HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 57, V.11, (Årgång 4)

Transkript

1 TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 57, V.11, (Årgång 4) Innehåll Redaktören har ordet! 2 Behov av respons från föreningar gällande träning i bassäng 3 Möte/dialog om Rehabilitering 4 Fler bjuds in att nominera till rikssjukvård 5 Snabba på arbetet med tillgängliga skolor 6 Röda Korset Uppsala erbjuder hjälp från Fixarna 8 Matlagningskurs på Ekolnsnäs 9 TÄNKVÄRT 10 ~ 1 ~

2 Redaktören har ordet! Under våren kommer det att göras en inventering bland Södertulls uthyrda skåp, här på kansliet. Om man inom medlemsföreningarna vet med sig att mer förvaringsutrymme behövs, eller vill säga upp ett skåpavtal, får man höra av sig till: Nahal Ghanbari, , eller Även ett antal äldre och omarkerade skåp ska inventeras. Märk därför gärna era hyrda förvaringsutrymmen, så att vi inte av misstag bryter upp ett skåp vi trott stått obrukat i många år. Skåpen kommer sedan faktureras för i april. Invid receptionen på HSO Uppsalas kansli finns ett tillgängligt postfack, då det tidigare hört till en numera vilande förening. Det kostar inget, utan det är först till kvarn som gäller. Från HSO Uppsala läns sida kommer vi till efter påsk att fakturera för medlemsavgifterna. Både medlemsavgifter och skåpsavgifter fakturerades sent förra året p.g.a. olika omständigheter. Vi hoppas att det inte ska ställa till med besvär. I övrigt önskar jag våra läsare lite mer tid i vårsolen, och våra medlemmar lycka till i årsmötestider! Nahal Ghanbari ~ 2 ~

3 Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län Uppsala Till: Medlemsföreningarnas representanter Styrelsens ledamöter och ersättare Revisorerna och ersättare Alla Kommun-HSO i Uppsala län Bråttom, behöver er hjälp! HSO i Uppsala län har informerats om att en utredning av Landstinget i Uppsala län om behovet av träning i varmvattenbassäng har påbörjats. Av den anledningen behöver HSO i Uppsala län snabbt få in en samlad sammanställning av behovet inom alla föreningar för detta ändamål. FRÅGA: Vilken bassäng använder er förening idag? Vilken kostnad har ni för detta? Och vad skulle ni vilja/behöva ha om det fanns tillgång till en ordentlig varmvattenbassäng i Uppsala, både för rehabilitering samt habilitering? För cirka 10 år sedan sammankallade Fibro friskvårdsförening ett möte på Fyrishov om och kring detta problem. Mötet behandlade både den ekonomiska aspekten samt bristen på bassänger. Närvarande på detta möte var både politiker och tjänstemän från Uppsala kommun samt politiker från Landstinget. Det som har hänt sedan detta möte är att det blivit färre bassänger! Skicka in era svar till janne.wallgren@c.hso.se senast måndag den 30 mars. Då hinner HSO i Uppsala län sammanställa alla svar till möte/dialog om och kring rehabilitering idag/imorgon den 31 mars 2015, klockan i Tovensalen, Missionskyrkan, S:t Olofsgatan 40 i Uppsala. Tack för er hjälp! Hälsningar /Janne Janne Wallgren Ombudsman,(HSO)Handikappföreningarnas SamarbetsOrgan i Uppsala län Kungsgatan 64, Uppsala. Tfn: , mobil: Fax: E-post: janne.wallgren@c.hso.se ~ 3 ~

4 HSO i Uppsala län, INBJUDER TILL Möte/Dialog om och kring Rehabiliteringsdag/imorgon 31 mars 2015 Klockan Plats: Tovensalen, Missionskyrkan, S:t Olofsgatan 40, Uppsala. Moderator: Janne Wallgren, Ombudsman HSO i Uppsala län. HSO i Uppsala län har beslutat att inbjuda berörda medlemsorganisationer, personal ansvariga tjänstemän/kvinnor, samt samtliga politiska partier i Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun till ett möte/dialog om och kring rehabilitering. Skicka gärna in dina/era frågor i förväg, samt anmäl ditt deltagande senast den 30 mars 2015 till: janne.wallgren@c.hso.se OBSERVERA! Var vänlig och tänk på dem som är överkänsliga! Använd ej parfym, rakvatten och försök att inte röka i anslutning till mötet. ~ 4 ~

5 Fler bjuds in att nominera till rikssjukvård Nu vill Socialstyrelsen bredda underlaget inför beslut om rikssjukvård Publicerad Skriven av Charlotta Kjellberg Därför bjuder myndigheten in patientorganisationer, specialitetsföreningar och myndigheter att nominera nya områden där sjukvården bör koncentreras till ett fåtal platser i landet. Rikssjukvård kan bland annat bli aktuellt för sällsynta tillstånd eller komplicerade åtgärder som kräver hög kompetens från flera yrkesgrupper och för avancerad diagnostik eller behandling. I dag bedrivs exempelvis behandling av svåra brännskador, vissa tumörer i ögat och hjärtkirurgi på barn och unga som rikssjukvård. Socialstyrelsen utreder vilken vård som ska vara rikssjukvård och besluten fattas av rikssjukvårdsnämnden, där landstingen har regional politisk representation, Vetenskapsrådet, Statens beredning för medicinsk utvärdering, kammarrätten i Stockholm samt Socialstyrelsen är representerade. Nu välkomnas förslag från Svenska läkarsällskapets specialitetsföreningar, Svensk sjuksköterskeförenings sektioner, regionala cancercentra, patientföreningar och myndigheter att komma med förslag på nya områden som bör utredas. Förslagen ska komma in till Socialstyrelsen under mars och april. ~ 5 ~

