Förteckning över delegationsbeslut och anmälningsärenden

Transkript

1 Kulturnämnden Diarienummer 0009/18 Förteckning över delegationsbeslut och anmälningsärenden Delegationsbeslut samt beslut fattade med stöd av vidaredelegation Beslut fattade av förvaltningsdirektör Beslut fattade av sektors-, avdelnings- och enhetschef Förtecknas nedan Förtecknas nedan Anmälningsärenden Protokoll Protokoll kulturnämnden , Protokoll utskottet kulturstöd Protokoll Göteborgs Stads Namnberedning Protokoll FSG Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Protokollsutdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen m.fl. Protokollsutdrag KF Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation Protokollsutdrag KF Uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader Protokollsutdrag KF Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Protokollsutdrag KF Göteborgs Stads handlingsplan för genomförande av Göteborgs Stads innovationsprogram Protokollsutdrag KF Reglemente kulturnämnden Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Övrigt Inkommen skrivelse samt avgivet svar till Göteborgs Stads sverigefinska Råd Göteborgs Stads policy och riktlinje representation och gåva Tillsvidareanställningar Kulturnämndens uppdragslista Kulturförvaltningens postlista för perioden Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas 1(6)

2 Delegationsbeslut fattade av förvaltningsdirektör Dnr Ärende Beslutsinnehåll 0008/ Beslut om tillfälligt förhöjd entréavgift museer Delegationsbeslut avseende tillfälligt förhöjd entréavgift vid Göteborgs Konstmuseum och utställningen Shiaro Chiota, The Distance 21 april - 30 september Delgivning KN / Beslut om tilldelning av privatkort/inköpskort/drivmedelskort för övrig personal 0008/ Beslut om tilldelning av privatkort/inköpskort/drivmedelskort för övrig personal Delegationsbeslut avseende First Card inköpskort för Anna Carin Elf vid sektor Bibliotek. Delegationsbeslut avseende First Card inköpskort för Philippa Nanfeldt vid sektor Museer KN KN Beslut fattade av sektors-, avdelnings- och enhetschef per vidaredelegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll Delegat 0007/ Beslut om tillfälliga gratisentréer museer. Delegationsbeslut angående tillfälliga gratisentréer vid Göteborgs Stadsmuseum, Sjöfartsmuseet Akvariet samt Göteborgs Konstmuseum. Britta Söderqvist, sektorchef Museer Beslutsdatum Beslutsdatum Delgivning KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för ny förskola vid Gitarrgatan inom stadsdelen Rud Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN (6)

3 Beslut fattade av sektors-, avdelnings- och enhetschef per vidaredelegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll Delegat 0160/ Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för bostäder vid Sigtunagatan inom stadsdelen Kålltorp Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer Beslutsdatum Delgivning SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Förprövning gällande planbesked för Kobbegården 152:1 inom stadsdelen Askim Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Klövervallsgatan inom stadsdelen Tolered Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för bostäder och verksamheter vid Första Långgatan/Värmlandsgatan (Masthugget 11:13) inom stadsdelen Masthugget Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Detaljplan för Gamlestadens fabriker inom stadsdelarna Gamlestaden, Olskroken och Bagaregården Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN (6)

4 Beslut fattade av sektors-, avdelnings- och enhetschef per vidaredelegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll Delegat 0675/ Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Detaljplan för flerbostadshus vid Göketorpsgatan 47 inom stadsdelen Torp Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer Beslutsdatum Delgivning SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för förnyelse/utbyggnad av Svenska Mässan Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Förprövning gällande planbesked för bostäder vid Platågatan (fastighet Lunden 45:2) inom stadsdelen Lunden Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Detaljplan för verksamheter med mera vid Volvo Lundby inom stadsdelarna Rambergsstaden och Kyrkbyn Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för utbyggnad av Pedagogen inom stadsdelen Inom Vallgraven Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN (6)

5 Beslut fattade av sektors-, avdelnings- och enhetschef per vidaredelegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll Delegat 0371/ Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Ändring av detaljplan II-651 för del av kv 23 Drottningholm inom stadsdelen Lorensberg Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer Beslutsdatum Delgivning SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för bostäder vid Treriksgatan (Gamlestaden 3:5) inom stadsdelen Gamlestaden Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Detaljplan för bostäder med särskild service vid Pärt-Antons gata inom stadsdelen Älvsborg Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked gällande nybyggnation av bostadshus vid Ugglegården (Brottkärr 80:2) inom stadsdelen Askim Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för utökning av lokalyta vid Andra Långgatan (Masthugget 6:18) inom stadsdelen Masthugget Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN (6)

6 Beslut fattade av sektors-, avdelnings- och enhetschef per vidaredelegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll Delegat 0388/ Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för ombyggnad av lokaler till bostäder vid Tredje Långgatan (Masthugget 6:18) inom stadsdelen Masthugget Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer Beslutsdatum Delgivning SBK KN (6)

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Dnr 1203/16 Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation Tidigare behandling Bordlagt den 18 januari 2018, 33. Handling 2017 nr 242. Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation i enlighet med bilaga till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antas. Expedieras Stadens nämnder och bolag Styrande dokument Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Lena Malm Justerare Ingrid Andréae Justerare Mattias Tykesson 1(1)

41 Handling 2017 nr 242 Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 26 oktober 2017 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation i enlighet med bilaga till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antas. Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen antecknade representanterna från MP, S och V som yttrande en skrivelse från den 13 december Göteborg den 13 december 2017 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Mathias Sköld 1(1)

42 Yttrande MP, S, V Kommunstyrelsen Ärende Yttrande om Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation En effektiv och strukturerad internkommunikation är en av grundförutsättningarna för en välfungerande organisation. Detta framhävs i Göteborg Stads förslag till riktlinje för intern kommunikation. Det är viktigt att riktlinjen tydligt kommuniceras ut i organisationen, med klara anvisningar för att möjliggöra för chefer och medarbetare att använda och följa den i dagligt, praktiskt arbete. Detta för att kunna leva upp till stadens beslutade mål för den interna kommunikationen så att medarbetare ska förstå hur de bidrar till stadens och verksamhetens mål och känner sig delaktiga i Göteborgs Stads utveckling, samt känner delaktighet, engagemang och samhörighet på sitt arbete. Bakgrunden till riktlinjen för intern kommunikation är att kommunfullmäktige fastslog att den interna kommunikationen ska stärkas för att beslut ska nå alla medarbetare, samt att signaler från medarbetare och verksamheter om felaktigheter ska nå beslutsfattarna. För att stärka målsättningen med den interna kommunikationen ser vi att denna riktlinje spelar en viktig roll inom arbetsmiljöoch HR-arbetet, för att stärka medarbetarnas inflytande och möjlighet till att påverka beslut. I riktlinjen står det att intern och extern kommunikation sällan kan skiljas helt åt. Därför bör både det externa och interna perspektivet analyseras i all kommunikationsplanering. Vi rödgröna delar denna syn, och menar att kommunikationsplanering ska beakta såväl intern som extern kommunikation av exempelvis de politiska beslut som fattas.

43 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1203/16 Kommunikation Frida Börås Telefon E-post: Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation i enlighet med bilaga till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antas. Sammanfattning Riktlinjen för intern kommunikation ska stärka arbetet med en samordnad kommunikation för Göteborgs Stad. Intern kommunikation är en viktig del i vår verksamhet då alla har ansvar för att kommunicera. En förutsättning för att nå hög kvalitet på kommunikation med boende, besökare och företag är att Göteborgs Stads medarbetare är välinformerade om verksamheten och dess mål. Göteborgs Stads interna kommunikation ska vara anpassad, modern och hållbar, med fokus på att skapa ett kommunikativt klimat. För att få ett gott internt kommunikationsklimat räcker det inte att vi skapar ett tydligt kommunikationssystem och distribuera målgruppsanpassad information, vi behöver också arbeta med att bygga relationer och tillit. Syftet med riktlinjen för intern kommunikation är att tydliggöra förväntningar på Göteborgs Stads chefer och medarbetare när det gäller att informera och kommunicera internt. Riktlinjen ger vägledande principer för Göteborgs Stads interna kommunikation inom följande fyra områden; samordnad ledningskommunikation, kommunikativt ledarskap, kommunikativt medarbetarskap och interna kanaler. Ekonomiska konsekvenser Stadens förvaltningar och bolag ska gemensamt utveckla den interna kommunikationen och använda sig av gemensamma verktyg, mallar och kanaler för att underlätta chefers och medarbetares vardag. Riktlinjen för intern kommunikation skapar förutsättningar för ett gemensamt och effektivt arbetssätt. Riktlinjen bygger vidare på det arbete som redan görs, och som planeras, för att utveckla den interna kommunikationen i Göteborgs Stad. Riktlinjen bedöms därför få begränsade ekonomiska konsekvenser som ryms inom verksamhetens ordinarie ram. Barn-, jämställdhets- och mångfaldsperspektivet Information och kommunikation är en grundförutsättning för att boende, besökare och företag ska kunna ta tillvara sina demokratiska rättigheter och använda, påverka och utveckla kommunens tjänster. En förutsättning för att nå hög kvalitet på kommunikationen med boende, besökare och företag är att chefer och medarbetare är välinformerade om verksamheten och dess mål. För väl fungerande intern 1(3)

44 kommunikation är ett gott internt kommunikationsklimat baserat på tillit och dialog viktigt. För att Göteborgs Stads interna kanaler ska stötta medarbetare och chefer när det gäller att inhämta information för att kunna utföra sina arbeten krävs att vi anpassar språk (klarspråk), ton och mängd information efter vad målgruppen ska veta/förstå/göra. Alla chefer och medarbetare ska ges möjlighet att kunna ta till sig information och delta i dialog. Miljöperspektivet För att minska resandet inom Göteborgs Stad och för att arbeta effektivt lyfter riktlinjen för intern kommunikation vikten av att när det är möjligt använda digitala mötesalternativ. Omvärldsperspektivet Vår omvärldsbevakning visar att flera kommuner i Sverige har liknande utmaningar när det gäller den interna kommunikationen man har t ex stuprör gällande kanaler, man styr mycket tydligare den externa kommunikationen medan den interna kommunikationen bara finns där, man har otydliga roller och otydligt ansvar för den interna kommunikationen och i de fall man mäter hur kommunikativa organisationens chefer är sätter man sedan sällan in stöd (i form av utbildning och verktyg) för att utveckla de som får dåliga siffror. Göteborgs Stad har under några år ingått i ett forskningsprojekt om kommunikativa organisationer vid Lunds universitet. Studien har undersökt ett antal privata och offentliga verksamheters interna kommunikation och klimat, kommunikationsarbete, ledarskap och medarbetarskap. När det gäller organisationers kommunikationsklimat och hur kommunikatörer, chefer och medarbetare bidrar till ett sådant visar studien att de deltagande organisationerna över lag har bra kommunikationsklimat, medarbetarna litar på informationen som finns i interna kanaler och upplever att de har tillgång till nödvändig arbetsrelaterad information. Samtidigt upplever relativt många att de inte fritt kan uttrycka sin åsikt (att det inte är högt i tak ). För att skapa ett gott internt kommunikationsklimat verkar det inte räcka att skapa ett kommunikationssystem och distribuera information. Att förebygga ett tyst klimat handlar mycket om att arbeta med tillit och outtalade normer. Till exempel behöver vi föra mer dialog om hur vi ska kommunicera på arbetsplatsen i vilken form, i vilken kanal, med vilket inflytande och till/från vem. Samverkan Samverkan har genomförts i Centrala samverkansgruppen (CSG) Bilaga: Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(3)

45 Ärendet Riktlinjen för intern kommunikation är ett självständigt dokument men kommer att verka som en del i Göteborgs Stads kommunikationsprogram ( ) för att uppnå de mål för stadens interna kommunikation som där anges. Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation ska säkerställa att förvaltningar och bolag har en enhetlig syn på och enhetlig hantering av Göteborgs Stads interna kommunikation. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen fick 2014 i uppdrag att förstärka internkommunikationen genom att se över dess funktion och arbetssätt samt eventuella organisatoriska hinder. Detta har gjorts med olika insatser sedan 2014 och nu, inom ramen för projekt Intern kommunikation, har förslag till riktlinje för Göteborgs Stads interna kommunikation tagits fram (bilaga). Bred förankring Riktlinjen för intern kommunikation har arbetats fram i samarbete mellan stadsledningskontorets avdelning för Kommunikation och representanter för stadens förvaltningar och bolag (direktörer, chefer och medarbetare inom kommunikation, HR och andra professioner). Plan för genomförande/aktivering Efter beslut om riktlinjen för intern kommunikation kommer stadsledningskontoret att utarbeta en plan för genomförande/aktivering av riktlinjen. Planen kommer att specificera utbildningsinsatser, verktyg och stödjande dokument. Aktiviteterna i planen syftar till att ge chefer och medarbetare goda förutsättningar att kunna uppfylla de förväntningar riktlinjen ställer på dem. Aktiviteterna i planen kommer att ha begränsade ekonomiska konsekvenser som ryms inom stadsledningskontorets ordinarie ram. Stadsledningskontoret Frida Börås Kommunikationsstrateg Helena Mehner Kommunikationsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(3)

46 Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation

47 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag. Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i stadens verksamheter. De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation 1 (10)

48 Dokumentnamn: Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för beslutet: Kommunfullmäktige Nämnder och styrelser 1203/16 [Text] Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig: Riktlinje Tillsvidare Kommunikationsdirektör Bilagor: [Bilagor] Innehåll Inledning... 3 Syftet med denna riktlinje... 3 Bakgrund... 3 Vem omfattas av riktlinjen... 3 Läsanvisningar... 4 Koppling till andra styrande dokument... 4 Stödjande dokument och utbildning... 4 Generella principer... 5 Definitioner... 5 Kommunikationsplanering... 5 Internt först... 6 Samma grafiska profil internt som externt... 6 Kommunicera tydligt och enkelt... 6 Välj kanal utifrån önskad effekt... 6 Utvärdera... 6 Övergripande ansvar... 6 Specifika principer... 7 Samordnad ledningskommunikation... 7 Kommunikativt ledarskap... 7 Kommunikativt medarbetarskap... 8 Interna kanaler... 8 Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation 2 (10)

49 Inledning Syftet med denna riktlinje I en organisation som Göteborgs Stad med drygt anställda och många olika verksamheter ställs höga krav på den interna kommunikationen. Intern kommunikation ska ge chefer och medarbetare kännedom och kunskap om verksamheten och dess mål så att de kan utföra sina arbeten på bästa sätt och nå hög kvalitet på kommunikationen med brukare, besökare och näringsliv. Den interna kommunikationen ska också göra det möjligt att föra dialog för att skapa delaktighet och engagemang som leder till handling och önskad effekt. Denna riktlinje tydliggör förväntningarna på Göteborgs Stads chefer och medarbetare när det gäller att informera och kommunicera internt och ger vägledande principer för: Samordnad ledningskommunikation Kommunikativt ledarskap samordnad ledningskommunikation kommunikativt ledarskap kommunikativt medarbetarskap anpassade interna kanaler Kommunikativt medarbetarskap Interna kanaler Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation baseras på fyra områden Bakgrund Kommunfullmäktige har fastslagit att den interna kommunikationen ska stärkas* för att beslut ska nå alla medarbetare och signaler från medarbetare och verksamheter om felaktigheter ska nå beslutsfattarna. Undersökningar** visar att Göteborgs Stads ledningsgrupper behöver bli mer samordnade i sin kommunikation kring mål och uppdrag, chefer och medarbetare behöver kommunicera mer målgruppsanpassat med dialog som huvudsakligt verktyg och de interna kanalerna måste anpassas utifrån behov. Vem omfattas av riktlinjen Denna riktlinje gäller för Göteborgs Stads samtliga nämnder och styrelser. *Uppdrag från kommunfullmäktige (2014) **Nordisk Kommunikations utredning om ledningskommunikation (2016) samt Lunds universitet, forskningsprojekt om kommunikativa organisationer (2017) Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation 3 (10)

50 Läsanvisningar Denna riktlinje delas in i tre avsnitt: 1. Inledning: allmänt om riktlinjen för intern kommunikation 2. Generella principer: övergripande definitioner och arbetssätt 3. Specifika principer: förväntningar på chefer och medarbetare gällande ledningskommunikation, kommunikativt ledar- och medarbetarskap samt interna kanaler Koppling till andra styrande dokument Denna riktlinje ingår som en del i Göteborgs Stads kommunikationsprogram ( ). När det gäller kommunikativt ledar- och medarbetarskap finns också kopplingar till Göteborgs Stads kompetenskriterier för chefer och Göteborgs Stads medarbetar- och arbetsmiljöpolicy. När det gäller utveckling av interna kanaler kopplar riktlinjen an till styrningen av kommungemensamma interna tjänster. Göteborgs Stads kommunikationsprogram där riktlinje för intern kommunikation ingår Stödjande dokument och utbildning Som stöd till denna riktlinje finns verktyg och mallar för samordnad ledningskommunikation, kommunikativt ledar- och medarbetarskap samt interna kanaler. För att chefer och medarbetare ska utveckla sitt kommunikativa ledar- och medarbetarskap erbjuds också utbildningar och workshops inom området. Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation 4 (10)

51 Generella principer Definitioner Intern information är muntlig, digital eller tryckt information som förmedlas i olika kanaler. Informationsspridning bidrar till att chefer och medarbetare får kännedom och kunskap i en fråga. Genom information skapas förutsättningar för kommunikation. Intern kommunikation är den dialog som sker internt mellan chefer och medarbetare. Dialog kring en fråga ger engagemang och leder till handling. I dialog skapas mervärde för alla inblandade. Möten och samarbeten ska karaktäriseras av dialog med ömsesidigt utbyte av information för att öka förståelse mellan parter och för de frågor verksamheten står inför. En kommunikativ organisation är en organisation där kommunikation bidrar till måluppfyllelse och där kommunikation är avgörande för väl fungerande verksamheter och tillfredsställelse bland såväl chefer och medarbetare som boende, besökare och näringsliv. Ett kommunikativt klimat innebär att man ställer frågor, är öppen och lyhörd och reflekterar tillsammans. I ett kommunikativt klimat byggs goda relationer och tillit, grundstenar för att kunna arbeta tillsammans för att komma fram till gemensamma lösningar. Med ledningskommunikation menas intern kommunikation till och från en grupp chefer (ledningsgrupp eller annan chefsgrupp) med ansvar för att leda verksamheten på olika nivåer inom organisationen. Ett kommunikativt ledarskap innebär att chefen ger och söker återkoppling, involverar medarbetare i beslutsfattandet och uppfattas som öppen och närvarande. En kommunikativ ledare skapar förutsättningar för ett kommunikativt klimat genom att uppmuntra till tidig och öppen dialog. Med kommunikativt medarbetarskap menas att medarbetare aktivt och konstruktivt kommunicerar för verksamhetens utveckling och ett kommunikativt klimat. Interna kanaler delas upp i personliga kanaler (till exempel ledningsgruppen, närmsta chefen, kollegorna och möten) och mekaniska kanaler (till exempel intranät, e-post, nyhetsbrev och anslagstavlor) och förser chefer och medarbetare med information och möjlighet till kommunikation. Kommunikationsplanering Planering för interna kommunikationsinsatser görs i linje med denna riktlinje, Göteborgs Stads kommunikationsprocess och övriga verktyg för kommunikation. Göteborgs Stads kommunikationsprocess Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation 5 (10)

52 Internt först Intern och extern kommunikation kan sällan skiljas helt åt och därför bör både det externa och interna perspektivet analyseras i all kommunikationsplanering. Göteborgs Stads verksamheter bygger till stor del på mänskliga möten där Göteborgs Stads chefer och medarbetare är stadens ansikte utåt. Chefer och medarbetare behöver därför kunna förklara verksamheten och svara på frågor från boende, besökare och näringsliv. Detta ställer krav på att alla anställda har tillgång till aktuell information och att förutsättningarna för kommunikation är goda. Chefer och medarbetare som är direkt berörda i en fråga bör därför informeras innan informationen ges externt. Samma grafiska profil internt som externt Alla Göteborgs Stads verksamheter omfattas av Göteborgs Stads grafiska profil, såväl när det gäller internt som externt. Vissa verksamheter har dispens för särprofilering. Kommunicera tydligt och enkelt För att kommunikationen ska ge önskad effekt måste den ske på målgruppens villkor. Språk, ton och mängd information ska anpassas efter målgrupp. Inom Göteborgs Stad gäller klarspråk, vilket betyder att alla budskap och annan information ska formuleras tydligt och enkelt med fokus på vad målgruppen ska veta/förstå/göra. Genom tydliga och enkla formuleringar ska alla chefer och medarbetare ges möjlighet att ta till sig för information som är av betydelse för de egna arbetsuppgifterna, rollen och verksamhetsområdet. Kommunikationstillfällen ska utformas så att alla aktivt kan delta. Välj kanal utifrån önskad effekt Val av kanal ska alltid göras utifrån målgrupp och kommunikationsmål vad ska uppnås med kommunikationen. Chefer och medarbetare ska kommunicera i kanaler som är kända för målgruppen. Som stöd för chefer och medarbetare i val av kanal finns en intern kanalplan som beskriver Göteborgs Stads interna kanaler och vad respektive kanal lämpar sig bäst för. Utvärdera Den interna kommunikationen ska utvärderas för att säkerställa att budskap når fram och leder till önskad effekt. Återkoppling kring förbättringsåtgärder, både när det gäller kommunikationen i sig och den verksamhet man bedriver, ska tas tillvara på ett systematiskt sätt. I Göteborgs Stads medarbetarundersökning (i ett så kallat kommunikationsindex) mäts hur kommunikativ organisationen och dess ledare är och utifrån dessa mätningar kan stödjande åtgärder sättas in i organisationens olika verksamheter. Övergripande ansvar Nämnder/styrelser under kommunfullmäktige ansvarar för verksamheten inom sitt område. Ansvaret för informationen följer med ansvaret för verksamheten. Förvaltningar/bolag ansvarar för att denna riktlinje efterlevs och för att det inom den egna verksamheten finns tydliga roller för arbetet med att stärka den interna kommunikationen. Chefer och medarbetare har ett personligt ansvar för att hålla sig informerade och att informera andra, om allt som är av betydelse för de egna arbetsuppgifterna och det egna verksamhetsområdet. Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation 6 (10)

53 Specifika principer Samordnad ledningskommunikation Göteborgs Stads ledningsgrupper ansvarar för att styra verksamheterna så att Göteborgs Stads och den egna nämndens/styrelsens mål nås och förvaltningens/bolagets uppdrag genomförs. I denna styrning är ledningskommunikationen kring mål och uppdrag av största vikt. PRCIPER FÖR SAMORDNAD LEDNGSKOMMUNIKATION Ledningskommunikationen ska: 1. utgå från kommunfullmäktiges och den egna nämndens/styrelsens mål och uppdrag 2. förklara den egna verksamhetens bidrag till staden i stort och kommunicera detta sammanhang vidare i verksamheten 3. vara samordnad så att ledningsgruppen har en gemensam kommunikation för att styra förvaltningens/bolagets verksamhet 4. kännetecknas av dialog med medarbetarna för bästa måluppfyllelse 5. vara anpassad efter vad medarbetarna ska veta/förstå/göra Kommunikativt ledarskap Utan kommunikation kan inget ledarskap utövas. En kommunikativ chef engagerar sina medarbetare i dialog, ger och söker återkoppling, involverar medarbetare i beslutsfattandet och uppfattas som öppen och närvarande. PRCIPER FÖR KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP Chefen ska: 1. kommunicera utifrån förvaltningens/bolagets mål och uppdrag 2. skapa förutsättningar för ett kommunikativt klimat genom att vara tillgänglig och uppmuntra till tidig och öppen dialog 3. anpassa sin kommunikation utifrån vad medarbetaren ska veta/förstå/göra Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation 7 (10)

54 PRCIPER FÖR KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP Chefen ska: 4. ge kontinuerlig återkoppling på hur medarbetarens arbete bidrar till de övergripande målen 5. ansvara för att det finns en struktur för återkoppling mellan verksamhet till ledningsgrupp Kommunikativt medarbetarskap I dagens allt mer komplexa organisationer efterfrågas inte bara ett kommunikativt ledarskap, utan även ett kommunikativt medarbetarskap. PRCIPER FÖR KOMMUNIKATIVT MEDARBETARSKAP Medarbetaren ska: 1. hålla sig informerad om det som är av betydelse för de egna arbetsuppgifterna, rollen och verksamhetsområdet 2. ansvara för att informera boende/besökare/näringsliv såväl som chef/kollegor om det som är viktigt inom sitt verksamhetsområde 3. kommunicera tydligt och anpassa sin kommunikation till avsedd målgrupp 4. bidra till ett kommunikativt klimat genom att kommunicera aktivt och konstruktivt Interna kanaler Göteborgs Stad ska ha en stark profil i kommunikationsfrågor och ett modernt kommunikationsarbete. Det kräver kontinuerlig utveckling av Göteborgs Stads interna kanaler så att de är anpassade till interna behov och modern teknik. Personliga kanaler (interpersonell kommunikation) Personliga kanaler är till exempel möten och nätverksträffar. Även ledningsgrupp, chef och kollegor räknas som personliga kanaler. Möten är inte enbart tillfällen för kommunikation och dialog utan också forum för att bygga relationer och tillit, vilket är viktigt för ett kommunikativt klimat. Syfte, deltagare och agenda för olika möten ska vara tydligt definierat och chefer och medarbetare ska enkelt kunna hitta information om mötesstrukturen. Digitala mötesalternativ ska användas när det är lämpligt för effektivt arbete och minskat resande. Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation 8 (10)

55 Mekaniska kanaler (digital kommunikation) Mekaniska eller också kallade digitala kanaler är till exempel intranät, e-post, nyhetsbrev och anslagstavlor. I takt med växande informationsmängd och ökande antal interna kanaler är det nödvändigt att förenkla för chefer och medarbetare och skapa effektiva arbetssätt. Teknik och olika system gör det möjligt att informera och kommunicera men det viktigaste är att innehållet är anpassat för avsedd målgrupp och formulerat på ett tydligt och enkelt sätt. Digitala kanaler ska vara ett självklart inslag i chefers och medarbetares vardag. Det ska vara enkelt att ta till sig och dela med sig av information i digitala kanaler. PRCIPER FÖR TERNA KANALER 1. Göteborgs Stads interna kanaler ska utgå från chefen/medarbetaren och dennes roll och uppdrag 2. Närmaste chef är medarbetarens viktigaste interna kommunikationskanal 3. Relevant information ska göras tillgänglig för alla chefer och medarbetare 4. All digital intern information ska nås från ett gemensamt internt digitalt nav 5. Fysiska och digitala möten är viktiga interna kanaler och ska ha tydliga mål och syften och vara relevanta för deltagarna 6. Alla chefer och medarbetare ska ha möjlighet att kommunicera i digitala kanaler Göteborgs Stads riktlinje för intern kommunikation 9 (10)

56 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Dnr 0302/18 Uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader Handling 2018 nr 41. Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: Uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader, i enlighet med bilaga 3 i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, fastställs att gälla för samtliga nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad. Expedieras Stadens nämnder och bolag Styrande dokument Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Lena Malm Justerare Ingrid Andréae Justerare Mattias Tykesson 1(1)

57 Handling 2018 nr 41 Uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 23 januari 2018 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader, i enlighet med bilaga 3 i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, fastställs att gälla för samtliga nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad. Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen antecknade representanterna från MP, S och V som yttrande en skrivelse från den 7 februari Göteborg den 7 februari 2018 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Mathias Sköld 1(1)

58 Yttrande MP, S, V Kommunstyrelsen Ärende Yttrande gällande Uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader Förslaget har arbetats fram i samarbete mellan Trafikverket, Malmö stad och Stockholm stad och de gemensamma miljökraven utgör minimikrav för entreprenader. Det är positivt med en gemensam lägstanivå men Göteborg stad ska vara en föregångare inom klimat- och miljöområdet och behöver därmed sikta högre. På flera punkter är förslaget otillräckligt för att minska utsläppen från fossila utsläpp i den takt som är nödvändig för att nå Göteborg stads klimatmål. Som exempel kan nämnas kraven för energianvändningen för fordon och arbetsmaskiner och kravet på Euroklass 5 för personbilar och lätta lastbilar som först gäller från Detta är lågt ställda krav med tanke på den teknikutveckling som pågår. Staden står inför en byggperiod som gör att fossila utsläpp från fordon och arbetsmaskiner i samband med detta kommer att utgöra en betydande källa. Vi vill därför betona att det i linje med stadens klimatmål är nödvändigt att bolag och nämnder redan idag, vid upphandling av entreprenader, ställer krav på att energianvändningen till så hög andel som är tekniskt och praktiskt möjligt, ska utgöras av förnyelsebara energikällor och/eller hållbara höginblandade drivmedel. Vi menar också att det behövs ett kontinuerligt arbete inom området, där dessa gemensamma miljökrav åter uppdateras inom en femårsperiod för att följa med den teknikutveckling som sker.

59 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0302/18 Stadsutveckling Anna Cognell Telefon E-post: Uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader, i enlighet med bilaga 3 i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, fastställs att gälla för samtliga nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad. Sammanfattning Trafiknämnden föreslår i beslut 15 december att kommunfullmäktige fastställer förslaget till uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader att gälla för samtliga förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad. Kraven är gemensamma för Trafikverket och städerna Göteborg, Stockholm och Malmö och beslutas i respektive stad och hos Trafikverket. Kraven utgör minimikrav som ställs på upphandling av entreprenadtjänster. Beställaren har alltid möjlighet att ställa hårdare krav än de som anges. Stadsledningskontoret anser att det är en styrka att storstäderna och Trafikverket ställer gemensamma krav. Det skapar efterfrågan på alternativa drivmedel och bästa möjliga utrustning samt är teknikdrivande. Det är positivt ur miljösynpunkt samtidigt som det skapar en tydlighet för entreprenörsbranschen. Även andra städer i landet använder sig av samma krav vilket är positivt. Ekonomiska konsekvenser Enligt trafiknämnden har gällande miljökrav inte inneburit påtaglig fördyring eller minskat antal anbud. Under framtagande av de uppdaterade kraven har målsättningen varit att hitta det mest kostnadseffektiva sättet att uppnå största möjliga miljö- och klimatnytta genom krav som är tydliga, relevanta och som går att följa upp. En skärpning av krav på rening av utsläppen från arbetsmaskiner och fordon följer den tekniska utvecklingen och de senaste miljöklasserna har funnits på marknaden sedan Trafiknämnden gör bedömningen är att entreprenadbranschen har tid till omställning. Det är dock viktigt att uppdatering av miljökraven sker 2018 med angivande av skärpta krav på fordon och arbetsmaskiner från och med 2020 för att branschen ska hinna förbereda sig. 1(26)

60 Marknadsmässiga, tekniska och ekonomiska aspekter har beaktats vid framtagning av kraven och branschen har involverats före och i själva remissen. Kostnadsaspekten har inte varit något som entreprenadbranschen har lyft. I remissvaren från Göteborg Stad, finns inte så många synpunkter på de ekonomiska konsekvenserna utan mer om möjligheter till dispens och andra undantag. Barnperspektivet God luftkvalitet och mindre exponering av farliga ämnen är särskilt viktigt för barns hälsa och utveckling. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter i frågan utifrån dessa perspektiv. Miljöperspektivet De uppdaterade miljökraven kommer att bidra till bättre luftkvalitet. Särskilt gäller detta kvävedioxider och partiklar. Genom utökade krav på kemikalier och material kommer kraven också att bidra till minskad spridning av farliga ämnen. Klimatkraven kommer att bidra till lägre utsläpp av koldioxid. Omvärldsperspektivet Uppdateringen av miljökraven är samordnad med Stockholm stad, Malmö stad samt Trafikverket. Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Trafiknämndens handlingar Sammanställning remissvar från nämnder och styrelser Förslag reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(26)

61 Ärendet Trafiknämnden föreslår i beslut 15 december att kommunfullmäktige ska fastställa förslaget till uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader att gälla för samtliga nämnder och bolag inom Göteborgs Stad enligt bilaga 1. Den senaste versionen av de gemensamma miljökraven beslutades av kommunfullmäktige , med en skärpning av kraven Skärpningen av kraven från 2014 fanns redan angivet i kravdokumentet från Bakgrund En remissversion skickades från beställargruppen, som utgörs av en arbetsgrupp med representanter för storstäderna och Trafikverket, under maj 2017 till branschorganisationer och nationella aktörer. Respektive stad ansvarade för remissbehandling inom sina organisationer. Remissen skickades till berörda nämnder och styrelser inom Göteborg Stad efter beslut i trafiknämnden den 21 maj /17. Fastighetsnämnden, Förvaltnings AB Framtiden, GREFAB, Gryaab AB, Göteborg Energi AB, Göteborgs Spårvägar AB, Göteborgs Stads Parkering AB, Göteborgs Hamn AB, Higab, inköps- och upphandlingsnämnden, kretslopp och vattennämnden, lokalnämnden. miljö- och klimatnämnden, park- och naturnämnden, Renova AB och Älvstranden Utveckling AB har haft möjlighet att svara trafiknämnden på remissen. Sedan slutet av 1990-talet har Göteborg Stad ställt miljökrav vid upphandling av entreprenader. Kraven formulerades i samarbete med Malmö stad, Stockholm stad och dåvarande Vägverket (nuvarande Trafikverket). Därefter har det skett en teknisk utveckling och uppdatering. Under 2016 påbörjades arbetet med revidering av gemensamma miljökrav för entreprenader. Anledningen till den nu aktuella revideringen är nya omvärldskrav, teknisk utveckling samt anpassning till nationella, regionala och lokala miljö- och klimatmål, vilket gör att kraven behöver anpassas till de nya förutsättningarna. De gemensamma miljökraven för entreprenader har bidragit till bättre luftkvalitet genom att ställa krav på utsläppen från fordon och arbetsmaskiner och andra krav på entreprenörernas miljöarbete inom områden som miljöplaner och kemikalier. Kraven utgör minimikrav som ställs på upphandling av entreprenadtjänster och syftar till att åstadkomma kostnadseffektiv miljönytta vid entreprenaders genomförande. Beställaren har alltid möjlighet att ställa hårdare krav än de som anges. Gemensamma krav och uppdatering Förslaget på uppdaterade gemensamma miljökrav innebär i korthet: - Ökade redovisningskrav gällande systematiskt miljöarbete, miljöplan, drivmedel och kemiska produkter från och med Kraven för fordon och arbetsmaskiner skärps till senaste miljöklass med bästa reningsteknik från och med Krav på inblandning av förnyelsebart bränsle från och med Nytt avsnitt om material och varor från och med Redovisning av betydande materials klimatpåverkan, för några material finns krav på klimatanpassade val, från och med Gemensamma miljökrav för entreprenader finns i sin helhet i bilaga 3. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(26)

62 Synpunkter från nämnder och styrelser i staden Remissinstanserna är huvudsakligen positiva till förslaget trots att det blir mer komplext jämfört med nuvarande med anledning av nya kemikalie-, material- och klimatkrav. En återkommande reflektion har varit att uppföljningen är viktig för efterlevnaden. Det är respektive beställares ansvar att följa upp miljökraven, trafikkontoret kommer att kunna ge råd om lämpliga sätt. Några remissinstanser har förordat snabbare takt avseende krav på renare fordon medan trafiknämnden bedömt att branschen behöver ledtid att anpassa sig efter de nya kraven. Efter synpunkter har vissa justeringar införts i kravdokumentet bland annat avsnittet om kemiska produkter. En sammanställning över remissvar från nämnder och bolag finns i bilaga 2. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret anser att det är en styrka att storstäderna och Trafikverket ställer gemensamma krav. Det skapar efterfrågan på alternativa drivmedel och bästa möjliga utrustning samt är teknikdrivande. Det är positivt ur miljösynpunkt samtidigt som det skapar en tydlighet för entreprenörsbranschen. Även andra städer i landet använder sig av samma krav vilket är positivt. Kontorets bedömning är att kommunfullmäktige ska fastställa uppdaterade gemensamma miljökrav ska gälla för samtliga nämnder och styrelser i staden. Stadsledningskontoret Anna Cognell Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(26)

63 Bilaga 1 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Nummer 10/ Diarienummer 1167/17 Uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader Förslag till beslut enligt trafikkontorets tjänsteutlåtande. Yttrande (V), (S), bilaga Gertrud Ingelman (V) yrkar bifall till trafikkontorets förslag. Ordföranden Johan Nyhus (S) ställer proposition på bifall till trafikkontorets förslag. Trafiknämnden beslutar enligt trafikkontorets förslag. 1. Trafiknämnden tillstyrker förslag till uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader. 2. Trafiknämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer förslaget till uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader att gälla för samtliga nämnder och bolag inom Göteborgs Stad. Yttrande (V), (S) antecknas till protokollet. Vid protokollet Eva Nordqvist Justerat Johan Nyhus Axel Josefson Rätt utdraget intygar i tjänsten Eva Nordqvist Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(26)

64 Yttrande (V), (S) Trafiknämnden, ärende Yttrande gällande Uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader Förslaget har arbetats fram i samarbete mellan Trafikverket, Malmö stad och Stockholm stad och de gemensamma miljökraven utgör minimikrav vid entreprenader. Denna gemensamma plattform är därför svår att arbeta om ensidigt från Göteborgs sida. Däremot kan organisationer välja att ställa strängare krav i vid behov. Vi vill peka på att Göteborg stad vid upphandlingar bör eftersträva att ställa högre miljökrav, än de som föreslås, för att mer effektivt minska stadens fossila utsläpp. På flera punkter är förslaget nämligen otillräckligt för att bidra till den minskning av fossila utsläpp som Göteborg stads klimatmål anger. Speciellt när staden står inför en byggperiod blir fossila utsläpp från fordon och arbetsmaskiner i samband med detta en viktig faktor. Förslaget har under området "Klimatpåverkan och drivmedel" endast krav på att minst 20 % av energianvändningen, avseende fordon och arbetsmaskiner, ska bestå av el från förnyelsebara energikällor och/eller hållbara höginblandade och hållbara drivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt från och med För personbilar och lätta lastbilar krävs från 2020 endast Euroklass 5. Både för dessa och arbetsmaskiner är kraven lågt ställda utifrån den tekniska utveckling som sker. Göteborg stad är en föregångare genom tex. de planer på fossilfri kollektivtrafik som redan diskuteras mellan Göteborg Stad och VGR/Västtrafik. Göteborg stad bör fortsätta att i upphandlingar utveckla miljökrav som är högre än de minimikrav förslaget innebär. Vi vill därför betona att i linje med stadens klimatmål är det önskvärt att ambitionen vid upphandling av entreprenader i bolag och nämnder ställer krav på att energianvändningen till så hög andel, som är tekniskt möjligt, ska utgöras av förnyelsebara energikällor och/eller hållbara höginblandade drivmedel. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(26)

65 Tjänsteutlåtande Trafiknämnden Utfärdat Diarienummer 1167/17 Specialist och sakområden Maria Aronsson Telefon Epost: Uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader Förslag till beslut I trafiknämnden 1. Trafiknämnden tillstyrker förslag till uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader. 2. Trafiknämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer förslaget till uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket vid upphandling av entreprenader att gälla för samtliga nämnder och bolag inom Göteborgs Stad. Sammanfattning Sedan slutet av 1990-talet har Göteborg Stad ställt miljökrav vid upphandling av entreprenader. Kommunfullmäktige har beslutat att miljökraven ska gälla för alla förvaltningar och bolag i Göteborg Stad. Kraven är framtagna i samarbete med Stockholm stad, Malmö stad och Trafikverket. Miljökraven har bidragit till bättre luftkvalitet genom att ställa krav på utsläppen från fordon och arbetsmaskiner och även förbättrat entreprenörernas miljöarbete inom områden som miljöplaner och kemikalier. Under 2016 påbörjades arbetet med revidering av gemensamma miljökrav för entreprenader som efter senaste revideringen gäller från Anledningen till den nu aktuella revideringen är nya omvärldskrav, teknisk utveckling samt anpassning till nationella, regionala och lokala miljö- och klimatmål. Inom Göteborg Stads geografiska område gäller alltid skärpta krav för känsliga områden. Förslaget på uppdaterade gemensamma miljökrav innebär i korthet: - Ökade redovisningskrav gällande systematiskt miljöarbete, miljöplan, drivmedel och kemiska produkter från och med Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(26)

66 - Kraven för fordon och arbetsmaskiner skärps till senaste miljöklass med bästa reningsteknik från och med Krav på inblandning av förnyelsebart bränsle från och med Nytt avsnitt om material och varor från och med Redovisning av betydande materials klimatpåverkan, för några material finns krav på klimatanpassade val, från och med Det är viktigt att det sker en uppdatering utifrån nuvarande kunskap om bränslen och att klimatfrågan får ett tydligare genomslag, inte bara i val av drivmedel utan att även materialens klimatpåverkan ska redovisas, ett första steg mot att kunna ställa specifika krav på klimatanpassade val. En remissversion skickades från beställargruppen (arbetsgruppen med representanter för storstäderna och Trafikverket) under maj 2017 till branschorganisationer och nationella aktörer. Respektive stad ansvarar för remissbehandling inom sina organisationer. Remissen skickades till berörda nämnder och styrelser inom Göteborg Stad efter beslut i trafiknämnden den 21 maj 2017 ( 185/17). Beställargruppen har gemensamt och i samverkan kommit fram till ställningstaganden och kommentarer till de över femhundra synpunkter och förslag som skickats in. Många av synpunkterna är av likartad karaktär. En majoritet uttrycker att det är positivt att kraven uppdateras och förstärks. Få är kritiska eller tycker att de uppdaterade kraven är fel eller brister i sitt upplägg. En del vill av olika skäl sänka eller höja de olika delkraven något. Många synpunkter gäller rena textjusteringar och förtydliganden. Efter remissbehandlingen har en del mindre justeringar och kompletteringar utförts av kravnivåer, men framförallt har förtydliganden i språkval och disposition utförts. Befintlig layout behålls men en bilaga med definitioner har lagts till kravdokumentet. Se bilaga 1. Beställargruppen har också sammanställt ett gemensamt svar på de mest betydande remissynpunkterna från alla remissinstanser, se bilaga 2. Remissynpunkter från nämnder och styrelser inom Göteborg Stad med svar och eventuella åtgärder finns sammanställt i bilaga 3. Bilaga 4 innehåller en jämförelse mellan nuvarande krav och det uppdaterade förslaget. Bilaga 5 innehåller en jämförelse mellan remissförslaget och det uppdaterade förslaget. Förhållande till beslutade styrande dokument Förslaget innebär en uppdatering av gällande miljökrav vid upphandling av entreprenader som kommunfullmäktige beslutat. Det ligger även i linje med Miljöprogram och Klimatstrategiskt program som båda är beslutade i kommunfullmäktige. Vidare ligger det i linje med den Kemikalieplan som finns för Göteborgs Stad. Ekonomiska konsekvenser Gällande miljökrav har inte inneburit påtaglig fördyring eller minskat antal anbud. Under framtagande av de uppdaterade kraven har målsättningen varit att hitta det mest kostnadseffektiva sättet att uppnå största möjliga miljö- och klimatnytta genom krav som är tydliga, relevanta och som går att följa upp. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(26)

67 En skärpning av krav på rening av utsläppen från arbetsmaskiner och fordon följer den tekniska utvecklingen och de senaste miljöklasserna har funnits på marknaden sedan Bedömningen är att entreprenadbranschen har tid till omställning men det är viktigt att uppdatering av miljökraven sker 2018 med angivande av skärpta krav på fordon och arbetsmaskiner från och med 2020 så att branschen hinner förbereda sig. Marknadsmässiga, tekniska och ekonomiska aspekter har beaktats vid framtagning av kraven och branschen har involverats före och i själva remissen. Kostnadsaspekten har inte varit något som entreprenadbranschen har lyft. I remissvaren från Göteborg Stad, finns inte så många synpunkter på de ekonomiska konsekvenserna utan mer om möjligheter till dispens och andra undantag. Se bilaga 3. Barnperspektivet God luftkvalitet och mindre exponering av farliga ämnen är särskilt viktigt för barns hälsa och utveckling. Minskad klimatpåverkan är också särskilt viktigt för kommande generationer. Jämställdhetsperspektivet Trafikkontoret har inte funnit några särskilda aspekter i frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Trafikkontoret har inte funnit några särskilda aspekter i frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet De uppdaterade miljökraven kommer att bidra till bättre luftkvalitet. Särskilt gäller detta kvävedioxider och partiklar. Genom utökade krav på kemikalier och material kommer kraven också att bidra till minskad spridning av farliga ämnen. Klimatkraven kommer att bidra till lägre utsläpp av koldioxid. Omvärldsperspektivet Uppdateringen av miljökraven är samordnade med Trafikverket och Stockholm Stad och Malmö Stad. Stefan Eglinger Trafikdirektör Marja-Leena Uitto Adolfsson Tf Avdelningschef Bilagor 1 Förslag till Gemensamma miljökrav för entreprenader 2 Övergripande gemensamt svar på remisssynpunkter från beställargruppen 3 Sammanställning över svar på remissynpunkter från nämder och styrelser inom Göteborg stad 4 Jämförelse mellan nuvarande krav och det uppdaterade förslaget 5 Jämförelse mellan remissförslaget och det uppdaterade förslaget. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(26)

68 Ärendet Under 2016 påbörjades arbetet med revidering av gemensamma miljökrav för entreprenader som efter senaste revideringen gäller från Anledningen till den nu aktuella revideringen är nya omvärldskrav, teknisk utveckling samt anpassning till nationella, regionala och lokala miljö- och klimatmål, vilket gör att kraven behöver anpassas till de nya förutsättningarna. Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet har Göteborg Stad ställt miljökrav vid upphandling av entreprenader. Kommunfullmäktige beslutade att miljökraven ska gälla för alla förvaltningar och bolag i Göteborg Stad. Kraven hade formulerats i samarbete med Malmö Stad, Stockholm Stad och dåvarande Vägverket (nuvarande Trafikverket). Därefter har det skett en teknisk utveckling och uppdatering. Den senaste versionen av de gemensamma miljökraven beslutades av kommunfullmäktige 2012(KF ) med en skärpning av kraven Skärpningen av kraven från 2014 fanns redan angivet i kravdokumentet från De gemensamma miljökraven för entreprenader har bidragit till bättre luftkvalitet genom att ställa krav på utsläppen från fordon och arbetsmaskiner och andra krav på entreprenörernas miljöarbete inom områden som miljöplaner och kemikalier. Arbetsprocess och tidplan Revideringsarbetet inleddes med ett branschseminarium under september 2016 i Stockholm med deltagare från branschorganisationer, entreprenörer samt beställarkollektivet. Därefter har dialogmöten hållits med olika intressenter, t ex entreprenörer, material- och bränsleleverantörer. Synpunkter som framkommit har beaktats i arbetet. En remissversion skickades från beställargruppen (arbetsgruppen med representanter för storstäderna och Trafikverket) under maj 2017 till branschorganisationer och nationella aktörer. Respektive stad ansvarar för remissbehandling inom sina organisationer. Remissen skickades till berörda nämnder och styrelser inom Göteborg Stad efter beslut i trafiknämnden den tjugoförsta maj Beställargruppen har gemensamt och i samverkan kommit fram till ställningstaganden och kommentarer till de ca 500 synpunkter och förslag som skickats in. Många av synpunkterna är av likartad karaktär. En majoritet uttrycker att det är positivt att kraven uppdateras och förstärks. Få är kritiska eller tycker att kraven är fel eller brister i sitt upplägg. En del vill av olika skäl sänka eller höja de olika delkraven något. Många synpunkter gäller rena textjusteringar och förtydliganden. På det hela är remissinstanserna positiva till förslaget även om det blir mer komplext (med nya kemikalie-, material- samt klimatkrav) än de befintliga kraven, därför behålls redovisningstexter med exempel för att underlätta förståelsen om vad som förväntas och för en uppföljning. En återkommande reflektion har varit uppföljningen som är viktig för efterlevnaden men också utgör en tid- och resursfråga, vilket lämnas till varje beställare att bestämma, planera och prioritera för respektive upphandling. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(26)

69 Efter omfattande genomförd remissbehandling har en del mindre justeringar och kompletteringar utförts av kravnivåer, men framförallt har förtydliganden i språkval och disposition utförts. Befintlig layout behålls men en bilaga med definitioner har lagts till kravdokumentet. Se bilaga 1 Beställargruppen har också sammanställt ett gemensamt svar på de mest betydande remissynpunkterna från alla remissinstanser, se bilaga 2. Remissynpunkter från nämnder och styrelser inom Göteborg Stad med svar och eventuella åtgärder finns sammanställt i bilaga 3. Bilaga 4 innehåller en jämförelse mellan nuvarande krav kontra det uppdaterade förslaget. Bilaga 5 innehåller en jämförelse mellan remissförslaget kontra det uppdaterade förslaget. Det nya förslaget till gemensamma miljökrav för entreprenader kommer efter beslut i trafiknämnden att fastställas av kommunfullmäktige för att därefter gälla för alla stadens nämnder och bolag. Trafikkontorets synpunkter Förslaget De gemensamma miljökraven utgör minimikrav vid entreprenader. Varje organisation kan sedan välja att ställa strängare krav vid behov. Det övergripande syftet med de gemensamma miljökraven är inte att utgöra spetskrav utan att lyfta hela branschen för att åstadkomma största möjliga miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt vid genomförandet av entreprenader. Storstäderna tillsammans med Trafikverket utgör en dominerande beställare av entreprenader i storleksordningen 50 miljarder kronor per år. Den upphandlade verksamheten har en betydande miljöpåverkan och miljökraven har därför ett stort genomslag. De gemensamma miljökraven gör det också effektivt och tydligt för entreprenadbranschen. Inom Göteborg Stads geografiska område gäller alltid de skärpta kraven för känsliga områden och avsikten är att de ska tillämpas oavsett beställare inom Göteborg Stad. Förslaget på uppdaterade gemensamma miljökrav innebär i korthet för Göteborg Stad: Område Nuvarande krav Krav från och med 2018 Krav från och med 2020 Systematiskt Redovisningskrav Ökade redovisningskrav Samma som 2018 miljöarbete Miljöplan Redovisningskrav Ökade redovisningskrav Samma som 2018 Ytterligare en åtgärd för minskad miljöpåverkan Samma som 2018 Drivmedel Mk1 Diedel/bensin+ Mer specificerade godkända bränslen. Samma som 2018 alkylatbränsle Klimatpåverka n Drivmedel Samma som 2018 Minst 10 procent av bränslet ska vara förnyelsebart Lätta fordon Personbilar =< 200 gco2/km Lätta lastbilar =< 250 gco2/km Lätta fordon får ej vara äldre än 8 år Minst 20 procent av energianvändningen, avseende fordon och arbetsmaskiner, ska bestå av el från förnyelsebara energikällor och/eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt från och med 2018 Samma som nuvarande Euroklass 5 eller senare Tunga fordon Euroklass V eller senare Samma som nuvarande Euro VI eller senare Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(26)

70 Arbetsmaskiner Dieselmotor steg IIIA eller senare och bensinmotor steg II eller senare Kemiska produkter Material och Inga krav varor Klimatpåverkan Material och varor Samma som nuvarande Arbetsmaskin max 6 år tillverkningsår oräknat eller uppfylla steg IV Redovisningskrav Ökade redovisningskrav Samma som 2018 Nytt avsnitt som innehåller liknande krav som kemiska produkter avseende farliga kemikalier Samma som 2018 Inga krav Inga krav Redovisning av material med betydande klimatpåverkan, för några material finns krav på klimatanpassade val, För att möta nationella, regionala och lokala miljö- och klimatmål är det viktigt att ställa relevanta miljökrav vid upphandling av entreprenader. Mätningar och beräkningar indikerar att utsläppen från entreprenader medför en allt större andel av utsläppen till luft och en allt större andel av vägtrafikens klimatpåverkan. Därmed påverkas möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna (MKN) för framförallt kvävedioxid men även möjligheten till en minskning av vägtrafikens totala klimatpåverkan. Det är därför angeläget att staden i sina upphandlingar ställer krav som innebär att bästa möjliga maskiner med mera används. Samma krav ställs också av Trafikverket vid arbeten inom Göteborg. Redan nu har till exempel Trafikverket ställt krav på maskiner i upphandlingen för Västlänken som ligger i linje med föreslagna nya miljökrav. Det är bra att förslaget till nya krav för fordon och arbetsmaskiner skärps med hänsyn till den uppgradering som sker 2020 av miljöklasser inom ramen för redan gällande EU-direktiv. Det är också viktigt att det sker en uppdatering utifrån nuvarande kunskap om bränslen. Det är också bra att klimatfrågan får ett tydligare genomslag, inte bara i val av drivmedel utan att även materialens klimatpåverkan ska redovisas, ett första steg mot att kunna ställa specifika krav på klimatanpassade val. Bedömningen är att entreprenadbranschen har tid till omställning men det är viktigt att uppdatering av miljökraven sker 2018 med angivande av skärpta krav på fordon och arbetsmaskiner från och med 2020 så att branschen hinner förbereda sig. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(26)

