Pedagogiska caféer Mattecaféer - Pedagogiska diskussioner på Eiraskolan i Stockholm, läsåret 05/06.

Transkript

1 Pedagogiska caféer Mattecaféer - Pedagogiska diskussioner på Eiraskolan i Stockholm, läsåret 05/06. Margareta Oscarsson hösten 2006 Matilda Östman hösten 2006

2 Stockholm Pedagogiska caféer mattecaféer Pedagogiska diskussioner på Eiraskolan i Stockholm, läsåret 05/06. Margareta Oscarsson Projektledare - margareta.oscarsson@kungsholmen.stockholm.se Matilda Östman - matilda.ostman@kungsholmen.stockholm.se

3 Stockholm Pedagogiska caféer Vad är det? - Varför ska vi ha dem? - Hur skall de genomföras? Tanken om Pedagogiska Caféer föddes samtidigt som vi byggde upp vår matematikverkstad på skolan. Vi hade under vår kurs lärt oss mycket om laborativa material och undervisningsmetoder som vi visste var nyheter för de flesta på skolan. Dessutom hade många tankar om matematikundervisning dykt upp under arbetet i verkstaden. Allt detta ville vi dela med oss till våra arbetskamrater på skolan, lärare såväl som fritidspersonal, elevassistenter och skolledning. Av erfarenhet vet vi att det är svårt att få ny kunskap att gro och att vi därför måste få ut information och förståelse för den nya matematikundervisningen till alla på skolan. När skulle vi få den tid som behövdes för denna information? Ett av våra viktigaste mål med vår matematikverkstad var att den skulle bli en levande plats som användes av alla på skolan. Den skulle komma alla elever tillgodo och på så sätt öka deras utvecklingsmöjligheter inom matematiken. För oss var det viktigt att matematikverkstaden blev en angelägenhet för hela skolan och inte bara för oss som byggde upp den. Vi ville få alla att känna sig delaktiga och ge dem möjlighet att påverka utformningen och innehållet av verkstaden. Därför ville vi ha med oss all personal från början. Eftersom alla vuxna kring barnen har ett delat ansvar så ville vi att all personal kring en elevgrupp skulle ha möjlighet att diskutera pedagogiska frågor samtidigt. Den träffpunkten fanns inte på vår skola. Hur skulle vi hitta en träffpunkt där alla vuxna kunde mötas? Vad vi behövde göra var alltså att hitta tid där alla vuxna kring barnen skulle få möjlighet att träffas och diskutera matematik under trevliga former. Det skulle dessutom vara en fördel om man kunde koncentrera sig på den åldersgrupp man undervisade under läsåret. Därför ville vi dela in personalen i tre grupper F-1, 2-3 samt 4-5. Det skulle ge möjlighet för dem att diskutera övningar som man sedan direkt kunde använda i sin klass. Kunde vi organisera träffarna så att all personal som arbetar med en åldergrupp kan ses samtidigt? Dessa tankar och funderingar sammanföll med Kompetensfondens Utställning på Kulturhuset i Stockholm under våren-05. Där anordnades ett Matematikcafé som vi deltog i. Många lärare och andra intresserade hade samlats för att under ett par timmar diskutera matematik under trevliga former. Där blandades pedagogiska övningar, diskussioner och korta föreläsningar under ett par timmar, allt under väl organiserade former. Kaffe och goda bakverk fanns uppdukade till oss alla. Vi hade en mycket givande och trevlig kväll där många vuxna fick möjlighet att träffas och diskutera matematikundervisning under trevliga former. Så var idén född! För att genomföra våra tankar skulle vi anordna Matematikcaféer.

