Variationer i matematik en inspirationskälla för pedagoger

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Variationer i matematik en inspirationskälla för pedagoger"

Transkript

1 OVANÅKERS KOMMUN Projektbeskrivning Variationer i matematik en inspirationskälla för pedagoger Organisation av nätverk och förnyat arbetssätt från förskola till gymnasiet Bakgrund Våra grundskolor visar bekymmersamt låga resultat i matematik. Vår tidigare skolchef gav kommunens kvalitetsutvecklare uppdraget att söka nya former för en ökad måluppfyllelse i matematik, ett tydligt men inte så enkelt uppdrag. Uppdraget gällde då enbart grundskolan. För att få en bred uppslutning så bildades en strategigrupp med lärare från grundskolans alla år. Vi startade med att inventera skolornas problembilder. Här fanns det mesta med, alltifrån bristande taluppfattning till koncentrationssvårigheter. Vid närmare analys så fann vi några gemensamma problemområden. Vi valde att kalla dem mattespöket och räknande utan mening. Mattespöket innebär att elever har tappat tron på sitt eget kunnande och helt enkelt accepterat att matematik i alla dess former är för svårt. Denna falska insikt har kommit smygande in i skolan redan i tidiga åldrar. Räknande utan mening däremot kan till en början verka som ett bra sätt att undervisa. Eleverna jobbar igenom en massa uppgifter och ju fler man hinner med dess bättre. När man lyfter lite på detta täcke hittar man ett antal producenter utan större insikt i vad man producerat. De elever som själva hittar enkla vägar i detta system brukar gilla räkna utan mening. Då det oftast ligger en bonus i systemet, som att hinner man sin mängd så slipper eleverna läxor osv. För några så blir tyvärr matematiken dubbelt tung, man förstår inte så mycket och man blir straffad då man alltid måste jobba hemma för att hinna med. Vi beslöt att titta lite extra på varandras skolor samt arbetsformer och gjorde arbetsplatsbyten inom gruppen. Vi resonerade sedan om vad som såg bra ut på varandras skolor och vad som kunde förbättras. Kände att det var viktigt att inte komma med pekpinnar, utan i stället ge vägvisare. Därför har våra aktiviteter under våren varit i form av vägvisare. Vi har anordnat ett flertal träffar med temat utepedagogik i matematik. Här har vi haft hjälp av naturskolans pedagogiska material och även haft hjälp av en pedagog ifrån naturskolan. Dessa träffar har varit välbesökta och känts uppskattade. Vid några av träffarna har även förskolorna varit med. Vårt budskap vid träffarna har varit att det inte finns enkla metoder som löser problem utan att lärare bör fokusera på målen och vilka processer som skapar lärande. Vi tror att variation är mycket viktigt, för att upprätthålla intresset och att ge eleverna flera alternativa metoder att lösa problem. Vi har investerat i tre befintliga uterum som används i dag av våra pedagoger som naturliga platser att bedriva praktisk undervisning. Vi har också lyft tre områden som alla skolor ska förbättra. Använda ett konsekvent språk i matematiken. 1

