TSF Konsekvensutredning 1(12)

Transkript

1 TSF Konsekvensutredning 1(12) Konsekvensutredning Om ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare 1. Vad är problemet och vad ska uppnås? Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg (Safety of Life At Sea) byggda den 1 juli 2002 eller senare behöver ändras av följande skäl; IMO (International Maritime Organization) har tagit fram nya regler på brandskyddsområdet. De nya reglerna är ett resultat av IMO:s ständiga arbete med säkerhetshöjande åtgärder. De säkerhetshöjande åtgärderna har tillkommit av olika anledningar, exempelvis handlar det om incidenter och olyckor som har inträffat på fartygen men även att otydligheter har upptäckts i regelverket. IMO resolution MSC.327(90), träder ikraft den 1 januari Ändringarna gäller kapitel 6 och 8 i FSS-koden om fasta skumsläckningssystem samt automatiskt sprinkler-, branddetekterings- och brandlarmsystem. Hela kapitel 6 får en ny lydelse och gäller för fartyg byggda den 1 januari 2014 eller senare. I kapitel läggs en ny mening till mellan den första och andra meningen. IMO resolution MSC.338(91), träder ikraft den 1 juli Resolutionen ändrar kapitel II-2 regel 1 (tillämpning), regel 9 (brandindelningar), regel 10 (brandbekämpning), regel 15 (instruktioner, utbildning ombord och övningar) och regel 20 (särskilda krav för fordonsutrymmen, utrymmen av särskild kategori och roro-lastutrymmen). Regel 9 i kapitel II-2 i SOLAS ställer högre krav på brandintegriteten på lastfartyg samt på passagerarfartyg understigande 36 passagerare. Kraven blir på samma nivå som för passagerarfartyg överstigande 36 passagerare. Kravet

2 TSF Konsekvensutredning 2(12) innebär att brandintegriteten ökas från A15 till A30 mellan ett utrymme av särskild kategori/ro-routrymme (kat. 11) och korridor, trapphus eller mot ett annat utrymme av särskild kategori/ro-routrymme. Vidare ökas kraven mellan en kategori 11 och ett maskinrum till brandklass A 60. Mellan två ro-routrymmen på ett lastfartyg ökas kravet från stål eller likvärdigt material (asterisk i tabellen) till brandklass A 30. I regel får rubriken en ny lydelse. Rubriken ändras så att det innefattar maskinrum av kategori A. Tidigare stod det endast maskineriutrymmen i rubriken, vilket anses vara en felaktighet. Regel får en ny lydelse. Kravet innebär att det fasta punktskyddssystemet i maskinrummet ska skydda alla brandriskområden som har en förbränningsmotor. Tidigare krav var endast för förbränningsmotorer som används till fartygets framdrivning och kraftförsörjning. Regel får en ny lydelse. Kravet innebär att brandmansutrustningen ska uppfylla krav på ett lågtryckslarm (ljud och visuellt) i andningsapparaten enligt kapitel 3 i FSS-koden senast den 1 juli Existerande fartyg byggda innan detta datum ska uppfylla kravet senast den 1 juli Regel är ny. Den ställer krav på att fartyg byggda efter den 1 juli 2014 ska ha minst två stycken radioapparater för internkommunikation mellan rökdykare samt ledare i varje brandgrupp som finns ombord. Radioapparaterna ska uppfylla ATEX direktivet och vara godkända för användning i zon 1 och uppfylla minst apparatgrupp IIC. Existerande fartyg byggda innan den 1 juli 2014 ska uppfylla kravet senast den 1 juli Regel är ny. Den ställer krav på påfyllningsmöjligheter (kompressor) av andningsapparater. Som alternativ godtas reservflaskor. Kravet omfattar lastfartyg samt passagerarfartyg understigande 36 passagerare. Passagerarfartyg överstigande 36 passagerare omfattas redan idag av kravet. Regel får en ny lydelse. Kravet gäller för fartyg byggda den 1 juli 2014 eller senare. Hänvisningen till resolution A.123(V) om manuella drenchersystem tas bort och hänvisning sker istället till FSS-koden kapitel 7 om fasta brandsläckningssystem för vattenspridning och vattendimma, vilket i sin tur hänvisar till MSC/Circ IMO resolution MSC.339(91), träder ikraft den 1 juli Ändringarna gäller kapitel 3, 5, 7, 8, 9, 12, 13 och 14 i FSS-koden.