4 Pedagogiska diskussioner på skolan Vår tanke var att om den personalgrupp som ansvarade för en grupp elever skulle få möjlighet till gemensamma pedagogiska diskussioner så skulle det nya sättet att se på matematikundervisningen få större genomslagskraft i det vardagliga arbetet. Det fanns redan tid avsatt för pedagogiska diskussioner men inte för alla personalgrupper samtidigt. Därför blev det viktigt för oss att hitta tid där lärare, förskollärare, fritidspersonal och elevassistenter kunde mötas. För att lyckas med det behövde vi bygga upp ett system där vi gick in och tog hand om varandras barn under våra träffar. Vi har tidigare inte nämnt skolledarnas roll i det hela men det var naturligtvis av största vikt för skolan och utvecklingsarbetet att även de deltog vid dessa träffar. Träffarna skulle inte ledas av dem utan av den som var ansvarig vid varje cafétillfälle. Skolledarna skulle däremot delta i diskussioner och övningar för att kunna leda och stötta utvecklingsarbetet framåt. Förutom matematik var det andra frågor såsom språkutveckling, utvecklingsplaner och noundervisning som också ville få plats på schemat för pedagogiska diskussioner. Eftersom vilket ämne eller vilken fråga som helst kunde behandlas på våra träffar beslöt vi oss därför för att kalla dem Pedagogiska Caféer. Tanken var att tidsintervallarena mellan dessa caféer inte skulle vara för långa, detta för att få en större kontinuitet i utvecklingsarbetet. Vårt förslag var att de skulle återkomma en gång per månad under hela läsåret. Grundtankarna var klara och vi presenterade vårt förslag för sk9olledningen och det togs emot mycket positivt. Det var bara att sätta igång Planeringen av våra Pedagogiska Caféer kunde börja!

5 Pedagogiska Caféer Tid: Vi bokade in sex tisdagar under läsåret och skrev in Pedagogiskt Café i kalendariet vid dessa datum. Därmed var det beslutat och vi började planera för genomförandet. Ämne: Vi beslöt att starta med tre Matematik Caféer under hösten för att därefter ha en kort utvärdering och sedan besluta om ämnesinnehåll för vårterminens caféer. Plats: Eftersom vi valt ämnet matematik var det naturligt att det Pedagogiska Caféet förlades i matematikverkstaden. Lokalen är inte så stor men vi beslöt att det var ett viktigt tillfälle för alla att lärda känna den. Ansvariga: Någon skulle vara ansvarig för det övergripande arbetet med Pedagogiska Caféer. Dessutom skulle varje Pedagogiskt Café ledas av någon som var insatt i det ämne som skulle diskuteras. I vårt fall blev projektledaren den ansvarige för det övergripande arbetet i samarbete med skolledning och utvecklingsledarna. De lärare som gått på matematikutbildning skulle planera och leda höstens matematikcaféer. Fika: Trivsel och fika var viktigt och då måste det naturligtvis finnas ett fikabord uppdukat. Kaffe, och fikabröd skulle finnas vid varje tillfälle. Projektledaren höll även i organisationen av detta så det inte blev bortglömt. Kostnaderna stod skolan för. Så här kunde en tisdag se ut: Kl Pedagogiskt Café för lärare i F-klass och år 1. De fritidspedagoger och elevassistenter som var knutna till dessa klasser deltog också. (Lärare och fritidspersonal i år 2 och 3 tog hand om eleverna under denna tid.) Kl Pedagogiskt Café för lärarna i år 2 och år 3. De fritidspedagoger och elevassistenter som var knutna till dessa klasser deltog också. (Lärare och fritidspersonal i F-klass och år 1 tog hand om eleverna under denna tid.) Kl Pedagogiskt Café för lärarna i år 4 och år 5. De fritidspedagoger som arbetar på fritidsklubben och facklärarna deltog också. ( Sv 2 lärare samt andra lärare gick in och tog hand om klasserna under denna tid. I vissa fall fick vikarier tillsättas.) Speciallärare, Sv2-lärare och skolledarna deltog under något av passen. Innehållet var detsamma vid de tre olika caféerna medan svårighetsgraden i övningarna kunde variera så de passade de olika åldergrupperna. Vi lyckades få all personal på hela skolan att under samma dag få träffas och diskutera gemensamma pedagogiska frågor. Det visade sig vid höstterminens slut att alla ville fortsätta att ha matematik som tema även under vårterminen. De flesta hade kommit igång med arbetet i matematikverkstaden och ville ha möjlighet att bekanta sig mer med det nya materialet och diskutera hur vi praktiskt skulle genomföra den laborativa matematikundervisningen på vår skola. Med god vilja från alla berörda så lyckades vi även gå in i varandras klasser och täcka upp så att inte vikarier behövde tillsättas. Det fanns även möjlighet att få vikarie vid vissa tillfällen så att alla skulle kunna delta.

