20 % från första till andra biennalen Höstbiennal - Antalet deltagare i höstbiennalen har ökat med minst 50 % från första till andra biennalen Måluppfyllelse Hälsotramparna Aktiviteten Hälsotramparna genomförs under 2008 och 2009 i syfte att inspirera till korta pendelresor med cykel istället för bil och visa på vinster inom miljö, hälsa och ekonomi. Nitton hälsotrampare rekryterades för den första cykelperioden april till oktober Rekryteringen genomfördes via annonser i Hallandsposten, information på kommunens hemsida, affischering och utskick till arbetsplatser. De utvalda deltagarna, där cirka tre av fyra kommer från kommunala förvaltningar och övriga från företag, har minst tre km till arbetet enkel väg, reser i vanliga fall med bil och motionerar sparsamt. Alla har utrustats med cykelhjälm, cykeldator, regnställ, reflexväst och cykelväskor. Deltagarna har också skrivit på ett kontrakt där de förbinder sig att cykla till arbetet under perioden och ställa upp på två konditionstester (en gång före, en gång efter). De skriver även träningsdagbok som rapporteras in varje månad och de tillåter att testresultat används i kommunens utvärdering och marknadsföring. Hälsotramparen bjuds också in till fyra-fem träffar under perioden för peppning, erfarenhetsutbyte och inspirerande föredrag om till exempel kost och motion eller hållbart resande. Ett av målen med hälsotramparna är att minst 15 av dem som deltar i projektet varje år fortsätter att resa till och från jobbet på ett klimatsmart sätt efter periodens slut. Ett annat mål är att deltagarna ska ha inspirerat andra i sin omgivning att förändra sitt resande. 30

32 Kommentar På kommunens hemsida berättas att under 2008 ställde 18 Halmstadbor bilen och började cykla till jobbet istället. Mellan den 28 april och 31 oktober cyklade de sammanlagt mil till och från arbetet. Tack vare det, uppger hemsidan, minskade de sina utsläpp av koldioxid med kg under cykelperioden. Andra positiva effekter av cyklandet, fortsätter hemsidan, var förbättrad kondition och minskade midjemått (1-10 cm). Dessutom upplevde många att de kände sig piggare och att cyklandet hjälpte dem att hantera sin stress. Flera i gruppen sade också att de sparat en hel del bensinpengar. Projektledaren menar att det varit ett roligt projekt att jobba med, deltagarna har alla fått bättre kondition och mår bättre! Det kommer också längre fram att göras en uppföljning av dessa deltagares resvanor, om det har blivit en varaktig förändring och om de har inspirerat andra. Arbetet med hälsotramparna, som har fortsatt under 2009 med en ny grupp, har hittills varit en betydande del av arbetet inom Mobilitetskontoret. Under första året skapades aktivitetens struktur och innehåll, vilket har underlättat 2009 års arbete. Det är några skillnader i grupp två, som cyklade fram till oktober 2009, jämfört med första gruppen. Förutom att gruppen är större, 28 personer, är det ett samarbete med Länssjukhuset i Halmstad. De har delat upp gruppen mellan sig och hjälps också åt med träffarna kring t ex miljö, säkerhet och hälsa. Det nya samarbetet upplevs som mycket positivt av projektledaren. Förutom att det är roligare ger det bättre spridning och de delar på det praktiska kring t ex hälsoundersökningarna. Projektet har också lyckats väl med att komma ut till allmänheten via media, där bland annat Hallandsposten har nappat med flera artiklar. Uppnås målen? Det finns således ett flertal mål för hälsotramparna. Ett av dem är att sammanlagt 20 personer ska delta, vilket med råge har uppnåtts. I kommunens regi har hittills 40 personer deltagit plus sex personer från Landstinget Halland. Ett högre deltagarantal blev möjligt via omfördelning av medel, främst genom att inte använda resurser till nya cyklar för deltagarna. Övriga mål; att 75 % ändrar sitt beteende och fortsätter med sina resvanor samt att hälsotramparna har inspirerat en procent av Halmstadborna till att förändra sina resvanor, får vi återkomma till. 31

