Samverkan för en bättre miljö -

Transkript

1 Samverkan för en bättre miljö - Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram (KLIMP) Halmstad den 30 juli 2011 Ove Svensson Roger Orwén

2 Sammanfattning av utvärderingen Halmstads kommuns klimatinvesteringsprogram har i stort sett infriat sina mål. Det gäller inte minst omvandlingen av biogas till fordonsgas vid Plönninge Biogasanläggning. Många lantbrukare verkar stå i startgroparna för att investera i biogas. Biogasutvecklingen i Halland menar vi står inför en dramatisk utveckling, där biogasanläggningen på Plönninge och Bioenergicentrum - med sina nära kontakter till Högskolan i Halmstad och LRF - skulle kunna ha rollen av kunskapsnav, både avseende gasproduktion, rötningsprocesser och affärsutveckling. Kunskap om gårdsbaserade biogasanläggningar kan leda till nya affärsmöjligheter för lantbrukare, både lokalt och regionalt (kanske också nationellt och internationellt). Produktion av biogas ur matavfall med en sorteringsanläggning som avskiljer förpackningar ses också som ett viktigt bidrag till biogasutvecklingen. Den för Sverige nya tekniken som hämtats från Österrike har visat sig effektivare än tidigare metoder. Användningen av fossila bränslen reduceras när matavfall i ökad omfattning blir till biogas. När biogödsel, som utgör en restprodukt från processen, används på produktiv åkermark sluts vidare kretsloppet mellan stad och land, vilket är önskvärt ur ett helhetsperspektiv. Avfallets näringsinnehåll nyttiggörs - däribland fosfor som är en ändlig resurs samtidigt som användningen av handelsgödsel minskar. Många gånger kan besparingar bidra till en bättre miljö genom reducerade utsläpp. Två åtgärder inom Klimp bidrog till en bättre miljö genom att de medför energibesparingar. Den ena åtgärden handlade om hur man erhåller ökad fjärrvärmeproduktion med samma mängd sopor som tidigare genom installation av rökgaskondensering i processen vid ett kraftvärmeverk. Effekten var t.o.m större än förväntat. Den andra åtgärden handlar om energibesparingar genom byte av gatubelysningsarmaturer och trafiksignallyktor till energisnåla alternativ. Även här var besparingarna större än förväntat och målen är därmed uppnådda. En rad positiva effekter uppnåddes samtidigt, belysningen blev bättre, underhållet inte lika omfattande, deponeringen av uttjänta lampor minskade samt att användningen av bly reducerades. Mobilitetskontoret svarade för en åtgärd som syftade till att Halmstadbor skulle upptäcka det positiva i att cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool eller samåka. Det skulle leda till minskat enskilt bilåkande och resultera i minskade utsläpp av koldioxid. Aktiviteterna utgjordes av Trafikantvecka, Hälsotrampare, Testresenärer, Bemannade posters och utställningar, Informationskampanjer samt Vår- och Höstbiennaler. Åtgärden Information och folkbildning var även den framgångsrik. Den handlade om ökade kunskaper och förändrade beteenden inom en rad områden och på skilda nivåer i samhället. Utifrån en samlad bedömning av en imponerande informationssatsning inom åtgärden hävdas att åtgärden infriat sina målsättningar. Klimatsmartkampanjen uppmärksammade relationen mellan mat och miljö och är ett bra exempel på de folkbildande inslagen i åtgärden. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram 5 Samverkan mellan nationell och lokal nivå 5 Halmstads Klimp 5 Utvärderingsrapportens disposition 6 2. Utvärderingsuppdraget 6 Fortlöpande presentation av utvärderingens resultat 7 3. Utvärderingens val av metoder och genomförande 9 En utvärderingstrappa från aktivitet till måluppfyllelse 9 Måluppfyllelse 11 Kvalitativa kommentarer 11 Intervjuer 12 Observation vid åtgärdsträffar och andra tillfällen 12 Att identifiera vad som påverkar måluppfyllelse 13 Identifiera åtgärder med ekonomisk tillväxtpotential Biogas blir fordonsgas vid Plönninge Biogasanläggning 13 Målsättning 14 Måluppfyllelse 14 Aktiviteter, effekter och resultat 15 Anläggning för framställning av fordonsgas 16 Konvertering av en traktor för gasdrift 17 En inmatningsutrustning till rötkammaren 18 Resultaten av åtgärdens aktiviteter 19 Småskalig biogasproduktion på lantgård ett utvecklingsområde Biogas ur matavfall utveckling av ny teknik för särskiljande av förpackningar 20 Mål 21 Måluppfyllelse 21 Aktiviteter, effekter och resultat 22 Aktivitet Nytt gasfordon för insamling av matavfall 24 Information om aktiviteterna och åtgärden 24 Åtgärdens två mål har infriats 24 Sammanfattningsvis om påverkan av resultatet Mer energi ur soporna genom rökgasrening 25 Mål 26 Måluppfyllelse 26 Sammanfattningsvis om resultaten 27 Vad har påverkat åtgärden Energisnål gatubelysning genom byte av armaturer och trafiksignallyktor 28 En utvärderingstrappa från aktivitet till måluppfyllelse 28 Måluppfyllelse 29 Reducering av miljöproblem som mål 30 Kvalitativa kommentarer 30 Sammanfattande diskussion och värdering Klimatsmarta resor genom insatser av kommunens mobilitetskontor 32 Målsättning 32 Måluppfyllelse 33 Aktiviteter, effekter och resultat inom åtgärden 33 Uppfylls Naturvårdsverkets särskilda villkor 40 Måluppfyllelse några reflektioner 42 3

4 Vad bidrog till måluppfyllelse Information och folkbildning genom en särskild åtgärd 44 Målsättning 45 Måluppfyllelse 45 Aktiviteter, effekter och resultat inom åtgärden 46 Bemannade posterutställningar 48 Informationsmaterial 49 Klimatsmart mat 49 Klimps Klimatsmartkampanj har rönt stort intresse 50 Energismartkampanjen 50 Handbok för klimatkommunikation 51 Information och nätverksbygge 51 Administration och samordning av Klimp-åtgärderna 51 Kommunens hemsida för Klimp-programmet 51 Diskussion av åtgärdens resultat och måluppfyllelse 52 Hur kan erfarenheterna från Klimp tas tillvara Sammanfattande värdering av Klimp-programmet 55 Har målen med programmet uppnåtts 55 Småskalig biogasproduktion på lantgård utvecklingsområde med ekonomisk tillväxtpotential 55 Biogas ur matavfall efter avskiljande av förpackningar 56 Ökad energibesparing för en bättre miljö 56 Klimatsmarta resor genom Mobilitetskontoret 57 Information och folkbildning 57 Klimp-programmet och synergieffekter mellan åtgärderna 58 Sambandet med de regionala och nationella nivåer 59 Referenser 60 Bilaga Intervjufrågor 61 4

5 1. Inledning Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram Riksdagen avsatte under åren nära två miljarder kronor i särskilda program avsedda till klimatinvesteringar för att minska växthuseffekten. Det har resulterat i 126 klimatinvesteringsprogram samt 22 fristående åtgärder i samtliga 21 län. Både kommuner, landsting och företag har medverkat. Programmen omfattar idag 879 åtgärder med en total investeringsvolym på 8 miljarder kronor. Regeringen har inte planerat avsätta ytterligare medel till klimatinvesteringar i denna form. De sista besluten om Klimpbidrag togs i maj 2008 och genomförandet av Klimpprogrammen pågår till och med Samverkan mellan nationell och lokal nivå Klimp bygger på samverkan mellan nationell och lokal nivå. Syftet är att kommuner, företag och andra lokala och regionala aktörer ska stimuleras till långsiktiga investeringar som både minskar miljöbelastningen och uppmuntrar lokala initiativ. Genom att minska utsläppen av växthusgaser bidrar Klimp till att det svenska klimatmålet nås, samtidigt som det lokala klimatarbetet stärks. Ett klimatinvesteringsprogram består av åtgärder som till största delen utgörs av fysiska investeringar. De löper normalt under fyra år och slutrapporteras därefter. En ambition är att utvecklingen av teknik och styrmedel på sikt kan vara pådrivande för en hållbar utveckling, samtidigt som det kan ge konkurrenskraft åt det lokala näringslivet. Halmstads Klimp Halmstads kommuns klimatinvesteringsprogram innehåller teknikutveckling av förnybara energikällor, energieffektivisering och insatser för att stimulera till klimatsmartare resvanor. Den beräknade utsläppsminskningen av koldioxidekvivalenter (som innebär att alla minskade utsläpp är omräknade till koldioxid) som en följd av Klimatinvesteringsprogrammet uppgår till ca ton/år. Programmet innehåller även informationsinsatser och kunskapsutveckling som syftar till minskade utsläpp och en bättre miljö. Rådet för investeringsstöd inom Naturvårdsverket beviljade Halmstads kommun ett bidrag om kronor till ett Klimatinvesteringsprogram. Ansökan avseende utnyttjande av rötslam i energiodlingar avslogs. De sju åtgärder som beviljades medel i Halmstads Klimpprogram var: 1) Biogas blir fordonsgas vid Plönninge biogasanläggning 2) Biogas ur matavfall och utveckling av ny teknik för särskiljande av förpackningar 3) Mer energi ur soporna genom rökgasrening 4) Energisnål gatubelysning genom byte av armaturer och trafiksignallyktor 5) Klimatsmarta resor genom insatser av kommunens Mobilitetskontor 6) Information och folkbildning genom en särskild åtgärd 7) Vetenskaplig utvärdering som stöd för programmet och bedömning av måluppfyllelse 5

6 Ingen av åtgärderna bedömdes av berörda sektorsmyndigheter ha mycket hög prioritet, fyra åtgärder bedömdes ha hög prioritet nämligen åtgärd 1, åtgärd 2, åtgärd 3 samt åtgärd 7. Övriga tre åtgärder bedömdes ha låg eller måttlig prioritet. Denna utvärderingsrapport kommer att beskriva och värdera utfallet av åtgärderna 1 t.o.m. 6 ovan. I rapporten diskuteras i vilken omfattning åtgärderna har bidragit till att målen för respektive åtgärd har kunnat uppnås och i vilken omfattning hela programmet kunnat infria sina ambitioner. Genomförandet av Åtgärd 7 Vetenskaplig utvärdering beskrivs inledningsvis under rubrikerna Utvärderingsuppdraget och Utvärderingens val av metoder och genomförande. Denna rapport utgör en del av utvärderingsuppdraget och diskuterar Klimpprogrammets och åtgärdernas utfall och värderar i vilken omfattning de satta målen har uppnåtts. Utvärderingsuppdraget i rapporten beskriver även hur utvärdering som åtgärd har bidragit till en fortlöpande spridning av Klimp-programmets resultat. Utvärderingsrapportens disposition Efter inledningen följer närmast i avsnitt 2 en beskrivning av uppdraget till utvärdering. I avsnitt 3 redovisas utvärderingens syften och hur utvärderingen genomfördes och de metoder som användes. Med avsnitt 4 börjar presentationen av de enskilda åtgärderna med Plönninge Biogasanläggning som en demonstrationsanläggning för produktion av gårdsbaserad fordonsgas utifrån biogas framställd på en blandning av gödsel och organiskt material. Avsnitt 5 redovisar utvärderingen av en åtgärd som syftade till avskiljande av förpackningar vid produktionen av biogas från matavfall, och där biogödsel som en restprodukt kan återföras till åkermarken. I avsnitt 6 diskuteras hur mer energi kan utvecklas genom att rökgaser kondenseras vid förbränningen av sopor i kraftvärmeverk. Med avsnitt 7 redovisas hur energi kan sparas genom införandet av energisnål gatubelysning och trafiksignallyktor. Avsnitt 8 redovisar utvärderingen av Mobilitetskontorets insatser för klimatsmarta resor. I nästa avsnitt, avsnitt 9 Information och folkbildning, redovisas de informationssatsningar som gjordes inom denna åtgärd. Avsnitt 10 slutligen ger en sammanfattande värdering av Klimp-programmet. Efter denna följer rapportens referenser och som bilaga intervjufrågorna vid utvärderingen. 2. Utvärderingsuppdraget Halmstad kommuns Klimatinvesteringsprogram (Klimp) genomfördes under perioden En av åtgärderna var genomförandet av en vetenskaplig utvärdering. Det finns många uppfattningar om vad en utvärdering är, och hur den ska genomföras. I boken Evaluation, An Integrated Framework for Understanding, Guiding and Improving Policies and Programs (Mark m.fl., 2000) beskriver författarna syftet som att göra ett program begripligt och möjligt att förbättra. Det har varit en ledstjärna för utvärderingen av Klimp. 6