6 Så här kunde vår planering se ut: MATTECAFÉ TISDAG DEN 3/10 LOGISKA BLOCK & MULTILINK Pedagogiskt Café: Ämne: Maggan håller i dagen. Problemlösning med Cuisinairestavar och multilink Café Klassansvarig FA Daisy, Annica, Malin Carina FB Lillemor, Toni Kalle FC Madelaine, Angelica, Mattias Anna 1A Anna, Lisa, Maggan P Johan 1B Petra, Britt Marre 1C Ulrika, Inez, Sara Sussie A Lena, Johan, Maggan P 2B Anna-Karin,Kalle Petra 2C Marcus, Sussie, Assistent Inez 3A Eva, Carina, Assistent Lisa 3B Birgit, Marre Carina 3C Louise, Anna Daisy Klubben Marcus, Fredrik Kent 4A Birgitta, Matilda Lotta 4B Maggan Lotta 5B Eva Vikarie 5C Emelie Vikarie Idrott Marita Niklas Slöjd Leif, Carina Markel, Carina Musik Carolina Övriga: Barbro Ö, Birgitta, Vladimir, Lilian, Lotta Kerstin, Annette

7 Utvärdering I slutet av höstterminen hade vi den första utvärderingen där alla fick fylla i en enkät ( se bilaga 1) Jag tänker inte redovisa den mer än att det till nästan 100 % var nöjd personal som alla ville fortsätta med Pedagogiska Caféer även under vårterminen. Om man inte var nöjd var det på grund av att man inte haft möjlighet att delta av olika anledningar. Alla var också eniga om att det var matematik vi skulle fortsätta med då många ansåg att de ville lära mer om det material som fanns där. De flesta hade kommit igång och börjat boka in sina klasser i matteverkstaden. Fritidspedagoger och lärare arbetade ihop så man kunde utföra mattelaborationer i mindre grupper. De ville dock känna sig själva säkrare på det material som fanns att erbjuda och tyckte att de utvecklades i diskussionerna med sina arbetskamrater. Många framförde även det positiva att få koncentrera sig på ett ämne och kunna arbeta med det under en längre tid. Man hann reflektera över vad man gjorde från en gång till nästa samtidigt som det fanns tid att fortsätta diskussionen. Alla var också nöjda med upplägget i övrigt och uppskattade kaffet med det goda brödet. Det framkom redan här att många var missnöjda med att de Pedagogiska Caféerna alltid låg på samma veckodag och många ville ha ett rullande schema. Det var dock inte möjligt att ändra på detta under vårterminen.

8 I slutet av vårterminen genomfördes nästa utvärdering och den redovisas här nedan. Frågorna visas i kursiverad stil med sammanfattande svar som tolkas i punkterna under. Inom parentes finns personliga tolkningar från oss utifrån diskussioner och samtal med kollegor och varandra. Därefter redovisas några av de kommentarer som framkommit i utvärderingen. Vad är din huvudsakliga arbetsuppgift på skolan? o Förutom lärare och fritidspersonal är det elevassistenter, lärarkandidater och skolledare som deltagit. Hur många har du deltagit i? o All personal har deltagit i de flesta caféer vilket varit 5-6, endast ett fåtal har deltagit i endast 1-2. (Detta får vi tolka som positivt. En del har inte kunnat delta p.g.a. att ingen annan kunnat ta deras elever. Det bör vi försöka lösa till nästa läsår.)) I hur hög grad är du nöjd med innehållet under dessa tre tillfällen? o Vad det gäller innehållet så är all personal mycket nöjd. Kommentarer: - Kul och lärorikt med konkreta metoder. - Jag anser att det varit inspirerande och bra presenterat. - Jättebra matteverkstad! Bra att få idéer på vad man kan göra där. Det kändes lite oplanerat ibland, t.ex. när vi skulle planera Pi-dagen. ( Vid alla tillfällen utom ett har caféerna varit styrda och planerade. Vid ett tillfälle skulle alla planera PI-dagen i olika arbetslag och det var inte planerat i detalj. Eftersom så många verkar nöjda i stort och ser man på den sista kommentaren så visar det hur viktigt det är att någon är ansvarig och planerar programmet ordentligt.) I hur hög grad är du nöjd med den praktiska uppläggningen av dessa tre caféer? o Vad det gäller tidpunkt, gruppstorlek och lokal så har även här de flesta varit mycket nöjda. Det är dock en del som varit missnöjda med att de alltid legat på samma veckodag och på så sätt har de förlorat planeringstid i arbetslaget. Några påpekar att lokalen har varit för liten för så många personer. Kommentarer: - Det borde ha varit på olika veckodagar. - Lite varm lokal. - Något liten lokal, men lokaler är ju en bristvara här. - Synd att det ligger på spårmötestid, det påverkar verksamheten när man hoppar över spårmötena. ( Vid utvärdering och samtal har det framkommit att många varit missnöjda med att det alltid legat på tisdagar och att därmed samma lektioner eller möten fått ställas in. Det bör man enkelt kunna ändra och ha ett rullande schema för dessa träffar. Många har föreslagit de förläggs till olika veckodagar under året. Lokalfrågan kan även den ses över. ) I hur hög grad har du kunnat använda det du tillägnat dig i arbetet med barnen? o Här har cirka hälften svarat att de i viss mån kunnat använda det vi pratat om i sitt arbete med barnen. Många har haft stor nytta av det och använt det i stor utsträckning. Några har inte hittat möjligheter i sin nuvarande tjänst att kunna använda sig av just det vi arbetat med på caféerna. (Det har framkommit att det har varit lättare att arbeta med just det material och de moment vi arbetat med i verkstaden. Andra delar i verkstaden som vi inte arbetat med