3 TSF Konsekvensutredning 3(12) Kapitel får en ny lydelse. Kravet innebär att brandmansutrustningen ska uppfylla kravet på antingen ett lågtryckslarm med ljud och visuell indikering eller ett annat sätt att larma då mängden luft understiger 200 liter i andningsapparaten. I kapitel läggs en ny mening till. Kravet innebär att utrymmen som skyddas med koldioxidsystem och som har separata ventilationssystem ska anses som ett och samma utrymme om det inte är avdelat med minst brandklass A-0. I kapitel läggs en ny mening till. Vid kontroll av mängden koldioxid i behållarna ska man inte behöva flytta på koldioxidflaskorna. Det ska finnas fixeringspunkter ovanför flaskorna där det ska vara möjligt att väga flaskorna. För andra typer av gaser än koldioxid, ska det finnas andra lämpliga nivågivare. I kapitel får den första meningen en ny lydelse. Akustiska och visuella larmsignaler ska avges automatiskt när släckmedlet släpps in i ett ro-ro utrymme, containerlastrum innehållande kylcontainers, utrymmen som är tillgängliga genom dörrar eller luckor, och andra utrymmen där personer normalt arbetar i eller har tillträde till. Kapitel läggs till efter existerande kapitel I fordonsutrymmen och ro-ro utrymmen, dock inte utrymmen av särskild kategori, ska mängden tillgänglig gas vara minst tillräcklig för att avge en minsta volym av fri gas motsvarande 45 % av bruttovolymen av det största utrymmet som betjänas. Minst 2/3 av gasen ska kunna släppas in under 10 minuter. Koldioxidsystem får inte användas i utrymmen av särskild kategori. Kapitel läggs till efter existerande kapitel I containerlastutrymmen eller andra lastutrymmen, ska det fasta rörsystemet vara så utformat att minst 2/3 av gasen ska kunna släppas in under 10 minuter. För fasta bulklaster, ska det fasta rörsystemet vara så utformat att minst 2/3 av gasen ska kunna släppas in under 20 minuter. Utlösningssystemet ska vara utformat på så sätt att det ska vara möjligt att släppa in 1/3, 2/3 eller hela mängden gas beroende på lastförhållandena i lastrummet. I Kapitel ändras första meningen. Koldioxidsystem för skydd av ro-routrymmen, containerlastrum med kylcontainers, utrymmen som är tillgängliga genom dörrar eller luckor, och andra utrymmen där personer normalt arbetar i eller har tillträde till, ska uppfylla följande krav. Kapitel tas bort.