2 Jobba igenom taluppfattningen ordentligt. Lösa problem i stället för att producera. Under våra träffar har vi tagit upp detta med att vara konsekventa i språket. Siffra, tal, exempel, uppgift och är lika med är beteckningar som ska vara lika i våra skolor. Inför höstterminen 07/08:s start anställde nuvarande skolchef en matematikutvecklare på 50% som har varit på NCM:s regionala träffar. Utifrån dessa träffar har matematikutvecklaren rapporterat till kommunens skolchef, kvalitetsutvecklare samt skolledarna hur vi skulle kunna utveckla pågående matematikarbete i kommunen. Våra diskussioner på barn- och utbildningsförvaltningen är att utforma ett långsiktligt utvecklingsarbete genom att organisera nätverk och förnya arbetssätt från förskola till gymnasiet där kontinuerlig uppföljning ingår. Syfte är att utforma och organisera ett långsiktigt kvalitetsarbete i matematik - hur man kan väcka intresse och inspirera barn och ungdomar genom att upptäcka matematik i dess vardag och i förskolans och grundskolans dagliga verksamhet. - med ett innehåll som utvecklar barnskötares, förskole- och grundskolelärares förhållningssätt och kunnande i och om matematik. - och informera samt redovisa hur kompetensutveckling kan ge effekter i för- och grundskolans dagliga verksamhet. - med att inspirera och diskutera matematikundervisning i för- och grundskola genom regelbundna träffar och inspirationsdagar. - genom att introducera ett samarbete mellan lärare och föräldrar, hur de tillsammans kan engagera och stödja barnens och ungdomars lärande i matematik. - genom att informera skolledarna om vikten av att avsätta tid för kontinuerligt återkommande konferenser för kvalitet- och utvecklingsarbete i arbets- och ämneslag på för- och grundskolorna. Målgrupp Projektet kommer att omfatta 14 förskolor, 11 grundskolor samt 1 gymnasieskola. Mål är att förbättra innehåll, arbetssätt, organisation och utbildningens kvalitet genom att lärare i matematik i högre grad än nu kommer att använda sig av: - mer varierad undervisning. Större flexibilitet och bättre anpassning till elevers förkunskaper, förståelse, intresse och studieinriktning. - Ett relevant och begripligt innehåll. Uppgifter som utmanar, både läroboksbaserade och hämtade från autentiska situationer. Fler inslag av praktiska tillämpningar och konkreta upplevelser. - Varierat arbetssätt med inslag av laborativa metoder både individuellt och i grupper. Gemensamma samtal som utvecklar begreppsförståelse, tänkande och förmåga att göra kloka val av strategier för att lösa problem. - En minskning av lärobokens dominans i undervisningen till förmån för olika läromedel och undervisningsmaterial för att nå nationella mål. - Ämnesövergripande samarbete. - Större möjligheter för eleverna till inflytande och påverkan på studierna. 2

3 - Allsidig utvärdering som lyfter fram olika kvaliteter i lärandet, med fler bedömningsinstrument än skriftliga poängsatta prov. - Tydliga mål och syften med studierna. Projektbeskrivning Organisation av nätverk och arbetsätt från förskola till gymnasiet genom inspirerande kvalitetsarbete för ökad måluppfyllelse i matematik. Kvalitetsarbete, mål och resultatstyrning ska leda till utveckling genom utvecklingsdialoger i arbets/ämneslagen. Arbetet ska alltid styras utifrån syftet med undervisningen mål planering - genomförande uppföljning utvärdering. Genom fördjupade matematikdidaktiska kunskaper och dels ge förutsättningar för deltagarna att planera, organisera och genomföra kompetensutvecklingsinsatser på den egna enheten. Det övergripande syftet är att barn/elever ska få ökad lust att lära matematik och ett utökat kunnande i matematik. Med lärare avses i detta sammanhang pedagogisk personal inom förskola, skolbarnsomsorgen samt grundskola. Med undervisning avses såväl undervisning i grundskolan som situationer i förskola och skolbarnsomsorgen som inrymmer matematik. Med grundskola avses förskoleklass t o m skolår 9. Utvecklingsarbetet kommer att bestå av ämnesdidaktisk fördjupning samt upprättande av handlingsprogram för lokal kompetensutveckling. 1. Aktuell forskning kopplat mot lärarnas ämnesdidaktiska arbete som avser att ge lärare - inom förskolan och skolbarnomsorgsverksamhet stöd i att uppmärksamma situationer som inrymmer matematik, så att barnen får rika tillfällen att utveckla sitt tänkande - inom grundskolan stöd i att utveckla undervisningen så att elever får möta en varierad matematikundervisning både till innehåll och form. - Lpfö 98, Lpo 94 samt förslagen till målen för år 3 och kursplaner och betygskriterier för grundskolans år 5 - år 9 kopplat mot forskning, kommer att vara utgångspunkt för allt arbete i matematiksatsningen. - Ett viktigt arbete är att diskutera och arbeta fram olika verktyg för bedömning och uppföljning av elevernas kunskaper i matematik. Har vi samma syn på bedömning och uppföljning? Hur mäter vi kunskap? Nationella prov och uppföljning? Är det bara provresultat som räknas i betygssättningen? - Att utveckla former för hur lärarna tillsammans med föräldrar kan stödja barnens lärande i matematik? 2. Handlingsplan för kollegial och kvalificerande kompetensutveckling - Erfarenheter från och utvärderingar av liknande satsningar i Sverige presenteras. - Lärares lärande belyses och diskuteras. - Utarbetande av lokala handlingsplaner för de deltagande skolorna. Själva organisationens uppbyggnad kommer att gå till så här: I samråd med skolledarna diskuterar matematikutvecklaren vikten av att det finns avsatt tid för ämneskonferenser för kontinuerligt och långsiktigt kvalitets- och utvecklingsarbete i matematik på alla skolor i kommunen. På varje skola utser skolledarna en lärare, gärna en eldsjäl från varje verksamhet i: Förskolan 3