9 har knappast alls använts och det tycker jag tyder på att lärare och andra har känt sig trygga med det material som vi själva gått igenom. Därmed är det av stor vikt att fortsätta med detta. De flesta är ju också på gång och försöker hitta tillfällen att arbeta där.) Kommentarer: - Väver in det när det passar. - Vi har provat alla saker vi gått igenom med goda resultat. - Har inte hittat någon bra form för att använda matteverkstaden på fritidstid. - Har inte haft möjlighet men kommer absolut i framtiden. I hur stor utsträckning anser du att caféerna gett dig stöd för ditt arbete i matematikverkstaden? o Största delen har använt matteverkstaden i viss mån, cirka en fjärdedel har använt den i stor utsträckning och ett fåtal har inte alls varit där. ( Vi tror inte att så många hade vågat sig ner över huvud taget utan dessa caféer. Det har absolut gett dem styrka att våga gå dit med eleverna.) Kommentarer: - Om jag ska använda matteverkstaden har caféerna gett mig mycket idéer. - I nuläget har jag inget undervisningsansvar i matematik. - Jag har inte arbetat i matteverkstaden. I hur hög grad tror du att fått ett ökat kunnande samt en ökad lust för att undervisa matematik? o Cirka hälften har ökat sitt kunnande och intresse i viss mån. Den andra halvan har ökat både intresse och kunskaper i stor utsträckning. Endast en har inte ökat sin lust eller kunnande något. (Under caféernas gång har man känt en uppskattning och ett sug efter mer kunskaper. Det har varit mycket uppskattat av de flesta. Däremot upplever vi att det har varit svårare att se möjligheter under fritidstid och att något café borde ha inriktat sig mer åt det hållet. Vi som har lett caféerna är alla lärare.) Kommentarer: - Hade lust innan också. - Det är inte mitt område. - Lusten fanns redan men lusten ökade för materialet ni visade. - Men det behövs mer! I hur hög grad tycker du att vi skall fortsätta med Pedagogiska caféer? o Cirka 90 % av alla vill i stor utsträckning att caféerna skall fortsätta. Övriga har svarat i viss mån och ingen tycker att vi skall stryka dem helt. (Det finns, precis som vi trodde, ett sug efter pedagogiska diskussioner. I den form som vi prövat har det varit mycket positivt gensvar och känslan vi bär med oss som projektledare är att det har känts väldigt bra i stort. Det bör absolut fortsätta.) Kommentarer: - Ja, en fortsättning som det varit tidigare. - Tror att det kan underlätta för alla pedagoger att få handledning och större möjlighet att variera undervisningen. - Eftersom det finns gott om material som vi inte har lärt oss tillräckligt om så behövs ständiga genomgångar. - Jag vill också hitta tillfällen att använda det jag lärt mig.