7 Det uppdrogs åt fil.dr. Ove Svensson och fil.mag. Roger Orwén vid Högskolan i Halmstad att svara för utvärderingen av Klimatinvesteringsprogrammet. De hade tidigare svarat för utvärderingen av kommunens Lokala Investeringsprogram (LIP) 1. Utvärderingen av Klimp skulle utformas och genomföras på liknande sätt som utvärderingen av LIP. Det skulle ske som s.k. deltagande följeforskning och utvärderarna skulle kontinuerligt delta på möten och sammankomster inom programmet och härigenom utgöra ett stöd för dess genomförande 2. Utvärderingen sågs även som en aktiv del i spridningen av programmets resultat under hela programperioden. Patton (1997) menar att nyttan av utvärderingen alltid ska sättas i centrum. Vi återkommer i rapporten till de metoder som användes under utvärderingen. Roger Orwén svarade främst för fältarbetet och underlagen för uppdatering av utvärderingens hemsida medan Ove Svensson hade huvudansvaret för analysen. Rapporten i sin helhet är dock en gemensam produkt. En förändring av utvärderingsteamet sker efter valet hösten år Roger Orwén utsågs nämligen till ordförande för Halmstads Energi och Miljö (HEM). HEM utgör en av åtgärdsägarna inom Halmstads Klimp. För att inte hamna i en situation som skulle innebära att han tvingades värdera åtgärder som han själv skulle vara ansvarig för som förtroendevald ordförande i HEM, valde han att inte delta i det fortsatta utvärderingsarbetet. Ett beslut som konfirmerades inom KLIMP på ett av de planeringsmöten som avhölls. Fortlöpande presentation av utvärderingens resultat Transparency och öppenhet bedömdes som viktiga inslag vid genomförandet av Klimp. Det skulle även gälla utvärderingen. För att underlätta dialogen kring projektet presenterades utvärderingens resultat fortlöpande på kommunens hemsida. En särskild åtgärd inom Klimp syftade dessutom till Information och folkbildning. Den första datainsamlingen inom ramen för utvärderingen sker under våren 2008 och bestod av intervjuer med Klimp-programmets projektledare och samordnare och med samtliga åtgärdsägare samt med ett urval av övriga berörda intressenter. Datainsamling och intervjuer utgjordes av uppgifter om respektive åtgärd. Vidare genomfördes observationer i samband med gemensamma träffar och studiebesök som dokumenterades i fältanteckningar. Resultatet av dessa insatser publicerades fortlöpande på kommunens hemsida, vilket möjliggjorde för allmänheten att följa programmets utveckling. Whitemore (1998) betonar att information är makt och att tillgång till utvärderingens data och slutsatser skapar möjligheter till ökat inflytande för såväl allmänhet, media, politiker och andra inblandade. Via kommunens hemsida kunde läsaren följa utvecklingen av de sex åtgärderna och i vilken omfattning de har nått upp till sina målsättningar. Det berättas först om åtgärdens mål och graden av måluppfyllelse vid tillfället för den senaste uppföljningen, och sedan görs en ingående beskrivning av de aktiviteter som gjorts inom åtgärden. Därpå följer analys av och diskussion om hur långt åtgärden har utvecklats i förhållande till sina angivna mål. 1 Orwén, R. & Svensson, O. (2007) Utvärdering av det Lokala investeringsprogrammet i Halmstads kommun. Lyckade miljöprojekt i förhållande till målen, men också en blygsam början på en gigantisk uppgift? Högskolan i Halmstad. Wigforssgruppen för välfärdsforskning. 2 Denna utvärderingsansats brukar benämnas formativ utvärdering. En form av utvärdering som blivit allt vanligare, då det anses som värdefullt att använda utvärderingen för projektutveckling, inte enbart som en bedömning av projektets resultat vid projektets slut när möjligheterna att påverka ett pågående projekt inte längre föreligger. Den utvärdering som enbart bedömer vad som har hänt efter avslutat projekt brukar benämnas summativ utvärdering. Jmfr t ex Ove Karlsson (1999) "Utvärdering - mer än metod" eller Evert Vedung (1991) "Utvärdering i politik och förvaltning". 7

8 Vid varje intervju- och datainsamlingstillfälle samlas nödvändiga uppgifter in. Det sker en första gång under våren 2008, en andra gång hösten 2009 och en tredje gång hösten Datainsamlingen och intervjuerna fullföljs under senvåren Graden av måluppfyllelse beskrevs för varje åtgärd på Klimps hemsida både utifrån insamlade data och intervjuerna. För att åskådliggöra måluppfyllelsen angavs denna (se figuren!) på en termometer graderad från 0 % till 100 %. Vidare användes teckningar, bilder och citat för att göra utvärderingsrapporterna intresseväckande. Figur 1. Termometer som visar måluppfyllelse i procent. Efter varje intervju- och datainsamlingstillfälle uppdaterades uppgifterna på hemsidan. Den skattning som gjordes av måluppfyllelsen för respektive åtgärd uppdaterades även den för varje gång. En sista uppdatering sker i samband med skrivandet av slutrapporten. I denna återges inga termometrar eftersom deras funktion varit att avspegla förändringen över tid. I slutrapporten har dessutom alla åtgärder uppnått sina målsättningar. Med en sammanfattande kurva redovisades, efter varje intervjuomgång, hur programmet i sin helhet hade utvecklats och i vilken omfattning samtliga åtgärder lyckats uppnå sina mål. (Se figur 2 som redovisar läget för hösten 2010.) Av figur 2 framgår att i oktober 2010 hade två åtgärder uppnått sina mål. Övriga åtgärder hade mellan 20 och 10 procent kvar innan de nått de uppsatta målen. Figur 2. Måluppfyllelse i procent för alla åtgärder hösten

9 Utvärderingen baseras på Logical Framework Approach (LFA), en rationell metod som används för planering och utvärdering av program och som i första hand fokuserar på graden av måluppfyllelse, och vad som bidrar till eller hindrar denna. En rationell och systematisk metod bidrar till att hindra, menar Mark med flera (2000), ovidkommande intressen från att påverka utvärderingen. En närmare presentation av utvärderingens metod ges i ansökan om programstöd (Åtgärd 7. Vetenskaplig utvärdering). I avsnitt 3 Utvärderingens val av metod och genomförande ges också en beskrivning av LFA-metoden. Föreliggande rapport bygger på intervjuer och data som insamlades i samband med dessa, på anteckningar från möten inom KLIMP och från olika arrangemang inom programmet. Efter att programmet operativa inslag avslutats har kompletterande information samlats in. 3. Utvärderingens val av metoder och genomförande Utvärderingen har fortlöpande publicerat resultaten från respektive åtgärd och från Halmstads kommuns klimatinvesteringsprogram i sin helhet på kommunen hemsida. Detta var ett uttryck för ambitionen att skapa öppenhet kring programmets genomförande och väcka intresse för detta. Men det var även ett inslag i spridningsinsatserna inom programmet. Denna typ av utvärdering, som följer programmet och åtgärderna över tid har tidigare använts i samband med utvärderingen av det Lokala investeringsprogrammet, LIP ( ). Den möttes av ett positivt gensvar av omgivningen. Den upplevdes även som ett stöd för styrning av programmet och som ett sätt att bidra till ett ökat intresse hos respektive åtgärdsägare för utvecklingen av hela programmet och de övriga medverkandes åtgärder. De frågor som belyses i denna slutrapport är bland andra: Varför har programmet och åtgärderna utvecklats på sätt som de gjort? I vilken omfattning ligger förklaringen inom ramen för vad åtgärder och program har kunnat påverka? Vilka förhållanden i omgivningen har påverkat de effekter och det resultatet som uppnåtts? Går det att urskilja och säkerställa några miljöeffekter under programtiden och efter avslutade åtgärder? Det kan gälla reduceringen av koldioxidutsläppen men också andra miljöeffekter som reducering av kväve och andra effekter. Klimpprogrammet relateras även till förhållanden i omgivningen med syfte att identifiera åtgärder med potential att utvecklas ytterligare, främst i ett ekonomiskt tillväxtperspektiv. En utvärderingstrappa - från aktivitet till måluppfyllelse Logical Framework Approach (LFA) har konstruerats som en logisk utvärderingsmodell som utgår från de aktiviteter som genomförs i ett program och de effekter dessa får i samspel med omgivningen. Resultatet utgörs av de samlade aktiviteternas effekter hos en åtgärd inom programmet. Om resultatet leder till åtgärdens måluppfyllelse är även det något som är beroende av omgivningen. Rossi och Freeman (1993) menar att det är sällan som ansvariga inom ett program har möjlighet att påverka alla förhållanden av betydelse för resultatet. Weiss (1998) betonar att kunskap och god planering kan bidra till att målen uppnås men att det alltid finns utrymme för oförutsedda händelser. 9

10 LFA-modellen utgår från respektive åtgärd (1 till 6) och de aktiviteter som ingår i dessa åtgärder. Varje aktivitet har omedelbara effekter och miljökonsekvenser som t.ex. energibesparing eller begränsningen av användningen av bly. Utöver detta noteras effekter på sikt i form av minskade utsläpp och minskat behov av underhåll. I utvärderingen gäller det att beskriva aktiviteterna inom en åtgärd och identifiera effekterna på kort eller lång sikt. Det förutsätter att utfallet av aktiviteterna ses i sitt sammanhang. Det är till exempel inte alltid som den tekniska utvecklingen går i takt med byråkratin. Ska man undersöka om traktorer kan drivas på gårdsproducerad fordonsgas är det självfallet en förutsättning att tillstånd för dylika fordon kan erhållas. Resultatet av en åtgärd utgörs av dess samlade effekter. För att förstå vad som ligger bakom åtgärdens måluppfyllelse relateras denna även till andra förhållanden som påverkar resultatet. Ett lyckat resultat som leder till måluppfyllelse kan t.ex. vara en följd av att kommunen skjuter till egna medel. Jämte de omedelbara målen som åtgärderna ska uppnå finns även övergripande mål och en följd av Klimp-programmet i sin helhet. Genom att addera resultaten från samtliga åtgärder kan hela programmets måluppfyllelse beräknas. Redovisningen av respektive åtgärds måluppfyllelse måste ibland utgå från schabloniserade skattningar. Kompletterande kvalitativa uppgifter bidrar i analysen till att förändringen trots viss osäkerhet kan säkerställas. Att på detta sätt använda sig av olika metoder för att undersöka ett fenomen brukar kallas för metodtriangulering (Svensson, 2007). Det är en metod som bidrar till att säkerställa kvalitén hos utvärderingen. Kvantitativa metoder bidrar med beskrivningar av olika sociala förhållanden i form antal och frekvenser, medan kvalitativa metoder bidrar till att skapa mening och förståelse med hjälp av ord. Figur 3. Utvärderingstrappa ett exempel Övergripande mål Genom att bedöma alla åtgärdernas måluppfyllelse kan hela programmet värderas. Mål Målet är det åtgärden syftar till att uppnå, exempelvis energibesparing och reducering av bly i miljön Resultat Resultatet är en sammanfattande bedömning av de effekter respektive aktivitet antas leda till. FÖRÄND- RING Effekter Effekter är det som respektive aktivitet antas leda till. Exempelvis antas utbyte av armaturer leda till minskad elförbrukning och användning av bly. Sex åtgärder Det drivs sex åtgärder inom klimp-programmet med ett flertal aktiviteter inom varje åtgärd. BASLINJE - TILLSTÅND FÖRE ÅTGÄRDENS START För att kunna bedöma förändringar inom åtgärderna, är det viktigt att klargöra tillståndet vid åtgärdens start (baslinje). De mått på förändring som används måste kunna relateras till utgångspunkten eller baslinjen. De variabler som mäter förändringen kan antingen vara förhållanden som följs över tid eller beräkningar av dessa utifrån givna schabloner. Vi vet till 10

11 exempel att Halmstad kommun före KLIMP har cirka belysningspunkter med en total elförbrukning om cirka 12 gwh. Det är i relation till detta utgångsvärde som en minskad energiförbrukning om 2,17 gwh blir begriplig inom åtgärden Energisnål gatubelysning genom byte av armaturer och trafiksignallyktor. Måluppfyllelse Varje åtgärd, liksom programmet i sin helhet, har angett en rad mål som skall uppnås. Det kan gälla i vilken omfattning utvecklingen av ny teknik, ökade kunskaper eller andra aktiviteter inom åtgärden leder till minskade utsläpp eller energibesparingar. På redovisningen av utvärderingens resultat på hemsidan illustrerades graden av måluppfyllelse för åtgärderna av "termometrar". På dessa kunde man för varje åtgärd avläsa graden av måluppfyllelse i procent (%) av målsättningen. Hade denna infriats till exempelvis 50 % eller 100 % framgick detta av termometern. Miljömål anges dock inte alltid som tillstånd som skall uppnås, utan många gånger som problem som skall reduceras. Målen har då inte angetts utifrån vad som vore acceptabla förhållanden, utan i vilken grad man lyckas t.ex. begränsa energiförbrukningen och utsläppen. Målen anger i dessa fall en reducering av miljöproblemen. Även i dessa situationer är det viktigt att kunna relatera effekter och resultat till situationen före Klimp och en etablerad baslinje. En reducering av miljöproblemen blir begriplig först när utgångsvärdena är kända. När det gäller att mäta effekter av ny teknik och etableringen av anläggningar är situationen före åtgärden ofta väl dokumenterad. När det gäller andra förhållanden som kunskapsläget hos kommuninvånarna om miljön är situationen en annan. Det saknas ofta data som kan tas som utgångspunkt (baselinje) för jämförelser över tid. Det är dessutom alltför kostsamt att göra undersökningar enbart för att belägga kunskapsläget hos befolkningen inför en utvärdering. Det innebär att effekter av brett upplagda informationsinsatser kan vara svåra att säkerställa, medan aktiviteter av mera begränsad omfattning ofta tillåter en dokumentation av utfallet. Även vid begränsade informationsinsatser kan det vara svårt att belägga effekterna. När det gäller Mobilitetskontorets åtgärder utvärderades dessa med stöd av Vägverkets rekommenderade utvärderingsstruktur SUMO. Ett rationellt utvärderingsinstrument som i likhet med LFA-metoden fokuserar på åtgärdens måluppfyllelse och vad som bidragit till denna. Vid användningen av SUMO har Mobilitetskontoret utgått från indikatorer på måluppfyllelse som operationaliseras till mätbara data. Ett av målen för hälsotramparna formuleras som minst 85 % (17 av 20 deltagare) ska använda cykel vid minst 80 % av sina arbetsresor förhållanden som sedan mättes genom att deltagarna förde dagbok. De resor med cykel som ersatte bilresor kunde även ligga till grund för skattning av miljöeffekter uttryckt i kg minskade utsläpp av koldioxid under åtgärden. Genom uppföljning av i vilken omfattning hälsotramparna fortsatte att använda cykel för sina arbetsresor kunde miljöeffekten på längre sikt beräknas. Kvalitativa kommentarer Det mätbara är dock inte alltid det mest intressanta. En alltför långt driven förenkling av utfallet av miljöåtgärder i kvantitativa variabler och måttenheter riskerar att trivialisera miljöarbetet. Av det skälet kan det vara viktigt att de kvantitativa måtten kompletteras med resonemang baserade på data som lyfter fram kvalitativa aspekter hos miljöåtgärderna. De kvalitativa aspekterna uppfattas många gånger på olika sätt av skilda betraktare. En strävan har därför varit att låta motstridiga synpunkter komma till tals i utvärderingen. 11