71 Sammanställning över remissvar från Göteborg Stad och hur trafikkontoret beaktat dem Bilaga 3 Remissinstans Fastighetsnämnden Framförda synpunkter Fastighetskontoret ser positivt på att miljökraven för entreprenader ses över och uppdateras i takt med nya aktuella frågeställningar och den teknikutveckling som sker i branschen. Det är viktigt att informationen synlig- och tillgängliggörs tydligare än idag. Det är viktigt att kraven i Gemensamma miljökrav för entreprenader renodlas så att det blir enkelt att åberopa specifika krav för att slippa överlappningar då andra förvaltningar i staden har egna miljökrav som gäller för byggnation. Trafikkontorets kommentarer(avstämnda med beställargruppen) Kravdokumentet och vägledningen kommer att finns tillgängliga på Göteborg Stads hemsida och på trafikverkets hemsida. Det finns flera möjligheter att använda kraven. Trafikverket skriver in kraven i sina mallar för förfrågningsunderlag. Trafikkontoren i Göteborg, Stockholm och Malmö åberopar dokumentet i sin helhet i entreprenadupphandlingarna. En annan möjlighet är att specificera vilka delar som gäller för respektive beställare. Åtgärder/vidare bearbetning Information kommer att ges till remissinstanserna när nya dokument publiceras. Ingen Fastighetskontoret ser positivt på att kraven avseende miljöbedömning av kemiska produkter, Kraven är baskrav och beställaren kan välja att höja nivån på kravet genom att material och varor anpassas till de på marknaden etablerade miljöbedömnings databaser som redan specificera annat bedömningssystem. I kravdokumentet står nu " Trafikverkets används i många byggprojekt. Det behöver dock förtydligas huruvida en tillämpning av någon av de kriterier för grupp A, B och C är harmoniserade med kriterier som används av etablerade miljö-bedömningsdatabaserna är tillräckligt för att trafikkontorets kriterier ska anses vara bedömningssystemen i bygg- och anläggningsbranschen. Dessa be aktade eller om dessa behöver beaktas särskilt. För transparensens skull bör det framgå i de bedömningssystem får i samråd med beställaren användas för att verifiera gemensamma miljökraven för entreprenader vad Trafikverkets kriterier för grupp A-D innebär kemiska produkter enligt Trafikverkets kriterier" Översättningsnyckel för förslagsvis i en bilaga. Alternativt bör det framgå ännu tydligare att det är tillräckligt att använda någon kriterierna kommer att finnas i vägledningen. av de vedertagna databaserna. Förtydligande är gjort i kravdokumentet Fastighetskontoret föreslår att det, i stället för en förteckning över kemiska produkter, ställs krav på dokumentation i form av en loggbok som redovisar produktnamn, kemiskt innehåll och bedömnings underlag. Förteckning över inbyggda kemiska produkter ska ingå i projektets slutdokumentation. Detta har förtydligats i miljökraven under kemiska produkter. Entreprenören ska hålla en förteckning och vid anmodan kunna redovisa de kemiska produkter som används, med namn, faroklass, mängd samt grupp enligt Trafikverkets kriterier enligt i ett av beställaren anvisat format. Beställaren kan ställa krav på vilket system som ska användas. Förtydligande är gjort i kravdokumentet Vad gäller kravet avseende klimatpåverkan från drivmedel anser fastighetskontoret att kravet på att andelen av energianvändningen bestående av förnybar energi kan höjas betydligt från den föreslagna nivån på 20 procent. Det vore önskvärt att de överväganden som ligger till grund för den föreslagna nivån presenteras. Vi har gjort en avvägning i förhållande till marknad, teknik och tillgång till bränsle. Det är ett krav enbart på minst 20 procent höginblandade rena biodrivmedel och el till arbetsmaskiner och fordon. Detta ligger alltså utöver de biodrivmedel som redan ingår som låginblandning i t.ex. diesel och som helt kommer styras av den kommande reduktionsplikten. Ingen Vidare ser fastighetskontoret gärna att det presenteras klimatrelaterade krav fram till Det finns möjlighet att ställa krav på att redovisa produktspecifika Environmental Product Declarations (EPD), vilket skulle bidra till att fler produktspecifika data underlag finns tillgängliga som i sin tur skulle bidra till bättre och mer relevanta livs cykelanalyser. Att från år 2020 ställa krav på att livscykelanalyser (LCA) genomförs och att specifika kravnivåer för CO2 ska klaras bedöms däremot som relevant Det har bedömts att branschen behöver tiden till 2020 för att ställa om till klimatkraven. Bedömning är också att husbyggnation ligger längre fram i utvecklingen jämfört med anläggningsbranschen. Kraven är baskrav och det är upp till beställaren om man vill ställa högre krav. Det är möjligt för enskilda beställare att i förfrågningsunderlag ge dispens eller förskjuta vissa krav vid behov. Det kommer troligtvis vara aktuellt vid husbyggnadsentreprenader i flera av storstäderna. Ingen Förvaltnings AB Framtiden Inga Inga Ingen Grefab Inga Inga Ingen Sida 1 av 6

72 Sammanställning över remissvar från Göteborg Stad och hur trafikkontoret beaktat dem Bilaga 3 Remissinstans Gryaab AB Framförda synpunkter Gryaab anser att en uppdatering av gällande miljökrav vid upphandling av entreprenader är positivt och har inget att invända mot eller tillägga till trafiknämndens förslag till uppdaterade gemensamma miljökrav för storstäderna och Trafikverket Trafikkontorets kommentarer(avstämnda med beställargruppen) Inga Åtgärder/vidare bearbetning Ingen Göteborg Energi AB Inga Inga Ingen Göteborg Spårvägar AB Vi på Göteborgs Spårvägar har tagit del av remissen om Miljökrav vid upphandling av entreprenader och har inga synpunkter på innehållet. Inga Ingen Göteborg Stads Leasing AB Göteborg Stads Parkerings AB Inga Inga Ingen Parkeringsbolaget anser att en revidering av kraven är angelägen för anpassning till nya En uppdaterad version av vägledningen kommer under 2018 omvärldskrav, teknisk utveckling och nationella, regionala och lokala miljö- och klimatmål. Att även den gällande vägledningen för tillämpning av kraven uppdateras inom kort är då viktigt. Bolaget ställer sig positivt till de nya kraven för material/varor och klimatkrav som ett stöd i kravställande vid upphandling. Vi ser att gemensamma, tydliga, relevanta och uppföljningsbara krav vid upphandling av entreprenader ger förutsättningar för att vi, på ett effektivt sätt, tillsammans kan uppnå stor miljö- och klimatnytta. Ingen Göteborgs Hamn AB Göteborgs Hamn AB (Hamnbolaget) anser att det generellt är positivt att de gemensamma miljökraven uppdateras och därmed skapar efterfrågan på alternativa drivmedel samt bästa möjliga utrustning. De uppdaterade kraven är dock generellt svåra att tolka, eftersom en uppdaterad vägledning för hur de ska förstås och tillämpas saknas. En uppdaterad version av vägledningen kommer under 2018 Ingen Även när en uppdaterad vägledning finns tillgänglig är det viktigt att kompetens och stöd kring genomförande och uppföljning finns att tillgå hos Trafikkontoret. Det är sannolikt viktigt för samtliga berörda bolag och förvaltningar inom Göteborgs stad, på grund av begränsade interna resurser. Det är upp till varje beställare att följa upp miljökraven. Trafikkontoret kommer att kunna ge råd om lämpliga sätt. Ingen I avsnitt Miljöplanen, punkt 4 beskrivs krav på åtgärd för att minska klimatpåverkan. Även om det i I den uppdaterde vägledningen kommer några goda exempel ges. I övrigt tror vi grunden är positivt att öppna för åtgärder anpassade till respektive projekt är hamnbolagets på entreprenörens egna innovativa förmåga, som känner sin verksamhet, bedömning att det kan bli svårt att genomföra i praktiken. Det är otydligt om kravet riktas mot energiförbrukning och utsläpp. Klimatåtgärdernas relevans får bedömas vid beställaren eller entreprenören och hur krav på mätbarhet skulle se ut. Vid total entreprenad kan detta förankringen av miljöplanen ihop med beställaren och innan entreprenadstart. krav möjligen hanteras då entreprenören har större möjlighet att påverka. Vid utförande entreprenad Med detta vill vi driva på en utveckling där entreprenören tar egna blir det dock problematiskt att rikta ett sådant krav mot entreprenören. Därtill kan mindre uppdragsanpassade initiativ. entreprenörer ha begränsade möjligheter att efterleva ett sådant krav och det blir då svårare att få in anbud. Ingen I avsnitt Drivmedel är det otydligt om kraven enbart gäller drivmedel för fordon på land. Enligt hamnbolagets erfarenheter är drivmedlen som anges i kraven sällan funktionella i fordon på vatten (ex mudderverk, dykbåtar) och ett undantag för dessa är således nödvändigt. Kraven gäller landbaserade arbetsmaskiner. Arbetsmaskiner som är monterade på t ex pråm omfattas men inte pråmens drivmedel. Ingen Sida 2 av 6

73 Sammanställning över remissvar från Göteborg Stad och hur trafikkontoret beaktat dem Bilaga 3 Remissinstans Framförda synpunkter Drivmedelskraven innebär ett ökat resursbehov för uppföljning och hantering av dokumentation, då det är kontroll i många led. Det är otydligt hur hamnbolaget t ex ska säkerställa att en entreprenör har laddat sin eldrivna arbetsmaskin/fordon vid en källa där förnyelsebar energikälla används. Kravet om att minst 20 procent av energianvändningen ska utgöras av hållbara bränslen är konkurrenshämmande och riskerar att försvåra för mindre entreprenörer, vilket skulle påverka hamnbolagets verksamhet på ett betydande sätt. Trafikkontorets kommentarer(avstämnda med beställargruppen) Det är upp till varje beställare att följa upp miljökraven. Trafikkontoret kommer att kunna ge råd om lämpliga sätt. Det finns inget krav att använda förnyelsebar el. Kravet på minst 20% av energianvändningen ska komma från förnybara energikällor gäller hela entreprenadens energianvändning. Hur fördelningen ska göras är upp till entreprenören att bestämma. Kravet på minst 20% inblandning av förnyelsebart drivmedel är avvägt mot tillgången på förnyelsebara drivmedel och är konkurrensneutralt. Åtgärder/vidare bearbetning Ingen Därtill har tillverkare av fordon och arbetsmaskiner ofta krav på vilket drivmedel som ska användas för att garantin ska gälla. Detta försvårar byte av drivmedel och kan innebära att maskinen måste bytas ut oavsett tillverkningsår Alla betydande maskinleverantörer av tunga fordon och arbetsmaskiner lämnar garantier för att garantierna gäller vid användningen av förnyelsebart drivmedel. För hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel är det vår bedömning att flertalet motortillverkare för arbetsmaskiner och tunga fordon tillåter användning av exempelvis HVO. Kravet på minst 20% anges på massbalansnivå vilket möjliggör för entreprenörerna att använda dessa drivmedel i de maskiner och fordon där det är tillåtet från tillverkaren. Ingen Hamnbolaget ifrågasätter också om det finns en marknad som kan leverera berörda drivmedel till samtliga maskin- och fordonstyper som krävs inom hamnverksamheten. En längre infasningsperiod för dessa krav är därför nödvändig. Vi har gjort en avvägning i förhållande till marknad, teknik och tillgång till bränsle. En reservation finns i kraven och beställaren kan meddela undantag om tillgången är begränsad. Ingen Avsnitt Arbetsmaskiner beskriver ett krav i känsliga områden där arbetsmaskiner inte får vara äldre än 6 år, tillverkningsåret oräknat. Det skärpta kravet blir svårt att efterleva inom hamnverksamheten eftersom specialutrustning kan krävas. Dessa maskiner används ofta i begränsad utsträckning och har låg omsättningsgrad. I nuvarande krav finns en skrivning om att undantag från kraven kan medges för maskiner med begränsad användning. En möjlighet till liknande undantag bör skrivas in i de uppdaterade kraven. Möjligheten att ge dispens finns kvar. Det finns dels en allmän mening om när undantag kan göras i kravdokumentets inledning utan att påveraka upphandlingen, delvis så har kravtexten redigerats och vissa undantag har lagts in Ingen Avsnitt Kemiska produkter kräver en tydligare beskrivning av kraven, istället för hänvisningar till Trafikverkets kriterier. Kraven måste direkt kunna förstås och tillämpas även utanför Trafikverket. Dessa krav måste också samordnas med kraven i Göteborgs stads kemikalieplan, så att en gemensam kravbild gentemot entreprenörerna skapas. Vid nuvarande upplägg är det risk att olika krav ställs som skulle kunna vara motstridiga eller delvis överlappar varandra. Avsnittet kemiska produkter har omformulerats och förtydligats. Kraven är baskrav och beställaren kan välja att höja nivån på kravet genom att specificera annat bedömningssystem. Förtydligande är gjort i kravdokumentet Avsnitt Material och varor kräver en tydligare beskrivning av kraven, istället för hänvisningar till Tydligare skrivning om beloppsgränserna finns i kravdokumentet. Undantag för Trafikverkets kriterier. Nuvarande utformning där informationen sprids ut på flera källor försvårar en betong i kustmiljö finns i kravdokumentet helhetsbild. I avsnittet anges också att kraven inte omfattar projekt för under 50 mkr hos Trafikverket men det finns ingen information om liknande gränsdragning för övriga verksamheter. Ett förtydligande om hur beloppsgränser ska tillämpas inom Göteborgs stad behövs. I fotnot 3 anges ett undantag från kraven för betong i kustområden. Det är en förutsättning för hamnbolagets verksamhet att undantaget kvarstår. Förtydligande är gjort i kravdokumentet Higab Inga Inga Ingen Sida 3 av 6

74 Sammanställning över remissvar från Göteborg Stad och hur trafikkontoret beaktat dem Bilaga 3 Remissinstans Inköps- och upphandlingsnämnden Framförda synpunkter Det föreligger en risk att vissa så kallade orimliga proportioner inte uppdagas under upphandlingsförfarandet utan först när uppföljning sker och det framkommer att kraven inte uppfylls. Det finns även en risk att resurser inte finns för uppföljning, vilket kan leda till att fordon och maskiner som inte klarar kraven används. Det är därför viktigt att i samband med upphandlingen veta hur uppföljning kommer att ske och avsätta resurser för det. Trafikkontorets kommentarer(avstämnda med beställargruppen) Det är upp till varje beställare att följa upp miljökraven. Trafikkontoret kommer att kunna ge råd om lämpliga sätt. Åtgärder/vidare bearbetning Ingen Kretslopp och vattennämnden De ökade redovisningskraven innebär en ökad administration både för entreprenören och för Det är upp till varje beställare att följa upp miljökraven. Trafikkontoret kommer att förvaltningen samt en ökad uppföljning. Dock kommer de ökade redovisningskraven på kunna ge råd om lämpliga sätt. entreprenörerna ge förvaltningen en tydligare bild av företagens miljöarbete samtidigt som Staden visar på vikten av ett transparant miljöarbete. För kemiska produkter och material måste ett system så som Byggvarubedömningen, Sunda Hus eller likvärdiga databaser användas av både oss och av entreprenörerna. Krav på att entreprenörerna ska lägga in de kemikalier som de ska använda i entreprenaden måste ställas i upphandlingarna och resurser för att gå igenom detta och godkänna kemikalierna måste avsättas hos förvaltningen. Detta kommer kräva merarbete både för förvaltningen samt för entreprenörerna men det ger oss samtidigt en bättre kontroll och kunskap över vilka kemikalier som används i våra projekt. Ingen Lokalnämnden Lokalförvaltningen önskar att dokumentet delas upp i två delar, ett som är gemensam för bygg- och anläggningsbyggherrar och ett som framför allt används av trafikkontoren och Trafikverket, då vi har andra kravställningar som är mer relevanta för husentreprenader och som delvis överlappar, delvis skiljer sig från kraven i detta dokument. Det innebär en del som endast innehåller krav kopplade till arbetsmaskiner och fordon, inklusive drivmedel och specifika krav på kemiska produkter som används i dessa. Den andra delen innehåller de generella delarna samt krav på material och varor. På så sätt kan förvaltningen hänvisa renodlat och tydligt till den första delen. Idag behöver förvaltningen hänvisa till vissa sidor i dokumentet, vilket ger en otydlighet. Det finns flera möjligheter att använda kraven. Trafikverket skriver in kraven i sina mallar för förfrågningsunderlag. Trafikkontoren i Göteborg, Stockholm och Malmö åberopar dokumentet i sin helhet i entreprenadupphandlingarna. En annan möjlighet är att specificera vilka delar som gäller för respektive beställare. Ingen Förvaltningen önskar att få även vägledningsdokumentet på remiss, då det i detta klargörs mer i detalj hur kraven skall följas upp. Engelsk version är efterfrågad och förvaltningen önskar att sådan tas fram. Vägledningsdokumentet kommer inte att skickas på remiss Flera har framför detta önskemål och beställagruppen kommer att undersöka möjligheten. Ingen Ingen Drivmedel: Redovisningen och uppföljningen av en inblandning av förnybara bränslen om 20% Det finns inget krav att använda förnyelsebar el. Kravet på minst 20% av Ingen upplevs som svåra att följa upp på en husbyggarbetsplats där el används till många mer funktioner än energianvändningen ska komma från förnybara energikällor gäller hela arbetsmaskiner. Förvaltningen har i dagsläget inget bra förslag på ändrad skrivning, men tror att det i praktiken måste göras ett generellt förtydligande om detta krav. Detta kan troligtvis hanteras i vägledningen, men om möjligt vore det bra om detta sågs över redan i kravdokumentet. entreprenadens energianvändning. Hur fördelningen ska göras är upp till entreprenören att bestämma. Den nya uppdaterade version av vägldning kommer att innehålla rn bränslekalkyl som ska vara enkel att använda.. Vi inser problemet för husbyggnation för el med det är upp till entreprenören att visa vilket drivmedel som används. Sida 4 av 6

75 Sammanställning över remissvar från Göteborg Stad och hur trafikkontoret beaktat dem Bilaga 3 Remissinstans Framförda synpunkter Då Göteborgs Stad och lokalförvaltningen syftar till en snabb omställning till fossilfritt vore det bra om det redan nu inför hur dessa krav stegvis skärps. Vidare gör Göteborgs Stads Leasing just nu en genomgång och ser över vilka arbetsmaskiner som staden köper in kan ställas om till fossilfritt. Om det finns information i detta material som gör att kraven redan nu kan skärpas eller att en ytterligare en skärpt nivå utöver grundkravet kan införas, vore det bra om detta sågs över. Trafikkontorets kommentarer(avstämnda med beställargruppen) Att stegvis skärpa kravet på biodrivmedel finns inte i denna uppdatering då det är svårt att förutse tillgången på biodrivmedel. Åtgärder/vidare bearbetning Ingen Fordon och arbetsmaskiner: Förvaltningen har noterat att Stockholms miljöförvaltning föreslår skärpta krav. Då förvaltningen inte har tillräcklig kunskap inom detta område och inte kunnat ta del av bakgrundsmaterialet till remissversionen, så är det svårt att bedöma om detta är möjligt. Förvaltningen önskar dock att Stockholms förslag granskas och minst återkopplas vilka överväganden som gjorts och varför, om de inte leder till ändring. För upphandlingar som görs gäller samma krav som idag. Orsaken till Ingen att denna tidsperiod behöver finnas med är att vi tar fram en ny överenskommelse som från och med 2018 ersätter den tidigare överenskommelsen. För krav som innebär en investering i nya fordon behöver branschen ha ledtid vilket vi har bedömt motsvara Personbilar står för en relativt sett liten andel av miljöpåverkan i en väg eller järnvägsentreprenad. Tuffa krav på personbilar riskerar att försvåra egenomförandet av entreprenaden utan någon motsvarande miljövinst. Klimatpåverkan från personbilar hanteras via de funktionella klimatkraven. Att i dagsläget hänvisa till miljöbilsdefinitionen är olämpligt eftersom Regeringen har lagt ett förslag på Bonus-Malus. Om detta antas kommer med största sannolikhet miljöbils definitionen att tas bort ur vägtrafikskattelagen. Upphandlingsmyndighetens rekommendation eller SFS 2009:1 är anpassad för inköp eller upphandling av fordon, inte genomförande av entreprenader. Vidare så är inte förslaget till miljözoner beslutat eller utrett hur en sådan zon kan komma att utformas. Kemiska produkter: På husbyggnadssidan används bedömningssystemen Byggvarubedömningen och SundaHus. Det är bra att Trafikverkets kriterier harmoniserats med dessa system. Men fortfarande hänvisas endast till Trafikverkets kriterier. Förvaltningen önskar att det införs en alternativ hänvisning till godkända nivåer i dessa system. Dock är förvaltningens erfarenhet att kriterierna inte helt stämmer överens och uppdateras vid olika tillfällen. Till exempel så har Trafikverket inte samma haltkrav för H360 som BVB & Basta. Vilka ämnen man idag klassar som hormonstörande skiljer sig åt i vissa fall. Trafikverkets förbudslista går inte i samklang med Byggvarubedömningens krav som fokuserar på egenskaper och halter, till exempel kan produkter med låga halter ex som antracen (ett polyaromatiskt kolväte, PAH) få finnas som spårämne hos BVB men är totalförbjuden hos Trafikverket. Kraven är baskrav och beställaren kan välja att höja nivån på kravet genom att specificera annat bedömningssystem. I kravdokumentet står nu " Trafikverkets kriterier för grupp A, B och C är harmoniserade med kriterier som används av bedömningssystemen i bygg- och anläggningsbranschen. Dessa bedömningssystem får i samråd med beställaren användas för att verifiera kemiska produkter enligt Trafikverkets kriterier" Översättningsnyckel för kriterierna kommer att finnas i vägledningen. Ingen Material & Varor: Klimatkraven bör om möjligt harmonieras med motsvarande krav på husbyggnadssidan. Här kommer troligtvis de nya kraven i Miljöbyggnad 3.0 vara de allmänt förekommande kraven. Dessa gäller redan nu, vilket gör det lämpligt att kraven i remissen införs i ett första steg redan Husbyggnad ligger utanförarbetsgruppens uppdrag. Ingen Miljö- och klimatnämnden För de entreprenader som upphandlas under tidsperioden men där entreprenadstart är Marknadsmässiga, tekniska och ekonomiska aspekter har beaktats vid efter 2020 bör man omgående ställa 2020 års krav, detta för att säkerställa att alla entreprenader som framtagning av kraven. Branschen har involverats både före och i remissen. börjar efter 2020 följer de nya kraven. Branschen behöver tid för att anpassa sig efter nya krav. Ingen Tunga fordon i känsliga områden (dvs, Göteborg Malmö, Stockholm)anser MF att man kan ställa krav på enbart Euro VI (infördes 2014) eller senare Euroklassning redan från (dvs inte tillåta Euro V som infördes redan 2009 och som 2018 kan vara 9 år eller äldre) Marknadsmässiga, tekniska och ekonomiska aspekter har beaktats vid framtagning av kraven. Branschen har involverats både före och i remissen. Branschen behöver tid för att anpassa sig efter nya krav. Sida 5 av 6

76 Sammanställning över remissvar från Göteborg Stad och hur trafikkontoret beaktat dem Bilaga 3 Remissinstans Park och naturnämnden Renova AB Framförda synpunkter Slutligen vill miljö- och klimatnämnden påpeka att det viktigaste är att säkerställa att det i varje organisation inom staden som gör upphandlingar av entreprenader finns goda rutiner för att upprätthålla och kontrolera kraven gentemot entreprenörena under själva genomförandefasen. För att Göteborgs Stad ska kunna möta miljö- och klimatmål, såväl nationella, regionala samt lokala, är det av stor vikt att det ställs relevanta miljökrav även vid upphandlingar av entreprenader. Förvaltningen ställer sig därför positiv till de uppdaterade miljökraven. De uppdaterade miljökraven kommer att ställa krav på park- och naturförvaltningen. I kommande upphandlingar behöver de nya kraven arbetas in entreprenadernas miljöplaner, förvaltningen behöver även arbeta fram nya sätt att följa upp hur dessa krav efterlevs. Renova saknar några av de krav som som vi uppfattar som relevanta och som fanns i tidigare utgåva: Under systematiskt miljöarbete fanns tidigare krav på rutiner för kompetensförsörjning. Trafikkontorets kommentarer(avstämnda med beställargruppen) Det är upp till varje beställare att följa upp miljökraven. Trafikkontoret kommer att kunna ge råd om lämpliga sätt. Det är upp till varje beställare att följa upp miljökraven. Trafikkontoret kommer att kunna ge råd om lämpliga sätt Kompetenskravet återfinns nu under miljöplanen för att få det mer uppdragsrelaterat. Åtgärder/vidare bearbetning Ingen Ingen Under miljöplan fanns tidigare krav på energianvändning. Alltmer fokus riktas mot energianvändningen i samhället. I avsnittet om miljöplan finns krav på minst en åtgärd för minskad klimatpåverkan, det ersätter tidigare krav på en beskrivning av entreprenadens energianvändning, Det förväntas att entreprenören ska beskriva en ytterligare åtgärd för en minskad klimatpåverkan i det aktuella projektet. Ingen Under listan med drivmedel kan man tolka uppradningen av standarder kring drivmedel så som att el och vätgas är ett sämre alternativ än de listade och att MK1 diesel är det bästa. Borde man inte tydliggöra att vissa bränslen är att föredra framför andra, tex biodrivmedel framför fossila, i samband med listan? En tolkning av avsnittet om drivmedel är att inga andra än de upptagna drivmedlen är tillåtna. Renova noterar att i så fall är inte tex DME, metanol, eller eventuella tillkommande nya miljöanpassade drivmedel tillåtna. Vi har valt att lista tillåta drivmed i bokstavsordning. Vi har angett bränslen som används och har ett distributionsnät dvs finns tillgängliga idag. Om det skulle komma fram andra kommersiella bränslen så kan dispens ges. En tolkning av avsnittet om drivmedel är att inga andra än de upptagna drivmedlen är tillåtna. Renova noterar att i så fall är inte tex DME, metanol, eller eventuella tillkommande nya miljöanpassade drivmedel tillåtna. Om det skulle komma fram andra kommersiella bränslen så kan dispens ges. Ingen Man nämner reduktionspliktiga bränslen. Renova antar att man avser det lagförslag som diskuteras kring reduktionsplikt. Men detta bör förtydligas. Ordet reduktionsplikt kommer att definieras i kravförslaget. Lagen (inkommande kommer att beskrivas i vägledningen). När lagen finns framme kan man hänvisa till den. I kraven för lätta fordon har man inte specificerat några koldioxidkrav efter 2020, vilket Renova ställer sig frågande till. Om dessa är implicita utifrån andra krav kan det vara bra att det förtydligas i dokumentet. I entreprenader utgör lätta fordon bara en bråkdel av den totala fordonsflottan. Kravet är satt att styra lätta fordon av typen pickuper som ofta används inom entreprenader. För andra typer av upphandlingar (som dessa krav inte gäller för), t ex konsulter eller transporttjänster, bör kraven vara betydligt strängare. Ingen Renova har sedan flera år arbetat mot målen i Göteborgs stads kemikalieplan. Vi noterar att man i dessa krav istället anser att Trafikverkets regelverk ska styra. Renova önskar en samordning och/eller förtydligande kring vilket regelverk som ska användas i företagets kemikaliearbete. Kraven är baskrav och beställaren kan välja att höja nivån på kravet genom att specificera annat bedömningssystem. I kravdokumentet står nu " Trafikverkets kriterier för grupp A, B och C är harmoniserade med kriterier som används av bedömningssystemen i bygg- och anläggningsbranschen. Dessa bedömningssystem får i samråd med beställaren användas för att verifiera kemiska produkter enligt Trafikverkets kriterier" Översättningsnyckel för kriterierna kommer att finnas i vägledningen. Ingen Älvstranden Utveckling Älvstranden Utveckling har studerat underlaget och vi har inte några förslag till justeringar. Inga Ingen Sida 6 av 6

77 Bilaga 3 Förslag till Gemensamma miljökrav för entreprenader - slutversion Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att åstadkomma miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt vid genomförandet av entreprenader. Kraven är en överenskommelse mellan Göteborgs, Malmö och Stockholms stad samt Trafikverket och gäller alla upphandlingar av entreprenader som dessa organisationer gör. Kraven gäller entreprenörens organisation och den verksamhet som entreprenören bedriver på uppdrag av beställaren. Kraven gäller också samtliga underentreprenörer, i alla led, och deras organisationer och den verksamhet som underentreprenörerna bedriver inom ramen för den verksamhet som uppdraget från beställaren gäller. Kraven har i första hand utvecklats för entreprenadtjänster, såsom byggande, drift och underhåll av infrastruktur, samt mark- och anläggningsarbeten. Kraven gäller för planering och genomförande, såväl utförande- som totalentreprenad. De gemensamma kraven är generella baskrav, och de täcker inte alla miljöfrågor som hanteras under en entreprenad. Trafikverket har kompletterande krav och det kan tillkomma krav från beställaren i varje enskild entreprenad som beror på förutsättningarna i det specifika fallet. Där det är motiverat, till exempel inom känsliga områden, ställs krav som är skärpta jämfört med grundkraven. Definitionen av känsligt område finns tillsammans med andra definitioner i bilagan till kraven. I Stockholm, Göteborg och Malmö stad tillämpas alltid kraven för känsliga områden. Avvikelser från kraven leder till påföljder som står i relation till avvikelsens art och konsekvenserna av den. Den entreprenör som tecknar avtalet med beställaren är ansvarig för att även underentreprenörer lever upp till kraven, och påföljder vid avvikelser kommer därmed att riktas mot entreprenören. Metoder och teknik utvecklas ständigt. Beställarna är öppna för förslag som kan ge ännu större miljönytta eller sänka kostnaderna för att nå miljönyttan. En entreprenör som har förslag på utveckling som minskar miljöpåverkan ska ta initiativ till en diskussion med beställaren om detta. En god planering av entreprenaden gällande fordon, maskiner, transporter, drivmedel, val av material m.m. möjliggör ofta energibesparing och minskad miljöpåverkan. Beställaren kan medge avsteg från kraven i situationer där en strikt tillämpning av de tekniska kraven, och den miljönytta de ger, inte står i rimlig proportion till de kostnader detta medför. Ytterligare information om syfte med kraven, tillämpning, systemavgränsning, uppföljning och förklaringar finns i ett vägledningsdokument. Detta dokument finns tillgängligt på respektive beställarorganisations webbplats och kan komma att uppdateras efter hand som kraven tillämpas och praxis utarbetas. På webbplatserna finns även information om var man kan få ytterligare stöd och hjälp. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(26)

78 Systematiskt miljöarbete Entreprenören ska bedriva ett systematiskt miljöarbete. Detta innebär att följande ska finnas tillgängligt: 1. Miljöpolicy som är antagen av företagets ledning som innehåller åtagande om att uppfylla bindande krav och en ständigt förbättrad miljöprestanda 2. Mål och handlingsplaner för betydande miljöpåverkan och miljörisker. 3. Rutiner för: Hantering av betydande miljöpåverkan och miljörisker. Egenkontroll och uppföljning av miljöarbetet Hantering av avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder Beredskap och agerande vid nödlägen Punkterna 1-3 ska vara relevanta för den offererade delen av företagets verksamhet. Redovisningskrav Det systematiska miljöarbetet ska vara dokumenterat och på anmodan kunna redovisas för beställaren. Avvikelse från kravet anses föreligga om: Entreprenören under kontraktstiden konstateras sakna delar av ett systematiskt miljöarbete som det definieras i kravet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(26)

79 Miljöplan Entreprenören ska senast vid entreprenadens startmöte presentera en skriftlig objektsanpassad miljöplan för beställaren där följande punkter minst ska ingå: 1. En namngiven juridiskt miljöansvarig och en namngiven miljökontaktperson för entreprenaden. 2. En redovisning av i entreprenaden identifierade betydande miljöpåverkan och miljörisker. 3. En beskrivning av vilka miljökraven är och hur de ska uppnås inom entreprenaden. Följande ska minst ingå i beskrivningen: a) Generella miljökrav (kraven i detta dokument samt eventuella tillkommande generella krav) b) Objektspecifika miljökrav, inklusive tillämpliga krav i miljölagstiftningen c) Entreprenörens miljömål och åtgärder för att uppfylla miljökraven samt förebygga en miljöpåverkan och miljörisker inom ramen för entreprenaden. d) Hur miljökompetensen säkerställs dvs vilken kompetens som finns med hänsyn till miljökraven och vilken kompetens som finns tillgänglig på plats. e) Hur miljöplanen och miljökraven ska kommuniceras med personal, egen såväl som inhyrd. 4. En beskrivning av minst en åtgärd som ska genomföras för att minska klimatpåverkan utöver de klimatkrav som ställs på drivmedel och material. Åtgärden ska riktas mot de verksamheter/anläggningar som bedömts innebära störst klimatpåverkan i det aktuella projektet. Punkt 4 gäller inte för projekt där Trafikverket är beställare. Entreprenören ska säkerställa att miljöplanen håller tillräckligt kvalitet och uppfyller ställda krav innan arbetet påbörjas och ska i samråd med beställaren dokumentera detta. Redovisningskrav Entreprenören ska hålla miljöplanen aktuell och anmäla eventuella avvikelser från denna till beställaren. Uppdatering och hantering av avvikelser ska ske i samråd med beställaren och dokumenteras. Avvikelse från kravet anses föreligga om: Miljöplanen saknas eller har brister så att kontraktsvillkoret inte uppfylls. Avvikelser från miljöplanen sker utan att detta anmälts till beställaren. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(26)

80 Drivmedel Grundkrav Drivmedel ska uppfylla följande krav och kriterier: Alkylatbensin (SS :2008 samt drivmedelslagen (SFS 2011:319 5)) Bensin MK1 (SS-EN 228:2013 samt drivmedelslagen (SFS 2011:319 4)) Dieselbränsle MK1 (SS :2016 samt drivmedelslagen (SFS 2011:319 8)) E85 (SS :2012) ED95 (SS :2015) Fordonsgas (SS-EN :2017) RME/FAME (SS-EN 14214:2012+A1:2014) Syntetiska dieselbränslen (EN 15940:2016) Alkylatbensin ska användas för motorerna i bensindrivna arbetsmaskiner och arbetsredskap i de fall dessa inte är försedda med katalytisk rening. Vid användande av ovanstående drivmedel ansvarar fordons/maskinägaren för att motortillverkaren har givit godkännande för att använda aktuellt drivmedel. För tunga fordon som uppfyller Euro VI ska fordonet även vara typgodkänt för aktuellt drivmedel. Utöver ovan listade drivmedel är det även tillåtet att använda el samt vätgas. Krav avseende klimatpåverkan från drivmedel till fordon och arbetsmaskiner i storstadsregionerna Minst 20 procent av den samlade energianvändningen, avseende fordon och arbetsmaskiner, ska bestå av el från förnybara energikällor och/eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt. Med förnybara energikällor avses biobränsle, geotermisk energi, solenergi, vattenkraft, vindkraft och vågenergi enligt Lag (2011:1200) om elcertifikat. I de fall biodrivmedel används för att uppfylla eventuella klimatkrav måste det, för det aktuella drivmedlet, finnas ett hållbarhetsbesked utfärdat av Energimyndigheten i enlighet med Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. För Trafikverket gäller detta krav för investeringsprojekt mindre än 50 mkr samt för underhållsentreprenader oavsett storlek. För krav på investeringsprojekt större än eller lika med 50 mkr (för ytterligare information) se Trafikverkets riktlinje Klimatkrav i planläggning, byggskede, underhåll och på teknisk godkänt järnvägsmateriel, TDOK 2015:0480. Redovisningskrav Använda drivmedel som berörs av kraven ska dokumenteras och vid anmodan kunna redovisas i en förteckning enligt i ett av beställaren anvisat format. För klimatrelaterade krav krävs dessutom en förteckning av använda mängder och kvaliteter av el och drivmedel till fordon och arbetsmaskiner enligt ett av beställaren fastställt formulär. Avvikelse från kravet anses föreligga om: Drivmedel som inte uppfyller kraven används inom entreprenaden. Avsaknad av en dokumenterad redovisning enligt kravet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16(26)

81 Lätta fordon Grundkrav Krav i upphandlingar som görs från och med Personbilar med högre utsläpp av koldioxid än 200 g/km ska inte användas. Lätta lastbilar med högre utsläpp av koldioxid än 250 g/km ska inte användas. Lätta fordon som är äldre än 8 år ska inte användas. Krav i upphandlingar som görs från och med 2020 Lätta fordon ska uppfylla Euroklass 5 eller senare Euro-krav. Kraven enligt ovan omfattar inte lätta tvåvägsfordon. Redovisningskrav Använda lätta fordon, som berörs av kraven, ska dokumenteras och vid anmodan kunna redovisas i en förteckning (fordonstyp, märke, modell, registreringsnummer och utsläppsklass (Euroklass)) enligt i ett av beställaren anvisat format. Avvikelse från kravet anses föreligga om: Fordon som inte uppfyller kontraktsvillkoret påträffas. Avsaknad av en dokumenterad redovisning enligt kravet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17(26)

82 Tunga fordon Grundkrav Krav i upphandlingar som görs från och med Tunga fordon ska uppfylla Euroklass IV eller senare Euro-krav. Krav i upphandlingar som görs från och med 2020 Tunga fordon ska uppfylla Euroklass V eller senare Euro-krav. Tunga fordon som för sin uppgift på arbetsplatsen drivs med el, och använder förbränningsmotor för sin förflyttning/framdrift ska uppfylla Euro IV. Fordonets förbränningsmotor får i sådant fall ej användas under arbete eller för att framställa el. Krav på fordon för transport av geoteknisk utrustning Utöver fordon som klarar de generella kraven får även direktimporterade fordon från USA, som saknar Euroklass, specifikt användas för transport av geoteknisk utrustning. Dessa direktimporterade fordon får inte vara äldre än 12 år, tillverkningsåret oräknat. Kraven enligt ovan omfattar inte tunga tvåvägsfordon, tunga spårfordon och tankbilar för tankbeläggning. Skärpta krav i känsliga områden: Krav i upphandlingar som görs från och med Tunga fordon ska uppfylla Euroklass V eller senare Euro-krav. Krav i upphandlingar som görs från och med 2020 Tunga fordon ska uppfylla Euroklass VI eller senare Euro-krav. Tunga fordon som för sin uppgift på arbetsplatsen drivs med el, och använder förbränningsmotor för sin förflyttning/framdrift ska uppfylla Euro V. Fordonets förbränningsmotor får i sådant fall ej användas under arbete eller för att framställa el. Krav på fordon för transport av geoteknisk utrustning Utöver fordon som klarar de generella kraven får även direktimporterade fordon från USA, som saknar Euroklass, specifikt användas för transport av geoteknisk utrustning. Dessa direktimporterade fordon får inte vara äldre än 12 år, tillverkningsåret oräknat. Kraven enligt ovan omfattar inte tunga tvåvägsfordon, tunga spårfordon och tankbilar för tankbeläggning. Redovisningskrav Använda tunga fordon, som berörs av kraven, ska dokumenteras och vid anmodan kunna redovisas i en förteckning (fordonstyp, märke, modell, registreringsnummer och utsläppsklass (Euroklass)) enligt i ett av beställaren anvisat format. Avvikelse från kravet anses föreligga om: Fordon som inte uppfyller kontraktsvillkoret påträffas. Avsaknad av en dokumenterad redovisning enligt kravet. Arbetsmaskiner Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18(26)

83 Grundkrav Krav i upphandlingar som görs från och med Motorerna i arbetsmaskiner som omfattas av EU:s regelverk ska uppfylla kraven enligt Steg II eller senare Steg-krav. Motorerna i arbetsmaskiner som inte omfattas av EU:s regelverk får vara högst 10 år gamla. Krav i upphandlingar som görs från och med 2020 Arbetsmaskiner får inte vara äldre än 12 år, tillverkningsåret oräknat. Arbetsmaskiner vars motorer uppfyller kraven enligt Steg IV eller senare Steg-krav får användas även om ålderskravet inte är uppfyllt. Arbetsmaskiner som för sin uppgift drivs med el, och använder förbränningsmotor för sin förflyttning/framdrift får inte vara äldre än 16 år, tillverkningsåret oräknat. Arbetsmaskinens förbränningsmotor få i sådant fall ej användas under arbete eller för att framställa el. Krav på arbetsmaskiner som genomgått motorbyte eller uppgraderats Arbetsmaskiner där motorbyte eller uppgradering skett till följande utsläppsklasser får användas till och med angivet årtal. Motoreffekt Steg IIIA Steg IIIB Grundkrav Grundkrav P<8 kw P<19 kw P<37 kw P<56 kw P<75 kw P<130 kw P 560 kw P>560 kw - - Kraven enligt ovan omfattar inte tunga tvåvägsarbetsmaskiner, spårgående arbetsmaskiner, väghyvlar och arbetsmaskiner för tankbeläggning. Skärpta krav i känsliga områden: Krav i upphandlingar som görs från och med Motorerna i dieseldrivna arbetsmaskiner som omfattas av EU:s regelverk ska uppfylla kraven enligt Steg IIIA eller senare Steg-krav. Motorerna i bensindrivna arbetsmaskiner som omfattas av EU:s regelverk ska uppfylla kraven enligt Steg II eller senare Steg-krav. Motorerna (under 19 kw) i arbetsmaskiner som inte omfattas av EU:s regelverk får vara högst 6 år gamla. Krav i upphandlingar som görs från och med 2020 Arbetsmaskiner får inte vara äldre än 6 år, tillverkningsåret oräknat. Arbetsmaskiner vars motorer har en effekt under 19 kw får inte vara äldre än 9 år, tillverkningsåret oräknat. Arbetsmaskiner vars motorer uppfyller kraven enligt Steg IV eller senare Steg-krav för användas även om ålderskravet inte är uppfyllt. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19(26)

84 Arbetsmaskiner som för sin uppgift drivs med el, och använder förbränningsmotor för sin förflyttning/framdrift får inte vara äldre än 9 år, tillverkningsåret oräknat. Arbetsmaskinens förbränningsmotor få i sådant fall ej användas under arbete eller för att framställa el. Krav på arbetsmaskiner som genomgått motorbyte eller uppgraderats Arbetsmaskiner där motorbyte eller uppgradering skett till följande utsläppsklasser får användas till och med angivet årtal. Motoreffekt Steg IIIA Steg IIIB Grundkrav Grundkrav P<8 kw P<19 kw P<37 kw P<56 kw P<75 kw P<130 kw P 560 kw - - P>560 kw - - Kraven enligt ovan omfattar inte tvåvägsarbetsmaskiner och spårgående arbetsmaskiner. Redovisningskrav Använda arbetsmaskiner, som berörs av kraven, ska dokumenteras och vid anmodan kunna redovisas i en förteckning (Maskintyp, märke, modell, tillverkningsår, serie- eller typbeteckning, motoreffekt, utsläppsklass om tillämpligt (Stegklass)) enligt i ett av beställaren anvisat format. Särskilda redovisningskrav när arbetsmaskiner används som bytt motorer eller uppgraderats Vid motorbyte ska följande information anges, utöver den information som efterfrågas för arbetsmaskinen enligt ovan. - Typgodkännandenummer för motorn Vid uppgradering. - Typgodkännandeintyg enligt UNECE förordning 132 eller motsvarande godkännande från Transportstyrelsen - Intyg om att ovanstående uppgraderingsutrustning monterats på aktuell arbetsmaskin Avvikelse från kravet anses föreligga om: Arbetsmaskiner med motor som inte uppfyller kontraktsvillkoret påträffas. Avsaknad av en dokumenterad redovisning enligt kravet. Kemiska produkter Grundkrav Entreprenören ansvarar för att kemiska produkter uppfyller kraven nedan innan de används i entreprenaden. Entreprenören ska tillämpa miljöbalkens produktvalsprincip vid val och användning av Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20(26)

85 kemiska produkter: 1. Kemiska produkter ska i första hand klara Trafikverkets kriterier för grupp A. 2. Om det inte är möjligt att uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp A får kemiska produkter som klarar kriterierna för grupp B användas. Kemiska produkter som inte klarar kriterierna för grupp A ska uppfylla följande särskilda villkor före användning: - En dokumenterad produktvalsanalys och farobedömning ska göras innan produkten används. 3. Om det inte heller är möjligt att uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp B får kemiska produkter klassificerade i grupp C användas. Kemiska produkter som inte klarar kriterierna för grupp B ska uppfylla följande särskilda villkor före användning: - En dokumenterad produktvalsanalys, farobedömning samt riskanalys ska göras innan produkten används. Kemiska produkter får inte användas om de innehåller ämnen på Trafikverkets förbudslista i halter lika med eller över respektive ämnes egenskapskriterier, Grupp D. Trafikverkets kriterier för grupp A, B och C är harmoniserade med kriterier som används av bedömningssystemen i bygg- och anläggningsbranschen. Dessa bedömningssystem får i samråd med beställaren användas för att verifiera kemiska produkter enligt Trafikverkets kriterier. Översättningsnyckel för kriterierna finns i vägledningen. Skärpta krav i känsliga områden: Förutom grundkraven gäller att: Hydraulvätskor som används ska uppfylla miljöegenskapskraven i Svensk Standard SS Redovisningskrav Entreprenören ska hålla en förteckning och vid anmodan kunna redovisa de kemiska produkter som används, med namn, faroklass, mängd samt grupp enligt Trafikverkets kriterier enligt i ett av beställaren anvisat format. Detta gäller även genomförda produktvalsanalyser, farobedömningar och riskanalyser. Förteckning över inbyggda kemiska produkter ska ingå i projektets slutdokumentation. Avvikelse från kravet anses föreligga om: Kemiska produkter inte uppfyller angivna krav och kriterier påträffas. Entreprenören saknar en dokumenterad produktvalsanalys, farobedömning eller riskanalys när så krävs. Kemiska produkter används utan att särskilt tilldelade villkor uppfylls. Entreprenören saknar en dokumenterad förteckning över de kemiska produkter som används. Hydraulvätskor som används i känsliga områden inte uppfyller standardkravet. För entreprenader där Trafikverket är beställare gäller dessutom följande: Märkningspliktiga kemiska produkter som används i uppdraget ska granskas av Trafikverkets kemikaliegranskningsfunktion. Samtliga krav i Trafikverkets riktlinje och rutinbeskrivning TDOK 2010:310 och TDOK 2010:311 ska uppfyllas vid granskning och användning av kemiska produkter. Dokumenten och Trafikverkets kemikaliehanteringssystem, som ska användas för ansökan och granskning, finns på Trafikverkets webbplats: Använda kemiska produkter ska dokumenteras i en kemikalieförteckning. Kemikalieförteckningen ska uppfylla minimikraven i TDOK 2010:310. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21(26)

86 Material och varor Grundkrav Krav avseende innehåll av farliga ämnen Entreprenören ansvarar för att alla inbyggda material och varor uppfyller kraven nedan innan de används i entreprenaden. Entreprenören ska tillämpa miljöbalkens produktvalsprincip vid val och användning av material och varor: 1. Material och varor ska i första hand klara Trafikverkets kriterier för grupp A. 2. Om det inte är möjligt att uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp A får material och varor som klarar kriterierna för grupp B användas. 3. Om det inte heller är möjligt att klara Trafikverkets kriterier för grupp B får material och varor klassificerade i grupp C användas. Material och varor som inte klarar kriterierna för grupp B ska uppfylla följande särskilda villkor före användning: - En dokumenterad produktvalsanalys samt en riskanalys ska göras innan materialet eller varan används. Material och varor får inte användas om de innehåller ämnen på Trafikverkets förbudslista i halter lika med eller över respektive ämnes egenskapskriterier, Grupp D. Om entreprenören måste använda material och varor där det saknas tillgänglig information om vilka ämnen som ingår, grupp E, ska en dokumenterad produktvalsanalys göras innan materialet eller varan används. Trafikverkets kriterier för grupp A, B och C är harmoniserade med kriterier som används av bedömningssystemen i bygg- och anläggningsbranschen. Dessa bedömningssystem får i samråd med beställaren användas för att verifiera material och varor enligt Trafikverkets kriterier. Översättningsnyckel för kriterierna finns i vägledningen. Krav avseende klimatpåverkan Material som används i entreprenaden ska uppfylla nedan i tabell angivna krav på miljöprestanda och miljövarudeklaration. För Trafikverket gäller detta krav för projekt mindre än 50 mkr. För krav på investeringsprojekt större än eller lika med 50 mkr (för ytterligare information) se Trafikverkets riktlinje Klimatkrav i planläggning, byggskede, underhåll och på teknisk godkänt järnvägsmateriel, TDOK 2015:0480. Material Grundkrav från och med 2020 Armeringsstål vid tillverkning, (A1- A3) 1,2 Konstruktionsstål vid tillverkning, (A1-A3) 0,75 kg CO2/kg stål Krav på miljövarudeklaration typ III (EPD) för väg- och broräcken inklusive vajerräcken, pålar och spont sam rostfria konstruktionsstålprodukter Cement/Betong (A1- A3) 3,4 0,70 kg CO2/kg cement alternativt Entreprenören ska vid anmodan kunna redovisa certifierade miljövarudeklarationer typ III (EPD) för den anläggningsbetong som använts inom entreprenaden. Minskning av klimatpåverkan från betongen med 25% jämfört med utgångsvärde hela bevisbördan hos betongtillverkare/ entreprenör. Utgångsnivån för föreskriven betong ska utgå från Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 22(26)

87 exponeringsklass och hållfasthet, och den cementtyp som tillåts. 1. Enligt EN Rostfri och galvaniserad armering är undantagen där sådan armering krävs i konstruktionen. 3. Kustområden och områden som uttryckligen kräver betong framtagen för korrosiv miljö är undantagna från detta krav. 4. Kraven avser inte färdiga betongprodukter. Krav på dessa kan tillkomma. Redovisningskrav Entreprenören ska hålla en förteckning och vid anmodan kunna redovisa de material och varor som byggs in, med namn, mängd samt grupp enligt Trafikverkets kriterier enligt i ett av beställaren anvisat format. Detta gäller även genomförda produktvalsanalyser och riskanalyser. Förteckningen ska ingå i projektets slutdokumentation. Redovisningskrav klimat Entreprenören ska verifiera att kraven uppfylls genom att vid anmodan kunna redovisa fakturaunderlag tillgängligt tillsammans med Miljövarudeklaration typ III (EPD) för vald(a) material i slutdokumentationen. EPD:erna ska uppfylla EN Avvikelse från kravet anses föreligga om: Material och varor som inte uppfyller angivna krav och kriterier påträffas. Entreprenören saknar en dokumenterad produktvalsanalys eller riskanalys när så krävs. Material och varor används utan att särskilt tilldelade villkor uppfylls. Entreprenören saknar en dokumenterad förteckning över de material och varor som används. För entreprenader där Trafikverket är beställare gäller dessutom följande: Samtliga krav i Trafikverkets riktlinje TDOK 2012:22 ska uppfyllas vid användning av material och varor. Information om Trafikverkets krav samt mallar och checklistor för stöd i arbetet finns på Trafikverkets webbplats. Material och varor som projekteras eller byggs in i anläggningen ska dokumenteras i en materialförteckning. Materialförteckningen ska uppfylla minimikraven i TDOK 2012:22. Bilaga; definitioner Arbetsmaskiner Med arbetsmaskin avses en mobil maskin, en transportabel industriell utrustning eller ett mobilt fordon med eller utan karosseri som inte är avsett att användas för transporter på väg eller bana av personer eller gods och som drivs med hjälp av förbränningsmotor. Med fordon avses en anordning på hjul, band, medar eller liknande som är inrättad huvudsakligen för färd på marken och är avsedd för person- och godstransporter. Med arbetsmaskin avses bland annat de mobila maskiner som definieras i lag (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner. Avvikelse Ett icke uppfyllande av krav. Biodrivmedel Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 23(26)

88 Biodrivmedel är flytande drivmedel som framställts av förnybar råvara, till skillnad från fossila bränslen som är en ändlig, icke-förnybar råvara. EPD Environmental Product Declaration; miljövarudeklaration. Egenkontroll Egenkontroll är ett begrepp som innebär att en verksamhetsutövare själv ska kontrollera att verksamheten följer de regler och krav som styr verksamheten. Entreprenad Entreprenad är ett löfte att, till ett i förväg uppgjort pris mellan en beställare och en entreprenör, utföra ett arbete eller leverans inom en viss tid (ref. LOU). Se definition totalentreprenad resp. utförandeentreprenad nedan. Farobedömning En redogörelse av ett ämnes inneboende fara samt den exponering och risk som användningen kan medföra på den aktuella platsen. Riskreducerande åtgärder ska framgå av farobedömningen. Fordonsgas Fordonsgas kan vara en blandning av fossil och förnybar gas dvs naturgas och/eller biometan. Gemensamma miljökrav för entreprenader De gemensamma miljökraven är en gemensam överenskommelse mellan Trafikverket och Stockholm, Göteborgs och Malmö stad. Generella miljökrav Generella krav är krav som alltid ställs av beställaren oavsett projektstorlek och plats. Hållbarhetsbesked Ett intyg om att biodrivmedel och flytande biobränslen anses som hållbara och uppfyller de hållbarhetskriterier som anges i Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Inbyggda kemiska produkter, material och varor Inbyggda kemiska produkter, material och varor är sådana som byggs in i anläggningen för att permanent ingå i bruks- och användningsfasen av anläggningen. Kemiska produkter som förbrukas eller material och varor som används tillfälligt under byggskedet är inte inbyggda. Juridiskt miljöansvarig Utgör en del av organisationens verksamhetsansvar och styrs av arbetsordningar och delegeringar. Verksamhetsansvaret omfattar såväl planering, projektering, byggande, underhåll och drift av verksamheten. Verksamhetsutövare är den eller de juridiska (företag, organisation etc. eller fysiska (människa) personer som ansvarar för verksamheten eller del av sådan. Kemisk produkt Kemisk produkt är ett kemiskt ämne eller en beredning av kemiska ämnen som inte är en vara. Definition enligt Miljöbalken (1998:808) 14 kap 2. Känsligt område Ett känsligt område är ett område där miljökvalitetsnormerna (MKN) riskerar att överskridas, exempelvis halterna av de ämnen som regleras inom luftkvalitetsförordningen (2010:477), eller ett område som kräver särskilda försiktighetsåtgärder på grund av risk för förorening av känsliga naturmiljöer, som vattenförekomster av betydelse för vattenförsörjning eller känsliga våtmarker. När skärpta krav gäller för känsligt område anges detta i förfrågningsunderlaget. För entreprenader inom Göteborgs, Stockholms och Malmö stad är de geografiska kommungränserna definierade som känsligt område oavsett beställare. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 24(26)