33 Utställningar Poetry bike i maj 08 Samma dag som SM-finalen i Poetry slam vid Halmstads teater - i maj arrangerade mobilitetskontoret Poetry bike i samarbete med cykelfrämjandet. Det ordnades en cykeltur och Emil Jensen - poet, allartist och miljöengagerad - kåserade om sin cykelturné (cyklade 270 mil genom Sverige). Projektledare från mobilitetskontoret var där för att informera och i tält utanför teatern fanns också enklare cykelservice, där kommunala Haldahuset 1 hjälpte till. Mobilitetskontoret hade cirka 150 besökare i tältet, cirka 50 var på föredrag med Emil och cykelturen lockade 12 personer. Andersbergsfestivalen i maj 08 Mobilitetskontoret och övriga verksamheter på Konsument Halmstad deltog tillsammans med Klimp-samordnaren på Andersbergsfestivalen i maj Det visades en skärmutställning med roll-ups och ett klimattest för att bedöma klimatsmartness i vardagen. Oklart hur många besökare. Stadens dag i augusti 2008 På stadens dag den 23 aug 2008 informerade mobilitetskontoret med hjälp av roll-ups inne i rådhuset, tillsammans med många andra kommunala verksamheter. Cirka 100 personer, bland dem intresserade politiker och besökare som var intresserade av stadsplanering och arkitektur. Komvux i april 09 I april 09 informerade projektledaren tillsammans med Konsument Halmstads energirådgivare på Komvux miljövecka, för totalt cirka 40 pers. Kretsloppet i maj 2009 Kretsloppet var en cykelrunda med miljötema 31 maj Loppet genomfördes i samband med Andersbergsfestivalen och i samarbete med ett flertal föreningar och andra kommunala förvaltningar. Projektledaren var samordnare för hela Kretsloppet. Förutom att ta ansvar för helheten, fanns också material från mobilitetskontoret i starten. Det var dels om att resa till Stockholm och vad det ger för koldioxidutsläpp, dels fanns där en cykelkarta och allmän information om Klimp-programmet. Loppet lockade 80 deltagare och kommer även att genomföras 2010, dock oklart var. Sopoperan i september 2009 Den 4-14 september deltog mobilitetskontoret i den gemensamma utställningen för Klimpprogrammet på sopoperan. Denna stora satsning av det kommunala bolaget HEM för att engagera och informera om hur vi kan minska skadliga utsläpp, via seminarier, utställning och operan Sopoperan. Det uppskattades till cirka 500 besökare och projektledaren upplevde det som att det blev många bra och längre samtal. 1 På halmstad.se berättas att Haldahuset är en kommunal verksamhet och träverkstad som utför arbeten åt kommunala förvaltningar som förskolor, fritidsgårdar, bibliotek, mm. De utför både nytillverkning/renovering och samarbetar med sin slip/lack-verkstad, dekormålning och tapetserarverkstad. De arbetar bl a med möbler, inredningar och leksaker. 32

34 På väg att nå målet? Ett mål är att minst 800 personer har tagit aktiv del i projektets utställningar. Lågt räknat kan man hävda att drygt 900 personer hittills har tagit del av olika former av utställningar, ofta verkar detta ha gjorts på ett aktivt sätt. Arbetsplatser Projektledaren har varit ute och informerat om mobilitetskontoret i skilda sammanhang, exempelvis på komvux och för kulturnämnden. Ett annat exempel är en friskvårdskväll i kommunen för anställda på Sannarpsgymnasiet. Där hade projektet ett eget bord med material om bland annat hälsotramparna. Cirka 100 personer deltog. Två företag har besökts, främst träffar med miljöchefer samt hälso- och miljösamordnare. Vid föredrag på Teknik och kompetenscentrum (TEK) var även flera företag representerade. Målet om att minst tio arbetsplatser får ett personligt besök och information av representanter från mobilitetskontoret varje år har därmed på väg att uppnås. Trafikantveckan Snygg, smart och rik var rubriken för Europeiska trafikantveckan den september. Med budskapet att du blir snygg, smart och rik av att gå, cykla eller åka kollektivt. Under Europeiska trafikantveckan, vilken är en internationell kampanj som lyfter fram stadsoch trafikmiljön, fick besökarna inspiration och tips om resor och vad det kan innebära att ställa