12 En ambition i utvärderingen har varit att inte göra några egna avvägningar mellan olika intressen, utan att öppet redovisa de synpunkter på programmet som kommit fram genom intervjuer, enkäter eller på annat sätt. En metod som beskrivs av Guba & Lincoln (1989) och som betonar värdet av att stakeholders kommer till tals i en utvärdering. Med stakeholders menar de personer som har intressen att bevaka och riskerar något i samband med en utvärdering. Istället för att söka en genomsnittlig bedömning av ett program eller en verksamhet menar Guba & Lincoln (a.a.) att olika åsikter öppet ska brytas mot varandra i utvärderingen. Intervjuer Utvärderingen har för datainsamlingen använt sig av upprepade intervjuer med de sex åtgärdsägarna och andra berörda personer. Intervjuerna kan närmast beskrivas som respondentintervjuer med syfte att få fram så mycket fakta och åsikter som möjligt om hur situationen utvecklades inom åtgärderna, och annat av betydelse för bedömningen av dem. Inför varje intervjuomgång lyftes ett antal teman upp som sedan belystes i intervjuerna med åtgärdsägarna. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som med vissa anpassningar kunde ge struktur åt intervjuerna vid samtliga intervjutillfällen. (Se bilaga 1.) Intervjuerna kan beskrivas som semistrukturerade intervjuer med stort utrymme för respondenternas egna initiativ och funderingar. Gemensamt för de intervjuade respondenterna var att de gärna delade med sig av sina synpunkter på Klimp-programmet och åtgärderna, även om intervjuerna pågick en till två timmar. De frågorna som ställdes syftade till att fånga upp vad som hade genomförts inom respektive åtgärd och intervjupersonens egen uppfattning av aktiviteter, effekter och resultat i förhållande till de givna målen, eller andra villkor. Intervjufrågorna skickades vanligen för genomläsning cirka en vecka före intervjuerna. I något fall skedde intervjuerna av tidsskäl över telefon, vanligen genomfördes de dock på respondentens arbetsplats. Det uppfattades som angeläget att skapa en avspänd intervjusituation. Intervjuerna dokumenterades under intervjun genom att anteckningar fördes för hand. Anteckningarna skrevs ut direkt efter intervjun. Respondenterna gavs efter intervjuerna tillfälle att läsa igenom svaren innan de publicerades på hemsidan. De uppmuntrades även att komma med kommentarer till vad som presenteras på hemsidan i övrigt. Observation vid åtgärdsträffar och andra tillfällen En del i underlaget till utvärderingen bygger på deltagande vid s.k. åtgärdsträffar som projektledaren och samordnaren för Klimp kallar till, där samtliga åtgärdsägare träffas och delger varandra hur utvecklingen gått hittills. Dessa träffar kombinerades ofta med något studiebesök. Studiebesöken förlades som regel hos någon av åtgärdsägarna. Efter varje sådan träff har utvärderaren skrivit ut fältanteckningar som kompletterat förda protokoll. Det som dokumenteras var information, utbyte av åsikter och tankar av relevans för utvärderingen. Särskilt studiebesöken gav information som bidrog till att sätta in åtgärderna i ett större sammanhang. 12

13 Att identifiera vad som påverkar måluppfyllelse Varje aktivitet inom Klimp leder till effekter. Det kan vara både avsedda och icke avsedda effekter, förväntade och icke förväntade effekter, önskvärda och icke önskvärda effekter. Att försöka identifiera effekterna av en aktivitet kan vara en grannlaga uppgift. Många gånger är dessutom förutsättningarna för att uppnå målen i hög grad beroende av omgivningen. Ny teknik vid Plönninges biogasanläggning kan visserligen leda till att rågas kan användas till fordonsgas. Men även om denna teknik visar sig framgångsrik bidrar den inte tillminskade utsläpp om den inte kommer till användning och ersätter bensin- och dieselfordon. Effekter kan ibland vara beroende av både ekonomiska förhållanden, byråkratiska bestämmelser och regelverk samt av politiska beslutsfattares ambitioner att skapa rimliga förutsättningar för biogasanvändningen på sikt. Även om de tekniska förutsättningarna finns för att driva en traktor på biogas krävs det ett typgodkännande som medger att traktorer kan drivas med annat än flytande bränsle om detta ska kunna prövas i praktiken. Vad som påverkar ett resultat kan vara enskilda förhållanden, men det kan också vara flera orsaker som sammanfaller. Exempel på sådana orsaker kan vara efterfrågan på en marknad, politiska beslut, en åtgärds organisation och ledning, ledningens och medarbetares engagemang m.m. Ska biogödsel från rötningsprocessen vid produktionen av biogas komma till användning på åkermarken måste det finnas en efterfrågan av denna. Identifiera åtgärder med ekonomisk tillväxtpotential Utvärderingen har haft ambitionen att identifiera åtgärder med tydlig utvecklingspotential ur ett ekonomiskt tillväxtperspektiv. Det förutsätter att programmets åtgärder sätts in i ett större sammanhang. Det handlar inte minst om att se vilka regionala resurser och nätverk som skulle kunna bidra till det fortsatta utvecklingsarbetet. 4. BIOGAS BLIR FORDONSGAS VID PLÖNNINGE BIOGASANLÄGGNING Plönninge biogasanläggning, bild från Halmstads kommuns hemsida Plönningegymnasiet norr om Halmstad driver en biogasanläggning i Region Hallands regi. Det är en demonstrationsanläggning som använder gasen för att bidra till uppvärmningen av 13

14 skolan och numera med Klimp till drift av gårdens fordon. Rötresten, dvs det som blir kvar efter att gas utvunnits, används som gödningsmedel och sprids på markerna som s.k. biogödsel. Den nya teknik som införs med Klimp utgörs av en uppgraderingsanläggning, med ny inmatningsutrustning för organiskt material samt konvertering av traktor från drift med flytande bränslen till gasdrift. Det finns cirka 15 gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige, varav många är lokaliserade norröver. Det finns dock bara två som idag producerar både värme, fordonsgas och el. Det är Plönninge och Öknaskolan vid Tystberga gård i Sörmland (norr om Nyköping). Plönninges uppgraderingsanläggning renar rågas, som uppstår när organiskt material rötas i en lufttät kammare, från koldioxid och andra restprodukter för att erhålla fordonsgas. Denna teknik gör det möjligt att vid gårdsbaserade biogasanläggningar gå direkt från rågas till fordonsgas. Biogasanläggningen matas främst med gödsel från skolans mjölkkor, men även med små mängder av annat organiskt material, som frukt och grönsaksavfall, hästgödsel, kasserat ensilage och vegetabilisk olja. För en bättre hantering och samtidigt ökad inblandning av fastare material, har en aktivitet inom åtgärden varit att komplettera anläggningen med en ny inmatningsutrustning. Vilket även skapar förutsättningar för ökad gasproduktion. Målsättning Åtgärden har bidragit till att utveckla ny teknik vid Plönningegymnasiets biogasanläggning. Denna är efter aktiviteten en uppgraderingsanläggning för att producera fordonsgas med en inmatningsutrustning för organiskt material. Ett syfte med åtgärden var att demonstrera ny teknik för att stimulera energiproduktion på lokal gårdsnivå, inom i första hand det halländska lantbruket. Då mycket tyder på att vi bör överge fossilbränslesamhället, kan lantbruket komma att spela en väsentlig roll som producent av förnybar energi. Det finns också en ambition vid Plönningegymnasiet att byta ut fordonsparken till gasdrivna fordon. Åtgärden syftar sammanfattningsvis till 1. Kunskapsöverföring 2. En anläggning för framställning av fordonsgas 3. Konvertering av en traktor till gasdrift 4. En inmatningsutrustning till rötkammaren Måluppfyllelse Åtgärden har genomförts som planerat, bortsett från konverteringen av en traktor till gasdrift som inte kunnat genomföras. Starten av gastankningen firades med en invigning för ett 50-tal inbjudna i april Där Göran Karlsson, regionstyrelsens ordförande i Region Halland, var en av dem som lovordade satsningen. Åtgärden pågick under september 2007 till december 2009 och ingick i Halmstads kommuns satsning på biogas där kommunen samverkar med det kommunala bolaget HEM AB, Högskolan i Halmstad och Plönningegymnasiet. För åtgärderna på Plönninge sker även samverkan med LRF, LRF-konsult, Hushållningssällskapet samt Lantmännen Maskin. Åtgärden har fortsatt att utvecklas under 2009 och Måluppfyllelsen analyseras enligt LFA-modellen i figur 4. 14

15 Figur 4. Utvärderingstrappa Biogas blir fordonsgas vid Plönninge Biogasanläggning Övergripande mål Genom att bedöma alla åtgärdernas måluppfyllelse kan hela programmet värderas. Mål Målet med åtgärden är att kunna demonstrera hur biogas kan uppgraderas till fordonsgas och användas i fordonsparken på en lantgård. Resultat Resultatet är en sammanfattande bedömning av de effekter respektive aktivitet antas leda till. KUMULATIV FÖRÄNDRING Effekter Effekter är det som respektive aktivitet antas leda till. Exempelvis antas inmatningsutrustningen innebära att även frukt, grönt, potatis kan finfördelas tillsammans med gödsel. Aktiviteter inom åtgärden Åtgärden genomför ett flertal aktiviteter som kunskapsöverföring, framställning av fordonsgas, ny inmatningsutrustning och konvertering av traktor till gasdrift. Baslinje tillstånd före åtgärden vid Plönninge biogasanläggning Aktiviteter, effekter och resultat Kunskapsöverföring Kunskapsöverföringen innefattar framtagande av känd kunskap inom biogasproduktion, sammanställning och dokumentation av denna, framtagande av utbildningsmaterial och folkbildning av vissa målgrupper. Två målgrupper utpekas särskilt: Plönningegymnasiets gymnasieelever ska ges en grundläggande inblick och förståelse för förnyelsebar energi, och då särskilt biogas. Lantbrukare med intresse av bioenergi och biogasproduktion. För denna grupp sker kortare utbildningar, seminarier och föreläsningar med fokus på grundläggande kunskaper, ekonomi och tekniska byggnationsfrågor. Följande ingick i aktiviteten kunskapsöverföring 1. Framtagande av känd kunskap inom biogasproduktion 2. Sammanställning och dokumentation 3. Framtagande av utbildningsmaterial 4. Folkbildning med målgrupperna ovan För cirka fyra år sedan bjöd Plönninge in Högskolan, LRF, LRF-konsult, Region Halland och Hushållningssällskapet i Halland i syfte att bilda ett bioenergicentrum på Plönninge, med utgångspunkt från den befintliga anläggningen och erfarenhet av undervisning. Samarbetet har bland annat resulterat i en informationsskrift om gårdsbaserad bioenergiproduktion, en förstudie om rötning av torrare produkter och ett antal seminarier och föreläsningar. 15

16 Tankarna om ett bioenergicentrum lever vidare. Region Halland beviljades medel ur Regionalfonden inom EU:s strukturfonder för att kunna driva projekt Bioenergicentrum Halland, som skulle utveckla ett centrum med seminarier, work shops, nätverk, mässor m.m. Vilket också blivit verklighet. Det har under projekttiden anordnats ett flertal studiebesök vid biogasanläggningen och samarbetet med Bioenergicentrum Halland har fortsatt under 2010 och De hjälper till med att utarbeta informationsmaterial - som hemsida, broschyrer över anläggningen, nya posters, skyltmaterial utanför anläggningen med Klimp logotyp och flödesschema. Bioenergicentrum Halland står för både utförande och kostnader. Under slutet av 2008 och 2009 var aktiviteten i Bioenergicentrum relativt låg, under 2010 har aktiviteten återigen ökat, där exempelvis samverkan med LRF och Högskolan i Halmstad kommit igång på nytt. Vilket upplevs som värdefullt då behov finns av nya arenor för biogassamverkan. Bland annat genomfördes under 2010 en heldag med grundläggande biogaskunskap för cirka 100 lantbrukare. I samarbetet står Plönninge för fackkunskap kring praktisk hantering av biogasanläggningar, LRF har kontakten med lantbrukare och kompetens avseende affärsutveckling, och högskolan svarar för forskning (man undersöker till exempel substrat och rötresters påverkan på åkermarken). Hemsida En hemsida har startats där aktuella produktionssiffror från biogasanläggningen presenteras. Där finns också ett kalendarium där även annan aktuell information om biogas publiceras. Hemsidan vid Region Hallands enhet för Energi och Miljö presenterar också Bioenergicentrum Halland, tillsammans med många andra satsningar inom området bioenergi: Denna hemsida har efter hand tagit över och blivit den som uppdateras. Dyr utrustning men samverkan gav ökade medel till kunskapsöverföring De största utgiftsposterna är uppgraderingsanläggningen och inmatningsutrustningen, vilka blev något dyrare än beräknat. Bland annat ökade kostnader för rostfritt material. Ett sätt att hantera detta blev att Bioenergicentrum bidrog med kompletterande medel för en satsning på kunskapsöverföringen i exempelvis hemsida och informationsmaterial. Så har bland annat en interaktiv modell tagits fram som åskådliggjort processen vid gasframställning för användning inom lantbruket. Under perioden har uppmärksamheten främst riktats mot lantbrukare, medan det varit svårt att hinna med alla gymnasieelever och integrera kunskapsområdet i undervisningen. Dock är intresset stort och det är obligatoriskt för alla elever att besöka biogasanläggningen. På Plönninge biogasanläggning har man sammantaget tagit emot ca personer som besökt anläggningen och erhållit information om minst 1 timma under programperioden. Anläggning för framställning av fordonsgas Plönninges biogasanläggning framställer idag biogas i utbildningssyfte, även om en mindre del av skolans vatten värms upp med biogas. Aktiviteterna inom åtgärden syftar till att kunna 16

17 öka anläggningens användningsområde och komplettera denna med ett steg där framställd gas kan uppgraderas till fordonsbränsle. Den nya anläggningen består av utrustning för uppgradering av biogas till fordonsgas med efterföljande gaslager och tankningsutrustning. Uppgraderingsanläggningen består av en vattenskrubber med cirkulerande vatten. Reningssteget består av en åtta meter hög kolonn där gasen renas från koldioxid och övriga föroreningar. Därefter torkas och komprimeras gasen. Läs mer om denna process på under rubriken energi och biogas. Biogas till egna fordon Tankning av gas har pågått regelbundet under programperioden, med endast mindre problem. Fordonsgasen används internt inom Region Hallands två skolor, som dagligen transporterar lärare och elever. Sex fordon på Plönningeskolan drivs med gas, fem personbilar och en skåpbil, och fler av Plönningegymnasiets fordon kommer att ersättas med gasdrivna fordon, när avskrivningar är klara. Anläggningen har kapacitet att producera motsvarande 250 liter diesel per dygn. I praktiken produceras gas motsvarande drygt 150 liter diesel per dygn. Skolan har nio bussar och fyra bilar. Dagens producerade energimängd skulle räcka till att förse alla dessa fordon med gas och ändå bli över till värme för skolan. Uppgraderingsanläggningen är den största utgiftsposten i projektet, med Biorega som entreprenör. Anläggningen är på plats och löper på bra, dock med behov av viss injustering. Exempelvis har svavelhalten i gasen varit något hög (som för övrigt motverkats med att tillsätta pulver med järnoxid, ett tips från ett studiebesök inom Klimp på en biogasanläggning i Falkenberg). Bioenergicentrum vill av både miljö- och ekonomiska skäl öka konsumtionen av fordonsgas, vilket därför är ett område i nuvarande affärsplan. Det förs även diskussioner om vad som ska hända efter Klimp-programmets slut år En utvidgning av gasanvändningen skulle kunna vara att erbjuda alla Region Hallands fordon möjlighet att tanka på Plönninge. Sommaren har visat sig vara ett dilemma för gasproduktionen, eftersom kor går på fälten och därmed finns mindre gödsel att röta. En lösning skulle vara att tillsätta rent ensilage, vilket dock bara kan blandas in i rötningsprocessen till den grad det går att pumpa fram rötmassan. Uppgraderingsanläggningen är installerad och Plönningegymnasiets fordon tankar på gården. Med vissa mindre tekniska justeringar har allt löpt på enligt plan. Aktiviteten har genomförts enligt plan och de förväntade effekterna har infriats. Resultatet av aktiviteten visar på måluppfyllelse. Konvertering av en traktor för gasdrift En aktivitet i åtgärden skulle vara att bygga om en traktor till gasdrift. Syftet med denna konvertering var att efter åtgärden kunna demonstrera hur en mindre gastraktorer skulle kunna användas på en gård. Det skapas närhet till tankstället, ger rena avgaser för inomhusarbete och är tystare än en konventionell traktor. Ett annat syfte var att praktiskt demonstrera traktorn för elever och andra intresserade. 17