4 TSF Konsekvensutredning 4(12) Kapitel numreras om till Kapitel är nytt och läggs till efter kapitel Fasta vattenbaserade system för ro-ro däck, fordonsutrymmen samt utrymmen av särskild kategori ska uppfylla kraven i MSC.1/Circ I kapitel läggs en ny mening till efter den första meningen. Den nominella arean ska tolkas som den sammanlagda horisontella spridningen av det område som ska täckas. I kapitel läggs en ny mening till efter den tredje meningen. På fartyg byggda den 1 juli 2014 eller senare, ska den automatiska omkastaren vara konstruerad så, att vid ett fel ska inte båda kraftkällorna slås ut. Kapitel är nytt och läggs till efter Nuvarande kapitel numreras om till På fartyg byggda den 1 juli 2014 eller senare, ska inte den automatiska omkastaren eller ett fel i en av kraftkällorna göra så att branddetekteringsmöjligheten försvinner. Vid en tillfällig förlust av kraften ska det finnas batteribackup som ser till att systemet fungerar vid en omkoppling mellan kraftkällorna. Kapitel är nytt. På fartyg byggda den 1 juli 2014 eller senare där systemet matas från ackumulatorbatterier, ska de vara placerade i eller i närheten av brandlarmspanelen, eller i ett annat utrymme som är lämpligt för användning i en nödsituation. Kapaciteten på batteriets laddningsenhet ska vara så stor att den klarar att förse systemet med ström, vid den normala förbrukningen för brandlarmsystemet, och samtidigt kunna ladda batterierna från ett helt urladdat tillstånd. I kapitel , och ersätts den refererade standarden IEC :2001 med IEC I kapitel läggs en ny mening till efter den andra meningen. I fartyg byggda den 1 juli 2014 eller senare, med ett lastkontrollrum, ska ytterligare en indikeringsenhet placeras i lastkontrollrummet. I kapitel läggs en ny mening till efter den andra meningen. I fartyg byggda den 1 juli 2014 eller senare, ska branddetektorer installerade i kylda utrymmen testas enligt riktlinjerna i IEC

5 TSF Konsekvensutredning 5(12) Kapitel får en ny lydelse enligt det följande: Om en snabb och lätt start inte kan säkerställas, om det är ogenomförbart eller om det är troligt att temperaturen sjunker ännu lägre, och om rummet där den dieseldrivna kraftkällan befinner sig inte är uppvärmt, ska elektrisk uppvärmning av den dieseldrivna motorns kylvatten- eller smörjoljesystem installeras på ett sätt som kan godtas av Transportstyrelsen. Om start med handvev (manuell) är ogenomförbart får Transportstyrelsen tillåta att tryckluft, elektricitet eller andra källor till lagrad energi, inbegripet hydraulisk kraft eller startpatroner, används som startmetod. Kapitel får en ny lydelse. Med undantag för mellanliggande trappsatser, ska trapphallar på varje däck vara minst 2 m² och ska ökas med 1 m² för varje 10 personer vilka överstiger 20 personer, men behöver inte överstiga 16 m², med undantag för de trapphallar som betjänar samlingsutrymmen och som har direkt förbindelse med trapphuset. Mellanliggande trappavsatser ska dimensioneras i enlighet med punkt Kapitel 14 om fasta däckskumssystem får en ny lydelse. Ett antal cirkulär kommer att införlivas i föreskriften och dessa är: Cirkulär MSC/1395 angående regel i kapitel II-2 i SOLAS om brandskyddsarrangemang för lastutrymmen, Cirkulär MSC/1431 angående regel 18 i kapitel II-2 i SOLAS om brandskyddskrav för helikopterdäck, Cirkulär MSC/1432 angående regel 14 i kapitel II-2 i SOLAS om underhåll, prov och inspektioner av brandbekämpningssystem, Cirkulär MSC/1433 angående regel i kapitel II-2 i SOLAS om brandskydd av fritöser, Cirkulär MSC/1437 angående regel 21.4 i kapitel II-2 i SOLAS om säker återresa till hamn, Cirkulär MSC/1458 angående kapitel 7 i FSS-koden om fasta brandsläckningssystem för vattenspridning och vattendimma, och Cirkulär MSC/1471 angående krav på fartyg som transporterar bilar som drivs med vätgas eller komprimerad naturgas.

