DÄR GRUVA MÖTER STAD PERFORMANCE IN IRONMAKING

Transkript

1 DÄR GRUVA MÖTER STAD PERFORMANCE IN IRONMAKING

2 INNEHÅLL VARFÖR SAMHÄLLSOMVANDLING Det börjar med järnet... 3 Samhälle och gruva... 4 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I KIRUNA Att flytta delar av ett samhälle... 7 Utveckling går före avveckling... 8 Livet mellan byggnaderna...10 Omvandlingen har redan startat...11 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I MALMBERGET Två samhällen blir ett...13 Ett samhälle i förändring...14 Möjligheter för många...16 Omvandlingen har redan startat...17 EN OMFATTANDE PLANERING...18 MARKENS RÖRELSE STYR TAKTEN...19 ORDLISTA De rika malmfyndigheterna i norra Sverige har lagt grunden till en framgångsrik exportindustri och livskraftiga samhällen. Eftersom gruvindustrin är så pass viktig för Kiruna är kommunen beredd att flytta stora delar av samhället i takt med att gruvbrytningen breder ut sig. Under de kommande femton åren kommer Gällivare att utvecklas och förtätas samtidigt som en stor del av Malmbergets tätort avvecklas. MALMFÄLTEN OCH LKAB TILLSAMMANS IN I FRAMTIDEN Samhällena i Malmfälten och LKAB har levt sida vid sida i över 125 år. Järnmalmen och gruvdriften har lagt grunden för goda samhällen. Om LKAB ska fortsätta skapa välstånd genom att erbjuda jobb, betala skatter och vara en aktiv med spelare i samhället måste vi i framtiden bryta den järnmalm som ligger under marken där samhällena är placerade. Därför krävs samhällsomvandlingarna på två av LKAB:s verksamhetsorter, Kiruna och Malmberget. Lyckade samhällsomvandlingar lägger grunden för en framgångsrik gruvdrift och en gemensam framtid.

3 LKAB I KORTHET EUROPA 2 LKAB är EU:s största järnmalmsproducent och bryter cirka 80 procent av all järnmalm inom EU 83% LKAB är världens andra Järnmalmspellets står för 83 procent största pelletsproducent på den av LKAB:s järnmalmsleveranser sjöburna marknaden 100 % LKAB ägs till 100 procent av svenska staten 1890 LKAB är ett av Sveriges äldsta industriföretag och har kundrelationer som är över 100 år gamla 23,5 MDKR Var LKAB:s omsättning Totalt antal anställda LKAB:s gruvor och förädlingsverk finns i Malmfälten i norra Sverige i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Längs Malmbanan och Ofotbanen transporteras järnmalmsprodukterna till hamnarna i Narvik och Luleå för utskeppning till kunderna runt om i världen. Narvik Kiruna Svappavaara Malmberget POLCIRKELN Malmbanan Luleå LKAB ORGANISERAS I TRE DIVISIONER DIVISION NORRA Gruva och förädling med stödfunktioner i Kiruna DIVISION SÖDRA Gruva och förädling med stödfunktioner i Malmberget och Svappavaara DIVISION SPECIALPRODUKTER Utvecklar och marknadsför industrimineraler, borrteknik och fullservicelösningar för gruv- och anläggningsindustrin DÄR GRUVA MÖTER STAD 1

4 LKAB:s ambition är att skapa välstånd genom att vara ett av de mest innovativa, resurseffektiva och ansvarstagande gruvföretagen i världen. 2 DÄR GRUVA MÖTER STAD