18 Det har inte byggts om en traktor till gasdrift. Detta på grund av att regelverket inte tillåter gasdrift bara flytande bränslen för traktorer. Gasdrivna traktorer går inte att besiktiga eftersom de inte kan få något typgodkännande. Transportstyrelsen har i kontakterna sagt att de ser över regelverket och undersöker möjligheterna till godkännande av gasdrivna traktorer. Det har skett påtryckningar från bland annat Bioenergicentrum för att påskynda utvecklingen. Vid uppvaktning av Jordbruksministern uppgavs att efter den 1 jan 2011 ska arbetet påbörjas med att förändra regelverket gällande gas om säkerhet, bränsle m.m. En annan traktor har dock fått dispens vilket även Plönninge hoppas få om processen med ett generellt typgodkännande inte visar sig vara framkomlig. Aktiviteten har inte genomförts på grund av omständigheter som visat sig ligga utanför Klimp s och åtgärden s räckvidd. Målet med aktiviteten har inte kunnat uppnås. En inmatningsutrustning till rötkammaren Före Klimp och åtgärden var biogasanläggningen konstruerad för flytgödsel. För att utveckla alternativa rötningsprodukter behövs ett förbehandlingssteg som finfördelar och blandar råvaran innan den hamnar i rötkammaren. Växtodlingsrester, odlade grödor, frukt och grönt från stormarknader i Halmstad och hästgödsel är exempel på råvaror som kan användas. Utrustningen består av en nerdelare som skär sönder materialet innan det blandas till lagom konsistens för att sedan tillsammans med gödsel från gårdens kor pumpas in i rötkammaren. Ny teknik för torrt material Torra produkter måste föras in i rötkammaren på annorlunda sätt än blöta material. Det måste ske med exempelvis skruvar, tryckare eller elevatorer. Då Plönningegymnasiet har cirka 60 hästar är det, menar åtgärdsägaren, intressant att utveckla en teknik där energigrödor blandas med hästgödsel för att på lämpligt sätt mata rötkammaren. Några av frågorna som prövats under programperioden är proportioner mellan produkter, grad av finfördelning, separation, torrsubstanshalter och uppehållstider i rötkammaren, där det finns flera tekniska komponenter som måste utvecklas och prövas. Syftet med den nya inmatningsutrustningen är att pröva och visa att det finns olika typer av råvaror och restprodukter från lantbruket samt restprodukter från närliggande verksamheter som kan användas för biogasproduktion. Det handlar även om att öka gasproduktionen genom exempelvis inblandning av vegetabiliskt fett från tillverkning av rapsolja. Innovativ verksamhet kräver öppenhet för alternativa lösningar. Det gällde i högsta grad den nya inmatningsutrustning som nu är på plats. Efter försök med flera leverantörer, bland annat en firma i Ängelholm, hittades en bra produkt hemmavid. Bysmeden i Harplinge tillfrågades och tog fram ett förslag i liten skala. Det fungerade bra och en fullskalig utrustning togs fram. Det är, menar åtgärdsägaren, inget lätt jobb att skapa en fungerande inmatningsutrustning. Det krävs rätt knivar för att få rätt substratstorlek. Det är en kolv som pressar substratet genom ett antal knivar med visst mellanrum. Det har varit ett problem med för stort mellanrum, men nu har det installerats fler knivar, vilket leder till önskvärd partikelstorlek. 18

19 Inmatningsutrustningen är unik. De flesta har utrustning som sönderdelar materialet i cirka 20 millimeters längder, vilka sedan matas in med spannmålsskruv eller liknande. Då Plönninge använder mer flytande rötningsmaterial har det krävts andra lösningar för att hantera processen. Ett utvecklingsprojekt pågår tillsammans med både högskolan och LRF där man undersöker substrat (till exempel olika former av växtavfall, gödsel och organiskt avfall), därefter byggs småskaliga biogasanläggningar (mycket små prototyper) för att prova utfallet vid rötning. Där tanken är, om det faller väl ut, att det kan byggas gårdsbaserade anläggningar med god kunskap om rötningsbart material. Flera utbildningar har genomförts och utvecklingsarbetet tillsammans med högskolan och LRF har fortsatt under Bioenergicentrum har även köpt tjänster av Bioprocesskontroll i Lund, som är världsledande inom området optimeringsutrustning för rötprocesser. Teknik appliceras på befintlig pilotanläggning som testar olika produkter, tryck, metanhalt, flöden, temperaturer, olika recept på blandningar av material m.m. Allt för att få ut så mycket metan som möjligt. Det pågick i november 2010 en upphandling av ny biogasanläggning, främst för torrt gräs och ensilage. Det skulle innebära att det fanns två biogasanläggningar med möjlighet att vetenskapligt testa olika former av rötning både för flytande och torrt material. Inmatningsutrustning är på plats och fungerar bra, även om mindre finjusteringar pågår. Det pågår dessutom en ständig utveckling för att utveckla och lära mer om rötningsprocesserna, både tillsammans med högskolan och externa konsulter. En ny biogasanläggning skulle ge ytterligare möjligheter att lära mer om optimering av rötprocesserna. Aktiviteten har infriat de förväntningar som ställts på denna och målsättningen har uppnåtts. Resultaten av åtgärdens aktiviteter Förutom utebliven konvertering av gastraktor, har åtgärden löpt på enligt plan. Både uppgraderingsanläggningen och inmatningsutrustningen är på plats och används. Dessutom pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att lära mer om rötningsprocesser och den metanhalt som kan utvinnas. En kommande biogasanläggning, vars användning dock ligger utanför Klimp, kan komma att ge ökade möjligheter att exempelvis pröva nya substrat och undersöka gasmängd, gaskvalitet och rötresternas påverkan på åkermarken. Införandet av ny teknik är ofta förknippat med omfattande testverksamhet. I en snabbt växande bransch med många nya aktörer - där alla inte är seriösa - kan det vara lurigt att hitta rätt. Till slut fanns lösningen för inmatningsutrustningen hemmavid i Harplinge, med fördelen att lättare kunna göra ändringar på plats. För att biogasanläggningen ska bli användbar - exempelvis att få avsättning för gasen - krävs samarbete med ett flertal aktörer. Samarbete har skett med bland annat Plönningegymnasiet, Högskolan i Halmstad, LRF och Biorega. Vad påverkade resultatet Nyckelord för framgång verkar ha varit engagemang, kunskap, samverkan och lokal innovation. Åtgärdsägaren betonar betydelsen av goda samarbetspartners som exempelvis Biorega med glöd för sitt jobb. Men bra verktyg måste också finnas tillgängliga. Första 19

20 inmatningskvarnen fungerade inte, sedan hittade man en innovativ, entusiastisk och positiv bysmed. Detta var viktigt. Denne visade sig vara intresserad av utveckling och att lära nytt, följa upp och ändra om nödvändigt. Han kunde erbjuda en bättre anpassad produkt än den som massproducerats för marknaden. Småskalig biogasproduktion på lantgård ett utvecklingsområde Många lantbrukare verkar stå i startgroparna för att investera i biogas. Kommande riksdagsbeslut om att införa certifikatsystem liknande vindkraft, troligtvis cirka 20 öre/kwh, kan leda till att många fler aktörer kan räkna hem sina investeringar. Biogasutvecklingen i Halland och Sverige kan stå inför en dramatisk utveckling, där biogasanläggningen på Plönninge och Bioenergicentrum - med sina nära kontakter till högskolan och LRF - skulle kunna ha rollen av kunskapsnav. Både för affärsutveckling och sina ingående kunskaper om rötningsprocesser. Det finns planer på en ny biogasanläggning och fördjupat samarbete med högskolan och LRF. Åtgärden visar att det fanns ett behov av kurser i bioenergi och en demonstrationsanläggning på Plönningeskolan. Spridning av kunskap om gårdsbaserade biogasanläggningar kan leda till nya affärsmöjligheter för lantbrukare, både lokalt och regionalt (kanske också nationellt och internationellt). Mycket har redan gjorts. Bland annat för de cirka 100 lantbrukare som har gått grundläggande biogasutbildning under Ett annat utvecklingsområde är att gårdar tillsammans investerar i en biogasanläggning, för att både använda och sälja gas till en extern aktör, antingen för uppvärmning eller för fordonsgas. I exempelvis Tvååker och söder om Laholm är två nätverk på väg att skapa nya lösningar. 5. BIOGAS UR MATAVFALL UTVECKLING AV NY TEKNIK FÖR SÄRSKILJANDE AV FÖRPACKNINGAR Foto: Lars Andersson 20

21 Vid det kommunala bolaget Halmstads Energi och Miljö AB (HEM) utvecklades inom denna åtgärd en effektiv teknik för att ta tillvara livsmedelsavfall för produktion av biogas för fordon och uppvärmning. En anläggning har upprättats för mottagning och förbehandling av matavfall. Tilltänkt material är i första hand emballerat matavfall från matvarubutiker, grossister, livsmedelsproducenter eller matavfall levererat i säck från storkök och restauranger. HEM ska inom ramen för åtgärden även investera i ett gasdrivet fordon för insamling av organiskt avfall. Det förpackade matavfallet gick före åtgärdens genomförande vanligen från industri och butiker till förbränning för fjärrvärme. Hanteringen innebar att en del av energiinnehållet togs tillvara, men växtnäringsämnen försvann ur kretsloppet och hamnade på deponi. Genom att skilja förpackningen från dess innehåll av gammal korv, ost och mjölk och andra matvaror kan man vid produktionen av biogas ta vara på allt matavfall och erhålla en mer miljövänlig process. Miljövinster sker när biogas används istället för bensin/diesel i fordon. En miljövinst uppstår även genom att rötrester - det som är kvar när gasen har utvunnits biogödseln återförs till åkermarken som värdefulla näringsämnen och ersätter handelsgödsel. Inom åtgärden har det utvecklats ett system för att samla in avfall, upphandla och anpassa teknik för sortering av förpackningar samt skapa system för användningen av bortsorterat avfall. Efter att förpackningar från matavfall har avskiljts, transporteras det rena organiska avfallet till en biogasanläggning. Där utvinns dels biogas, dels kan rötresterna tas tillvara som biogödsel för växtnäring. Mål 1. Utveckla ny teknik för att ta bort emballering från förpackat matavfall. 2. Köpa in och använda ett nytt gasfordon för insamling av matavfall. Måluppfyllelse Analysen av åtgärdens måluppfyllelse sker med hjälp av LFA-modellen, figur 5. Tillståndet före åtgärden Halmstads Energi och Miljö AB utgår från att Halmstads kommun uppfyller miljömål som handlar om god bebyggd miljö, med delmål som innebär att senast 2010 ska minst 35 % av hushållens organiska avfall samlas in och behandlas biologiskt. Den potentiella mängden matavfall har beräknats genom att addera den teoretiska mängden matavfall från hushåll i Halmstad kommun, det vill säga 100 kg/person och år, med den uppskattade mängden matavfall från storkök och restauranger som uppgår till ca ton per år. Detta resulterar i ton/år. Det är en resurs för omvandling av matavfall till fordonsgas efter en effektiv förbehandlingsteknik och det ger också en betydande mängd rötrester eller biogödsel som kan spridas på åkerjorden. 21

22 Figur 5. Utvärderingstrappa biogas ur matavfall efter avskiljande av förpackningar Övergripande mål Genom att bedöma alla åtgärdernas måluppfyllelse kan hela programmet värderas. Mål Målet med åtgärden har uppnåtts genom att anläggningen etablerats och är i drift, samt att ett gasfordon för transport av avfallet inhandlats. Resultat Resultatet är att även förpackat matavfall kan användas för produktion av biogas, och att ett slutet kretslopp skapas mellan stad och landsbygd när biogödsel används på åkermark. KUMULATIV FÖRÄNDRING Effekter Effekter av avskiljandet av förpackningar är att mer matavfall kan tas tillvara och att även rötresterna kan tas tillvara som växtnäring på åkermark. Aktiviteter inom åtgärden En anläggning etableras för mottagning av matavfall och avskiljande av förpackningar. Ett biogasfordon för transport av matavfall inhandlas. BASLINJE - TILLSTÅND FÖRE ÅTGÄRDENS START Aktiviteter, effekter och resultat Ny teknik för förbehandling Den nya förbehandlingstekniken framstår som en helhetslösning för alla typer av förpackningar. Plast (t ex ketchupflaska), kartong (t ex mjölkförpackning), frigolit och plastfilm (t ex inpackad fläskfärs), metallburkar och glas. Den nya tekniken visar sig ha förutsättning att bli en demonstrationsanläggning, där en prototyp provas i drift och där vunna erfarenheter sprids till övriga Sverige. Efter åtgärdens start skapades en referensgrupp som identifierade tre utvecklingssteg. Det först steget var att finna teknik för det rena matavfallet, som inte var paketerat och inte samlades in. Det andra steget handlade om lösningar för förpackat avfall från främst livsmedelsbutiker. Det tredje steget handlade om huruvida man i framtiden ska etablera en egen biogasanläggning för HEM eller att fortsätta transportera avfallet till Laholms och Falkenbergs biogasanläggningar. Under åtgärdsperioden diskuterades ett tag att använda välkänd teknik, även om den var ny för Halmstads kommun. En diskussion som utgick från att det gällde att finna den mest lämpliga metoden för Halmstads förhållanden. Ambitionen har dock under senare delen av åtgärdsperioden höjts. Den formuleras som att åtgärden ska bli ett demonstrationsprojekt med en (för Sverige) ny teknik. Under senare del av åtgärdsperioden har därför uppmärksamheten riktats mot Österrike där bättre teknik med färre driftsstörningar används, och därmed har åtgärden åter närmat sig den ursprungliga tanken. 22