4 Förskole- och verksamma lärare i matematik från förskoleklass - år 3. Verksamma lärare i matematik i år 4-6. Matematiklärare i år 7-9 Gymnasielärarna Varför en eldsjäl? Det är viktigt att läraren är positiv och kan inspirera sina kollegor samt förmedla utvecklingsarbetet till och från den enskilda skolan till en planeringsgrupp (se vidare i rubriken uppföljning). Inspiration som leder till utvecklingsarbete: Endel i utvecklingsarbetet är att inhämta ny näring och inspiration ett ypperligt tillfälle är Biennalen 2008 som är förlagd i Stockholm. I början av vårterminen den 31 januari-1februari åker några pedagoger från varje skola på matematikbiennalen 2008 i Stockholm. Under två dagar får deltagarna en totalupplevelse av skolmatematik, möta entusiaster och ansvariga på alla nivåer i vårt utbildningssystem och få intryck av forskning, utvecklings- och vardagsarbete i föredrag, workshops, diskussionsgrupper samt i idé-, informations- och läromedelsutställningar. När lärarna återvänder hem från biennalen är de fulla av ny inspiration och nya idéer som de delar med sig av till sina kollegor. Utöver biennalerna ordnar vi en inspirationsdag i slutet av vårterminen i respektive åldersgrupp med workshops där lärarna från de olika skolorna presenterar sina utvecklingsarbeten. Uppföljning Planeringsgruppen och matematikutvecklaren diskuterar de enskilda skolornas utvecklingsarbete utifrån projektets syfte och målbeskrivning och sammanställa dessa. På det sättet får vi en bank av idéer och uppföljning från varje skola som de vidare kan använda i sitt utvecklingsarbete. Matematikutvecklaren (MU) träffar lärarna i respektive åldersindelning, förskolan, förskoleklass - år 3, år 4-6, år 7-9 samt matematiklärarna på gymnasieskolan. Planeringsträffarna mellan matematikutvecklaren och deltagarna för en gemensam diskussion kring upplägget och uppföljning av handlingsplaner för de enskilda verksamheterna. Matematikutvecklaren följer upp och samordnar arbetet tillsammans med deltagarna utifrån deras önskemål. Deltagarna ska känna att de kan påverka både innehåll och form i utformandet av handlingsplanerna. Det är viktigt att lärare känner till och kan följa hur arbetet i ett tidigt skede tas tillvara i senare skolår och att lärare i senare skolår känner till hur grundläggande och viktiga begrepp behandlats tidigare i matematikundervisningen utifrån aktuell forskning. Genom att ta del av varandras erfarenheter av lärande och undervisning i matematik finns förutsättningar för att utveckla variationer utifrån vårt syfte och den måluppfyllelse vi önskar i detta projekt. Kontinuerlig dokumentation Deltagarna dokumenterar och skriver ner sina reflektioner och erfarenheter. En kontinuerlig dokumentation är av betydelse för lärande är viktig. Lärarna kommer bl.a. att behöva tekniskutrustning som t.ex. videokamera, digitalkamera och datorer m.m. för att dokumentera, inspirera och dela med sig. 4