5 VARFÖR SAMHÄLLSOMVANDLING DET BÖRJAR MED JÄRNET Ända sedan människan lärde sig utvinna jordens järnhaltiga mineraler har stålet varit högt eftertraktat. Inga andra material har betytt så mycket för utvecklingen av vårt moderna samhälle. För att tillverka stål krävs järn. Även om järn är jordens fjärde vanligaste grundämne så är det kvaliteten på mineralen, mängden och priset som avgör om den är värd att bryta och kallas järnmalm. LKAB:s historia börjar med järnet och med Malmbanans tillkomst för tågtran s porter till hamnarna i Narvik och Luleå. Logistiken gjorde järnet lönsamt att bryta och tillgängligt för stålverkskunderna runt om i världen. Järnet har också gjort LKAB till en växande leverantör av industrimineraler och andra LKAB-utvecklade innovationer, produkter och tjänster. Den fantastiska magnetiten I förening med syre bildades för länge sedan mineralerna hematit och magnetit som bryts i de gruvor som försörjer världens stålverk med råvara. Hematiten är mer vanligt förekommande och är den typ av malm som bryts i dagbrott i de flesta större gruvorna runt om i världen. LKAB:s järnmalm består till största delen av magnetit i såväl underjords- som dagbrottsgruvor. Bara en tiondel av jordens kända järnmalmsresurser består av magnetit. Den malm som bryts i LKAB:s gruvor är av hög kvalitet med ett järninnehåll på 60 till 70 procent, och ju längre ner i malmkroppen vi kommer desto bättre blir kvaliteten. Geologi och nytänkande Sedan LKAB bildades 1890 har mer än en och en halv miljard ton järnmalm utvunnits ur Malmfältens gruvor. Bolaget har gått igenom både goda och dåliga tider. Det som burit LKAB genom olika svårigheter har varit två saker, dels geologin och dels förmågan till nytänkande. Utvecklingen från råvaruproducent till leverantör av förädlade järnmalmsprodukter har gått genom omfattande forskning och utveckling både för effektiva produktionsprocesser och produktutveckling. Drygt 80 procent av LKAB:s försäljning består idag av järnmalmspellets. Förädlingen till pellets ger magnetiten ett högre marknadsvärde. Förutom att det krävs mindre energi vid pelletisering av magnetit än av hematit, ger den även andra fördelar som mindre slaggprodukter och mindre slitage i ståltillverkningen. Genom att vara långsiktiga i allt vi gör och verka för hållbar utveckling, är det LKAB:s vision att vara den leverantör som levererar mest mervärde till kunderna. Sedan LKAB bildades 1890 har mer än en och en halv miljard ton järnmalm utvunnits ur Malmfältens gruvor. Ett av de första malmtågen från Malmberget till Luleå DÄR GRUVA MÖTER STAD 3

6 VARFÖR SAMHÄLLSOMVANDLING SAMHÄLLE OCH GRUVA Tillgången till mark är avgörande för all gruvverksamhet och LKAB:s och verksamhetsorternas framtid är beroende av att centrala delar av Kiruna och Malmberget successivt flyttas. Samhällsomvandlingarna är en konsekvens av gruvbrytningens utbredning och malmkropparnas läge. Det finns många exempel på samhällen som är beroende av en industri, men att den faktiskt påverkar stadsplanering, arkitektur och infrastruktur är inte lika vanligt. I Malmfälten är verkligheten sådan, och här går utvecklingen snabbt. Kirunas och Malmbergets historia är mer levande än i de flesta andra samhällen i Sverige. Vad händer i Malmfälten? Över tusen meter under marken växer gruvorna fram längs de rika malmådrorna som sträcker sig in under Kiruna och Malmberget. För att vi ska kunna fortsätta bryta järnmalmen, fram till 2035, måste allt ovanför gruvorna flyttas i säkerhet. Samhällsomvandlingarna är den flera år långa, komplexa flytten av två moderna samhällen. Om nätterna mullrar det i berget men med blotta ögat är det svårt att se sambandet mellan det arbetet som pågår oavbrutet under marken och det synbara lugnet ovan jord. Malmen transporteras dag efter dag från gruvan och i takt med att stenarna lastas ut sjunker marken undan. Varje dag rullar tåg iväg med flera ton järnmalm till hamnarna i Narvik och Luleå för att skeppas ut i världen. Det ger arbetstillfällen i flera led, inkomster åt staten och stål som bygger välfärd över hela världen. Omfattningen är unik Även om samhällsomvandlingen i Malmfälten är omfattande i flera avseenden är den inte ensam i sitt slag. Liknande projekt har förekommit, och förekommer, även på andra platser i världen. Det som däremot gör dagens samhällsomvandling på LKAB:s verksamhetsorter unik är omfattningen och tidsperspektivet. Totalt kommer cirka bostäder och kvadratmeter bostad- och lokalytor att ersättas. Det innebär att omkring människor, ungefär en fjärdedel av Malmfältens befolkning, kommer att behöva flytta. Samhällsomvandlingarna beräknas pågå minst till och med år 2035, då nuvarande huvudnivåer kommer att vara utbrutna. Utveckling går före avveckling En viktig utgångspunkt är att det ska finnas nya bostäder, service och infrastruktur färdigt och under uppbyggnad innan LKAB avvecklar tidigare bebyggelse. Vi vill bidra till att skapa attraktiva samhällen, med vackra miljöer, en god bostads- och arbetsmarknad och ett rikt utbud av nöjesliv, kultur, sport och friluftsliv. En trygg samhällsomvandling förutsätter att LKAB och kommunerna är överens om hur omvandlingarna ska genomföras och vem som ansvarar för vad under hela processen. Överenskommelserna regleras i samverkans-, samarbets- och genomförandeavtal. Att flytta två samhällen. Det är utmaningen som LKAB och Malmfälten står inför, för att LKAB ska kunna fortsätta bryta järnmalm och vara ett världsledande exportföretag. 4 DÄR GRUVA MÖTER STAD