23 Den nya tekniken består i att tjocka kättingar istället för traditionella knivar delar sönder mat och matförpackningar och skiljer dem åt. Anläggningen i Österrike som är först med tekniken har färre driftstörningar än knivsystemet. I Österrike används den nya förbehandlingstekniken även på glasförpackningar. I Halmstad ingår dock inte glas i produktionen av biogas och biogödsel en första omgång. Glassplitter i rötresterna skulle medföra problem vid spridning på åkrarna. Redan risken att detta skulle kunna inträffa hade försvårat marknadsföringen av biogödseln från anläggningen. Efter interna diskussioner inom företaget antogs en principskiss för en ny anläggning. Konkreta förslag till tekniska lösningar undersöktes tillsammans med en kostnadsberäkning. Beslut togs i slutet av 2009 om att påbörja arbetet med den sorteringsanläggningen som nu är i bruk. Det har dock tagit längre tid än beräknat att ta anläggningen i bruk, på grund av tidskrävande upphandling och komplikationer med matarskruv och press i samband med provdriften under våren En lämplig och godkänd lokal har man funnit där en blästerfirma tidigare haft sina lokaler. Istället för att bygga har denna lokal hyrts. Det har sänkt kostnaderna för investeringar rejält. Lokalen lämpar sig väl för verksamheten med högt i tak och en travers. Det var dock inte lätt att hitta en lokal som inte innebar några störningar för närboende. Det första alternativet låg för nära bebyggelse. Miljö- och hälsoskyddsnämnden gav därför inget tillstånd. Boende i närområdet var rädda för störande lukt och andra olägenheter. Hyreskontraktet för lokalen på Stålverksgatan löper till Lokalen är sanerad och utrustning är upphandlad. Effekter och resultat av aktiviteten En sorteringsanläggning - både för förpackat och annat matavfall - är i drift. Allt avfall läggs i en tratt som leder till en rund behållare där kättingar maler runt och slår sönder avfallet. Avfallet utgjordes till en början av organiskt avfall från storkök, restauranger och regementen samt av förpackat livsmedelsavfall. Det kan dock i framtiden även komma att innefatta förpackningar av glas. En effekt av sorteringsanläggningen är att användningen av fossila bränslen kan reduceras när matavfall i ökad omfattning blir till biogas. Användning av biogas för fordonsdrift minskar utsläppen av luftföroreningar, vilket kan vara av särskild betydelse för den lokala luftkvaliteten. När biogödseln används på produktiv åkermark sluts kretsloppet mellan stad och land, vilket är önskvärt ur ett helhetsperspektiv. Avfallets näringsinnehåll nyttiggörs - däribland fosfor som är en ändlig resurs - och användningen av handelsgödsel minskar. Detta medför även att behovet av energi för framställning av kvävegödselmedel minskar. Det innebär även att markens odlingsegenskaper ökas genom tillförsel av mullbildande ämnen till odlingsmarken. Lokalt där ett intensivt jordbruket bedrivits och utarmat marken på mullämnen kan detta vara av stor betydelse. Framställning av biogödsel för odlingsändamål kan också öka förutsättningarna för ekologisk livsmedelsproduktion, eftersom det i dagsläget råder brist på gödselmedel som är godkända för ekologisk odling. Användning av t.ex. biogödsel inom ekologisk odling förutsätter att gödselmedlet är kvalitetssäkrat. Den potentiella mängden matavfall har beräknats genom att addera den teoretiska mängden matavfall från hushåll i Halmstad kommun, det vill säga 100 kg/person och år, med uppskattad total mängd från storkök och restauranger som är ca ton per år. Detta 23

24 resulterar i ton/år. Utifrån de ton matavfall/år produceras ca ton slurry/år beroende på förbehandlingsteknik. Producerad mängd slurry kan uppskattningsvis ge Nm3 rågas vilket kan uppgraderas till ca Nm3 fordonsgas. Cirka ton rötrest uppkommer vid rötning av matavfallet. Mängden producerad fordonsgas är likvärdig med den förbrukade mängden drivmedel per år för Halmstads Energi och Miljö AB. Beräkning utgår endast från situationen i Halmstads kommun. Målsättningen är, enligt åtgärdsägaren, att anläggningen ska knyta till sig andra avfallsaktörer i regionen. Aktivitet - Nytt gasfordon för insamling av matavfall Ett nytt gasfordon för insamling av matavfall har inhandlats och har under 2011 varit i drift några månader. Det har uppfyllt alla specifika villkor som ställts som t.ex. helt tät hantering av avfallet. Dock har någon kund efterfrågat en tjänst med kärltvätt. En positiv bieffekt av inköpet av det nya gasfordonet var att detta bidrog till en förbättrad arbetsmiljö. Kärlen för matavfall lyftes innan med säckakärra vilket var tungt och gav mycket kladd med små runda tunnor. Det nya säcksystemet med insatssäckar innebar en förbättring av arbetsmiljön. Det nya säcksystemet medgav att avfallet tömdes på plats i fordonet, vilket underlättade hanteringen för de anställda som slipper lyfta och dra kärlen. Information om aktiviteterna och åtgärden Informationen kring åtgärden upplevs ha gett resultat. Samtliga berörda avfallsaktörer inom regionen har kännedom om åtgärden. Åtgärden har bl.a. diskuterats vid seminarium med branschorganet Avfall Sverige samt med Jordbruksverket gällande animaliska biprodukter. Information om åtgärden har också spridits genom Klimp-programmets hemsida, Miljökalendern som går ut till alla kommunens hushåll och företag Klimattidning 2008 och kommunens informationstidning Hjärtefrågor som går ut till alla kommunens hushåll Bemannade posterutställningar, bl.a i anslutning till Sopoperan 2008, vid Marinfestivalen 2009 och 2010, Energismart 2010 och 2011 Utställningsmaterial och broschyrer som spritts i samband med alla Klimp-aktiviteter och på kommunens alla bibliotek Information i dagspress och lokal TV om olika åtgärder Föredrag och work-shops Åtgärdens två mål har infriats En anläggning för att ta bort emballeringen från förpackat material har etablerats och tagits i drift. Därmed har målet med den aktiviteten uppnåtts. Gasfordonet för insamling av matavfall har varit i drift några månader och har uppfyllt alla specifika villkor och önskemål för uppgiften. Därmed har målet med den aktiviteten uppnåtts. Sammanfattningsvis om påverkan av resultatet De två målen att utveckla en teknik för att ta bort emballering från förpackat livsmedelsavfall och att köpa in ett nytt gasfordon för insamling av matavfall har infriats fullt ut. HEM har upphandlat lämplig teknik för den nya sorteringsanläggning samt funnit en lämplig lokal för 24

25 denna. De tekniska lösningarnas snabba utveckling inom avfallsområdet i Sverige påverkade utvecklingen inom åtgärden. Det upplevdes svårt att finna pålitliga leverantörer. Det pågick i Halmstads kommun, jämte åtgärden inom Klimp, även andra projekt avseende produktion av biogas. En biogasutredning för hela kommunen har genomförts, med nya politiska förslag om att använda slam till biogas från Västra strandens reningsverk och planer på etablering av en biogasanläggning med externa aktörer. Sannolikt skulle utvecklingen ha vunnit på att det funnits en gemensam strategi för alla satsningar, exempelvis för lokalisering av anläggningar och hur den nya energin ska tas tillvara. Åtgärder av den här omfattningen inom områden som expanderar snabbt och där lösningar måste anpassas efter lokala förhållanden kan inte detaljregleras. Det förutsätter tvärtom att åtgärdsbeskrivningar skrivs med ett visst handlingsutrymme för utveckling och anpassning under programperioden. Detta är dock inte alltid lätt att hantera under genomförandefasen. Det har funnits kritik mot åtgärdsbeskrivningen som uppfattats som alltför opreciserad. Den uttrycker, menade kritikerna, en vision utan att bekymra sig om vägen dit. Det saknades bl.a. en detaljerad förstudie som kunnat ge vägledning. Många problem har istället fått lösas efter hand. Det vida handlingsutrymmet öppnade för många, delvis motstridiga idéer, vilket gjorde att genomförandet tog längre tid än beräknat. Ansökan verkade vidare, enligt kritiken, inte ha varit tillräckligt förankrad på organisationens alla nivåer. 6. MER ENERGI UR SOPORNA GENOM RÖKGASRENING Bild på förbränningsanläggningen i Kristinehed, från Halmstads kommuns hemsida. När rökgaser kondenseras i rökgasreningen på Kristineheds kraftvärmeverk (panna 3) kan mer energi utvinnas ur samma mängd sopor. Genom att spara spillvärme som annars bara skulle ha kylts bort och ta tillvara den energi som före åtgärden släpptes ut genom skorstenen ökar anläggningens energiproduktion markant. Den ökade fjärrvärmeproduktionen i panna 3 ökade med 9 MW. 25

26 Den nyproducerade förnybara värmen används i fjärrvärmenätet och ersätter därmed en del av de fossila bränslena. Till en början kommer den nya värmen främst ersätta en fliseldad panna i fjärrvärmenätet. De planer som finns på utbyggnad av fjärrvärmenätet gynnas av denna energieffektivisering med rökgaskondensering och absorptionsvärmepump. Rökgaskondensering innebär att vattenånga kondenseras och ångbildningsvärme avges, därmed kan mer värme utvinnas. Kondenseringen sker med hjälp av en värmeväxlare. Denna placeras i rökgången efter den våta delen av rökgasreningen. Rökgaskondenseringen kombineras med en absorptionsvärmepump för att ytterligare nyttja den vunna värmen. Anläggningen kan delas in i två delar. Den ena är direktkondensering (ca 5,5 MW extra), den andra är extra energi från absorptionsvärmepumpen (ca 3,5 MW). Vid kallt väder (lägre fjärrvärmetemperatur) blir den totala effekten större med värmepumpen. Mål Ökad fjärrvärmeproduktionen från anläggningen genom att installera rökgaskondensering i processen. Måluppfyllelse Åtgärdens måluppfyllelsen analyseras i figur 6. nedan. Figur 6. Utvärderingstrappa energieffektivisering genom rökgaskondensering Övergripande mål Genom att bedöma alla åtgärdernas måluppfyllelse kan hela programmet värderas. Mål Målet är det åtgärden syftar till att uppnå, nämligen en energieffektivisering och en minskad belastning på miljön. Resultat Resultatet är en sammanfattande bedömning av de effekter respektive aktivitet antas leda till. En ökad energiproduktion motsvarande 9 MW och minskad koldioxidutsläpp (4 375 ton/år) KUMULATIV FÖRÄNDRING Effekter Effekter är det som respektive aktivitet antas leda till. Energieffektiviseringen innebär ökad energiproduktion med minskade utsläpp genom att användning av fossila bränslen fasas ut. Aktiviteter inom åtgärden Installation av rökgaskondensator och av absorptionsvärmepump. BASLINJE - TILLSTÅND FÖRE ÅTGÄRDENS START Eftersom effekten höjs utan att utsläppen ökar, menar åtgärdsägaren, att den ökade produktionen av energin inte medför någon belastning på miljön. Tvärtom har den om den 26

27 ersätter användningen av fossila bränslen en postiv inverkan genom minskade utsläpp av koldioxid. De minskar efter åtgärden med ton per år. Upphandling av entreprenörer för bygg- och installationsmoment var klara tidigt och byggnation startades i januari Investeringen blev större än förväntat, men den utvunna värmeeffekten garanterades bli högre. Värmeeffekten ökar med drygt 9 MW. Byggnation var på plats i maj 2008 och i september samma år monterades direktkondenseringen och därefter absorptionsvärmepumpen. Värmepumpen togs i drift under mars En komponent i värmepumpen var dock feldesignad (generatorn) vilket ledde till ett års försening. Leverantören tog sitt ansvar för att åtgärda felet. En konsekvens blev dock förlorad energiproduktion under Provdrift slutfördes i december Den nya tekniken visade sig ge totalt mer effekt än i kontraktet och kom på sikt att producera mer, trots förseningen. Under injusteringen förekom mindre problem med trasiga plastledningar och justering av värmeväxlare vilket åtgärdades under garantitiden. Sammanfattningsvis om resultaten Åtgärden är ekonomiskt sett den mest omfattande i Klimp-programmet och även i landet. Den har löpt enligt plan och anläggningen är i drift. Det blev också väsentligt högre effekt än vad som uppgavs i ansökan. Vad har påverkat åtgärden Åtgärden har fortlöpt utan några större hinder. En förklaring ligger i god planering - det har fungerat från början med både upphandling och genomförande. Ett dilemma förelåg vid upphandlingen eftersom få företag har erfarenhet av denna teknik, endast en leverantör lämnade anbud. En annan orsak, menar åtgärdsägaren, är att HEM s styrelse haft framförhållning och tagit nödvändiga beslut i god tid. Bland annat genom att avsätta resurser för en anställd på deltid om cirka 75 %. Åtgärden har också upplevt ett stöd av projektledaren och samordnaren av Klimp, vilket varit särskilt värdefullt vid frågor om bidrag och rapportering. Åtgärdsägaren är överlag väldigt nöjd med samverkan inom Klimp. Den har fungerat bra, både internt och i samarbete med kommunens stadskontor. 27

28 7. ENERGISNÅL GATUBELYSNING GENOM BYTE AV ARMATURER OCH TRAFIKSIGNALLYKTOR Bild på montering av ny belysning, från Halmstads kommuns hemsida Teknik- och Fritidsförvaltningen har under perioden bytt ut cirka 25 % av Halmstads kommuns belysningspunkter. Genom att äldre gatubelysningsarmaturer byttes ut till mer energisnåla alternativ, och trafiksignallyktor med lågvoltslampor byttes ut till lykthus med lysdioder, sparades energi och det blev samtidigt bättre ljus. Längre livslängd minskar bytesfrekvensen och därmed underhåll och transporter samt deponeringen av uttjänta lampor. Antalet fordons- och mantimmar beräknas minska som en följd av åtgärden från ca timmar till ca timmar. Deponeringen av uttjänta lampor beräknas minska med ca ljuskällor per år. Ytterligare en positiv effekt är minskad användning av bly. En utvärderingstrappa - från aktivitet till måluppfyllelse Logical Framework Approach (LFA) utgår från de aktiviteter som ingår i åtgärden. Inom åtgärden för energisnål gatubelysning utgjordes aktiviteterna av ett byte av armaturer för gatubelysning och av 669 trafiksignallyktor/tryckknappslådor, där energislukande ljuskällor ersätts av mer energisnåla alternativ. Aktiviteterna har tre omedelbara effekter, nämligen energibesparing, begränsning av användningen av bly samt ökad trafiksäkerhet på grund av bättre belysning. Utöver detta noteras på sikt besparingar på grund av minskat underhåll på grund av att LED-enheterna förväntas ha längre livslängd än de tidigare lågvoltslamporna. Resultatet av åtgärdens samlade effekter kan uppskattas till 2,17 GWh vilket överstiger det uppsatta målet med 56 procent. Genom att addera åtgärdens effekter och måluppfyllelse med övriga åtgärders kan sedan hela programmets måluppfyllelse beräknas. För att förstå vad som ligger bakom åtgärdens effekter och graden av måluppfyllelse måste dessa relateras även till andra förhållanden som påverkar resultatet. I det här fallet till att kommunen bytte ut mer av armaturen genom att skjuta till egna medel. Hur aktiviteterna inom åtgärden bidragit till måluppfyllelsen visas i figur 7. nedan. 28