89 Lätta fordon Lätta fordon är delvis ett begrepp för personbilar och lätta lastbilar (och lätta bussar). Lätta fordon är fordon som i trafikregistret är angivna som fordonskategori M1 och N1 samt har ett emissionsgodkännande enligt 715/2007 (i g/km). Totalvikten för Lätta fordon är normal sett under 3,5 ton. Material och varor En vara är ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion. Definition enligt Reach, kapitel 2. Material finns inte definierat i lagstiftningen. Med material avses bulkmaterial som varor kan byggas upp av, till exempel trä, stål och plast. Miljökontaktperson En eller flera personer utsedda av entreprenören för att kunna svara på beställarorganisationens frågor om miljöaspekter i aktuellt projekt. Miljöplan Handling som anger de särskilda miljöpåverkande åtgärderna inom områden som arbetsmetodik, val av byggmaterial, materialhantering, källsortering och omhändertagande av avfall för att säkerställa ett ökat skydd av miljön (Källa: AMA). Mål och handlingsplaner Mål och handlingsplaner är begrepp som kommer från standarder för ledningssystem (i detta fallet ISO 14001) och ett systematiskt miljöarbete där uppfyllelse av ställda mål och ständig förbättring är avhängigt en åtgärdsplan. Märkningspliktig kemisk produkt Märkningspliktig kemisk produkt är en produkt som har farosymbol och/eller riskfras (enligt KIFS 2005:7), alternativt ny CLP-märkning (enligt Förordning (EG) nr 1272/2008) med faropiktogram och/eller faroangivelse under avsnitt 2 eller 15 i säkerhetsdatabladet (i enlighet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006). Säkerhetsdatablad ska finnas för följande kemiska produkter: -Ämnen och blandningar som är klassificerade som farliga. Exempel är brandfarliga, oxiderande, explosiva, hälsofarliga eller miljöfarliga ämnen. -Blandningar som inte klassificeras som farliga men som innehåller minst 1 procent (0,2 procent för gaser) av ett hälso- eller miljöfarligt ämne. -Blandningar som inte klassificeras som farliga men som innehåller minst ett ämne som har ett gemenskapsgränsvärde för exponering på arbetsplatsen. -Ämnen som är långlivade, bioackumulerande och toxiska (PBT-ämnen) eller mycket långlivade och mycket bioackumulerade (vpvb) enligt de kriterier som anges i bilaga XIII eller finns på kandidatförteckningen. Se Reach-förordningen (EG) nr 1907/2006, artikel 31 för mer information om krav på säkerhetsdatablad för sådana ämnen. Det finns vissa undantag för krav på säkerhetsdatablad, bland annat för läkemedel och kosmetiska produkter avsedda för slutanvändaren. Varor, som till exempel möbler eller kläder, omfattas inte heller av krav på säkerhetsdatablad. (Källa: KEMI) Objektspecifika miljökrav Ett miljökrav som har med platsen och det som ska anläggas att göra. Produktvalsanalys En redogörelse och praktisk tillämpning av produktvalsprincipen enligt Hänsynsreglerna i Miljöbalken kap. 2. Reduktionsplikt Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 25(26)

90 Reduktionsplikt innebär att drivmedelsleverantörer ska se till att den bensin och diesel som de säljer bidrar en viss minskning av klimatpåverkan. Riskanalys En utökad farobedömning avseende exponering, risk och riskreducerande åtgärder. Storstadsregion Storstäder och storstadsnära kommuner (se ingående kommuner till resp. storstad i länk nedan). En storstadsregion innebär kommuner med minst invånare i den största tätorten tillsammans med kringliggande kommuner där minst 40 % av befolkningen pendlar till arbete i en storstad eller storstadsnära kommun. I Sverige räknas Stockholm, Göteborg och Malmö som storstadsregioner. Källa: SKL, kommungruppsindelning För Trafikverkets upphandlingar ska den geografiska omfattningen tydligt framgå. Systematiskt arbetssätt I ett systematiskt arbetssätt är processer och rutiner identifierade, beskrivna och fastställda. Detta innebär att rutiner beskriver bestämda tillvägagångssätt för att aktiviteter ska utföras och hur ansvaret är fördelat i verksamheten. Ett systematiskt arbetssätt är integrerat i organisationen och genomsyrar arbetet med t.ex. planering, budgetering, riskhantering och uppföljning. Systematiskt miljöarbete Ett systematiskt miljöarbete är ett begrepp som kommer från standarder för ledningssystem (i detta fallet ISO 14001) och betyder ett strukturerat arbete över tid dvs undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att miljökrav efterlevs, negativ miljöpåverkan förebyggs och miljöprestanda uppnås. Totalentreprenad En totalentreprenad karaktäriseras av att beställaren upphandlar en entreprenör som själv utför, eller låter för egen räkning utföra, projekteringen samt byggandet. Tunga fordon Tunga fordon är delvis ett begrepp för tunga lastbilar och tunga bussar. Tunga fordon är fordon som i trafikregistret är angivna som fordonskategori M1, M2, M3, N1, N2 och N3 samt har ett emissionsgodkännande enligt 595/2009 (i g/kwh). Totalvikten för Tunga fordon är normal sett över 3,5 ton. Utförandeentreprenad En utförandeentreprenad karaktäriseras av att beställaren utfört projekteringen (tar fram bygghandlingar såsom ritningar och beskrivningar) och därefter upphandlar en entreprenör som åtar sig att utföra arbetet som framgår av handlingarna. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 26(26)

91 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Dnr 0333/18 Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Handling 2018 nr 35. Yrkanden David Lega (KD), Axel Darvik (L), Mariya Voyvodova (S) och Martin Wannholt (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Anna Sibinska (MP), Daniel Bernmar (V) och Louise Thörnqvist (FI) yrkar att ärendet ska återremitteras till kommunstyrelsen i enlighet med yrkandet från MP och V i kommunstyrelsen. Propositionsordning Ordföranden ställer propositioner på dels ärendets återremiss och dels ärendets avgörande idag och finner att kommunfullmäktige beslutat avgöra ärendet vid dagens sammanträde. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja för ärendets avgörande idag. Nej för ärendets återremiss. Omröstningen utfaller med 61 Ja mot 20 Nej. Hur var och en röstar framgår av bilaga 8. Kommunfullmäktige beslutar härefter att bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: 1. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Styrelsen för Göteborg & Co AB får i uppdrag att initiera och leda arbetet med att utarbeta handlingsplaner utifrån programmet, i nära samverkan med berörda nämnder och styrelser. 3. Styrelsen för Göteborg & Co AB får i uppdrag att en gång per mandatperiod utvärdera programmet, och vid behov föreslå kommunfullmäktige anpassningar eller förändringar. Första utvärderingen ska genomföras senast årsskiftet Uppdraget till styrelsen för Göteborg & Co AB, enligt ägardirektiv för Göteborg & Co kommunintressent AB (fusionerat) fastställt av kommunfullmäktige , 5, att utarbeta förslag om stadens mål för besöksnäringen inom turism, kultur, evenemang samt möten/kongress/konferenser, förklaras fullgjort. 1(5)

92 Expedieras Stadens nämnder och bolag Styrande dokument Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Lena Malm Justerare Ingrid Andréae Justerare Mattias Tykesson Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 2(5)

93 Ärende: 27 BILAGA 8 Ärendemening: Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Ja: 61 Nej: 20 Avstår: 0 Frånvarande: 0 Ledamot Parti Plats Funktion Resultat Aslan Akbas S 27 Ledamot Ja Bo Anderssen L 39 Ledamot Ja Ingrid Andreae S 28 Ledamot Ja Mats Arnsmar S 9 Ledamot Ja Jonas Attenius S 11 Ersättare Ja Kristina Bergman Alme L 15 Ledamot Ja Gunvor Bergquist V 54 Ersättare Nej Marie-Louise Bergström VV 69 Ledamot Ja Daniel Bernmar V 55 Ledamot Nej Maria Berntsson KD 58 Ledamot Ja Åke Björk M 45 Ersättare Ja Lisbeth Boëthius M 17 Ledamot Ja Sofi Bringsoniou S 26 Ledamot Ja Mats Brodefors M 44 Ledamot Ja Jenny Broman V 63 Ledamot Nej Cecilia Dalman Eek S 12 Ledamot Ja Axel Darvik L 37 Ledamot Ja Mohamud Dayib MP 52 Ledamot Nej Cristian Delgado S 30 Ersättare Ja Johanna Eliasson V 66 Ersättare Nej Håkan Eriksson V 61 Ledamot Nej Mats Eriksson SD 80 Ersättare Ja Ann Catrine Fogelgren L 14 Ledamot Ja Jörgen Fogelklou SD 78 Ledamot Ja Eva-Lena Fransson S 10 Ersättare Ja Matilda Granberg Stålbert KD 57 Ersättare Ja Birgitta Gunér M 59 Ledamot Ja Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 3(5)

94 Håkan Hallengren S 24 Ersättare Ja Robert Hammarstrand S 25 Ledamot Ja Lars Hansson SD 76 Ledamot Ja Åsa Hartzell M 49 Ledamot Ja Christina Hjort Bröndt M 40 Ledamot Ja Christer Holmgren M 48 Ledamot Ja Saida Hussein S 29 Ledamot Ja Rustan Hälleby M 41 Ledamot Ja Marie-Louise Hänel Sandström M 18 Ledamot Ja Eva Jansson M 20 Ersättare Ja Claes Johansson M 46 Ledamot Ja Marina Johansson S 5 Ledamot Ja Axel Josefson M 47 Ledamot Ja Ulf Kamne MP 36 Ledamot Nej Ann Karlsson V 65 Ledamot Nej Piotr Kiszkiel L 4 Ledamot Ja David Lega KD 56 Ledamot Ja Staffan Levinsson SD 77 Ledamot Ja Sara Lindalen V 64 Ersättare Nej Ronnie Ljungh MP 51 Ledamot Nej Emilie Lotterberg M 42 Ledamot Ja Hampus Magnusson M 19 Ledamot Ja Lena Malm S 1 Ordförande Ja Bobbo Malmström V 62 Ledamot Nej Pär-Ola Mannefred M 16 Ledamot Ja Ali Moeeni S 22 Ledamot Ja Tomas Nilsson M 60 Ledamot Ja Olle Noord VV 71 Ersättare Ja Johan Nyhus S 6 Ledamot Ja Helene Odenjung L 13 Ledamot Ja Ann-Marie Palm S 32 Ledamot Ja Kristina Palmgren L 38 Ledamot Ja Theo Papaioannou VV 67 Ledamot Ja Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 4(5)

95 Catarina Pettersson VV 68 Ledamot Ja Karin Pleijel MP 35 Ledamot Nej Jonas Ransgård M 21 Ledamot Ja Elisabet Rothenberg M 3 2:e v Ordf Ja Reger Shafik S 23 Ledamot Ja Anna Sibinska MP 53 Ledamot Nej Marcus Silverbåge SD 81 Ersättare Ja Stina Svensson FI 75 Ledamot Nej Özgür Tasbas MP 50 Ledamot Nej Eva Ternegren MP 34 Ledamot Nej Louise Thörnqvist FI 73 Ersättare Nej Gudrun Tiberg FI 74 Ledamot Nej Björn Tidland SD 79 Ledamot Ja Derya Tumayer MP 33 Ersättare Nej Mattias Tykesson M 43 Ledamot Ja Åse-Lill Törnqvist MP 2 1:e v Ordf Nej Mariya Voyvodova S 7 Ledamot Ja Martin Wannholt M 72 Ledamot Ja Camilla Widman S 8 Ersättare Ja Roshan Yigit S 31 Ledamot Ja Anders Åkvist VV 70 Ledamot Ja Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 5(5)

96 Handling 2018 nr 35 Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 9 januari 2018 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Styrelsen för Göteborg & Co AB får i uppdrag att initiera och leda arbetet med att utarbeta handlingsplaner utifrån programmet, i nära samverkan med berörda nämnder och styrelser. 3. Styrelsen för Göteborg & Co AB får i uppdrag att en gång per mandatperiod utvärdera programmet, och vid behov föreslå kommunfullmäktige anpassningar eller förändringar. Första utvärderingen ska genomföras senast årsskiftet Uppdraget till styrelsen för Göteborg & Co AB, enligt ägardirektiv för Göteborg & Co kommunintressent AB (fusionerat) fastställt av kommunfullmäktige , 5, att utarbeta förslag om stadens mål för besöksnäringen inom turism, kultur, evenemang samt möten/kongress/konferenser, förklaras fullgjort. Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: ---- Karin Pleijel (MP) och Daniel Bernmar (V) yrkade i första hand återremiss i enlighet med yrkandet från MP och V i Göteborgs Stadshus AB och i andra hand avslag på stadsledningskontorets förslag. Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag. Kommunstyrelsen beslutade först, utan omröstning, att avgöra ärendet vid dagens sammanträde och därefter att bifalla ordföranden Ann-Sofie Hermanssons yrkande. Karin Pleijel (MP) reserverade sig mot beslutet. Göteborg den 31 januari 2018 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Lina Isaksson 1(1)

97 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0333/18 Stadsutveckling Lars Ekberg Telefon E-post: Förslag till program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Styrelsen för Göteborg & Co AB får i uppdrag att initiera och leda arbetet med att utarbeta handlingsplaner utifrån programmet, i nära samverkan med berörda nämnder och styrelser. 3. Styrelsen för Göteborg & Co AB får i uppdrag att en gång per mandatperiod utvärdera programmet, och vid behov föreslå kommunfullmäktige anpassningar eller förändringar. Första utvärderingen ska genomföras senast årsskiftet Uppdraget till styrelsen för Göteborg & Co AB, enligt ägardirektiv för Göteborg & Co kommunintressent AB (fusionerat) fastställt av kommunfullmäktige , 5, att utarbeta förslag om stadens mål för besöksnäringen inom turism, kultur, evenemang samt möten/kongress/konferenser, förklaras fullgjort. Sammanfattning Med anledning av vad som angavs i det tidigare ägardirektivet för Göteborg & Co kommunintressent AB (nu fusionerat och namnändrat till Göteborg & Co AB) har styrelsen utarbetat ett förslag till program för besöksnäringen, Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 (se bilaga 2). Styrelsen för bolaget föreslår att kommunfullmäktige antar programmet och ger styrelsen i uppdrag att initiera och leda arbetet med att utarbeta handlingsplaner utifrån programmet. Programmet bygger på en vision och en målbild utformad tillsammans med näringen. För att nå dessa, och även kommunfullmäktiges mål att göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka, har fem strategier för staden utformats. Styrelsen i Göteborgs Stadshus AB har yttrat sig över programmet. Med hänsyn till den mycket ambitiösa målbilden och de många utredningar och aktiviteter som pågår i staden som berör besöksnäringen, anser styrelsen att en första utvärdering bör ske senast vid årsskiftet 2019/2020. I övrigt tillstyrker styrelsen förslaget till program med de ambitioner och strategier som föreslås. Stadsledningskontoret har ingen avvikande uppfattning i frågan och ställer sig därför bakom de förslag till beslut som styrelsen för Göteborgs Stadshus AB lägger fram. 1(5)

98 Ekonomiska konsekvenser På samhällsekonomisk nivå innebär Destination Göteborgs målbild, enligt styrelsen för Göteborg & Co AB, att turismomsättningen under perioden beräknas öka från 24 miljarder till 40 miljarder och innebära ca nya arbetstillfällen (8 500 helårsanställda). Programmet pekar på ett behov att ta fram finansieringsmodeller för stora evenemang samt investeringar i anläggningar. Beslut om detta program innebär inte att staden tar ställning till denna typ av finansiering då det måste ske i särskild ordning. Barnperspektivet En stor del av infrastrukturen och utbudet inom besöksnäringen är riktat till barn. Mycket av de investeringar som görs idag inom besöksnäringen, kommer dessutom att komma framtida generationer till del, både i form av möjligheten till egna upplevelser och i form av ökad attraktivitet för besökare, både barn och vuxna. Jämställdhetsperspektivet Besöksnäringen innefattar många olika delar och hur jämställdhetsperspektivet beaktas och tillämpas ser olika ut inom olika områden. Staden och övriga aktörer inom besöksnäringen kan, i de fall man äger frågan, utveckla metoder och fatta beslut som främjar jämställdhet liksom att föregå med goda exempel utifrån normer och värderingar inom jämställdhetsområdet. Målsättningen bör vara att de upplevelser och aktiviteter som näringen ansvarar för, upplevs som tillgängliga för alla, oavsett kön. Mångfaldsperspektivet En destination som tillåter och ger utrymme för mångfald blir också en attraktiv destination. Mångfald bidrar till en kreativ och tillåtande miljö som verkar välkomnande för såväl besökare som kommuninvånare. Men mångfald kan också innebära utmaningar som, om de inte hanteras, kan skapa motsättningar och klyftor i ett samhälle. Besöksnäringen kan här spela en viktig roll t.ex. genom dess möjlighet att tillhandahålla arbetstillfällen för grupper som riskerar att hamna utanför samhället men också genom att överbrygga hinder, skapa mötesplatser och gemensamma upplevelser. Miljöperspektivet Den uppsatta målbilden för besöksnäringen är ambitiös och kommer generellt att innebära en positiv utveckling för regionen. Men målbilden bidrar också till ökade påfrestningar på både miljö och på klimat. Det finns utmaningar i relationen mellan stadens övergripande miljökvalitetsmål och målbilden om ökad tillväxt inom besöksnäringen. Det är områdena klimat, naturmiljö, avfall och buller som främst bedöms att beröras av ökad turism. För att nå den satta målbilden är tillgänglighet till destinationen en förutsättning. En del av denna tillgänglighet innebär att antalet flyglinjer behöver breddas. Trots att flygbranschen arbetar kontinuerligt för att ta fram teknik för miljövänligare flyg, sker denna utveckling i något långsammare takt än efterfrågan på flygresor. Göteborg kan inte ensamt ändra på flygets förutsättningar eller de globala reseströmmarna men kan lyfta fram hållbara transportalternativ där det är möjligt och verka för ett hållbart transportsystem såväl lokalt som nationellt. I det fortsatt arbetet med konkreta handlingsplaner för samtliga strategier kommer konsekvenser och åtgärder ytterligare värderas. Omvärldsperspektivet Göteborg har varit en föregångare inom destinationsutveckling och har en bättre marknadsposition än vad man kan förvänta av en andra-stad i norra Europa. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(5)

99 Programmet syftar till att utveckla den positionen ytterligare. En viktig del under arbetet med formuleringen av målbild och programmet har handlat om att identifiera vilka trender och tendenser i omvärlden som påverkar utvecklingen av besöksnäringen kommande år. Bilaga 1 Bilaga 2 Göteborgs Stadshus AB:s handlingar Förslag till Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(5)

100 Ärendet Göteborg & Co AB har utarbetat ett förslag till program för besöksnäringen, Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 (se bilaga 2). Styrelsen för bolaget föreslår att kommunfullmäktige antar programmet och ger styrelsen i uppdrag att initiera och leda arbetet med att utarbeta handlingsplaner utifrån programmet. Ett sådant arbete föreslås ske i nära samverkan med berörda nämnder och styrelser. Styrelsen för Göteborgs Stadshus AB har yttrat sig över programmet (se bilaga 1) och tillstyrker förslaget. Bakgrund Kommunfullmäktige fastställde , 22, nytt ägardirektiv för Göteborg & Co AB (tidigare Göteborg & Co Träffpunkt AB). I det tidigare ägardirektivet för bolaget (då med namnet Göteborg & Co kommunintressent AB), fastställt av kommunfullmäktige , 5, angavs bland annat: Moderbolaget ska utarbeta ett förslag om stadens mål för besöksnäringen inom turism, kultur, evenemang samt möten/kongresser/konferenser. Målet ska fastställas av kommunfullmäktige. Tillsammans med näringen har Göteborg & Co AB, i tidigare och gällande affärsplaner formulerat en vision för Destinationen Göteborg; Göteborg ska vara ett förstahandsval bland storstäderna i Europa genom att vara en av Europas mänskligaste och mest attraktiva storstadsregioner att leva och verka i, samt att besöka. Inför programarbetet har bolaget genomfört en dialogprocess med intressenterna från besöksnäringen vilket har resulterat i en gemensam målbild enligt följande: 2030 har turismen till Destinationen Göteborg fördubblats. Kort sammanfattning av programmet Förslaget till program från Göteborg & Co AB tar sin utgångspunkt i målbilden, men också i visionen. Inför förslaget om strategier för staden har, förutom beaktande av kommunfullmäktiges mål att göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka, också ett antal ambitioner från stadens sida formulerats: 1. Besöksnäringen utgör en viktig och växande näring, väsentlig för stadens tillväxt, och kommer att ha stor betydelse för det framtida samhällsbygget med att utveckla ett jämlikt Göteborg. 2. Göteborgs Stad ska verka på nationell nivå för att skapa bästa förutsättningar för besöksnäringens utveckling. 3. Göteborgs Stad har ambitionen att utveckla och vårda Göteborgs återkommande, ofta årliga, evenemang samt att stå värd för, för Göteborg lämpliga, evenemang och möten med stort internationellt genomslag med jämna mellanrum. I programmet föreslås fem strategier för Göteborgs Stad när det gäller att verka för visionens och målbildens förverkligande. 1. Göteborgs Stad ska verka för att säkerställa investeringar i de verksamheter som utgör motorer för besöksnäringens utveckling. 2. Göteborgs Stad ska utarbeta långsiktigt hållbara finansieringslösningar för åtgärder som syftar till att utveckla destinationen och staden. 3. Göteborgs Stad ska utveckla samverkansformerna för hållbar destinationsutveckling mellan såväl stadens olika delar som med näringsliv och akademi. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(5)

101 4. Göteborgs Stad ska i stadsplaneringen beakta besöksnäringens behov. 5. Göteborgs Stad ska aktivt verka för ett gynnsamt näringslivsklimat och en tryggad kompetensförsörjning. För att följa upp målbilden, som är utgångspunkt för programmet, anges ett antal såväl kvantitativa som kvalitativa indikatorer och effekter som kommer att mätas. Styrelsen för Göteborg & Co AB föreslår i programmet att uppföljningen sker med olika intervall. De kvantitativa målen följs upp årligen medan de kvalitativa målen följs upp i den stora attitydundersökning som görs var tredje år. Stadsledningskontorets bedömning och förslag I yttrandet från styrelsen i Göteborgs Stadshus AB anges bl a: Stadshus ser det ambitiösa arbete som Göteborg & Co har genomfört tillsammans med förvaltningar och bolag inom Staden samt övriga intressenter inom näringen. Hemställan är väl underbyggd och ett gediget analysarbete genomfört. Göteborg & Co har även på ett genomarbetat sätt hanterat de remissvar som givits under processen och använt dessa för att ytterligare utveckla och förädla förslaget till program. Med hänsyn till den mycket ambitiösa målbilden och de många utredningar och aktiviteter som pågår i staden som berör besöksnäringen anser dock styrelsen i Göteborgs Stadshus AB en första utvärdering bör ske senast vid årsskiftet 2019/2020. I övrigt tillstyrker styrelsen förslaget till program med de ambitioner och strategier som föreslås. Stadsledningskontoret ställer sig bakom förslaget till program, med den komplettering beträffande uppföljning som styrelsen för Göteborgs Stadshus AB redovisar. Stadsledningskontoret vill också kommentera en av strategierna i programmet; att stadsplaneringen ska beakta besöksnäringens behov. Stadens tillväxt, som just nu är mycket stark, innebär stora anspråk på ytor för bostäder, utbildning, samhällsservice, verksamheter och infrastruktur, vilket kommer att kräva en prioritering av hur staden använder marktillgångar i olika sammanhang. Som flera remissinstanser har kommenterat så behöver besöksnäringen kunna redovisa de behov som finns under kommande år, som ett underlag i stadsplaneringen. Stadsledningskontoret Lars Ekberg Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(5)

102

103

104

105 Bilaga F Styrelsen Bilaga K Styrelsen Diarienummer: 0067/17 Handläggare: Peter Berggren Tel: E-post: peter.berggren@gshab.goteborg.se Yttrande över Göteborgs & Co AB:s hemställan till kommunfullmäktige att anta Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Förslag till beslut i styrelsen för Göteborgs Stadshus AB 1. Tillstyrka hemställan från Göteborgs & Co AB att kommunfullmäktige fastställer Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till Tillstyrka att kommunfullmäktige ger Göteborg & Co AB i uppdrag att initiera och leda arbetet med att utarbeta handlingsplaner utifrån programmet, i nära samverkan med berörda nämnder och styrelser 3. Tillstyrka att kommunfullmäktige ger styrelsen för Göteborg & Co AB i uppdrag att en gång per mandatperiod utvärdera programmet, och vid behov föreslå kommunfullmäktige anpassningar eller förändringar. Första utvärderingen bör genomföras senast årsskiftet , med hänsyn till analys av tillväxtutfall mot mål, pågående strategiska utredningar samt omvärldens påverkan. 4. Anteckna förslaget till program från Göteborg & Co AB i enlighet med beslutad handlingsplan Överlämna ärendet till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Ärende Vid uppstarten av klustret för Turism, Kultur och Evenemang, under 2014/15, identifierades ett behov av att utarbeta en långsiktig målbild för besöksnäringen i Göteborg. För att förtydliga ansvaret för detta beslutades det i dåvarande ägardirektiv för moderbolaget i klustret, och förstärktes ytterligare i det uppdaterade förslaget till ägardirektiv för Göteborg & Co, att ett förslag skulle utarbetas. Detta förstärktes ytterligare i den handlingsplan som beslutades efter ägardialogen mellan Stadshus och Göteborg & Co Arbetet är nu genomfört och Göteborg & Co hemställer nu ett förslag till Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till Förslaget föreslås fastställas av kommunfullmäktige. Göteborgs Stadshus AB

106 Bilaga F Styrelsen Bilaga K Styrelsen Tillsammans med näringen har Göteborg & Co formulerat en vision för Destinationen Göteborg. Göteborg ska vara ett förstahandsval bland storstäderna i Europa genom att vara en av Europasmänskligaste och mest attraktiva storstadsregioner att leva och verka i, samt att besöka. Inför programarbetet har bolaget genomfört en dialogprocess med intressenterna från besöksnäringen vilket har resulterat i en gemensam målbild enligt följande: 2030 har turismen till Destinationen Göteborg fördubblats. Det program som föreslås tar sin utgångspunkt i både målbilden och visionen. Inför förslaget om strategier för staden har ett antal ambitioner formulerats: 1. Besöksnäringen utgör en viktig och växande näring, väsentlig för stadens tillväxt, och kommer att ha stor betydelse för det framtida samhällsbygget med att utveckla ett jämlikt Göteborg. 2. Göteborgs Stad ska verka på nationell nivå för att skapa bästa förutsättningar för besöksnäringens utveckling. 3. Göteborgs Stad har ambitionen att utveckla och vårda Göteborgs återkommande, ofta årliga, evenemang samt att stå värd för, för Göteborg lämpliga, evenemang och möten med stort internationellt genomslag med jämna mellanrum. I programmet föreslås fem strategier för Göteborgs Stad: 1. Göteborgs Stad ska verka för att säkerställa investeringar i de verksamheter som utgör motorer för besöksnäringens utveckling 2. Göteborgs Stad ska utarbeta långsiktigt hållbara finansieringslösningar för åtgärder som syftar till att utveckla destinationen och staden 3. Göteborgs Stad ska utveckla samverkansformerna för hållbar destinationsutveckling mellan såväl stadens olika delar som med näringsliv och akademi 4. Göteborgs Stad ska i stadsplaneringen beakta besöksnäringens behov 5. Göteborgs Stad ska aktivt verka för ett gynnsamt näringslivsklimat och en tryggad kompetensförsörjning. Stadshus ser det ambitiösa arbete som Göteborg & Co har genomfört tillsammans med förvaltningar och bolag inom Staden samt övriga intressenter inom näringen och stödjer både den ambition som uttrycks i förslaget till program, samt de ambitioner och strategier som föreslås. Dock ses ett behov av att genomföra en första utvärdering och eventuell revidering senast årsskiftet , detta baserat på följande övergripande orsaker: - Målbilden kring 2030 är mycket ambitiös, i jämförelse med andra aktörers bedömningar om framtida tillväxt utmanande. Det finns en risk att målen kommer att vara svåra att nå. - Det pågår flera strategiska utredningar kring besöksnäringen i Göteborg, som kan ha stor påverkan på möjligheten att leverera på målbild och strategier. Dessa förväntas vara färdiga under 2018, och bör beaktas vid en utvärdering av programmet - Omvärldens kort- och långsiktiga påverkan samt preliminära slutsatser på handlingsplanernas påverkan på programmets måluppfyllnad Göteborgs Stadshus AB

107 Bilaga F Styrelsen Bilaga K Styrelsen Ekonomiska konsekvenser På samhällsekonomisk nivå innebär Destination Göteborgs målbild att turismomsättningen under perioden beräknas öka från 24 miljarder till 40 miljarder och innebära ca nya arbetstillfällen (8 500 helårsanställda). Eventuella kostnadsökningar, samt framtida investeringsbehov kommer att tydligt beskrivas i kommande förslag till handlingsplaner. Olika perspektiv Göteborg & Co har genomfört mycket goda analyser kring barnperspektivet, jämställdhetsperspektivet, mångfaldsperspektivet, miljöperspektivet respektive omvärldsperspektivet. Stadshus har ingen annan bedömning kring dessa än de Göteborg & Co framställer i hemställan. Göteborgs Stadshus yttrande Stadshus ser det ambitiösa arbete som Göteborg & Co har genomfört tillsammans med förvaltningar och bolag inom Staden samt övriga intressenter inom näringen. Hemställan är väl underbyggd och ett gediget analysarbete genomfört. Göteborg & Co har även på ett genomarbetat sätt hanterat de remissvar som givits under processen och använt dessa för att ytterligare utveckla och förädla förslaget till program. Baserat på detta stödjer Stadshus både den ambition som uttrycks i förslaget till program, samt de ambitioner och strategier som föreslås. Dock ses ett behov av att genomföra en första utvärdering och eventuell revidering senast årsskiftet , detta baserat på följande övergripande orsaker: - Målbilden kring 2030 är mycket ambitiös, i jämförelse med andra aktörers bedömningar om framtida tillväxt utmanande. Det finns en risk att målen kommer att vara svåra att nå. o För att uppnå ambitionen kring gästnätter från 2015 till 2030 krävs en årlig tillväxt på 4.5%, med en årlig tillväxt av internationella gästnätter på 6.8% o I jämförelse med andra aktörer är detta högt, till exempel: WTTC (World Travel & Tourism Council) beräknar Sveriges tillväxt av internationella gästnätter till 3.3% per år till 2027 UNWTO (FNs turistorganisation) beräknar Sveriges tillväxt av internationella gästnätter till 1.8% per år till 2030 Londons strategiska plan beräknar sin egen tillväxt till 2.9% per år till 2025, med en ökning av internationella på 3.4% per år - Det pågår flera strategiska utredningar kring besöksnäringen i Göteborg, som kan ha stor påverkan på möjligheten att leverera på målbild och strategier. Dessa förväntas vara färdiga under 2018, de mest väsentliga är: Göteborgs Stadshus AB

108 Bilaga F Styrelsen Bilaga K Styrelsen o o o Arenautredningen Beroende av beslut kring framtida investeringar i evenemangsområdet samt dess strategiska och verksamhetsmässiga konsekvenser Genomlysning av EM i Ridsport Extern genomlysning, analys samt förslag till konsekvenser förväntas vara genomfört första halvåret 2018 Beslut av Konkurrensverket kring finansieringsmodeller för destinationsutveckling För närvarande överklagat av Göteborgs Stad - Omvärldens kort- och långsiktiga påverkan samt preliminära slutsatser på handlingsplanernas påverkan på programmets måluppfyllnad Expedieras 1. Kommunstyrelsen 2. Göteborg & Co AB Bilaga 1. Hemställan till kommunfullmäktige om Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Göteborgs Stadshus AB

109

110

111 Bilaga 5 Sida 1 Tjänsteutlåtande Styrelsen Diarienummer: 0113/17 Handläggare: Camilla Nyman Tel: E-post: camilla.nyman@goteborg.com Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till Förslag till beslut i styrelsen för Göteborg & Co Träffpunkt AB Styrelsen föreslås besluta: Styrelsen för Göteborg & Co Träffpunkt AB (Göteborg & Co) hemställer till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att besluta enligt följande: 1. Kommunfullmäktige antar Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 i enlighet med bilaga 1 till tjänstutlåtandet. 2. Kommunfullmäktige ger styrelsen för Göteborg & Co i uppdrag att initiera och leda arbetet med att utarbeta handlingsplaner utifrån programmet i nära samverkan med berörda nämnder och styrelser. 3. Kommunfullmäktige ger styrelsen för Göteborg & Co i uppdrag att en gång per mandatperiod utvärdera Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 och vid behov föreslå kommunfullmäktige anpassningar eller förändringar. 4. Kommunfullmäktige förklarar uppdraget till styrelsen för Göteborg & Co, enligt ägardirektiv för Göteborg & Co kommunintressent AB (fusionerat), att utarbeta förslag om stadens mål för besöksnäringen inom turism, kultur, evenemang samt möten/kongress/konferenser, som fullgjort. Sammanfattning Med anledning av vad som anges i ägardirektivet för Göteborg & Co Kommunintressent AB (fusionerat) redovisas i bilaga 1 till detta tjänsteutlåtande ett förslag till Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till Förslaget föreslås föreläggas kommunfullmäktige för beslut. Tillsammans med näringen, har Göteborg & Co i tidigare och gällande affärsplaner formulerat en vision för Destinationen Göteborg. Göteborg ska vara ett förstahandsval bland storstäderna i Europa genom att vara: En av Europas mänskligaste och mest attraktiva storstadsregioner att leva och verka i, samt att besöka.

112 Bilaga 8 Sida 2 Tjänsteutlåtande Styrelsen Inför programarbetet har bolaget genomfört en dialogprocess med intressenterna från besöksnäringen vilket har resulterat i en gemensam målbild enligt följande: 2030 har turismen till Destinationen Göteborg fördubblats. För att följa upp målbilden kommer ett antal kvantitativa indikatorer och effekter att mätas. För att också få en kvalitativ dimension till målbilden kopplas ett antal indikatorer till följande formulering: I en skandinavisk jämförelse ska Destination Göteborg uppfattas som mer attraktiv än övriga storstäder att bo i och att besöka. Det förslag till program som redovisas i bilaga 1 tar sin utgångspunkt i målbilden, men också i visionen. Göteborgs Stads och respektive övriga intressenter utformar således nu strategier för hur den egna verksamheten kan bidra till förvekligandet av målbilden. Inför förslaget om strategier för staden har, förutom beaktande av kommunfullmäktiges prioriterade mål att göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka, ett antal ambitioner från stadens sida formulerats: 1. Besöksnäringen utgör en viktig och växande näring, väsentlig för stadens tillväxt, och kommer att ha stor betydelse för det framtida samhällsbygget med att utveckla ett jämlikt Göteborg. 2. Göteborgs Stad ska verka på nationell nivå för att skapa bästa förutsättningar för besöksnäringens utveckling. 3. Göteborgs Stad har ambitionen att utveckla och vårda Göteborgs återkommande, ofta årliga, evenemang samt att stå värd för, för Göteborg lämpliga, evenemang och möten med stort internationellt genomslag med jämna mellanrum. I programmet föreslås fem strategier för Göteborgs Stad när det gäller att verka för visionens och målbildens förverkligande. 1. Göteborgs Stad ska verka för att säkerställa investeringar i de verksamheter som utgör motorer för besöksnäringens utveckling. 2. Göteborgs Stad ska utarbeta långsiktigt hållbara finansieringslösningar för åtgärder som syftar till att utveckla destinationen och staden. 3. Göteborgs Stad ska utveckla samverkansformerna för hållbar destinationsutveckling mellan såväl stadens olika delar som med näringsliv och akademi. 4. Göteborgs Stad ska i stadsplaneringen beakta besöksnäringens behov. 5. Göteborgs Stad ska aktivt verka för ett gynnsamt näringslivsklimat och en tryggad kompetensförsörjning.

113 Bilaga 8 Sida 3 Tjänsteutlåtande Styrelsen Ekonomiska konsekvenser På samhällsekonomisk nivå innebär Destination Göteborgs målbild att turismomsättningen under perioden beräknas öka från 24 miljarder till 40 miljarder och innebära ca nya arbetstillfällen (8 500 helårsanställda). Det som ur ett destinationsutvecklingsperspektiv förväntas innebära kostnadsökningar jämfört dagens nivåer är två områden; digitalisering samt rättighetskostnader för möten och evenemang. Kostnaden för ökad digitalisering kan delvis mötas av nuvarande kostnader för trycksaksproduktion, traditionell annonsering m.m. Potentiella investeringar i evenemang och möten ska noggrant värderas utifrån stadens övergripande mål och särskild strävan ska vara att leverera långsiktiga effekter. Målbilden kräver anläggningsinvesteringar för ny- och vidareutveckling från staden och från andra aktörer. Stadens långsiktiga investeringsåtagande bestäms av former för finansiering och driftsformer och hanteras i den ordinarie budgetprocessen. För en uppfyllelse av målbilden förväntas programmet kunna ge en tydlig riktning till stadens nämnder och styrelser att engagemanget för besöksnäringen behöver bestå och utvecklas vidare inom ramen för befintliga verksamheter. Staden har en lång tradition av samfinansiering. Nämnder och styrelser har aktiverats och inom sitt ordinarie uppdrag bidragit till en bättre totalupplevelse genom sitt ansvar, engagemang och finansiella åtagande. Denna samverkansoch finansieringsmodell har bidragit till den positiva utvecklingen av besöksnäringen. Staden förutsätts hålla fast vid den modellen och fortsätta den positiva utveckling för besöksnäringen som den bidragit till. Olika Perspektiv Barnperspektivet En stor del av infrastrukturen och utbudet inom besöksnäringen är riktat till barn. Några exempel är Liseberg och flera idrottsanläggningar, vilka nyttjas för träning samt för barn- och ungdomsevenemang året om. Mycket av de investeringar som görs idag inom besöksnäringen, kommer dessutom att komma framtida generationer till del, både i form av möjligheten till egna upplevelser och i form av ökad attraktivitet för besökare, både barn och vuxna. Jämställdhetsperspektivet Besöksnäringen innefattar många olika delar och hur jämställdhetsperspektivet beaktas och tillämpas ser olika ut inom olika områden. I en internationell kontext har Sverige kommit långt avseende jämställdhet. I denna kontext kan staden och övriga aktörer inom besöksnäringen, i de fall man äger frågan, utveckla metoder och fatta beslut som främjar jämställdhet liksom att föregå med goda exempel utifrån normer och värderingar inom jämställdhetsområdet. Inom flera verksamhetsområden finns det en hög medvetenhet, vilket också speglas i utbudet.

114 Bilaga 8 Sida 4 Tjänsteutlåtande Styrelsen Målsättningen bör vara att de upplevelser och aktiviteter som näringen ansvarar för, upplevs som tillgängliga för alla, oavsett kön. Mångfaldsperspektivet Mångfald handlar om att det finns utrymme för, och tillåtelse till, olikheter t.ex. avseende etnicitet, kultur, sexuell läggning, utbildning, familjeförhållande, intressen, erfarenheter och så vidare. En destination som tillåter mångfald, blir också en attraktiv destination. Mångfald bidrar till en kreativ och tillåtande miljö som verkar välkomnande för alla individer, såväl besökare som kommuninvånare. Men mångfald kan också innebära utmaningar som, om de inte hanteras, kan skapa motsättningar och klyftor i ett samhälle. Besöksnäringen kan här spela en viktig roll t.ex. genom dess möjlighet att tillhandahålla arbetstillfällen för grupper som riskerar att hamna utanför samhället men också genom att överbrygga hinder, skapa mötesplatser och gemensamma upplevelser. Miljöperspektivet Den uppsatta målbilden för besöksnäringen är ambitiös och kommer generellt att innebära en positiv utveckling för regionen. Men målbilden bidrar också ökade påfrestningar på både miljö och på klimat. Det finns utmaningar i relationen mellan stadens övergripande miljökvalitetsmål och målbilden om ökad tillväxt inom besöksnäringen. Det är områdena klimat, naturmiljö, avfall och buller som främst bedöms att beröras av ökad turism. För att nå den satta målbilden är tillgänglighet till destinationen en förutsättning. En del av denna tillgänglighet innebär att antalet flyglinjer behöver breddas. Trots att flygbranschen arbetar kontinuerligt för att ta fram teknik för miljövänligare flyg, sker denna utveckling i något långsammare takt än efterfrågan på flygresor. Göteborg kan inte ensamt ändra på flygets förutsättningar eller de globala reseströmmarna men kan lyfta fram hållbara transportalternativ där det är möjligt och verka för ett hållbart transportsystem såväl lokalt som nationellt. I programmet beskrivs de mest väsentliga miljöaspekterna, konsekvenser och exempel på åtgärder på, i huvudsak, lokal nivå. I det fortsatt arbetet med konkreta handlingsplaner för samtliga strategier kommer konsekvenser och åtgärder ytterligare värderas. Omvärldsperspektivet Göteborg har varit en föregångare inom destinationsutveckling och har en bättre marknadsposition än vad man kan förvänta av en andra-stad i norra Europa. Programmet syftar till att utveckla den positionen ytterligare. En viktig del under arbetet med formuleringen av målbild och programmet har handlat om att identifiera vilka trender och tendenser i omvärlden som påverkar utvecklingen av besöksnäringen kommande år. Omvärldsperspektivet löper därför som en röd tråd genom programmet, men beskrivs också mer ingående i både förslag till strategier och i beskrivningen av omvärldstrender.

115 Bilaga 8 Sida 5 Tjänsteutlåtande Styrelsen Ärendet Med anledning av vad som anges i ägardirektivet för Göteborg & Co Kommunintressent AB (fusionerat) redovisas i bilaga 1 till detta tjänsteutlåtande ett förslag till Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till Förslaget föreslås föreläggas kommunfullmäktige för beslut. Bakgrund Göteborg & Co Träffpunkt AB är sedan 1991 stadens bolag för att samordna och strukturera arbetet med att utveckla besöksnäringen i Göteborgsregionen. Uppdraget är att marknadsföra och medverka i utvecklingen av Göteborg som turist-, mötes- och evenemangsstad. Fram till 2015 var bolaget till 50 procent ägt av besöksnäringens intressenter vilket var grunden för den samverkan som varit en av framgångsfaktorerna för utvecklingen i Göteborgsregionen. Efter kommunfullmäktiges beslut i december 2015 att, på grund av stärkt upphandlingslagstiftning, förvärva näringslivets och Göteborgs Kommunalförbunds aktier har nu samtliga aktier förvärvats. Den i staden genomförda bolagsutredningen ledde bland annat fram till att klustret Turism, Kultur och Evenemang bildades i januari Göteborg & Co AB är moderbolag i detta kluster och kommunfullmäktige har , 5, fastställt ett nytt ägardirektiv för bolaget. I beslutsunderlaget för ägardirektivet skriver Göteborgs Stadshus AB bland annat att Ägardirektivets huvudbudskap är att tydliggöra och renodla den politiska plattformen med målet att stärka besöksnäringen och att detta ska se i nära samverkan med destinationsnäringens intressenter och berörda kommunala bolag och nämnder. Av ägardirektivet framgår bland annat att: Moderbolaget ska utarbeta ett förslag om stadens mål för besöksnäringen inom turism, kultur, evenemang samt möten/kongresser/konferenser. Målet ska fastställas av kommunfullmäktige. Ärendets beredning Samverkan har som angivits ovan varit en av framgångsfaktorerna för utvecklingen av besöksnäringen i Göteborgsregionen. En grundläggande del i samverkan har varit den gemensamma treåriga affärsplan för Destinationen Göteborg som i olika form tagits fram sedan början av 1990-talet där samtliga besöksnäringens intressenter såväl offentliga, privata och akademi varit delaktiga. Under 2016 har Göteborg & Co drivit ett arbete med att ta fram Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling. I processen att utveckla ett program för staden har 150 av besöksnäringens intressenter deltagit i dialogmöten med syfte att skapa en gemensam målbild. Sedan tidigare har Göteborg & Co i arbetet med affärsplaner, tillsammans med näringen, formulerat en vision för Destinationen Göteborg (se nedan). Målbilden, men också, visionen och kommunfullmäktiges prioriterade mål i budget för både 2016 och 2017 om att öka göteborgarnas

116 Bilaga 8 Sida 6 Tjänsteutlåtande Styrelsen möjlighet att turista i sin egen stad, ligger till grund för ett programförslag som remitterats till ett flertal nämnder, styrelser och intressenter inom besöksnäringen. Väsentligt i förslaget till program är de strategier som föreslås för Göteborgs Stad för att uppnå den framtagna målbilden. En sammanfattning av synpunkterna från de remissinstanser som svarat redovisas i bilaga 3. En del av synpunkterna har inarbetats i det förslag till program som redovisas i bilaga 1. Bland annat har hållbarhetsfrågorna ytterligare utvecklats och också vikten av att besöksnäringens utveckling sker i samklang med göteborgarna och till gagn för dessa. Dessutom har betydelsen av de årligen återkommande evenemangens tydliggjorts ytterligare, liksom att besöksnäringen utveckling inte bara blir något som berör centrala delar av staden. De fullständiga svaren från remissinstanserna finns hos Göteborg & Co. Utgångspunkter Göteborgs Stads engagemang är viktigt för Destination Göteborg Göteborgs Stad har en betydelsefull roll genom att i stor utsträckning skapa förutsättningar för utvecklingen av hela besöksnäringen. Staden kan också genom att upplåta stadsrummet och genom ägande och drift av anläggningar vara en möjliggörare och arrangör. Men besöksnäringen består till stor del av det privata näringslivet. Det är näringslivets ambitioner, innovationskraft och investeringsvilja som tillsammans med det offentliga och akademin skapar reseanledningar och förutsättningar för vistelse i staden. Destinationen Göteborg är ett samlande begrepp för resmålet Göteborg som förutom staden geografiskt består av kranskommunerna inom Göteborgsregionen. Intressenterna inom Destinationen är samtliga kommuner, akademin främst genom Göteborgs Universitet och Chalmers, Swedavia, samt framförallt alla de stora och små näringsidkare som verkar inom besöksnäringen; exempelvis hotell, restauranger, persontransportörer, arrangörer, attraktioner och shopping. Destinationen Göteborg utvecklas och marknadsförs genom de tre kompletterande segmenten privatturism, möten (kongresser och konferenser) och evenemang (Se bilaga 2 för en beskrivning). Att Göteborg utifrån sina förutsättningar och i en hårdnande konkurrens på såväl evenemangs- som anläggningsinvesteringssidan stått sig relativt väl är ingen slump utan frukten av en övergripande gemensam, långsiktig och målmedveten strategi. Göteborgs Stads engagemang för besöksnäringen får sin näring utifrån potentialen för hållbar tillväxt, sysselsättningseffekter och utifrån förmåga att skapa attraktivitet för både besökare och för de som bor och verkar i staden. Besöksnäringen är jobbskapande i Göteborgsregionen Besöksnäringen betraktas sedan ett antal år som viktig och väsentlig i svensk ekonomi och den har sedan 25 år tillbaka varit en framgångsrik del av Göteborgsregionens målsättningar för fortsatt hållbar tillväxt och attraktivitet (Se vidare bilaga 2 för fördjupning).

117 Bilaga 8 Sida 7 Tjänsteutlåtande Styrelsen Besöksnäringen skapar jobb och tillväxt där den produceras och konsumeras. Det exemplifieras tydligast genom att definitionen av besöksnäringens export inte innebär att svenskarna åker utomlands utan att besökare från utlandet kommer till Sverige och konsumerar på vår hemmaplan. Inom näringen finns kvalificerade jobb men också många jobb som kräver en kortare utbildning och som erbjuder möjligheter till en yrkeskarriär. Besöksnäringen är sysselsättningsintensiv och har ett högt förädlingsvärde vilket innebär att den bidrar till sysselsättning, skattekraft och konsumtion samtidigt som den genom att kunna anställa människor med kortare utbildningsbakgrund bidrar till ett minskat beroende av det allmänna. Besöksnäringen skapar attraktivitet för boende och besökare Det är reseanledningar som genererar besökare men skapar också genom kommunikation till göteborgaren möjligheter att turista i sin egen stad. Samma reseanledningar och den besöksnäring de skapar bidrar till attraktivitet för de som bor i Göteborgsregionen. Besöksnäringen bidrar till livskvalitet genom att erbjuda ett brett utbud av kultur- och idrottsevenemang, restauranger, attraktioner samt tillgängliggör naturupplevelser. På samma sätt bidrar besöksnäringen till attraktivitet för dem som står i valet att studera i området eller att bosätta sig i regionen. Den bidrar också till investeringar utanför besöksnäringen och till att attrahera arbetskraft. De multinationella företagen beskriver att stadens utbud av kultur, idrottsevenemang, restauranger med mera ofta står ofta högt upp på listan över viktiga aspekter inför valet av bosättningsort för internationell arbetskraft. En fortsatt utveckling av destinationen förutsätter göteborgarnas stöd och de ska känna stolthet över utvecklingen som ytterst i alla avseenden ska syfta till att Göteborg ska vara en bra stad leva i. Utmaningar Den internationella konkurrensen om turister är mycket hård. Fler och fler regioner och städer över hela världen ser den växande turismen som en möjlighet en form av förflyttad konsumtionskraft. Ända sedan början av 1990-talet har Destinationen Göteborg uppmärksammat betydelsen av att ha, och ständigt utveckla, ett starkt varumärke. Detta har varit det främsta argumentet för att stå värd för stora evenemang och internationella möten i världsklass. Ett starkt varumärke är också väsentligt för att, såväl nationellt som internationellt, marknadsföra staden som en destination för ökad turism. Det kan dessutom leda till bättre möjligheter att erhålla globalt privat investeringskapital, för skapandet av nya jobb och välfärd generellt. Stadens verksamheter ska fokusera på det övergripande målet för göteborgarnas bästa att Göteborg skall vara en bra stad att leva i. Turismen och besöksnäringen kan bidra genom ökad sysselsättning, breddad skattebas, större utbud, nya företag/verksamheter och ökad ekonomisk lönsamhet. Verktygen för att uppnå dessa önskade effekter är ökad attraktivitet och

118 Bilaga 8 Sida 8 Tjänsteutlåtande Styrelsen tillgänglighet. De utvalda strategier som föreslås i programmet syftar ytterst till att skapa effekterna. Global konkurrens om evenemang och möten Konkurrensen om evenemang är global och mycket hård. Rättighetsägare och arrangörer har kunnat dra nytta av efterfrågan vilket skapat en situation där länder och städer betalar stora belopp för att bli utsedda till värdland eller värdstad. Samma tendenser ses inom delar av mötesindustrin. Utöver att kostnader för evenemang stigit finns misstankar om korruption i tilldelningen av vissa arrangemang. I takt med att intresset för evenemang ökat har också investeringar i anläggningar fokuserats på många platser i världen vilket i sin tur leder till ytterligare ökad konkurrens. Göteborg har stora utmaningar i att tilldelas stora evenemang och locka de största artisterna både på grund av kostnadsbild och befintliga anläggningars möjligheter. Förmågan att öka attraktiviteten och konkurrenskraften genom innovation Under det senaste decenniet har den internationella rese- och turistindustrin upplevt omvälvande förändringar. Sätten att marknadsföra och sälja resor har förändrats dramatiskt i takt med utvecklingen av digitala säljkanaler, mobil kommunikation och digitala resetjänster. En väsentlig nyckel till att vara mer framgångsrik än konkurrerande destinationsalternativ är förmågan till skapandet av ökad attraktionskraft genom innovation, det vill säga att göra saker på ett effektivare sätt, eller att vara först med att göra nya saker. Helt enkelt skapa olika typer av game changers som skapar ett, i alla fall temporärt, försprång i förhållande till konkurrensen. Det är avgörande för en framtida positiv utveckling och ekonomisk tillväxt att staden och besöksnäringen har/skapar den innovationsförmåga som krävs. Förmågan att erhålla investeringar En ökad attraktivitet skapar det försprång som utgör en god jordmån för ökade investeringar och större vilja inom privata näringslivet att acceptera ökad riskexponering. Utöver utmaningen att erhålla investeringar finns en utmaning i att balansera mellan de investeringar som skapar eller möjliggör reseanledningar och de investeringar i turistisk infrastruktur som behövs för att en besökare ska komma fram, ha någonstans att bo och någonstans att äta. Förmåga till samverkan Det är den helhet som karaktäriserar platsen det vill säga natur- och kulturmiljö, evenemang, värdskap, fysisk miljö, infrastruktur med mera, som skapar attraktion och upplevelser. För att skapa konkurrenskraft på destinationsnivå krävs därför en utvecklad samverkan mellan många olika aktörer som innefattar tid, engagemang, kunskap och resurser. Tillräcklig tillgänglighet Turism förutsätter tillgänglighet. Turtäthet, direktlinjer och restid är viktiga faktorer för alla transportslag för att en destination ska vara attraktiv. Göteborgs geografiska läge kräver

119 Bilaga 8 Sida 9 Tjänsteutlåtande Styrelsen flygförbindelser eller höghastighetståg för att kunna konkurrera med destinationer med ett mer centralt läge i Europa. Tillgänglighet handlar också om digital tillgänglighet och förmågan att nå ut i digitala kanaler till befintliga och nya målgrupper. I en allt hårdare konkurrens om människors intresse och tid är det en utmaning att stärka bilden av Göteborg och tydliggöra Göteborgs Stad som en attraktiv och valbar destination. Hållbarhet Det globala klimatavtalet och FNs 17 hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals) är utmanande för länder och städer. Ökad turism ger en ökad påverkan på miljö, klimat och samhälle. Samtidigt är det en tydlig trend att fler evenemangsarrangörer och mötesarrangörer väljer destinationer med höga ambitioner inom hållbarhetsområdet. Göteborg har sedan många år ett långsiktigt ambitiöst hållbarhetsarbete vilket också fått avtryck inom Destinationen och uppmärksammats internationellt. Det har bl.a. inneburit att Göteborg idag rankas som världens mest hållbara destination enligt kongressorganisationen ICCA Global Destination Sustainable Index. Det är en utmaning för Göteborg Stad att behålla denna position genom ett målmedvetet hållbarhetsarbete. Hållbarhetsarbetet innehåller då såväl en ekologisk som en social och ekonomisk dimension. Turismträngsel och tillgång till stadsrummet Flera större städer i Europa har under senare år upplevt spänningar bland lokalbefolkningen på grund av den ökande turismen och de boendes upplevelse av alltför många besökare. Företeelser som nedskräpning, köer, ohållbar trafiksituation och oönskat buller/hög ljudnivå i stadsbilden har på flera håll i Europa lett till krav på att minska turismen. Göteborg är ännu långt ifrån denna situation. Det existerar en potentiell intressekonflikt kring förtätning. För att kunna använda evenemangen som hävstång, till såväl tillväxt som livskvalitet och attraktivitet för göteborgarna, måste besöksnäringens potentiella utveckling tas med i all stadsplanering. Om alla öppna ytor, som staden historiskt varit toleranta och tillåtit nyttjande av, byggs bort genom förtätning förloras en av de få nuvarande konkurrensfördelarna i en global kontext. Göteborgs utvecklingssprång Göteborg står inför en enorm utveckling fram till 2030 och långt därefter. Det kommer att skapas nya bostäder, arbetsplatser och offentliga rum i en sällan skådad omfattning. Detta är något positivt som kommer prägla staden under lång tid framåt. I göteborgsdebatten har det mycket kommit att handla om svårigheter att komma fram under byggtiden och att Göteborg riskerar uppfattas som en byggarbetsplats. Byggarbeten kommer att påverka stadsbilden och framkomligheten och det är en utmaning för staden att så långt det är möjligt bibehålla tillgänglighet till stadens centrala handel,

120 Bilaga 8 Sida 10 Tjänsteutlåtande Styrelsen restauranger och caféer samt övrigt utbud för göteborgare och besökare. Göteborg & Co står fast vid tidigare bedömning, att rätt hanterat så har byggarbetet inte har någon större effekt för besöksnäringen som helhet men att enskilda aktörer inom näringen kan komma att påverkas. För en enskild näringsidkare kan försämrad tillgänglighet mycket snabbt försämra förutsättningarna för verksamhetens överlevnad. Parkeringssituationen behöver också hanteras under programperioden. Det är väsentligt att Göteborgs Stad och besöksnäringens intressenter hjälps åt med att sprida bilden av Göteborg som en stad i utveckling. Det är en framåtsyftande bild som ska inge hopp och framtidstro inte bara för dem som bor och verkar här, utan också för presumtiva besökare och inflyttare. Programmet i korthet Som angivits ovan har Göteborg & Co i tidigare och gällande affärsplaner, tillsammans med näringen, formulerat en vision för Destinationen Göteborg. Göteborg ska vara ett förstahandsval bland storstäderna i Europa genom att vara: En av Europas mänskligaste och mest attraktiva storstadsregioner att leva och verka i, samt att besöka. Visionen har funnits med när de 150 intressenterna från besöksnäringen i en dialogprocess gemensamt formulerat en målbild enligt följande: 2030 har turismen till Destinationen Göteborg fördubblats. För att följa upp målbilden kommer ett antal indikatorer att mätas: Antalet kommersiella gästnätter totalt ökar från 4,5 miljoner 2015 till 9 miljoner 2030 o Detta innebär att tillväxten i gästnätter per år är ca 4,5 procent De internationella gästnätterna ökar från 1,35 miljoner till 3,6 miljoner (6,8 procent årlig ökning) nya jobb på hel- eller deltid skapas (= årsarbeten) under perioden Omsättningen i besöksnäringen ökar från ca 24 miljarder kronor 2015 till ca 40 miljarder 2030 För att också få en kvalitativ dimension till målbilden kopplas ett antal indikatorer till följande formulering: I en skandinavisk jämförelse ska Destination Göteborg uppfattas som mer attraktiv än övriga storstäder att bo i och att besöka. Uppföljningen av målbilden sker med olika intervall. De kvantitativa målen föreslås följas upp årligen medan de kvalitativa målen föreslås följas upp i den stora attitydundersökning som görs var tredje år. Det förslag till program som redovisas i bilaga 1 tar sin utgångspunkt i målbilden, men också i visionen. Göteborgs Stads och respektive övriga intressenter utformar således nu strategier för hur den egna verksamheten kan bidra till förvekligandet av målbild. Inför förslaget om strategier för Göteborgs Stad har, förutom beaktande av kommunfullmäktiges prioriterade mål att göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka, ett antal ambitioner från stadens

121 Bilaga 8 Sida 11 Tjänsteutlåtande Styrelsen sida formulerats. Nedanstående tre grundläggande ställningstaganden föreslås spegla de ambitioner som Göteborgs Stad ska ha när det gäller att utveckla besöksnäringen: 1. Besöksnäringen utgör en viktig och växande näring, väsentlig för stadens tillväxt, och kommer att ha stor betydelse för det framtida samhällsbygget med att utveckla ett jämlikt Göteborg. 2. Göteborgs Stad ska verka på nationell nivå för att skapa bästa förutsättningar för besöksnäringens utveckling. 3. Göteborgs Stad har ambitionen att utveckla och vårda Göteborgs återkommande, ofta årliga, evenemang samt att stå värd för, för Göteborg lämpliga, evenemang och möten med stort internationellt genomslag med jämna mellanrum. I programmet (bilaga 1) föreslås fem strategier för Göteborgs Stad när det gäller att verka för visionens och målbildens förverkligande. 1. Göteborgs Stad ska verka för att säkerställa investeringar i de verksamheter som utgör motorer för besöksnäringens utveckling. 2. Göteborgs Stad ska utarbeta långsiktigt hållbara finansieringslösningar för åtgärder som syftar till att utveckla destinationen och staden. 3. Göteborgs Stad ska utveckla samverkansformerna för hållbar destinationsutveckling mellan såväl stadens olika delar som med näringsliv och akademi. 4. Göteborgs Stad ska i stadsplaneringen beakta besöksnäringens behov. 5. Göteborgs Stad ska aktivt verka för ett gynnsamt näringslivsklimat och en tryggad kompetensförsörjning. Den närmare innebörden i respektive strategi framgår av programmet (se bilaga 1). Konsekvensanalys För att målbilden om en fördubbling ska vara möjlig är ett attraktivt innehåll den yttersta förutsättningen. Kultur, sport, natur, skärgården, stadslivet, attraktioner är exempel på det innehåll som skapar ett intresse att besöka Göteborg. Vidare krävs investeringar i boendekapacitet, infrastruktur och anläggningar. Investeringar i fler rum och fler restaurangplatser krävs för att praktiskt kunna ta emot fler gäster. Investeringar i infrastruktur krävs dels för att man ska kunna komma hit och dels för att man ska kunna nå besöksmålen inom destinationen på ett enkelt och säkert och pålitligt sätt. Investeringar i anläggningar, i allt från arenor och kulturinstitutioner till gångstigar för att tillgängliggöra naturen, krävs för att skapa reseanledningar attraktion, förväntningar, upplevelser och minnen. Utöver detta krävs också en fortsatt innovationsförmåga och en väl fungerande samverkan mellan samtliga besöksnäringens intressenter.