5 Utvärdering Under läsåret kommer respektive planeringsträff med matematikutvecklaren få reflektions frågor och kontinuerligt utvärdera sina handlingsprogram och utvecklingsinsatser utifrån projektets syfte och målbeskrivning. Vi avslutar läsåret 07/08 i samband med de olika gruppernas inspirationsdagar. Då sammanfattar vi arbetet i stort och utvärderar utifrån våra punkter i projektets målbeskrivning. Litteratur Skolorna kommer att arbeta utifrån vad just deras arbetslag behöver för att utveckla sitt arbete i matematik. Projektet kommer att föreslå att det finns ett matematikbibliotek med ett basutbud av litteratur på varje enhet (se förslagen nedan). En viktig del i arbetet är att deltagarna själva har utrymme att utöver biblioteket själva kunna bestämma vilken litteratur de behöver utifrån just deras utvecklingsarbete. Naturligtvis är det utifrån de olika publikationer som NCM rekommenderar. Litteratur i förskolans bibliotek: Utbildningsdepartementet. (1998). Lpfö 98. Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes AB. Skolverket (2000). Analysschema i matematik för åren före skolår 6. Stockholm: PRIM gruppen, Lärarhögskolan i Stockholm. Wallby, K., Emanuelsson, G., Johansson, B., Ryding, R. & Wallby, A. (red.) (2000). Matematik från början. NämnarenTema. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. Doverborg, E. & Emanuelsson, G (2006). Matematik i förskolan. Nämnaren Tema. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Doverborg, E. & Emanuelsson, G (2006). Små barns matematik. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Föräldrabroschyrer i förskolebiblioteket: Doverborg, E Barn och matematik 0-3 år. Nämnaren Tema. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM samt MSU Forsbäck, M, Barn och matematik 3-5 år Nämnaren Tema. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM samt MSU Olsson, I, Barn och matematik 5-7 år Nämnaren Tema. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM samt MSU Litteratur i förskoleklass år 3:s bibliotek: Skolverket, Lpfö 98 samt Lpo 94 Skolverket, Förslag till mål för år 3 (Kursplan) Doverborg, E. & Emanuelsson, G (2006). Små barns matematik. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Matematik ett kommunikations ämne Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Matematik Algebra för alla Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Matematik från början. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. NCM, Familjematematik Hemmet och skolan i samverkan Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Doverborg, E. & Emanuelsson, G (2006). Matematik i förskolan. Nämnaren Tema. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Trygg, L, Rystedt, E (2005) Matematikverkstad - en handledning för att bygga, använda och utveckla matematikverkstäder. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. 5

6 Doverborg, E. & Anstett, S. (2003). Barn ritar och berättar Johansson, E & Pramling Samuelsson, I (red.), Förskolan barns första skola! Lund: Studentlitteratur. (Särtryck). Föräldrabroschyr i förskoleklass år 3s bibliotek: Olsson, I, Barn och matematik 5-7 år Nämnaren Tema. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM samt MSU Litteratur för lärare i år 4-6 och år 7-9s bibliotek: Skolverket, Lpo 94 Skolverket, Kursplaner Skolverket, Analys och diagnosmaterial i matematik NCM, Matematik ett kommunikations ämne Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Matematik Algebra för alla Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Matematik från början. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. NCM, Familjematematik Hemmet och skolan i samverkan Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Uppslagsboken Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Litteratur för år 7-9 och gymnasiets bibliotek: Skolverket, Lpo 94 Skolverket, Kursplaner NCM, Matematik - ett kärnämne Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Matematik ett kommunikations ämne Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Matematik Algebra för alla Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Familjematematik Hemmet och skolan i samverkan Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Uppslagsboken Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Trygg, L, Rystedt, E (2005) Matematikverkstad - en handledning för att bygga, använda och utveckla matematikverkstäder. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Tidskrifter som bör finnas tillgänglig alla lärare: NCM, Nämnaren, tidskrift för matematikundervisning Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, NOMAD- en tidskrift för forskning och utvecklingsarbete i matematikämnets didaktik Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Internet sidor för alla: www. ncm.gu.se www. kollegieblocket.se m.m. 6