29 Figur 7. Utvärderingstrappa utbyte av armatur och trafiksignallyktor Övergripande mål Genom att bedöma alla åtgärdernas måluppfyllelse kan hela programmet värderas. Mål Målet är det åtgärden syftar till att uppnå som energibesparing och reducering av förekomsten av bly i miljön Resultat Resultatet är en sammanfattande bedömning av de effekter respektive aktivitet antas leda till, utöver energibesparing minskat underhåll av armatur och trafiksignallyktor m.m. KUMULATIV FÖRÄNDRING Effekter Effekter är det som respektive aktivitet antas leda till. Exempelvis antas utbyte av armaturer leda till minskad elförbrukning och användning av bly. Aktiviteter inom åtgärden klimp-programmet genomför ett flertal aktiviteter inom varje åtgärd. BASLINJE - TILLSTÅND FÖRE ÅTGÄRDENS START För att kunna bedöma förändringar inom åtgärderna, är det viktigt att klargöra tillståndet vid åtgärdens start (baslinje). Halmstads kommun hade före Klimatinvesteringsprogrammet cirka belysningspunkter med en total elförbrukning om cirka 12 GWh. Det är i relation till detta som vi ska den minskade energiförbrukningen om 2,17 GWh. Den kan också relateras till en investeringskostnad om totalt 17,5 Mkr varav kommunen svarade för 70 och staten för 30 procent av kostnaderna. Energibesparingen vid utbyte av kvicksilverarmaturer uppkommer då de nya ljuskällorna av högtrycksnatrium, som har en effekt om 70 W, ersätter de gamla på 120 W. Till detta kommer en besparing när trafiksignalernas lågvoltslampor om 27 W byts till lykthus med dioder om 10 W. På utvärderingens hemsida har en ambition varit att belysa utvärderingens resultat med konkreta exempel. Det har ofta skett genom att knyta an till vardagslivet och den lokala stadsbilden. Betydelsen av vad det innebar att byta ut trafiksignallyktor hämtades till exempel från korsningen Laholmsvägen-Grönevångsvägen. Fordonssignaler, cykel- och gångsignaler hade i korsningen bytts till natriumljus och tryckknappslådorna från lågvolt till LED (lysdioder), vilket innebar en minskad förbrukning i korsningen från till kwh/år, vilket motsvarande en minskning med 76 %. Ett byte från gamla glödlampor till nya dioder i både trafiksignaler och tryckknappslådor kan ge besparingar motsvarande cirka ett halvt års energiförbrukningen hos en villa. Måluppfyllelse Varje åtgärd, liksom Klimatinvesteringsprogrammet i sin helhet, har i ansökan angett en rad mål som skall uppnås. Det kan gälla i vilken omfattning en åtgärd bidrar till energibesparing, utveckling av ny teknik, ökad kunskap eller andra önskvärda tillstånd. Utbytet av armatur och signallyktor är i första hand en åtgärd för energibesparing. Denna förväntades ske genom 29

30 minskad förbrukning av energi som en följd av utbytet av armaturer och signallyktor, men även som en följd av att det krävdes färre transporter för utbyte av armaturer och minskad deponering av uttjänta belysningspunkter. Till detta kom även en miljövinst genom att användningen av bly begränsades. Utbytet av armaturer och trafiksignallyktor har infriat målsättningen som angavs i ansökan till och med överskridit denna. En bidragande anledning är ökade investeringskostnader även om dessa belastat kommun och inte KLIMP. Reducering av miljöproblem som mål Elförbrukningen för Halmstads kommuns cirka belysningspunkter är betydande. Den uppgår till cirka kwh (12 GWh) och står därmed för cirka 2/3 av driftskostnaderna för kommunens offentliga belysning. Åtgärdens målsättning att minska energiförbrukningen med kwh/år, motsvarar en minskning med runt 12 procent av den totala förbrukningen under ett år. Miljömål anges inte alltid som tillstånd som skall uppnås, utan många gånger som problem som skall reduceras. Målen har då inte angetts utifrån vad som vore acceptabla förhållanden, utan i vilken grad man i vårt exempel lyckas begränsa energiförbrukningen och förekomsten av bly i våra produkter. För att göra resultaten begripliga för allmänheten och bidra till ett ökat engagemang måste åtgärderna relateras till vardagen och medborgarnas livsvärld. De måttenheter som används blir annars alltför abstrakta för flertalet medborgare. På utvärderingens hemsida har besparingen jämförts med förbrukningen hos normalstora villor. En normal villa antas använda cirka kwh/år, vilket innebär att åtgärdens minskning av energiförbrukningen skulle motsvara förbrukningen hos nära 96 normalvillor. Kvalitativa kommentarer En alltför långt driven förenkling av redovisningen av utfallet av åtgärderna och av programmet i sin helhet riskerar att trivialisera miljöåtgärderna. För att motverka detta har de kvantitativa måtten kompletterats med kommentarer som lyfter fram andra kvalitativa aspekter hos åtgärden. Energibesparingen sker via utbyte av kvicksilverarmaturer i gatubelysningen och utbyte av lågvoltslampor i trafiksignaler. Där totalt 160 fordonssignaler och 240 cykel-/gångsignaler kommer att bytas. Samtidigt innebär förändringen kvalitativa förbättringar som förtjänar att lyftas fram. De flesta platser har fått bättre belysning. Tidigare armaturer hade ofta slitna glas som hindrade spridning av ljuset. De nya lamporna har även ett bättre spektra, vilket också ökar spridningen. Bättre synbarhet hos trafiksignalerna genom övergången till LED-belysning har också ökat trafiksäkerheten. Sammanfattande diskussion och värdering En bidragande anledning till åtgärdens lyckade resultat har varit engagemanget och kompetensen inom organisationen. Åtgärden med utbyte av armaturer och lampor i trafiksignaler har skett i enligt med planerna. Det har upplevts som ett tacksamt projekt med 30

31 klara och tydliga besparingar för miljön och på sikt även för ekonomin. Åtgärden har kunnat göras med befintlig organisation och teknik, inga större omändringar har varit nödvändiga. Förutom energibesparing leder den nya mer uthålliga tekniken till färre transporter för underhåll, minskad deponering och mindre användning av bly. Till de svårigheter man stött på hör att vissa armaturbyten i gatubelysningar kräver större insatser, även stolpen kan behöva förändras, genom att till exempel såga av s.k. metkroksstolpar. Kostnader som dock ingick i projektets kalkyl. Teknik- och fritidsförvaltningen har tidigare arbetat med utbyte av armatur, organisationen var därmed redo att jobba från start. Det är även beprövad teknik som inte kräver särskilda tillstånd. Det har också underlättat att förvaltningens egna anställda har kunnat utföra stora delar av jobbet. Förvaltningen fortsätter byta ut armaturer och signallyktor till 2013, men i lägre takt än inom ramen för Klimp. Annat som driver på utbytet är ett statligt krav om att kvicksilverlampor ska vara utbytta till år När det gäller frågan om åtgärdens lönsamhet, som bl.a. diskuterades av Vägverket inför bedömningen av Halmstads kommuns ansökan om medel för åtgärden, kan denna betraktas ur olika perspektiv. Kostnaderna varierar om utbytet sker i takt med normalt underhåll, eller om detta sker för stora delar av armaturerna och trafiksignallyktorna på en gång. En massiv satsning av det slag som skett inom Klimp där armatur och trafiksignallyktor byts ut oavsett sitt skick kan inte jämföras med det normala utbytet som sker i samband med det årliga underhållet. För lönsamhet vid utmönstring av armatur och trafiksignallyktor i den omfattning som skett inom åtgärden krävs sannolikt anslag av det slag som skett inom Klimp. Ett ställningstagande som för övrigt också gjordes av Rådet för investeringsstöd. Utbyte av armaturer och trafiksignallyktor i stor skala kan även innebära begränsningar att successivt kunna ta vara på ny teknik inom området. En satsning av det slag som skett inom Klimp och denna åtgärd måste därför kombineras med framtidsbevakning av de nya alternativ som tas fram. Inom åtgärden har ljusmarknaden bevakats för att redan nu kunna identifiera ny alternativ teknik inom belysningsområdet. En sådan teknik är s.k. longlife-lampor. Dessa har under programperioden börjat införas i flera ytterområden, vilket leder till att transporter för underhåll ytterligare minskas. Det pågår även utvecklingsarbete inom LED-tekniken, vilket kan innebära fler byten framöver. 31

32 8. KLIMATSMARTA RESOR GENOM INSATSER AV KOMMUNENS MOBILITETSKONTOR Bilden är från Halmstads kommuns hemsida. Konsument Halmstad på Österskans i centrala Halmstad har utökats med ett mobilitetskontor. Mobilitetskontoret ska stimulera Halmstadbor till klimatsmarta resval. Ambitionen är att fler ska se orsakerna bakom klimatförändringarna och göra fler miljövänliga resval för att härigenom bidra till ett ekologiskt hållbart resande med minskade utsläpp av koldioxid. Trafiken står för ungefär en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp enligt Mobilitetskontorets hemsida. Nära hälften av bilresorna är högst fem kilometer långa. De korta resorna är sämst för miljön - en bil har gånger högre utsläpp per kilometer de första tre kilometrarna. Samtidigt är de korta resorna enklast att ersätta med cykel eller gång. Mobilitetskontoret sprider kunskap till kommuninvånarna och verkar för ökad samverkan med näringsliv och föreningar. Det ska ske genom utveckling av nya nätverk. Utvärderingen av aktiviteterna inom denna åtgärd har skett med SUMO som är Vägverkets system för utvärdering. Redovisningen av data i denna rapport sker dock utifrån LFA-modellen. Målsättning Åtgärdens mål är att fler Halmstadbor upptäcker det positiva i att cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool eller samåka. Det antas leda ett minskat enskilt bilåkande och resultera i minskade utsläpp av koldioxid. Åtgärden kom efter rekrytering av personal igång under våren För att uppnå åtgärdens mål genomfördes en rad aktiviteter under åren De följde en struktur som i stort sett återkom varje år med: Trafikantvecka Hälsotrampare Testresenär Utställningar Informationskampanjer Vår- och höstbiennaler 32

33 Måluppfyllelse När det gäller åtgärdens kampanjer och allmänna informationsinsatser begränsas utvärderingen till kvantitativa mått och resonemang om täckningsgrad (hur många av en population som nås av informationen). Denna typ av kvantitativa mål benämns i åtgärden som genomförande mål. När det gäller mer riktade aktiviteter som Hälsotrampare och Testresenär medger dokumentationen en fördjupad analys av effekter på gruppnivå av hälsovinster och miljövinster. Figur 9. Analys av åtgärden mobilitetskontoret och klimatsmarta resor Övergripande mål Genom att bedöma alla åtgärdernas måluppfyllelse kan hela programmet värderas. Mål Målet med åtgärden är att minska utsläppen av koldioxid från trafiken, ökade kunskaper och ändrat resbeteenden med ökning av t.ex. kollektivt resande och cykling Resultat Resultatet av informationskampanjer som Trafikantveckan redovisas i täckningsgrad (vilka som nås av denna) medan resultatet för testresenärer och hälsotrampare kan anges i miljöeffekter. KUMULATIV FÖRÄNDRING Effekter Effekter är det som respektive aktivitet antas leda till. Exempelvis antas satsningen på testresenärer innebära att bilpendlare övergår till användning av buss. Aktiviteter inom åtgärden Inom åtgärden genomförs ett flertal informations- och kommunikationsaktiviteter BASLINJE - TILLSTÅND FÖRE ÅTGÄRDENS START Aktiviteter, effekter och resultat inom åtgärden Efter inledande planeringsarbete och rekrytering av personal kommer aktiviteterna igång under våren Det föreligger ett nära samarbete med projektledaren och samordnaren för Klimp som dessutom är ansvarig för åtgärden om Information och folkbildning. Tabell 10: Sammanställning över aktiviteter inom åtgärden för Aktivitet Effekter Resultat Hälsotrampare (grupp 2008) rekryteras som är villiga att under tiden 28 april 31 oktober 2008 cykla till arbetet. Bemannad posterutställning under Komvux miljövecka 19 personer anmäler sig och 18 fullföljer hela perioden. Ett avhopp pga behovet att ha bil i tjänsten. Sammanlagt cyklade grupp 2008 hela mil vilket innebar en reducering av utsläppen av koldioxid med ca kg. 40 besökare noteras. Kunskap om miljösmart resande och 33

34 den 17 mars Samtal med besökare, energismarttest, utdelning av cykelkartor mm. Vårbiennal Poetry Bike den 3 maj SM i Poetry Slam i samarbete med cykelfrämjandet. Cykeltur med poesitema. Föredrag. Tält med cykelservice. Bemannad posterutställning under Andersbergsfestivalen den maj Samtal med besökare, energismarttest, utdelning av cykelkartor mm. 200 besökare varav 150 besökte oss i tältet, 50 lyssnade på föredrag och 12 deltog i cykeltur Mobilitetskontoret. Kunskap om cykel som miljösmart resande och om Mobilitetskontoret. - Kunskap om miljösmart resande och Mobilitetskontoret. Information på Stadens dag den 23 augusti 2008 om naturområden som var lämpliga att nå med cykel eller buss. Medverkan 4 14 september 2008 i Sopoperan och miljömässan med övriga Klimp-åtgärder. Medverkan 19 november 2008 på Friskvårdsdag för kommunanställda Vårbiennal 30 maj 2009 Kretsloppet en cykelrunda med utgångspunkt från Andersbergsfestivalen. Hälsotrampare (grupp 2009) rekryteras i samarbete med Länssjukhuset i Halmstad bland personer som var villiga att under tiden 1 april 31 oktober 2009 cykla till arbetet. Uppföljning 2009 av Hälsotrampare grupp 2008 Obemannade utställningar om Hälsotramparna används under Kretsloppet och under Trafikantveckan på biblioteket. 100 besökare Kunskap om cykel som lämpligt transportmedel för att få naturupplevelser. 500 besökare av en bemannad monter som redovisar utsläppen från olika transportslag. Kunskaper om utsläppen från olika transportslag. 100 besökare Kunskap om sambandet cykling och hälsa, och om Hälsotramparna. 80 deltog i loppet som gick i stadens utkanter. 28 personer anmäler sig och flertalet fullföljer hela perioden. Flertalet fortsätter, en - har sålt familjens andra bil. - - Kunskap om cykel som lämpligt transportmedel för att få naturupplevelser. Sammanlagt cyklade grupp 2009 hela mil vilket innebar en reducering av utsläppen av koldioxid med ca 5 ton. Testresenär rekrytering av 45 bilpendlare totalt Sammanlagt ersattes