6 Snabba på arbetet för en tillgänglig skola Skola. Frågor om funktionsnedsättningar har varit åsidosatta i skolornas likabehandlingsarbete. Nu behöver arbetet för en tillgänglig skola intensifieras. Och ge alla barn och unga en möjlighet att ta del av undervisning och gemenskap på lika villkor. Publicerad: 9 mars 2015 kl.10:01 I Diskrimineringsombudsmannens handledning Lika rättigheter i skolan står följande: Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att eleverna ska lära och utvecklas.. Det här ska naturligtvis gälla alla elever, med eller utan funktionsnedsättning, men hur det ska göras är inte lika självklart. Vi vet att frågor om funktionsnedsättningar har varit åsidosatta i skolornas likabehandlingsarbete. En viktig anledning till det är att området funktionalitet skiljer sig från andra diskrimineringsområden, eftersom det handlar mycket om lärmiljön. I arbetet med likabehandling och att motverka kränkningar och trakasserier är det lätt att enbart fokusera på interaktionen mellan barnen i det sociala rummet, verbalt och fysiskt våld eller möjligheten att få vara den en är. Men i likabehandlingsarbetet inom området funktionsnedsättning räcker inte det. I det arbetet behövs också fokus på tillgängligheten i lärmiljön. En tillgänglig lärmiljö handlar om den fysiska miljön; att kunna vistas i lokalerna, ta sig fram och orientera sig i skolan, det visuella, auditiva och luften som vi andas. Men det handlar också om den pedagogiska miljön; pedagogiska och kommunikativa strategier och stödstrukturer, samt den sociala miljön; jämlikhet och att alla får vara med i kamratgemenskapen och delta på lika ~ 6 ~

7 villkor. Det intressanta och viktiga är att de olika miljöerna dessutom påverkar varandra. Hinder i den fysiska och pedagogiska miljön påverkar till exempel högst påtagligt även den sociala miljön för eleven och tvärt om. Den nya lagen om att bristande tillgänglighet ska klassas som en form av diskriminering började gälla den 1 januari Lagen sätter press på skolorna att intensifiera arbetet för en tillgänglig skola, och ge alla barn och unga en möjlighet att ta del av undervisning och gemenskap på lika villkor. Tillgänglighetsfrågorna berör alla professioner på en skola och många arbetsområden, bland annat arbetsmiljön, elevhälsan, det systematiska kvalitetsarbetet och likabehandlingsarbetet. Men professionens insatser räcker inte. Eleverna ska vara delaktiga i likabehandlingsarbetet. De är också en del av varandras lärmiljö. Tillgänglighet som en del av likabehandlingsarbetet behöver göras i den ordinarie ämnesundervisningen, som en del av skolornas kunskapsuppdrag. Läroplanen uttrycker det omfattande arbetet med de olika diskrimineringsgrunder som bland annat ska verkställas genom ämnena. Men till skillnad från flera av de andra diskrimineringsområdena som kön, etnicitet, sexualitet, tros- och religionsuppfattning är funktionsnedsättning, eller det vidare begreppet funktionalitet, inte explicit uttryckt i kursplanerna. I praktiken innebär det att frågor om funktionalitet och normativa föreställningar kopplat till det, har svårare att få utrymme i undervisningen. Det som står med i kursplanerna tas ofta med det som inte står där tas inte heller med. Vi kan inte vänta på att kursplanerna ska kompletteras. Samtidigt vet vi att många skolor inte har tillräcklig kännedom i ämnet eller verktyg för att arbeta med frågorna. Men numera finns det material för arbete på alla nivåer i skolan, från elever till kommun; Tillgänglighetspaketet. Det är framtaget av Handikappförbundens projekt DATE och Specialpedagogiska skolmyndigheten och kan beställas utan kostnad. Ingrid Burman, ordförande Handikappförbunden Peter Westerdahl, projektet DATE, Handikappförbunden Karin Kjellberg, projektet DATE, Handikappförbunden ~ 7 ~

8 Foto: Röda Korset Har du en dörr som gnisslar? Vi fixar't. Vi ger dig ett handtag. Har du kanske en gardinstång som hänger snett? Eller en kärvande byrå? Oroa dig inte. Vi hjälper dig. Röda Korset i Uppsala har en alldeles egen fixargrupp. Tack vare ett par händiga män som gärna ställer upp erbjuder vi dig ett handtag med småsaker som behöver rättas till i ditt hem. Fixarna direkt Vill du veta mer, eller har du några frågor? Kontakta oss på: Telefon: uppsala@redcross.se ~ 8 ~

9 Till Föreningar med matrelaterade sjukdomar Har ni funderingar på att starta kurser i t.ex. matlagning för ny och/eller gammaldiagnostiserade medlemmar, men har svårt att hyra undervisningskök? Som medlem i HSO Uppsala Kommun har ni tillgång till Föreningsgården Ekolnsnäs. Dess kök är inte gjort för ändamålet, men med mindre grupper fungerar det utmärkt. Det är stort och med goda utrymmen för övrig verksamhet. Läs gärna om oss på vår hemsida; Föreningsgården Ekolnsnäs Inger Hjelte ~ 9 ~

10 TÄNKVÄRT Frihet är den källa från vilken all mening och alla värden uppstår. Simone de Beauvoir Redaktör: Nahal Ghanbari, Ansvarig utgivare: Janne Wallgren, , ~ 10 ~