Ett år med satsningar på matematik

Ett år med satsningar på matematik Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra

Läs mer

Så gör vi i Ovanåkers kommun En modell för kompetensutveckling. Solveig Landar och Agneta Persson

Så gör vi i Ovanåkers kommun En modell för kompetensutveckling. Solveig Landar och Agneta Persson , Så gör vi i Ovanåkers kommun En modell för kompetensutveckling Solveig Landar och Agneta Persson Matematikutvecklare Hösten 2007 tillsatte kommunens barn- och utbildningschef en tjänst som matematikutvecklare

Läs mer

Matematik i Härjedalen

Matematik i Härjedalen Matematik i Härjedalen 2009-2011 Härjedalens kommun! 9 kommunala förskolor, ca 400 barn! 4 fristående förskolor, ca 50 barn! 9 grundskolor, ca 950 elever! (1 friskola, 5 elever)! 1 gymnasieskola, ca 250

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner 1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Parallellseminarium 3

Parallellseminarium 3 Parallellseminarium 3 301 Matematik för våra yngsta barn. Fö, Föreläsning Karin Larsson Hur hittar vi matematiken i vardagen som ska stimulera våra yngsta barn att få en förförståelse för matematikens

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund Lesson study - Att lära av varandra Staffan Åkerlund Hur kommer all kunskap som erbjuds vid kompetensutveckling in i våra klassrum? Hur tar vi tillvara på kollegors kompetens och erfarenhet? Lärare behöver

Läs mer

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella

Läs mer

Plan för matematikutvecklingen

Plan för matematikutvecklingen Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att

Läs mer

en presentation Skolverket styr och stödjer för en bättre skola

en presentation Skolverket styr och stödjer för en bättre skola en presentation Skolverket styr och stödjer för en bättre skola Skolverkets uppdrag och roll Riksdag och regering anger mål och riktlinjer för förskolan och skolan genom bl a skollagen och läroplaner.

Läs mer

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG513 MATEMATIK I FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, FRITIDSHEM OCH DE TIDIGA SKOLÅREN, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Mathematics in the Preschool, Preschool class, School-age Childcare Centre,

Läs mer

Matematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14

Matematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14 Matematiklyftet Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare Läsåret 2013/14 8.30-9.30 Presentation av matematiklyftet Bakgrund och syfte Genomförande Lärportal Handledare och rektorers roll 9.30-10.00

Läs mer

Skolverkets arbete kring matematik

Skolverkets arbete kring matematik OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Göteborg, 7-8 oktober 2009 Anders Palm 08 527 331 12 anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik

Läs mer

Regionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT

Regionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT Regionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT Örebro 14 februari 2007 Presentation: 1. Sammanfattning av planeringsmöte med regionala matematikutvecklare, 31/1 HDa 2. Redovisning av ansökan

Läs mer

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan Matematik - en handlingsplan för grundskolan april 2015 Inledning Bland förskolans, förskoleklassens och grundskolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god

Läs mer

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare 2012-2016 Helena Karis Emma Wimmerstedt Dagens presentation Bakgrund Uppdrag Syfte/mål Genomförande Utvärdering Matematikdidaktiskt innehåll Lärportalen

Läs mer

Matematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson

Matematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson Matematiklyftet Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling 2008 Angelina Briggner och Jenny Sonesson Innehållsförteckning Introduktion sid 2 Resultat sid 3 Sammanfattning sid 8 Introduktion Under

Läs mer

Matematikstrategi 2012-2015

Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom

Läs mer

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april Reviderad i maj Reviderad i maj Reviderad i maj 2018

