HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 62, V.19, (Årgång 4)

Transkript

1 TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 62, V.19, (Årgång 4) Innehåll Ordföranden har ordet! 2 Dagens Samhälle: Arbetslösa som varit glömda sedan 80-talet 4 HSO Uppsala län anordnar två kurser 6 Anhörigstödet måste bli bättre! 10 TÄNKVÄRT 12 ~ 1 ~

2 Ordföranden har ordet! onja När HHF, Handikapphistoriska föreningen, år 2012 gav ut skriften ÅRATAL ur handikapphistorien ville man beskriva hur handikappolitiken växt fram i Sverige. Man brukar ibland säga att vi måste kunna vår historia för att förstå vår nutid, och vi måste känna vår nutid för att kunna arbeta för en bättre framtid. Hur ser vårt tidsperspektiv ut? T.ex. när vi säger Det blir bara sämre och sämre, Det var kanske inte bättre förr eller Vilka är våra viktiga krav för framtiden? Talar vi om de senaste 50 åren? 100 åren? I skrift från Uppsala universitet år 1690 hittar jag begreppet vanför. Mer än 200 år senare bildades De Vanföras väl som några år senare hette De Vanföras Riksorganisation, DVR bytte organisationen namn igen till DHR, De Handikappades riksförbund. Tiden hade kommit med ett nytt begrepp handikapp och vanför kunde man inte längre använda. Nu håller vi på att säga att handikapp behöver ersättas med nya uttryck, som funktionshinder eller funktionsnedsättning. DHR har därför också bytt namn igen och heter nu: DHR (Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet) Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. Åratal börjar sin beskrivning av handikappolitiken eller funktionshinderpolitiken som man skall uttrycka det idag 1757 och 1788, och man beskriver sedan hur samhället på olika sätt förändrats ~ 2 ~

3 under och 1900-talet när det gäller att förändra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar av olika slag. Betyder tillbakablick i tiden något för oss idag eller är vi bara framtidsinriktade i vår funktionshinderpolitik? Tänker vi framåt ett år i sänder? Vi förväntas ju presentera verksamhetsplan och budget för ett år i taget. Hur som helst är våra kunskaper om samhällets utveckling viktig för att förstå vår situation idag och vi är därför också medlemmar i den Handikapphistoriska föreningen. Den ger en bra inspiration för att arbeta för jämställdhet och mänskliga rättigheter, där det är så betydelsefullt att stegen framåt går i rätt riktning. "Om du inte vågar se framåt och vägrar se bakåt, får du se upp!" Sonja Calais van Stokkom ~ 3 ~

4 Stor grupp arbetslösa bortglömda sedan 1980 Arbetslöshet. Arbetsmarknadspolitiken har en blind fläck. För två av tre grupper med hög arbetslöshet och särskilt utsatt läge på arbetsmarknaden görs stora och riktade insatser, men den tredje gruppen - personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning har helt glömts bort. Inga avgörande reformer har genomförts sedan lönebidraget infördes Nu måste det till en ändring. Publicerad: 30 april 2015 kl. 05:45 Var sjätte person i arbetsför ålder har en funktionsnedsättning som påverkar det dagliga livet. Många har utbildning och jobb, men personer, alltså var tionde person i arbetsför ålder uppger att deras arbetsförmåga begränsas av funktionsnedsättningen. Sysselsättningsgraden bland dem är fortsatt mycket låg, bara drygt varannan har jobb. Stefan Löfvens regeringsförklaring uttryckte höga ambitioner för funktionshinderspolitiken, men frågorna lyser med sin frånvaro. Nuvarande regering har, liksom tidigare alliansregeringen, pekat ut tre grupper med särskilt stora utmaningar på arbetsmarknaden: Ungdomar utan fullgjord skolgång, nyanlända invandrare och personer med funktions-nedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Med all rätt sätts stort fokus på ungdomsarbetslösheten och på att höja sysselsättningen bland utrikes födda, i synnerhet nyanlända. Här förs en debatt, här finns analyser och forskning. Framförallt förs här en politik, där partierna stångas om att lansera olika lösningar på utmaningarna. För den stora gruppen personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning händer däremot ingenting. Ingen debatt, analys, forskning och framförallt - ingen politik. Inga avgörande reformer har genomförts sedan lönebidraget infördes Den politiska prestationen från regeringar i modern tid är att höja anslagen för lönebidrag och Samhall. Men utmaningarna kräver mer än så. ~ 4 ~