122 Bilaga 8 Sida 12 Tjänsteutlåtande Styrelsen Hotellinvesteringar En fördubbling av antalet gästnätter kräver en kontinuerlig kapacitetsökning som innebär minst fler hotellrum Det är en kraftfull ökning från dagens ca rum och motsvarar ett hotell om ca rum per år under planeringsperioden. Under första halvåret 2017 har ett antal konkreta investeringsbeslut eller konkreta planer offentliggjorts. Totalt omfattar de sex beslutade eller offentliggjorda projekt omfattande ca rum under perioden med tyngdpunkt samt ytterligare 900 rum fram till Från pressintervjuer samt från intressentdialoger kan slutsatsen dras att det fortsatt finns ett stort intresse för att investera i hotell i Göteborgsregionen. Det är inte givet att alla planer realiseras men å andra sidan visar tidigare erfarenheter att utfallet sannolikt kommer bli större under förutsättning en fortsatt stabil världsekonomi. Utöver utvecklingen av det traditionella kommersiella boendet så sker en stark utveckling inom boende som bygger på delningsekonomins principer, t.ex. Airbnb. Det finns kritik mot boendeformen exempelvis utifrån perspektiven skatt, hyresrätt, trygghet m.m. Utvecklingen kan givetvis komma att förändras men i dagsläget ger boendeformen ett kapacitetstillskott. Tillgänglighet Göteborg Landvetter Airport har i sin ansökan om utökade tillstånd räknat med en ökning av passagerare på 33 procent, från 6 miljoner (2015) till 8 miljoner (2030). Utrikestrafiken (reguljärflyg) stod 2015 för ca 60 procent. Sannolikt är det utrikestrafiken och en ökad andel internationella resenärer som kommer att stå för ökningen, men bara med samma relationstal innebär en ökning till 8 miljoner passagerare att antalet utrikesresenärer ökar från 3,6 miljoner till 4,8 miljoner ( ). Tågtrafiken på Västkustbanan till Malmö/Köpenhamn och på Västra stambanan till Stockholm är högt trafikerade och har en standard som klarar snabbtåg (x2000-klass). Övriga banor in mot Göteborg har en betydligt lägre standard. Den planerade höghastighetsbanan mot Göteborg Landvetter flygplats och vidare mot Jönköping är viktig för att öka persontransporterna på järnväg. Frågan om höghastighetsbanor mellan nordens storstäder har diskuterats under en tid. Samtidigt som förhandling mellan stat och berörda kommuner pågår så har samhällsnyttan och kostnaderna på riksnivå debatterats på ett sådant sätt att en framtida satsning ifrågasatts. Den för Göteborg lika viktiga axeln Oslo-Göteborg-Köpenhamn har på senare tid inte varit med i den nationella planen. Resandetrender och besöksvolymer Att prognostisera resandeströmmar 15 år framåt är mycket osäkert och än mer osäkert när de delas upp i olika segment. Nedanstående antaganden bygger på en samlad omvärldsanalys och analys av de resandetrender som är internationellt vedertagna.

123 Bilaga 8 Sida 13 Tjänsteutlåtande Styrelsen Målbildens antagande om tillväxt bygger i grunden på en fortsatt genomsnittlig årlig BNPtillväxt i den svenska ekonomin med ca 2,5 procent och att resandet även fortsättningsvis ökar med ca 1-2 procentenheter utöver BNP. Det privata nationella resandet bedöms öka med ca 4 procent årligen under planeringsperioden vilket innebär en ökning med ca gästnätter från 1,8 miljoner gästnätter 2015 till 2,7 år I antagandet om tillväxt bedöms det traditionella affärsresandets andel av antalet gästnätter (30 procent) bestå trots en fortsatt utbredning av digitala mötesformer. Bedömningen bygger på en prognos från Business Region Göteborg AB över antalet kontorsanställda i regionen (ökning med 100 procent till 2035) och en fortsatt internationalisering av regionens näringsliv vilket leder till ett ökat affärsresande och längre vistelsetider. I gästnätter innebär det en ökning från 1,35 miljoner gästnätter år 2015 till 2,7 miljoner gästnätter stod de internationella besökarna för 30 procent av antalet gästnätter. Givet antagande om nationell privatturism och traditionellt affärsresande behöver andelen internationell privatturism öka till över 40 procent. Det är ett rimligt antagande givet en globalt sett större resande medelklass framförallt genom utvecklingen i Asien (Indien, Kina) och en ökande åldrande, frisk och relativt välbeställd befolkning i västvärlden. Förutom ett ökat inresande krävs att vistelsetiden ökar. I beräkningarna som ligger bakom fördubblingsmålet antas vistelsetiden för internationella besökare öka från dagens europeiska genomsnitt 1,8 nätter per besökare till 2,8 nätter per besökare. Sammantaget innebär antagandet en årlig tillväxt av internationell turism med 7 procent vilket ligger i linje med de senaste årens utveckling. I gästnätter innebär det att en ökning från 1,35 miljoner gästnätter 2015 till 3,6 miljoner gästnätter Sammanfattningsvis är slutsatsen att fördubblingsmålet är realistiskt, givet en fortsatt stabil världsekonomi, och att utmaningarna framförallt avser tillväxten av internationell privatturism. Attraktiviteten Långväga internationella besökare stannar i regel längre än de med kort resväg. Men för att kunna locka internationella besökare, och i större omfattning få dem att stanna en natt längre än idag, är det avgörande att destinationen kan öka sin attraktivitet samt att innovationskraft och ambitioner fortsatt kan utvecklas så att nödvändiga investeringar kommer till stånd. Dialogsamtalen med besöksnäringens intressenter visar att det finns en stark framtidstro vilket borgar för fortsatt affärsutveckling och etablering. Dialogsamtalen visar också på medvetenhet om viljan till och vikten av samverkan. Att en blocköverskridande majoritet i kommunstyrelsen sagt ja till att utreda förutsättningarna för en ny arena är ett annat tecken på att Göteborg skapar förutsättningar för en ökad attraktionskraft. Detsamma gäller beslutet om att genomföra Lisebergs jubileumssatsning på ett upplevelsehotell och en vattenpark, något som ökar konkurrenskraften och medverkar till ökade besöksvolymer. Utöver detta vittnar möten med arrangörer av såväl kongresser och evenemang om ett stort förtroende för Göteborgs förmåga

124 Bilaga 8 Sida 14 Tjänsteutlåtande Styrelsen att genomföra stora kongresser och stora evenemang. Detta skapar goda förutsättningar för att kunna attrahera arrangörer vars möten och evenemang lockar besökare till Göteborg. Bilagor Bilaga 1 Förslag till Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Bilaga 2 Bakgrundsfakta och fördjupningsmaterial, besöksnäringen Bilaga 3 Sammanfattning av synpunkter från remissinstanser Expedieras Göteborgs Stadshus AB

125 Bilaga 5 Sida 1 Tjänsteutlåtande Styrelsen Diarienummer: 0113/17 Handläggare: Camilla Nyman Tel: E-post: camilla.nyman@goteborg.com Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till Förslag till beslut i styrelsen för Göteborg & Co Träffpunkt AB Styrelsen föreslås besluta: Styrelsen för Göteborg & Co Träffpunkt AB (Göteborg & Co) hemställer till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att besluta enligt följande: 1. Kommunfullmäktige antar Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 i enlighet med bilaga 1 till tjänstutlåtandet. 2. Kommunfullmäktige ger styrelsen för Göteborg & Co i uppdrag att initiera och leda arbetet med att utarbeta handlingsplaner utifrån programmet i nära samverkan med berörda nämnder och styrelser. 3. Kommunfullmäktige ger styrelsen för Göteborg & Co i uppdrag att en gång per mandatperiod utvärdera Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 och vid behov föreslå kommunfullmäktige anpassningar eller förändringar. 4. Kommunfullmäktige förklarar uppdraget till styrelsen för Göteborg & Co, enligt ägardirektiv för Göteborg & Co kommunintressent AB (fusionerat), att utarbeta förslag om stadens mål för besöksnäringen inom turism, kultur, evenemang samt möten/kongress/konferenser, som fullgjort. Sammanfattning Med anledning av vad som anges i ägardirektivet för Göteborg & Co Kommunintressent AB (fusionerat) redovisas i bilaga 1 till detta tjänsteutlåtande ett förslag till Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till Förslaget föreslås föreläggas kommunfullmäktige för beslut. Tillsammans med näringen, har Göteborg & Co i tidigare och gällande affärsplaner formulerat en vision för Destinationen Göteborg. Göteborg ska vara ett förstahandsval bland storstäderna i Europa genom att vara: En av Europas mänskligaste och mest attraktiva storstadsregioner att leva och verka i, samt att besöka.

126 Bilaga 8 Sida 2 Tjänsteutlåtande Styrelsen Inför programarbetet har bolaget genomfört en dialogprocess med intressenterna från besöksnäringen vilket har resulterat i en gemensam målbild enligt följande: 2030 har turismen till Destinationen Göteborg fördubblats. För att följa upp målbilden kommer ett antal kvantitativa indikatorer och effekter att mätas. För att också få en kvalitativ dimension till målbilden kopplas ett antal indikatorer till följande formulering: I en skandinavisk jämförelse ska Destination Göteborg uppfattas som mer attraktiv än övriga storstäder att bo i och att besöka. Det förslag till program som redovisas i bilaga 1 tar sin utgångspunkt i målbilden, men också i visionen. Göteborgs Stads och respektive övriga intressenter utformar således nu strategier för hur den egna verksamheten kan bidra till förvekligandet av målbilden. Inför förslaget om strategier för staden har, förutom beaktande av kommunfullmäktiges prioriterade mål att göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka, ett antal ambitioner från stadens sida formulerats: 1. Besöksnäringen utgör en viktig och växande näring, väsentlig för stadens tillväxt, och kommer att ha stor betydelse för det framtida samhällsbygget med att utveckla ett jämlikt Göteborg. 2. Göteborgs Stad ska verka på nationell nivå för att skapa bästa förutsättningar för besöksnäringens utveckling. 3. Göteborgs Stad har ambitionen att utveckla och vårda Göteborgs återkommande, ofta årliga, evenemang samt att stå värd för, för Göteborg lämpliga, evenemang och möten med stort internationellt genomslag med jämna mellanrum. I programmet föreslås fem strategier för Göteborgs Stad när det gäller att verka för visionens och målbildens förverkligande. 1. Göteborgs Stad ska verka för att säkerställa investeringar i de verksamheter som utgör motorer för besöksnäringens utveckling. 2. Göteborgs Stad ska utarbeta långsiktigt hållbara finansieringslösningar för åtgärder som syftar till att utveckla destinationen och staden. 3. Göteborgs Stad ska utveckla samverkansformerna för hållbar destinationsutveckling mellan såväl stadens olika delar som med näringsliv och akademi. 4. Göteborgs Stad ska i stadsplaneringen beakta besöksnäringens behov. 5. Göteborgs Stad ska aktivt verka för ett gynnsamt näringslivsklimat och en tryggad kompetensförsörjning.

127 Bilaga 8 Sida 3 Tjänsteutlåtande Styrelsen Ekonomiska konsekvenser På samhällsekonomisk nivå innebär Destination Göteborgs målbild att turismomsättningen under perioden beräknas öka från 24 miljarder till 40 miljarder och innebära ca nya arbetstillfällen (8 500 helårsanställda). Det som ur ett destinationsutvecklingsperspektiv förväntas innebära kostnadsökningar jämfört dagens nivåer är två områden; digitalisering samt rättighetskostnader för möten och evenemang. Kostnaden för ökad digitalisering kan delvis mötas av nuvarande kostnader för trycksaksproduktion, traditionell annonsering m.m. Potentiella investeringar i evenemang och möten ska noggrant värderas utifrån stadens övergripande mål och särskild strävan ska vara att leverera långsiktiga effekter. Målbilden kräver anläggningsinvesteringar för ny- och vidareutveckling från staden och från andra aktörer. Stadens långsiktiga investeringsåtagande bestäms av former för finansiering och driftsformer och hanteras i den ordinarie budgetprocessen. För en uppfyllelse av målbilden förväntas programmet kunna ge en tydlig riktning till stadens nämnder och styrelser att engagemanget för besöksnäringen behöver bestå och utvecklas vidare inom ramen för befintliga verksamheter. Staden har en lång tradition av samfinansiering. Nämnder och styrelser har aktiverats och inom sitt ordinarie uppdrag bidragit till en bättre totalupplevelse genom sitt ansvar, engagemang och finansiella åtagande. Denna samverkansoch finansieringsmodell har bidragit till den positiva utvecklingen av besöksnäringen. Staden förutsätts hålla fast vid den modellen och fortsätta den positiva utveckling för besöksnäringen som den bidragit till. Olika Perspektiv Barnperspektivet En stor del av infrastrukturen och utbudet inom besöksnäringen är riktat till barn. Några exempel är Liseberg och flera idrottsanläggningar, vilka nyttjas för träning samt för barn- och ungdomsevenemang året om. Mycket av de investeringar som görs idag inom besöksnäringen, kommer dessutom att komma framtida generationer till del, både i form av möjligheten till egna upplevelser och i form av ökad attraktivitet för besökare, både barn och vuxna. Jämställdhetsperspektivet Besöksnäringen innefattar många olika delar och hur jämställdhetsperspektivet beaktas och tillämpas ser olika ut inom olika områden. I en internationell kontext har Sverige kommit långt avseende jämställdhet. I denna kontext kan staden och övriga aktörer inom besöksnäringen, i de fall man äger frågan, utveckla metoder och fatta beslut som främjar jämställdhet liksom att föregå med goda exempel utifrån normer och värderingar inom jämställdhetsområdet. Inom flera verksamhetsområden finns det en hög medvetenhet, vilket också speglas i utbudet.

128 Bilaga 8 Sida 4 Tjänsteutlåtande Styrelsen Målsättningen bör vara att de upplevelser och aktiviteter som näringen ansvarar för, upplevs som tillgängliga för alla, oavsett kön. Mångfaldsperspektivet Mångfald handlar om att det finns utrymme för, och tillåtelse till, olikheter t.ex. avseende etnicitet, kultur, sexuell läggning, utbildning, familjeförhållande, intressen, erfarenheter och så vidare. En destination som tillåter mångfald, blir också en attraktiv destination. Mångfald bidrar till en kreativ och tillåtande miljö som verkar välkomnande för alla individer, såväl besökare som kommuninvånare. Men mångfald kan också innebära utmaningar som, om de inte hanteras, kan skapa motsättningar och klyftor i ett samhälle. Besöksnäringen kan här spela en viktig roll t.ex. genom dess möjlighet att tillhandahålla arbetstillfällen för grupper som riskerar att hamna utanför samhället men också genom att överbrygga hinder, skapa mötesplatser och gemensamma upplevelser. Miljöperspektivet Den uppsatta målbilden för besöksnäringen är ambitiös och kommer generellt att innebära en positiv utveckling för regionen. Men målbilden bidrar också ökade påfrestningar på både miljö och på klimat. Det finns utmaningar i relationen mellan stadens övergripande miljökvalitetsmål och målbilden om ökad tillväxt inom besöksnäringen. Det är områdena klimat, naturmiljö, avfall och buller som främst bedöms att beröras av ökad turism. För att nå den satta målbilden är tillgänglighet till destinationen en förutsättning. En del av denna tillgänglighet innebär att antalet flyglinjer behöver breddas. Trots att flygbranschen arbetar kontinuerligt för att ta fram teknik för miljövänligare flyg, sker denna utveckling i något långsammare takt än efterfrågan på flygresor. Göteborg kan inte ensamt ändra på flygets förutsättningar eller de globala reseströmmarna men kan lyfta fram hållbara transportalternativ där det är möjligt och verka för ett hållbart transportsystem såväl lokalt som nationellt. I programmet beskrivs de mest väsentliga miljöaspekterna, konsekvenser och exempel på åtgärder på, i huvudsak, lokal nivå. I det fortsatt arbetet med konkreta handlingsplaner för samtliga strategier kommer konsekvenser och åtgärder ytterligare värderas. Omvärldsperspektivet Göteborg har varit en föregångare inom destinationsutveckling och har en bättre marknadsposition än vad man kan förvänta av en andra-stad i norra Europa. Programmet syftar till att utveckla den positionen ytterligare. En viktig del under arbetet med formuleringen av målbild och programmet har handlat om att identifiera vilka trender och tendenser i omvärlden som påverkar utvecklingen av besöksnäringen kommande år. Omvärldsperspektivet löper därför som en röd tråd genom programmet, men beskrivs också mer ingående i både förslag till strategier och i beskrivningen av omvärldstrender.

129 Bilaga 8 Sida 5 Tjänsteutlåtande Styrelsen Ärendet Med anledning av vad som anges i ägardirektivet för Göteborg & Co Kommunintressent AB (fusionerat) redovisas i bilaga 1 till detta tjänsteutlåtande ett förslag till Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till Förslaget föreslås föreläggas kommunfullmäktige för beslut. Bakgrund Göteborg & Co Träffpunkt AB är sedan 1991 stadens bolag för att samordna och strukturera arbetet med att utveckla besöksnäringen i Göteborgsregionen. Uppdraget är att marknadsföra och medverka i utvecklingen av Göteborg som turist-, mötes- och evenemangsstad. Fram till 2015 var bolaget till 50 procent ägt av besöksnäringens intressenter vilket var grunden för den samverkan som varit en av framgångsfaktorerna för utvecklingen i Göteborgsregionen. Efter kommunfullmäktiges beslut i december 2015 att, på grund av stärkt upphandlingslagstiftning, förvärva näringslivets och Göteborgs Kommunalförbunds aktier har nu samtliga aktier förvärvats. Den i staden genomförda bolagsutredningen ledde bland annat fram till att klustret Turism, Kultur och Evenemang bildades i januari Göteborg & Co AB är moderbolag i detta kluster och kommunfullmäktige har , 5, fastställt ett nytt ägardirektiv för bolaget. I beslutsunderlaget för ägardirektivet skriver Göteborgs Stadshus AB bland annat att Ägardirektivets huvudbudskap är att tydliggöra och renodla den politiska plattformen med målet att stärka besöksnäringen och att detta ska se i nära samverkan med destinationsnäringens intressenter och berörda kommunala bolag och nämnder. Av ägardirektivet framgår bland annat att: Moderbolaget ska utarbeta ett förslag om stadens mål för besöksnäringen inom turism, kultur, evenemang samt möten/kongresser/konferenser. Målet ska fastställas av kommunfullmäktige. Ärendets beredning Samverkan har som angivits ovan varit en av framgångsfaktorerna för utvecklingen av besöksnäringen i Göteborgsregionen. En grundläggande del i samverkan har varit den gemensamma treåriga affärsplan för Destinationen Göteborg som i olika form tagits fram sedan början av 1990-talet där samtliga besöksnäringens intressenter såväl offentliga, privata och akademi varit delaktiga. Under 2016 har Göteborg & Co drivit ett arbete med att ta fram Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling. I processen att utveckla ett program för staden har 150 av besöksnäringens intressenter deltagit i dialogmöten med syfte att skapa en gemensam målbild. Sedan tidigare har Göteborg & Co i arbetet med affärsplaner, tillsammans med näringen, formulerat en vision för Destinationen Göteborg (se nedan). Målbilden, men också, visionen och kommunfullmäktiges prioriterade mål i budget för både 2016 och 2017 om att öka göteborgarnas

130 Bilaga 8 Sida 6 Tjänsteutlåtande Styrelsen möjlighet att turista i sin egen stad, ligger till grund för ett programförslag som remitterats till ett flertal nämnder, styrelser och intressenter inom besöksnäringen. Väsentligt i förslaget till program är de strategier som föreslås för Göteborgs Stad för att uppnå den framtagna målbilden. En sammanfattning av synpunkterna från de remissinstanser som svarat redovisas i bilaga 3. En del av synpunkterna har inarbetats i det förslag till program som redovisas i bilaga 1. Bland annat har hållbarhetsfrågorna ytterligare utvecklats och också vikten av att besöksnäringens utveckling sker i samklang med göteborgarna och till gagn för dessa. Dessutom har betydelsen av de årligen återkommande evenemangens tydliggjorts ytterligare, liksom att besöksnäringen utveckling inte bara blir något som berör centrala delar av staden. De fullständiga svaren från remissinstanserna finns hos Göteborg & Co. Utgångspunkter Göteborgs Stads engagemang är viktigt för Destination Göteborg Göteborgs Stad har en betydelsefull roll genom att i stor utsträckning skapa förutsättningar för utvecklingen av hela besöksnäringen. Staden kan också genom att upplåta stadsrummet och genom ägande och drift av anläggningar vara en möjliggörare och arrangör. Men besöksnäringen består till stor del av det privata näringslivet. Det är näringslivets ambitioner, innovationskraft och investeringsvilja som tillsammans med det offentliga och akademin skapar reseanledningar och förutsättningar för vistelse i staden. Destinationen Göteborg är ett samlande begrepp för resmålet Göteborg som förutom staden geografiskt består av kranskommunerna inom Göteborgsregionen. Intressenterna inom Destinationen är samtliga kommuner, akademin främst genom Göteborgs Universitet och Chalmers, Swedavia, samt framförallt alla de stora och små näringsidkare som verkar inom besöksnäringen; exempelvis hotell, restauranger, persontransportörer, arrangörer, attraktioner och shopping. Destinationen Göteborg utvecklas och marknadsförs genom de tre kompletterande segmenten privatturism, möten (kongresser och konferenser) och evenemang (Se bilaga 2 för en beskrivning). Att Göteborg utifrån sina förutsättningar och i en hårdnande konkurrens på såväl evenemangs- som anläggningsinvesteringssidan stått sig relativt väl är ingen slump utan frukten av en övergripande gemensam, långsiktig och målmedveten strategi. Göteborgs Stads engagemang för besöksnäringen får sin näring utifrån potentialen för hållbar tillväxt, sysselsättningseffekter och utifrån förmåga att skapa attraktivitet för både besökare och för de som bor och verkar i staden. Besöksnäringen är jobbskapande i Göteborgsregionen Besöksnäringen betraktas sedan ett antal år som viktig och väsentlig i svensk ekonomi och den har sedan 25 år tillbaka varit en framgångsrik del av Göteborgsregionens målsättningar för fortsatt hållbar tillväxt och attraktivitet (Se vidare bilaga 2 för fördjupning).

131 Bilaga 8 Sida 7 Tjänsteutlåtande Styrelsen Besöksnäringen skapar jobb och tillväxt där den produceras och konsumeras. Det exemplifieras tydligast genom att definitionen av besöksnäringens export inte innebär att svenskarna åker utomlands utan att besökare från utlandet kommer till Sverige och konsumerar på vår hemmaplan. Inom näringen finns kvalificerade jobb men också många jobb som kräver en kortare utbildning och som erbjuder möjligheter till en yrkeskarriär. Besöksnäringen är sysselsättningsintensiv och har ett högt förädlingsvärde vilket innebär att den bidrar till sysselsättning, skattekraft och konsumtion samtidigt som den genom att kunna anställa människor med kortare utbildningsbakgrund bidrar till ett minskat beroende av det allmänna. Besöksnäringen skapar attraktivitet för boende och besökare Det är reseanledningar som genererar besökare men skapar också genom kommunikation till göteborgaren möjligheter att turista i sin egen stad. Samma reseanledningar och den besöksnäring de skapar bidrar till attraktivitet för de som bor i Göteborgsregionen. Besöksnäringen bidrar till livskvalitet genom att erbjuda ett brett utbud av kultur- och idrottsevenemang, restauranger, attraktioner samt tillgängliggör naturupplevelser. På samma sätt bidrar besöksnäringen till attraktivitet för dem som står i valet att studera i området eller att bosätta sig i regionen. Den bidrar också till investeringar utanför besöksnäringen och till att attrahera arbetskraft. De multinationella företagen beskriver att stadens utbud av kultur, idrottsevenemang, restauranger med mera ofta står ofta högt upp på listan över viktiga aspekter inför valet av bosättningsort för internationell arbetskraft. En fortsatt utveckling av destinationen förutsätter göteborgarnas stöd och de ska känna stolthet över utvecklingen som ytterst i alla avseenden ska syfta till att Göteborg ska vara en bra stad leva i. Utmaningar Den internationella konkurrensen om turister är mycket hård. Fler och fler regioner och städer över hela världen ser den växande turismen som en möjlighet en form av förflyttad konsumtionskraft. Ända sedan början av 1990-talet har Destinationen Göteborg uppmärksammat betydelsen av att ha, och ständigt utveckla, ett starkt varumärke. Detta har varit det främsta argumentet för att stå värd för stora evenemang och internationella möten i världsklass. Ett starkt varumärke är också väsentligt för att, såväl nationellt som internationellt, marknadsföra staden som en destination för ökad turism. Det kan dessutom leda till bättre möjligheter att erhålla globalt privat investeringskapital, för skapandet av nya jobb och välfärd generellt. Stadens verksamheter ska fokusera på det övergripande målet för göteborgarnas bästa att Göteborg skall vara en bra stad att leva i. Turismen och besöksnäringen kan bidra genom ökad sysselsättning, breddad skattebas, större utbud, nya företag/verksamheter och ökad ekonomisk lönsamhet. Verktygen för att uppnå dessa önskade effekter är ökad attraktivitet och

132 Bilaga 8 Sida 8 Tjänsteutlåtande Styrelsen tillgänglighet. De utvalda strategier som föreslås i programmet syftar ytterst till att skapa effekterna. Global konkurrens om evenemang och möten Konkurrensen om evenemang är global och mycket hård. Rättighetsägare och arrangörer har kunnat dra nytta av efterfrågan vilket skapat en situation där länder och städer betalar stora belopp för att bli utsedda till värdland eller värdstad. Samma tendenser ses inom delar av mötesindustrin. Utöver att kostnader för evenemang stigit finns misstankar om korruption i tilldelningen av vissa arrangemang. I takt med att intresset för evenemang ökat har också investeringar i anläggningar fokuserats på många platser i världen vilket i sin tur leder till ytterligare ökad konkurrens. Göteborg har stora utmaningar i att tilldelas stora evenemang och locka de största artisterna både på grund av kostnadsbild och befintliga anläggningars möjligheter. Förmågan att öka attraktiviteten och konkurrenskraften genom innovation Under det senaste decenniet har den internationella rese- och turistindustrin upplevt omvälvande förändringar. Sätten att marknadsföra och sälja resor har förändrats dramatiskt i takt med utvecklingen av digitala säljkanaler, mobil kommunikation och digitala resetjänster. En väsentlig nyckel till att vara mer framgångsrik än konkurrerande destinationsalternativ är förmågan till skapandet av ökad attraktionskraft genom innovation, det vill säga att göra saker på ett effektivare sätt, eller att vara först med att göra nya saker. Helt enkelt skapa olika typer av game changers som skapar ett, i alla fall temporärt, försprång i förhållande till konkurrensen. Det är avgörande för en framtida positiv utveckling och ekonomisk tillväxt att staden och besöksnäringen har/skapar den innovationsförmåga som krävs. Förmågan att erhålla investeringar En ökad attraktivitet skapar det försprång som utgör en god jordmån för ökade investeringar och större vilja inom privata näringslivet att acceptera ökad riskexponering. Utöver utmaningen att erhålla investeringar finns en utmaning i att balansera mellan de investeringar som skapar eller möjliggör reseanledningar och de investeringar i turistisk infrastruktur som behövs för att en besökare ska komma fram, ha någonstans att bo och någonstans att äta. Förmåga till samverkan Det är den helhet som karaktäriserar platsen det vill säga natur- och kulturmiljö, evenemang, värdskap, fysisk miljö, infrastruktur med mera, som skapar attraktion och upplevelser. För att skapa konkurrenskraft på destinationsnivå krävs därför en utvecklad samverkan mellan många olika aktörer som innefattar tid, engagemang, kunskap och resurser. Tillräcklig tillgänglighet Turism förutsätter tillgänglighet. Turtäthet, direktlinjer och restid är viktiga faktorer för alla transportslag för att en destination ska vara attraktiv. Göteborgs geografiska läge kräver

133 Bilaga 8 Sida 9 Tjänsteutlåtande Styrelsen flygförbindelser eller höghastighetståg för att kunna konkurrera med destinationer med ett mer centralt läge i Europa. Tillgänglighet handlar också om digital tillgänglighet och förmågan att nå ut i digitala kanaler till befintliga och nya målgrupper. I en allt hårdare konkurrens om människors intresse och tid är det en utmaning att stärka bilden av Göteborg och tydliggöra Göteborgs Stad som en attraktiv och valbar destination. Hållbarhet Det globala klimatavtalet och FNs 17 hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals) är utmanande för länder och städer. Ökad turism ger en ökad påverkan på miljö, klimat och samhälle. Samtidigt är det en tydlig trend att fler evenemangsarrangörer och mötesarrangörer väljer destinationer med höga ambitioner inom hållbarhetsområdet. Göteborg har sedan många år ett långsiktigt ambitiöst hållbarhetsarbete vilket också fått avtryck inom Destinationen och uppmärksammats internationellt. Det har bl.a. inneburit att Göteborg idag rankas som världens mest hållbara destination enligt kongressorganisationen ICCA Global Destination Sustainable Index. Det är en utmaning för Göteborg Stad att behålla denna position genom ett målmedvetet hållbarhetsarbete. Hållbarhetsarbetet innehåller då såväl en ekologisk som en social och ekonomisk dimension. Turismträngsel och tillgång till stadsrummet Flera större städer i Europa har under senare år upplevt spänningar bland lokalbefolkningen på grund av den ökande turismen och de boendes upplevelse av alltför många besökare. Företeelser som nedskräpning, köer, ohållbar trafiksituation och oönskat buller/hög ljudnivå i stadsbilden har på flera håll i Europa lett till krav på att minska turismen. Göteborg är ännu långt ifrån denna situation. Det existerar en potentiell intressekonflikt kring förtätning. För att kunna använda evenemangen som hävstång, till såväl tillväxt som livskvalitet och attraktivitet för göteborgarna, måste besöksnäringens potentiella utveckling tas med i all stadsplanering. Om alla öppna ytor, som staden historiskt varit toleranta och tillåtit nyttjande av, byggs bort genom förtätning förloras en av de få nuvarande konkurrensfördelarna i en global kontext. Göteborgs utvecklingssprång Göteborg står inför en enorm utveckling fram till 2030 och långt därefter. Det kommer att skapas nya bostäder, arbetsplatser och offentliga rum i en sällan skådad omfattning. Detta är något positivt som kommer prägla staden under lång tid framåt. I göteborgsdebatten har det mycket kommit att handla om svårigheter att komma fram under byggtiden och att Göteborg riskerar uppfattas som en byggarbetsplats. Byggarbeten kommer att påverka stadsbilden och framkomligheten och det är en utmaning för staden att så långt det är möjligt bibehålla tillgänglighet till stadens centrala handel,

134 Bilaga 8 Sida 10 Tjänsteutlåtande Styrelsen restauranger och caféer samt övrigt utbud för göteborgare och besökare. Göteborg & Co står fast vid tidigare bedömning, att rätt hanterat så har byggarbetet inte har någon större effekt för besöksnäringen som helhet men att enskilda aktörer inom näringen kan komma att påverkas. För en enskild näringsidkare kan försämrad tillgänglighet mycket snabbt försämra förutsättningarna för verksamhetens överlevnad. Parkeringssituationen behöver också hanteras under programperioden. Det är väsentligt att Göteborgs Stad och besöksnäringens intressenter hjälps åt med att sprida bilden av Göteborg som en stad i utveckling. Det är en framåtsyftande bild som ska inge hopp och framtidstro inte bara för dem som bor och verkar här, utan också för presumtiva besökare och inflyttare. Programmet i korthet Som angivits ovan har Göteborg & Co i tidigare och gällande affärsplaner, tillsammans med näringen, formulerat en vision för Destinationen Göteborg. Göteborg ska vara ett förstahandsval bland storstäderna i Europa genom att vara: En av Europas mänskligaste och mest attraktiva storstadsregioner att leva och verka i, samt att besöka. Visionen har funnits med när de 150 intressenterna från besöksnäringen i en dialogprocess gemensamt formulerat en målbild enligt följande: 2030 har turismen till Destinationen Göteborg fördubblats. För att följa upp målbilden kommer ett antal indikatorer att mätas: Antalet kommersiella gästnätter totalt ökar från 4,5 miljoner 2015 till 9 miljoner 2030 o Detta innebär att tillväxten i gästnätter per år är ca 4,5 procent De internationella gästnätterna ökar från 1,35 miljoner till 3,6 miljoner (6,8 procent årlig ökning) nya jobb på hel- eller deltid skapas (= årsarbeten) under perioden Omsättningen i besöksnäringen ökar från ca 24 miljarder kronor 2015 till ca 40 miljarder 2030 För att också få en kvalitativ dimension till målbilden kopplas ett antal indikatorer till följande formulering: I en skandinavisk jämförelse ska Destination Göteborg uppfattas som mer attraktiv än övriga storstäder att bo i och att besöka. Uppföljningen av målbilden sker med olika intervall. De kvantitativa målen föreslås följas upp årligen medan de kvalitativa målen föreslås följas upp i den stora attitydundersökning som görs var tredje år. Det förslag till program som redovisas i bilaga 1 tar sin utgångspunkt i målbilden, men också i visionen. Göteborgs Stads och respektive övriga intressenter utformar således nu strategier för hur den egna verksamheten kan bidra till förvekligandet av målbild. Inför förslaget om strategier för Göteborgs Stad har, förutom beaktande av kommunfullmäktiges prioriterade mål att göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka, ett antal ambitioner från stadens

135 Bilaga 8 Sida 11 Tjänsteutlåtande Styrelsen sida formulerats. Nedanstående tre grundläggande ställningstaganden föreslås spegla de ambitioner som Göteborgs Stad ska ha när det gäller att utveckla besöksnäringen: 1. Besöksnäringen utgör en viktig och växande näring, väsentlig för stadens tillväxt, och kommer att ha stor betydelse för det framtida samhällsbygget med att utveckla ett jämlikt Göteborg. 2. Göteborgs Stad ska verka på nationell nivå för att skapa bästa förutsättningar för besöksnäringens utveckling. 3. Göteborgs Stad har ambitionen att utveckla och vårda Göteborgs återkommande, ofta årliga, evenemang samt att stå värd för, för Göteborg lämpliga, evenemang och möten med stort internationellt genomslag med jämna mellanrum. I programmet (bilaga 1) föreslås fem strategier för Göteborgs Stad när det gäller att verka för visionens och målbildens förverkligande. 1. Göteborgs Stad ska verka för att säkerställa investeringar i de verksamheter som utgör motorer för besöksnäringens utveckling. 2. Göteborgs Stad ska utarbeta långsiktigt hållbara finansieringslösningar för åtgärder som syftar till att utveckla destinationen och staden. 3. Göteborgs Stad ska utveckla samverkansformerna för hållbar destinationsutveckling mellan såväl stadens olika delar som med näringsliv och akademi. 4. Göteborgs Stad ska i stadsplaneringen beakta besöksnäringens behov. 5. Göteborgs Stad ska aktivt verka för ett gynnsamt näringslivsklimat och en tryggad kompetensförsörjning. Den närmare innebörden i respektive strategi framgår av programmet (se bilaga 1). Konsekvensanalys För att målbilden om en fördubbling ska vara möjlig är ett attraktivt innehåll den yttersta förutsättningen. Kultur, sport, natur, skärgården, stadslivet, attraktioner är exempel på det innehåll som skapar ett intresse att besöka Göteborg. Vidare krävs investeringar i boendekapacitet, infrastruktur och anläggningar. Investeringar i fler rum och fler restaurangplatser krävs för att praktiskt kunna ta emot fler gäster. Investeringar i infrastruktur krävs dels för att man ska kunna komma hit och dels för att man ska kunna nå besöksmålen inom destinationen på ett enkelt och säkert och pålitligt sätt. Investeringar i anläggningar, i allt från arenor och kulturinstitutioner till gångstigar för att tillgängliggöra naturen, krävs för att skapa reseanledningar attraktion, förväntningar, upplevelser och minnen. Utöver detta krävs också en fortsatt innovationsförmåga och en väl fungerande samverkan mellan samtliga besöksnäringens intressenter.

136 Bilaga 8 Sida 12 Tjänsteutlåtande Styrelsen Hotellinvesteringar En fördubbling av antalet gästnätter kräver en kontinuerlig kapacitetsökning som innebär minst fler hotellrum Det är en kraftfull ökning från dagens ca rum och motsvarar ett hotell om ca rum per år under planeringsperioden. Under första halvåret 2017 har ett antal konkreta investeringsbeslut eller konkreta planer offentliggjorts. Totalt omfattar de sex beslutade eller offentliggjorda projekt omfattande ca rum under perioden med tyngdpunkt samt ytterligare 900 rum fram till Från pressintervjuer samt från intressentdialoger kan slutsatsen dras att det fortsatt finns ett stort intresse för att investera i hotell i Göteborgsregionen. Det är inte givet att alla planer realiseras men å andra sidan visar tidigare erfarenheter att utfallet sannolikt kommer bli större under förutsättning en fortsatt stabil världsekonomi. Utöver utvecklingen av det traditionella kommersiella boendet så sker en stark utveckling inom boende som bygger på delningsekonomins principer, t.ex. Airbnb. Det finns kritik mot boendeformen exempelvis utifrån perspektiven skatt, hyresrätt, trygghet m.m. Utvecklingen kan givetvis komma att förändras men i dagsläget ger boendeformen ett kapacitetstillskott. Tillgänglighet Göteborg Landvetter Airport har i sin ansökan om utökade tillstånd räknat med en ökning av passagerare på 33 procent, från 6 miljoner (2015) till 8 miljoner (2030). Utrikestrafiken (reguljärflyg) stod 2015 för ca 60 procent. Sannolikt är det utrikestrafiken och en ökad andel internationella resenärer som kommer att stå för ökningen, men bara med samma relationstal innebär en ökning till 8 miljoner passagerare att antalet utrikesresenärer ökar från 3,6 miljoner till 4,8 miljoner ( ). Tågtrafiken på Västkustbanan till Malmö/Köpenhamn och på Västra stambanan till Stockholm är högt trafikerade och har en standard som klarar snabbtåg (x2000-klass). Övriga banor in mot Göteborg har en betydligt lägre standard. Den planerade höghastighetsbanan mot Göteborg Landvetter flygplats och vidare mot Jönköping är viktig för att öka persontransporterna på järnväg. Frågan om höghastighetsbanor mellan nordens storstäder har diskuterats under en tid. Samtidigt som förhandling mellan stat och berörda kommuner pågår så har samhällsnyttan och kostnaderna på riksnivå debatterats på ett sådant sätt att en framtida satsning ifrågasatts. Den för Göteborg lika viktiga axeln Oslo-Göteborg-Köpenhamn har på senare tid inte varit med i den nationella planen. Resandetrender och besöksvolymer Att prognostisera resandeströmmar 15 år framåt är mycket osäkert och än mer osäkert när de delas upp i olika segment. Nedanstående antaganden bygger på en samlad omvärldsanalys och analys av de resandetrender som är internationellt vedertagna.

137 Bilaga 8 Sida 13 Tjänsteutlåtande Styrelsen Målbildens antagande om tillväxt bygger i grunden på en fortsatt genomsnittlig årlig BNPtillväxt i den svenska ekonomin med ca 2,5 procent och att resandet även fortsättningsvis ökar med ca 1-2 procentenheter utöver BNP. Det privata nationella resandet bedöms öka med ca 4 procent årligen under planeringsperioden vilket innebär en ökning med ca gästnätter från 1,8 miljoner gästnätter 2015 till 2,7 år I antagandet om tillväxt bedöms det traditionella affärsresandets andel av antalet gästnätter (30 procent) bestå trots en fortsatt utbredning av digitala mötesformer. Bedömningen bygger på en prognos från Business Region Göteborg AB över antalet kontorsanställda i regionen (ökning med 100 procent till 2035) och en fortsatt internationalisering av regionens näringsliv vilket leder till ett ökat affärsresande och längre vistelsetider. I gästnätter innebär det en ökning från 1,35 miljoner gästnätter år 2015 till 2,7 miljoner gästnätter stod de internationella besökarna för 30 procent av antalet gästnätter. Givet antagande om nationell privatturism och traditionellt affärsresande behöver andelen internationell privatturism öka till över 40 procent. Det är ett rimligt antagande givet en globalt sett större resande medelklass framförallt genom utvecklingen i Asien (Indien, Kina) och en ökande åldrande, frisk och relativt välbeställd befolkning i västvärlden. Förutom ett ökat inresande krävs att vistelsetiden ökar. I beräkningarna som ligger bakom fördubblingsmålet antas vistelsetiden för internationella besökare öka från dagens europeiska genomsnitt 1,8 nätter per besökare till 2,8 nätter per besökare. Sammantaget innebär antagandet en årlig tillväxt av internationell turism med 7 procent vilket ligger i linje med de senaste årens utveckling. I gästnätter innebär det att en ökning från 1,35 miljoner gästnätter 2015 till 3,6 miljoner gästnätter Sammanfattningsvis är slutsatsen att fördubblingsmålet är realistiskt, givet en fortsatt stabil världsekonomi, och att utmaningarna framförallt avser tillväxten av internationell privatturism. Attraktiviteten Långväga internationella besökare stannar i regel längre än de med kort resväg. Men för att kunna locka internationella besökare, och i större omfattning få dem att stanna en natt längre än idag, är det avgörande att destinationen kan öka sin attraktivitet samt att innovationskraft och ambitioner fortsatt kan utvecklas så att nödvändiga investeringar kommer till stånd. Dialogsamtalen med besöksnäringens intressenter visar att det finns en stark framtidstro vilket borgar för fortsatt affärsutveckling och etablering. Dialogsamtalen visar också på medvetenhet om viljan till och vikten av samverkan. Att en blocköverskridande majoritet i kommunstyrelsen sagt ja till att utreda förutsättningarna för en ny arena är ett annat tecken på att Göteborg skapar förutsättningar för en ökad attraktionskraft. Detsamma gäller beslutet om att genomföra Lisebergs jubileumssatsning på ett upplevelsehotell och en vattenpark, något som ökar konkurrenskraften och medverkar till ökade besöksvolymer. Utöver detta vittnar möten med arrangörer av såväl kongresser och evenemang om ett stort förtroende för Göteborgs förmåga

138 Bilaga 8 Sida 14 Tjänsteutlåtande Styrelsen att genomföra stora kongresser och stora evenemang. Detta skapar goda förutsättningar för att kunna attrahera arrangörer vars möten och evenemang lockar besökare till Göteborg. Bilagor Bilaga 1 Förslag till Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Bilaga 2 Bakgrundsfakta och fördjupningsmaterial, besöksnäringen Bilaga 3 Sammanfattning av synpunkter från remissinstanser Expedieras Göteborgs Stadshus AB

139 Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030

140 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag. Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i stadens verksamheter. De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

141 Dokumentnamn: Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för beslutet: [Nämnd/styrelse/befattning] [Text] [Nummer] [Text] Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig: [Dokumentsort] [Giltighetstid] [Datum] [Funktion] Bilagor: [Bilagor] Innehåll Inledning... 3 Syftet med detta program... 3 Vem omfattas av programmet... 3 Bakgrund... 3 Koppling till andra styrande dokument... 4 Uppföljning av detta program... 4 Programmet... 5 Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

142 Inledning Syftet med detta program Göteborg & Co är stadens bolag och samverkansplattform med näringslivet, akademin och övriga offentliga aktörer för destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring. Av ägardirektivet framgår bland annat att bolaget ska: utarbeta förslag om stadens mål för besöksnäringen inom turism, kultur och evenemang samt möten/kongresser/konferenser. Målet ska fastställas av kommunfullmäktige. Göteborgs Stad har genom nämnder och styrelser, förvaltningar och bolag, en viktig roll som möjliggörare, som tar tillvara och uppmuntrar ambitioner och kreativitet bland de många små och stora aktörer som vill utvecklas. Detta program är ett uttryck för en ambition från stadens sida att driva utvecklingen vidare. Att i samverkan med besöksnäringens olika aktörer bidra till innovation och nytänkande för att skapa en ännu bättre stad att leva och verka i, samt att besöka. Vem omfattas av programmet Se ovan, Syftet med detta program Bakgrund Göteborgs Stads program för besöksnäringens 1 utveckling till 2030 beskriver hur Göteborgs Stad inom sin verksamhet kan bidra till att besöksnäringen i Göteborgsregionen fortsätter växa. Med Göteborgsregionen avses i princip det geografiska område som omfattas av de 13 medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). I programmet används begreppet Destinationen Göteborg. Med det menas hela regionen och dess reseanledningar. För en besökare utifrån är kommungränser inte relevanta. När besökaren reser till Göteborg avses i regel ett besök inom Göteborgsregionen, men kan också omfatta ett större område. Programmet tar sin utgångspunkt i den målbild som tagits fram gemensamt av Göteborgs Stad och representanter för besöksnäringens intressenter. Denna har i sin tur en förankring i den vision för Destinationen Göteborg som har formulerat sedan tidigare(se nedan). Det är nu Göteborgs Stads och respektive intressents uppgift att utforma strategier för hur den egna verksamheten kan bidra till förvekligandet av målbilden. Målbilden har dels ett kvantitativt fokus, del ett kvalitativt. I föreliggande program redovisas ett antal övergripande ambitioner och ställningstagande från stadens sida som tillsammans med målbilden lägger grunden för de fem strategier som utgör stadens åtgärder för att bidra till besöksnäringens långsiktiga utveckling. 1 Med besöksnäringen avses en sammansättning av flera branscher, där de största är hotell, restaurang och övrig logi, transporter samt varuhandel. Kultur, sport och rekreation är andra delar av näringen. Besöksnäringen är också i hög grad sammanlänkad med offentliga strukturer. (Tillväxtverket, United Nation Tourist World Organisation) Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

143 Koppling till andra styrande dokument Inom Göteborgs Stad finns planer och program som berör och berörs av strategierna. Det gäller bland annat Strategi för utbyggnadsplanering, Grönplan, Trafikstrategi, Kulturprogram, Miljöprogram, Klimatstrategiskt program, Naturvårdstrategiska programmet och Friluftsprogrammet. Arbetet med det näringslivsstrategiska programmet och besöksnäringsprogrammet har tagits fram under samma period vilket möjliggjort avstämningar under arbetets gång. Uppföljning av detta program Stadens program för besöksnäringen syftar till att uppnå en hållbar tillväxt och en ökad livskvalitet för alla invånare i staden. För att det ska vara möjligt att nå målbilden om en fördubbling av turismen så krävs att många faktorer samverkar. Både sådana som Göteborg Stad kontrollerar och sådana som ligger utanför stadens kontroll. Strategierna som beskrivs i programmet är tvärfunktionella, det vill säga de berör flera av Stadens verksamheter hos nämnder och bolagsstyrelser som en del i deras ordinarie uppdrag. Var och en av dem har ett ansvar att löpande beakta programmets strategier i sina respektive planer och strategier. Arbetet stäms regelbundet av och följs upp av Göteborg & Co med berörda nämnder och styrelser. Inom respektive strategi finns områden som behöver konkretiseras. Göteborg & Co har huvudansvaret för att initiera och leda arbete med att utarbeta handlingsplaner i nära samverkan med berörda nämnder och styrelser. Göteborg & Co samordnar och ansvarar också för uppföljningen av indikatorerna och effekterna som anges under rubriken Vision och målbild ovan. Uppföljningen sker med olika intervall. De kvantitativa målen följs upp årligen medan de kvalitativa målen följs upp i den stora attitydundersökning som görs var tredje år. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