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april Reviderad i maj Reviderad i maj Reviderad i maj 2018 Matematik - en handlingsplan för grundskolan Utarbetad i april 2015 Reviderad i maj 2016 Reviderad i maj 2017 Reviderad i maj 2018 Reviderad i maj 2019 Förord Då matematikplanen är ett levande dokument

Läs mer

Skolverkets arbete kring matematik

Skolverkets arbete kring matematik OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Sundsvall, 21-22 september 2009 Anders Palm anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik Inledning

Läs mer

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april 2015

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april 2015 Matematik - en handlingsplan för grundskolan Utarbetad i april 2015 Reviderad i maj 2016 Förord Då matematikplanen är ett levande dokument revideras den fortlöpande. Revidering maj 2016: Enligt uppdrag

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

ATTRAKTIV MATEMATIK. förskoleklass gymnasieskola. Utvecklingsprojekt 2004-2006. Pedagogiskt centrum Linköpings kommun

ATTRAKTIV MATEMATIK. förskoleklass gymnasieskola. Utvecklingsprojekt 2004-2006. Pedagogiskt centrum Linköpings kommun ATTRAKTIV MATEMATIK förskoleklass gymnasieskola Utvecklingsprojekt 2004-2006 Pedagogiskt centrum Linköpings kommun Projekt Attraktiv Matematik F-12 Erfarenheter och resultat från 5 skolor i Linköpings

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

ia.envall@skolutveckling.se Myndighetens uppdrag Initiera och genomföra utvecklingsinsatser för att höja kvaliteten i matematikundervisningen Med syfte att nå en ökad måluppfyllelse inom förskola, skola

Läs mer

Uppbyggnad av Matematikverkstad

Uppbyggnad av Matematikverkstad Arboga kommun Stödteamet Fyren 07-08-01 Uppbyggnad av Matematikverkstad - ett samarbete mellan Stödteamet Fyren och Nybyholmsskolan Matte är kul när man fattar och tråkigt när man inte förstår. Ja, så

Läs mer

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning

Läs mer

Med engagemang, kompetens och integritet hävdar Skolverket varje individs rätt till kunskap och personlig utveckling.

Med engagemang, kompetens och integritet hävdar Skolverket varje individs rätt till kunskap och personlig utveckling. Detta är Skolverket SKOLVERKETS VISION Med engagemang, kompetens och integritet hävdar Skolverket varje individs rätt till kunskap och personlig utveckling. Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106

Läs mer

Utbildningsinspektion i Haganässkolan Förskoleklass, grundskola årskurs 1 5, särskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Haganässkolan Förskoleklass, grundskola årskurs 1 5, särskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Åstorps kommun Haganässkolan Dnr 53-2005:3062 Utbildningsinspektion i Haganässkolan Förskoleklass, grundskola årskurs 1 5, särskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Avdelningen förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katarina Höök Tfn: 508 14 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-05-30 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Kvalitetsredovisning för förskola,

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik

Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringsbeslut I:4 2011-03-31 U2011/2229/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringens

Läs mer

Anteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter.

Anteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter. Anteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter. Från vem Kommun I en kommun kan man ofta få svar på chefsfrågor på förvaltningen, tex om ekonomi

Läs mer

Dokumentation grundskola

Dokumentation grundskola Dokumentation grundskola Malmö stad KVALITETSPLAN med lägesbedömning Dokumentation av skolans utvecklingsinsatser inför läsåret 2013/14, färdig senast 1/9 Enhet: Ängslättskolan Datum: 130901 Lägesbedömning

Läs mer

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor

Läs mer

Peter Östlund undervisningsråd

Peter Östlund undervisningsråd Peter Östlund undervisningsråd Ett omfattande paket med flera inslag Fortbildning för att utveckla undervisningen mer katederundervisning, 800 Mkr Lärarlyftet II (ma-delen), 400 Mkr Vidareutbildning av

Läs mer

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller

Läs mer

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse Årsunda, 20160822 2016/17 Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse FÖR LINGONBACKEN, PAVILJONGEN, SÄTRALINJEN OCH ÅRSUNDA FÖRSKOLOR Kunskapsförvaltningen Datum Sidan 1(4) Årsunda, Sätralinjen, Lingonbacken

Läs mer

Matematikutvecklare.