6 TSF Konsekvensutredning 6(12) Sjö- och luftfartsavdelningen har sedan föreskriften publicerades även upptäckt mindre fel som behöver rättas till vid revideringen av föreskriften, och dessa är: TSFS 2009:98 regel i det allmänna rådet, fel regelhänvisning (ska vara ). TSFS 2009:98 regel , i det allmänna rådet, fel regelhänvisning (ska vara ). TSFS 2009:98 regel , sista stycket, fel regelhänvisning (ska vara ). TSFS 2009:98 regel , sista meningen, fel hänvisning. Korrekt hänvisning ska vara TSFS 2009:52. TSFS 2009:98 regel , första meningen, ny skrivelse. Korrekt skrivelse ska vara: Vid tillämpningen av denna regel, ska en flytande last med ett ångtryck överstigande bar absolut tryck vid 37,8 C anses vara en last med ökade brandrisker. TSFS 2009:98 regel 19 tabell 19.1, rubriken i den grå rutan är fel (ska vara 2011). TSFS 2009:98 regel , fel hänvisning i det allmänna rådet fotnot 73 (ta bort hänvisning till del 19). Fel hänvisning i fotnot 74 (ska vara IEC ). TSFS 2009:98 regel 23.4, fotnoten i rubriken tas bort. TSFS 2009:98 Bilaga 2, fotnoten till det allmänna rådet i kapitel ska ändras så att texten blir Elektrisk utrustning för explosiv gasatmosfär. TSFS 2009:98 Bilaga 2, i kapitel ska ordet eller ändras till samt. 2. Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1. Alternativa lösningar Alternativet skulle vara att inte införa de ändringar som IMO har beslutat om.

7 TSF Konsekvensutredning 7(12) 2.2. Effekter om reglering inte kommer till stånd Om inte föreskrifterna sätts ikraft kommer de säkerhetshöjande åtgärderna inte att införas i svensk rätt. Vi kommer också att bryta mot våra internationella åtaganden. 3. Vilka berörs av regleringen? Föreskriften vänder sig till redare som bedriver internationell sjöfart med lastfartyg överstigande 500 brutto och passagerarfartyg i internationell trafik samt besättning som tjänstgör på dessa fartyg. Föreskriften vänder sig också till tillverkare av marin utrustning och varv som bygger eller reparerar dessa fartyg samt tillsynsmyndigheten i samband med inflaggning av sådana SOLAS-fartyg. 4. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Kostnaderna för redaren kan öka för vissa fartygstyper vid nybyggnation, enligt nedanstående beskrivningar. I de fall kraven gäller för existerande fartyg är detta särskilt specificerat nedan (regel och ). Regel 9 i kapitel II-2 i SOLAS ställer högre krav på brandintegriteten på lastfartyg samt på passagerarfartyg understigande 36 passagerare. Kraven kommer att vara på samma nivå som för passagerarfartyg överstigande 36 passagerare. Den ökade kravnivån på brandisoleringen kommer att innebära en medelhög kostnadsökning, för de rederier som avser att bygga nya fartyg med ro-ro däck. Priset på godkänd brandisolering av brandklass A60 ligger på omkring kr/m², och priset för en brandklass A30 isolering ligger på omkring kr/m², exkluderat arbetskostnader. Arbetskostnaderna kommer dock inte att ändras i detta fall. Beroende på fartygsstorleken samt de berörda utrymmenas area, så blir kostnaden olika mellan olika fartyg. Regel i kapitel II-2 i SOLAS innebär att det på fartyg byggda den 1 juli 2014 eller senare ska alla utrymmen innehållande en förbränningsmotor skyddas med ett lokalt punktskyddssystem. Tidigare krävdes endast att ett lokalt punktskyddssystem skyddar vid förbränningsmotorer tillhörande fartygets huvudmaskineri samt elproduktion. Transportstyrelsen ser inte att detta kommer att innebära någon kostnadsökning då skillnaden i kravnivån är så pass liten. Regel i kapitel II-2 i SOLAS samt FSS-koden kapitel ställer krav på lågtrycksvarning eller larm för andningsapparater. Kravet gäller även för