5 Till skillnad från andra grupper påverkas inte sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning av konjunkturläget. Alltså måste man på allvar börja analysera vilka strukturella hinder som ligger i vägen för att sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning får draghjälp av högkonjunktur, på samma sätt som ungdomar och utrikes födda får. Några statliga utredningar genom åren har försökt. Senast den så kallade Funka-utredningen, som 2012 bland annat konstaterade att taket för lönebidrag, som frusit fast på kronor per månad, är på väg att förlora sin funktion som ekonomisk kompensation till arbetsgivare. Samma utredning konstaterade flera andra brister, som att väntetiderna på arbetshjälpmedel kan vara så långa att ett halvårs provanställning hunnit löpa ut innan nödvändiga hjälpmedel finns på plats. Trycket på Arbetsförmedlingen ökar. Antalet inskrivna med funktions-nedsättning har nästan fördubblats sedan 2008 och utgör nu 29 procent av alla inskrivna. Tyvärr fastnar alltför många i Arbetsförmedlingens väntrum, den öppna arbetslösheten ligger högt i jämförelse med befolkningen i stort, och verkar vara ökande. När debatten nu fokuserar på att Arbetsförmedlingen ska bli bättre på snabba matchningar av de närmast arbetsmarknaden, hyser vi en oro för att de som står längst bort ska hamna ännu längre bak i kön. När regeringen i årets regleringsbrev till myndigheten definierar fyra prioriterade grupper - dock inte personer med funktionsnedsättning blir vi än mer oroliga. För individen och för samhället i stort finns stora vinster att göra om fler kan arbeta, men det kräver politisk handlingskraft. Det kräver en politisk vilja att debattera, analysera och skaffa mer kunskap. Ett minimikrav borde vara tillgången på tillförlitlig statistik, något som har slarvats bort sedan Det kräver en politisk ambition att förändra synen på personer med funktionsnedsättning och att som statlig arbetsgivare föregå med gott exempel. Det kräver också nya arbetsmarknadspolitiska redskap som inte enbart fokuserar på den arbetssökande, utan också på arbetsplatsen, arbetsmiljön, arbetskolleger och chefer. Från Handikappförbunden uppmanar vi både regering och riksdag att på allvar tackla utmaningarna. Arbetsmarknadspolitiken kan inte fortsätta att ignorera funktionshindersfrågorna. Det finns en bred parlamentarisk majoritet för genomförandet av de förslag som lämnades av Funka-utredningen. Detta skulle vara ett första steg i rätt riktning. Ingrid Burman, ordförande Handikappförbunden ~ 5 ~

6 Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län Till HSO i Uppsala läns 45 medlemsorganisationer, Alla kommun-hso. 30 april 2015 HSO i Uppsala län kommer att arrangera två kurser i samband med HCK-skolan på PROs folkhögskola i Gysinge; Kurs: Ökad delaktighet och tillgänglighet i hela samhället, 21/8 23/ Se preliminärt program nedan. Max antal deltagare: 18 stycken. Principen: Först till kvarn gäller. Deltagaravgift: 900 kronor/per person. Anmäl dig till Janne Wallgren: janne.wallgren@c.hso.se Kurs: Att företräda HSO, 11/9 13/ Se preliminärt program nedan. Max antal deltagare: 28 stycken. Principen: Först till kvarn gäller. Deltagaravgift: 900 kronor/per person. Anmäl dig till Janne Wallgren: janne.wallgren@c.hso.se Enligt uppdrag Janne Wallgren Ombudsman HSO Uppsala län, Tfn: , E-post: janne.wallgren@c.hso.se ~ 6 ~

7 Preliminärt program: Ökad delaktighet och tillgänglighet i hela samhället - Fortsättningskurs 21-23/8 2015, Gysinge folkhögskola Dag Lunch Inledning - Representant för HSO i Uppsala län Vad är tillgänglighet? - Barbro Mattsson Kaffepaus Fortsättning, vad är tillgänglighet? - Barbro Mattsson Middag Aktuell lagstiftning - Barbro Mattsson Fri tid Gemensam kvällsaktivitet Dag Frukost Kunskap om och kring funktions- - Barbro Mattsson Nedsättning för att kunna förändra Samhället/Checklistan Kaffe Inventering med checklistan - Barbro Mattsson Lunch Samverkan Landstingsservice - Patrik Jonasson, Landstingsservice Genomgång av inventering - Barbro Mattsson Kaffe Genomgång av inventering - Barbro Mattsson Genomgång av inventering - Barbro Mattsson Middag Gruppdiskussioner Fri tid Gemensam kvällsaktivitet ~ 7 ~

8 Dag Frukost Utcheckning Vad gör en kontrollansvarig? - Sigurd Mattsson Brandskydd/säkerhet Kaffepaus Fortsättning, Vad gör en kontrollansvarig? Attefall, Brandskydd/säkerhet. - Sigurd Mattsson Lunch Fortsättning, Vad gör en kontrollansvarig? Brandskydd/säkerhet. - Sigurd Mattsson Slutdiskussion, hur går vi vidare? - Representant För HSO i Uppsala län Avslutning Preliminärt program: Att företräda HSO 11-13/9 2015, Gysinge folkhögskola Dag Lunch Inledning - Janne Wallgren Att företräda HSO - Janne Wallgren Kaffepaus Forts. att företräda HSO - Janne Wallgren Middag Forts. att företräda HSO - Janne Wallgren Fri tid Gemensam kvällsaktivitet Dag Frukost Handikappförbundens policy När någon företräder HSO Kaffe - Ingrid Burman ~ 8 ~