Matematikutvecklare. Matematikutvecklare Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Bakgrund Regeringen Utbildningsdepartementet Matematikdelegation Myndigheten för skolutveckling/ Skolverket Nationellt Centrum för Matematikutbildning ncm.gu.se

Läs mer

Emma Wimmerstedt undervisningsråd

Emma Wimmerstedt undervisningsråd Emma Wimmerstedt undervisningsråd Vad är Mattelyftet? Matematiklyftet fortbildning av matematiklärare i matematikdidaktik och utbildning av matematikhandledare och rektorer 2012-2016 Ett omfattande paket

Läs mer

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre 1(8) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre Förskoleklass-grundskola-fritidshem (sid 1-5) Förskola (sid 6-8) Beskrivning av verksamheten Dalhem, Barlingbo

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:4627 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rannebergsskolan F-3 i Göteborgs kommun 2 (9) Tillsyn i Rannebergsskolan F-3 har genomfört

Läs mer

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 1 (5) Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 Skolverket har fastställt denna utbildningsplan i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Luleå

Läs mer

Matematikutvecklare i Stockholm

Matematikutvecklare i Stockholm Matematikutvecklare i Stockholm Lena Davidson, Tullgårdsskolan Katarina Sofia, Södermalm Helena Karis, Matteusskolan Norrmalm Stockholms stad Närhet till Universitet, Högskolor, LHS och många olika muséer

Läs mer

Matematikutvecklingsprojekt i Laborativ matematik Tranås kommun

Matematikutvecklingsprojekt i Laborativ matematik Tranås kommun Matematikutvecklingsprojekt i Laborativ matematik Tranås kommun 2007-2010 Bakgrund Läsåret 2004-2005 inrättades en utvecklingstjänst i matematik på 40 % för att stimulera matematikutvecklingen på skolorna

Läs mer

Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson

Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson Innehåll av presentation Kommunens förutsättningar Implementering av Lgr 11

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns

Läs mer

Projektplan: Matematikutveckling Kalmar kommun lå

Projektplan: Matematikutveckling Kalmar kommun lå Syfte: Efter larmrapporter från bland annat TIMSS, PISA, NU 03 kom regeringsbeslut om att satsa på matematikämnet. Matematikdelegationens utvärderingar och betänkande mynnade ut i ett antal mål. Ett mål

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun

Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun Sammanställt av Mattepiloterna Reviderad 2017-02-16 Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns

Läs mer

Implementering Komplettera den plan för implementering som din skola/kommun har när det gäller för Skola2011. Se mer

Implementering Komplettera den plan för implementering som din skola/kommun har när det gäller för Skola2011. Se mer Diskutera den valbara uppgift som ni gjort eller planerar att göra (2011) Alla uppgifterna finner ni numera på första sidan på rektor.ncm.gu.se. Materialet kan ses som stöd till rektor som pedagogisk ledare.

Läs mer

Matematikutveckling i Skellefteå kommun

Matematikutveckling i Skellefteå kommun Matematikutveckling i Skellefteå kommun Kommunens 52 skolor är indelade i tre områden Lärare grundskola: ca.1000 Personal i förskolan: ca.1100 Nämnarenprojektet Började ht.-01 Nätverk bildas av lärare

Läs mer

Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor 2014-2015. Nuläge:

Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor 2014-2015. Nuläge: Verksamhetsplan för 2014-2015 Nuläge: Vårt uppdrag är att uppfylla de mål som åligger förskoleverksamheten utifrån LPFÖ 98(10) samt Barn och utbildningsnämndens mål. Enheten består av. Vi erbjuder förskoleverksamhet

Läs mer

Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan

Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan Regelbunden tillsyn i Lunds kommun International School of Lund Katedralskolan Dnr 43-2008:490 Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna

Läs mer

Skolans ledstjärnor är eleven i centrum och allas lika värde. För att uppnå det fokuserar vi på trygghet, glädje, ansvarstagande och delaktighet.

