Svaga skolprestationer i matematik och

Transkript

1 EVA SKOGMAN Ett utvecklingsarbete växer fram I Norrköping har under läsåret bedrivits ett kompetensutvecklingsprojekt med utgångspunkt i lärarnas egna önskemål. I samarbete med skolledare, personal inom barnomsorg och skola och kommunens verksamhets- och kompetensutvecklingscentrum har ett skräddarsytt program tagits fram. Eva Skogman är projektledare för MIMER verksamhets- och kompetensutveckling i Norrköping Svaga skolprestationer i matematik och naturvetenskapliga ämnen oroar politiker och näringsliv över hela världen och i många länder görs stora ansträngningar att utveckla och förbättra undervisningen. Media har i flera år beskrivit näringslivets och högskolornas skriande behov av fler utbildade naturvetare och tekniker. Skolverket konstaterar i sin rapport Barnomsorg och skola 2000, att resultaten inte är tillräckliga. Man understryker också behovet av kompetensutveckling hos en bred grupp undervisande lärare i matematik, naturvetenskap och teknik fick förskolan sin första läroplan, Lpfö98. För att målen i denna skall uppfyllas krävs en väl utbildad personal, som ges möjlighet till kompetensutveckling i dessa ämnens didaktik samt handledning och stöd för att kunna utföra ett professionellt arbete. Regeringen beslutade därför i mars 1999 att satsa 70 miljoner kronor under tre år för att höja lärares, förskollärares och fritidspedagogers kompetens. I slutet av 1990-talet stod det klart för Norrköpings kommuns politiker, att det var dags för en tydlig satsning på matematik, naturvetenskap och teknik. Vår kommun behöver för sin tillväxt kreativa unga, som har lust för och rika kunskaper i matematik och naturvetenskap. Kommunövergripande utvärderingsdata ger vid handen att en stor grupp elever lämnar grundskolan utan att ha fått godkänt betyg i matematik. Vid samtal med ungdomar framkom att många sett matematiken som en stötesten tidigt i grundskolan. Norrköpings personalförsörjningsprojekt 1999 uppmärksammade dessutom bristen på behöriga MaNO-lärare och behörig personal att undervisa i teknik på grundskolan. Detta poängterades ytterligare vid samtal med ett antal lärar- och rektorsgrupper i förskola och grundskola. 6 NÄMNAREN NR

2 Norrköpings kommuns prioritering Det finns alltså ett antal indikatorer som visar att vår kommun behöver stödja våra barns och ungas lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. Den politiska samrådsgruppen Morgondagens skola vill verka för en kraftfull satsning. Medel skall styras till kompetensutveckling när det gäller de kreativa inslagen inom matematik, naturvetenskap och teknik för personal som arbetar inom förskola, grundskola och gymnasium. Man uttrycker det på följande sätt: Under år 2000 kommer Morgondagens skola att särskilt följa de prioriterade kompetensområdena som handlar om matematik/kreativitet, No/teknik och språk-läs- och skrivutveckling i ett 0-20 års perspektiv. Mål och syfte med projektet MNT Projektet att stödja lärares skolutveckling kom att förkortas MNT-projektet och fick sin egentliga start hösten Av projektets styrgrupp formulerades följande målskrivning: Att stimulera till ökad lust, intresse och kreativitet för matematik, naturvetenskap och teknik hos barn och unga, 0-20 år, i Norrköpings kommun. En precisering av målformuleringen gav följande sex delmål: att utveckla och pröva olika pedagogiska arbetsformer i förskola och skola och ge lärarna verktyg för att arbeta mer undersökande och kreativt med sina elever att uppmärksamma och samspela med andra utvecklingsprojekt inom förskola och skola att ta del av och sprida forskningsresultat inom dessa ämnesområden att knyta kontakter och utveckla samarbete med högskola och universitet och att utveckla kontakten mellan praktik och forskning inom det naturvetenskapliga området att höja lärarnas grundläggande kunskaper i naturvetenskap och teknik att formerna för insatserna skall vara av sådan art att de som deltar direkt kan knyta sin kompetensutveckling till utvecklingsarbete på den egna enheten och till barns och ungas lärande inom det naturvetenskapliga och tekniska området Målformuleringen är omfattande både när det gäller lärargrupper, innehåll och arbetsområden samt arbetssätt och arbetsformer. Den ger stort utrymme för tolkning och bedömning av lämpliga arbetsformer och grupperingar utifrån verksamhetens behov och de resurser som ställs till projektets förfogande. Förarbete Under förberedelsen fanns svårigheter att få till stånd en dialog med och gemensam information till alla chefsteam om projektets mål och innehåll. Därför besökte jag några enheter där både personal och någon ur chefsteamet avsatte tid till samtal runt MNT-projektet. Syftet var att skapa bra kontakter med några förskolors och skolors personal och diskutera deras önskningar om förändringsarbete på enheten och behov av kompetensutveckling i linje med MNT-projektets målsättning. Tio procent av kommunens förskoleoch skolenheter besöktes och delar av personalen intervjuades i grupp. Samtalen kretsade kring: Inom vilket område vill Ni utveckla förskole- och skolarbetet för att ytterligare stimulera våra barn och unga till lust, intresse och kreativitet? Vilka former vill Ni att kompetens- och verksamhetsutvecklingen skall ha? I vilka grupper vill Ni utveckla förskoleoch skolarbetet? För att nå ytterligare personal inom skola och barnomsorg, inbjöds till tre öppna samlingar, Öppet Forum, där frågeställningarna NÄMNAREN NR