144 Programmet Vision och målbild Visionen för Destinationen Göteborg har, i samband med varje 3-årig affärsplaneperiod, fastställts av Göteborg & Co:s styrelse med representanter från Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt besöksnäringen. Dess lydelse har i princip varit samma sedan början av 1990-talet. Den nuvarande lydelsen, som fastställdes 2014 är att gemensamt sträva mot att: Göteborg ska vara ett förstahandsval bland storstäderna i Europa genom att vara: En av Europas mänskligaste och mest attraktiva storstadsregioner att leva och verka i, samt att besöka. Visionen, som i vardagen kan uttryckas bidra till ett levande Göteborg, utgår från göteborgaren och pekar på att en attraktiv stad att besöka skapar värde för göteborgarna samtidigt som de i högsta grad bidrar till att skapa den eftersträvade attraktiviteten. Det finns en koppling mellan målbilden nedan och visionen. Stadens ambitioner och strategier tar sin utgångspunkt i besöksnäringens samlade vision och långsiktiga målbild. Därför har arbetet med stadens ambitioner och strategier föregåtts av strategiska samtal under 2016 mellan representanter för Göteborgs Stad, akademin och besöksnäringen i Göteborgsregionen, under ledning av Göteborg & Co, i syfte att samlas kring en målbild för Destinationen Göteborg fram till Resultatet av dessa samtal blev nedanstående övergripande målbild: 2030 har turismen 2 till Destinationen Göteborg fördubblats. För att följa upp målbilden kommer följande indikatorer och effekter att mätas: Antalet kommersiella gästnätter 3 totalt ökar från 4,5 miljoner 2015 till 9 miljoner o Detta innebär att tillväxten i gästnätter per år är ca 4,5 procent De internationella gästnätterna ökar från 1,35 miljoner till 3,6 miljoner (6,8 procent årlig ökning) nya jobb på hel- eller deltid skapas (= årsarbeten) under perioden. Omsättningen 4 i besöksnäringen ökar från ca 24 miljarder kronor 2015 till ca 40 miljarder För att nå målbilden om en fördubbling av turismen är attraktiviteten en avgörande framgångsfaktor. Hur invånare själva bedömer sin stad är ett explicit mått på en stads 2 Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Med aktiviteter avses sociala, kulturella och ekonomiska, som utförs av personer som reser till resmål belägna utanför personens vanliga omgivning. (United Nation Tourist World Organization) 3 Gästnätter (kommersiella övernattningar) mäts i Sverige månatligen av SCB och är den mest pålitliga, tillgängliga och internationellt mest använda parametern för att mäta en destinations attraktivitet. Den förklarar inte allt, men ger en god uppskattning av en destinations turistiska utveckling. För Göteborgs Stad är antalet gästnätter inget självändamål, men en bra indikator som följs upp löpande och kan jämföras med andra destinationer både i Sverige och utomlands. 4 Med omsättning menas det sammanlagda transaktionsvärdet av varor och tjänster som konsumeras av besökarna till Destinationen Göteborg och bygger på en beräkningsmodell utifrån SCB:s satellitkonton. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

145 attraktionskraft och till detta läggs besökares bedömning. För att få en kvalitativ dimension till målbilden har därför kopplats ett antal indikatorer till följande formulering: I en skandinavisk jämförelse ska Destination Göteborg uppfattas som mer attraktiv än övriga storstäder att besöka. Detta följs således upp med att regelbundet följa en rad indikatorer som är kopplade till bilden av de skandinaviska storstäderna. I en stor undersökning som genomförs var tredje år på uppdrag av Göteborg & Co och omfattar både besökare och invånare i respektive storstad får de tillfrågade utifrån ett antal värdeord svara på hur de uppfattar och bedömer staden att besöka, staden att bo och leva i, stadens attraktivitet och hur mänsklig staden uppfattas. Vidare får de bedöma i vilken grad de uppfattas staden som tuff och hård. 5 Betydelsen av besöksnäringen och dess utveckling för Göteborgs bästa Besöksnäringen betraktas sedan flera år som en viktig och växande näring i svensk ekonomi och har under decennier varit en framgångsrik del av Göteborgsregionens strategier för tillväxt och attraktivitet. Besöksnäringen har potential att fungera som en hävstång för att uppnå stadens ambitioner och mål inom flera områden. Det kan gälla stadens internationella relationer, men också flera viktiga verksamheter såsom utbildning, näringslivets utveckling, kulturliv, hållbarhet i alla tre dimensioner, integration och jämlikhet. Med detta synsätt så handlar besöksnäringen i stor utsträckning om samhällsutveckling i vid mening. Utvecklingen av besöksnäringen ska alltid ske med göteborgarnas bästa för ögonen. Besöksnäringen skapar sysselsättning för tiotusentals människor inom servicesektorn i regionen. Den bidrar till att göra staden attraktiv med ett levande utbud av kultur, nöjen och fritidsaktiviteter som höjer livskvaliteten både för besökare, dem som funderar på att flytta hit och för alla göteborgare. En stor del av det som gör Göteborg till en attraktiv och levande stad skapas således av besöksnäringen. Som näringsgren är den unik på så sätt att produktion och konsumtion är direkt knutet till samma plats. Attraktioner som exempelvis skärgården, Göteborgs 5 Indikatorer och gränsvärden för att följa stadens attraktivitet. Staden som en stad att besöka (Bas = besökare) Den positiva andelen ska vara högre än 70 procent och samtidigt vara lika eller högre än övriga storstäder. Dessutom ska andelen negativa vara mindre än 15 procent (2014 var andelen 92 procent respektive 2 procent). Staden som en stad att bo och leva i (Bas = boende) Den positiva andelen ska vara ska vara högre än 70 procent och samtidigt vara lika eller högre än övriga storstäder. Dessutom ska andelen negativa vara mindre än 15 procent (2014 var andelen 72 procent respektive 9 procent). 70 procent av boende och besökare ska ange att det mycket eller väldigt mycket förknippar Göteborg med värdeordet Attraktivitet. Dessutom ska andelen negativa vara mindre än 15 procent 70 procent av boende och besökare ska ange att det mycket eller väldigt mycket förknippar Göteborg med värdeordet Mänsklig. Dessutom ska andelen negativa vara mindre än 15 procent Färre än 30 procent av boende och besökare ska ange att de mycket eller väldigt mycket förknippar Göteborg med värdeordet Tuff och hård. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

146 konstmuseum eller Liseberg går inte att kopiera eller flytta på utan vidare. De kan bara upplevas på ort och ställe. Men de måste hela tiden utvecklas för att stå sig i konkurrensen med naturupplevelser, konstmuseer och nöjesparker på många andra ställen. Att utveckla besöksnäringen innebär i hög grad att skapa attraktivitet genom reseanledningar och tillgänglighet. Det sker genom att kreativa och innovativa lösningar och idéer tillåts få stort spelrum samt att underlätta för företag att växa. Sysselsättningen inom besöksnäringen i Göteborgsregionen växer snabbare än många andra näringar 6. Många nya arbetstillfällen av typen instegs- eller förstagångsjobb skapas i serviceyrken där turismen utgör en betydande del av underlaget. Det växande utbudet av kultur- och nöjesliv, handel och restaurang höjer livskvaliteten för alla invånare och ökar regionens attraktivitet; Exempelvis när övrigt näringsliv konkurrerar om kvalificerad arbetskraft eller för att studenter ska stanna kvar efter avslutad utbildning. Destinationens utveckling är ett resultat av en målmedveten samverkan mellan det offentliga, det privata näringslivet och akademin. Det är också frukterna av såväl offentliga som privata investeringar och det är resultatet av en förmåga att ta vara på det som är unikt i vår del av världen och kombinera det med attraktioner, kulturupplevelser, evenemang och möten som utmanar och skapar nyfikenhet. De tre delar som utgör Destinationen Göteborg omfattar privatturism, möten (kongresser och konferenser) och evenemang. Det är inom dessa tre segment som reseanledningarna skapas och som i sin tur bidrar till en levande stad. Stadens mål och ambitioner Göteborg ska vara en hållbar stad som är öppen för världen. Besöksnäringen är en naturlig och självklar del av detta. Att skapa en attraktiv destination för besökare är ett av de starkaste bidragen till en öppen och hållbar samhällsutveckling. I kommunfullmäktiges budget för 2018 anges också målet att göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka. Målet har ett hållbarhetsperspektiv men syftar framförallt till att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa. Utöver sysselsättning bidrar en levande stad till social sammanhållning i Göteborg genom att skapa förutsättningar för möten mellan människor och skapa rörlighet mellan stadsdelar. Målbilden om en fördubbling innebär en stor utmaning. Göteborgs Stad har en betydelsefull roll genom att dels utveckla de delar av besöksnäringen som staden själv råder över och dels att skapa förutsättningar för utvecklingen av hela besöksnäringen. För att besöksnäringen ska fortsatt spela en väsentlig roll för tillväxten behövs att stadens bolagsstyrelser och nämnder beaktar besöksnäringens behov och inkluderar dem i sina respektive planer och styrdokument där det är relevant. Staden kan genom att upplåta stadsrummet och genom ägande och drift av anläggningar vara en möjliggörare och arrangör, eller genom satsningar på kulturutbud själv skapa 6 Antalet anställda inom hotell och restaurang har i Göteborgsregionen vuxit med ca 27% mellan vilket innebär högst sysselsättningstillväxt bland samtliga branscher. (BRG Näringsliv och Tillväxt 2016 baserat på SCB-statistik) Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

147 attraktivt innehåll. Göteborgs Stad är en del av besöksnäringen men den består till stor del av det privata näringslivet. Det är näringslivets ambitioner, innovationskraft och investeringsvilja som i samklang med det offentliga och akademin skapar besöksanledningar och förutsättningar för vistelse i staden vilket leder till attraktivitet, sysselsättningseffekter och hållbar tillväxt. För att nå målbilden för besöksnäringens utveckling är det viktigt att stadens långsiktiga ambitionsnivå fastslås. Att Göteborgs Stad har formulerat sina ambitioner på en övergripande nivå borgar för att fler aktörer, både offentliga och privata, vill och vågar ta det avgörande beslutet att investera och satsa resurser just i Göteborg. Nedanstående tre grundläggande ställningstaganden speglar de ambitioner som Göteborgs Stad har när det gäller att utveckla besöksnäringen: 1. Besöksnäringen utgör en viktig och växande näring väsentlig för stadens tillväxt och kommer att ha stor betydelse för det framtida samhällsbygget med att utveckla ett jämlikt Göteborg. Ställningstagandet innebär att staden bekräftar besöksnäringens roll såväl nationellt som lokalt och att näringen genom sin struktur och sina affärsmodeller kan bidra till ökad sysselsättning inom näringen men också att den kan bidra till attraktivitet som gör att fler väljer att etablera verksamhet i regionen vilket leder till en ökad sysselsättning i andra delar av näringslivet. Vidare har besöksnäringen möjlighet att genom ett brett utbud av idrott och kultur bidra till en bättre livskvalitet och hälsa för stadens invånare. 2. Göteborgs Stad ska verka på nationell nivå för att skapa bästa förutsättningar för besöksnäringens utveckling. Ambitionen innebär att det finns ett ansvar och vilja att ta upp utvecklingsfrågor på nationell nivå så att viktiga frågor för näringen aktualiseras på alla politiska nivåer. Dessa kan röra exempelvis infrastruktur, hållbara transporter, finansieringsmodeller och skattefrågor. 3. Göteborgs Stad har ambitionen att utveckla och vårda Göteborgs återkommande, ofta årliga, evenemang. Dessutom har staden ambitionen att med jämna mellanrum stå värd för, för Göteborg lämpliga, evenemang och möten med stort internationellt genomslag. Ambitionen innebär att de årligen återkommande världsevenemangen betraktas som en central del av evenemangsportföljen och att de får förutsättningar för att kunna utvecklas vidare, bidra till Göteborgs attraktivitet samt kunna tjäna som förebilder för nya årligen återkommande evenemang med potential att bli världsledande. Ambitionen innebär också en förståelse för att stora internationella evenemang och möten stärker bilden av Göteborg internationellt på ett sätt som är svårt att uppnå på annat sätt och att de bidrar till Göteborgs långsiktiga utveckling. Utöver det innebär ambitionen att det finns en förståelse för att den insats som staden i regel behöver göra ska ses som en långsiktig investering. Med jämna mellanrum avses för evenemang tidsperioden 5-15 år medan det för möten är årligen. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

148 Hållbarhet Hållbar destinationsutveckling omfattar ömsesidigt beroende miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Göteborgs och besöksnäringens samlade arbete med hållbarhetsoch miljöfrågor är framstående och ses som en förebild internationellt. Målbilden för Destination Göteborg och om fördubbling behöver ske med göteborgarnas stöd och för göteborgarnas bästa. Besöksnäringen tillväxt ska vara hållbar i alla dimensioner och utvecklingen ska ske med beaktande av stadens långsiktiga mål och ambitioner vad gäller hållbarhet samt givetvis tillämpa nationella och lokala regler. Hållbarhetsperspektivet ska inbegripas i handlingsplaner inom samtliga föreslagna strategier. Genom att tidigt i idé-, utvecklings- och planeringsprocesser beakta hållbarhetsaspekterna ökar möjligheterna att både bidra till en hållbar utveckling och skapa konkurrensfördelar mot andra destinationer. Besöksnäringen står inför samma hållbarhetsutmaningar som samhället i stort såväl internationellt som nationellt, regionalt och lokalt. Klimatutmaningen, integration och kompetensförsörjning, bevarande av levande och rika hav och naturmiljö är utmaningar som i allra högsta grad ligger i besöksnäringens intresse att hantera och lösa de är grundförutsättningar för näringen. Ett ökat antal gästnätter samt ett större utbud av evenemang och upplevelser kan antas innebära såväl lokala som globala hållbarhetsutmaningar som behöver uppmärksammas, förebyggas och hanteras. På vissa områden kan åtgärder på lokal och regional nivå skapa stor skillnad medan andra utmaningar kräver nationella och internationella överenskommelser och åtgärder. Tjänstekonsumtion är ur klimatsynpunkt mindre negativ än andra typer av konsumtion. Besökare konsumerar i högsta grad upplevelser och tjänster. Hur besökaren väljer att konsumera varierar stort och påverkar klimatet i olika omfattning. Göteborgs Stad ska fortsätta att tillsammans med besöksnäringens intressenter verka för att till exempel öka besökarens vistelselängd och visa på de hållbara alternativen inom Destinationen. Genom certifieringsarbete och genom att även fortsatt utmana i alla hållbarhetsperspektiven driver Destination Göteborg mot att besökarens vistelse blir så klimatmässigt hållbar som möjligt. Sveriges nationella klimatmål och Göteborgs Stads klimatmål syftar till att lämna fossilberoendet och bidra till den internationella överenskommelsen (Parisavtalet 2015) att hålla den globala uppvärmningen till klart under 2 grader, Idag beräknas turismen står för ca 5 procent av de globala koldioxidutsläppen. På lokal nivå kan förutsättningar för att effektivt nyttja förnyelsebara energikällor för både näringsidkare, arrangörer och besökaren skapas Den globala utmaningen för besöksnäringen, och för Göteborg med ett perifert geografiskt läge, är transporterna där flyget utgör den största utmaningen. Flygplanstillverkare, flygbolag, flygplatser och utveckling av förnybara flygbränslen har tillsammans med internationella och nationella överenskommelser bidragit till och kommer sannolikt fortsatt att bidra till minskade CO2-utsläpp. Samtidigt pekar internationella prognoser på att flygtrafiken kommer att fortsätta öka. Göteborg kan inte ensamt ändra på flygets förutsättningar eller de globala reseströmmarna men kan lyfta fram hållbara transportalternativ där det är möjligt och verka för ett hållbart Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

149 transportsystem. Vidare kan Göteborgs Stad tillsammans med Västra Götalandsregionen arbeta för att erbjuda ett hållbart och fungerande lokalt och regionalt transportsystem till flygplatsen samt till reseanledningar inom Destinationen. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster kopplat till besöksnäringen handlar bland annat om rekreationsvärden, livsmedelsförsörjning och möjlighet att erbjuda lokalt producerad mat och dryck. Naturen och vad naturen ger samt kombinationen stad och natur är betydelsefulla delar att utveckla för Destinationens attraktivitet. Att besöksnäringens perspektiv inkluderats i stadens olika planer och program ger goda förutsättningar för att utveckla naturturismen på ett positivt sätt. Även om turism har en hög grad av tjänste- och upplevelsekonsumtion kan avfallsmängder och nedskräpning förväntas öka. Förutom estetiska och trygghetsaspekter i stadsmiljön så påverkar nedskräpning även havets hälsa. En tydlig och enhetlig avfallsoch skräphantering i staden samt utveckling av cirkulära modeller och system kan vara möjligheter att förebygga och hantera ökade volymer på. Med fler evenemang, upplevelser och mötesplatser på fler ställen i staden finns också ökad risk för ohälsosamt buller. Såväl stadsplanering som planeringen av enskilda evenemang minskar riskerna Utifrån det sociala hållbarhetsperspektivet är möjligheten att vara och uppfattas som en trygg och säker destination av yttersta vikt både för göteborgaren och för den som står inför att välja Göteborg som resmål. Ökade klyftor och segregation kan leda till otrygghet och ojämlikhet. Arbetet med en jämlik stad och att skapa trygga miljöer är därför också viktigt utifrån besöksnäringens perspektiv. Besöksnäringens sysselsättningspotential är tillsammans med möjligheter att bidra till en god start i livet och delaktighet är viktiga verktyg i arbetet för en jämlik stad. Stadens utbildnings- och kompetensförsörjningsinsatser riktade mot branschens bristyrken kan bidra till att minska utanförskapet och därmed till en mer jämlik och tillitsfull stad. Många samtidiga besökare i de centrala delarna av staden ökar risken för trängsel och att medborgaren känner sig utträngd. Ett hela staden perspektiv på utvecklingen av Göteborg där stadsdelarnas unicitet ur ett besöks- och upplevelseperspektiv utvecklas är ett sätt att både avlasta de centrala delarna av staden och att bidra till en mer jämlik och nära stad. Att löpande följa utvecklingen och tidigt planera åtgärder skapar förutsättningar för att undvika eventuella problem. Prioriterade områden för stadens bidrag till besöksnäringens utveckling Staden kan bidra till målbildens uppfyllelse genom att skapa gynnsamma förutsättningar för innovation och kreativitet, så att besöksnäringen ska kunna växa. En destination behöver, för att kunna skapa hållbar tillväxt, stärka varumärket och bidra till attraktivitet, att staden tar en aktiv och offensiv roll i processerna och så långt det är möjligt beaktar besöksnäringens behov. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

150 Fem prioriterade områden, i hög grad beroende av varandra, har identifierats som avgörande för att nå målbilden. Investeringar Långsiktigt hållbara finansieringslösningar Samverkansformer för hållbar destinationsutveckling Stadsplanering Näringslivsklimat och tryggad kompetensförsörjning Varje område påverkar Destinationens attraktivitet och därmed besöksnäringens tillväxt. Genom att Göteborgs Stad har en strategi för vart och ett av de fem områdena så tar Staden på sig rollen som katalysator och plattform för samverkan. Här nedan beskrivs strategier för respektive område med exempel på vad de kan innebära. Strategi 1: Göteborgs Stad ska verka för att säkerställa investeringar i de verksamheter som utgör motorer för besöksnäringens utveckling. Det offentligas roll och handlingsförmåga har stor betydelse för utvecklingen av besöksnäringen på en destination. Detta beror på att det offentliga ofta både äger och driver den turistiska infrastruktur det vill säga museer, arenor, teatrar, kulturinstitutioner, kollektivtrafik, parker etcetera som behövs för att öka både attraktivitet och tillgänglighet till en destination. Göteborgs Stad råder över viktiga delar av besöksnäringen antingen genom att staden själv är ägare eller genom att staden styr över processer som har väsentlig betydelse när andra aktörer ska fatta beslut om investeringar i exempelvis ny kommersiell boendekapacitet såsom hotell och vandrarhem. Stadens roll är dels att vara en katalysator och möjliggörare för de nyinvesteringar som är nödvändiga för att öka attraktiviteten och därmed kunna utvecklas och växa, dels att göra investeringar i tillgångar som Göteborgs Stad äger för att säkerställa deras långsiktiga brukbarhet och konkurrenskraft. Ett stort tillskott av nya hotellrum i centrala lägen är angeläget för att kunna fortsätta växa. De ökande turistströmmarna behöver mötas av ett större utbud av boende i olika former och prisklasser. Andra nödvändiga investeringar handlar om arenor och anläggningar, infrastruktur och transporter, kulturutbud och kommersiella ytor, naturupplevelser och parker. Alla är viktiga för Destinationens attraktivitet på olika sätt och de kompletterar ofta varandra. Till exempel är en arena mycket sällan en reseanledning i sig själv. Men utan denna är det omöjligt att skapa ett innehåll som attraherar besökaren. Och utan tillräcklig boendekapacitet att växa i så är det omöjligt att nå målet om att dubblera turismen. Infrastruktur och bra tillgänglighet är andra förutsättningar för att kunna växa. Men det är inte vägarna, järnvägen eller flygplatsen i sig som attraherar besökaren, utan destinationens utbud av attraktiva upplevelser. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

151 Alla delar hänger samman och utgör en helhet. Investeringarna är en grundläggande förutsättning för all tillväxt. Stadens möjlighet att påverka investeringsbesluten kan delas upp i tre kategorier: 1. Investeringar i stadens egna verksamheter och infrastruktur. Detta gäller exempelvis arenor och anläggningar, kulturinstitutioner och museer, attraktioner och parker. Genom att Göteborgs Stad visar handlingskraft och framtidstro i att utveckla de egna verksamheterna som är motorer i att öka attraktiviteten, sänder det positiva signaler till andra aktörer inom besöksnäringen. 2. Investeringar i infrastruktur där besluten tas på regional/nationell nivå. Göteborgs Stad kan agera på regional och nationell nivå för att förbättra tillgängligheten främst via järnväg, men även via väg, hav och flyg. Bra tillgänglighet är avgörande för all slags resande. Samhällets investeringar i infrastruktur blir därför en viktig pusselbit i det som skapar en attraktiv destination. Med Göteborgs geografiska läge är bra flygförbindelser nödvändigt för att kunna attrahera internationella besökare, evenemang och möten. Göteborg- Landvetter Airport har enorm betydelse för näringsliv, samhälle och besöksnäring i hela västra Sverige. Hållbara transporter behöver utvecklas vidare. Göteborgs Stad kan exempelvis bidra genom att verka för utveckling och användning av hållbara bränslen för bil och flyg samt genom att verka för hållbara transportalternativ för besökare från Skandinavien, Nord- och Centraleuropa. En fortsatt utveckling av Centralstationen är en viktig del för möjligheten till ett ökat hållbart resande med tåg och buss. 3. Besöksnäringens behov beaktas i de utvecklingsplaner som finns för staden. Behovet av kommersiell boendekapacitet i centrala lägen är angeläget och ska vägas in vid planeringen av nya områden. Det offentliga äger ofta mark som kan exploateras samt är givare av viktiga tillstånd som t.ex. bygglov. Utöver detta finns en stor potential i hotelletableringar när det gäller att skapa attraktivitet i ett område och göra det levande under alla tider på dygnet. Det är en möjlighet som kan och bör utnyttjas i planeringsprocesser. Hotell och enklare boenden i fler delar av staden kan också skapa underlag för nya företag inom besöksnäringen i dessa stadsdelar. Nyckelfrågor som blir framgångsfaktorer till 2030: Göteborgs Stad bidrar till att en betydande ökning av kommersiellt boende, i lägen med god tillgänglighet till centrum, kommer till stånd. Investeringar säkerställs i ny arena, Liseberg, kulturinstitutioner och andra av staden ägda motorer i besöksnäringen. Tillgängligheten förbättras till hela regionen. Förbättrade tågförbindelser med de tre skandinaviska huvudstäderna samt med Tyskland och norra Sverige. Fortsatt utveckling av flyglinjer med fokus på att ansluta destinationer som inte är rimliga att nå via tåg. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

152 Strategi 2: Göteborgs Stad ska utarbeta långsiktigt hållbara finansieringslösningar för åtgärder som syftar till att utveckla destinationen och staden. Göteborg har ambitionen att vara en ledande hållbar turist-, mötes- och evenemangsstad i norra Europa. Detta uppnås genom olika åtgärder, som exempelvis att aktivt värva och utveckla evenemang samt att värva större möten och utveckla nya exportmogna 7 reseanledningar. Värvningen sker i hård internationell konkurrens då allt fler destinationer har insett värdet av evenemang och möten för att manifestera sig och för att utveckla såväl näringslivet som akademin. Även de årligen återkommande kultur och idrottsevenemangen är en viktig del i stadens evenemangsportfölj. Genom rätt bemötande, planering och investeringar kan Göteborgs Stad bidra till att arrangörerna ser Göteborg som en självklar plats för dem där de kan växa och utvecklas ytterligare. För staden fungerar evenemang och möten även som kommunikativa plattformar för stadsutveckling, samhällsutveckling och kompetensutveckling. Den offentliga finansieringen av arbetet med evenemang och möten utgör vanligtvis en grundläggande förutsättning vid alla typer av åtgärder och i alla led från värvning till genomförande. Rättighetsinnehavare av internationella möten och evenemang kräver allt oftare en färdig finansieringslösning för att en destination över huvud taget ska vara aktuell som kandidat. Enstaka händelser som inte kunnat identifieras eller beslutas i förväg behöver hanteras i särskild ordning. Alla sådana potentiella framtida investeringar ska noggrant värderas utifrån stadens övergripande mål och långsiktiga effekter ska särskilt eftersträvas. I Göteborg finns en lång tradition av ett gemensamt ansvar för evenemang och möten vad gäller såväl finansiering som engagemang. Olika delar av Göteborgs Stad har aktiverats och på så sätt skapat en bättre totalupplevelse för arrangör och besökare samt ett större värde för göteborgaren. Nämnder och styrelser har även fortsättningsvis ett ansvar att bidra till genomföranden som en del av sina ordinarie uppdrag. Nyckelfrågor som blir framgångsfaktorer till 2030: Utvecklingen av finansieringsmodeller för årligen återkommande evenemang och liknande händelser samt för Göteborgs Stads möjlighet att kunna konkurrera om stora internationella evenemang och möten Strategi 3: Göteborgs Stad ska utveckla samverkansformerna för hållbar destinationsutveckling mellan såväl stadens olika delar som med näringsliv och akademi. Nära samverkan är en nyckelfaktor för att kunna bygga en attraktiv och framgångsrik destination. De olika delarna som tillsammans utgör Destinationen är många och har ofta olika ägare. Men precis som med instrumenten i en orkester så gäller det att samverka för att helheten ska fungera. 7 Med exportmogen menas att produkten ska vara tillgänglig för och anpassad till internationella besökare. Det gäller exempelvis språk, bokningsmöjligheter och öppethållande. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

153 Göteborg är internationellt erkänt som föregångare gällande samverkan mellan såväl det privata, det offentliga och akademin som mellan de olika offentliga aktörerna inom besöksnäringen. Det betyder till exempel att Göteborgs Stad uppträder som en samlad part i kontakten med externa aktörer. Det är en styrka och en fördel i konkurrensen med andra städer. För att detta ska vara möjligt krävs ett nära samspel mellan stadens alla nämnder och styrelser och dess förvaltningar och bolag samt en förståelse för hur besöksnäringen fungerar. Staden har en viktig roll i att initiera, samla nätverket, leda och ständigt tillföra ny kunskap tillsammans med andra aktörer. Detta bygger förtroende samt skapar effektivitet i beslutsvägarna. När en långväga besökare reser till Göteborg avses i regel ett besök inom Göteborgsregionen, men kan också omfatta ett större område. Det innebär att samverkan med Göteborgsregionens medlemskommuner och med Västra Götalandsregionen genom Västsvenska Turistrådet för ömsesidig nytta även fortsättningsvis är väsentlig. Nyckelfrågor som blir framgångsfaktorer till 2030: Stadens nämnder och bolagsstyrelser tar in besöksnäringsperspektivet i relevanta planer i syfte att fördjupa samverkan mellan alla stadens delar. Göteborg & Co ansvarar för en väl fungerande samverkan - såväl inom Göteborgs Stad som med näringsliv, akademi, Göteborgsregionen och dess medlemskommuner, Turistrådet Västsverige och andra relevanta intressenter - som bygger på tillit och förtroende. Göteborg & Co ska ta ansvar för att sprida information om pågående stadsutveckling och relevant kunskap om besöksnäringsfrågor till besöksnäringens intressenter. Strategi 4: Göteborgs Stad ska i stadsplaneringen beakta besöksnäringens behov. När Göteborgs stadsbild planeras för framtiden är det väsentligt att hänsyn tas till besöksnäringen i ett tidigt skede samt att besökarens perspektiv beaktas. Det framtida Göteborg som ska byggas betyder att fler människor kommer att bo och arbeta i stadens centrala delar. Det innebär ett större underlag för och utbud av shopping, hotell, restauranger, kulturupplevelser och nöjen. De nya stadsdelar som planeras kommer att skapa attraktiva miljöer för både göteborgare och besökare och bidrar på så sätt till Destinationens utveckling. I spänningsfältet mellan det gamla och det nya skapas spännande kreativa miljöer som behöver behandlas med varsamhet. I planeringen av den framtida staden är det av stor betydelse att i konkurrensen om mark ta hänsyn till behovet av mark för nya hotell, attraktioner och mötesplatser. En av Göteborgs starka sidor är att det centralt i staden finns öppna platser som kan utnyttjas som mötesplatser eller för rekreation och aktiviteter. I de fall som Göteborg står värd för ett större evenemang, så utgör ibland dessa platser en del av arenan vilket gör evenemanget tillgängligt för fler och skapar en unik upplevelse. Denna tillåtande atmosfär utgör en konkurrensfördel. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

154 De mötesplatser som finns i stadsrummet och i lämpliga naturområden ska vara flexibla på så sätt att de är utformade så att de enkelt kan anpassas till olika behov. Det innebär att staden i ordinarie planering och investering beaktar besöksnäringens behov, exempelvis genom att presumtiva evenemangsplatser förses med fasta installationer av el och vatten när andra planerade arbeten genomförs. Om Göteborg lyckas behålla och utveckla utrymmen i stadsrummet för evenemang är det ett effektivt medel i konkurrensen med andra städer och i vissa fall en överlevnadsfråga för de årligen återkommande evenemangen. I dag finns det flertalet ytor i stadsrummet som antingen kan, eller med små medel skulle kunna användas till evenemang, som ger ett unikt uttryck för evenemanget. Detta måste ske med omsorg om de boende så att inte onödiga störningar uppstår. Stadsutveckling innebär en avvägning mellan olika intressen. Göteborgs Stads olika program och strategier för stadsutveckling, trafik och mobilitet innebär både möjligheter och utmaningar för besöksnäringens utveckling. Exempelvis skapar ambitionen att förtäta Staden ytterligare möjligheter för en levande stad samtidigt som den hotar öppna ytor och kan försvåra framkomlighet och tillgänglighet. Nyckelfrågor som blir framgångsfaktorer till 2030: Mötesplatser i stadsrummet planeras för att vara flexibla så att de kan anpassas till olika behov under både vardag och fest. Stadsutvecklingen bedrivs, så långt möjligt/rimligt, med hänsyn till behovet av öppna ytor för evenemang samt besöksnäringens möjligheter att växa. Miljöer i staden förstärks som reseanledningar. Medvetenhet om att evenemangsverksamhet i boendeområden tillfälligt kan innebära en intressekonflikt vad avser buller och ljus. Mobilitet, tillgänglighet och framkomlighet säkerställs under den intensiva byggperiod som sammanfaller med programmets planeringsperiod. Strategi 5: Göteborgs Stad ska aktivt verka för ett gynnsamt näringslivsklimat och en tryggad kompetensförsörjning. Företagen inom besöksnäringen utgör en viktig del av näringslivet i Göteborg. Ett expanderande näringsliv med växande företag genererar mer affärsresande och att fler människor flyttar in vilket ökar efterfrågan på hotellboende, krogar, handel samt kulturoch nöjesupplevelser. Ett tillåtande näringslivsklimat som uppmuntrar innovationer och frigör kreativitet skapar framgång för hela näringslivet i regionen. För besöksnäringen är ett generellt gott näringslivsklimat extra gynnsamt och det finns all anledning att samverka med övrigt näringsliv för att åstadkomma en positiv utveckling. Destinationens attraktivitet och stadens livskvalitet är viktiga argument i konkurrensen om arbetskraft för både offentliga och privata arbetsgivare. Kompetensförsörjning är ett nyckelområde för besöksnäringen och där staden har möjlighet att göra insatser i samverkan med statliga myndigheter. Det kan handla om matchning av arbetssökandes kvalifikationer med marknadens behov, eller om att anordna utbildningar i nära dialog med besöksnäringen. Detta är en viktig del i en bättre integration av nya medborgare i samhället och gör att fler klarar sig utan försörjningsstöd. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

155 I en stark expansion ökar kraven på myndigheternas enheter för tillstånd, bygglov, etableringar och så vidare. Hantering och bemötande från stadens sida ska vara professionellt och effektivt. Nyckelfrågor som blir framgångsfaktorer till 2030: Staden verkar, genom Business Region Göteborg, för ett tillåtande näringslivsklimat vilket bidrar till hela näringslivets utveckling. En kompetensförsörjning tillgodoser en växande besöksnärings behov av arbetskraft. Tillståndsgivande myndigheter samverkar för att effektivt hantera den tilltänkta expansionen. Tydlig samverkan mellan besöksnäringen och övriga näringslivet i de insatser staden gör Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

156 Bilaga 2 till Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Bakgrundsfakta & Fördjupningsmaterial besöksnäringen Innehåll Innehåll... 1 Turismen är en strategisk tillväxtnäring för Göteborg... 2 Vad är besöksnäringen?... 2 Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning...3 Beskrivning av Destinationen Göteborg...3 Privatturism... 4 Möten... 5 Evenemang... 5 Historisk utveckling Fördubbling av antalet gästnätter Analys historisk utveckling... 6 Internanalys inför Tillväxt och förändring i den internationella reseindustrin... 8 Processbeskrivning... 14

157 Sida 2 Turismen är en strategisk tillväxtnäring för Göteborg I den nya globala ekonomin har turismutvecklingen blivit ett strategiskt insatsområde för städer, regioner och nationer världen över. Synen på turism som en del av serviceindustrin riktad mot besökande konsumenter har ersatts med ett mycket bredare perspektiv där ökad turismkonsumtion inte bara är ett mål i sig. Turistnäringen har fått en större strategisk roll i stadsutvecklingen och i ansträngningarna att visa upp städernas kompetenser och kvaliteter på den globala marknaden. Exempelvis är internationella konferenser avgörande när det gäller att stärka universitetens internationella forskningsrelationer. Stora kultur- och sportevenemang har blivit globala kommunikationsplattformar för städernas näringsliv och invånarnas livskvalitet. Destinationssamarbetet handlar därför inte bara om att locka turister och öka deras konsumtion utan i hög grad även om att stödja städernas ansträngningar att vinna kampen om forskare, talanger, flygrutter, evenemang och investeringar och att säkerställa en mångsidig stadsutveckling och inkluderande arbetsmarknad. Denna bilaga redogör för turismens utsikter och utveckling i Göteborg samt aktuella trender och krafter i vår omvärld som kan förväntas påverka destinationsarbetet framöver. Vad är besöksnäringen? Internationellt finns det en mängd olika definitioner av begrepp som turism, turist och besöksnäring. FN:s organisation för turism, UNWTO definierar turism så här som samhällsfenomen: Tourism is a social, cultural and economic phenomenon which entails the movement of people to countries or places outside their usual environment for personal or business/professional purposes. These people are called visitors (which may be either tourists or excursionists; residents or nonresidents) and tourism has to do with their activities, some of which involve tourism expenditure. 1 I företagsekonomisk statistik presenteras besöksnäringen i olika delbranscher (NACE-koder), till exempel hotell, restaurang, transport och nöjen, som säljer tjänster till besökande konsumenter. Enligt svensk praxis/definition är kommunen den geografiskt minsta fiskala/skattemässiga enheten. Geografi och avstånd är också väsentliga parametrar när turism ska definieras, och värderas ekonomiskt. Detta innebär att när en person lämnar sin hemkommun och reser till en annan kommun kan detta ekonomiskt ses som förflyttad konsumtionskraft, d.v.s. definieras som turism. Det innebär alltså att den aktivitet/konsumtion som en person ägnar sig åt utanför sitt lokala bo och hemvist (d.v.s. sin hemkommun där personen är skattskriven) blir då att definiera som turism. 1 UNWTO, Glossary of Tourism Terms, februari 2014.

158 Sida 3 Ur ett politiskt perspektiv ses turismen i allt högre grad som en strategisk tillväxtnäring som bidrar till att visa upp städernas relationer och kompetenser i den globala ekonomin. I detta hänseende är turismen med alla dess olika motiv och mönster som kulturresenärer, konferensgäster, affärsresenärer, konsertgäster, studieresenärer, kryssningspassagerare, hälsoresenärer och storstadsturister representerar både ett resultat och ett medel i utvecklingen av städernas attraktivitet och attraktionskraft som till exempel en kunskapsstad eller en kulturstad. Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning Turismens totala omsättning i Sverige 2015 var 281,7 miljarder kronor, enligt Tillväxtverket. Av detta var turismexporten, det vill säga utländska turisters konsumtion i Sverige, hela 112,6 miljarder. Den var därmed högre än den svenska och järn- och stålexporten (50,9 miljarder kronor) och läkemedel (71,2 miljarder kronor), men lägre än exporten av vägfordon (138,1 miljarder kronor). De senaste 15 åren har turismen varit en näringsgren i stark tillväxt. Både exportvärde och sysselsättning har ökat mer än dubbelt så mycket som genomsnittet för alla branscher: Turismen i Sverige 2015 Förändr. sedan 2000 Omsättning 281,7 mdr + 87,7 % Exportvärde 112,6 mdr % Sysselsättning personer + 26,5 % (Källa: Tillväxtverket) Göteborg som destination (Göteborgsregionen) omsätter drygt 25,6 miljarder (utfall 2015), varav 11 miljarder i exportvärde, sysselsätter personer samt har ett förädlingsvärde på 10 miljarder. Beskrivning av Destinationen Göteborg Destinationen Göteborg är ett samlingsbegrepp för resmålet Göteborg, som förutom staden består av kranskommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Intressenterna inom Destinationen Göteborg är kommunerna, GR, akademin genom Göteborgs universitet och Chalmers, Swedavia, persontransportföretagen samt alla stora och små privata näringsidkare som verkar inom besöksnäringen. De största homogena grupperna av företag, hotell och restauranger företräds av Föreningen Storhotellgruppen Göteborg, som företräder hotell med över 100 rum, Föreningen Göteborgshotellen, som företräder övriga hotell och pensionat, Göteborgs Restaurangförening, som företräder restaurangnäringen, samt Göteborgs Köpmannaförbund, som företräder handeln.

159 Sida 4 Utifrån ett innehållsperspektiv är det de tre segmenten privatturism, möten (kongresser och konferenser) och evenemang som bygger Destinationen Göteborg och som tillsammans bildar basen för besöksnäringen. Besökaren reser av en anledning. Oavsett om besökaren är här på sin fritid eller om hen reser i tjänsten så finns oftast ett skäl som ligger i erbjudandet från segmenten privatturism, möten och evenemang. De tre segmenten kompletterar och överlappar varandra på så sätt att en besökare mycket väl kan röra sig inom alla tre områdena, men det är så gott som alltid ett av dem som anger huvudsyftet med resan. Destinationen Göteborgs varumärke utgörs av den uppfattning eller mentala bild som en presumtiv besökare har. Den genereras alltmer av besökarens egna upplevelser. Som för alla varumärken så strävar man efter att hitta en position som tilltalar den målgrupp som man vill nå. Det finns ett stort värde i att ha ett starkt och välskött varumärke. Styrkan hos varumärket är följden av ett långt ihärdigt arbete, men kan skadas snabbt av exempelvis kriminalitet och våld. Destinationen utgörs av en mängd olika produkter som ofta ägs av både stora och små privata aktörer eller av staden själv. Även om ingen kan sägas äga hela produkten Destinationen Göteborg så är stadens inflytande stort, dels när det gäller att skapa innehåll genom ett utbud av exempelvis kultur- och naturupplevelser och dels genom att skapa förutsättningar att växa eller skapa investeringar i turistisk infrastruktur som arenor eller hotell. En destination är ett system, ett komplicerat nätverk av aktörer med olika roller. Därför är det viktigt att alla aktörer i Göteborg tillsammans levererar det som besökarna förväntar sig, och mer därtill. Privatturism För den traditionella turisten, som reser privat på sin fritid och betalar ur egen ficka är destinationens attraktivitet beroende av turiststadens tillgångar; kombinationen stad och natur, maten med unika råvaror från havet, musiklivet och kulturupplevelserna, shoppingen och sevärdheterna, de små och stora arenorna. Den framtida utvecklingen av allt detta är av stor betydelse. Som Sveriges största turistattraktion har Liseberg förmågan att fungera som katalysator för ekonomiska och andra positiva effekter för Destinationens utveckling och är därför en avgörande faktor för att optimera utveckling och tillväxt i besöksnäringen. Att Liseberg ges de bästa förutsättningar för att kunna utvecklas gynnar näringen i hela staden. De stora investeringar i infrastruktur som ska göras i en nära framtid kommer att öka det interregionala resandet, vilket gynnar närturismen. Den omfattande stadsutveckling som planeras i Göteborgs centrala delar kommer att ge kraftigt ökat underlag för handel, nöjes- och kulturupplevelser. Göteborg har ett stort antal kulturinstitutioner av hög klass som är viktiga reseanledningar för staden. Såväl stadens teatrar som museer är kunskaps- och upplevelseinstitutioner som har en samtida och framtida roll och som genom stor synlighet i rikstäckande media bidrar till bilden av Göteborg.

160 Sida 5 Stad och natur är en oslagbar kombination som erbjuder möjligheter till äventyr och avkoppling. I dessa dagar letar turister efter upplevelser som de inte kan hitta någon annanstans. Ur ett globalt perspektiv är Göteborgs skärgård och dess stadsnära läge unikt. Men som besöksmål behöver skärgården utvecklas. Förutsättningarna är i detta fall investeringar i boendekapacitet, mötesplatser, kringaktiviteter och snabba, frekventa transporter. Möten Mötesindustrin med stora kongresser, mässor och företagsmöten skapar tillväxt och utvecklar stadens forskning, innovationer och näringsliv. Detta i sin tur stärker Göteborg som en attraktiv plats att studera, verka och investera i. Mötesindustrin stimulerar genom kongresser och mässor tillväxten i det övriga näringslivet och utvecklingen inom akademin. Med de senaste årens investeringar i mötesanläggningar och hotell är Göteborg intressant för alltfler arrangörer av möten. Det förutsätter också i många fall forskning i världsklass. Samtidigt ökar konkurrensen med andra internationella destinationer. Att värva primärt vetenskapliga internationella möten är ett långsiktigt arbete som ger resultat först efter flera år. Samarbetet med näringsliv och akademi är av avgörande betydelse när det gäller att bedriva framgångsrika kandidaturer som leder till att Göteborg får stå värd och se till att strålkastarljuset sätts på den forskning som bedrivs i regionen med kopplat näringsliv. Med Göteborgs fördelar av att ha en stor integrerad mäss- och mötesanläggning, i kombination med flera andra nya anläggningar, i centrala staden finns stor potential att växa som mötesstad. Detta förutsätter möjligheter för expansion både för Svenska Mässan, men också för andra hotell och aktörer i närområdet. Tillgänglighet är en avgörande faktor för mötesstaden, både vad gäller nationellt/regionalt tåg och med internationellt flyg. Evenemang Göteborg är vida omtalad som en evenemangsstad av rang. Det gäller såväl stora publika arenaevenemang och konserter som deltagarevenemang och ungdomsturneringar som ofta är årligen återkommande. Under många år har Göteborg varit ett naturligt val för arrangörer av idrotts-, kultur- och musikevenemang. För evenemangsstaden Göteborg gäller både att attrahera nya evenemang, och att i stor utsträckning värna om och utveckla de redan befintliga återkommande händelserna som alla är stora reseanledningar. Stadens rum fungerar ofta som arena och det finns en tradition av öppenhet för innovativa lösningar, vilket är en stor konkurrensfördel. Närheten med de stora arenornas placering i centrum och intilliggande öppna ytor ger stora möjligheter att använda staden som förlängning av arenan. Många andra städer har byggt bort dessa fördelar.

161 Sida 6 Staden äger i de flesta fall sina stora arenor och kan därför styra över investeringar och utveckling. Bygget av en ny och modern multiarena är en unik möjlighet för evenemangsstaden att stärka konkurrenskraften. En möjlighet som kanske bara återkommer en gång på 50 år. Aspekter som placering, storlek och arkitektonisk utformning kommer att få stor betydelse för Destinationens konkurrenskraft under kommande år och även påverka viljan till ytterligare investeringar. En ny multiarena som kan konkurrera med internationella arenor kan skapa positiva synergier för såväl göteborgaren som Destinationen i sin helhet. Detta innefattar både offentliga och privata aktörer såsom hotell, restauranger och andra entreprenörer. Historisk utveckling Göteborgs turism växer anmärkningsvärt kraftigt under de här åren. Med en tillväxt på 10 procent under 2015 ligger Göteborg bland de snabbast växande storstadsdestinationerna i Europa, där tillväxten i genomsnitt var 5,7 procent samma år. Faktiskt har Göteborg som destination (Göteborgsregionen) sedan 1991 uppvisat positiv tillväxt avseende besöksnäringen varje enskilt år bildades dessutom Göteborg & Co som samverkansplattform för besöksnäringens alla aktörer, och samma år genomfördes också det allra första Göteborgskalaset. Tittar man ca femton år framåt mot 2030 bör man också titta femton år bakåt och analysera hur och varför Destinationen utvecklats under perioden , även i relation till andra destinationer/konkurrenter, och försöka förklara vad som varit framgångsfaktorer under denna period. Det är också viktigt att beskriva sådana aktiviteter som specifikt särskiljer Göteborg från övriga konkurrenter under samma tidsperiod och som gjort att Göteborg som destination har utvecklats bättre och snabbare än städer med motsvarande storlek och geografiska läge. Fördubbling av antalet gästnätter Den parameter som är den mest pålitliga, tillgängliga och därmed använda inom såväl svensk som nordisk och europeisk destinationsutveckling är gästnätter. Denna parameter förklarar inte allt men ger ändå en god uppskattning av en destinations totala turistiska utveckling, attraktivitet och kapacitet. Den mäts och definieras i princip på samma sätt över hela Europa. Göteborgsregionen dubblade nästan antalet gästnätter på kommersiella boenden under perioden : från ca 2,3 miljoner till ca 4,5 miljoner. Analys historisk utveckling Under perioden är det framförallt två delperioder där Göteborg som destination lyckats skapa extra stark tillväxt, även i ett europeiskt perspektiv. Dessa perioder är mellan och mellan Vid bägge perioderna var grundförutsättningen ett relativt sett stort tillskott i hotellkapacitet, d.v.s. investeringar i nya hotellrum (bl.a. Gothia Towers torn 2 respektive 3, Hotell Clarion Post, Radisson Blue Riverside m.fl.). Att investeringar av denna karaktär driver tillväxt är ett vedertaget faktum. Det finns många exempel på detta fenomen

162 Sida 7 internationellt: det går att bygga tillväxt i turismen med ny hotellkapacitet, vilket bland annat förklaras som en effekt av ökad konkurrens. Ökad boendekapacitet är också en infrastruktur som är en förutsättning för att besöksnäringen ska växa var det ytterligare ett antal faktorer som gav tillväxten en extra skjuts tillkom det första s.k. lågpris-flyget (Ryan Air till London) till Destinationen Göteborg. Fram till 2005 växte och etablerades lågprisflyget på bred front till Destinationen Göteborg. Samtidigt förändrades, i hela Europa, den mentala bilden av vad en flygresa inom Europa ska kosta. Göteborg var dessutom extra framgångsrikt vad gäller evenemang under denna period. Det första Volvo Ocean Race vid Eriksberg 2002 var en stor publiksuccé, men än viktigare var tillkomsten och etableringen av det sedan dess årligen återkommande evenemanget Julstaden år Julstaden blev en förlängning och förstoring av Jul på Liseberg. Julstaden förvandlade perioden från mitten av november fram till jul från lågsäsong till högsäsong. Under perioden hade Göteborg starkare tillväxt än Stockholm och Malmö och placerade sig på 4:e plats avseende tillväxt i gästnätter i hela Europa. Under den senare perioden förklaras tillväxten i Göteborg i första hand av rejäla investeringar i ny boendekapacitet. Den underliggande ekonomiska tillväxten i svensk ekonomi var god, samtidigt som realräntan var historiskt mycket låg i princip i hela Europa. Detta gynnade turismens tillväxt i hela Europa. Göteborg som destination var också under denna period mycket framgångsrik vad gäller tillväxten inom segmentet med internationella möten och kongresser. Turism är en vara/tjänst med hög priselasticitet. Under hela denna period ökade hushållens disponibla inkomster, samtidigt som priset på turism i princip sjunkit på grund av ökat utbud, ökad priskonkurrens och i vissa fall sänkta skatter. Tillgängligheten, främst via flyg, har också ökat markant. Under denna period tillkom dessutom en rad nya utländska marknader och visade stark tillväxt. Globalt har Asien tagit över alltmer, och Kina gick med marginal om USA som världens största s.k. sourcemarket. Göteborg som destination har via bl.a. kinesiska direktinvesteringar (Volvo-Geely m.fl.) lyckats särskilt väl med att attrahera kinesiska affärsresenärer. Om utvecklingen fortsätter går mycket snart kineserna om amerikanerna och blir den 5:e största utlandsmarknaden. Med en tillväxt på nästan 10 procent placerade sig Göteborg som angivits inledningsvis återigen som den 4:e snabbast växande storstadsdestinationen i Europa 2015 ett mycket starkt resultat (av de 121 storstadsdestinationer som redovisas i ECM:s statistiska rapporter; ECM European Cities Marketing de europeiska storstädernas samarbetsorganisation inom destinations- och turismutveckling). Under hela perioden uppvisar Göteborg i princip samma tillväxt i gästnätter som Stockholm och Malmö. Med allt annat lika är förväntan att såväl Stockholm som Malmö, i kraft av närheten till Köpenhamn, normalt växer snabbare än Göteborg. Det är en effekt av globaliseringen och den kraftfulla urbaniseringen/centraliseringen som gäller över hela världen.

163 Sida 8 Men Göteborg har lyckats hålla jämna steg i tillväxt under åren , d.v.s. destinationen har överträffat förväntan avseende tillväxt inom besöksnäringen. Internanalys inför Destinationen Göteborg har nu upplevt 25 år av oavbruten tillväxt efter den tidiga 1990-talskrisen, som också markerade starten på övergången från den gamla industristaden mot den nya kunskaps- och evenemangsstaden. Turismen och besöksnäringen har under denna tid blivit allt viktigare för Göteborg. I oktober 2016 pekade siffrorna på att det internationella resandet kommer att öka med ca 7 %, och det inhemska/svenska resandet med ca 5 %, d.v.s. i linje med det som krävs för att uppnå en fördubbling av antalet gästnätter fram till Under perioden har Göteborg placerat sig bland de städer i Europa som uppvisar både en hög tillväxt i antalet internationella gäster (y-axeln i figuren nedan) och hög tillväxt i antalet gäster från hemmamarknaden (x-axeln i figuren nedan). Göteborgs turistiska attraktivitet har nått en ny, högre nivå. Destinationen är välkänd för en nordisk marknad och har en positiv image och ett relativt starkt varumärke. Säsongsvariationen blir alltmer utjämnad, vilket leder till att möjligheten att uppnå ökad lönsamhet för besöksnäringens olika aktörer ökar. Destinationen har under de sista åren tillförts ny kapacitet i form av hotellrum utan att lönsamheten påverkats. De stora aktörerna Liseberg, Svenska Mässan samt Kulturen fungerar väl. Möten och Evenemang har trots mycket hård konkurrens, såväl internationellt som nationellt, även de utvecklats väl. I princip kan sägas att destinationen Göteborg aldrig tidigare fungerat bättre och varit mer attraktiv eller mer lönsam. Tillväxt och förändring i den internationella reseindustrin Det sker för närvarande snabba och betydande förändringar, såväl konkurrensmässigt som teknologiskt, inom den internationella turismen och reseindustrin. Samtidigt ses en mycket stark global tillväxttrend som avspeglar de bakomliggande strukturella förändringarna i

164 Sida 9 världsekonomin, såsom ökad urbanisering, ökat välstånd, ökad befolkningstillväxt och äldre befolkning. De kommande 20 åren kommer tillväxten på den globala resemarknaden att drivas av en ny global medelklass, som enligt FN kommer att öka från ca 2 miljarder människor 2014 till ca 5 miljarder år Studier visar ett mycket starkt samband mellan hushållens inkomst och resbenägenhet. Ser man enbart till tillväxtmarknaderna i öster innebär det till exempel att andelen invånare som tar en flygresa kommer att öka från 25 procent 2014 till hela 75 procent på 20 år gjordes 25 miljoner internationella resor över en nationsgräns (motsvarande 1 person på 1 000) gjordes fler än 1 miljard (motsvarande 1 person av 7) och 2040 förväntas cirka 5 miljarder internationella resor genomföras (motsvarande ca 1 av 2 personer). En stor del av dessa nya resor kommer att ske med flyg som främsta transportmedel. Priserna på flygresor kommer av allt att döma att fortsätta falla de kommande åren, vilket inte minst kan förklaras av introduktionen av helt nya flygplanstyper som Boing 787 och Airbus 350, som betecknas som game changers inom flygindustrin. De nya flygplanen är bränsleeffektiva, flexibla och relativt små långdistansplan, vilket gör det kommersiellt intressant att etablera interkontinentala rutter även från mindre destinationer som Göteborg till exempelvis New York eller Bangkok fanns det ca nya flygplan i pipeline till produktionen hos Airbus och Boing. Marknadstillväxten har i kombination med den flygteknologiska utvecklingen gjort världen till en mindre plats. Sedan flygindustrins tidiga dagar under 1950-talet har alltfler resmål utvecklats var 97 % av alla internationella ankomster koncentrerade till endast 15 resmål hade dessas andel sjunkit till 56 %. I nuläget (2015) är det över 100 länder som tar emot över 1 miljon ankomster per år. För Göteborg som destination medför utvecklingen att vi under kommande decennier får betydligt bättre tillgänglighet till avlägsna marknader i Nordamerika, Mellanöstern och Asien. Tillsammans med välståndsutvecklingen betyder det att vi också kommer att se en förändrad mix av nationaliteter bland våra besökare. Exempelvis blir 2017 av allt att döma året då Göteborg för första gången kommer ha fler kinesiska än amerikanska (USA) gästnätter (ca ) Sedan millennieskiftet har den internationella reseindustrin och storstadsturismen, konkurrensmässigt och teknologiskt, genomgått betydande förändringar. Förändringarna har varit mer omvälvande och snabbare än i flera andra branscher: 2 Airbus Global Market Forecast 2016.

165 Sida 10 Resemarknaden har förflyttats till globala bokningsplattformar: Inom loppet av endast 10 år har framväxten av globala transaktionsplattformar skapat bestående strukturförändringar på resemarknaden. Megastora varumärken som Expedia, Bookings.com, Hotels.com, Tripadvisor.com, Kayak, Ctrip och Qunar bara för att nämna några få dominerar hotellmarknaden, medan Flightfinder, Momondo och Skyscanner visar väg till flygresorna. Över dem allihop ligger Google med databaserade annonser, som är den mest målinriktade och effektivaste reklam- och säljplattformen världen hittills skådat. I och med de globala plattformarna har konkurrensen ökat kraftigt och direkta förbindelser har upprättats mellan konsumenter och det globala marknadsutbudet av hotell, flyg, upplevelser och tjänster. De nya plattformarna har ett globalt utbud och en mycket hög konvertering till försäljning. De är svåra att klara sig utan om man som aktör vill distribuera sina produkter och tjänster på resemarknaden. Detta innebär att i synnerhet hotell lägger störst andel av sin marknadsföringsbudget på just kommersiella portaler. Konsekvensen för destinationer som Göteborg är att turistnäringens gemensamma destinationsmarknadsföring ställs inför stora utmaningar. Destinationerna måste bygga upp kompetens inom digital distribution och marknadskommunikation som i långt högre grad är databaserad och anpassad till plattformarnas roll och funktion. Vissa destinationer väljer att satsa på andra aktiviteter än just destinationsmarknadsföring och satsar istället på innovation och destinationsutveckling. Mobiltekniken förser resenärer med helt nya möjligheter: 2017 fyller iphone 10 år. Smartphones har vänt upp och ned på en lång rad branscher och revolutionerat vårt sätt att resa nu med ständig tillgång till GPS, kamera, guider, kunskaper, resurser, service och till och med en översättare direkt i handen. Mobiltelefonen har blivit vår bästa och oumbärliga reskamrat, från det att vi bestämmer oss för att resa, bokar via mobilen och reser med appar som Google Trips tills vi återvänder hem med massor av nytt innehåll på våra profiler i sociala medier. För reseindustrin har mobiltekniken skapat en helt ny innovationsvåg genom turistnäringens värdekedja, från transport, övernattning, detaljhandel till upplevelser och så vidare. Konsekvensen för destinationer som Göteborg är att mobiltekniken innebär en helt ny möjlighet till kommunikation och service för de enskilda besökarna medan de befinner sig på destinationen. Mobiltrafiken är dessutom ett centralt element inom så kallad smart tourism, där mobildata används för att inhämta ny kunskap om turisternas mobilitet och mönster på destinationen. Som evenemangsstad har Göteborg stora utsikter att etablera innovationsprojekt baserade på ny mobilteknik och samarbeten med IT-företagen, universitetet och turistnäringen i staden. I USA ligger man redan långt framme när det gäller användningen av ibeacons, vilket är en teknik som finns i vissa smarta mobiler. Den använder telefonens Bluetooth för att skicka och ta emot signaler. ibeacons gör det möjligt för människor att interagera på en mängd olika sätt

166 Sida 11 under stora evenemang men även för att analysera publikflöden etc. 3 Med mobiltekniken har smart tourism blivit en hörnsten i destinationsarbetet. Sociala medier är en del av resan: Sociala medier som Facebook, Instagram, WeChat, LinkedIn med flera har i hög grad blivit resandets och resenärernas medier. De fungerar som distributionskanaler för tjänsteleverantörer och som kommunikationskanaler för destinationer och upplevelseproducenter. Med sociala medier får vi som individer rekommendationer från vänner, via sociala medier kollar vi upp resmålet i förväg och med sociala medier visar vi upp våra semesterbilder för alla vi känner. De sociala medierna ramar in och framställer oss som resande individer och sociala varelser. Konsekvensen för destinationer som Göteborg framgår inte minst av destinationsmarknadsföringen, där nuvarande trend är så kallat innehållsmarknadsföring eller content marketing. Destinationernas utmaning är att bli en del av konsumenternas samtalsämnen på de sociala plattformarna med kampanjdesign och -idéer som bygger på konsumenternas personliga intressen och egenproducerade innehåll. 4 Med rätt upplägg kan destinationerna kommunicera en mycket mer differentierad bild av destinationen än tidigare, eftersom de sociala medierna lämpar sig särskilt bra för kommunikation riktad till bestämda intresse-baserade grupper exempelvis hockeyfans eller berg-och-dalbane-entusiaster. Delningsekonomin revolutionerar vårt sätt att resa: När Airbnb introducerades 2008, med den efterföljande explosiva utvecklingen, har delningsekonomin på allvar fått sitt globala genombrott. Över 60 miljoner människor har rest med Airbnb i över städer runtom i världen. 5 Airbnb bidrar till att storstadsturismen växer, eftersom det gör det billigare för exempelvis en svensk familj att övernatta i Amsterdam. Airbnb har dessutom blivit en mycket stark transaktionsplattform för storstadsupplevelser i och med introduktionen av Airbnb Trips hösten Delningsekonomin är dock mycket mer än bara Airbnb. Det är kultur, upplevelser, service och urban infrastruktur med allt från inbjudningar till middagssällskap och stadsvandringar till samåkning med elbil som DriveNow. Delningsekonomin har blivit en viktig del av turismindustrin och av städernas upplevelselandskap och förändrar själva sättet vi reser på med utmaningen Meet real people, living real lifes (mer nedan). Konsekvensen för Göteborg: Delningsekonomin som reseform kan bidra till en hållbar och inkluderande stadsutveckling. Rapporter från Danmark visar exempelvis att 2 av 3 Airbnb-värdar tillhör grupper med låg inkomst (t.ex. ensamstående föräldrar och studerande). Vidare är Airbnbs närvaro i Göteborg en stor tillgång i samband med 3 Se bl.a. Venturebeat.com Five Industries that ibeacons will Disrupt, 27. Maj Se How Smart Destinations Create Content Marketing Campaigns, Samantha Shankman, Skift 17 oktober, Se

167 Sida 12 evenemang som ställer större kapacitetskrav än vad staden själv klarar av. Göteborg kan liksom andra storstadsdestinationer arbeta aktivt med delningsekonomins aktörer för att främja urbant entreprenörskap, produktutveckling, lokalt engagemang och inkluderande inom turismen. Företeelsen Airbnb och motsvarande har blivit kritiserat för inte följa lagstiftning och andra regelsystem. För en hållbar utveckling av delningsekonomin är det dock viktigt att regelverken efterlevs. Evenemangsmarknaden har blivit mer kommersiell: Global Sport Impact Report 2016 uppskattar att 83 internationella idrottsmästerskap tillsammans skapade en turismomsättning på över 3 miljarder USD under Alltfler av dessa evenemang äger rum i andra världsdelar än Europa. Tittar man på evenemangsmarknaden har det skett en generell kommersialisering och globalisering på senare år. Att vinna värdskapet för stora internationella sportevenemang har blivit big business i takt med att många nya storstadsdestinationer och nationer har anmält sig till uttagningen och de internationella idrottsförbunden blivit mer professionella och vinstorienterade. I dag är det svårt för mindre städer att konkurrera om de stora evenemangen som VM, OS och World Expo om man inte betraktar evenemangen som ett stadsutvecklingsprojekt eller internationellt samlingsprojekt (till exempel Euro 2020, som anordnas i 13 städer). Konsekvensen för evenemangstaden Göteborg är att det finns större ekonomiska och säkerhetsrelaterade risker kopplade till internationellt värdskap. Utvecklingen gör att städerna i högre grad behöver diversifiera och utveckla evenemangsscenen genom att satsa på nya idrottsgrenar, ungdomsturneringar, aktiviteter med stor folklig och kulturell attraktionskraft, street events med mera. På detta område har Göteborg alla möjligheter att bygga upp en stark position i konkurrensen. Slutligen har Göteborg, som tidigare nämnts, en given möjlighet att bygga upp unika kompetenser inom evenemangsförvaltning genom ökad användning av mobilteknik Smart (event) tourism. Konkurrensen om kongresser och konferenser har hårdnat: Konkurrensen om att vinna värdskapet för internationella konferenser har hårdnat generellt sedan millennieskiftet. En lång rad nya destinationer har uppgraderats med nya kongress- och mötescenter och genom att ha inrättat professionella konferensbyråer (CVB:er). Det har blivit allt vanligare att de internationella organisationerna som arrangerar konferenserna tar kontant betalning eller begär en lång rad gratistjänster av värdstaden. Ny teknik förutses, enligt branschexperter, få långt större betydelse för konferensernas affärsmodeller i framtiden det gäller exempelvis utbredningen av Virtual Realitymöten och sociala medier samt plattformar för nätverkande vid mötena. 7 6 Global Sport Impact Report 2016, SportCal, sid Se McMillin 6 Bold Predictions For The Future Of Meetings And Conventions, PCMA.org, 12 januari, 2016.

168 Sida 13 Kongresser och konferenser ska vara unika upplevelser och värdstäderna behöver överraska med starka kompetenser genom att utveckla mötena med ny teknik, sidoevents, plattformar till socialt nätverkande, marknadsföringsstöd och hållbara möteskoncept. I event- och mötesbranschen kallas utvecklingen för festivalisering av möten och evenemang. 8 Bland de ledande mötesdestinationerna i Europa ses också en ny trend mot ett mer strategiskt och kvalitativt förhållningssätt till kongresserna. Här är målet inte bara att vinna hotellövernattningar utan även att stärka och visa upp städernas unika kompetens på vissa områden (t.ex. medicinteknik, design eller hållbar stadsutveckling). Exempelvis har Köpenhamn sedan klimattoppmötet 2009 (COP15) följt en framgångsrik strategi där klimattoppmötet använts som hävstångseffekt för att få en rad specifika energitekniska och klimatrelaterade konferenser förlagda till staden. Konsekvensen för destinationer som Göteborg är att det blir allt viktigare att kunna visa upp modern infrastruktur i form av attraktiva mötes- och konferensplatser. Göteborg ligger långt fram som hållbar mötesdestination och har en stark universitets- och kunskapsmiljö att bygga på i sitt konferensarbete. I framtiden kommer det att bli ännu viktigare att konferensarbetet sker i samverkan med Göteborgs kunskapskluster, entreprenörer, kulturliv och stadsutveckling. Nya resemönster och preferenser: Förändringarna i inkomstförhållanden och demografi i världens ekonomier påverkar också reseindustrin och turismen. År 1950 utgjorde personer över 60 år 8 % av jordens totala befolkning, 2013 var siffran 12 % och 2050 beräknas den vara 21 %. Den åldrande befolkningen är det snabbast växande segmentet inom turismnäringen. Andra snabbt ökande målgrupper inom turismen är de yngre generationerna de så kallade millennials som är födda kring millennieskiftet. De utforskar, interagerar och söker känslomässiga upplevelser. Tekniken spelar en central roll för dem och de kommer att vara helt digitaliserade när de söker förhandsinformation i många olika kanaler. I synnerhet bland unga resenärer finns en tydlig trend mot deeper travel ; man nöjer sig inte längre med ett standardpaket med några topp-10-attraktioner och en pizza. Detta visar sig bland annat i sökandet efter unika och genuina upplevelser långt bort från turismens allfarvägar. Resemotiven har blivit mycket mer personliga och intressebaserade. I stället för att vara turister söker många av oss rollen som tillfälliga invånare temporary locals med ett nyfiket och emotionellt förhållningssätt till de människor och platser som vi möter och snabbt delar med alla vi känner. Airbnbs tagline, eller slogan, Live Like a Local är tidens anda. Konsekvensen för destinationer som Göteborg är att den officiella och ibland något stereotypa marknadsföringen och varumärkesprofileringen av destinationen delvis har förlorat sin attraktion. För destinationerna handlar det inte längre så mycket om att 8 Megatrends Definining Travel 2017, Skift.com.

169 Sida 14 guida besökarna utan snarare om att följa i deras fotspår för att sedan se till att andra får höra talas om det. Och det handlar dessutom om att se till att kulturscenen och stadsutvecklingen är spännande, varierande och attraktiv. Processbeskrivning Arbetet med programmet för stadens mål för besöksnäringen inleddes under våren 2016 med att Göteborg & Co arbetade fram en översiktlig nuläges- och omvärldsanalys som låg till grund för en hypotes om målbild för besöksnäringens utveckling fram till Parallellt med hypotesarbetet genomfördes en enkätundersökning bland besöksnäringens intressenter med syfte att få en bild av näringens framtidstro. Under perioden juni augusti genomfördes strategiska dialogmöten, där både offentliga och privata intressenter inom besöksnäringen deltog. Ca 150 representanter på exekutiv nivå fick reflektera över målbildshypotesen och samtala om vad som skapar attraktivitet för en destination och vad som krävs av olika intressenter. I arbetet skapades en förankring för målbildshypotesen och viktiga inspel om vad som krävs framåt samlades in. Motsvarande samtal genomfördes också internt med alla medarbetare på Göteborg & Co i augusti. I augusti 2016 fattade styrelsen för Göteborg & Co ett inriktningsbeslut om att låta målbilden ligga till grund för det fortsatta arbetet med att utveckla ett program. Programmets syfte är att sätta målbilden i ett sammanhang och beskriva de strategier som är förutsättningen för att målbilden ska kunna nås. Under hösten 2016 har det interna programarbetet slutförts. Styrelsen för Göteborg & Co har löpande tagit ställning till strategier, utkast. Under januari skickades handlingarna på granskning till ett urval förvaltningar och övriga intressenter. I mars 2017 beslutade styrelsen för Göteborg & Co att skicka handlingen på remiss till berörda bolag och förvaltningar samt ett urval övriga intressenter. Efter remisstiden har yttranden analyserats och handlingarna har reviderats.

170 Sida 1 Bilaga 3 till Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Sammanfattning av synpunkter från remissinstanser Den 10 mars 2017 beslöt styrelsen för Göteborg & Co att remittera samtliga handlingar rörande Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 till nämnder, styrelser och övriga intressenter. Handlingarna skickades ut och sista svarsdag var 29 maj. 31 organisationer har lämnat ett yttrande. Kommunala nämnder Byggnadsnämnden Trafiknämnden Fastighetsnämnden Kulturnämnden Idrott & Föreningsnämnden Park och Naturnämnden Utbildningsnämnden Miljö och Klimatnämnden Social Resursnämnden SDN Centrum SDN Majorna Linne SDN Nordost Östra Kommunala Bolag Förvaltnings AB Framtiden Business Region Göteborg AB Göteborgs Stads Parkerings AB Offentliga organisationer Göteborgs Universitet Chalmers Tekniska Högskola Göteborgsregionens Kommunalförbund Länsstyrelsen Västra Götaland Turistrådet Västsverige Regionala utvecklingsnämnden, VGR Företag och andra intressenter Göteborgs Fastighetsägarförening Gothia Cup Göteborgs Köpmannaförbund Innerstaden Göteborg Pustervik Kultur AB Stena Line Scandinavica AB Svensk Handel Svenska Mässans Stiftelse Sveriges Bussföretag Visita Västra

171 Sida 2 Från följande organisationer har inget yttrande mottagits. Kommunala nämnder Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Kommunala bolag Göteborg Energi AB Göteborgs Hamn AB HIGAB AB Göteborgs Spårvägar AB Renova AB Offentliga organisationer Göteborgssymfonikerna (VGR) Göteborgsoperan (VGR) Universeum Företag och andra intressenter SJ Swedavia Västsvenska Handelskammaren Föreningen Göteborgshotellen Storhotellgruppen i Göteborg Göteborgs Restaurangförening Strömma Turism & Sjöfart Nordstans Marknadsförening HB MCI Nordic Samtliga remissvar sammanfattas nedan. Fullständiga handlingar finns hos Göteborg & Co.

172 Sida 3 Sammanfattning av synpunkter från remissinstanser Remissinstans Beslut Om de fem strategierna 1 Övriga kommentarer Kommunala nämnder 1 Byggnadsnämnden Positiv till förslaget till program med vissa kompletteringar enl. yrkande från S, V, MP. Yttrande från L, M om behov av framtida planering för p-platser för besökare. Strategierna ligger på en övergripande nivå i linje med ÖP och Vision Älvstaden. Nämnden nämner särskilt den 4:e strategin som något som berör nämnden och delar uppfattningen om en ibland förkommande målkonflikt som måste beaktas. I yrkandet behandlas målkonflikten mellan ökad turism och behovet av att stoppa klimatförändringen. Andra färdmedel till Destinationen än flyg bör därför uppmuntras och eftersträvas. 1 De fem strategierna: 1. Göteborgs Stad ska verka för att säkerställa investeringar i de verksamheter som utgör motorer för besöksnäringens utveckling. 2. Göteborgs Stad ska utarbeta långsiktigt hållbara finansieringslösningar för åtgärder som syftar till att utveckla Destinationen och staden. 3. Göteborgs Stad ska utveckla samverkansformerna för hållbar destinationsutveckling mellan såväl stadens olika delar som med näringsliv och akademi. 4. Göteborgs Stad ska i stadsplaneringen beakta besöksnäringens behov. 5. Göteborgs Stad ska aktivt verka för ett gynnsamt näringslivsklimat och en tryggad kompetensförsörjning.

173 Sida 4 Remissinstans Beslut Om de fem strategierna 1 Övriga kommentarer 2 Fastighetsnämnden Som fastighetsnämndens yttrande över förslag till program för besöksnäringens utveckling översända förvaltningens tjänsteutlåtande Den potentiella intressekonflikten mellan flexibla öppna ytor för besöksnäringen och förtätning är en fråga som bör hanteras inom ramen för ÖP. Det finns därför ett stort behov av att besöksnäringens behov av ytor konkretiseras. Nämnden anser det önskvärt att programmet för besöksnäringen samordnas med arbete med näringslivsstrategisk plan för Göteborg som BRG och stadsledningskontoret arbetar med. 3 Idrotts och föreningsnämnden Tillstyrker förslaget till program. Nämndens anläggningar spelar en viktig roll för genomförandet av stora idrottsevenemang och tillräckliga investeringsmedel är därför viktiga för utveckling och expansion av dessa. Nämnden är positiv till ökad samverkan vid genomförandet av evenemang. Heden och Slottskogsvallsområdet nämns som viktiga utrymmen att säkerställa för att möjliggöra evenemang i stadsrummet. Nämnden påpekar också vikten av att säkerställa övernattningsmöjligheter i skollokaler i samband med ungdomsarrangemang.

174 Sida 5 Remissinstans Beslut Om de fem strategierna 1 Övriga kommentarer 4 Kulturnämnden Tillstyrker förslaget till program Medverkan i investeringsdiskussioner är viktiga med tanke på nämndens kulturinstitutioner och roll i stadens fria konst- och kulturliv. Nämnden tycker sig ha fått gehör för vikten av satsningar på stadens kulturutbud i vid mening som attraktion för besökare, men att detta kan förtydligas ytterligare i programmet. 5 Miljönämnden Nämnden ställer sig bakom förvaltningens yttrande tillsammans med ett yttrande från S, V, MP. (L och M reserverar sig mot beslutet och förslår återremiss.) Nämnden har en roll att fylla i stadsplaneringen bl.a. för visa på stadens kulturarv och att beakta behovet av mötes- och evenemangsplatser. Nämnden efterfrågar en tydligare beskrivning av de samverkansformer som nämns i programmet. Nämnden har inga direkta synpunkter på målen och tillhörande strategier. programmet bör kompletteras med en beskrivning av miljökonsekvenserna av ökad turism utifrån stadens tolv lokala miljömål, och med en redovisning av möjliga åtgärder för att undvika en negativ påverkan på miljö och människors hälsa. I yttrande efterlyses en djupare analys av hur den miljöpåverkan som besöksnäringen innebär ska hanteras, bl.a. när det gäller programmets slutsats av att antalet flyglinjer behöver breddas.

175 Sida 6 Remissinstans Beslut Om de fem strategierna 1 Övriga kommentarer 6 Park och naturnämnden Tillstyrker förslaget till program Nämnden ställer sig bakom de fem strategierna. Nämnden har en viktig roll i att skapa en attraktiv stad och pekar på sitt behov av investeringsmedel och tydliga finansieringslösningar i det fortsatta utvecklings och genomförandearbetet. När det gäller öppna ytor för evenemang pekar nämnden möjligheten av tillfälliga sådana under t ex ombyggnadsskeden. Behovet av öppna ytor bör behandlas i ÖP. 7 SDN Centrum Tillstyrker förslaget till program Nämnden pekar på risken för konflikter mellan det lokala samhället och besökare, vilket i hög grad har relevans för boende i centrum. Det kan gälla tillgång till ytor och miljöfrågor p.g.a. stort antal besökare. Nämnden pekar också på de utmaningar som genomförandet av stora planerade stadsutvecklingsprojekten kommer att innebära för besöksnäringen. Geografisk spridning av besöksnäringen i staden är viktig och bör eftersträvas. Ett djupare resonemang om kopplingen mellan utveckling av jämställdheten och besöksnäringen efterlyses.

176 Sida 7 Remissinstans Beslut Om de fem strategierna 1 Övriga kommentarer 8 SDN Majorna- Linné Tillstyrker förslaget till program med de synpunkter som framgår av förvaltningens överväganden. Nämnden önskar tydligare formuleringar om hur programmet bidrar till ett jämlikt Göteborg. Man pekar därvid på vikten av att sprida satsningar och besöksmål jämt över staden. Nämnden är positiv till att mötesplatser och öppna, flexibla ytor värnas liksom till att möjligheterna till att semestra i sin egen stad stärks. Samtidigt pekar man på de intressekonflikter som kan uppstå mellan lokala grupper och besöksnäringen. Nämnden ser en risk i att besöksnäringen avses fördubblas under en tidsperiod när en mängd större byggprojekt kommer att pågå i staden. 9 SDN Östra Göteborg Tillstyrker förslaget till program med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande. Nämnden anser programmet vara väl underbyggt och har en tydlig målbild och strategier. Viktigt att investeringar i turistisk infrastruktur även görs i stadsdelarna utanför centrum. Nämnden anser det vara av vikt att lägenheter inte omvandlas till Airbnb och liknande då det bidrar till ökad bostadsbrist. Besöksnäringen kan och bör användas för att knyta ihop staden genom att nyttja resurser och anläggningar utanför centrala staden. Stadsdelsförvaltningar föreslås ingå i nätverk under Göteborg & Co s ledning, för at bidra med befolkningsperspektiv och lokalkännedom.

177 Sida 8 Remissinstans Beslut Om de fem strategierna 1 Övriga kommentarer 10 Social resursnämnd Positiv till förslaget till program men vill särskilt betona vikten av att problematisera bilden kring en utveckling av besöksnäringen utifrån perspektivet social hållbarhet. Nämnden problematiserar det sociala hållbarhetsperspektivet utifrån två av sina ansvarsområden; kommunfullmäktiges mål om jämlik stad och utfärdande och tillsyn beträffande alkoholutskänkning. Man pekar på vikten av att evenemang och uppmärksammande av attraktivitet sker även utanför stadens centrum. Nämnden ser positivt på målet om nya jobb inom besöksnäringen och bedömer att de gynnsamt kan påverka den höga arbetslösheten hos socioekonomiskt utsatta grupper i staden. 11 Trafiknämnden Tillstyrker förslaget till program under förutsättning att de synpunkter som läggs fram i yrkandet beaktas. Yttrande från M, L om behov anpassning av Trafikstrategin. Beträffande turistisk infrastruktur och trafikplanering vid evenemang är nämnden en viktig aktör och man pekar därvid på sitt behov av ökade resurser när programmet ska förverkligas. Nämnden anger att programmet i viss mån står i konflikt med Trafikstrategin. Den bygger bl.a. på en förtätad stad där biltrafiken ska minska medan gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka. En förtätning av staden kan innebära att ytor som använts för evenemang byggs bort. Fler besökare som reser med flyg eller bil kan också stå i konflikt med miljö- och hållbarhetsmål. 12 Utbildningsnämnden Tillstyrker förslaget till program Nämnden pekar på möjligheten att inom staden skapa och utveckla yrkeshögskoleutbildningar som kan bidra till kompetensförsörjning inom besöksnäringen.

178 Sida 9 Remissinstans Beslut Om de fem strategierna Övriga kommentarer Kommunala bolag 13 Business Region Göteborg (BRG) Positiv till förslaget till program Styrelsen pekar på vikten av att hänsyn tas till besöksnäringen i tidiga skeden av stadsplaneringen men även till de som bor och arbetar i staden. Därvid är unika och för stadens identitet viktiga områden, t ex Andra Långgatan och Ringön, angelägna att bevara ( Tillåtande oaser ). Styrelsen ser ett stort behov av att öka kompetensen inom besöksnäringen inte minst när näringen ska växa. Bolaget vill medverka vid ett genomförande av sådan kompetensförhöjning. Styrelsen har påbörjat arbetet med att utforma ett näringslivsstrategiskt program och vill tillsammans med Göteborg & Co kraftsamla för att skapa ytterligare dialog med näringslivet.

179 Sida 10 Remissinstans Beslut Om de fem strategierna Övriga kommentarer 14 Förvaltnings AB Framtiden 15 Göteborgs Stads Parkerings AB Ställer sig bakom förslaget till målbild för med tillägg att komplettera med satsningar i utvecklingsområden Tillstyrker förslaget till program under förutsättning att de synpunkter som läggs fram i yrkandet beaktas. Styrelsen saknar initiativ för att även låta besöksnäringen nå ut till stadens ytterområden, för att på så vis få hela staden att växa. Ur barn-, jämställdhets- och mångfaldsperspektiven ser styrelsen risk för att förverkligandet av målbilden sker på bekostnad av stadens invånare. En fördubbling av turismen i staden kräver också en hållbar miljöstrategi. Styrelsen menar att de utmaningar som besöksnäringens utveckling står inför berörs av tillgänglighet i högre grad än vad som anges i programmet. En stor del av besökarna till staden kommer med bil och kommer att göra så även framgent. Därför måste olika mobilitetslösningar utformas, t ex pendel- eller infartsparkeringar.

180 Sida 11 Remissinstans Beslut Om de fem strategierna Övriga kommentarer Offentliga organisationer 16 Chalmers tekniska högskola Tjänstemannaskrivele Chalmers är positiv till förslaget till program, dock finns områden som särskilt bör beaktas. Utökad och utvecklad besöksnäring stärker Chalmers konkurrenskraft vid student- och arbetskraftsrekrytering. Arbetstillfällen inom näringen kan bli en tillgång för studenter men också för medföljare till forskare, anställda och studenter. Chalmers påpekar den miljöpåverkan som en utökad besöksnäring innebär. Samtidigt skriver man att man kan bidra genom forskning, utbildning och innovationsverksamhet, t ex inom samhällsbyggnad och transport. Genom kongresser, konferenser och möten kan man också bidra till fler besökare. 17 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Förbundsstyrelsen avger yttrande över Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030, i enlighet med bifogat tjänsteutlåtande Förbundsstyrelsen uppfattar den 3:e strategin som att den beaktar stadens interna samverkan. Man vill därför tillföra en 6:e strategi där det regionala samarbetet lyfts fram. GR och BRG samarbetar kring strategisk kompetensutveckling och detta arbete är bl.a. riktat till besöksnäringen. Målkonflikter inom miljöområdet anges av GR som exempel på områden där alla förbundets kommuner berörs och därför bör samarbeta kring.

181 Sida 12 Remissinstans Beslut Om de fem strategierna Övriga kommentarer 18 Göteborgs Universitet (GU) Tjänstemannaskrivele GU saknar strategier för hur programmets målkonflikter ska hanteras. GU anser programmets starka fokus på näringens behov delvis står i kontrast med stadens värdegrund att turismen ska bidra till en hållbar och inkluderande stadsutveckling och att öka göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad. Utvärderingsindikatorerna är inriktade på kvantitativ tillväxt men bör ändock kompletteras med den nationella strategin om att öka omsättningen. Med hänsyn till ripser för korruption och höga kostnader anser GU att staden bör se över ambitionen beträffande världsevenemang och istället prioritera lokalt rotade (årliga) evenemang. 19 Länsstyrelsen, Västra Götaland Tjänstemannaskrivele Länsstyrelsen saknar perspektivet Västra Götaland och Västsverige. Ett sådant perspektiv kan vara ett alternativ för Destinationen till ett mer regionalt besökande som sparar långväga resande och som också kan skapa lokal tillväxt. 20 Turistrådet Västsverige AB Tjänstemannaskrivele Turistrådet anger att programmet rimmar väl med VGR s ambitioner med turismen, bl.a. som det uttrycks i strategidokumentet VG2020. Man efterlyser dock en större tydlighet gällande strategi för regional samverkan, koppling till Västra Götaland utanför kranskommunerna.

182 Sida 13 Remissinstans Beslut Om de fem strategierna Övriga kommentarer 21 Västra Götalandsregionen (VGR) Regionstyrelsen önskar en större betoning på det regionala samspelet och utökad samverkan med andra turistaktörer för att på sikt nå ett bättre resultat Regionstyrelsen skriver att programmet rimmar väl med VGR s ambitioner med besöksnäringen, uttryckt bl.a. i de övergripande strategidokumentet VG2020. Kopplingen till Västra Götaland utanför Göteborg med kranskommuner är dock bristfällig och en strategi efterlyses för hur samarbete och gemensamma satsningar i en större regional kontext kan se ut. Regionstyrelsen anser också att problembilden med flygets miljöpåverkan kunde betonas kraftfullare.

183 Sida 14 Remissinstans Beslut Om de fem strategierna Övriga kommentarer Företag och andra intressenter 22 Fastighetsägarna Göteborg Tjänstemannaskrivele Fastighetsägarna saknar omvärldsanalys och mer omfattande beskrivningar och analyser av nuläge för staden som utgångspunkt för programförslaget. Det gäller bl.a. Destinationen Göteborgs marknadsandelar av turismen jämfört med andra regioner, näringens vikt i förhållande till andra näringar, vad besökarna efterfrågar, vilka segment som är viktigast. Man är tveksam till att reservera öppna ytor för enstaka evenemang. En förtätning kan istället innebära ett ökat kontinuerligt flöde av människor och utbud som skapar ett levande och attraktivt city. De kommande stora infrastrukturprojekten bedöms komma att kräva betydande samverkan och gemensamt arbete för att säkerställa tillgängligheten under byggtiden. Slutligen anger fastighetsägarna att skrivningarna om Airbnb bör utgå ur programmet.

184 Sida 15 Remissinstans Beslut Om de fem strategierna Övriga kommentarer 23 Gothia Cup Tjänstemannaskrivele Gothia Cup förespråkar ett värnande av och skapande av ny återkommande evenemang. Större världsevenemang är ofta förknippade med global konkurrens, risk för korruption, stora krav på investeringar och på genomförandekostnader samt säkerhetsfrågor. 24 Göteborgs Köpmannaförbund 25 Innerstaden Göteborg Tjänstemannaskrivelse Köpmannaförbundet pekar på vikten av att säkerställa tillgängligheten med anlednings av de stora infrastrukturprojekt som ska genomföras under programperioden. Betydande störningar i kollektiv- och biltrafik förutses. Levande och intressanta handelsplatser anges vara viktiga turistupplevelser. Innerstaden saknar perspektivet och vikten av shopping. Detaljhandeln omfattar enligt Innerstaden en fjärdedel av turistekonomins omsättning. Tillgänglighet till stadens centrum är därför en nödvändighet.

185 Sida 16 Remissinstans Beslut Om de fem strategierna Övriga kommentarer 26 Pustervik Kultur AB Tjänstemannaskrivele Var uppmärksam på en möjlig konflikt mellan boende och besökare så att den inte uppstår, Barcelona kan vara varnande exempel. Öka kunskapen om vad staden kan visa upp för att få människor att vilja besöka eller flytta hit. Ekonomiskt riskfyllda världsevenemang är då tveksamma. Näringslivet kan ta ett större ansvar för att öka besöksnäringen. 27 Stena Line Scandinavia AB Tjänstemannaskrivele Stena Line har inga invändningar emot förslagna strategierna och avser medverka i de man kan påverka. Bolaget har inga invändningar i de tre utgångspunkterna som anges i förslaget till program och avser medverka i de man kan påverka.

186 Sida 17 Remissinstans Beslut Om de fem strategierna Övriga kommentarer 28 Svensk Handel Tjänstemannaskrivele Svensk Handel ställer sig bakom stora delar av programförslaget men påpekar vikten av att det samordnas med arbetet som inletts för att utveckla handeln i Göteborg. Betydelsen av handel och shoppingturism understryks och därför menar man att uppföljningen av programmet behöver breddas med statistik från handelns utveckling. Tillgänglighet är av stor betydelse för handeln. Det gäller för privatpersoner och leveranser till affärer men och också möjligheten att komma till Göteborg med befintliga transportmedel. Tillgänglighetsfrågan är central med tanke på arbetena som nu inleds med Västlänken. 29 Svenska Mässan stiftelse Tjänstemannaskrivele Svenska Mässan ställer sig positiv till det program och de förslag som presenters i remissen. Mässans ambitioner och planer för mötesanläggningen ligger helt i linje med programförslaget. Man ser fram emot en nedbrytning av de övergripande strategierna för att skapa handlingskraft. 30 Sveriges Bussföretag och Västra Sveriges Bussbranschförening (VSBF) Organisationen hade gärna sett att mål och strategier kopplats tydligare till besöksnäringens fyra hörnstenar; resa, bo, äta och göra. Organisationen understryker vikten av att säkerställa och förbättra tillgänglighet och framkomlighet för turist- och beställningsbussar, särskilt som programperioden sammanfaller med omfattande byggnation i staden då Västlänken genomförs.

187 Sida 18 Remissinstans Beslut Om de fem strategierna Övriga kommentarer 31 VISITA Väst Svensk besöksnäring Tjänstemannaskrivele Viktigt att säkerställa att de investeringar som görs inkluderar klimatsmarta lösningar överallt där så är möjligt. Visita välkomnar programförslagets breda ansats men anser att målkonflikten inom klimatområdet behöver beaktas ännu tydligare och utvecklas i de föreslagna strategierna. Alternativa transportmedel för bil skapar ökade ytor och attraktiva platser för invånare och besökare. Att på den lokala flygplatsen erbjuda flygplanen biobränsle och att erbjuda klimatsmarta transporter till och från flygplatser är et sätt att minimerar klimatpåverkan.

188 Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030

189 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag. Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i stadens verksamheter. De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

190 Dokumentnamn: Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för beslutet: Kommunfullmäktige Stadens nämnder och styrelser 0333/ xx-xx xx Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig: Program Avdelningschef Stadsutveckling Bilagor: Innehåll Inledning... 3 Syftet med detta program... 3 Vem omfattas av programmet... 3 Bakgrund... 3 Koppling till andra styrande dokument... 4 Uppföljning av detta program... 4 Programmet... 5 Vision och målbild... 5 Betydelsen av besöksnäringen och dess utveckling för Göteborgs bästa... 6 Stadens mål och ambitioner... 7 Hållbarhet... 9 Prioriterade områden för stadens bidrag till besöksnäringens utveckling Strategi 1: Göteborgs Stad ska verka för att säkerställa investeringar i de verksamheter som utgör motorer för besöksnäringens utveckling Strategi 2: Göteborgs Stad ska utarbeta långsiktigt hållbara finansieringslösningar för åtgärder som syftar till att utveckla destinationen och staden Strategi 3: Göteborgs Stad ska utveckla samverkansformerna för hållbar destinationsutveckling mellan såväl stadens olika delar som med näringsliv och akademi Strategi 4: Göteborgs Stad ska i stadsplaneringen beakta besöksnäringens behov Strategi 5: Göteborgs Stad ska aktivt verka för ett gynnsamt näringslivsklimat och en tryggad kompetensförsörjning Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

191 Inledning Syftet med detta program Göteborg & Co är stadens bolag och samverkansplattform med näringslivet, akademin och övriga offentliga aktörer för destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring. Av ägardirektivet framgår bland annat att bolaget ska: utarbeta förslag om stadens mål för besöksnäringen inom turism, kultur och evenemang samt möten/kongresser/konferenser. Målet ska fastställas av kommunfullmäktige. Göteborgs Stad har genom nämnder och styrelser, förvaltningar och bolag, en viktig roll som möjliggörare, som tar tillvara och uppmuntrar ambitioner och kreativitet bland de många små och stora aktörer som vill utvecklas. Detta program är ett uttryck för en ambition från stadens sida att driva utvecklingen vidare. Att i samverkan med besöksnäringens olika aktörer bidra till innovation och nytänkande för att skapa en ännu bättre stad att leva och verka i, samt att besöka. Vem omfattas av programmet Gäller för Göteborgs Stads nämnder och styrelser. Bakgrund Göteborgs Stads program för besöksnäringens 1 utveckling till 2030 beskriver hur Göteborgs Stad inom sin verksamhet kan bidra till att besöksnäringen i Göteborgsregionen fortsätter växa. Med Göteborgsregionen avses i princip det geografiska område som omfattas av de 13 medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). I programmet används begreppet Destinationen Göteborg. Med det menas hela regionen och dess reseanledningar. För en besökare utifrån är kommungränser inte relevanta. När besökaren reser till Göteborg avses i regel ett besök inom Göteborgsregionen, men kan också omfatta ett större område. Programmet tar sin utgångspunkt i den målbild som tagits fram gemensamt av Göteborgs Stad och representanter för besöksnäringens intressenter. Denna har i sin tur en förankring i den vision för Destinationen Göteborg som har formulerat sedan tidigare(se nedan). Det är nu Göteborgs Stads och respektive intressents uppgift att utforma strategier för hur den egna verksamheten kan bidra till förvekligandet av målbilden. Målbilden har dels ett kvantitativt fokus, del ett kvalitativt. I föreliggande program redovisas ett antal övergripande ambitioner och ställningstagande från stadens sida som tillsammans med målbilden lägger grunden för de fem strategier som utgör stadens åtgärder för att bidra till besöksnäringens långsiktiga utveckling. 1 Med besöksnäringen avses en sammansättning av flera branscher, där de största är hotell, restaurang och övrig logi, transporter samt varuhandel. Kultur, sport och rekreation är andra delar av näringen. Besöksnäringen är också i hög grad sammanlänkad med offentliga strukturer. (Tillväxtverket, United Nation Tourist World Organisation) Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

192 Koppling till andra styrande dokument Inom Göteborgs Stad finns planer och program som berör och berörs av strategierna. Det gäller bland annat Strategi för utbyggnadsplanering, Grönplan, Trafikstrategi, Kulturprogram, Miljöprogram, Klimatstrategiskt program, Naturvårdstrategiska programmet och Friluftsprogrammet. Arbetet med det näringslivsstrategiska programmet och besöksnäringsprogrammet har tagits fram under samma period vilket möjliggjort avstämningar under arbetets gång. Uppföljning av detta program Stadens program för besöksnäringen syftar till att uppnå en hållbar tillväxt och en ökad livskvalitet för alla invånare i staden. För att det ska vara möjligt att nå målbilden om en fördubbling av turismen så krävs att många faktorer samverkar. Både sådana som Göteborg Stad kontrollerar och sådana som ligger utanför stadens kontroll. Strategierna som beskrivs i programmet är tvärfunktionella, det vill säga de berör flera av Stadens verksamheter hos nämnder och bolagsstyrelser som en del i deras ordinarie uppdrag. Var och en av dem har ett ansvar att löpande beakta programmets strategier i sina respektive planer och strategier. Arbetet stäms regelbundet av och följs upp av Göteborg & Co med berörda nämnder och styrelser. Inom respektive strategi finns områden som behöver konkretiseras. Göteborg & Co har huvudansvaret för att initiera och leda arbete med att utarbeta handlingsplaner i nära samverkan med berörda nämnder och styrelser. Göteborg & Co samordnar och ansvarar också för uppföljningen av indikatorerna och effekterna som anges under rubriken Vision och målbild ovan. Uppföljningen sker med olika intervall. De kvantitativa målen följs upp årligen medan de kvalitativa målen följs upp i den stora attitydundersökning som görs var tredje år. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

193 Programmet Vision och målbild Visionen för Destinationen Göteborg har, i samband med varje 3-årig affärsplaneperiod, fastställts av Göteborg & Co:s styrelse med representanter från Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt besöksnäringen. Dess lydelse har i princip varit samma sedan början av 1990-talet. Den nuvarande lydelsen, som fastställdes 2014 är att gemensamt sträva mot att: Göteborg ska vara ett förstahandsval bland storstäderna i Europa genom att vara: En av Europas mänskligaste och mest attraktiva storstadsregioner att leva och verka i, samt att besöka. Visionen, som i vardagen kan uttryckas bidra till ett levande Göteborg, utgår från göteborgaren och pekar på att en attraktiv stad att besöka skapar värde för göteborgarna samtidigt som de i högsta grad bidrar till att skapa den eftersträvade attraktiviteten. Det finns en koppling mellan målbilden nedan och visionen. Stadens ambitioner och strategier tar sin utgångspunkt i besöksnäringens samlade vision och långsiktiga målbild. Därför har arbetet med stadens ambitioner och strategier föregåtts av strategiska samtal under 2016 mellan representanter för Göteborgs Stad, akademin och besöksnäringen i Göteborgsregionen, under ledning av Göteborg & Co, i syfte att samlas kring en målbild för Destinationen Göteborg fram till Resultatet av dessa samtal blev nedanstående övergripande målbild: 2030 har turismen 2 till Destinationen Göteborg fördubblats. För att följa upp målbilden kommer följande indikatorer och effekter att mätas: Antalet kommersiella gästnätter 3 totalt ökar från 4,5 miljoner 2015 till 9 miljoner Detta innebär att tillväxten i gästnätter per år är ca 4,5 procent De internationella gästnätterna ökar från 1,35 miljoner till 3,6 miljoner (6,8 procent årlig ökning) nya jobb på hel- eller deltid skapas (= årsarbeten) under perioden. Omsättningen 4 i besöksnäringen ökar från ca 24 miljarder kronor 2015 till ca 40 miljarder Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Med aktiviteter avses sociala, kulturella och ekonomiska, som utförs av personer som reser till resmål belägna utanför personens vanliga omgivning. (United Nation Tourist World Organization) 3 Gästnätter (kommersiella övernattningar) mäts i Sverige månatligen av SCB och är den mest pålitliga, tillgängliga och internationellt mest använda parametern för att mäta en destinations attraktivitet. Den förklarar inte allt, men ger en god uppskattning av en destinations turistiska utveckling. För Göteborgs Stad är antalet gästnätter inget självändamål, men en bra indikator som följs upp löpande och kan jämföras med andra destinationer både i Sverige och utomlands. 4 Med omsättning menas det sammanlagda transaktionsvärdet av varor och tjänster som konsumeras av besökarna till Destinationen Göteborg och bygger på en beräkningsmodell utifrån SCB:s satellitkonton. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

194 För att nå målbilden om en fördubbling av turismen är attraktiviteten en avgörande framgångsfaktor. Hur invånare själva bedömer sin stad är ett explicit mått på en stads attraktionskraft och till detta läggs besökares bedömning. För att få en kvalitativ dimension till målbilden har därför kopplats ett antal indikatorer till följande formulering: I en skandinavisk jämförelse ska Destination Göteborg uppfattas som mer attraktiv än övriga storstäder att besöka. Detta följs således upp med att regelbundet följa en rad indikatorer som är kopplade till bilden av de skandinaviska storstäderna. I en stor undersökning som genomförs var tredje år på uppdrag av Göteborg & Co och omfattar både besökare och invånare i respektive storstad får de tillfrågade utifrån ett antal värdeord svara på hur de uppfattar och bedömer staden att besöka, staden att bo och leva i, stadens attraktivitet och hur mänsklig staden uppfattas. Vidare får de bedöma i vilken grad de uppfattas staden som tuff och hård. 5 Betydelsen av besöksnäringen och dess utveckling för Göteborgs bästa Besöksnäringen betraktas sedan flera år som en viktig och växande näring i svensk ekonomi och har under decennier varit en framgångsrik del av Göteborgsregionens strategier för tillväxt och attraktivitet. Besöksnäringen har potential att fungera som en hävstång för att uppnå stadens ambitioner och mål inom flera områden. Det kan gälla stadens internationella relationer, men också flera viktiga verksamheter såsom utbildning, näringslivets utveckling, kulturliv, hållbarhet i alla tre dimensioner, integration och jämlikhet. Med detta synsätt så handlar besöksnäringen i stor utsträckning om samhällsutveckling i vid mening. Utvecklingen av besöksnäringen ska alltid ske med göteborgarnas bästa för ögonen. Besöksnäringen skapar sysselsättning för tiotusentals människor inom servicesektorn i regionen. Den bidrar till att göra staden attraktiv med ett levande utbud av kultur, nöjen och fritidsaktiviteter som höjer livskvaliteten både för besökare, dem som funderar på att flytta hit och för alla göteborgare. 5 Indikatorer och gränsvärden för att följa stadens attraktivitet. Staden som en stad att besöka (Bas = besökare) Den positiva andelen ska vara högre än 70 procent och samtidigt vara lika eller högre än övriga storstäder. Dessutom ska andelen negativa vara mindre än 15 procent (2014 var andelen 92 procent respektive 2 procent). Staden som en stad att bo och leva i (Bas = boende) Den positiva andelen ska vara ska vara högre än 70 procent och samtidigt vara lika eller högre än övriga storstäder. Dessutom ska andelen negativa vara mindre än 15 procent (2014 var andelen 72 procent respektive 9 procent). 70 procent av boende och besökare ska ange att det mycket eller väldigt mycket förknippar Göteborg med värdeordet Attraktivitet. Dessutom ska andelen negativa vara mindre än 15 procent 70 procent av boende och besökare ska ange att det mycket eller väldigt mycket förknippar Göteborg med värdeordet Mänsklig. Dessutom ska andelen negativa vara mindre än 15 procent Färre än 30 procent av boende och besökare ska ange att de mycket eller väldigt mycket förknippar Göteborg med värdeordet Tuff och hård. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

195 En stor del av det som gör Göteborg till en attraktiv och levande stad skapas således av besöksnäringen. Som näringsgren är den unik på så sätt att produktion och konsumtion är direkt knutet till samma plats. Attraktioner som exempelvis skärgården, Göteborgs konstmuseum eller Liseberg går inte att kopiera eller flytta på utan vidare. De kan bara upplevas på ort och ställe. Men de måste hela tiden utvecklas för att stå sig i konkurrensen med naturupplevelser, konstmuseer och nöjesparker på många andra ställen. Att utveckla besöksnäringen innebär i hög grad att skapa attraktivitet genom reseanledningar och tillgänglighet. Det sker genom att kreativa och innovativa lösningar och idéer tillåts få stort spelrum samt att underlätta för företag att växa. Sysselsättningen inom besöksnäringen i Göteborgsregionen växer snabbare än många andra näringar 6. Många nya arbetstillfällen av typen instegs- eller förstagångsjobb skapas i serviceyrken där turismen utgör en betydande del av underlaget. Det växande utbudet av kultur- och nöjesliv, handel och restaurang höjer livskvaliteten för alla invånare och ökar regionens attraktivitet; Exempelvis när övrigt näringsliv konkurrerar om kvalificerad arbetskraft eller för att studenter ska stanna kvar efter avslutad utbildning. Destinationens utveckling är ett resultat av en målmedveten samverkan mellan det offentliga, det privata näringslivet och akademin. Det är också frukterna av såväl offentliga som privata investeringar och det är resultatet av en förmåga att ta vara på det som är unikt i vår del av världen och kombinera det med attraktioner, kulturupplevelser, evenemang och möten som utmanar och skapar nyfikenhet. De tre delar som utgör Destinationen Göteborg omfattar privatturism, möten (kongresser och konferenser) och evenemang. Det är inom dessa tre segment som reseanledningarna skapas och som i sin tur bidrar till en levande stad. Stadens mål och ambitioner Göteborg ska vara en hållbar stad som är öppen för världen. Besöksnäringen är en naturlig och självklar del av detta. Att skapa en attraktiv destination för besökare är ett av de starkaste bidragen till en öppen och hållbar samhällsutveckling. I kommunfullmäktiges budget för 2018 anges också målet att göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka. Målet har ett hållbarhetsperspektiv men syftar framförallt till att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa. Utöver sysselsättning bidrar en levande stad till social sammanhållning i Göteborg genom att skapa förutsättningar för möten mellan människor och skapa rörlighet mellan stadsdelar. Målbilden om en fördubbling innebär en stor utmaning. Göteborgs Stad har en betydelsefull roll genom att dels utveckla de delar av besöksnäringen som staden själv råder över och dels att skapa förutsättningar för utvecklingen av hela besöksnäringen. För att besöksnäringen ska fortsatt spela en väsentlig roll för tillväxten behövs att stadens 6 Antalet anställda inom hotell och restaurang har i Göteborgsregionen vuxit med ca 27% mellan vilket innebär högst sysselsättningstillväxt bland samtliga branscher. (BRG Näringsliv och Tillväxt 2016 baserat på SCB-statistik) Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

196 bolagsstyrelser och nämnder beaktar besöksnäringens behov och inkluderar dem i sina respektive planer och styrdokument där det är relevant. Staden kan genom att upplåta stadsrummet och genom ägande och drift av anläggningar vara en möjliggörare och arrangör, eller genom satsningar på kulturutbud själv skapa attraktivt innehåll. Göteborgs Stad är en del av besöksnäringen men den består till stor del av det privata näringslivet. Det är näringslivets ambitioner, innovationskraft och investeringsvilja som i samklang med det offentliga och akademin skapar besöksanledningar och förutsättningar för vistelse i staden vilket leder till attraktivitet, sysselsättningseffekter och hållbar tillväxt. För att nå målbilden för besöksnäringens utveckling är det viktigt att stadens långsiktiga ambitionsnivå fastslås. Att Göteborgs Stad har formulerat sina ambitioner på en övergripande nivå borgar för att fler aktörer, både offentliga och privata, vill och vågar ta det avgörande beslutet att investera och satsa resurser just i Göteborg. Nedanstående tre grundläggande ställningstaganden speglar de ambitioner som Göteborgs Stad har när det gäller att utveckla besöksnäringen: 1. Besöksnäringen utgör en viktig och växande näring väsentlig för stadens tillväxt och kommer att ha stor betydelse för det framtida samhällsbygget med att utveckla ett jämlikt Göteborg. Ställningstagandet innebär att staden bekräftar besöksnäringens roll såväl nationellt som lokalt och att näringen genom sin struktur och sina affärsmodeller kan bidra till ökad sysselsättning inom näringen men också att den kan bidra till attraktivitet som gör att fler väljer att etablera verksamhet i regionen vilket leder till en ökad sysselsättning i andra delar av näringslivet. Vidare har besöksnäringen möjlighet att genom ett brett utbud av idrott och kultur bidra till en bättre livskvalitet och hälsa för stadens invånare. 2. Göteborgs Stad ska verka på nationell nivå för att skapa bästa förutsättningar för besöksnäringens utveckling. Ambitionen innebär att det finns ett ansvar och vilja att ta upp utvecklingsfrågor på nationell nivå så att viktiga frågor för näringen aktualiseras på alla politiska nivåer. Dessa kan röra exempelvis infrastruktur, hållbara transporter, finansieringsmodeller och skattefrågor. 3. Göteborgs Stad har ambitionen att utveckla och vårda Göteborgs återkommande, ofta årliga, evenemang. Dessutom har staden ambitionen att med jämna mellanrum stå värd för, för Göteborg lämpliga, evenemang och möten med stort internationellt genomslag. Ambitionen innebär att de årligen återkommande världsevenemangen betraktas som en central del av evenemangsportföljen och att de får förutsättningar för att kunna utvecklas vidare, bidra till Göteborgs attraktivitet samt kunna tjäna som förebilder för nya årligen återkommande evenemang med potential att bli världsledande. Ambitionen innebär också en förståelse för att stora internationella evenemang och möten stärker bilden av Göteborg internationellt på ett sätt som är svårt att uppnå på annat sätt och att de bidrar till Göteborgs långsiktiga utveckling. Utöver det innebär ambitionen att det finns en förståelse för att den insats som staden i regel behöver Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

197 göra ska ses som en långsiktig investering. Med jämna mellanrum avses för evenemang tidsperioden 5-15 år medan det för möten är årligen. Hållbarhet Hållbar destinationsutveckling omfattar ömsesidigt beroende miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Göteborgs och besöksnäringens samlade arbete med hållbarhetsoch miljöfrågor är framstående och ses som en förebild internationellt. Målbilden för Destination Göteborg och om fördubbling behöver ske med göteborgarnas stöd och för göteborgarnas bästa. Besöksnäringen tillväxt ska vara hållbar i alla dimensioner och utvecklingen ska ske med beaktande av stadens långsiktiga mål och ambitioner vad gäller hållbarhet samt givetvis tillämpa nationella och lokala regler. Hållbarhetsperspektivet ska inbegripas i handlingsplaner inom samtliga föreslagna strategier. Genom att tidigt i idé-, utvecklings- och planeringsprocesser beakta hållbarhetsaspekterna ökar möjligheterna att både bidra till en hållbar utveckling och skapa konkurrensfördelar mot andra destinationer. Besöksnäringen står inför samma hållbarhetsutmaningar som samhället i stort såväl internationellt som nationellt, regionalt och lokalt. Klimatutmaningen, integration och kompetensförsörjning, bevarande av levande och rika hav och naturmiljö är utmaningar som i allra högsta grad ligger i besöksnäringens intresse att hantera och lösa de är grundförutsättningar för näringen. Ett ökat antal gästnätter samt ett större utbud av evenemang och upplevelser kan antas innebära såväl lokala som globala hållbarhetsutmaningar som behöver uppmärksammas, förebyggas och hanteras. På vissa områden kan åtgärder på lokal och regional nivå skapa stor skillnad medan andra utmaningar kräver nationella och internationella överenskommelser och åtgärder. Tjänstekonsumtion är ur klimatsynpunkt mindre negativ än andra typer av konsumtion. Besökare konsumerar i högsta grad upplevelser och tjänster. Hur besökaren väljer att konsumera varierar stort och påverkar klimatet i olika omfattning. Göteborgs Stad ska fortsätta att tillsammans med besöksnäringens intressenter verka för att till exempel öka besökarens vistelselängd och visa på de hållbara alternativen inom Destinationen. Genom certifieringsarbete och genom att även fortsatt utmana i alla hållbarhetsperspektiven driver Destination Göteborg mot att besökarens vistelse blir så klimatmässigt hållbar som möjligt. Sveriges nationella klimatmål och Göteborgs Stads klimatmål syftar till att lämna fossilberoendet och bidra till den internationella överenskommelsen (Parisavtalet 2015) att hålla den globala uppvärmningen till klart under 2 grader, Idag beräknas turismen står för ca 5 procent av de globala koldioxidutsläppen. På lokal nivå kan förutsättningar för att effektivt nyttja förnyelsebara energikällor för både näringsidkare, arrangörer och besökaren skapas Den globala utmaningen för besöksnäringen, och för Göteborg med ett perifert geografiskt läge, är transporterna där flyget utgör den största utmaningen. Flygplanstillverkare, flygbolag, flygplatser och utveckling av förnybara flygbränslen har tillsammans med internationella och nationella överenskommelser bidragit till och kommer sannolikt fortsatt att bidra till minskade CO2-utsläpp. Samtidigt pekar Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

198 internationella prognoser på att flygtrafiken kommer att fortsätta öka. Göteborg kan inte ensamt ändra på flygets förutsättningar eller de globala reseströmmarna men kan lyfta fram hållbara transportalternativ där det är möjligt och verka för ett hållbart transportsystem. Vidare kan Göteborgs Stad tillsammans med Västra Götalandsregionen arbeta för att erbjuda ett hållbart och fungerande lokalt och regionalt transportsystem till flygplatsen samt till reseanledningar inom Destinationen. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster kopplat till besöksnäringen handlar bland annat om rekreationsvärden, livsmedelsförsörjning och möjlighet att erbjuda lokalt producerad mat och dryck. Naturen och vad naturen ger samt kombinationen stad och natur är betydelsefulla delar att utveckla för Destinationens attraktivitet. Att besöksnäringens perspektiv inkluderats i stadens olika planer och program ger goda förutsättningar för att utveckla naturturismen på ett positivt sätt. Även om turism har en hög grad av tjänste- och upplevelsekonsumtion kan avfallsmängder och nedskräpning förväntas öka. Förutom estetiska och trygghetsaspekter i stadsmiljön så påverkar nedskräpning även havets hälsa. En tydlig och enhetlig avfallsoch skräphantering i staden samt utveckling av cirkulära modeller och system kan vara möjligheter att förebygga och hantera ökade volymer på. Med fler evenemang, upplevelser och mötesplatser på fler ställen i staden finns också ökad risk för ohälsosamt buller. Såväl stadsplanering som planeringen av enskilda evenemang minskar riskerna Utifrån det sociala hållbarhetsperspektivet är möjligheten att vara och uppfattas som en trygg och säker destination av yttersta vikt både för göteborgaren och för den som står inför att välja Göteborg som resmål. Ökade klyftor och segregation kan leda till otrygghet och ojämlikhet. Arbetet med en jämlik stad och att skapa trygga miljöer är därför också viktigt utifrån besöksnäringens perspektiv. Besöksnäringens sysselsättningspotential är tillsammans med möjligheter att bidra till en god start i livet och delaktighet är viktiga verktyg i arbetet för en jämlik stad. Stadens utbildnings- och kompetensförsörjningsinsatser riktade mot branschens bristyrken kan bidra till att minska utanförskapet och därmed till en mer jämlik och tillitsfull stad. Många samtidiga besökare i de centrala delarna av staden ökar risken för trängsel och att medborgaren känner sig utträngd. Ett hela staden perspektiv på utvecklingen av Göteborg där stadsdelarnas unicitet ur ett besöks- och upplevelseperspektiv utvecklas är ett sätt att både avlasta de centrala delarna av staden och att bidra till en mer jämlik och nära stad. Att löpande följa utvecklingen och tidigt planera åtgärder skapar förutsättningar för att undvika eventuella problem. Prioriterade områden för stadens bidrag till besöksnäringens utveckling Staden kan bidra till målbildens uppfyllelse genom att skapa gynnsamma förutsättningar för innovation och kreativitet, så att besöksnäringen ska kunna växa. En destination behöver, för att kunna skapa hållbar tillväxt, stärka varumärket och bidra till attraktivitet, att staden tar en aktiv och offensiv roll i processerna och så långt det är möjligt beaktar besöksnäringens behov. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

199 Fem prioriterade områden, i hög grad beroende av varandra, har identifierats som avgörande för att nå målbilden. Investeringar Långsiktigt hållbara finansieringslösningar Samverkansformer för hållbar destinationsutveckling Stadsplanering Näringslivsklimat och tryggad kompetensförsörjning Varje område påverkar Destinationens attraktivitet och därmed besöksnäringens tillväxt. Genom att Göteborgs Stad har en strategi för vart och ett av de fem områdena så tar Staden på sig rollen som katalysator och plattform för samverkan. Här nedan beskrivs strategier för respektive område med exempel på vad de kan innebära. Strategi 1: Göteborgs Stad ska verka för att säkerställa investeringar i de verksamheter som utgör motorer för besöksnäringens utveckling. Det offentligas roll och handlingsförmåga har stor betydelse för utvecklingen av besöksnäringen på en destination. Detta beror på att det offentliga ofta både äger och driver den turistiska infrastruktur det vill säga museer, arenor, teatrar, kulturinstitutioner, kollektivtrafik, parker etcetera som behövs för att öka både attraktivitet och tillgänglighet till en destination. Göteborgs Stad råder över viktiga delar av besöksnäringen antingen genom att staden själv är ägare eller genom att staden styr över processer som har väsentlig betydelse när andra aktörer ska fatta beslut om investeringar i exempelvis ny kommersiell boendekapacitet såsom hotell och vandrarhem. Stadens roll är dels att vara en katalysator och möjliggörare för de nyinvesteringar som är nödvändiga för att öka attraktiviteten och därmed kunna utvecklas och växa, dels att göra investeringar i tillgångar som Göteborgs Stad äger för att säkerställa deras långsiktiga brukbarhet och konkurrenskraft. Ett stort tillskott av nya hotellrum i centrala lägen är angeläget för att kunna fortsätta växa. De ökande turistströmmarna behöver mötas av ett större utbud av boende i olika former och prisklasser. Andra nödvändiga investeringar handlar om arenor och anläggningar, infrastruktur och transporter, kulturutbud och kommersiella ytor, naturupplevelser och parker. Alla är viktiga för Destinationens attraktivitet på olika sätt och de kompletterar ofta varandra. Till exempel är en arena mycket sällan en reseanledning i sig själv. Men utan denna är det omöjligt att skapa ett innehåll som attraherar besökaren. Och utan tillräcklig boendekapacitet att växa i så är det omöjligt att nå målet om att dubblera turismen. Infrastruktur och bra tillgänglighet är andra förutsättningar för att kunna växa. Men det är inte vägarna, järnvägen eller flygplatsen i sig som attraherar besökaren, utan destinationens utbud av attraktiva upplevelser. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

200 Alla delar hänger samman och utgör en helhet. Investeringarna är en grundläggande förutsättning för all tillväxt. Stadens möjlighet att påverka investeringsbesluten kan delas upp i tre kategorier: 1. Investeringar i stadens egna verksamheter och infrastruktur. Detta gäller exempelvis arenor och anläggningar, kulturinstitutioner och museer, attraktioner och parker. Genom att Göteborgs Stad visar handlingskraft och framtidstro i att utveckla de egna verksamheterna som är motorer i att öka attraktiviteten, sänder det positiva signaler till andra aktörer inom besöksnäringen. 2. Investeringar i infrastruktur där besluten tas på regional/nationell nivå. Göteborgs Stad kan agera på regional och nationell nivå för att förbättra tillgängligheten främst via järnväg, men även via väg, hav och flyg. Bra tillgänglighet är avgörande för all slags resande. Samhällets investeringar i infrastruktur blir därför en viktig pusselbit i det som skapar en attraktiv destination. Med Göteborgs geografiska läge är bra flygförbindelser nödvändigt för att kunna attrahera internationella besökare, evenemang och möten. Göteborg- Landvetter Airport har enorm betydelse för näringsliv, samhälle och besöksnäring i hela västra Sverige. Hållbara transporter behöver utvecklas vidare. Göteborgs Stad kan exempelvis bidra genom att verka för utveckling och användning av hållbara bränslen för bil och flyg samt genom att verka för hållbara transportalternativ för besökare från Skandinavien, Nord- och Centraleuropa. En fortsatt utveckling av Centralstationen är en viktig del för möjligheten till ett ökat hållbart resande med tåg och buss. 3. Besöksnäringens behov beaktas i de utvecklingsplaner som finns för staden. Behovet av kommersiell boendekapacitet i centrala lägen är angeläget och ska vägas in vid planeringen av nya områden. Det offentliga äger ofta mark som kan exploateras samt är givare av viktiga tillstånd som t.ex. bygglov. Utöver detta finns en stor potential i hotelletableringar när det gäller att skapa attraktivitet i ett område och göra det levande under alla tider på dygnet. Det är en möjlighet som kan och bör utnyttjas i planeringsprocesser. Hotell och enklare boenden i fler delar av staden kan också skapa underlag för nya företag inom besöksnäringen i dessa stadsdelar. Nyckelfrågor som blir framgångsfaktorer till 2030: Göteborgs Stad bidrar till att en betydande ökning av kommersiellt boende, i lägen med god tillgänglighet till centrum, kommer till stånd. Investeringar säkerställs i ny arena, Liseberg, kulturinstitutioner och andra av staden ägda motorer i besöksnäringen. Tillgängligheten förbättras till hela regionen. Förbättrade tågförbindelser med de tre skandinaviska huvudstäderna samt med Tyskland och norra Sverige. Fortsatt utveckling av flyglinjer med fokus på att ansluta destinationer som inte är rimliga att nå via tåg. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

201 Strategi 2: Göteborgs Stad ska utarbeta långsiktigt hållbara finansieringslösningar för åtgärder som syftar till att utveckla destinationen och staden. Göteborg har ambitionen att vara en ledande hållbar turist-, mötes- och evenemangsstad i norra Europa. Detta uppnås genom olika åtgärder, som exempelvis att aktivt värva och utveckla evenemang samt att värva större möten och utveckla nya exportmogna 7 reseanledningar. Värvningen sker i hård internationell konkurrens då allt fler destinationer har insett värdet av evenemang och möten för att manifestera sig och för att utveckla såväl näringslivet som akademin. Även de årligen återkommande kultur och idrottsevenemangen är en viktig del i stadens evenemangsportfölj. Genom rätt bemötande, planering och investeringar kan Göteborgs Stad bidra till att arrangörerna ser Göteborg som en självklar plats för dem där de kan växa och utvecklas ytterligare. För staden fungerar evenemang och möten även som kommunikativa plattformar för stadsutveckling, samhällsutveckling och kompetensutveckling. Den offentliga finansieringen av arbetet med evenemang och möten utgör vanligtvis en grundläggande förutsättning vid alla typer av åtgärder och i alla led från värvning till genomförande. Rättighetsinnehavare av internationella möten och evenemang kräver allt oftare en färdig finansieringslösning för att en destination över huvud taget ska vara aktuell som kandidat. Enstaka händelser som inte kunnat identifieras eller beslutas i förväg behöver hanteras i särskild ordning. Alla sådana potentiella framtida investeringar ska noggrant värderas utifrån stadens övergripande mål och långsiktiga effekter ska särskilt eftersträvas. I Göteborg finns en lång tradition av ett gemensamt ansvar för evenemang och möten vad gäller såväl finansiering som engagemang. Olika delar av Göteborgs Stad har aktiverats och på så sätt skapat en bättre totalupplevelse för arrangör och besökare samt ett större värde för göteborgaren. Nämnder och styrelser har även fortsättningsvis ett ansvar att bidra till genomföranden som en del av sina ordinarie uppdrag. Nyckelfrågor som blir framgångsfaktorer till 2030: Utvecklingen av finansieringsmodeller för årligen återkommande evenemang och liknande händelser samt för Göteborgs Stads möjlighet att kunna konkurrera om stora internationella evenemang och möten Strategi 3: Göteborgs Stad ska utveckla samverkansformerna för hållbar destinationsutveckling mellan såväl stadens olika delar som med näringsliv och akademi. Nära samverkan är en nyckelfaktor för att kunna bygga en attraktiv och framgångsrik destination. De olika delarna som tillsammans utgör Destinationen är många och har ofta olika ägare. Men precis som med instrumenten i en orkester så gäller det att samverka för att helheten ska fungera. 7 Med exportmogen menas att produkten ska vara tillgänglig för och anpassad till internationella besökare. Det gäller exempelvis språk, bokningsmöjligheter och öppethållande. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

202 Göteborg är internationellt erkänt som föregångare gällande samverkan mellan såväl det privata, det offentliga och akademin som mellan de olika offentliga aktörerna inom besöksnäringen. Det betyder till exempel att Göteborgs Stad uppträder som en samlad part i kontakten med externa aktörer. Det är en styrka och en fördel i konkurrensen med andra städer. För att detta ska vara möjligt krävs ett nära samspel mellan stadens alla nämnder och styrelser och dess förvaltningar och bolag samt en förståelse för hur besöksnäringen fungerar. Staden har en viktig roll i att initiera, samla nätverket, leda och ständigt tillföra ny kunskap tillsammans med andra aktörer. Detta bygger förtroende samt skapar effektivitet i beslutsvägarna. När en långväga besökare reser till Göteborg avses i regel ett besök inom Göteborgsregionen, men kan också omfatta ett större område. Det innebär att samverkan med Göteborgsregionens medlemskommuner och med Västra Götalandsregionen genom Västsvenska Turistrådet för ömsesidig nytta även fortsättningsvis är väsentlig. Nyckelfrågor som blir framgångsfaktorer till 2030: Stadens nämnder och bolagsstyrelser tar in besöksnäringsperspektivet i relevanta planer i syfte att fördjupa samverkan mellan alla stadens delar. Göteborg & Co ansvarar för en väl fungerande samverkan - såväl inom Göteborgs Stad som med näringsliv, akademi, Göteborgsregionen och dess medlemskommuner, Turistrådet Västsverige och andra relevanta intressenter - som bygger på tillit och förtroende. Göteborg & Co ska ta ansvar för att sprida information om pågående stadsutveckling och relevant kunskap om besöksnäringsfrågor till besöksnäringens intressenter. Strategi 4: Göteborgs Stad ska i stadsplaneringen beakta besöksnäringens behov. När Göteborgs stadsbild planeras för framtiden är det väsentligt att hänsyn tas till besöksnäringen i ett tidigt skede samt att besökarens perspektiv beaktas. Det framtida Göteborg som ska byggas betyder att fler människor kommer att bo och arbeta i stadens centrala delar. Det innebär ett större underlag för och utbud av shopping, hotell, restauranger, kulturupplevelser och nöjen. De nya stadsdelar som planeras kommer att skapa attraktiva miljöer för både göteborgare och besökare och bidrar på så sätt till Destinationens utveckling. I spänningsfältet mellan det gamla och det nya skapas spännande kreativa miljöer som behöver behandlas med varsamhet. I planeringen av den framtida staden är det av stor betydelse att i konkurrensen om mark ta hänsyn till behovet av mark för nya hotell, attraktioner och mötesplatser. En av Göteborgs starka sidor är att det centralt i staden finns öppna platser som kan utnyttjas som mötesplatser eller för rekreation och aktiviteter. I de fall som Göteborg står värd för ett större evenemang, så utgör ibland dessa platser en del av arenan vilket gör evenemanget tillgängligt för fler och skapar en unik upplevelse. Denna tillåtande atmosfär utgör en konkurrensfördel. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

203 De mötesplatser som finns i stadsrummet och i lämpliga naturområden ska vara flexibla på så sätt att de är utformade så att de enkelt kan anpassas till olika behov. Det innebär att staden i ordinarie planering och investering beaktar besöksnäringens behov, exempelvis genom att presumtiva evenemangsplatser förses med fasta installationer av el och vatten när andra planerade arbeten genomförs. Om Göteborg lyckas behålla och utveckla utrymmen i stadsrummet för evenemang är det ett effektivt medel i konkurrensen med andra städer och i vissa fall en överlevnadsfråga för de årligen återkommande evenemangen. I dag finns det flertalet ytor i stadsrummet som antingen kan, eller med små medel skulle kunna användas till evenemang, som ger ett unikt uttryck för evenemanget. Detta måste ske med omsorg om de boende så att inte onödiga störningar uppstår. Stadsutveckling innebär en avvägning mellan olika intressen. Göteborgs Stads olika program och strategier för stadsutveckling, trafik och mobilitet innebär både möjligheter och utmaningar för besöksnäringens utveckling. Exempelvis skapar ambitionen att förtäta Staden ytterligare möjligheter för en levande stad samtidigt som den hotar öppna ytor och kan försvåra framkomlighet och tillgänglighet. Nyckelfrågor som blir framgångsfaktorer till 2030: Mötesplatser i stadsrummet planeras för att vara flexibla så att de kan anpassas till olika behov under både vardag och fest. Stadsutvecklingen bedrivs, så långt möjligt/rimligt, med hänsyn till behovet av öppna ytor för evenemang samt besöksnäringens möjligheter att växa. Miljöer i staden förstärks som reseanledningar. Medvetenhet om att evenemangsverksamhet i boendeområden tillfälligt kan innebära en intressekonflikt vad avser buller och ljus. Mobilitet, tillgänglighet och framkomlighet säkerställs under den intensiva byggperiod som sammanfaller med programmets planeringsperiod. Strategi 5: Göteborgs Stad ska aktivt verka för ett gynnsamt näringslivsklimat och en tryggad kompetensförsörjning. Företagen inom besöksnäringen utgör en viktig del av näringslivet i Göteborg. Ett expanderande näringsliv med växande företag genererar mer affärsresande och att fler människor flyttar in vilket ökar efterfrågan på hotellboende, krogar, handel samt kulturoch nöjesupplevelser. Ett tillåtande näringslivsklimat som uppmuntrar innovationer och frigör kreativitet skapar framgång för hela näringslivet i regionen. För besöksnäringen är ett generellt gott näringslivsklimat extra gynnsamt och det finns all anledning att samverka med övrigt näringsliv för att åstadkomma en positiv utveckling. Destinationens attraktivitet och stadens livskvalitet är viktiga argument i konkurrensen om arbetskraft för både offentliga och privata arbetsgivare. Kompetensförsörjning är ett nyckelområde för besöksnäringen och där staden har möjlighet att göra insatser i samverkan med statliga myndigheter. Det kan handla om matchning av arbetssökandes kvalifikationer med marknadens behov, eller om att anordna utbildningar i nära dialog med besöksnäringen. Detta är en viktig del i en bättre integration av nya medborgare i samhället och gör att fler klarar sig utan försörjningsstöd. Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

204 I en stark expansion ökar kraven på myndigheternas enheter för tillstånd, bygglov, etableringar och så vidare. Hantering och bemötande från stadens sida ska vara professionellt och effektivt. Nyckelfrågor som blir framgångsfaktorer till 2030: Staden verkar, genom Business Region Göteborg, för ett tillåtande näringslivsklimat vilket bidrar till hela näringslivets utveckling. En kompetensförsörjning tillgodoser en växande besöksnärings behov av arbetskraft. Tillståndsgivande myndigheter samverkar för att effektivt hantera den tilltänkta expansionen. Tydlig samverkan mellan besöksnäringen och övriga näringslivet i de insatser staden gör Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till (16)

205 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Dnr 1580/17 Göteborgs Stads handlingsplan för genomförande av Göteborgs Stads innovationsprogram Handling 2018 nr 43. Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: 1. Göteborgs Stads handlingsplan för genomförande av Göteborgs Stads innovationsprogram , i enlighet med bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Genomförandet, i enlighet med bilaga 1, kan påbörjas under förutsättning att beslut om resursförstärkning fattas. Reservation Martin Wannholt (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet i kommunstyrelsen. Expedieras Stadens nämnder och bolag Styrande dokument Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Lena Malm Justerare Ingrid Andréae Justerare Mattias Tykesson 1(1)

206 Handling 2018 nr 43 Göteborgs Stads handlingsplan för genomförande av Göteborgs Stads innovationsprogram Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 4 december 2017 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Göteborgs Stads handlingsplan för genomförande av Göteborgs Stads innovationsprogram , i enlighet med bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Genomförandet, i enlighet med bilaga 1, kan påbörjas under förutsättning att beslut om resursförstärkning fattas. Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag. Martin Wannholt yrkade bifall till eget yrkande från den 7 februari Vid omröstning röstade Mariya Voyvodova (S), Jonas Ransgård (M), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S), Hampus Magnusson (S) och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) för bifall till Ann-Sofie Hermanssons yrkande. Martin Wannholt och Lars Hansson (-) röstade för bifall till Martin Wannholts yrkande. Kommunstyrelsen beslutade med elva röster mot två att bifalla Ann-Sofie Hermanssons yrkande. Daniel Bernmar (V) antecknade som yttrande en skrivelse från den 31 januari Göteborg den 7 februari 2018 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Mathias Sköld 1(1)

207 Yttrande V Kommunstyrelsen Yttrande avseende finansieringen av Göteborgs Stads handlingsplan för genomförande av Göteborgs Stads innovationsprogram Vänsterpartiet ser med tillförsikt fram emot realiserandet av stora delar av Göteborgs stads innovationsprogram. Vi menar dock att finansieringen av nya program bör ske inom ramen för ordinarie budgetarbete och inte inkluderas i underlaget för kommande kompletteringsbudgetar. Budgetutrymmet är snävt och utbyggnaden av en ny tjänstepersonsorganisation bör värderas mot de utmaningar som kommunen har inom välfärden. Vi avser att värdera finansieringen av handlingsplanen kopplat till programmet i vår budget för 2019.

208 Yrkande Martin Wannholt Kommunstyrelsen Ärende Göteborgs Stads handlingsplan för genomförande av Göteborgs Stads innovationsprogram Att nu öka och omfördela kommunala resurser till att genomdriva ett innovationsprogram, kan omöjligt vara prioriterat. Verksamheten får fortsätta med befintliga medel eller läggas på is under en längre tid. Staden måste istället omfördela resurser till förskola, skola och omsorg. Förslag till beslut: I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Att bifalla tjänsteutlåtandet med undantag för den ekonomiska förstärkningen om 3 miljoner kronor i projektfinansiering samt ej heller någon omfördelning av 2,25 befintliga resurser.

209 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1580/17 Ledningsstaben Gunilla Åkerström Telefon E-post: Göteborgs Stads handlingsplan för genomförande av Göteborgs Stads innovationsprogram Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Göteborgs Stads handlingsplan för genomförande av Göteborgs Stads innovationsprogram , i enlighet med bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Genomförandet, i enlighet med bilaga 1, kan påbörjas under förutsättning att beslut om resursförstärkning fattas. Sammanfattning Den 19 oktober 2017 beslutade kommunfullmäktige att anta Göteborgs Stads innovationsprogram Förslaget till handlingsplan har arbetats fram i syfte att konkretisera de insatser och aktiviteter som behöver genomföras under 2018 och 2019, för att påbörja arbetet med att realisera innovationsprogrammet. Handlingsplan , som är den första handlingsplanen, omfattar totalt 30 insatser och berör främst följande nämnder och styrelser; Business Region Göteborg, Inköp- och upphandling, Intraservice, Kommunstyrelsen, Konsument och medborgarservice och Social resurs. Genomförandet planeras att ske i projektform under 2018 och kan påbörjas under förutsättning att beslut om resursförstärkning fattas. Ekonomiska konsekvenser Handlingsplan omfattar totalt 30 insatser. Fem av dessa finansieras med externa medel från Vinnova och Tillväxtverket, på ca 1,3 miljon kronor. De flesta insatserna baserar sig till stor del på befintliga uppdrag/reglementen och är därmed resurssatta inom dessa nämnders och styrelsers befintliga ram för Resurser för att etablera en koordineringsfunktion/projektorganisation för att leda, samordna och följa upp stadens gemensamma innovationsarbete samt beslutat innovationsprogram och handlingsplan finns dock inte inom stadsledningskontorets befintliga ekonomiska ram. Sammantaget behov om resursförstärkningen för Stadsledningskontoret 2018 uppskattas till 3 miljoner i projektfinansiering samt omprioritering av 2,25 befintliga resurser. De ekonomiska konsekvenserna för ärendet hanteras inom ramen för kommande kompletteringsbudget. 1(6)

210 Barn-jämställdhets, mångfalds och miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv. Omvärldsperspektivet Städers roll som innovationsarenor diskuteras både i Sverige och internationellt. Få offentliga aktörer på kommunal nivå har dock systematiska arbetssätt och strukturer för att främja innovation i den egna organisationen eller samverkan med andra samhällssektorer. I och med beslut om Innovationsprogrammet tydliggjordes stadens ambitioner som medspelare i innovationssystemet och i samband med beslut om föreslagen handlingsplanen tar Göteborgs Stad ytterligare steg mot att systematisera arbetssätt som främjar innovation i samverkan. Genom att etablera en tydligare organisering för att leda och samordna stadens innovationsarbete tydliggörs även kontaktvägarna in till staden och kontakten mot omvärlden kan öka och systematiseras. Bilaga 1 Göteborgs Stads handlingsplan Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(6)

211 Ärendet I Budget 2016 fick Stadsledningskontoret i uppdrag att ta fram en strategi för innovationsarbete, innefattande en modell för hur staden ska jobba med innovationsprojekt. Arbetet med att ta fram innovationsprogrammet genomfördes i enlighet med den handlingsplan som beslutades av kommunstyrelsen Den 19 oktober 2017 beslutade Kommunfullmäktige att anta Göteborgs Stads innovationsprogram ( 23 Dnr 1244/15). Syftet med programmet är att skapa ett strukturerat och systematiskt arbete med innovation i Göteborgs Stads verksamheter samt öka Göteborgs Stads kapacitet att vara innovativ. Både inom Göteborgs Stads organisation, i samverkan med andra samhällssektorer, men också till att öka Göteborgs Stads förmåga att bidra till ett starkt innovationssystem i Göteborgsregionen. Bakgrund I enlighet med Göteborgs Stads riktlinje för styrande dokument, kommunfullmäktige dnr 0521/15, tar inte program ställning till genomförandet varför förslag till Göteborgs stads handlingsplan , arbetades fram parallellt. Handlingsplanen syftar till att konkretisera de insatser som behöver genomföras under de första två åren för att påbörja förändringsarbetet med att nå Innovationsprogrammets långsiktiga mål och strategier. Ett lyckosamt innovationsarbete kräver ett flexibelt förhållningssätt och kontinuerligt lärande och har störst förutsättningar att lyckas med ett stegvist genomförande och under kontinuerlig dialog. Förslaget till denna första handlingsplan är därför ett två-årigt fokus, men kommer att utvärderas redan under hösten 2018, för att utvecklas till en uppdaterad handlingsplan Göteborgs innovationsprogram Målbild och mål för innovationsarbetet Med ett strategiskt och fokuserat innovationsarbete kan Göteborgs Stad samordna och prioritera sina resurser så att organisationen gör rätt saker, engagerar rätt aktörer och snabbare når önskad effekt. För Göteborg Stad innovationsarbetet finns en gemensam målbild och gemensamma mål som alla förvaltningar och bolag skall arbeta för att uppnå. Utifrån målbilden att innovation skapar nytta för boende, besökare och näringsliv och bidrar till ett jämlikt och hållbart Göteborg finns följande mål för innovationsarbetet: 1. Göteborgs Stad har ett strukturerat arbete för att driva innovation som säkerställer effekt och nytta i våra verksamheter utifrån gemensamma prioriteringar. 2. Medarbetare i Göteborgs Stads förvaltningar och bolag har goda förutsättningar att vara innovativa och utveckla verksamheten. 3. Göteborg ska vara erkänd som innovationsledande stad. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(6)

212 Strategier för att uppfylla målbild och mål I Göteborgs Stads innovationsprogram föreslås fem stycken huvudstrategier för att uppfylla målbild och mål. 1. Vi ska fokusera innovationskraften för att uppnå stadens olika mål utifrån gemensamma prioriteringar 2. Vi ska bidra till ett starkt innovationsklimat i Göteborg genom att driva innovationsarbetet i samverkan med näringsliv, akademi, civilsamhälle och andra offentliga organisationer 3. Vi ska utveckla och förvalta processer, metoder och verktyg som stärker innovationsförmågan för Göteborgs Stad som helhet samt i alla förvaltningar och bolag 4. Vi ska odla en innovationsfrämjande organisationskultur som bygger på tillit och förtroende 5. Vi ska organisera stadens gemensamma innovationsarbete för att för att stärka innovationsförmågan för Göteborgs Stad som helhet och inom alla förvaltningar och bolag Stadsledningskontorets förslag Handlingsplanens uppbyggnad Handlingsplan omfattar totalt 30 insatser och leveranser. Insatsernas kopplas till och beskrivs utifrån innovationsprogrammets fem strategier. Insatserna speglar även den prioritering som stadens nämnder och styrelser utryckte i sina remissvar inför genomförandet av innovationsprogrammet. Det vill säga Strategi 4 Vi skall odla en innovationsfrämjande organisationskultur och Strategi 5 Vi skall organisera stadens gemensamma innovationsarbete. Handlingsplan , som är den första handlingsplanen för genomförandet av innovationsprogrammet, omfattar totalt 30 insatser och berör främst följande nämnder och styrelser; Business Region Göteborg Inköp- och upphandling Intraservice Kommunstyrelsen Konsument och medborgarservice Social resurs Dessa nämnder och styrelser har, utifrån befintligt uppdrag och reglemente, tilldelats särskilt ansvar för genomförande av en eller flera insatser. Handlingsplanen i sin helhet, dess ansvarsfördelningen och insatser, tidplan och kostnadsuppskattning är muntliga avstämt och godkänt av respektive ansvarig förvaltningsdirektör. Förutom ett ansvar för genomförande av flertalet insatser i föreslagen handlingsplan, har kommunstyrelsen, genom stadsledningskontoret, även det övergripande ansvaret för att koordinera, leda och samordna samt följa upp stadens gemensamma innovationsarbete samt innovationsprogram och handlingsplan på stadsledningskontoret. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(6)

213 Genomförande- och tidplan Intentionerna i Göteborgs Stads innovationsprogram innebär att hela Göteborgs Stads organisation behöver göra en positionsförflyttning för ökad innovationskapacitet. Insatserna i handlingsplanen beskriver vad som planeras att genomföras de två första åren för att påbörja arbetet med att realisera mål, målbild och strategier enligt Göteborgs Stads innovationsprogram Innovationsarbetet i sig är ett långsiktigt förändringsarbete, och genomförandetakten i föreslagen handlingsplan relativt hög. Samtidigt pågår flera andra stora förändrings- och utredningsuppdrag inom Staden. Införande av grundskolenämnd och förskolenämnd, översyn av facknämnds-organisationen och införande av valfrihetssystem enligt Lagen om Valfrihet (LOV) inom hemtjänsten är några exempel. Tidsplaneringen för insatserna i föreslagen handlingsplan är beroende av ansvariga nämnders och styrelsers förmåga att leverera utifrån sina uppdrag och prioriteringar. För att säkerställa framdrift och att arbetet går i samtakt, måste genomförandet i sin helhet koordineras och följas upp för största möjliga effekt. Genomförandet för 2018 föreslås enligt följande: Succesivt/stegvis genomförande i projektform (1+1 år) o Leveranser inom befintliga uppdrag/reglemente från bl.a. SLK, BRG, Intraservice m.fl. o Projektets uppdrag är att samordna, leda och följa upp stadens innovationsarbete, innovationsprogrammet och denna handlingsplan o Politisk avstämning i slutet av 2018, tillsammans med en uppdaterad planering för Den samlade kostnaden för 2018 uppskattas till: - 3 miljoner i projektfinansiering - dels för del insatser inom stadsledningskontorets ansvar samt dels för att kunna stötta och koordinera övriga. - 2,25 är befintliga resurser hos Stadsledningskontoret och möjlig att omprioritera för detta uppdrag - 1,25 resurs kopplat till finansiering från Vinnova och Tillväxtverket. Sammantaget behov om förstärkningen av Stadsledningskontoret budget för 2018 uppskattas till 3 miljoner kronor avseende projektfinansieringen enligt punkt ett ovan. Denna fråga hänskjuts till kommande kompletteringsbudget för avgörande. En mycket tidig och översiktlig bedömning är att resursbehovet för 2019 kommer att hamna på likvärdig nivå som Skillnaden är att den externa finansieringen från Vinnova och Tillväxtverket upphör och medför ett nytt resursbehov på 1,25 resurser. Stadsledningskontorets bedömning är att denna ökning sannolikt inte är möjlig att prioritera inom ram utan kommer att behöva tillkommande finansiering alternativt en ambitionssänkning i genomförandet. Denna tidiga bedömning kan komma att justeras i samband med den utvärdering som kommer att genomföras under hösten Arbetet med att ta fram både innovationsprogrammet och tillhörande handlingsplan har gjorts i bred samverkan med Stadens förvaltningar och bolag. Följeforskningen sker i samverkan med Handelshögskolan, Kommunforskning i Väst och Mistra Urban Futures. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(6)

214 Stadsledningskontorets bedömningar I kommunfullmäktiges budget 2018 finns även ett prioriterat mål kopplat till innovation, Göteborg ska vara en hållbar innovationsstad med ökande jobbtillväxt. Målbild och mål för Göteborgs Stads innovationsprogram sträcker sig till 2023 och är därför mer långsiktig och har ett bredare perspektiv än budgetmålet. För att säkerställa kopplingen mellan budgetmålet och innovationsprogrammets mål har Business Region Göteborg varit en del av så väl styrgrupp som projektledning. Kommunstyrelsens uppdrag om att utreda förutsättningar för att etablera ett Grants Office (kontor för extern finansiering) har förklarats fullgjort, kommunfullmäktige dnr 1330/16. Under förutsättning av att ett beslut fattas om att etablera ett Grants Office kommer ett sådant genomförande ske tillsammans med insatserna i denna handlingsplan. Stadsledningskontoret Gunilla Åkerström Planeringsledare Jonas Kinnander Direktör Ledningsstaben Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(6)

215 Göteborgs Stads handlingsplan för genomförande av Göteborgs stads innovationsprogram

216 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag. Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i stadens verksamheter. De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Göteborgs Stads handlingsplan (13)

217 Dokumentnamn: Göteborgs Stads handlingsplan Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för beslutet: Kommunfullmäktige /17 [Text] Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig: Plan 2 år Jonas Kinnander Bilagor: Innehåll Inledning... 3 Syftet med denna plan... 3 Vem omfattas av planen... 3 Bakgrund... 3 Koppling till andra styrande dokument... 3 Stödjande dokument... 3 Uppföljning av denna plan... 4 Handlingsplan Fokusera innovationskraften Driva innovationsarbetet i samverkan Utveckla och förvalta processer, metoder och verktyg som stärker innovationsförmågan Odla en innovationsfrämjande organisationskultur Organisera Göteborgs Stads gemensamma innovationsarbete Göteborgs Stads handlingsplan (13)

218 Inledning Syftet med denna plan Syftet med denna handlingsplan är att konkretisera de insatser som behöver genomföras 2018 och 2019 för att påbörja arbetet med att realisera intentionerna och mål och målbild i Göteborgs Stads innovationsprogram Vem omfattas av planen Denna handlingsplan omfattar följande nämnder och styrelser; Business Region Göteborg Inköp- och upphandling Intraservice Konsument och medborgarservice Social resurs Stadsledningskontoret Nämnder och styrelser har, utifrån befintligt uppdrag och reglemente, tilldelats särskilt ansvar för genomförandet av en eller flera insatser. Kommunstyrelsen, genom Stadsledningskontoret, har det övergripande ansvaret för att koordinera, leda och samordna samt följa upp insatserna i denna plan. Bakgrund fattade Kommunfullmäktige beslut om Göteborgs Stads innovationsprogram Syftet med innovationsprogrammet är att skapa ett strukturerat arbete med innovation i Göteborgs Stads verksamheter samt öka Göteborgs Stads kapacitet att vara innovativ. Både inom Göteborgs Stads organisation, i samverkan med andra samhällssektorer, men också till att öka Göteborgs Stads förmåga att bidra till ett starkt innovationssystem i Göteborgsregionen. Denna handlingsplan redogör för vilka insatser som behöver genomföras de första två åren (med fokus på 2018) för att påbörja förändringsarbetet mot Innovationsprogrammets långsiktiga mål och strategier. Koppling till andra styrande dokument Göteborgs Stads innovationsprogram Stödjande dokument Inom planperioden kommer innovationsarbetet sannolikt att kompletteras med olika typer av stödjande dokument så som guider, manualer, mallar etc. Göteborgs Stads handlingsplan (13)

219 Uppföljning av denna plan Kommunstyrelsen, genom Stadsledningskontoret, har det övergripande ansvaret för att koordinera, leda och samordna samt följa upp både innovationsprogrammet och denna handlingsplan. Rapportering till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen sker i ordinarie uppföljningsprocess vid två tillfällen per år, Uppföljningsrapport 2 (UR2) samt Årsrapport (UR4). Större avvikelser mot denna plan (tid och pengar) lyfts till Kommunstyrelsen för omprioritering och/eller ställningstagande. Under hösten 2018 avser Stadsledningskontoret att återkomma med en uppdaterad handlingsplan för 2019 samt ett första utkast till handlingsplan för åren Handlingsplan Nedan följer aktiviteter, insatser och/eller åtgärder för perioden och presenteras utifrån Innovationsprogrammets fem strategiområden. Samtliga strategier är ömsesidigt beroende av varandra och ingen enskild strategi kan genomföras separat eller väljas bort. 1. Fokusera innovationskraften 1. Utveckla en modell för identifiera och fatta beslut om gemensamma prioriteringar av innovationsområden (hela-staden-nivå) Processen skall vara tydligt beskriva kopplingen mot befintliga lednings- och styrningsprocesser samt avdelningen för strategisk samordnings uppdrag kring omvärldsanalys och strategisk planering. 2. Utveckla en process som kan ge nämnder och styrelser stöd i deras lokala prioriteringsarbete (samt gör den tillgänglig för fler) Flera förvaltningar och bolag utvecklar redan, eller har en struktur för hur de prioriterar sitt utvecklingsarbete. Trafikkontoret har inom ramen för Projekt Go:innovation påbörjat arbetet som dels omfattar att ta fram ett förslag till prioriteringsmodell (utifrån deras utveckla-process ) samt dels genomföra en pilot för att testa och utvärdera hur man kan jobba med roadmaps som en del i prioriteringsarbetet. Kostnad Tidplan Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018 Ansvar: Stadsledningskontoret Finansiering 2018: Vinnova Tidplan: 2018 Befintligt uppdrag inom Projekt Go:innovation - Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling (Vinnova 2018) Göteborgs Stads handlingsplan (13)

220 1. Fokusera innovationskraften 3. Systematisk omvärldsbevakning Ta fram ett koncept för systematisk omvärldsbevakning (utifrån Go:now i IHAS fas 1) för utmaningsdriven innovation. Processen skall vara tydligt beskriva kopplingen mot befintliga lednings- och styrningsprocesser samt avdelningen för strategisk samordnings uppdrag kring strategisk planering och omvärldsanalys. Kostnad Tidplan Ansvar: Stadsledningskontoret Finansiering 2018: Vinnova Tidplan: 2018 Befintligt uppdrag inom Projekt Go:innovation - Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling (Vinnova 2018) 2. Driva innovationsarbetet i samverkan 1. Identifiera/kartlägga befintliga plattformar, arenor, nyckelaktörer och samverkansstrukturer i innovationssystemet (utifrån olika utmaningsområden). Arbetet ska ske i nära samverkan med BRG och i bred samverkan med relevanta offentliga aktörer, näringsliv samt akademi. 2. Det ska byggas upp en tydlig, enhetlig och transparent struktur för hur Göteborg ska fungera som en testarena för nya innovationer. Arbetet ska ske i nära samverkan med projektledningen för innovationsprogrammet. Befintligt uppdrag i Kommunfullmäktiges Budget 2018 till BRG 3. Utreda förutsättningarna för en innovationssluss som riktar sig mot små och medelstora företag (SME) Arbetet ska ske i nära samverkan med projektledningen för innovationsprogrammet samt Konsument- och medborgarservice utifrån deras reglemente/uppdrag att förvalta och utveckla medborgarservice till boende, besökare och företagare genom olika kanaler utifrån behov samt förvalta och utveckla stadens gemensamma externa digitala tjänster och kanaler, såsom goteborg.se Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018 Ansvar: BRG Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018 Ansvar: BRG Finansiering 2018: Tillväxtverket Tidplan: 2018 Befintligt uppdrag inom Projekt Göteborg som testarena för små och stora företag (Tillväxtverket) Göteborgs Stads handlingsplan (13)

221 2. Driva innovationsarbetet i samverkan 4. Utreda förutsättningarna för att etablera ett innovationsråd med externa parter. Utvecklingen skall ske i nära samverkan med befintliga forum, till exempel Tankesmedja och Strategisk Näringslivsdialog. Arbete ska ske i nära samarbete med BRG utifrån budgetmål Ta fram en plan/struktur för hur det Stadens gemensamma påverkansarbete inom innovations- och utvecklingsfrågor, mot olika nivåer, ska bedrivas. Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018 Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram 6. Ett förslag till samhällsvetenskapligt forsknings- och innovationscenter för utvecklingen av välfärden skall tas fram. Förslaget skall bygga på befintlig utredning kring att eventuellt etablera en Välfärds-/Social Science Park. Arbetet ska ske i nära samverkan med projektledningen för innovationsprogrammet och BRG. Tidplan: 2018/19 Ansvar: Social resursförvaltning Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018 Befintligt uppdrag i Kommunfullmäktiges Budget 2018 till Social resursförvaltning. 3. Utveckla och förvalta processer, metoder och verktyg som stärker innovationsförmågan 1. Utveckla en övergripande process- och projektmodell för stadenövergripande innovationsprojekt Processen skall vara tydligt kopplad till befintliga lednings- och styrningsprocesser samt insats 5.2 avseende projektstyrning (KS/SLK:s projektportfölj) Arbetet ska ske i nära samverkan med Intraservice och Konsument- & medborgarservice. Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018 Göteborgs Stads handlingsplan (13)

222 3. Utveckla och förvalta processer, metoder och verktyg som stärker innovationsförmågan 2. Utveckla/etablera en verktygslåda med digitaliserade verktyg, arbetssätt, mallar, metoder och processbeskrivningar samt stödresurser för förändringsarbete (målgrupp: Stadens chefer och medarbetare) Det är viktigt med stöd, service och verktyg som förvaltningar och bolag kan använda i sitt innovationsarbete. Uppdraget omfattar även att etablera arbetssätt för att systematiskt sprida goda exempel och befintliga arbetssätt och metoder inom och mellan Stadens förvaltningar och bolag. Processbeskrivningar skall tydligt beskriva kopplingen mot befintliga lednings- och styrningsprocesser. Ansvar: Intraservice Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018/19 Arbetet ska ske i nära samverkan med projektledningen för innovationsprogrammet och Konsument och medborgarservice. Verktygslådan bör samskapas med behovsägarna synergier mellan metoder och verktyg (punkt 3.2 och 3.3) skall säkerställas. Befintligt uppdrag enligt reglemente för Intraservice 3. Utveckla/etablera en verktygslåda med digitaliserade verktyg, arbetssätt, mallar, metoder och processbeskrivningar (målgrupper: boende, besökare och företagare). För att lyckas med Stadens innovationsarbete är det väsentligt att arbeta nära de slutliga behovsägarna, boende, besökare och näringsliv. Att även skapa förutsättningar för samskapande och behovsdriven utveckling är nödvändigt, för att uppnå detta är det väsentligt att utveckla öppna processer och verktyg. Ansvar: Konsument- och medborgarservice Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018/19 Arbetet ska ske i nära samverkan med projektledningen för innovationsprogrammet, Intraservice och BRG. Verktygslådan bör samskapas med behovsägarna synergier mellan metoder och verktyg (punkt 3.2 och 3.3) skall säkerställas Befintligt uppdrag enligt reglemente för Konsument- och medborgarservice 4. Utveckla kunskap kring hur innovation kan användas inom inköp och upphandling och skapa en målbild för innovationsupphandling Arbetet ska ske i nära samverkan med projektledningen för innovationsprogrammet samt BRG enligt uppdrag i Budget Befintligt uppdrag enligt reglementet för Göteborgs Stads inköp och upphandlingsnämnd Ansvar: Inköpoch upphandling Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018 Göteborgs Stads handlingsplan (13)

223 4. Odla en innovationsfrämjande organisationskultur 1. Etablera en mätmodell för uppföljning av innovativ organisationskultur Med det grundläggande målet att odla en innovationsfrämjande kultur är det väsentligt att definiera en mätmodell med indikatorer. Dels för att inse nuläget men även för att kunna följa och driva utvecklingen i rätt riktning. 2. Utarbeta en utbildningsplan samt genomföra insatser år Planen skall omfatta målgrupperna; Politiker, direktörer, chefer/ ledare, specialister samt berörda medarbetare. Innovationsutbildning skall även arbetas in i ordinarie utbildningspaket för chefer/ledare i staden. Arbetet ska bedrivas i nära samarbete med Stadsledningskontorets HR-avdelning 3. Utvärdera pågående pilotutbildning i innovationsledarskap Befintligt uppdrag inom Projekt Go:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling (Vinnova 2018) Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018 Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018/19 Ansvar: Stadsledningskontoret Finansiering 2018: Vinnova Tidplan: Arbeta in innovationsfrågorna i kommande HR-program Särskilt beakta följande exempel på områden så som hur Staden profilerar sig som en attraktiv arbetsgivare, förutsättningar för att uppnå etablerade förhållningsätt, belöningsstrukturer samt chefers, ledares och medarbetares förutsättningar. Arbetet ska bedrivas i nära samarbetet med projektledningen för innovationsprogrammet samt Stadsledningskontorets MR-avdelning Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018/19 Befintligt uppdrag att ta fram ett HR-program (Dnr 0955/17). Göteborgs Stads handlingsplan (13)

224 4. Odla en innovationsfrämjande organisationskultur 5. Arbeta in parametrar för innovationsbenägenhet och innovationsklimat i medarbetarenkäten (hur upplever anställda sin egen förmåga, chefers förmåga och organisationens förmåga) Arbetet ska bedrivas i nära samarbetet med projektledningen för innovationsprogrammet. 6. Utveckla och implementera modell för nätverksbaserat lärande, inspirerat från Innovationshuset i Köpenhamn och Kulturambassadörer på Volvo IT Utgångspunkten för att odla en innovationsfrämjande kultur är förmågan att arbeta tillsammans i nätverksbaserade strukturer. Goda resultat har visats under utvecklingen av programmet, och flera goda externa exempel har inspirerat kring hur ett nätverksbaserat lärande leder till ett framgångsrikt förändringsarbete. Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018/19 Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018 Arbetet ska bedrivas i nära samarbete med Stadsledningskontorets HR-avdelning. 7. Etablera och genomför första versionen av Mötesplats Innovation DaPlace Att kraftsamla kring ett särskilt tema är ett bra arbetssätt vid framgångsrikt förändringsarbete. Att utveckla en mötesplats, där Stadens interna resurser träffas, tillsammans med relevanta aktörer i ett brett perspektiv (regionen, näringsliv, akademi, medborgare) är väsentligt för framtiden. Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018/19 Göteborgs Stads handlingsplan (13)

225 5. Organisera Göteborgs Stads gemensamma innovationsarbete 1. Organisering: Etablera projektledning på Stadsledningskontoret (SLK) för att leda, samordna och följa upp Stadens gemensamma innovationsarbete samt innovationsprogram och handlingsplan. För ett succesivt genomförande i projektform uppskattas projektet under 2018 behöva 3,5 resurser, varav 1,25 resurs finansieras med nationella medel, samt 3 miljoner i projektfinansiering. Detta för att koordinera / samordna planerade aktiviteter/leveranser inom befintliga uppdrag från bl.a. SLK, BRG, Intraservice. Politisk avstämning, samt beslut av uppdaterad handlingsplan för 2019, sker i slutet av Etablera styrning och uppföljning för stadenövergripande innovationsprojekt (Projektstyrning) Projektstyrningen skall vara tydligt kopplad till befintliga lednings- och styrningsprocesser samt insats 3.1 avseende processmodell, ekonomiavdelningens arbete med investeringsprojekt samt Internationella avdelningens uppdrag kring EU-frågor. Arbetet skall även ske i nära samverkan med Stadsledningskontorets ekonomiavdelning och avdelningen för strategisk samordning samt med Intraservice och Konsument- & medborgarservice. 3. Smart Cities - utarbeta långsiktig strategi för Göteborgs Stad inom Smart Cities Arbetet ska utgå från Stadens kärnverksamheters behov samt ske i nära samverkan med Intraservice samt Konsument och medborgarservice 4. Vidareutveckla Utvecklingsgruppen, Stadens nätverk av innovationsansvariga, samt utse innovationsansvariga personer på varje förvaltning och bolag En väsentlig del av utvecklingsarbetet av Innovationsprogrammet är arbetet det pågående med Stadens utvecklingschefer. För ett framgångsrikt genomförande av handlingsplanen är gruppen väsentlig för att säkra ett aktivt medskapande, förankring, lärande, informationsspridning samt skapa inspiration. Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad 2018: 3 miljoner + prioritering av 2,25 befintliga resurser Tidplan: 2018 Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018/19 Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018 Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018 Göteborgs Stads handlingsplan (13)

226 5. Organisera Göteborgs Stads gemensamma innovationsarbete 5. Mätmodell för uppföljning av innovationskapacitet. Genomföra ett pilotprojekt för utveckling av statistik om innovation i offentlig verksamhet. Projektet sker i samverkan med SKL, Vinnova och fler nationella organisationer (Projekt - Innovationsbarometer) Arbete ska ske i nära samarbete med BRG utifrån budgetmål 2018 Göteborg ska vara en hållbar innovationsstad med ökande jobbtillväxt 6. Ledning och styrning För att stärka Stadens innovationsarbete behöver befintliga ledningsoch styrningsprocesser och styrsystem ses över och eventuellt kompletteras för att tydligare omfatta innovationsperspektivet. Vad som är möjligt på kort och lång sikt behöver utredas. Arbetet ska bedrivas i nära samarbetet med ekonomiavdelningen samt projektledningen för innovationsprogrammet. 7. Ekonomi och finansiering För att stärka innovationsarbetet inom alla Stadens verksamheter behöver Göteborgs stad både avsätta egna finansiella resurser och komplettera dem med extern finansiering. Det är resurser och finansiering som gör satsningar på innovation möjlig. Vad som är möjligt på kort och lång sikt behöver utredas och befintlig budgetprocess behöver utvecklas för att tydligare omfatta innovationsarbetet. Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Tidplan: 2018/19 Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2019 Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018/19 Arbetet ska bedrivas i nära samarbetet med ledningsstaben samt projektledningen för innovationsprogrammet. 8. Kommunikationsstrategi för hela Stadens innovationsarbete För att stärka innovationsarbetet behöver Göteborgs stad utveckla en kommunikationsplattform för innovation samt tydligt och systematiskt kommunicera Stadens arbete både externt och internt via olika kanaler. Arbetet ska bedrivas i nära samarbetet med projektledningen för innovationsprogrammet Ansvar: Stadsledningskontoret Kostnad: Inom ram Tidplan: 2018 Göteborgs Stads handlingsplan (13)

227 5. Organisera Göteborgs Stads gemensamma innovationsarbete 9. Projektkommunikation - löpande enligt kommunikationsplan beslutad av styrgruppen a. Ta fram en kommunikationsplan för Stadens innovationsarbete i enlighet med beslutat innovationsprogram och tillhörande handlingsplaner b. Samordna stadens övergripande kommunikation kring innovation, innovationsarbetet (program och plan) samt stadenövergripande innovationsprojekt c. Ansvara för innehåll och förvaltning av innovationsarbetets extranät och intranät d. Utveckla ett skyltfönster (extranät) för aktuell projektportfölj av pågående innovationsprojekt (samtliga skall synliggöras på ett samlat sätt på goteborg.se). Grunden i arbetet blir en övergripande webbportal för forskning och innovation som på ett enkelt sätt samlar de innovationsprojekt som pågår i staden och som staden driver tillsammans med företag, akademin och civilsamhället (TVV) e. Publicera skyltfönster och etablera en modell för förvaltning av innehåll Skyltfönstret för staden i sin helhet (externt/internt) (TVV) f. Utred möjligheter att kommunicera kring innovationsprojekten i det fysiska rummet (TVV) Ansvar: Stadsledningskontoret Finansiering 2018: Vinnova och Tillväxtverket Tidplan: 2018/19 Arbetet ska bedrivas i nära samarbetet med Stadsledningskontorets kommunikationsavdelning, BRG samt Konsument och medborgarservice. 10. Samverkan/samarbete med övriga programansvariga Koordinering och samordning krävs andra beslutade program och dess programansvariga. Ömsesidigt stärkande och koordinering av insatser är en viktig förutsättning för programmens framdrift, men även för att värna om Stadens resurser. Denna insats är nära kopplat till punkt 1.1 (prioritering för hela staden). Koordinering skall ske löpande mellan programansvariga. Ansvar: Stadsledningskontoret Tidplan: 2018/19 Nedan följer några exempel på befintliga och kommande program; HR-program Klimatstrategiskt program inklusive Energiplan för Göteborgs Stad Kulturprogram för Göteborgs Stad Miljöprogram för Göteborgs Stad Näringslivsstrategiskt program Program för attraktiv hemtjänst Göteborgs Stads handlingsplan (13)

228 5. Organisera Göteborgs Stads gemensamma innovationsarbete Program för en jämlik stad Program för e-samhälle Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Program för utveckling av intern service i staden Program för besöksnäringen Strategi för energieffektivisering i Göteborgs Stad till 2014 och 2020 Strategi för Göteborg Utbyggnadsplanering Trafikstrategi Vision Göteborg 2021 Vision Älvstaden Göteborgs Stads handlingsplan (13)

229 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Dnr 0591/17 Reglemente för Göteborgs kulturnämnd Handling 2018 nr 26. Yrkanden Björn Tidland (SD) yrkar bifall till förslaget från SD i kommunstyrelsen. Mariya Voyvodova (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer propositioner på yrkandena och finner att kommunstyrelsens förslag bifallits. Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: Reglemente för Göteborgs kulturnämnd, i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande fastställs med följande ändring under rubriken Det kommunala ändamålet 1: Kulturnämnden ska driva och samordna stadens kulturstrategiska arbete, stödja och främja konsten i dess olika former och konstnärernas villkor i staden. Nämnden ska bedriva och utveckla publika kulturinstitutioner och mötesplatser som inte åligger annan nämnd. Därtill ska nämnden bidra till utvecklingen av kulturvärden i stadsutvecklingen och träder ikraft Expedieras Kulturnämnden Styrande dokument Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Lena Malm Justerare Ingrid Andréae Justerare Mattias Tykesson 1(1)

230 Handling 2018 nr 26 Reglemente för Göteborgs kulturnämnd Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 19 december 2017 med ändring enligt yrkande från S, MP och V den 24 januari 2018 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Reglemente för Göteborgs kulturnämnd, i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande fastställs med följande ändring under rubriken Det kommunala ändamålet 1: Kulturnämnden ska driva och samordna stadens kulturstrategiska arbete, stödja och främja konsten i dess olika former och konstnärernas villkor i staden. Nämnden ska bedriva och utveckla publika kulturinstitutioner och mötesplatser som inte åligger annan nämnd. Därtill ska nämnden bidra till utvecklingen av kulturvärden i stadsutvecklingen och träder ikraft Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: ---- Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) yrkade bifall till yrkande från S, MP och V den 24 januari Lars Hansson (SD) yrkade bifall till yrkande från SD den 24 januari Vid omröstning röstade Mariya Voyvodova (S), Jonas Ransgård (M), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Marina Johansson (S), Hampus Magnusson (M), Martin Wannholt, tjänstgörande ersättaren Jonas Attenius (S) och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) för bifall till Ann-Sofie Hermanssons yrkande. Lars Hansson (SD) röstade för bifall till eget yrkande. Kommunstyrelsen beslutade med tolv röster mot en att bifalla Ann-Sofie Hermanssons yrkande. Lars Hansson (SD) reserverade sig mot beslutet. Lars Hansson (SD) antecknade som yttrande en skrivelse från den 10 januari (2)

231 Representanterna från M, L och KD antecknade som yttrande en skrivelse från den 24 januari Göteborg den 24 januari 2018 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Mathias Sköld 2(2)

232 Yttrande (M), (L), (KD) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande angående nytt reglemente för kulturnämnden Det finns en sak värd att notera i förslaget till nytt reglemente för Kulturnämnden. I tidigare reglemente har gästspelsscen inte nämnts. I förslaget till nytt reglemente ska Kulturnämnden enligt 2, ansvara för stadens hus för ung kultur samt för gästspelsscen för nationell och internationell scenkonst samt konsthallen. Alliansen i Kulturnämnden har under lång tid har frågat huruvida verksamheten med gästspelsscen på Stora Teatern har varit reglementsenlig. Att dessa förändringar i reglementet sker nu är anmärkningsvärt. Betänkligheterna kring gästspelsscensverksamheten kan lätt förklaras genom att jämföra tidigare Pusterviksteaterns verksamhet med Stora Teaterns. Det var ju från början Pusterviksteaterns verksamhet som skulle flyttas över till Stora Teatern. Den verksamhet som Stora Teatern nu bedriver är närmast att beskriva som ett stöd till etablerad kommersiell verksamhet för att uppträda på en specifik, kommunalt ägd, scen. Detta i konkurrens med andra, näringslivsdrivna, scener.