Skolans ledstjärnor är eleven i centrum och allas lika värde. För att uppnå det fokuserar vi på trygghet, glädje, ansvarstagande och delaktighet. Sid 1 (6) Matteusskolan Vi ger våra elever goda förutsättningar att nå kunskapsmålen. Vår verksamhetsidé är att medvetet arbeta med att utveckla elevens förmågor och lärandets alla former genom ett helhetsperspektiv.

Läs mer

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen för man behöver det här kollegiala att samarbeta prata, diskutera och lyfta, bepröva det hela, och komma tillbaka och reflektera om det. Det måste man göra

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Lokal planering i matematik

Lokal planering i matematik 2007-05-16 Lokal planering i matematik gemensam för Ölmbrotorps skola, Ervalla skola, Hovstaskolan, Lillåns södra skola, Lillåns norra skola och Lillåns skola 7-9 2007-05-16 1 Bakgrund Detta är ett dokument

Läs mer

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun 2018-2021 Samverkande Ledstjärnor Nyf tiv a v o Inn iken st nd ja äm so fr äl tid m f ra ro H r Ha e Hela människan i centrum Sida 3 Målbild Ökad måluppfyllelse

Läs mer

FRAMGÅNGSRIK OCH HÅLLBAR SKOLUTVECKLING

FRAMGÅNGSRIK OCH HÅLLBAR SKOLUTVECKLING www.umea.se/prima FRAMGÅNGSRIK OCH HÅLLBAR SKOLUTVECKLING Rektorer och matematikutbildning, ht 2011 För- o. Grundskolan, kommun Elisabeth Zachrisson UMEÅ KOMMUN Norrlands knutpunkt Ca 115000 invånare Staden

Läs mer

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år

Läs mer

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef Barn- och utbildningsnämnden 2016-12-14 97 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Varför programmering i läroplanerna?

Varför programmering i läroplanerna? Att programmera Varför programmering i läroplanerna? Regeringsuppdrag förändringar i läroplaner och kursplaner för att förstärka och tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen (bl.a.) Läroplanen

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd 2017-2019 för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola Fastställd i kommunstyrelsen 2017-06-13 144 Innehållsförteckning

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola 1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Handlingsplan för matematikutveckling. i Falköpings kommun

Handlingsplan för matematikutveckling. i Falköpings kommun Handlingsplan för matematikutveckling i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund...1 Strategier för att utveckla och planera Falköpings kommuns utvecklingsarbete i matematik...1 Övergripande mål...3

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

Matematikutvecklarna

Matematikutvecklarna En idé om hur Regionalt Utvecklingscentrum vid Högskolan i Halmstad kan stödja matematikutvecklarna i Halmstad, Ängelholm, Varberg, Hylte, Båstad, Laholm och Falkenberg Vi samverkar med Kommunerna utvecklingsledare/kvalitetsutvecklare

Läs mer

KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola

KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola MAH / Lärarutbildningen 2006-12-18 1(6) KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola Matematik från början 15p Exploring mathematics 15p Fastställande: Kod: Nivå: Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:

Läs mer

Ämnesnätverk. Struktur för arbete i Askersunds Kommun 2019/ Askersunds Kommun Anneli Jöesaar

Ämnesnätverk. Struktur för arbete i Askersunds Kommun 2019/ Askersunds Kommun Anneli Jöesaar Ämnesnätverk Struktur för arbete i Askersunds Kommun 2019/20 2019-04-25 Askersunds Kommun Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 3 2. Organisation... 3 2.1 Nätverk gymnasieskola och grundskola...

Läs mer

SKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

SKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKA-boken Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skollagen (2010:800) Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa

Läs mer

Utbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Ingaredsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet

Läs mer