35 bilpendlare som ville pröva att åka kollektivt, genomförs i samverkan med Vägverket, Hallandstrafiken, Länssjukhuset och delar av Landstingets förvaltning. Europeiska Trafikantveckan september 2009 Vårbiennal år 2010 med Kretslopp. Samarbete med 13 myndigheter och organisationer med miljöprofil. Loppet gick i stadens utkant med sju stationer längs vägen. Energismart kampanjen mars 2010, med simulator för sparsam körstil med bil. Transportseminarium på Världsmiljödagen 3 juni 2010 i regi av Miljöforum Halland. Marinfestivalen i juli 2010 Informationstält tillsammans med åtgärden Information och folkbildning inom Klimp. Cykelkartor, övrigt material och frågetävling. Trafikantveckan september Höstbiennal 2010 under november Energismartkampanjen 2011 den mars, Halmstads teater. Bemannade poster samt möjlighet att testa hur resvalet påverkar restiden, ekonomin, hälsan och (13 i Mobilitetskontorets regi) valde att åka buss under året. 400 besökande som tog del av aktiviteterna. 53 deltagare besvarade tipstävlingen i samband med cykelrundan. mil i bil med buss, vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med ca 3,7 ton. Genomslag i media. Med rubriken Snygg, smart och rik redovisas fördelar med att låta bilen stå. Kunskap om cykel som lämpligt transportmedel för att få naturupplevelser besökare Kunskap om sparsam körstil i trafiken. 30 personer på seminariet 900 personer deltog i frågetävlingen som hade miljötema besökande som tog del av aktiviteterna. Seminarier kring trafikplanering och hur vi kan medverka till att rädda världen fick ca deltagare var. 53 personer erhöll resekort för att åka med buss eller tåg till arbetet under november. Sammanlagt besökte 200 personer montern. Kunskap om resor för transporter och till arbetsplatsen. Kunskap om miljön och hur vi påverkar denna. Fördjupade kunskaper hos de 900 som medverkar i frågetävlingen. Genomslag i media. Med rubriken Res smartare, må bättre redovisas fördelar med att låta bilen stå. Kunskaper hos 200 besökare om hur vi påverkar miljön genom våra personliga val och genom våra vardagliga resor. 35

36 miljön. Möjlighet att testa vad som påverkar den enskildes ekologiska fotavtryck. Vårbiennal 12 april 17 maj 2011 med cykelskola för invandrarkvinnor om tio tillfällen. Energismartkampanjen 23 mars Föreläsning i samarbete med Europa Direkt Halland om Tillväxtens dilemma. Föreläsning för elever åk 7 den 4 och 5 april Medverkan 4 14 september 2008 i Sopoperan och miljömässan med övriga Klimp-åtgärder. 11 kvinnor som läser Svenska för invandrare (SFI) lär sig cykla. Kvinnor utan tidigare erfarenhet av att cykla lär sig detta. 20 besökare. Kunskap om energifrågor elever Kunskap om energismarta val i vardagen. Hälsotramparna Hälsotramparna var under åren 2008 och 2009 en av åtgärdens större satsningar. Under 2010 och 2011 prioriterades andra aktiviteter. Aktiviteten Hälsotramparna har haft miljöeffekter både under den period som aktiviteten pågick och på sikt efter denna. Åtgärdsägaren 3 har dokumenterat en förbättrad kondition och ett ökat välmående hos deltagarna. För några deltagare var de förändrade resmönstren varaktiga. I vilken omfattning de inspirerat andra till efterföljd verkar dock mera oklart års grupp av Hälsotrampare hade 18 deltagare medan den andra gruppen hade 28 deltagare. Den andra gruppen genomfördes i samverkan med Länssjukhuset i Halmstad. Det innebar att den andra gruppen var större än den första. Den andra gruppen delades upp vid träffar om till exempel miljö, säkerhet och hälsa samt hälsoundersökningen. Hälsotramparna lyckades med att nå allmänheten via media, där bland annat Hallandsposten skrev flera artiklar. Bemannade posters och utställningar En annan omfattande aktivitet utgjordes av bemannade posters och utställningar. Aktiviteten rymmer inom sig en rad aktiviteter. Poetry bike i maj 2008 I maj samma dag som SM-finalen i Poetry slam vid Halmstads teater - arrangerade Mobilitetskontoret Poetry bike i samarbete med cykelfrämjandet. Det erbjöds cykeltur och Emil Jensen - poet, allartist och miljöengagerad - kåserade om sin cykelturné genom Sverige. Mobilitetskontoret informerade och i tält erbjöds cykelservice av kommunala Haldahuset 4. 3 Under hösten 2010 är det vikarierande åtgärdsledare. 4 På halmstad.se berättas att Haldahuset är en kommunal verksamhet och träverkstad som utför arbeten åt kommunala verksamheter som förskolor, fritidsgårdar, bibliotek, mm. Både nytillverkning/renovering och 36

37 Mobilitetskontorets tält hade cirka 150 besökare där runt 50 lyssnade på föredraget med Emil Jensen och tolv personer lockades av cykelturen. Andersbergsfestivalen i maj 2008 Mobilitetskontoret och övriga verksamheter på Konsument Halmstad deltog tillsammans med Klimp-samordnaren på Andersbergsfestivalen i maj Det visades en skärmutställning med roll-ups och ett klimattest för att bedöma klimatsmartness i vardagen. Oklart hur många besökare. Kretsloppet i maj 2009 och 2010 Kretsloppet - en cykelrunda med miljötema i maj 2009 och genomfördes tillsammans med ett flertal föreningar och andra förvaltningar i samband med Andersbergsfestivalen. Kretsloppet 2009 samordnades av Mobilitetskontoret som även visade upp olika typer av informationsmaterial, exempelvis om utsläpp från resor med olika transportmedel, cykelkartor och allmän information om Klimp-programmet. Loppet 2009 lockade 80 deltagare. Kretsloppet 2010 arrangerades tillsammans med bland andra Cykelfrämjandet, Teknik- och fritidsförvaltningen i Halmstads kommun, scoutförbund, Svenska turistföreningen, HEM AB och världsbutiken REKO. Alla hade en station med tipsfråga. I likhet med 2009 cyklade deltagarna runt stadsbondgården till Snöstorps kyrka och tillbaka. Loppet och tipstävlingen lockade 53 personer. Stadens dag i augusti 2008 På stadens dag den 23 aug 2008 informerade mobilitetskontoret med hjälp av roll-ups inne i rådhuset, tillsammans med många andra kommunala verksamheter. Cirka 100 deltagande, bland dem politiker och besökare intresserade av stadsplanering och arkitektur. Komvux i april 2009 På Komvux miljövecka i april 2009 informerade projektledaren och samordnaren inom Klimp tillsammans med Konsument Halmstads energirådgivare, för totalt cirka 40 pers. Sopoperan i september 2009 På sopoperan den 4-14 september 2009 deltog mobilitetskontoret i den gemensamma utställningen för Klimp-programmet. Sopoperan var en satsning av det kommunala bolaget HEM för att engagera och informera via seminarier, utställning och operan Sopoperan om hur vi kan minska skadliga utsläpp. Det uppskattades till cirka 500 besökare i montern och åtgärdsägaren noterade att det hölls många bra och längre samtal. Marinfestivalen 2010 Mobilitetskontoret deltog på Marinfestivalen sista helgen i juli 2010 och delade tält med åtgärden Information och folkbildning inom Klimp och tog fram en gemensam folder, där mobilitetskontoret ansvarade för avsnitt om cykel. Det delades bland annat ut cykelkartor och flygbilder över Halmstad för att visa på de korta cykelavstånden. Totalt deltog nära 1000 personer i frågetävling. samarbetar med egen slip/lack-verkstad, dekormålning och tapetserarverkstad. De arbetar bl a med möbler, inredningar och leksaker. 37

38 Trafikantveckan I september 2009 och 2010 arrangerade mobilitetskontoret aktiviteter i samband med Europeiska trafikantveckan, en internationell kampanj om stads- och trafikmiljö för inspiration och tips om alternativ till bilresor. Mobilitetskontoret samordnade trafikantveckan både 2009 och 2010, med olika arrangemang under en vecka med flera aktörer involverade. Insatsen var omfattande och tog stor del av åtgärdsägarens arbetstid. Planeringsarbetet påbörjades i mars både 2009 och 2010 och därefter beräknas 40 % av åtgärdsägarens arbetstid ha lagts på förberedelser av trafikantveckan. Snygg, smart och rik - var trafikantveckans rubrik Med budskapet att du blir snygg, smart och rik av att gå, cykla eller åka kollektivt. Några exempel på innehåll: Föredrag om mat och transporter av meteorologen Per Holmgren. Lockade cirka 150 personer. Konsument Halmstad informerade tillsammans med Transportstyrelsen och Halmstads bilpool om minskade bilkostnader och miljöpåverkan. Det kom tolv personer. Inspirationsdag med många aktiviteter. Köpmansgatan stängdes av för biltrafik för att visa upp idéer om en kommande gågata. Där fanns bland annat informationstält av Teknik- och fritidsförvaltningen, ansiktsmålning av Halmstads City, BVC vid Hertig Knut ställde ut bilbarnstolar och barnens Mjällby hade kreativ verkstad med olika transporttema. På stora torg ställde cykelhandlare från Växjö ut roliga cyklar och elever från Sturegymnasiet visade upp pimpade hojar, vilket Hallandsposten uppmärksammade. Haldahuset inredde tre små tittlådor, där den snygge, smarte och rike var gestaltad. Även en utställning om hälsotramparna och en chokladtävling om mer cyklande ger mer möjligheter att äta mer. Under lördagen uppskattar projektledaren antal besökare till 250 personer. Föredrag om hur du kan påverka din stad och trafikmiljö, med kommunstyrelsens ordförande Carl-Fredrik Graf (M), stadsarkitekt Matthis Bjellvi och trafikplanerare Sabina Andersson. Drygt 20 personer deltog. Under trafikantveckan 2010 påvisades ett flertal alternativ till bilen och informerades om miljöproblem. Några exempel nedan: Johan Tell föreläste om sin bok 100 sätt att rädda världen. På eftermiddagen för kommunanställda och på kvällen för allmänheten. Även information om testresenärer och kommunens reseriktlinjer. Totalt cirka 25 besökare. Program på Köpmansgatan med blandade framträdanden och utställningar. Till exempel den lokala kulturskolan, Kattegattgymnasiets teaterelever om löjliga bilresor, en show med gatuartist, planerad guidad cykeltur fick ställa in på grund av regn och blåst. Konsument Halmstad och Miljö- o hälsoskyddsförvaltningen samsades om ett tält, där 20 personer tog vara på erbjudandet om ett hur reser du energismart test. Blandad information, som cykelkartor och roll-ups, visades. Andra aktörer som 38

39 Cykelfrämjandet, Svenska Naturskyddsföreningen, Landstinget Halland och friluftsfrämjandet deltog också. Arriva visade upp en gasdriven buss. Teknik- och fritidsförvaltningen och stadskontoret pratade med cirka 70 personer och delade ut material till ytterligare omkring 50 personer, Landstinget hade ca 50 besök, Arriva/Hallandstrafiken skapade cirka kontakter, Scouterna pratade med 50 personer, Halmstad City hade 20 barn som var med i teckningstävlingen, Komtek, HEM, SNF och Cykelfrämjandet hade uppskattningsvis 50 besökare tillsammans. Samråd hölls där medborgare kunde påverka stads- och trafikmiljö, främst om nya resecentret. Cirka 30 personer deltog. Hållbar konsument, arbetsplatser och testresenärer Hållbar konsument under 2009 Åtgärdsägaren har även arbetat för Konsument Halmstad under hela Projektet Hållbar konsument vänder sig till ett antal villahushåll i Halmstads kommun som vill minska sin miljöbelastning. Sex familjer får information om miljö och klimat, råd om hur förbrukning av hushållsel kan minska, tips på hur energikostnaden för värme och varmvatten kan minska samt information om hur smartare resvanor kan minska miljöbelastningen. Åtgärdsägaren har ansvarat för flera informationstillfällen om trafikfrågor. I energismartkampanjens slutfas sker det en samverkan mellan aktiviteten och konsument Halmstad på en utställning i mars Uppskattat antal monterbesökare var personer. Teknik och kompetenscentrum når ut till företagen Många företag var representerade vid föredrag på Teknik och kompetenscentrum (TEK). Målet om att minst tio arbetsplatser varje år får ett personligt besök och information av representanter från mobilitetskontoret har kanske inte uppnåtts genom arbetsplatsbesök, men det har funnits en uppsökande verksamhet som vänt sig till arbetsplatser och företrädare för arbetslivet. De kontakterna har omfattat fler än tio arbetsplatser per år. Kulturförvaltningen, Byggnadskontoret, skolan som utgör elevernas arbetsplats har besökts. Det har informerats på komvux, på kulturnämnden och en friskvårdskväll har genomförts för kommunanställda. Cirka 100 personer deltog denna kväll. Företag har besökts, främst har det varit träffar med miljöchefer samt hälso- och miljösamordnare. Testresenärsprojekt i oktober 2009 och november 2010 Ett s.k. testresenärsprojekt genomförs 2009 i samverkan med Länssjukhuset i Halmstad, Hallandstrafiken, Vägverket och Landstinget Halland - där totalt 46 personer deltar (varav 13 i kommunens regi). En testresenär utrustas med ett busskort för 30 dagar. Under perioden ska bussen ersätta 70 % av bilresorna till och från arbetet. Vid utdelning av busskort skrivs ett kontrakt där resenären åtar sig att åka buss till 70 %. Resenären förbinder sig också att svara på tre enkäter och fylla i en resedagbok för utvärdering och uppföljning. Syftet med testresenärerna är att få inbitna bilister att prova kollektivt resande. Kostnaden för busskorten (525 kr) delas av kommunen, Hallandstrafiken och Trafikverket, där kommunen står för sociala avgifter. Busskorten förmånsbeskattas, och 170 kr läggs på lönen för den kommunanställde. En praktikant på stadskontoret har varit till praktisk hjälp, och har huvudsakligen skött både planering och genomförande. 39