bilen lite oftare. Några exempel på innehåll (för en mer utförlig beskrivning, se uppföljning av Trafikantveckan): En programpunkt, som Studieförbundet Vuxenskolan (SV) redan ordnat, var föredrag av metereologen Per Holmgren. Det var fokus mat, men också en del om transporter. Lockade cirka 150 personer. Det informerades här om kommande aktiviteter inom trafikantveckan. Konsument Halmstad arrangerade tillsammans med Transportstyrelsen och Halmstads bilpool en träff på Stadsbiblioteket om att minska bilkostnader och miljöpåverkan. Det kom tolv personer. På lördagen var det inspirationsdag på stan med ett flertal olika aktiviteter. Bland annat stängdes Köpmansgatan av för att visa upp idéer kring kommande gågata. Där fanns bland annat informationstält av Teknik- och fritid, ansiktsmålning av Halmstads City, BVC vid Hertig Knut ställde ut bilbarnstolar och barnens Mjällby hade kreativ verkstad med transporttema. På stora torg var det mycket cyklar, bland annat ställde cykelhandlare från Växjö ut roliga cyklar och elever från Sturegymnasiet visade upp pimpade hojar, vilket också Hallandsposten uppmärksammade. 33

35 Mobilitetskontoret hade med hjälp av Haldahuset inrett tre små tittlådor, där den snygge, smarte och rike var gestaltad Utöver det en liten utställning om hälsotramparna och en chokladtävling om hur mycket det går att äta om man cyklar. Under lördagen uppskattar projektledaren att de genom de olika aktiviteterna kom i kontakt med cirka 250 personer. En kväll var det föredrag i Stadsbibliotekets Klarasal om hur du kan påverka din stad och trafikmiljö, med kommunstyrelsens ordförande Carl-Fredrik Graf (M), stadsarkitekt Matthis Bjellvi och trafikplanerare Sabina Andersson. Drygt 20 personer deltog. Projektledaren för mobilitetskontoret var den som samordnade hela trafikantveckan. Detta stora arrangemang med ett stort antal aktörer involverade i ett flertal arrangemang under cirka en vecka. Arbetet påbörjades i mars med planering och därefter har cirka 40 % av arbetstiden lagts på trafikantveckan. Mål om att minst 300 personer varje år ska ha deltagit i aktiviteter under trafikantveckan uppnåddes med råge året 2009, där uppskattningsvis personer deltog i olika aktiviteter. Målet om att 25 % av kommunens invånare ska ha nåtts av information om trafikantveckan är mera osäkert. Men med tanke på bevakning i både press och radio är det rimligt att tänka sig att målet har uppnåtts. Hållbar konsument i april-maj 2009 En del i projektledarens arbete har varit att hjälpa till i en annan satsning inom Konsument Halmstad. Hållbar konsument vänder sig till villahushåll i Halmstads kommun som vill minska sin miljöbelastning, där fyra anmälda familjer bland annat får allmän information om miljö och klimat, råd om hur de kan minska sin förbrukning av hushållsel och tips på hur man kan minska på energikostnaden för värme och varmvatten och information om hur de kan minska sin miljöbelastning genom smartare resvanor. Projektledaren har ansvarat för några av dessa informationstillfällen, bland annat om resande och utsläpp samt tips på minskad bränsleförbrukning. Testresenärsprojekt i oktober 2009 Projektledaren ansvarar också för ett s.k. testresenärsprojekt där länssjukhuset, Hallandstrafiken, Vägverket och några avdelningar inom Landstinget Halland samverkar (t ex vårdcentraler) - totalt 46 personer deltar. Till praktisk hjälp har varit en praktikant på stadskontoret, som huvudsakligen skötte både planering och genomförande. På hemsidan berättas att som kommunens testresenär utrustas du med ett busskort som gäller i 30 dagar med start den 1 oktober. Under denna period ska du ersätta 70 % av dina bilresor till och från arbetet med buss. I samband med att busskorten delas ut, skriver du på ett kontrakt där du åtar dig att ersätta just 70 % av dina resor. Du förbinder dig att svara på tre enkäter och att fylla i en enklare resedagbok som ska ligga till grund för utvärdering och uppföljning av projektet. 34