3 diskuterades i tvärgrupper. Dessutom använde vi Westlunds resultat från Enkät till 244 förskollärare och lärare i Norrköpings kommun under Förarbetet innehåller dessutom en teoretisk bakgrund med koppling till skolans styrdokument och aktuell forskning inom matematik, naturvetenskap och teknik. Kompetensutvecklingsbehov Resultatet påminner i långa stycken om Westlunds enkätresultat. Undersökningen visar i prioritetsordning följande kompetensutvecklingsbehov inom matematik: - Vardagsanknuten och praktisk matematik - Stadieövergripande metodik - Problemlösning, laborativa inslag, metoder för att prata matte - Tjejer och matematik - Matematiksvårigheter - Utomhusmatematik - Ämneskunskaper - Skriftlig huvudräkning - Matematikdidaktik - Motivationsskapande arbetssätt Lärarnas behov av kompetensutveckling stämmer väl överens med de slutsatser Bengt-Erik Andersson (1996) drar: Elever borde i skolan få större möjlighet att använda erfarenhet och den kunskap de bär med sig, och stimuleras att arbeta vidare utifrån sin verklighet. Önskemål om arbetsformer Vid intervjuer och Öppet Forum har ett antal förslag anvisats, men utrymme har funnits även för egna alternativ och kombinationer. Önskemålen anges i prioritetsordning. - Föreläsningar + seminarier + handledning - Temakurser, poänggivande kurser - Seminarieserier - Projektarbete med handledning PBL - Pedagogiska kaféer - Föreläsningar - Nätverk Utfallet pekar på ett stort behov av skräddarsydda fortbildningar. Föreläsningar av inspiratörer i kombination med seminarier och handledning kan sammanlänka teorin med praktiken i den egna verksamheten, vilket också angivits som ett av projektet MNT:s delmål. Som förslag två framhålls, framför allt från förskolans personal, temakurser för att höja den enskildes kompetens. Att guida barn mot att erövra matematikens värld kräver pedagoger som både ser hur man kan betrakta vardagen matematiskt och som ser barnens värld. Man måste som pedagog upptäcka det som man tagit för givet man måste lära sig att se och uppfatta matematiken i vardagen. Förskolans personal kan mycket om barns lärande, men behöver mera kunskaper om att synliggöra matematiken i vardagen. För att få en god kompetensutveckling räcker inte bara enstaka föreläsningar. Reflektionens betydelse för inlärning och utveckling poängteras ofta i pedagogisk litteratur. Många lärare understryker behovet av tid för analys och reflektion över sina erfarenheter och hur man kan förändra sitt arbete. Det handlar med andra ord om att utveckla en professionell kunskap om undervisning och lärande. Arbetsgrupp I min undersökning vill jag också få kunskap om i vilken eller vilka konstellationer lärare föredrar att vidareutveckla sig och sin verksamhet. För de allra flesta på alla stadier är arbetslaget/grenlaget den naturligaste arbetsgruppen. Många ser också enheten 8 N Ä MNAREN NR