8 TSF Konsekvensutredning 8(12) existerande fartyg och ska uppfyllas senast den 1 juli Det kan innebära att vissa befintliga andningsapparater behöver kompletteras med ett lågtryckslarm. Bedömningen är att väldigt få enheter kommer att beröras av det nya kravet då de flesta av de andningsapparater som används på svenska fartyg redan har någon form av lågtryckslarm (t.ex. varningsvissla eller andningsmotstånd). Transportstyrelsen uppskattar en kostnadsökning på ett par tusen kronor per enhet för de 10-tal fartyg som inte uppfyller de nya kraven. Regel i kapitel II-2 i SOLAS kräver att fartyg byggda den 1 juli 2014 eller senare samt existerande fartyg senast vid det första besiktningstillfället efter den 1 juli 2018, ska ha minst två stycken bärbara kommunikationsradioapparater per brandgrupp för internkommunikation. Idag finns det inget krav på kommunikationsradio för brandgrupperna. Antalet brandgrupper varierar mellan olika fartyg, men generellt kan man säga att det finns minst en brandgrupp på de mindre fartygen och upp till 4 eller fler brandgrupper på de större last- och passagerarfartygen. Radioapparaten ska enligt det nya kravet vara explosionsklassad enligt ATEX direktivet. Varje sådan radioapparat kostar mellan kronor. Den totala kostnaden för ett fartyg med 2 stycken brandgrupper blir då ungefär kronor. Totalsumman för hela marknaden blir 3,7 miljoner kronor. Regel i kapitel II-2 i SOLAS kräver att fartyg byggda den 1 juli 2014 eller senare ska ha möjlighet att fylla sina andningsapparater eller så ska det finnas reservflaskor ombord. Transportstyrelsen har tolkat detta som att om det inte finns möjlighet att fylla reservflaskorna ombord ska det, förutom de fulladdade reservcylindrar som krävs för varje andningsapparat, finnas ett tillräckligt antal reservcylindrar för utbildningssyfte. Faktorer som ska beaktas av redaren vid beslut om antalet övningsflaskor omfattar bl.a. antalet planerade brandövningar i enlighet med fartygets SMS system, samt fartygets trafikmönster med avseende på återfyllningsmöjligheter iland. En stålflaska kostar kronor. En flaska i aluminiumkomposit kostar kronor och en helkompositflaska kostar kronor. Regel får en ny lydelse. Kravet gäller för fartyg byggda den 1 juli 2014 eller senare. I den nya lydelsen tar man bort hänvisningen till resolution A.123(V), om ett vattenspridningssystem med manuell utlösning. Hänvisning sker istället till FSS-koden kapitel 7 om fasta brandsläckningssystem för vattenspridning och vattendimma som i sin tur hänvisar till MSC/Circ Transportstyrelsen ser inte att detta kommer att innebära någon kostnadsökning gentemot tidigare krav.

9 TSF Konsekvensutredning 9(12) Kapitel ställer krav på att vid kontroll av mängden koldioxid i behållarna ska man inte behöva flytta på koldioxidflaskorna. Det ska finnas fixeringspunkter ovanför flaskorna där det ska vara möjligt att väga flaskorna. Nuvarande kravnivå ställer redan krav på att man ska kunna kontrollera mängden släckmedel i behållarna för alla gassystem inklusive koldioxidsystem. Montering av fixeringspunkter ovanför behållarna kommer att innebära en liten kostnadsökning för redaren. Kostnadsökningen kommer endast att belasta den redare som avser att installera ett koldioxidsystem ombord på sitt fartyg. Kostnaden i de fallen uppskattas till mellan kronor per fartyg. Kapitel ställer krav på att akustiska och visuella larmsignaler avges automatiskt när släckmedlet släpps in i ett ro-routrymme, containerlastrum innehållande kylcontainers, utrymmen som är tillgängliga genom dörrar eller luckor, och andra utrymmen där personer normalt arbetar i eller har tillträde till. Det utökade kravet innebär att kostnaden ökar en del för redaren då fler utrymmen ska förses med akustiska och visuella larmsignaler. Antalet utrymmen ombord varierar mellan fartygen. Varje ljud- och ljusenhet kostar omkring kronor. Transportstyrelsen har varit i kontakt med en tillverkare av branddetekteringssystem, och enligt tillverkarens bedömning kommer inte de nya kraven på dessa system att innebära någon skillnad i pris jämfört med de tidigare kraven. Ändringar i och med införlivandet av de övriga resolutionerna, kommer inte att medföra några kostnadsmässiga konsekvenser. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Det finns inga andra regleringsalternativ. 5. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? De nya reglerna överensstämmer med de internationella reglerna som Sverige har åtagit sig att införliva i svensk rätt.