36 Syftet är att få inbitna bilister att prova på kollektivt istället för med bilen. Det är främst kommunanställda som deltar (mest praktiskt med förmånsbeskattning av korten, där Hallandstrafiken bjuder på halva kostnaden). Vårbiennal och Kretsloppet I projektbeskrivningen finns mål om både vårbiennal och höstbiennal. Vårbiennalen ska enligt projektbeskrivningen vara en en inspirerande cykelrunda med pedagogiska förtecken för hela familjen. Syftet med projektet är att uppmärksamma cykeln som transportmedel med dess positiva effekter på såväl miljön, hälsan som den egna ekonomin. Rundan kan med fördel kombineras med miljöinformation från såväl kommunala som föreningsdrivna verksamheter. Satsningen på Kretsloppet passar väl in här, och kanske kan antalet deltagare öka från års 80 personer. Målet är en ökning med 20 procent från första till andra biennalen. Höstbiennal Ett mål är att antalet deltagare i höstbiennalen ökar med minst 50 % från första till andra biennalen. Enligt projektbeskrivningen har denna biennal fokus på promenader: En tipspromenad i ett bostadsområde med tre till fyra tusen hushåll är utgångspunkten för denna aktivitet. Under promenaden kommer deltagarna i kontakt med olika miljöstationer. Dessa stationer är bemannade och fokuserar på att ge deltagarna miljöinformation. Projektet har dock valt att inte uppmärksamma detta, utan kraft har istället lagts t ex trafikantveckan, testresenärsprojekt m.m. Effekter Aktiviteterna i projektet har lett till ett flertal arrangemang för att uppmärksamma, ge mer kunskap och även förändra resvanor för både hälsa, ekonomi och miljö. Flera av målen för aktiviteterna i projektbeskrivningen är på väg att uppnås, och projektledaren skattar måluppfyllelsen till cirka 50 %. Uppskattad måluppfyllelse till november 2009 = 50 % 35

37 Sammanfattningsvis om resultaten Projektledaren på Mobilitetskontoret - som har en tjänst på 80 % - har främst arbetat med hälsotramparna, trafikantveckan, kretsloppet och hållbar konsument samt varit med i en grupp på stadskontoret om kommande handlingsprogram för hållbara transporter. Alla aktiviteter i projektet syftar till att nå det övergripande målet: Att fler Halmstadbor upptäcker det positiva i att cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool eller samåka, vilket leder till minskade koldioxidutsläpp. Många aktiviteter har genomförts för att förändra resvanor, men frågan är i vilken omfattning insatserna har gett resultat. Tyvärr finns det fortfarande ingen resvaneundersökning i kommunen där resor med olika transportslag redovisas, vilket gör det svårt att bedöma om det har skett en förändring i större omfattning. Men exempelvis i projektet Hälsotramparna går det att följa upp de eventuella förändringar som har skett av deltagarnas resvanor. Inom klimp-projektet Information- och folkbildning och dess satsning på klimatsmart kampanjen beskrivs i kommunikationsplanen tankar som också har bäring på mobilitetskontoret. För hur kan information i en aktivitet leda till nya val av transportsätt? Sammanfattningsvis beskrivs vägen i kommunikationsplanen med nedan delar (egna exempel): Medvetenhet och intresse - bli medveten om miljöproblem och lösningar, hälsa och ekonomi Kunskap - lära sig mer om ens egna handlingar, de konsekvenser de får och möjliga lösningar Attityd - skapa en positiv attityd till förändring: Jag väljer cykeln för både min hälsa, ekonomi och mina barn-barns skull! Intention - Nästa vecka kan jag cykla tre av fem dagar Handlingsutlösning - ser till att ordna med cykeln, går upp lite tidigare och cyklar iväg Beteendet konsolideras - cyklandet ger mycket tillbaka för både hälsa, plånbok och miljösamvete så att det nya beteendet fortsätter. Kan aktiviteterna i mobilitetskontoret bidra med denna förändring av resvanor, från att väcka intresse till att verkligen ett nytt beteende konsolideras? Några ledtrådar fås vid uppföljning av Hälsotramparna, och mer vid kommande uppföljningar inom projektet. Projektet har hittills bidragit med att väcka intresse, skapa medvetenhet och erbjuda ny kunskap för många Halmstadbor. Att det sedan leder till handlingsutlösning är beroende av många faktorer som t ex medias bevakning, arbetslöshet, eget hälsotillstånd, annan information som påverkar i annan riktning. Det är som projektledaren påpekar: Hur kan vi utvärdera effekten? Vi är med och puffar på, men det är svårt att veta vad det leder till. Det är helt beroende på vad den andra personen är i sin process. Mer om förändrade resvanor i kommande utvärderingar. 36