9 Ökad delaktighet och tillgänglighet i hela samhället - Janne Wallgren Lunch Kunskap om och kring olika Funktionsnedsättningar - Styrelsen HSO i Uppsala län Forts. kunskap om och kring olika Funktionsnedsättningar - Styrelsen HSO i Uppsala län Kaffe Annorlunda promenad att prova på Att ha en funktionsnedsättning - Janne Wallgren Genomgång av Annorlunda promenad - Janne Wallgren Middag Gruppdiskussioner om och kring att öka medvetenheten och förståelsen, så att samhället kan förändras och göras tillgängligt även för människor med en funktionsnedsättning Fri tid Gemensam kvällsaktivitet Dag Frukost Utcheckning Att företräda HSO - Janne Wallgren Kaffepaus Samverkansgrupper, avtal - Janne Wallgren Lunch Forts. Samverkansgrupper, avtal - Janne Wallgren Slutdiskussion, hur går vi vidare? - Styrelsen HSO i Uppsala län Avslutning ~ 9 ~

10 Anhörigstöd behöver bli bättre "Hela familjen drabbas ju när ett barn är sjukt." Det stödet som alla har rätt till anpassas inte efter de som vårdar sina nära. Det visar utvärderingar som Socialstyrelsen har gjort. Nu behöver kommunerna göra mer säger Lennarth Johansson som arbetar med anhörigfrågor på Socialstyrelsen. Det som måste till är att när en anhörig söker kontakt så måste man ta reda på den anhöriges situation och se vad som kan göras för att tillgodose det behov och stöd som man behöver. Allting indikerar att det brister i individanpassningen när det gäller anhörigstödet, säger Lennarth Johansson. Tänk dig själv du har en närstående som är sjuk och behöver hjälp. Du som anhörig gör allt du kan för att hjälpa till. Å så klart påverkar det hela ditt liv. Det här är vardagen för många runt om i Halland och Sverige. En av fem vuxna vårdar en anhörig och på det sättet avlastar de också samhället. Anhöriga gör en fantastisk insats och utan anhörigas insatser skulle vården och omsorgen inte fungera, säger Lennarth Johansson Maria Johansson bor i Tvååker i Varberg och hennes dotter har autism. Skolan har inte funkat för dottern. Under hela skoltiden - nio år - har Maria kämpat. De olika system som finns med barn med autism passar inte oss. För att min dotter ska orka ha en bra vardag så behöver hon mig för hon har bränt ut sig på andra vuxna i skolan. Hon har fått sammanbrott efter sammanbrott. Hon har mått så dåligt att hon inte kunnat vara med någon annan vuxen eller ens komma ut ur huset, säger Maria Johansson. ~ 10 ~

11 Att dottern mår dåligt och att Maria själv har fått lägga så mycket kraft i det har gjort att Maria också blivit utmattad. Hela familjen drabbas ju när ett barn är sjukt. De här barnen kan inte gå i skolan, då måste ju någon vara hemma med dem och det finns inget system för det. Vi är vanliga föräldrar men sen ska vi vårda våra barn, sätta oss in i stressproblematiken. Vi blir själva väldigt trötta och vi har fler barn också som blir åsidosatta. Maria har själv fyra barn och det är svårt att räcka till. Just att många anhöriga blir sjuka finns det forskning på, men för sex år sen kom en lag om att anhöriga ska få stöd, men det behöver alltså anpassas. Det jag behöver finns inte, därför är det många som inte använder hjälpen för den är inte anpassad efter våra behov. Det finns visst stöd i flera kommuner i Halland, det kan handla om samtal, utbildningar och avlösning. Det här är alltså sådant som gäller alla och då kanske det inte passar just den enskildes behov och det är det här som behöver till. Socialstyrelsen ska utveckla en metod för att kommuner ska kunna utreda vad som behövs för just dig som är anhörig. Jag tror att många runt om i landet inser att vi behöver blir duktigare på att adressera de behov som anhöriga har, säger Lennarth Johansson. Jonna Burén jonna.buren@sverigesradio.se ~ 11 ~

12 TÄNKVÄRT "En bok är som en trädgård som kan bäras i fickan." Arabiskt ordspråk Redaktör: Nahal Ghanbari, nahal.ghanbari@c.hso.se Ansvarig utgivare: Janne Wallgren, janne.wallgren@c.hso.se, , ~ 12 ~