10 Har du några synpunkter och råd angående ev. fortsatta Pedagogiska caféer? o Endast synpunkter. Synpunkter: - Går det att ha på annan tid än spårmötestid. - Fler caféer behövs. - Bra initiativ! - Fortsätta med praktiska genomgångar som man kan använda direkt i undervisningen. - Fortsatt presentation av montessorimaterial önskas. - Bra att få genomgångar av nytt material. Slutsats Även om det inte är en vetenskaplig undersökning så tänkte vi försöka dra vissa slutsatser av vårt projekt med Pedagogiska Caféer. o Det finns ett stort behov av pedagogiska diskussioner ute på skolorna. o Vi fann det positivt att alla arbetsgrupper fick möjlighet att delta i dessa caféer. Eftersom vi förväntas arbeta i arbetslag är det viktigt att liknande diskussioner förs tillsammans. Elevassistenter fick också möjlighet att delta även om de inte har något undervisningsansvar. o Det bör finnas en person som har det övergripande ansvaret för caféerna och även är den som har kontakt med ledningsgruppen. o Det är av stor vikt att varje tillfälle är noga planerat av den som leder caféet. Även om det gäller endast gruppindelning så är det viktigt att ledaren tänkt efter hur det skall genomföras. Därför behövs det avsättas tid för förberedelser av caféerna. Vid ett tillfälle var det inte så välplanerat och det märktes på resultatet. o Om man vill införa en ny metodik eller undervisningsmetod är det viktigt att avsätta tid för detta. Om inte dessa caféer funnits tror vi inte att Matematikverkstaden varit lika välbesökt som den varit under det första året. o Det har varit positivt att fokusera på ett ämne som vi gjorde med matematik. Det märks nog mer i verksamheten än om det bara hade varit ett engångstillfälle. o Det är viktigt att träffas under trevliga former och lite fika förhöjer alltid tillvaron. o Vi har mycket att ge varandra på skolorna. Många är kunniga på olika områden och går kurser som kan komma många till del på detta vis. o Det är bra att dessa caféer fokuserar på praktiska uppgifter för att sedan övergå i reflektion och diskussion om hur de kan utveckla undervisningen och komma alla barn till del. o Det är viktigt med återkommande och korta utvärderingstillfällen. Reflektion av det som bör förändras eller tillföras: o Tre caféer per termin( cirka en / månad) var lagom men de skall ligga på olika veckodagar spridda över hela läsåret. o Det var tänkt att vi från början skulle ha ett rullande schema för de olika åldersgrupperna men det blev genast synpunkter på det så alla hade sina fasta tider. Vi skall fortsätta med fasta tider. o Vi önskar att varje arbetslag skall få tid med praktiska arbetspass mellan varje café. där kan man planera hur man kan införa ev. det som diskuterats i den egna verksamheten.

11 Matematikcafé för föräldrarna En annan grupp som vi förstod att det var viktigt att informera om den nya matematikundervisningen var föräldrarna. Att få möta dem i pedagogiska diskussioner samt även kunna informera dem om och visa upp vår nya matematikverkstad ingick i våra planer. Det förekom redan en caféverksamhet på varje spår (=arbetslag F-3). Denna drevs framförallt av fritidspersonalen. I denna verksamhet fanns redan innan mycket praktisk matematik och den har under året utvidgats och utvecklats av de pedagoger som arbetat i spåren och framför allt tillsammans med eleverna. Till dessa caféer bjöds föräldrarna in och de har alltid varit mycket välbesökta. Tanken var att vi även skulle erbjuda föräldrar korta små föreläsningar och diskussioner under dessa caféer men det har inte genomförts. Under vårterminen har de flesta arbetslag haft ett föräldramöte i den nya matematikverkstaden som byggts upp. Där ville vi ta chansen att informera föräldrarna och samtidigt ge dem möjlighet att ställa frågor och prova på vad man arbetar med i matteverkstaden. Alla arbetslag gjorde på olika sätt. Så här gjorde vi i arbetslag 4: Vi bjöd ner föräldrarna som fick spela spel och lösa problem med hjälp av laborativt material. När de själva fått pröva fick de diskutera hur de upplevt övningarna och vad de själva trodde om arbetet i verkstaden. Det var överraskande och endast positiva kommentarer från alla föräldrar. Kommentarer såsom dessa hördes: - Varför fick vi inte ha sådan här matematik när vi gick i skolan. - Barnen tänker helt annorlunda nuförtiden. - Jag känner mig lurad på min egen skoltid, var det så enkelt. - Kan ni inte ha en föräldrakurs? - Det här var jätteroligt, jag vill komma hit fler gånger. Efter det positiva gensvar vi fått har vi talat om att utvidga verksamheten med föräldrakvällar. Det finns ju redan en verksamhet som NCM verkar för i Familjematematik. Det kanske är något för oss.