40 I november 2010 genomförs testresenärsprojektet med i stort sett samma upplägg som Denna gång med drygt 130 testresenärer, varav 80 från landstinget och 50 från kommunen, där samma enkäter används och resultat jämförs. Det lockas inom kommunen med deltagande via nyhetsbrev, kommunens interna tidning insidan och mail till alla anställda. Totalt inkom inom kommunen 85 intresseanmälningar.. Resultat från resedagbok och enkäter ger en uppfattning i vilken omfattning testresenärerna förändrar sina resevanor. Aktiviteterna har uppmärksammat besökare och deltagare på alternativa resesätt. Mobilitetskontoret har främst satsat på aktiviteterna hälsotramparna, trafikantveckan, kretsloppet och hållbar konsument, deltagit i arbete om kommande handlingsprogram för hållbara transporter och haft diverse interna möten på Konsument Halmstad. Uppfylls Naturvårdsverkets särskilda villkor Naturvårdsverket hade listat särskilda villkor för åtgärden som i stort sett verkar ha infriats. Villkor 1. Minst 300 personer ska varje år ha deltagit i aktiviteter under trafikantveckan deltog 500 personer 2009 deltog 400 personer 2010 deltog personer Det innebär att målet att minst 300 personer varje år ska ha deltagit i aktiviteter under trafikantveckan uppnåddes med råge såväl år 2008, 2009 som Trafikantveckan september år 2010 sammanföll med sista veckan före valet - många andra aktiviteter hölls runt om i kommunen. Det gjorde att den Europeiska trafikantveckan inte blev lika välbesökt som förväntat. Det totala antalet deltagare var tillfredsställande men både föreläsningar, seminarier och samrådet kring den kommunala stadsplanen avseende stadsmiljö och trafik erhöll bara ca deltagare vardera. Villkor % av kommunens invånare ska ha nåtts av information om trafikantveckan. Med hänvisning till bussreklam, artiklar i media, reportage, hemsidan, lokaltidningar, affischer, annonser och olika aktiviteter verkar det rimligt att anta att minst 25 % av kommuninvånarna nåtts av information om trafikantveckan. Villkor hälsotrampare ska ha deltagit i projektet. Sammantaget för 2008 och 2009 deltog 38 personer, vilket innebär att villkor 3 infrias helt. Hälsotramparna genomfördes i syfte att inspirera till korta pendelresor med cykel istället för bil och ville visa på vinster inom miljö, hälsa och ekonomi. Den första cykelperioden omfattade april till oktober Rekryteringen skedde via annonser i Hallandsposten, information på kommunens hemsida, affischering och utskick till arbetsplatser. De utvalda deltagarna, där cirka tre av fyra kom från kommunala förvaltningar och övriga från enskilda företag, hade minst tre km till arbetet enkel väg, reste i vanliga fall med bil och motionerade sparsamt. Alla utrustades med cykelhjälm, cykeldator, regnställ, reflexväst och cykelväskor. Deltagarna skriver på ett kontrakt att cykla till arbetet under perioden och att delta på två konditionstester (en gång före, en gång efter). De skriver träningsdagbok som rapporteras in varje månad och tillåter att testresultaten kan användas i kommunens utvärdering och i den fortsatta marknadsföringen. Hälsotramparen bjöds också in till fyra-fem träffar under perioden 40

41 för peppning, erfarenhetsutbyte och inspirerande föredrag om till exempel kost och motion eller hållbart resande. Villkor 4. Minst hälften av hälsotramparna fortsätter med sina resvanor. Ett av målen med hälsotramparna är att minst 15 av dem som deltar i projektet varje år fortsätter att resa till och från jobbet på ett klimatsmart sätt. Trots bortfall i en enkät för 2009 års Hälsotrampare så har det kunnat dokumenteras att minst 58 % av Hälsotramparna fortsatt använda cykel vid minst 80 % av sina arbetsresor. Villkor 5. Hälsotramparna ska ha inspirerat minst 1 % av kommunens befolkning till att följa i deras hjulspår. Ett annat mål är att deltagarna ska ha inspirerat andra i sin omgivning att förändra sitt resande. Med en befolkning på invånare motsvarar 1 % 910 personer. Genom en enkät till Hälsotramparna har det kunnat säkerställas att minst 40 personer av deras vänner och kollegor känt sig inspirerade. Det budskap som spreds genom informationssatsningen var odelat positivt och bidrog sannolikt till att inspirera andra. Hur många som nåddes av informationen och hur de upplevde denna har dock inte dokumenterats. På kommunens hemsida berättas att under 2008 ställde 18 Halmstadbor bilen och började cykla till jobbet istället. Mellan den 28 april och 31 oktober cyklade den första gruppen sammanlagt mil till och från arbetet. Tack vare det, minskades utsläppen av koldioxid med kg under cykelperioden. Andra positiva effekter av cyklandet, fortsätter hemsidan, var förbättrad kondition och minskade midjemått (1-10 cm). Dessutom upplevde många att de kände sig piggare och att cyklandet hjälpte dem att hantera sin stress. Flera i gruppen uppgav att de sparat bensinpengar. Villkor 6. Minst 800 personer ska ha tagit aktiv del i utställningarna. Ett villkor var att minst 800 personer skulle ha tagit aktiv del i utställningar. Uppskattningsvis har många fler, ungefär det dubbla, deltagit aktivt på utställningarna. Sammantaget beräknas cirka 1500 personer ha tagit aktiv del i utställningarna. En förklaring till detta är sannolikt de många interaktiva inslagen som medgav besökare att undersöka konsekvenserna av deras resvanor, pröva varsam körstil med bil eller undersöka hur stort deras ekologiska fotavtryck är och jämföra hur deras livsstil påverkar miljön. De fråge- och tipstävlingar som anordnades har säkert även de bidragit till att besökarna fördjupat sig i aktivitetens information. Villkor 7. Antalet startande i vårbiennalen ska öka med minst 20 % från första till andra biennalen. Vårbiennalen 2009 utgjordes av Kretsloppet, där en cykelrunda kombinerades med miljöinformation. Villkor för vårbiennalen var att öka med 20 procent från första till andra tillfället. Detta uppnåddes inte, deltagarantalet sjönk istället från runt 80 personer 2009 till drygt 50 deltagare Störst var uppslutningen år 2008 vid arrangemanget Poetry Bike som samlade drygt 200 personer. Villkor 8. Antalet deltagare i höstbiennalen ska öka med minst 50 % från första till andra biennalen. Ett mål var att antalet deltagare i en s.k. höstbiennal skulle öka med minst 50 % från första till andra biennalen. Resultatet uppvisar en ökning som överstiger målet mycket beroende på att det totala antalet deltagare år 2009 är begränsat till 13 personer, vilket ska jämföras med 40 personer år

42 Villkor 9. Minst 10 arbetsplatser fått personligt besök och information av representanter från mobilitetskontoret varje år. Kulturförvaltningen, Byggnadskontoret, skolan som utgör elevernas arbetsplats har besökts. Det har informerats på komvux, på kulturnämnden och en friskvårdskväll har genomförts för kommunanställda. Cirka 100 personer deltog denna kväll. Företag har besökts, främst har det varit träffar med miljöchefer samt hälso- och miljösamordnare. Måluppfyllelse några reflektioner Ett stort antal aktiviteter för förändrade resvanor har genomförts. Det går när det gäller testresenärer och hälsotrampare att följa enstaka deltagare och bedöma utfallet, men effekten av andra aktiviteter har inte säkerställts i samma omfattning. Det har inte heller funnits förutsättningar för detta. För bedömning av förändrade resemönster på kommunnivå, eller om det tillkommit fler bilpooler, om fler busskort sålts eller om antalet i cyklar ökar, skulle behövas en kommuntäckande resvaneundersökning. Det visade sig även svårt att avgöra i vilken omfattning andra låtit sig inspireras av hälsotrampare eller testresenärer. Tid och resurser är begränsade tillgångar. Det gäller att göra avvägningar, mellan å ena sidan riktade aktiviteter till en avgränsad grupp och som låter sig utvärderas, och å andra sidan aktiviteter som når ut till en bredare allmänhet men där utfallet är mera svårbedömt. Kanske skulle vi inte göra trafikantveckan eller kretsloppet, istället satsa mer på hälsotramparna och testresenärsprojekt, då kan vi på ett annat sätt nå ut och ändra beteende. Från bara information till mer beteendeförändring. Vi borde fundera mer på var vi ska lägga pengar och tid. (ur intervju med åtgärdsägare) Några insatser som kretsloppet och trafikantveckan har kunnat ändras utifrån gjorda erfarenheter eftersom de genomförts upprepade gånger. Svårt göra något åt projektets mål? Svårt veta vad som funkar eller inte funkar, måste göra erfarenheterna. Alla projekten har gjorts två gånger, vilket är bra. Får erfarenheter att kunna förändra dem och det finns färdigt material. (ur intervju med åtgärdsägare) Mobilitetskontoret har samlat på sig värdefulla erfarenheter om informationsinsatser inför kommande aktiviteter. En erfarenhet är att samverkan lönar sig och att det bidrar till mer uthålliga informationsinsatser. Samtidigt är det bra att visa upp sig, men det borde räcka när andra gör grovjobbet? Som marinfestivalen. Att rodda själv som i trafikantveckan är mycket tid och resurskrävande, tar mycket kraft mot vad man kan få ut, med mycket förarbete. Trafikantveckan är ett bra arrangemang/koncept som det kanske ändå skulle vara dumt att inte jobba med, däremot bör man fundera på utsträckningen på deltagandet/aktiviteterna (ur intervjuer med åtgärdsägare) Utomhusarrangemangen är extra svårbedömda eftersom de är förknippade med stora risker då de är beroende av väder och andra arrangemang aktuell dag. De ansvariga för åtgärden har grubblat en del på dessa frågor, men någon enkel lösning föreligger inte. 42

43 Tabell 13 redovisar en sammanställning av miljöeffekterna av aktiviteterna Hälsotrampare och Testresenärer både de omedelbara effekterna under pågående aktivitetsperiod och effekter efteråt på längre sikt. De minskade utsläppen av koldioxid relateras till basline som utgjordes av resbeteendet för deltagande i någon av aktiviteterna. Tabell 13. De sammanlagda miljöeffekterna under pågående aktivitet och efteråt på sikt Aktivitet 18 Hälsotrampare års grupp 20 Hälsotrampare års grupp 13 Testresenärer 2009 års grupp 40 Testresenärer 2010 års grupp Omedelbart under aktivitetsperioden Minskade utsläpp av koldioxid med kg under perioden Minskade utsläpp av koldioxid med kg under perioden Minskade utsläpp av koldioxid med kg/år Minskade utsläpp under testmånaden av koldioxid med kg På sikt Efter ett år har 78 % fortsatt att cykla ger minskade koldioxidutsläpp med kg/år Om minst 40 % forsatt att cykla ger det minskade koldioxidutsläpp med kg/år Om minst 40 % fortsätter sitt resbeteende beräknas utsläppen av koldioxid minska med kg/år Om minst 40 % fortsätter sitt resbeteende under 11 månader av året ger det en minskning av koldioxidutsläppen med kg/år Vad bidrog till måluppfyllelse Det som bidragit till åtgärdens måluppfyllelse verkar ha varit bra samarbete med till exempel förvaltningar, föreningar, Trafikverket och Konsument Halmstad. Ett annat förhållande var intresserade politiker och chefer. Det verkar finnas en vilja inom kommunen att utveckla arbetet med trafikfrågor. Det har, uppger åtgärdsägaren, varit svårt att hinna med allt arbete på en deltidstjänst motsvarande 80 % av heltid. Men en praktikant (för Klimp-samordnaren) har avlastat åtgärdsägaren genom att sammanställa enkäter, skriva protokoll, göra kursinbjudningar och svara för praktiska förberedelser inför Kretsloppet och testresenärsprojekt. En annan viktig framgångsfaktor har sannolikt varit de inblandades engagemang och att jobbet har upplevts som roligt och givande. Åtgärdsägaren gör några reflektioner efter att åtgärden fullgjorts: Det borde ha organiserats en styrgrupp i början av arbetet inom åtgärden. Vid vägval inom åtgärden hade det inneburit att fler personer kunnat diskutera olika prioriteringar. I denna kunde ingått representanter från teknik- och fritidsförvaltningen, stadskontoret och kulturförvaltningen. Kunskap hade därigenom kunnat samlas och användas inom fler kommunala verksamheter. Önskvärt med mer personal och extra resurser till utställningsmaterial. 43

44 Högt satta mål - till exempel att en procent av Halmstads befolkning ska inspireras av hälsotramparna. Det går inte att mäta utan en baseline med mätningar före åtgärdens början för att man skulle kunna bedöma eventuella förändringar. Behov av organiserade nätverk om mobilitetsfrågor, speciellt på regional nivå. 9. INFORMATION OCH FOLKBILDNING GENOM EN SÄRSKILD ÅTGÄRD (bild från kommunens hemsida, från Marinfestivalen) Information, folkbildning och kunskapsutveckling I kommunens klimatinvesteringsprogram (Klimp) ingår en satsning på information och folkbildning. Medan andra åtgärder påverkar miljön genom investeringar i anläggningar har denna åtgärd ambitionen att påverka miljön genom information och kunskapsutveckling. Hård af Segerstad (2009) menar att information inte kan skiljas från begreppet kunskap, då dessa begrepp är delar av samma process. Information är alltid, hävdar Hård af Segerstad, en meningsbärande process som innebär en kunskapsöverföring från en bärare av kunskap till en mottagare. Men att ta emot information är en aktiv process där mottagaren omvandlar informationens innehåll till något begripligt och meningsfullt för egen del. Utan mottagarens tolkning och förståelse blir informationen oanvändbar. Informationsprocessen beskrivs nedan i figur 14. Figur 14. Informationsprocessen enligt Hård af Segerstad Kunskap hos bäraren Information överförs Informationen interagerar med mottagarens informationssystem Ny information skapas Kunskap hos mottagaren Den informationsstrategi som utvecklats inom Klimp har utgått från folkbildningens ideal, att information bäst förmedlas i dialoger mellan människor. Information betraktas som en ömsesidig kommunikationsprocess som skapar gemensam kunskap utifrån de erfarenheter, reflektioner och tankar som förmedlas. Denna process begränsas inte enbart till muntlig kommunikation, utan även vid spridning av informationsmaterial, deltagande på konferenser och seminarier, studiecirklar eller med stöd av strukturer som upplevs som betydelsebärande. 44