4 som en viktig plattform för förändring och utveckling. Detta konstaterande stämmer väl överens med tanken om tydliga avtryck i verksamheten, när projektet avslutats. När flera från en enhet deltar i samma fortbildning är troligen ansvaret för att genomföra utvecklingen på bästa sätt större än vid individuella studier. Hur går projektet MNT vidare? Rapporten framlades för styrgruppen Röda Mattan med bland annat följande krav: - Tydligare förankring av projektet i hela organisationen. - Inbjudan till Elevers Forum. Representanter från kommunens elevråd inbjöds till Mimer för att ge sina synpunkter på projektet. - I samarbete med projektledaren tas skräddarsydda paket fram för de enheter/arbetslag som har konkreta förslag. Detta verkar passa enheter där man har en tydlig kompetensutvecklingsplan och ser detta projekt som en möjlighet och ett led i utvecklingsarbetet. - De första skräddarsydda kurserna ska starta under hösten Information om startade skräddarsydda kurser och vilket utbud som kan erbjudas ska gå ut till alla chefsteam och skolledare. Detta för att skapa större efterfrågan och intresse inför våren MNT:s kurser hösten 2001 Alla enheter erbjöds möjligheter att delta i kommunens satsning med stöd från MI- MER, kommunens centrum för verksamhets- och kompetensutveckling. Sju enheter/arbetslag anmälde intresse. På enheterna lades ett stort arbete ned på att samtala om kursens syfte, vad man vill åstadkomma och vilket innehåll man önskar. Hela tiden fanns projektets mål och delmål som ledstjärna. Aktuell litteratur som Matematik från början, Matematik ett kommunikationsämne och Matematik ett kärnämne studerades som referenslitteratur. Projektets förankring hos berörda chefer var också en viktig del av förarbetet. Under hösten 2001 startade fyra skräddarsydda kurser, varav två i matematik: Matematiksvårigheter. Varför och hur arbetar vi med dessa? Barns möte med matematik 20 lärare från grundskolans år7-9 och gymnasieskolan deltar i kursen Matematiksvårigheter. En referensgrupp av lärare har utarbetat kursplanen. Hans Heikne, lärare vid Hagagymnasiet i Norrköping, leder seminarier och handledning. Tio seminarieeftermiddagar är inplanerade under året. Förskolan Trombonen har länge intresserat sig för förskolebarns matematik. Här finns ett intresse att tillsammans med övriga förskolor och en skola F-3 behandla Barns möte med matematik. Man vill också utveckla samarbetet kring den pedagogiska övergången förskola skola. Kursen leds av Mona ter Vehn och Lisa Björklund, lärare vid Lärarhögskolan i Stockholm. Stor vikt läggs vid att seminariegrupperna behandlar konkreta händelser och svårigheter i lärarnas arbete, diskuterar och därefter prövar nya idéer i verksamheten, en dialog mellan verksamhet-seminariumverksamhet. Reflektionens och dokumentationens betydelse för inlärning och utveckling understryks. För att tydliggöra detta skrevs tidsåtgång in i kursplanen. Seminarierna pågår under en eftermiddag i månaden. Lika lång tid skall avsättas för reflektion, dokumentation och inläsning av litteratur. Totalt kräver kursen en minimitid av en dag per månad under ett år. Till detta kommer ca 8 timmar handledning per arbetsenhet och år. Varje enhet skall själv hantera tidsbehovet eftersom projektet ekonomiskt endast stöder seminarier och handledare samt litteraturkostnader. NÄMNAREN NR

5 Pedagogiska kaféer De pedagogiska kaféernas innehåll knyts till de skräddarsydda kurserna, men erbjuds alla lärare i kommunen. Föreläsningsserien äger rum på Mimer två tisdagseftermiddagar per månad. Hittills har fyra kaféer genomförts med stort intresse från många förskolor och skolor. Inför våren 2002 pågår förarbetet i form av kursplanearbete ute på enheterna. Ca tio enheter har visat intresse för denna typ av verksamhetsutveckling inom matematik. Min förhoppning är att de flesta av dessa lärare under nästa år skall kunna delta i MNT-projektet. Vi hoppas att förändringsarbetets resultat skall märkas också efter , då MNT-projektet i Norrköpings kommun avslutas. LITTERATUR Ahlberg, Ann (2000). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. K. Wallby m.fl. (Red.), NämnarenTEMA: Matematik från början. Göteborgs Universitet. Andersson, Bengt-Erik (1996). Spräng sönder skolan och skapa något nytt. Pedagogiska magasinet 96:1 Stockholm. Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (1999). Förskolebarn i matematikens värld. Stockholm: Liber Gisselberg, K (2001). NTA-projektets första tre år en positionsbestämning. Umeå Universitet Grunnesjö, Anna-Karin & Holmfeldt, Ing- Marie (1999). Grundskolan i backspegeln - tio elevröster från de individuella gymnasieprogrammet. C-uppsats i pedagogik. Linköpings Universitet. Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Norrköpings kommuns målbild 2010 (2001). Inriktningsmål Budget Investeringsbudget. Olsson, Ingrid (2000). Att skapa möjligheter att förstå. K. Wallby m.fl. (Red.), Nämnaren TEMA. Matematik från början. Göteborgs universitet. Skogman, Eva (2001). Vi vill stimulera till Lust Intresse Kreativitet. Rapport. Norrköpings kommun. Skolverket (1994). Bildning och kunskap. Särtryck ur läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning. SOU 1992:94. Stockholm: Liber Skolverket (1997). Kommentarer till grundskolans kursplan och betygskriterier i matematik. Stockholm: Liber. Skolverket (2000). Barnomsorg och skola Skolverkets lägesbedömning, www2.skolverket.se Utbildningsdepartementet (1998). Lpfö 98. Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet (1999). Uppdrag till Statens skolverk om kompetensutveckling av lärare i naturvetenskap, teknik och miljö. U1999/856/S. Westlund, Ingrid (2000). Matematik och kreativitet. Norrköpings kommun. 10 N Ä MNAREN NR