12 Elevcaféer Vid ett tillfälle har eleverna bjudits in till ett matematikcafé. Vi projektledare samarbetade med personalen på Fritidsklubben och gjorde gemensamma inköp av spel som hade ett matematiskt innehåll. Exempel på spel var Rubriks kub, Master Mind, Kortlekar m.m. Dessa spel presenterades på Pi-dagen den 14/3. Då bjöds alla elever in på fika till Klubben och där fick de välja spel enligt efter en meny. Vad menyn hade att erbjuda var exempelvis Förrätt: Stickproblem, Kortlekskluring, Karins problem Huvudrätt: Kalaha, Knuten, Shut the box, Tangram Efterrätt: Pentaminoes, English problems, 21, Geometriskt problem Även detta var uppskattat och annorlunda men en engångsgrej och det kändes lite mer som ett jippo än ett genomtänkt matematiktillfälle. Det var dock många positiva ingredienser i detta också och det finns absolut utvecklingsmöjligheter. I dagsläget finns inget beslut om fortsättning. Margareta Oscarsson & Matilda Östman Margareta Oscarsson (projektledare) margareta.oscarsson@kungsholmen.stockholm.se Matilda Östman matilda.ostman@kungsholmen.stockholm.se Eiraskolan Parmmätargatan 10, Stockholm Tel: Fax:

13 Utvärdering av Pedagogiska Caféer. Bilaga 1 Här kommer en utvärdering av de tre pedagogiska caféer som all personal på Eiraskolan erbjudits att delta i under höstterminen. Det är viktigt att alla svarar på den så vi får ett så allsidigt resultat som möjligt. Lägg den i mitt fack helst innan jullovet. Hälsningar Maggan Vad är din huvudsakliga arbetsuppgift på skolan? o Lärare o Fritidspersonal o Annan Hur många har du deltagit i? o 1 café o 2 caféer o 3 caféer I hur hög grad är du nöjd med innehållet under dessa tre tillfällen? o Inte alls o I viss mån o I stor utsträckning Kommentarer: I hur hög grad är du nöjd med den praktiska uppläggningen av dessa tre caféer? o Inte alls o I viss mån o I stor utsträckning Kommentarer: I hur hög grad har du kunnat använda det du tillägnat dig i arbetet med barnen? o Inte alls o I viss mån o I stor utsträckning Kommentarer: I hur stor utsträckning anser du att caféerna gett dig stöd för ditt arbete i matematikverkstaden? o Inte alls o I viss mån o I stor utsträckning Kommentarer: I hur hög grad tror du att fått ett ökat kunnande samt en ökad lust för att undervisa matematik? o Inte alls o I viss mån o I stor utsträckning Kommentarer:

14 I hur hög grad tycker du att vi skall fortsätta med Pedagogiska caféer? o Inte alls o I viss mån o I stor utsträckning Kommentarer: Har du några synpunkter och råd angående ev. fortsatta Pedagogiska caféer? Kommentarer: Övriga synpunkter går bra att skriva här: Tack!

15 Stockholms stads framtidsinvestering hundratals utvecklingsprojekt för bättre service till stockholmarna Kompetensfondens kansli p í ~ Ç ë ä É Ç å á å Ö ë â ç å í ç ê É í I = N M R = P R = p í ç Å â Ü ç ä ã = í Ñ å W = M U J R M U = O V = M M M = Ñ ~ ñ W = R M U = O V = V T M = Ü É ã ë á Ç ~ W = ï ï ï K ë í ç Å â Ü ç ä ã K ë É =