10 TSF Konsekvensutredning 10(12) 6. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Enligt IMO resolutionerna ska bestämmelserna träda ikraft den 1 januari 2014 respektive den 1 juli Med anledning av detta behöver dessa föreskrifter träda ikraft så fort som möjligt. IMO-beslut Ikraftträdande Res. MSC.327(90) FSS-koden 1 januari 2014 Res. MSC.338(91) kap II-2 1 juli 2014 Res. MSC.339(91) FSS-koden 1 juli 2014 MSC/Circ.1395+rev 1 MSC/Circ.1431 MSC/Circ.1432 MSC/Circ.1433 MSC/Circ.1437 MSC/Circ.1458 MSC/Circ Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? 7.1. Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Rederier kommer att beröras av ändringarna. Transportstyrelsen har uppskattat att de finns mellan olika potentiella rederier som skulle kunna omfattas av de kommande kraven. Rederierna opererar såväl SOLAS last- som passagerarfartyg Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Kravet på att det ska finnas fasta fixeringspunkter för vägning av koldioxidbehållare kommer att innebära vissa administrativa kostnader. Fixeringspunkter ska testas och slutligen godkännas av en bemyndigad person eller i vissa fall av Transportstyrelsen, beroende på hur mycket fixeringspunkten belastas i kilo räknat. Eftersom återkommande kontroll av fixeringspunkterna behöver dokumenteras kommer den administrativa bördan att öka något. Kostnaden för detta beräknas vara 1100 kronor/timme och 2 timmar/år/fartyg.

11 TSF Konsekvensutredning 11(12) 7.3. Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Föreskriftsförslagen innehåller retroaktiva krav på två områden. Det ena handlar om krav på att brandmansutrustningen ska uppfylla krav på lågtryckslarm (ljud och visuellt larm), eller larma på annat sätt då mängden luft understiger 200 liter i andningsapparaten. Detta krav kan innebära att vissa fartyg får byta ut sina andningsapparater om de är av den typen som inte har något slags lågtryckslarm inbyggt i andningsapparaten. Transportstyrelsens bedömning är dock den att de flesta andningsapparater på svenska fartyg har ett inbyggt lågtrycklarm i andningsapparaten. Det andra handlar om krav på radioapparater för internkommunikation mellan rökdykare samt ledare. Dessa radioapparater ska uppfylla ATEX direktivet och vara godkända för zon 1 och uppfylla minst apparatgrupp IIC. De flesta svenska fartyg har radioapparater till förfogande för brandgrupperna, däremot är det högst osannolikt att de uppfyller ATEX direktivet och att de är godkända för zon 1 och apparatgrupp IIC. De kostnadsmässiga konsekvenserna beskrivs särskilt under avsnitt I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Föreskrifterna införlivar internationellt överenskomna bestämmelser som kommer att tillämpas i alla länder och kommer därför inte att påverka konkurrensförhållandena för företagen Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Inga andra aspekter har kunnat identifieras Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Med de nya reglerna kan de små rederierna komma att påverkas mer än de större etablerade rederierna. Likaså kommer en större andel av resurserna för de små rederierna att utnyttjas. I sitt arbete strävar Transportstyrelsen efter att fartyg av samma art och storlek ska ha samma säkerhetsnivå och med anledning av detta tas ingen särskild hänsyn till små rederier.

12 TSF Konsekvensutredning 12(12) Källförteckning: Consilium Marine AB ( Interspiro ( Vid frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter kontakta gärna: Sakhandläggare, Gabor Szemler Tel: