Skrubberns ekonomiska effekt
|
|
- Britta Ann-Charlotte Ivarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Självständigt arbete Skrubberns ekonomiska effekt Författare: Martin Paulsson Program: Sjöingenjörprogramm Ämne: Självständigt arbete Nivå: 15 hp Handledare: Joakim Heimdahl Kurskod: 1SJ51I
2
3 Sjöfartshögskolan i Kalmar Utbildningsprogram: Arbetets omfattning: Titel: Författare: Handledare: Sjöingenjörprogrammet Självständigt arbete om 15hp Skrubber ekonomiska effekt Martin Paulsson Joakim Heimdahl Abstrakt Arbetet utreder kostnaderna samt utmaningarna kring en marin våt skrubber med avseende på de svavelkonventioner som finns inom sjöfarten samt de konventioner som träder i kraft 1 januari Som underlag ligger skrubberinstallationer som genomförts och tagit i bruk samt data från tillverkare och klassningssällskap. Undersökningens resultat visar att det finns utmaningar med en skrubber, men att de med dagens oljepris är ekonomiskt försvarbart att genomföra en installation om den är tekniskt möjlig för fartyget. Resultatet visar även att skrubbertekniken ännu är ny och under stor utveckling. Nyckelord: SECA, SO x, Svavelreducering, Skrubber. I
4 Kalmar Maritime Academy Degree course: Level: Title: scrubber Author: Supervisor: Marine Engineering Diploma Thesis, 15 ETC The economic impact of marine Martin Paulsson Joakim Heimdahl Abstract The work investigates costs and challenges with a marine wet scrubber with regard to the sulfur requirements in shipping as well as the requirements that will enter into force on 1 January As a basis, scrubber installations are implemented and put into use, as well as information from manufacturers and classification society. The survey results show that there are challenges with a scrubber, but that at today's oil prices it is economically justifiable to carry out an installation if it is technically possible on the ship. The result also shows that scrubbing technology is still new and undergoing major development. Keywords: SECA, SO x, Sulfur reducrion, Skrubber. II
5 Förord Vill rikta ett tack till de personer som hjälpt mig under arbetets gång med värdefulla riktlinjer och stort stöd. III
6 Definitioner och förkortningar SO x NO x IMO MARPOL MWh MEPC SECA Sludge PM 2,5 NaOH Retrofitt Svaveloxider Kväveoxider International Maritime Organization Marine Pollution Convention Megawattimme Marine Environment Protection Committee Sulphur Emission Control Area Slamrest från olja Partiklar mindre än 2,5 mikrometer Natriumhydroxid Installation på redan befintligt fartyg Loss of hire Förlorad inkomst HM DG Panna Huvudmaskin, framdriftmaskin Diesel generator, förser fartyget med el Utvinner termisk energi från olja IFO180 Bränsle med 180 centistoke vid 15 C IFO380 Bränsle med 380 centistoke vid 15 C MDO LSFO m/m Marine diesel oil Low-Sulphur fuel oil (<0,1% Svavel) Enhet, mass/mass viktprocent IV
7 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning Avgränsning Metod Litteratursökning Metodkritik 5 3. Olika skrubbersystem Torr Skrubber Våt Skrubber Closed-loop Open-loop Hybrid Installation av skrubber Skrubberns stabilitetspåverkan Vad skrubbern kräver av fartyget Korrosion Energiförbrukning Resultat Driftkostnad Installationskostnad Förtjänst Beräkningar Utan skrubber Open-loop Closed-loop Diskussion och slutsats Förslag till vidare forskning Litteraturförteckning 17 V
8
9 1. Inledning Oktober 2008 fastställde International Maritime Organisation (IMO) en skärpning av gränsvärdet för svavel i marint bränsle, den 1 januari 2015 trädde första revideringen i kraft, en sänkning från 4.50 viktprocent till 3.50 viktprocentsvavel. I SECA (svavelkontrollområde) områden innebär detta en sänkning av svavelinnehållet från 1.00 viktprocent till 0.10 viktprocentsvavel i bränslet. För övriga områden som ej inkluderas i SECA råder en gräns på 3.5 viktprocent svavel. Före 2018 ska IMO utvärdera tillgången på marint bränsle med 0.50 viktprocentsvavel, med utvärderingen som grund besluta IMO under MEPC 70 (Marine Environment Protection Committee) att användandet av marint bränsle över 0.50 viktprocent ej får överskridas den 1 januari 2020 och efter. En anledning till de sänkta svavelnivåerna är den stora påverkan svavelutsläpp till atmosfären har på miljön och människans hälsa. Avgasutsläpp från europeisk sjöfart står år 2011 för en ohälsokostnad på 52 miljarder Euro (CEEH 2011) där partiklar (PM 2.5 ) och svavelutsläpp står för en betydande del av den totala europeiska ohälsokostnaden. Sur nederbörd som är en påföljd av svavelutsläpp bidrar till försurning av jorden, sjöar, grundvatten och vattendrag. Ett sätt att möta utsläppskraven är att köra fartyget på lågsvavligt bränsle (svavelhalt <0.50% m/m) vilket är ett kostsamt val då priset på lågsvavligt bränsle tenderar att vara avsevärt högre än för högsvavligt bränsle (svavelhalt 0.50% m/m). En annan möjlighet att uppnå kraven och fortfarande använda ett bränsle med en högra svavelhalt är att installera en skrubber. Det finns i huvudsak 2 olika sorters skrubbers, våt samt torr skrubber som båda åstadkommer liknande resultat men med olika metoder. Oavsett vilken väg redaren väljer för att uppnå de nya utsläppskraven innebära det en ökad driftkostnad av fartyg. Att välja ett lågsvavligt bränsle har sina fördelar, man undviker den långa installationstiden som en skrubberanläggning innebär samt skrubberns negativa viktpåverkan på fartyget, som på vissa fartyg medför en reducerad lastkapacitet. 1
10 1.1 Syfte Arbetets syfte är att åskådliggöra kostnaderna med en marin våt skrubber. Är en nyinstallation lönsam i längden eller kommer skrubberns driftkostnad överstiga dess lönsamhet. 1.2 Frågeställning Vad är driftkostnaden av en befintlig skrubber? Denna fråga uppmärksammar kostnaderna med att driva sin skrubberanläggning. Vad är installationskostnaden av en marin skrubber. Här uppmärksammas kostnaden kring en installation. Var ligger förtjänsten i ett skrubbersystem? Frågan belyser var förtjänsten i en skrubberanläggning ligger, vid jämförelse med drift av lågsvavligt bränsle. 1.3 Avgränsning Skrubbers används i ett flertal system, till sjöss och iland. Därför begränsas detta projekt till våtskrubbers avsedd att reducera SO x utsläpp till atmosfär och som är avsedda för bruk ombord på fartyg. 2
11 SO X Skrubber Våt skrubber Torr skrubber Open-loop Hybrid Closed-loop Figur 1 Schema på olika skrubbers 3
12 2.0 Metod Arbetet bygger på vald frågeställning som har sin grund i befintlig konvention och kommande ändring i denna som tvingar sjöfarten att köra på lågsvavligt bränsle eller rena avgaserna från svavel. I arbetets begynnelse genomförs en noggrann undersökning angående de nya svavelgränserna innebörd och för konsekvenser för sjöfarten. För att besvara frågeställningen väljs en litteraturstudie som metod, som innebär att systematiskt söka, kritiskt granska och därefter sammanställa litteraturen inom ett valt ämne eller problemområde (Eriksson Barajas, Forsberg, Wengström. 2013). 2.1 Litteratursökning Den data som ligger till grund för resultatet har huvudsakligen skett genom elektronisk litteratursökning via internet. Sökord är utformad och vald ut efter den frågeställning som ska besvaras. Huvudsakligen har engelska sökord använts, då merparten av publicerade data är skriven på engelska. Svenska sökord används för att täcka den svenska information som finns inom området. Tabell 1 Engelska sökord samt antal träffar med respektive söktjänst. Nyckelord Faktisk sökning Google scholar Google SECA SECA ~Shipping Scrubber Scrubber ~Marine Open-loop Open-loop ~Scrubber Closed-Loop Closed-loop ~Scrubber Exhaust gas cleaning Exhaust gas cleaning ~Marine SO x emission SO x emission ~Marine Marine sulphur emission Marine sulphur emission MARPOL VI MARPOL VI Scrubber washwater Scrubber washwater ~Marine Scrubber energy Scrubber energy ~Marine Skrubber cost Scrubber cost ~Marine Tabell 2 Svenska sökord samt antal träffar med respektive söktjänst. Nyckelord Faktisk sökning Google scholar Google SECA SECA ~Sjöfart Skrubber Skrubber ~Fartyg Rökgasrening Rökgasrening ~Fartyg SO x utsläpp SO x utsläpp ~Fartyg Svaveldirektiv Svaveldirektiv ~Sjöfart Skrubber tvättvatten Skrubber tvättvatten ~Fartyg
13 Vid arbetets start var sökningarna breda och mycket information fans att tillgå. Information som anses mest relevant sorteras och sammanställs. Information som ej ansågs vara korrekt eller sakna relevans att besvara frågeställningen sorteras bort. Den väsentliga data presenteras i sin helhet och sammanställs i arbetet. Efter noggrann sökning anses det finnas tillräckligt med information att besvara frågeställningen. Information om effektbehov och arbetskostnad var svår att finna, efter analys från flera tillverkare och den information som finns att erhålla av dessa lyckas en simplifiering göras. 2.2 Metodkritik Då större delen av studiens data kommer från statistik och information insamlat via internet har det under hela studieförloppet källkritisk varit ett nyckelord. Internet är fritt och det är lätt för alla att publicera information utan någon vetenskap till grund. Det är det viktig att hitta tillförlitliga källor som informationen man finner bygger på. Fler sökmotorer kunde använts, då ekonomi och tid är begränsad ansågs Google och Google Scholar vara de som kunde tänkas ge mest information. 5
14 3. Olika skrubbersystem Skrubberns syfte är rökgasrening, då man renar avgaserna från svaveloxid och partiklar för att reducera utsläppen av dessa till atmosfär. På tankfartyg tillämpas skrubbers vid framställandet av inert gas. Då man vill ha ren inert gas tvättas gasen med en skrubber för att ej kontaminera lasttankarna och lasten. Det finns två huvudsakliga sorters skrubbers, våt- och torrskrubber. Våtskrubber delas därefter in i tre kategorier (se figur 1), open-loop. closed-loop och hybrid. Closedloop använder sig av färskvatten som renas för att återcirkulera i skrubbern och resterna samlas i en sludge tank. Open-loop använder vattnet som omger fartyget, där nytt vatten pumpas in i skrubbern medans det förorenade vattnet släpps ut utanför fartyget. En hybrid skrubber kombineras open och closed-loop så fartyget kan väja om man vill återcirkulera vattnet eller släppa ut det till sjöss. Följande ges en generell beskrivning av olika skrubbermetoder och system, var de förekommer och hur de fungerar. 3.1 Torr Skrubber Torr skrubbers används främst i landbaserad industri och finns som torr eller semi-torr system. För att reducera SO x föreningarna i avgaserna används ofta kalkgranulat (kalciumhydroxid, Ca(OH) 2 ) Figur 2 Beskrivning av torrskrubbersystem (Lloyd's Register, 2012) 6
15 som är en stark bas vilket reagerar med SO x föreningarna och bildar tillsammans gips (kalciumsulfat, CaSO 4 ). Kalkgranulat tillsätts löpande beroende av mängden avgaser, gips som bildas avlägsnas efter hand och förvaras i en separat tank. Kalkgranulatet har en rund form för att maximera arean av varje korn och därmed effektivisera processen. När föreningen mellan SO x och kalkgranulatet sker avges värme vilket man kan ta till vara. En fördel med denna skrubbermetod är att rening av andra ämnen än SO x är möjlig genom att ändra reaktant eller addera tillsatts som reagerar med de ämnet man vill reducera. 7
16 3.2 Våt Skrubber Den vanligast förekommande skrubbern till sjöss är den våta skrubbern, som finns i tre typer av våt skrubber som illustreras i figur 3 till Closed-loop. Figur 3 Beskrivning av ett slutet skrubbersystem (Lloyd's Register, 2012) Closed-loop är ett slutet system där färskvatten används. Färskvatten i sig är ej tillräckligt alkaliskt, därför tillsätts kemikalier. Vanligaste tillsatsen är natriumhydroxidlösning (NaOH). Färskvattenblandningen passerar skrubbern som en dimma där den reagerar med SO x föreningarna och bildar natriumsulfat. Blandningen fortsätter till en processtank där nytt färskvatten kan tillsättas, delar av vattnet i processtanken pumpas till vattenrening där slammet fortsätter till sludgetanken. Vattnet från reningen leds till en vattentank om fartyget ligger till kaj eller av annan anledning inte kan släppa ut vattnet, i annat fall släpps vattnet överbord tillsammans med skrubberns kylvatten. Innan processvattnet återförs till skrubbern kyls det. Nytt vatten tillsätts då en del processvatten förångas i skrubbern medans en annan del följer med till reningsverket (Lloyd s Register, 2012). Natriumsulfat, natriumhydrogensulfit och natriumsulfat är ämnen som bildas under drift, dessa bildas i olika mängder beroende av ph, tillgången av syre och vilka SO x föreningar som förekommer under reaktionen. Priset för NaOH ligger på ~500 /m 3 priset varierar något beroende på vart man köper det samt när. 8
17 3.2.2 Open-loop Figur 4 Beskrivning av ett öppet skrubbersystem (Lloyd's Register, 2012) En öppen skrubber använder sjövatten som arbetsfluid, om fartyget befinner sig i vatten med för låg salthalt är alkalinitet i vattnet inte tillräckligt för att rening ska fungera optimalt, i sådant fall tillsätts kemikalier för att optimera reaktionen. Det är havsvattnets alkalinit som binder SO x från avgaserna. Havsvatten pumpas till skrubbern där den finfördelas av ett antal spridare vilket skapar en vattendimma som öka arean på vattnet vilket skapar en effektivare process. Vattnet binder svaveloxid och för det med sig vidare för att renas innan det släpps överbord, det som inte släpps överbord leds vidare till en sludgetank där avfallet förvaras innan det lämnas i hamn. 9
18 3.2.3 Hybrid Den hybrida skrubbern är den mest komplexa våt skrubbers. Den kombinerar det öppna och stängda systemet. Vilket möjliggör för operatören att välja driftläge efter vilket farvatten fartyget befinner sig i. Många hamnar tillåter ej drift av öppna skrubbersystem i hamn. Figur 5-6 beskriver respektive driftläge av en hybrid våt skrubber. Vid drift med stängt system kan anläggningen arbeta effektivt i 2-3 dagar med samma tvättvatten. Figur 5 Beskrivning av ett hybrid skrubbersystem i öppet läge (Lloyd's Register, 2012) Figur 6 Beskrivning av ett hypbrid skrubbersystem i stängt läge (Lloyd's Register) 10
19 4.0 Installation av skrubber Installationskostnaden för en våt skrubber är högre vid retrofitt än vid nybygge. Installationen av skrubbern tar mellan 4-8 veckor (AMEC, S10.) vilket tvingar fartyget ur tjänst och är en stor faktor till varför retrofitt är dyrare. Installationstillfället kan läggas samtidigt som planerat underhåll av fartyget, då fartyg ligga under vissa perioder för planerat underhåll kan skrubberinstallationen ske under denna period, dock tenderar installationstiden av skrubbern vara längre än ordinarie varvsuppehåll. Val av skrubber spelar stor roll, det är betydligt dyrare att installera en closed-loop skrubber än en open-loop, detta då fler komponenter krävs vid closed-loop. Prisskillnaden mellan tillverkare skiljer sig åt, dock är detta en fast kostnad som kan bli synliggjord innan installationen påbörjas. Maskinstyrkan påverkar skrubberns storlek vilket även påverkar inköpspriset. 4.1 Skrubberns stabilitetspåverkan Skrubberanläggningens vikt har stor inverkan på fartygets stabilitet. Torrskrubbern är den typ som väger mest av de olika skrubbertyperna, vilket är den främsta orsakerna till att man inte tillämpar denna typ i någon stor utsträckning till sjöss. För ett fartyg med en maskineffekt på 20 MW ligger vikten av en torrskrubber på ~200 ton medans för en våt skrubber ligger det på ~45 ton (Lloyd s Register, 2012). Dock när våt skrubbern är i drift med fulla tankar är viktskillanden nästintill obefintlig. Fördelen med våt skrubbern är att större delen av vikten ligger långt ner i fartyget medans med en torrskrubber finns vikten relativt högt upp (AMEC, 2013). Beroende av fartyget storlek och maskinstyrka har skrubbern olika stor effekt på fartygets lastkapacitet, gemensamt för fartyg är att lastkapaciteten tenderar att minska vid installation av skrubber. 4.2 Vad skrubbern kräver av fartyget Korrosion Skrubbervatten är väldigt korrosivt vilket sätter stora krav på material som kommer i kontakt med vattnet. Även skrovet i närheten av skrubberutloppet kan påverkas av kraftig korrosion, fall där propellern tagit skada då skrubbervattnet koncentration varit för hög nära propellern. Material som rostfritt lämpar sig i skrubbern, det används främst till de större komponenterna som utsätts för större belastningar. GRE (glass reinforced epoxy) används i rör som coating och andra delar som är utsatta Energiförbrukning Energiåtgången för skrubbers skiljer sig beroende på storlek av systemet, om det är ett öppet eller slutet system. Ett slutet system kräver omkring 0,5% av maskineffekten gentemot ett öppet system som kräver 2,0% av maskineffekten. 11
20 5.0 Resultat I resultatdelen presenteras och analyseras det resultat som insamlad data bidragit till. Resultatet presenteras med beräkningsexempel där man med ett verkligt fartyg ger klarhet kring frågeställning och syftet med den. Var fråga besvaras under vars en rubrik där man går djupare in på svaret. 5.1 Driftkostnad Skrubberanläggningen kräver stor mängd energi för att pumpa runt vattnet den arbetar med, det är svårt att säga hur mycket energin skrubbern behöver, en bra riktlinje är 2 % vid open-loop och 0,5 % vid closed-loop av maskinens effekt. Ett fartyg med en maskineffekt på 20 MW förbrukar ~36 ton/dygn, där skrubbern används till HM, DG och panna där HM och DG tillsammans är på 20 MW, använder en open-loop skrubber 400 kw kontra en closed-loop som kräver 100kW. Ett ton IFO380 kostar 370 $/ton (Varierar från dag till dag) kostar skrubbern ~270 $/Dygn enbart i bränsle medans en closed-loop kostar ~70$/Dygn för bränslet och förbrukar ~0,048kg NaOH/kg bränsle (varierar något beroende av bränsle) vilket i detta fall med ett pris av 500 $/ton resulterar i ~864$/dygnet, ger closed-loop en driftkostnad av 934 $/Dygn vilket är dyrare än för en open-loop. Notera att avfallskostnaden ej är medräknad i closed-loop alternativet, då priset varierar från hamn till hamn. Underhållskostnaden för respektive skrubber är så gott som densamma, 0,31 $/MWh. Vilket i tidigare exempel resulterar i ~ $/år (150 $/dygn) vilket är betydande för driftkostnaden. 5.2 Installationskostnad Kostnaden för en skrubber styrs av skrubber typ, storlek samt om det görs på ett nybygge eller om det är retrofitt. Installera en skrubber på ett nybygge är billigaste alternativet, det ger även den längsta livslängden då skrubbern finns under hela fartygets livslängd. Retrofitt är dyrare, då installationen sker på ett redan befintligt fartyg vilket tvingar fartyget of hire (ur tjänst) en del av installationstiden, vilket leder till förlorad inkomst under den perioden. Skrubber typ skiljer sig något åt i priset, open- och close-loop ligger omkring $/kw. En hybrid skrubber är väsentligt dyrare $/kw vilket leder till att hybrid skrubber är svår att få lönsam. Dessa priser inkluderar inte loss of hire men är en bra riktlinje för nybyggen och retrofitt. 12
21 5.3 Förtjänst Hela konceptet med en skrubbar är att köra på ett billigare bränsle. Tar man tidigare exempel från 5.1 Driftkostnad där fartyget med en effekt på 20 MW där den dagliga kostnaden med ett öppet system är ~ $/Dygn med en bränsleförbrukning på 36 ton/dygn. Befinner sig fartyget i SECA utan skrubber tvingas man köra på lågsvavligt bränsle, LSFO är en vanlig typ av bränsle som har ett svavelinnehåll på <0,1 %. Kostnaden för LSFO är ~563 $/ton, det resulterar i en total kostnad på ~20 250$/dygn för fartyget. Med en väl fungerande skrubber kan man köra med IFO380 som innehåller <3,5 % svavel och kostar ~370 $/ton, det resulterar i en driftkostnad på ~ $/dygn utöver de som skrubbern förbrukar som var ~70 $/dygn för open-loop respektive ~934 $/dygnet för closed-loop. I detta exempel som kommer från ett existerande fartyg kommer besparingen med en openloop skrubber vara ~6 860$/dygn. Skrubbern på detta fartyg kostade $ och var en retrofitt. Med oljepriset som används kommer skrubbern betalt sig själv inom 2,4 år. 5.4 Beräkningar Nedan förtydligas de uträkningar som gjorts löpande i arbetet. P Maskin = Fartygets maximala maskineffekt [kw] P Open = Open-loop skrubber maxeffektförbrukning [kw] P Closed = Closed-loop skrubber maxeffektförbrukning [kw] B Fartyg = Fartygets bunkerförbrukning [ ] BK Open = Bunkerkostnad open-loop skrubber [ ] Bk Closed = Bunkerkostnad closed-loop skrubber [ ] UH = Underhållskostnad [ ] T Fartyg = Total operationskostnad utan skrubber [ ] T Open = Totala operationskostnad med open-loop skrubber [ ] T Closed = Total operationskostnad med closed-loop skubber [ ] 13
22 NaOH = Kostnad förbrukad kaustik soda [ ] NaOH Pris = Pris kaustik soda [ ] K 380 = Pris IFO380 K LSFO = Pris LSFO Utan skrubber Open-loop Closed-loop 14
23 15
24 6.0 Diskussion och slutsats Arbetets syfte var att utreda huruvida en skrubber är lönsam eller ej, detta då nya begränsningar träder i kraft år 2020 och begränsar svavelhalten i bränslet. Idag finns inget utbrett bränsle som ersätter IFO380 och IFO180. Det leder att arbetet får svårt att svara på huruvida en skrubber kommer att vara lönsam efter 2020, dock innan 2020 är det definitivt lönsamt med en skrubberinstallation, med en återbetalningstid på ~2,5 år av installationskostnad finns det en klar förtjänst att se över om ens fartyg rent tekniskt klarar att installera en skrubber. 6.1 Förslag till vidare forskning Öppen skrubberinverkan på miljön, hur påverkas miljön av att svavel pumpas ut i havet. Framtida bränslealternativ, bättre bränsle som innehåller mindre svavel hur de påverkar fartygen rent tekniskt. 16
25 7.0 Litteraturförteckning AMEC. (2013). Impact on jobs and the economy of meeting the requirements of MARPOL annex VI. Tillgänglig: (Hämtad ) CEEH. (2011). Assessment of health-cost externalities of air pollutuion at the national level lusing the EVA model system. Tillgänglig: (Hämtad ) Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur. ISBN: Lloyd s Register, (2012). Understanding exhust gas treatment systems, Lloyd s Regist. Tillgänglig: (Hämtad ) Scrubbers. (2015). Scrubbers An economic and ecological assessment. Tillgänglig: (Hämtad ) 17
26 Kalmar Tel Lnu.se 18 (26)
Installation av scrubbers på fartyg, varför?
Länspumpen - Sjöfartshistorisk tidskrift sid 1(6) Installation av scrubbers på fartyg, varför? Nils Sjökvist Under åren har flera internationella konventioner haft stor påverkan på den globala sjöfarten.
Läs merVerkliga utsläpp från fartyg
Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016
Läs merEffekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart
Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart 2011 02 09 Den traditionella bilden av sjöfarten Sjöfarten använder i hög grad överblivna tjockoljor Utsläppen
Läs merPreem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör... Fartygsbränslen: kvalitet-tillgång-pris
Preem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör... Fartygsbränslen: kvalitet-tillgång-pris Sören Eriksson, Raffinaderiutveckling Vad är ett oljeraffinaderi Raffinaderiernas
Läs merBILAGOR. Förslag till. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen (kodifiering)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.7.2014 COM(2014) 466 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen (kodifiering)
Läs merEn av de främsta utsläppskällorna av partiklar PM10 i Trelleborgs kommun är sjöfarten som svarar för 35 % av utsläppen.
Förslag att Samhällsbyggnadsnämnden i Trelleborgs kommun utövar tillsyn enligt Miljöbalkens 2 kapitel på färjerederiernas fartyg inom Trelleborgs hamnområde. Bakgrund: Den främsta utsläppskällan av kväveoxider,nox,
Läs merModellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck
Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck Doktorand: Carl-Robert Florén Kompetenscentrum för katalys, Chalmers, Göteborg Projektnummer: 22490-3 Start: Oktober 2015 Slut: Januari
Läs merFörbundet Svenska Hamnar
Förbundet Svenska Hamnar De svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivareförbund Förbundet driver branschens intressefrågor så att hamnföretagen kan bli framgångsrika Ingår i TransportGruppen 95 % av
Läs merProjektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.
Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik
Läs merEn undersökning om eventuella fördelar med landström på Stena Vision
Sjöingenjörsprogrammet Självständigt arbete En undersökning om eventuella fördelar med landström på Stena Vision Per Karlsson Per Fridström 2015-11-16 Program: Sjöingenjörsprogrammet Ämne: Självständigt
Läs merOptimering av olika avfallsanläggningar
Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merVägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell
Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,
Läs merSjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen?
Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen? Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Sjöfart några basfakta Vilka är de viktigaste miljöeffekterna
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merRapport från BLG Intersessional möte avseende luftföroreningar (BLG-WGAP 2), 29 oktober - 2 november 2007
MÖTESANTECKNINGAR 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Ert datum Er beteckning Narine Svensson, 011-19 14 31 Rapport från BLG Intersessional möte avseende luftföroreningar (BLG-WGAP 2),
Läs mer1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid
1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det
Läs merSkilda svavelregler inom EU och globalt 2020-2025
Skilda svavelregler inom EU och globalt 2020-2025 Rederiers strategier Examensarbete inom Sjökaptensprogrammet PATRIK OSKARSSON EMIL BERGAGÅRD Institutionen för sjöfart och marin teknik CHALMERS TEKNISKA
Läs merSvart- och gråvattenrening
Svart- och gråvattenrening Benny Carlson Fartyg-Människa-Miljö Kalmar 21 november 2012 History and Milestones Marinfloc AB Pre-treatment 1996 Prototype TD Unit SDwU White Box Neptumatic Academy STC Kit
Läs merPreem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör...
Preem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör... Fartygsbränslen: Tillgänglighet och Prisutveckling Sören Eriksson, Raffinaderiutveckling Konsekvenser av sämre tillgång av
Läs merSjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön
Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta
Läs merKörschema för Umeå Energis produktionsanläggningar
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige
Läs merKärnkraft och värmeböljor
Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas
Läs merLNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012
LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 Vad är LNG och vad kan den göra för miljön? Naturgasen kondenseras till flytande
Läs merSjöfartseminarium STORA MILJÖVINSTER GENOM EFFEKTIVISERING Göteborg, 6 februari Ulf Siwe Sjöfartsverket Forskning- och Innovationsenheten
Sjöfartseminarium STORA MILJÖVINSTER GENOM EFFEKTIVISERING Göteborg, 6 februari 2019 Ulf Siwe Sjöfartsverket Forskning- och Innovationsenheten Klimatförändringarna och maritima transporter 2016 varmaste
Läs merPROJEKTPRESENTATION: Miljöförbättrande styrmedel för begränsning av sjöfartens luftutsläpp Fokus på SOx och NOx
PROJEKTPRESENTATION: Miljöförbättrande styrmedel för begränsning av sjöfartens luftutsläpp Fokus på SOx och NOx Philip Linné, Doktorand, Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet 29 januari 2008
Läs merEn analys av förmågan för raffinaderier i Västsverige att kunna leverera bunker i enlighet med MARPOL 73/78, Annex VI 2020
En analys av förmågan för raffinaderier i Västsverige att kunna leverera bunker i enlighet med MARPOL 73/78, Annex VI 2020 Strategier inför och efter 2020 Kandidatarbete inom Sjöfart och logistik KRIS
Läs merSSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström
SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN Johan Gahnström SSPA SSPA bildades 1940 som Statens Skeppsprovningsanstalt Ägs idag av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola (vi är alltså dotterbolag till Universitetet)
Läs merBILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 919 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om begränsning av utsläpp till luften av visa föroreningar
Läs merNordiska fa rjerederiers lo sning pa det nya svaveldirektivet
Sjöingenjörsprogrammet Självständigt arbete Nordiska fa rjerederiers lo sning pa det nya svaveldirektivet Joar Lindahl Erik Lejman 2013-01-31 Program: Sjöingenjörsprogrammet Ämne: Självständigt arbete
Läs merHybridoljor Fakta om de nya oljorna och deras inverkan på riskbilden, idag och i framtiden
Hybridoljor Fakta om de nya oljorna och deras inverkan på riskbilden, idag och i framtiden Nationell konferens oljeskadeskydd 2018 Stockholm, 21-22 november, Björn Forsman SSPA Sweden AB SSPA Sweden AB.
Läs merDe nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid!
De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid! Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna 2012-11-20, Hållbara transporter, IVL Skogsindustrin har stor regional betydelse & är Sveriges
Läs merEuropeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim
Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge.
Läs merStockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG
Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen
Läs merHur har SECA påverkat färjerederiers val av bränsle på svenskt vatten? Examensarbete inom Sjöingenjörsprogrammet. Leif Andersson Magnus Nilsson
Hur har SECA påverkat färjerederiers val av bränsle på svenskt vatten? Examensarbete inom Sjöingenjörsprogrammet Leif Andersson Magnus Nilsson Institutionen för Sjöfart och marin teknik CHALMERS TEKNISKA
Läs merDiesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A
Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:
Läs merLuften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Läs merSECA Utmaningar för den Finska sjöfarten inom området. Richard Aschan
SECA 2015 Utmaningar för den Finska sjöfarten inom området Richard Aschan Examensarbete för Sjökapten (YH)-examen Utbildningsprogrammet för Sjöfart Åbo 2012 EXAMENSARBETE Författare: Aschan, Richard Erik
Läs merOrganisering för energieffektivitet i sjöfarten
Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Hannes Johnson, M.Sc. Sustainable Ship Propulsion, Chalmers hannes.johnson@chalmers.se Varför organisering? Energieffektivitet ur ett redarperspektiv Hur
Läs merHELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten
HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten Gabriella Lindholm Ordförande HELCOM Photo: by the Maritime Office in Gdynia Helsinki Commission - HELCOM Styrande organ för Konventionen
Läs merFöreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg; UTKAST
Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg; beslutade den BESLUTSDATUM 20XX. Transportstyrelsen föreskriver med stöd
Läs merPartikelemissioner från Sjöfart
Partikelemissioner från Sjöfart Åsa Jonsson IVL Svenska Miljöinstitutet Disposition Introduktion Emissioner Partiklar Mätningar, pågående projekt ombord Slutsatser Introduktion Idag står sjöfart för >80%
Läs merKollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön
Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor
Läs merEMERSON. Marine Fuel Measurement Solutions. Emerson Overview. Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency. Michael Jägbeck
Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency EMERSON Marine Fuel Measurement Solutions Emerson Overview Michael Jägbeck Product Marketing Manager Flow North East Europe: NEE Per Stenhammar Marine Sales Denmark
Läs merBiogasdriven Färjeled. Viktor Daun SSPA Sweden AB
Biogasdriven Färjeled Viktor Daun SSPA Sweden AB SSPA Sweden AB. Mer än 75 års erfarenhet sedan starten 1940. Sedan 1983 helägt av Chalmers Stiftelse. 100 anställda, omsättning ca 105 M SEK varav ca 20%
Läs merKoldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?
Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet? Anders Lyngfelt Energiteknik, Chalmers Chalmers 9 december 2016 CCS = CO 2 Capture and Storage = koldioxidinfångning och lagring Vad
Läs merTeknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar
Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar Benchmarking of flue gas condensate cleaning technologies in waste-to-energy plants Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar
Läs merHiab Multilift XR18SL Pro Future Enastående effektivitet
Hiab Multilift XR18SL Pro Future Enastående effektivitet Produktbroschyr Förbättra effektiviteten, transportera mer last och minska miljöpåverkan Lastväxlaren Hiab Multilift XR18SL Pro Future passar perfekt
Läs merProjekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI
Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål Inge Vierth, forskare, VTI Agenda Bakgrund Sammanfattade resultat så långt Styrmedel i hela världen Styrmedel i Sverige Pågående arbete
Läs merPARAMETRAR KRING FARTYG OCH GODSFLÖDEN MED FARTYG ATT
PARAMETRAR KRING FARTYG OCH GODSFLÖDEN MED FARTYG ATT ANVÄNDAS I STANMODELLERING Fartygskategorier Genom att studera sjöfartsverkets anlöpsdatabas har de femton fartygskategorier som är valda att ingå
Läs merKonsekvensutredning - nytryck av Sjöfartsverkets föreskrifter (2012:9) om villkor för miljödifferentierad farledsavgift
1 (5) PM Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon Reidar Grundström, +46104784906 2014-09-04 : 14-03030 Konsekvensutredning - nytryck av Sjöfartsverkets föreskrifter (2012:9) om villkor för
Läs merSANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN
9 SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 80 procent av allt Vårt samhälle är beroende av handel och vår handel är beroende av sjöfart. 9 av 10 varor som du använder dagligen kommer hit på fartyg från andra
Läs merKonsekvensutredning angående förslag till ändringar i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:5) om farledsavgift
1 (7) Juridik KONSEKVENSUTREDNING Handläggare, direkttelefon : 12-03321 Roger Lindskog, 010 478 4688 Konsekvensutredning angående förslag till ändringar i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:5) om
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av sjöolyckor och tillbud till sjöss; UTKAST
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av sjöolyckor och tillbud till sjöss; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver 1 med stöd av 20 sista stycket förordningen
Läs merSHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?
Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp
Läs mer~ SJÖFARTSVERKET 29 14
0 YTTRANDE ~ SJÖFARTSVERKET 29 14 Avdelning Samhalle Ert daium Er beteckning 2011-09-13 M201 1/2592/Kl Miljödepartementet 103 33 Stockholm Kommissionens förslag om ändring av direktivet om svavelhalten
Läs merFartygsbild: Magnus Rietz. Vi värnar om miljön
Vi värnar om miljön Vi värnar om miljön Som Östersjöns ledande rederi känner vi ett särskilt ansvar för vår närmiljö. Därför har Tallink och Silja Line som huvudprincip att prioritera miljöskydd. Vi arbetar
Läs merFramgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien
Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien Kjell Larsson Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet 1960-talet
Läs merEffektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.
2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merLu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim
Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim www.airclim.org Sammanfa;ande och lite förenklade Kopplingar lu#föroreningar - > klimat Minskade utsläpp av: SO 2 NOx NM- VOC NH 3 PM 2,5 CH 4 Lu.kvalitet
Läs merLNG/LBG, viktigt för utvecklingen av Göteborgs Hamn Gasdagarna i Båstad, Lena Lilienberg
LNG/LBG, viktigt för utvecklingen av Göteborgs Hamn 190515 Gasdagarna i Båstad, Lena Lilienberg Skandinaviens största hamn Skandinaviens största godsnav Världsomspännande linjenät Många rederier och hög
Läs merVätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09
Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created
Läs merTAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW.
TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. Hållbara Transporter Utmaningen och Scanias mål Johan Améen Alternative fuels Regional Manager Sales, Trucks VATTEN LUFT Vad är egentligen ett ton CO 2? 10 m diameter
Läs merETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa
ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR UPPFÖLJNINGSANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa EU har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella
Läs merFöreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg;
Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg; beslutade den 18 april 2013. TSFS 2013:34 Utkom från trycket den 3 maj
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merVätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the
Läs merUtredning om modifikation av skrubberanläggningen på Peter Pan
Sjöingenjörsprogrammet Självständigt arbete Utredning om modifikation av skrubberanläggningen på Peter Pan TT- Line AB Jonas Blom 1990-07-10 Program: Sjöingenjörsprogrammet Ämne: Självständigt arbete Nivå:
Läs merRedarens syn på p LNG
LNG och Sjöfart Energigas Sverige och Sveriges Hamnar 9.2.2011 Redarens syn på p LNG Direktör Marine Operations & NB Tony Öhman Viking Line i korthet Noterat på Helsingfors fondbörs sedan 5.7.1995 Omsättningen
Läs merFrån energikartläggning till åtgärdsplan
1 Från energikartläggning till åtgärdsplan Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller beställas via e-post till energimyndigheten@arkitektkopia.se.
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merGASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE.
GASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE. Nya vindar blåser inom sjöfarten på Östersjön. Natur- och biogas har snabbt erövrat nya användningsområden när miljönormerna har blivit strängare och de traditionella
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.7.2011 SEK(2011) 919 slutlig ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslaget till EUROPAPARLAMENTETS
Läs merTEKNISKA LASTBILAR Johan Ameen - Scania Ken V.G Martinsen - Iveco
TEKNISKA LASTBILAR Johan Ameen - Scania Ken V.G Martinsen - Iveco TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. Hållbara Transporter Utmaningen och Scanias mål Johan Améen Regional Manager, Sales & Marketing
Läs merOm uppsatsmallen vid GIH
Om uppsatsmallen vid GIH Här kan du läsa om och se exempel på hur din uppsats vid GIH ska se ut. Uppsatsmallen (.dotxfil) som du kan spara ner och skriva i finns på www.gih.se/uppsats. Huvudrubrik, dvs
Läs merTranskritisk CO2 kylning med värmeåtervinning
Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat
Läs merIdé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak 2025. Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ej alternakv Peter Grundevik SSPA Sweden AB
Idé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak 2025 Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ej alternakv Peter Grundevik SSPA Sweden AB SSPA - InternaKonellt konsul^öretag & forskningsinsktut
Läs merLIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.
BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,
Läs merSjöfartsverkets författningssamling
Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om villkor för miljödifferentierad farledsavgift; SJÖFS 2014:X Utkom från trycket Den xx xx 2014 beslutade den xx xx 2014. Sjöfartsverket
Läs merEU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim
EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Luftföroreningar & Hälsa Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) orsakade år 2005 cirka 455 000 förtida dödsfall i EU. Under ett Baseline-scenario
Läs merProjektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen
Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell
Läs merAvfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala
Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter
Läs merKemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Läs merEnergiförbrukning Tryckluftsproduktion. Spara energi i din tryckluftsanläggning. Livscykelkostnad för tryckluftsanläggningen. Genomsnittliga förluster
Spara energi i din tryckluftsanläggning Energiförbrukning Tryckluftsproduktion Svensk industri använder 3% = 1,7 TWh av den totala elenergin till tryckluftsproduktion. 8% = 0,6 TWh av verkstadsindustrins
Läs merMinskade NOx- utsläpp med nya tillämpningar i rökgasrening
Minskade NOx- utsläpp med nya tillämpningar i rökgasrening Panndagarna i Borås, 9. April, 2019 Valmet Technologies Jonas Ståhls Valmet Miljösystem Innehåll 1 2 3 4 5 6 Introduktion till Valmet Miljösystem
Läs merPONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK
PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda
Läs merSimulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best
Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.
Läs merGas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi
Gas till transportsektorn alternativet för framtiden Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Göteborg Energi från gasverk till framsynt energibolag Gasen har funnits i Göteborg sedan 1846 Användningsområden
Läs merDet handlar om hybrid. HybrId systemet
Det handlar om hybrid HybrId systemet det HaNdLar Om HybrId sedan 2003 geesinknorba erbjuder hybridsystem för sina geesinknorba baklastare. under 2009 vann Hybrid plug-in systemet CIWm recycling Award
Läs merFörslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015
1 (5) Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon 2014-10-06 : 14-02372 Thomas Ljungström, +46104784896 PM Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015 Sjöfartsverket ger i denna
Läs merKursguide. Maritima Regelverk & Direktiv, 25 HVE-credits. HVE Maritime Sustainability Coordinator, start 2014
Kursguide Maritima Regelverk & Direktiv, 25 HVE-credits Kursperiod: vecka 47-51 2014; måndag 17 november till fredag 19 december HVE Maritime Sustainability Coordinator, start 2014 Kurs-koordinator Andrée
Läs merSveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna
Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Regionala luftvårdsdagen 1 oktober 2013 Anna Engleryd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-02 1 Sveriges internationella
Läs merGRUNDFOS DRÄNKBARA PUMPAR SB&SBA. Dränkbara pumpar. för vattenförsörjning från grävda brunnar, sjöar och vattendrag
GRUNDFOS DRÄNKBARA PUMPAR SB&SBA Dränkbara pumpar för vattenförsörjning från grävda brunnar, sjöar och vattendrag GRUNDFOS DRÄNKBARA PUMPLÖSNINGAR Grundfos har allt från små dränkbara pumpar för en- och
Läs merTillsyn och efterlevnad av de skärpta reglerna för svavelhalt i marint bränsle
Dnr TSS 2013-2085 Juni 2014 Tillsyn och efterlevnad av de skärpta reglerna för svavelhalt i marint bränsle Slutrapport Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys
Läs merFjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06
Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala
Läs merVärmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...
Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar
Läs merSvaveldirektiven och de svenska raffinaderierna den framtida situationen. Kandidatarbete inom Sjöfart och Logistik JENNY SVENSSON KAROLINA SKOGLUND
Svaveldirektiven och de svenska raffinaderierna den framtida situationen Kandidatarbete inom Sjöfart och Logistik JENNY SVENSSON KAROLINA SKOGLUND Institutionen för Sjöfart och marin teknik CHALMERS TEKNISKA
Läs mertransportlösningar Road show om energieffektiva färjor, Stockholm 15 maj 2013 Roger Karlsson & Magnus Forsberg, SSPA
Energi och ruttoptimerade transportlösningar Road show om energieffektiva färjor, Stockholm 15 maj 2013 Roger Karlsson & Magnus Forsberg, SSPA Kan det vara så här? För att uppnå full potential av sjöburen
Läs merEfterlevnad av svaveldirektiven
Sjöingenjörsprogrammet Självständigt arbete Efterlevnad av svaveldirektiven En studie över hur länderna i svavelkontrollområdena agerar för att säkerställa svaveldirektivens efterlevnad. Niclas Pettersson
Läs mer