38 Orsaker till måluppfyllelse? En orsak till att projektet närmar sig målen och har genomfört ett flertal arrangemang menar projektledaren är bra samarbete med förvaltningar, föreningar och transportstyrelsen. Även samarbetet med Konsument Halmstad har fungerat bra. Det har även funnits ett intresse och varit bra stöd från politiker och chefer. Det finns ett starkt intresse inom kommunen att jobba med frågorna, både andra tjänstemän och politiker, vilket gör, menar projektledaren, att det är roligare och mer lättarbetat. Det har, uppger projektledaren vidare, varit mycket arbete för 80 % och det har ibland varit svårt att hinna med. Men avlastningen genom praktikant för Klimp-samordnaren har betytt mycket. Exempelvis för att sammanställa enkäter, skriva protokoll, ragga folk till kurser och ordna fika till möten. Även praktiska förberedelser inför Kretsloppet och ansvar för att genomföra testresenärsprojekt En annan viktig orsak är projektledarens eget engagemang jobbet upplevs som roligt och givande. Vad kan göras annorlunda i projektet? Några saker skulle kunna uppmärksammas, enligt projektledaren: Det finns ingen styrgrupp för projektet - vid vägskäl vore det bra att ha flera att diskutera med. Kanske representanter från t ex stadskontoret, teknik- och fritidsförvaltningen och kulturförvaltningen? Här kan då samlas kunskap som kan underlätta och förbättra valen. Önskvärt vore mer personal och mer resurser till utställningsmaterial. Det är högt satta mål i projektet - t ex att en procent av Halmstads befolkning ska inspireras av hälsotramparna. Det går inte att möta, menar projektledaren. Det borde också ha funnits en före-mätning för att kunna bedöma om det blivit en förändring (som, menar projektledaren, dock kostar nästan lika mycket som projektet ). 37

39 6. INFORMATION OCH FOLKBILDNING Inspiration och metodutveckling Kommunens klimatinvesteringsprogram kommer förhoppningsvis att ha en dubbel klimateffekt. Dels de konkreta miljöförbättringar som sker genom åtgärderna, dels genom att inspirera andra till att följa goda exempel. Informationsåtgärden kommer att utveckla och utvärdera metoder för att nå ut med kunskap om klimatfrågor. Detta i syfte att stimulera Halmstadbor till ett klimatsmart beteende, men också näringslivet. Åtgärden kommer även att samordna övriga klimp-åtgärders informationsinsatser samt vara en del i annan kommunal kommunikation med allmänheten. Mål Det finns flera mål för projektet information och folkbildning. Målen är: att Halmstadbornas kunskaper ökar om de miljöproblem som vi själva orsakar i vår vardag, främst med avseende på transporter och energianvändning. att kopplingen mellan individens beteende och möjligheten att minska utsläpp av växthusgaser är synliggjord. att kopplingen mellan verksamhetens klimatpåverkan och möjligheten att minska utsläpp av växthusgaser är synliggjorda. att Halmstadbor och Halmstads näringsliv är mer motiverade till mer energieffektivt smarta val. att informationen leder till en ökad produktion av lokala biobränslen. Måluppfyllelse Vid projektstart genomfördes främst planeringsarbete och sedan våren 2008 har aktiviteterna ökat i omfattning. Under planeringsperioden tog samordnaren bland annat hjälp av Högskolan i Halmstad. Både med Lars Palm, som bland annat har skrivit boken Handbok i klimatkommunikation utgiven av klimatkommunerna och Sveriges Ekokommuner, och två studentgrupper. Studenterna skrev uppsats om klimatkommunikation, varav en grupp riktades mot företag och en mot allmänheten. 38