233 Yrkande (S), (MP), (V) Kommunstyrelsen Ärende Yrkande angående Nytt reglemente för Göteborgs kulturnämnd Kulturnämnden arbetar utifrån tre fundament: konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. Detta är tydligt uttryckt i nu gällande reglemente. Dessa inriktningar återspeglas också i stadens kulturprogram, antaget av kommunfullmäktige Att uttrycka det kommunala ändamålet såsom stadsledningskontoret föreslår i det nya reglementet fångar inte kulturnämndens tre huvudområden på ett adekvat sätt. Ett minimikrav på ett reglemente vilket bör vara koncist och en ändamålsparagraf är att det fångar nämndens grunduppdrag. Därför bör ändamålsparagrafen justeras. KOMMUNSTYRELSEN FÖRESLÅS BESLUTA att justera 1, kapitel 2 Kulturnämndens uppdrag, i förslaget till nytt reglemente för Göteborgs kulturnämndtill följande: Kulturnämnden ska driva och samordna stadens kulturstrategiska arbete, stödja och främja konsten i dess olika former och konstnärernas villkor i staden. Nämnden ska bedriva och utveckla publika kulturinstitutioner och mötesplatser som inte åligger annan nämnd. Därtill ska nämnden bidra till utvecklingen av kulturvärden i stadsutvecklingen. att i övrigt godkänna stadsledningskontorets förslag till nytt reglemente för Göteborgs kulturnämnd.

234 Yrkande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Nytt reglemente för Göteborgs kulturnämnd I syfte att öka transparensen och demokratin i Göteborgs stad krävs det att man justerar i reglementet som gäller kulturnämndens sammansättning. Man måste säkerställa att samtliga partier som finns representerade i KS i demokratisk ordning även blir representerade i de större nämnderna. SD anser att kulturnämnden ska ha en sammansättning på 13+5 ledamöter (Kap 2 8). SD har även lagt en motion om att de större nämnderna ska ha en sammansättning på 13+5 ledamöter. Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige föreslås besluta: Att: formuleringen i Reglemente för kulturnämnden (Kap2 8) ändras till: Sammansättning 8 Kulturnämnden består av tretton ledamöter och fem ersättare.

235 Yttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Nytt reglemente för Göteborgs kulturnämnd I syfte att öka transparensen och demokratin i Göteborgs stad krävs det att man justerar i reglementet som gäller Kulturnämndens sammansättning. Man måste säkerställa att samtliga partier som finns representerade i KS i demokratisk ordning även blir representerade i de större nämnderna. SD anser att kulturnämnden ska ha en sammansättning på 13+5 ledamöter (Kap 2 8). SD har även lagt en motion om att de större nämnderna ska ha en sammansättning på 13+5 ledamöter.

236 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0591/17 Stadsutveckling Christine Lindeberg Telefon E-post: Nytt reglemente för Göteborgs kulturnämnd Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Reglemente för Göteborgs kulturnämnd i enlighet med bilaga 3 i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, fastställs och träder ikraft Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade (bilaga 1), att till kulturnämnden remittera förslag till nytt reglemente för nämnden (bilaga 3). Kulturnämnden tillstyrkte förslaget till nytt reglemente med förslag till vissa ändringar och förtydliganden (bilaga 2). Nämnden vill utveckla 2, om nämndens uppdrag, till att beskriva nämndens uppdrag i tre delar: 1. stödja och främja konsten i dess olika former och konstnärernas villkor i staden. 2. bedriva och utveckla publika kulturinstitutioner och mötesplatser såsom musei-, biblioteks-, och scenkonstverksamhet som inte åligger annan nämnd. 3. bidra till utvecklingen av kulturvärden i stadsutvecklingen. Därtill vill kulturnämnden justera förslaget om stadsbibliotekets uppdrag som folkbibliotek, införa en ny punkt som hänförs till ny museilag och införa begreppet kulturvärden i nämndens uppdrag i stadsplaneringen. Första paragrafen ska kort och kärnfullt spegla nämndens uppdrag. Den bör inte vara specificerad då det kan låsa möjligheterna att förändra verksamheten utifrån kulturprogrammet och ekonomiska förutsättningar. Stadsledningskontoret föreslår därför att ursprungligt förslag väl speglar nämndens uppdrag. Stadsledningskontoret instämmer i nämndens förslag om att justera 2 p. 1 om folkbibliotek och denna punkt har därför justerats. En ny punkt har tillkommit under andra paragrafen p. 2 som berör nämndens ansvar i förhållande till nya museilagen. Därtill har 2 p. 4 fått ett tillägg om kulturvärden enligt kulturnämndens förslag. Ekonomiska konsekvenser Förslaget till reglemente för kulturnämnden innebär inga nya ekonomiska åtaganden. Barn-, jämställdhets-, mångfalds-, miljö- och omvärldsperspektivet Det första kapitlet har ett för samtliga nämnder generellt innehåll, som fastslår grundläggande och vägledande principer för utförande av uppdrag inom 1(22)

237 Göteborgs Stad. Syftet är att tydliggöra de värden som är av stadigvarande karaktär och som antingen befästs av kommunallag eller annan lagstiftning, eller som återkommande kommunicerats i kommunfullmäktiges budget. Principerna har åtskilts i ett eget inledande kapitel för att tydliggöra den särställning som dessa ska ha för nämnder och förvaltningar i staden. Perspektiven ingår i de grundläggande och vägledande principerna för utförande av uppdragen i kommunstyrelsen och övriga nämnder. Bilaga 1 Kommunstyrelsens protokollsutdrag Bilaga 2 Bilaga 3 Yttrande från kulturnämnden Förslag till nytt reglemente Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(22)

238 Ärendet Kommunstyrelsen beslutade att till kulturnämnden remittera förslag till nytt reglemente för nämnden (bilaga 3). Kulturnämnden yttrade sig över remissen Bakgrund En översyn av stadens reglementen pågår. Kommunfullmäktige har vid sammanträdet den 3 december fattat beslut om en ny gemensam struktur för reglementen vilken gäller för stadens alla nämnder och för kommunstyrelsen. Den gemensamma strukturen gör att dessa styrande dokument blir jämförbara i sin uppbyggnad och därmed mer överskådliga för de politiska nämnderna. Kulturnämndens reglemente har uppdaterats och anpassats utifrån den nya strukturen och till dagens verksamhet. Förslaget till nytt reglemente Det nya reglementet är indelat i tre kapital varav kapital ett och tre är gemensamma för stadens förvaltningar. Kapital två är nämndspecifik och är det kapitel som kulturnämnden yttrat sig över. Kulturnämndens synpunkter Kulturnämnden tillstyrkte förslaget till nytt reglemente med förslag till vissa ändringar och förtydliganden i enlighet med bilagda tjänsteutlåtande (bilaga 3). Nämndens synpunkter framgår nedan. 1 Det kommunala ändamålet Förslaget i remissen var: Nämnden ska driva och samordna stadens kulturstrategiska arbete, bedriva och utveckla kulturella institutioner och mötesplatser som inte åligger annan nämnd. Kulturnämnden anser att kulturnämndens kommunala ändamål utgör tre huvudområden: Kulturnämnden ska stödja och främja konsten i dess olika former och konstnärernas villkor i staden. Nämnden ska bedriva och utveckla publika kulturinstitutioner och mötesplatser såsom musei-, biblioteks-, och scenkonstverksamhet som inte åligger annan nämnd. Därtill ska nämnden bidra till utvecklingen av kulturvärden i stadsutvecklingen. Kulturnämnden anser att den har ett unikt ansvar för dessa tre områden och önskar att dessa utvecklas och förtydligas enligt ovanstående. Resonemanget utvecklas ytterligare i nämndens yttrande. 2 Nämndens verksamhetsområde och uppgifter Förslaget i remissen var: Nämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt lag åläggs kommunen. I detta ingår bland annat att 1. ansvara för Stadsbibliotekets verksamhet i enlighet med bibliotekslagens avsnitt om det allmänna biblioteksväsendet. 3. i stadsplaneringen bidra med kulturarvs- och kulturmiljökunskap i enlighet med Plan- och bygglagen och Kulturmiljölagen samt. Kulturnämnden föreslår en justering under p 1 till ansvara för folkbiblioteksverksamhet inom ramen för stadsbiblioteket i enlighet med bibliotekslagen. Kulturnämnden anser att uppdraget blir tydligare utifrån vad som anges i stadsdelsnämndernas reglemente och ansvaret för biblioteken. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(22)

239 Kulturnämnden vill att begreppet kulturvärden förs in under 2 p. 3 så att lydelsen blir, i stadsplaneringen bidra med kunskap om kulturvärden, kulturarv och kulturmiljö i enlighet med plan- och bygglagen samt kulturmiljölagen. Kulturnämnden motiverar detta med att plan- och bygglagen använder begreppet natur- och kulturvärden och nämner estetiska och konstnärliga aspekter. Begreppet kulturvärden inbegriper kulturhistoriska värden men även estetiska och sociala värden. Utöver ovanstående påpekar nämnden att sedan remissen beslutades, har en ny museilag trätt ikraft. Nämnden anser att dess ansvar enligt denna lag bör framgå i reglementet även om lagen är överordnad reglementet. Bedömningen är att den nya lagen innebär ökat ansvar för kulturnämnden. Nämnden har därför uppdragit åt sin förvaltning att klargöra vad kraven i Sveriges nya museilag innebär för stadens museiverksamhet samt vilka konsekvenser de kan medföra för kulturnämnden och Göteborgs Stad. Vidare informerar nämnden, att om reglementet beslutas, kommer nämnden återkomma med ett ärende rörande förslag om hantering av avgifter och priser inom verksamheten. Stadsledningskontorets bedömning Kulturnämndens förslag till förändring av 1 Det kommunala ändamålet är i sig korrekt och återspeglar intentioner i kulturprogrammet men anses vara för detaljerad skrivning för att avse en nämnds ändamålsparagraf. Stadsledningskontoret vidhåller därför det ursprungliga förslaget bland annat för att ändamålsparagrafen ska vara kort och kärnfull. Den bör inte vara för detaljerad då det kan bli ett hinder om nämnden behöver omprioritera i sin verksamhet utifrån kulturprogrammet eller ekonomiska förutsättningar. Stadsledningskontoret instämmer i kulturnämndens förslag till förändringar av 2 p.1 och p.3. En ny museilag har trätt ikraft sedan förslaget till nytt reglemente skrevs. Stadsledningskontoret föreslår därför följande tillägg under 2 p. 2 genom museerna bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning, i enlighet med Museilagen. Museerna ska aktivt förvalta sina samlingar för att nå verksamhetens mål. Paragraf 2 p. 2-4 flyttas ner efter ovanstående tillägg. Punkt 4 får ett tillägg med kulturvärden till: i stadsplaneringen bidra med kulturvärden, kulturarvs- och kulturmiljökunskap i enlighet med Plan- och bygglagen och Kulturmiljölagen. Stadsledningskontoret Christine Lindeberg Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(22)

240 Bilaga 1 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 0591/17 Remittering av förslag till nytt reglemente för Göteborgs Stads kulturnämnd Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 9 maj Yttrande från SD den 31 maj Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag: Förslag till reglemente för Göteborgs kulturnämnd, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, remitteras till kulturnämnden med begäran om yttrande avseende reglementets kapitel 2. Protokollsanteckning Lars Hansson (SD) antecknar som yttrande en skrivelse från den 31 maj Expedieras Kulturnämnden genom stadsledningskontoret Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(22)

241 Bilaga 2 Utdrag ur protokoll Kulturnämnden Sammanträdesdatum Yttrande till kommunstyrelsen över förslag till nytt reglemente för kulturnämnden 141 Dnr 1007/17 Kulturförvaltningen har den 7 augusti 2017 upprättat ett tjänsteutlåtande i ovan rubricerat ärende. Yttrande från M, L och KD enligt bilaga 1 till protokollet. BESLUT 1. Kulturnämnden tillstyrker stadsledningskontorets förslag till nytt reglemente med förslag till vissa ändringar och förtydliganden i enlighet med föreliggande tjänsteutlåtande. 2. Kulturnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande och överlämnar detsamma till kommunstyrelsen. 3. Kulturnämnden ger förvaltningen i uppdrag att klargöra vad kraven enligt Sveriges nya museilag innebär för stadens museiverksamhet, och vilka konsekvenser de kan medföra för kulturnämnden och för Göteborgs Stad. Vid protokollet Stina Borrman Ordförande Mariya Voyvodova Justerare Kristina Tharing Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(22)

242 Yttrande (M), (L), (KD) Kulturnämnden Ärende 10 Yttrande angående svar på remiss om nytt reglemente för kulturnämnden Kulturnämnden har att svara på en remiss om nytt reglemente för kulturnämnden. Vi noterar att reglementet har medfört en ändring avseende gästspelsscen. I tidigare reglemente har gästspelsscen inte nämnts medan det i förslaget till nytt reglemente lyfts upp till egen punkt. Enligt det nya ska Kulturnämnden nämligen, enligt 2, ansvara för stadens hus för ung kultur samt för gästspelsscen för nationell och internationell scenkonst samt konsthallen. Mot bakgrund av att vi från Alliansen under mycket lång tid har frågat om förvaltningens verksamhet med gästspelsscen på Stora Teatern har varit reglementsenlig, anser vi denna ändring anmärkningsvärd. De svar, på raka frågor, vi har fått under åren är att förvaltningen bedömt att gästspelsscenen varit i enlighet med reglementet. Denna ändring av reglementet motsäger detta. Varför skulle det annars behövas en ändring? Våra betänkligheter kring gästspelsscensverksamheten kan lätt förklaras genom att jämföra tidigare Pusterviksteaterns verksamhet med Stora Teaterns. Det var ju från början Pusterviksteaterns verksamhet som skulle flyttas över till Stora Teatern. Den verksamhet som Pusterviksteatern bedrev var en gästspelsscen som i det närmaste kan beskrivas som ett icke monetärt stöd till det lokala fria kulturlivet genom att ge dem tillgång till en scen för repetition och uppträdanden. Den verksamhet som Stora Teatern nu bedriver är närmast att beskriva som ett stöd eller en subvention till etablerad kommersiell verksamhet för att uppträda på en specifik, kommunalt ägd, scen. Detta i konkurrens med andra, näringslivsdrivna, scener. Vi anser att Göteborgs fria kulturliv stöds bättre genom en scen som på Pusterviksmanér bereder plats för lokala gruppers repetitioner och uppträdanden än genom en scen för etablerad kultur som kan uppträda på andra scener. Stora Teatern bedrivs idag genom ett stort kommunbidrag på över 20 miljoner kronor samt genom provision på restaurang- och klubbverksamhet. Vi anser att det är en mycket stor insats av kommunen relativt den effekt det får för stadens fria kulturliv. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(22)

243 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1007/17 Nämndservice och kommunikation Amanda Ramsin Telefon: E-post: Maria Bursell Telefon: E-post: Svar på remiss om nytt reglemente för kulturnämnden Förslag till beslut 1. Kulturnämnden tillstyrker stadsledningskontorets förslag till nytt reglemente med förslag till vissa ändringar och förtydliganden i enlighet med föreliggande tjänsteutlåtande. 2. Kulturnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande och överlämnar detsamma till kommunstyrelsen. 3. Kulturnämnden ger förvaltningen i uppdrag att klargöra vad kraven enligt Sveriges nya museilag innebär för stadens museiverksamhet, och vilka konsekvenser de kan medföra för kulturnämnden och för Göteborgs Stad. Sammanfattning I staden pågår en översyn av nämndernas reglementen i syfte att få en enhetlig struktur för dessa. Stadsledningskontoret har översänt förslag till nytt reglemente för Göteborgs kulturnämnd för yttrande och svar ska inlämnas senast den 15 september Reglementet är uppdelat i tre kapitel, där kapitel ett och kapitel tre är generella och likalydande för alla nämnder i staden. Kapitel två är specifikt för respektive nämnds uppdrag och verksamhet, vilket därmed är det kapitel som är föremål för remissen. Kulturförvaltningen ställer sig positiv till förslaget. Förvaltningen föreslår vissa förslag till ändringar och förtydliganden i reglementet angående dels det kommunala ändamålet, dels nämndens uppgifter enligt lag utifrån begrepp i plan- och bygglagen, samt ett förtydligande kring ansvaret för folkbiblioteksverksamheten inom stadsbiblioteket. Vidare beskriver förvaltningen de konsekvenser som medföljer den nya beslutsordningen avseende nämndens taxor och avgifter som föreslås, samt belyser möjliga konsekvenser av Sveriges nya museilag som trädde i kraft den 1 augusti Ekonomiska konsekvenser Förslaget till reglemente för kulturnämnden medför inga ändrade ekonomiska förutsättningar. Museilagen som trädde i kraft den 1 augusti 2017 innebär att nya krav ställs på stadens museiverksamhet, vilket bedöms kunna medföra ekonomiska konsekvenser för kulturnämnden och för Göteborgs Stad. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(22)

244 Barn-, jämställdhets-, mångfalds-, miljö- och omvärldsperspektivet Ovanstående perspektiv ingår i det nya reglementets första kapitel som behandlar de grundläggande och vägledande principerna för utförandet av kulturnämndens uppdrag. Bilaga: 1. Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande: Remittering av förslag till nytt reglemente för Göteborgs Stads kulturnämnd, , inklusive bilagor. 2. Protokollsutdrag kommunstyrelsen Expedieras till: kommunstyrelsen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(22)

245 Ärendet Inom ramen för den översyn som pågår i staden avseende nämndernas reglementen, har stadsledningskontoret arbetat fram ett förslag till nytt reglemente för Göteborgs kulturnämnd. Kulturnämnden har fått förslag till nytt reglemente för yttrande och svar ska inlämnas senast den 15 september Bakgrund Stadsledningskontoret inledde under 2014 en översyn av stadens reglementen för nämnder med anledning av att dessa hade olika uppbyggnad. Det konstaterades att nämndernas reglementen både i sin form och till sitt omfång skiljde sig mycket åt. Med anledning av detta har stadsledningskontoret tagit fram en gemensam struktur för stadens reglementen som antogs av kommunfullmäktige i december Samtliga nämnders reglementen ses därför nu över och revideras för att uppdateras och anpassas efter den nya strukturen. I förslaget till nytt reglemente för kulturnämnden beskriver stadsledningskontoret att faktiska förhållanden förtydligats, felaktigheter har tagits bort och laghänvisningar har lagts till, med förklaringar till de ändringar som gjorts. En översyn av nämndernas reglementen ska ske enligt en given ordning under varje mandatperiod. Däremellan kan reglementen komma att revideras vid behov. Beredning av ärendet Förvaltningen har under stadsledningskontorets beredning av ärendet fått möjlighet att lämna synpunkter under arbetets gång. Sammanfattning av stadsledningskontorets förslag till nytt reglemente Reglementet är uppdelat i tre kapitel. Det första kapitlet har ett för samtliga nämnder generellt innehåll som fastslår grundläggande och vägledande principer kopplat till verksamheten. Syftet är att tydliggöra de värden som är av stadigvarande karaktär och som antingen befästs av kommunallag eller annan lagstiftning, eller som återkommande kommunicerats i kommunfullmäktiges budget. Det tredje kapitlet är också likalydande för samtliga nämnder och har ersatt Allmänt reglemente för Göteborgs Stads nämnder. Detta kapitel innehåller nämndens generella skyldigheter och bestämmelser kring arbetsformer m.m. Reglementets andra kapitel är specifikt för respektive nämnds uppdrag och verksamhet och motsvarar nämndens nu gällande reglemente. Det är därmed det kapitel som är föremål för remissen. Det kommunala ändamålet Kapitel två inleds med den nya paragrafen Det kommunala ändamålet vilket för kulturnämnden formulerats till: Nämnden ska driva och samordna stadens kulturstrategiska arbete, bedriva och utveckla kulturella institutioner och mötesplatser som inte åligger annan nämnd. Motsvarande ändamålsbeskrivning saknas i gällande reglemente. Enligt stadsledningskontoret bedöms det första stycket i gällande reglemente täckas av den föreslagna ändamålsparagrafen samt paragrafen om samverkan (2 kap 3 ) i förslag till nytt reglemente. Nämndens verksamhetsområde och uppgifter I denna paragraf redogörs först för kommunens lagstadgade uppgifter som kan hänföras till kulturnämnden. Därefter redogörs för nämndens verksamhetsområden och uppdrag som är av större omfattning. Här ingår även gemensamma stödsystem och gemensamt Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(22)

246 mediebestånd för stadens folkbibliotek beslutat av kommunfullmäktige 1988:275 respektive 1992:274. Under detta avsnitt har kulturnämndens ansvar som styrelse för Charles Felix Lindbergs donationsfond tagits bort, eftersom kommunstyrelsen är förvaltare och styrelse för denna anknutna stiftelse. Kulturnämndens uppdrag är att bereda förslag om utdelning från fonden och att verkställa kommunfullmäktiges beslut. Samverkan I denna paragraf tydliggörs nämndens ansvar i stadsplaneringen och den konsultativa roll nämnden har gentemot nämnder och styrelser i staden. Kulturnämnden ska samverka med stadens nämnder, styrelser, fria kulturutövare med flera bland annat i genomförandet av kulturprogrammet. Nämnden ska också samverka med andra nämnder och bolag vid genomförande av kulturarrangemang. Gemensamt med stadsdelsnämnderna ska kulturnämnden ta fram förslag till förbättringar inom stadens samlade biblioteksverksamhet samt förslag till biblioteksplan för Göteborgs Stad. Taxor och avgifter Kulturnämnden har enligt nuvarande reglemente rätt att avgöra alla frågor om entré- och övriga avgifter inom nämndens förvaltning. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om avgifter eftersom avgiftsnivån kan komma att påverka skatteuttaget 1. Med taxor avses en uppsättning fastställda avgifter. Avgifter kan antingen vara ersättning för en tjänst eller, som för kulturnämndens del, en subventionerad vara eller tjänst. Som exempel nämns här inträde till museerna och museilektioner. Priser som är subventionerade ska beslutas av kommunfullmäktige eftersom de betraktas som avgifter. Kommunfullmäktige kan dock i viss mån delegera rätten att besluta om avgifter till nämnderna, vilket främst gäller avgifter som saknar egentlig kommunalekonomisk betydelse och som inte är av principiell vikt. 2 Stadsledningskontoret föreslår att kulturnämnden initierar ett ärende till kommunfullmäktige där nämnden föreslår vilka avgifter som nämnden själv får besluta om samt uppräkningsindex som ska användas. Styrande dokument Nämnden ansvarar för att initiera aktualisering av biblioteksplanen, som är ett lagstadgat styrdokument och därför föreskrivs i reglementet. Nu gällande biblioteksplan avser perioden Kulturnämnden ansvarar också för aktualisering av kulturprogrammet. Kulturnämndens uppdrag avseende kulturprogrammet finns i särskilt kommunfullmäktigeuppdrag till nämnden, men är inte lagstadgat och föreskrivs därmed inte reglementet. Uppdrag efter beställning Nämnden kan utföra vissa uppdrag efter beställning såsom inventeringar och arkeologiska utgrävningar. 1 Kommunallagen med kommentarer och praxis 3 kap 9 KL, s Kommunallagen med kommentarer och praxis 3 kap 9 KL, s 209 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(22)

247 Stiftelser och fonder I gällande reglemente anges att nämnden ska Besluta om utdelning av anslag ur donationer som ställs till nämndens förfogande. Detta har ändrats till följd av kommunfullmäktiges beslut 2016:12 om förändrad organisation av anknutna stiftelser inom kultur och utbildning. Beslutet innebär att nämnden bereder förslag om användande av donationsmedel gällande Charles Felix Lindbergs donationsfond för beslut i kommunfullmäktige. Vad gäller andra riktade donationsmedel avsedda för inköp till museerna så beslutar respektive museichef på delegation från stadsdirektören och ytterst kommunstyrelsen. Förvaltningens bedömning och synpunkter Kulturförvaltningen ställer sig positiv till förslaget om nytt reglemente. Nedan beskrivs de önskemål om ändringar och förtydliganden som förvaltningen vill framföra samt de konsekvenser det nya reglementet och den nya museilagen bedöms medföra för kulturnämnden. Det kommunala ändamålet Det kommunala ändamålet i förslag till nytt reglemente lyder Nämnden ska driva och samordna stadens kulturstrategiska arbete, bedriva och utveckla kulturella institutioner och mötesplatser som inte åligger annan nämnd. Förvaltningen anser att formuleringen bör utvecklas och förtydligas. Förvaltningens bedömning är att kulturnämndens kommunala ändamål utgör tre huvudområden: Kulturnämnden ska stödja och främja konsten i dess olika former och konstnärernas villkor i staden. Nämnden ska bedriva och utveckla publika kulturinstitutioner och mötesplatser såsom musei-, biblioteks- och scenkonstverksamhet som inte åligger annan nämnd. Därtill ska nämnden bidra till utvecklingen av kulturvärden i stadsutvecklingen. Kulturnämnden har i samtliga tre ovan nämnda områden ett unikt ansvar i staden. Förvaltningen skulle därför önska att det kommunala ändamålet (2 kap 1 ) utvecklas och förtydligas enligt ovanstående. Kulturvärden, kulturarv och kulturmiljö i stadsutveckling och stadsplanering Av stadsledningskontorets förslag till reglemente för kulturnämnden (2 kap 2 p.3) framgår att nämnden ska fullgöra de uppgifter som åläggs kommunen enligt lag, bland annat att: i stadsplaneringen bidra med kulturarvs- och kulturmiljökunskap i enlighet med Plan och bygglagen och Kulturmiljölagen. Plan- och bygglagen använder begreppet natur- och kulturvärden och nämner estetiska och konstnärliga aspekter. 3 Begreppet kulturvärden inbegriper kulturhistoriska värden, men även estetiska och sociala värden. Detta är Riksantikvarieämbetets och Boverkets definition av kulturvärden 4 bl.a. i handbok för plan- och bygglagen. 3 Plan- och bygglagen kap 2 3,6 samt kap Definition av Kulturvärden, länk till Boverkets hemsida >> Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(22)

248 Av Göteborgs Stads budget 2017 framgår att kulturen ska utgöra en integrerad del av stadsutvecklingen och att kulturplanering ska komma in i ett tidigt skede i planprocessen. Kulturnämnden ska enligt förslag till nytt reglemente (2 kap 3 ) medverka i samhällsplaneringen tillsammans med andra nämnder, samhällsorgan, organisationer och fria kulturutövare för att främja stadens kulturliv. Nämnden ska också aktivt bidra i den strategiska stadsplaneringen. Förvaltningens bedömning är att staden avser kulturvärden i en bredare bemärkelse än enbart de kulturhistoriska, både i stadens budget och vad gäller kulturnämndens ansvar enligt lag i förslag till nytt reglemente. Begreppet kulturvärden föreslås därför föras in i reglementets skrivelse (2 kap 2 p.3) så att lydelsen istället är: i stadsplaneringen bidra med kunskap om kulturvärden, kulturarv och kulturmiljö i enlighet med plan- och bygglagen samt kulturmiljölagen. Ansvaret för stadsbibliotekets verksamhet I stadsdelsnämndernas reglemente (2 kap 6) framgår under rubriken Biblioteks- och annan kulturverksamhet att: Stadsdelsnämnd ska - var och en inom sitt område - handha biblioteksverksamhet enligt bibliotekslagen och skollagen med undantag av de uppgifter som tillagts kulturnämnden eller annan nämnd. Av stadsledningskontorets förslag till reglemente för kulturnämnden framgår att nämnden ska: ansvara för Stadsbibliotekets verksamhet i enlighet med bibliotekslagens avsnitt om det allmänna biblioteksväsendet. I stadsbiblioteket ingår stadens bokbussverksamhet och biblioteket 300 m². För att förtydliga att kulturnämndens uppdrag emellertid avser folkbiblioteksverksamhet och inte skolbibliotek eller annan biblioteksverksamhet enligt bibliotekslagen bör detta tydliggöras i ovanstående formulering. Förvaltningen föreslår därför en ändring av nämndens ansvar i förslag till reglemente (2 kap 2 p.1) till följande: ansvara för folkbiblioteksverksamhet inom ramen för stadsbiblioteket i enlighet med bibliotekslagen. Konsekvenser av ny beslutsordning gällande avgifter Kulturnämnden har enligt nuvarande reglemente rätt att avgöra alla frågor om entré- och övriga avgifter inom nämndens förvaltning. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om avgifter eftersom avgiftsnivån kan komma att påverka skatteuttaget 5. Fullmäktige kan dock i viss mån delegera rätten att besluta om avgifter till nämnderna, vilket främst gäller avgifter som saknar egentlig kommunalekonomisk betydelse och som inte är av principiell vikt. 6 Stadsledningskontoret föreslår därför att kulturnämnden initierar ett ärende till kommunfullmäktige där nämnden föreslår vilka avgifter som nämnden själv får besluta om samt uppräkningsindex som ska användas. Priser som är subventionerade ska beslutas av kommunfullmäktige eftersom de betraktas som avgifter. Av förslag till nytt reglemente för kulturnämnden (2 kap 4 ) framgår att: 1. Nämnden ska föreslå kommunfullmäktige ändringar av avgiftskonstruktioner eller avgiftsnivåer inklusive val av index för uppräkning av de avgifter som förekommer inom nämndens verksamhetsområde och som inte nämnden delegerats ansvar för. 5 Kommunallagen med kommentarer och praxis 3 kap 9 KL, s Kommunallagen med kommentarer och praxis 3 kap 9 KL, s 209 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(22)

249 2. Nämnden fastställer avgifter av mindre ekonomisk betydelse som inte med hänsyn till kraven på likabehandling av kommunens medlemmar, ska fastställas av kommunfullmäktige. 3. Nämnden fastställer själv avgifter som hänförs till stadens samlade biblioteksverksamhet. 4. Nämnden ska årligen justera avgifterna utifrån det index som reglerats genom kommunfullmäktiges beslut enligt p.1. Under förutsättning att det nya reglementet antas i kommunfullmäktige avser kulturförvaltningen återkomma till nämnden med ett förslag på hantering av nämndens avgifter och priser. Uppdraget att definiera dels vilka priser som är subventionerande och därmed utgör avgifter, dels vilka avgifter som kulturnämnden kan besluta om utifrån kommunalekonomisk betydelse och principiell vikt, bör göras i samarbete med stadsledningskontoret. Ytterligare en konsekvens av det nya reglementet med en ny hantering av nämndens avgifter är att kulturnämndens delegationsordning behöver revideras. Konsekvenser av Sveriges första museilag Den 1 augusti 2017 trädde Sveriges nya museilag i kraft. I förslag till nytt reglemente (2 kap 2 ) framgår kulturnämndens ansvarsområden som ålagts kommunen enligt lag. Eftersom den nya lagen inte ännu hade trätt i kraft när förslag till nytt reglemente togs fram, framgår inte ansvaret som medföljer lagstiftningen i förslaget. Förvaltningen anser att nämndens ansvar enligt den nya museilagen bör framgå. Lagen är emellertid alltid överordnat reglementet och kommer likväl att innebära ett utökat ansvar för kulturnämnden och Göteborg Stad. Av regeringens proposition till riksdagen 7 framgår att den föreslagna museilagen innehåller bestämmelser om det allmänna museiväsendet. Lagen utgår från att det övergripande ändamålet för museerna är att bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Allmänna utgångspunkter för museernas arbete med samlingsförvaltning, kunskapsuppbyggnad och publik verksamhet anges. Lagen innehåller också en särskild bestämmelse om museernas självständiga ställning i förhållande till den politiska beslutsnivån. Förvaltningens bedömning är att museilagen stärker museernas självständiga ställning och roll som kunskapsinstitutioner, men ställer även krav på museernas huvudmän bl.a. vad gäller aktiv samlingsförvaltning och digitalisering av samlingarna. De nya kraven kan medföra både ekonomiska och andra utmaningar för kulturnämnden. Förvaltningen föreslår därför att kulturnämnden ger förvaltningen i uppdrag att klargöra vad kraven enligt Sveriges nya museilag innebär för stadens museiverksamhet samt vilka konsekvenser de kan medföra för kulturnämnden och för Göteborgs Stad. GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNG Anna Rosengren förvaltningsdirektör Bilaga 3 7 Länk till regeringens proposition gällande förslag till museilag och ändringar i kulturmiljölagen >> Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(22)

250 Reglemente för Göteborgs Kulturnämnd Kapitel 1 - Inledande bestämmelser Innehållet i detta kapitel gäller för samtliga nämnder och för kommunstyrelsen. 1 Detta reglemente träder i kraft efter kommunfullmäktiges beslut. 2 Genom detta reglemente har kommunfullmäktige utfärdat föreskrift om nämndens verksamhet och arbetsformer. Nämnden ska fullgöra de uppgifter som framgår av detta reglemente samt i övrigt de uppgifter som tillagts nämnden genom särskilda beslut i kommunfullmäktige. 3 Nämnden ska fullgöra sina uppgifter med fokus på kvalitet för dem verksamheten riktar sig till och effektiva arbetsformer för att utföra uppdragen. Till detta hör att aktivt följa och agera på förändring och utveckling kopplat till ansvarsområdet, i syfte att förbättra verksamhet och arbetsformer. 4 Nämnden ska inhämta kommunfullmäktiges ställningstagande innan beslut fattas i verksamhet som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. 5 Nämnden ska utföra sitt uppdrag utifrån demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och mot diskriminering. Kommunens medlemmar ska behandlas lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Oavsett förutsättningar, bakgrund och var i kommunen man bor, ska människor bli värdigt bemötta och få en god och likvärdig service. 6 Nämnden ska skapa förutsättningar för demokratisk delaktighet och inflytande i nämndens verksamhet för kommunens invånare och andra grupper som verksamheten riktar sig till. 7 Effekten av nämndens arbete ska bidra till utvecklingen av ett Hållbart samhälle. En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. hållbar utveckling består av tre dimensioner som samspelar och stödjer varandra; social hållbarhet, ekologiska hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. 8 Nämnden ska vid beslut och utövande av uppdrag värna ett hela-stadenperspektiv. Nämnden har ansvar för att samråda med och aktivt söka samverkan med andra nämnder och styrelser när de egna besluten och det egna agerandet påverkar andra eller när det är nödvändigt för att uppnå helhetssyn i genomförandet av kommunfullmäktiges visioner och mål. Kapitel 2 - Kulturnämndens uppdrag Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(22)

251 Det kommunala ändamålet 1 Nämnden ska driva och samordna stadens kulturstrategiska arbete, bedriva och utveckla kulturella institutioner och mötesplatser som inte åligger annan nämnd. Nämndens verksamhetsområde och uppgifter 2 Nämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt lag åläggs kommunen. I detta ingår bland annat att 1. ansvara för folkbiblioteksverksamhet inom ramen för stadsbiblioteket i enlighet med Bibliotekslagen. 2. genom museerna bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Museerna ska aktivt förvalta sina samlingar för att nå verksamhetens mål, i enlighet med Museilagen. 3. ansvara för vård och förvaltande av arkeologiska föremål som tillvaratagits inom staden och som enligt kulturmiljölagen erhållits genom stående begäran om fyndtilldelning, 4. i stadsplaneringen bidra med kulturvärden, kulturarvs- och kulturmiljökunskap i enlighet med Plan- och bygglagen och Kulturmiljölagen samt 5. besluta om namn på stadsdelar, gator, vägar och stråk, broar, parker, torg och kommunala anläggningar, institutioner m.m. enligt Kulturmiljölagen och God ortnamnssed. Nämnden ansvarar för registerhållning av ortsnamn. Därutöver ansvarar nämnden för 1. stadens museiverksamhet och att aktivt förvalta och tillgängliggöra samlingarna, 2. stadens hus för ung kultur samt för gästspelsscen för nationell och internationell scenkonst samt konsthallen, 3. gemensamma stödsystem för stadens bibliotek enligt beslut i kommunfullmäktige (1988:275) samt för bibliotekens gemensamma mediebestånd och gemensamma biblioteksavgifter enligt kommunfullmäktiges beslut (1992:274), 4. att fastställa kriterier för bidragsgivning och beslut om stöd och stipendier till kulturell verksamhet och fria kulturutövare, i de fall inte annan nämnd ansvarar för detta, 5. att i samverkan med nämnder och styrelser verka för stadens tillämpning av en-procentsregeln om konstnärlig gestaltning och utsmyckning i samband med byggnation, 6. inköp och vård av inomhuskonst för utsmyckning av offentliga lokaler och byggnader samt registerhållning av inomhus- och utomhuskonst inköpt av kulturnämnden samt 7. att bereda förslag, inkomna till kommunfullmäktige gällande Charles Felix Lindbergs donationsfond, om donationsmedlens användning samt verkställa kommunfullmäktiges beslut rörande fonden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16(22)

252 Samverkan 3 Nämnden ska medverka i samhällsplaneringen tillsammans med andra nämnder, samhällsorgan, organisationer och fria kulturutövare för att främja stadens kulturliv. Nämnden ska också aktivt bidra i den strategiska stadsplaneringen. Nämnden har en konsultativ roll gällande inriktningen av kulturverksamheten i Göteborg. Nämnden ska verka för ett regionalt, nationellt och internationellt samarbete inom kulturområdet. Taxor och avgifter 4 1. Nämnden ska föreslå kommunfullmäktige ändringar av avgiftskonstruktioner eller avgiftsnivåer inklusive val av index för uppräkning av de avgifter som förekommer inom nämndens verksamhetsområde och som inte nämnden delegerats ansvar för. 2. Nämnden fastställer avgifter av mindre ekonomisk betydelse som inte med hänsyn till kraven på likabehandling av kommunens medlemmar, ska fastställas av kommunfullmäktige. 3. Nämnden fastställer själv avgifter som hänförs till stadens samlade biblioteksverksamhet. 4. Nämnden ska årligen justera avgifterna utifrån det index som reglerats genom kommunfullmäktiges beslut enligt p.1. Styrande dokument 5 Nämnden har ansvar för aktualitetsgranskning och vid behov initiera revidering av stadens biblioteksplan. Uppdrag efter beställning/överenskommelser 6 Nämnden kan efter beställning från länsstyrelsen utföra arkeologiska undersökningar inom staden i enlighet med kulturmiljölagen. Nämnden kan efter överenskommelse med nämnder och bolag göra inventeringar och uppdrag inom kulturområdet. Särskilda organ/utskott/lokala styrelser 7 Nämnden kan i erforderlig omfattning inrätta och avskaffa beredningsorgan och utskott inom sitt verksamhetsområde. Till utskott får endast nämndledamöter väljas. Sammansättning 8 Kulturnämnden består av elva ledamöter och sex ersättare. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17(22)

253 Kapitel 3 - Generella bestämmelser Innehållet i detta kapitel gäller för samtliga nämnder och för kommunstyrelsen. Allmänna bestämmelser Generella skyldigheter 1 Nämnden ska inom sitt respektive verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Nämnden ska också se till att de har en god intern kontroll och fortlöpande håller sig informerad om och utvärderar hur systemet för intern kontroll fungerar. 2 Det åligger nämnden att till Stadsrevisionen tidigt anmäla misstankar om allvarligare oegentligheter inom dess verksamhet. Organisation inom verksamhetsområdet 3 Nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. Personalansvar 4 Nämnden har personalansvaret inom sitt verksamhetsområde och svarar därmed för personalpolitiska och personaladministrativa beslut för sina arbetstagare, om inte personalutskottet tillagts särskilda befogenheter enligt kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens delegationsordning. Nämnden får besluta om att ingå kollektivavtal med tillämpning inom nämndens verksamhetsområde och på villkor, som kommunstyrelsens personalutskott äger ange. Nämnden ska arbeta i enlighet med de styrande dokument som kommunfullmäktige fastställt avseende förvaltnings- och bolagschefer. Nämnden ska se till att en instruktion för förvaltningschefen upprättas och antas. Personuppgifter 5 Nämnden är personuppgiftsansvarig för de behandlingar av personuppgifter som sker i dess verksamhet. Planering, uppföljning och kontroll samt rapportering till fullmäktige 6 Nämnden ska bedriva sitt arbete med styrning, budget, uppföljning och kontroll så att det egna ansvaret för verksamheten säkerställs. Nämnden svarar också för att eventuella åtgärder vidtas med anledning av väsentliga avvikelser i verksamhet och ekonomi. Nämnden är skyldig att följa den av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen gällande ordningen för styrning på området. Nämnden har alltid utöver den löpande rapporteringen ett ansvar att på eget Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18(22)

254 initiativ informera om förändrade förutsättningar eller händelser som kan vara av betydelse för den kommunövergripande uppföljningen och styrningen av verksamheten. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt 7 Av kommunallagen framgår att kommunstyrelsen har ett ansvar att fortlöpande följa stadens verksamhet. Detta innebär att kommunstyrelsen ska ha en överblick och kontroll över nämndernas verksamhet. Kommunstyrelsen har rätt att ta del av nämndernas handlingar och räkenskaper samt i övrigt granska nämnderna och dess verksamheter. Nämnden ska lämna kommunstyrelsen den information om verksamheten som begärs såvida informationen inte omfattas av sekretess. I den händelse informationen om verksamheten är sekretessbelagd måste alternativa sätt att överlämna informationen övervägas. Information och samråd 8 Nämnden ska i möjligaste mån från annan nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Nämnderna ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör kommunstyrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden beslutar om formerna för samrådet. Arbetsformer Tid och plats 9 Nämnden sammanträder på tid och plats som nämnden bestämmer. Kallelse Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlas på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. 10 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19(22)

255 sammanträdet. Kallelsen ska sändas till varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet i god tid före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. Offentliga sammanträden 11 Med stöd av 6 kap 19 a kommunallagen bemyndigas stadens nämnder, exklusive kommunstyrelsen, att besluta om att hålla sammanträde öppet för allmänheten. Närvarorätt 12 Kommunalråd eller ersättare i kommunstyrelsen (biträdande kommunalråd) har rätt att delta i sammanträden med nämnder inom det egna ansvarsområdet och har då rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten samt rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Härutöver får nämnden medge annan förtroendevald rätt att närvara vid sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om nämnden beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Stadsdirektören har närvaro- och yttranderätt i kommunstyrelsen och i övriga nämnder. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Ordföranden 13 Det åligger ordföranden att; leda nämndens arbete och sammanträden Presidium kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente kalla ersättare inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är beredda se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden bevaka att nämndens beslut verkställs 14 Kommunfullmäktige väljer för mandattiden bland nämndens ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande. Vice ordförande och i förekommande fall andre vice ordförande (presidiet) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20(22)

256 biträder ordföranden vid fullgörande av dennes uppgifter. Vid förfall för ordföranden inträder i dennes ställe vice ordförande och vid förfall för vice ordförande inträder i dennes ställe, i förekommande fall, andre vice ordförande. Ersättare för ordföranden och vice ordförandena 15 Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Förhinder Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/övriga presidiets uppgifter. 16 En ledamot eller ersättare som är förhindrad att närvara vid sammanträde bör skyndsamt anmäla detta. Ersättares tjänstgöring 17 Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe. Ersättarna ska, om dessa inte valts proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. En ersättare som börjat tjänstgöra har alltid företräde till tjänstgöring framför annan ersättare. Jäv, avbruten tjänstgöring 18 En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. Reservation Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får inte åter tjänstgöra vid sammanträdet. 19 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. Justering av protokoll 20 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21(22)

257 Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m. 21 Nämnden ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. Nämnden ska underrätta kommunstyrelsen om ändringen och dess innehåll så snart en uppdatering av kommunens styrande dokument bedöms nödvändig. Delgivningsmottagare 22 Delgivning med nämnden sker med ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som nämnden beslutar. Undertecknande av handlingar 23 Om nämnden inte beslutar annat ska handlingar som utfärdas på nämndens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren. Vid förfall för ordföranden inträder vice ordföranden och vid förfall för denne den ledamot som styrelsen utser. Nämnden får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att enligt av nämnden lämnade direktiv underteckna handlingar på dess vägnar. Delegationsbeslut fattas i nämndens namn och ska anmälas i den ordning nämnden beslutar. Handlingar som utfärdas med anledning av sådant beslut ska, om inte annat finns föreskrivet, undertecknas av delegaten. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 22(22)

258 Handläggare Datum Dnr Maria Bursell /18 Till Göteborgs Stads sverigefinska råd Svar på begäran om redovisning av aktiviteter och kostnader för den sverigefinska minoriteten 2017 Kulturförvaltningen har tagit emot en begäran från Göteborgs Stads sverigefinska råd om redovisning av de satsningar som kulturförvaltningen gjort riktade till den sverigefinska minoriteten under En specifik fråga har även ställts om hur mycket föreningsbidrag som kulturförvaltningen beviljat till finska föreningar under Svar på frågorna återfinns nedan. Göteborgs Stads kulturförvaltning Postadress Telefon Norra Hamngatan SE Göteborg

259 1. Vilka riktade kulturaktiviteter har ni i nämnden/förvaltningen initierat eller genomfört riktade till den sverigefinska minoriteten under Konstmuseet Sjöfartsmuseet/ Akvariet Stadsmuseet Aktiviteter 2017 Finsktalande språkvärd för utställning Tove Jansson. Visningar av Tove Jansson med inbjuden finskspråkig konstnär den 24/2. Utställning Tillsammans/Yhdessä tillsammans med Västra Götalands Kalevalaförening och Finska barnklubben under fyra heldagar. Mukulat till sjöss! /Mukulat merellä! den 28 okt tillsammans med Fin i Väst (Sverigefinska riksförbundet). Bussguidning kopplat till den tryckta stadsvandrarkartan som har den sverigefinska historien i Göteborg som tema. Kostnader 2017 (kr) Inkl. i Tillsammans/ Yhdessä Röhsska museet Föreläsning och workshop "Hållbart mode med finska rötter" under sverigefinska dagen 24/2. Stadsbiblioteket Bokcirkel 8 tillfällen med totalt 125 deltagare Programaktiviteter under sverigefinska dagen 24/2. Stöd till Kalevalaföreningen under Kalevaladagen 28/2 med 100 deltagare Månadens språk 30 deltagare Bok och bibliotek, 6 finska författarbesök med besökare. Kulturnatta invigning med Timo Nieminen 130 pers, Kantele-Workshop 25 deltagare Film Okänd soldat 6/ Inköp av finska böcker, film-dvd, musik el sagocd medier inkl. arbetstid Prenumerationer av dagstidningar och tidskrifter Rådgivning Kulturstöd Beviljade av kulturstöd och rådgivning Kostnader för aktiviteter: kronor 2. Hur mycket föreningsbidrag har ni beviljat till finska föreningar i samband med olika kulturaktiviteter. Beviljat bidrag: kronor

260 Från Göteborgs Stads sverigefinska Råd Till Följande nämnder och förvaltningar: - Stadsdelsnämnder/förvaltningar - Kulturnämnden/förvaltningen - Idrotts- och föreningsnämnden/förvaltningen - Socialresursnämnden/förvaltningen Begäran om redovisning av kultur, - fritids - och sociala insatser för sverigefinska minoriteten i Göteborgs kommun Sverige har vid flertal tillfälle fått kritik från Europarådets granskningsgrupp om hantering av finska språket i samhället i stort. Erkännandes betydelse. Skyddet av nationella minoriteter och av de rättigheter och friheter som tillkommer personer som tillhör dessa minoriteter utgör en del av förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. Riksdagens erkännande innebär att de nationella minoriteterna givits en särställning i det svenska samhället. Erkännandet innebär också ett ställningstagande att Sverige väljer att ta ett folkrättsligt ansvar i främjandet av minoritetsspråken och kulturerna. Detta ansvar innefattar att ge grupperna skydd och aktivt främja bevarandet av gruppernas språk och kulturer i enlighet med intentionerna i Europarådets ramkonvention och minoritetsspråkskonventionen. Sveriges minoritetsåtagande. All diskriminering på grundval av tillhörighet till en nationell minoritet är förbjuden (artikel 4). Undertecknande stater åtar sig att vidta lämpliga åtgärder för att inom alla områden av det ekonomiska, sociala, politiska och kulturella livet främja fullständig och effektiv jämlikhet mellan personer som tillhör en nationell minoritet och personer som tillhör majoritetsbefolkningen. Uppföljning av kultur och fritidsinsatser Göteborgs kommun har varit förvaltningsområde för sverigefinska minoriteten och det finska språket sedan februari Detta innebär bland annat särskilt ansvar att värna om den finska kulturen och språket. Med hänvisning till detta vill vi ha en särredovisning av de satsningar som Göteborgs kommun har gjort inom kultur-, fritids- och socialsektor riktade för den finskspråkiga befolkningen i kommunen under 2017.

261 Frågor till stadsdelsnämnder 1. Har stadsdelsnämnderna genomfört riktade kultur- eller fritidsinsatser till den finskspråkiga befolkningen under året Eventuella kostnader för detta: 2. Hur mycket föreningsbidrag har ni beviljat till finskspråkiga föreningar inom nämnden område. Summa totalt 2017 Frågor till kulturnämnden 1. Vilka riktade kulturaktiviteter har ni i nämnden/förvaltningen initierat eller genomfört riktade till den sverigefinska minoriteten under Kostnader för aktiviteter 2. Hur mycket föreningsbidrag har ni beviljat till finska föreningar i samban med olika kulturaktiviteter. Beviljat bidrag kr Frågor till Idrotts- och föreningsnämnden 1. Vilka riktade idrottsaktiviteter har Idrotts och föreningsnämnden/förvaltningen under året initierat eller genomfört riktade till sverigefinska minoriteten. Kostander kr 2. Hur mycket föreningsbidrag har man beviljat till finska föreningar i samband med olika aktiviteter? Beviljade bidrag kr Sociala resursnämnden 1. Har Sociala resursnämnden/förvaltningen under året genomfört några riktade insatser för den finskspråkiga befolkningen i kommunen. Kostnader kr 2. Hur mycket föreningsbidrag har man beviljat befintliga till de finskspråkiga föreningarna i kommunen. Beviljade bidrag kr Redovisningen kommer att utgöra en bas för fortsatt årlig uppföljning från delegationens sida.

262 Om särredovisningen medför extrakostnader för kommunen, kan statsbidraget användas till ändamålet. Sverigefinska rådet kommer att jämföra resultatet med de åtagande som kommunen har på detta område. Resultatet kommer att redovisas vidare till relevanta uppföljningsorgan. Svaren på redovisningen skickas till förvaltningsbrevlådan för sverigefinska rådet i staden senast 26 april: goteborgs.stads.sverigefinska.rad@stadshuset.goteborg.se Vid eventuella frågor så är ni välkomna att kontakta planeringsledare Maria Balaban för finska förvaltningsområdet, maria.balaban@stadshuset.goteborg.se. Med vänliga hälsningar Göteborgs Stads sverigefinska råd

263 Göteborgs Stads policy för representation och gåvor