7 VARFÖR SAMHÄLLSOMVANDLING TILLSAMMANS BYGGER VI FRAMTIDEN Den stora utmaningen är inte att flytta städer utan det är att med respekt möta varje enskild människas frågor och i vissa fall oro. Rationella argument möter känslor, vanor och traditioner ställs mot nytänkande och visioner. Det är en stor omställning i en människas liv att flytta, i synnerhet när det gamla huset eller kvarteret inte kommer att stå kvar. Samtidigt som det skapar nya möjligheter. LKAB:s ambition är att underlätta omställningen och kompensera för den direkta påverkan som samhällsomvandlingarna har på de människor som berörs. Engagemang för lokalsamhället, god kommunikation och nära samverkan är avgörande och LKAB håller kontinuerlig dialog med berörda. I samråd med kommunerna, invånarna, markägare, myndigheter och rennäringen med flera, verkar LKAB för att samhällsomvandlingarna sker med trygghet och framtidstro. Därför är det också viktigt att vi tillsammans tänker minst lika mycket på livet mellan byggnaderna som på byggnaderna själva. LKAB har en lång historia av ansvarstagande för den påverkan vår verksamhet har på samhällena omkring oss. Precis som det ska vara. Hållbarhet kallas det idag något vi ägnat oss åt i över 125 år människor berörs av samhälls omvandlingarna fram till år bostäder nya bostäder ska byggas upp och lika många avvecklas kvadratmeter bostads- och lokalytor påverkas 11 miljarder avsatt för samhällsomvandlingarna 6,8 miljarder utbetalt av LKAB för samhällsomvandlingarna DÄR GRUVA MÖTER STAD 5

8 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I KIRUNA För att vi ska kunna fortsätta bryta järnmalmen, fram till 2035, måste allt ovanför gruvorna flyttas i säkerhet. 6 DÄR GRUVA MÖTER STAD

9 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I KIRUNA ATT FLYTTA DELAR AV ETT SAMHÄLLE Samhällsomvandlingen i Kiruna väcker uppmärksamhet i hela världen. Aldrig tidigare har ett så utvecklat och modernt samhälle omvandlats på grund av att en industriverksamhet behövt marken. När järnmalmen bryts ur berget och när malmen lastas ut sjunker marken successivt ihop. Områden som avvecklas blir gruvstadsparker 2004 skickade Kiruna kommun ut ett pressmeddelande med rubriken Vi ska flytta en stad. Järnmalmsskivan i Kiruna lutar snett in under samhällsbebyggelsen och eftersom gruvindustrin är så pass viktig för Kiruna är kommunen beredd att flytta delar av samhällen och lämna över mark till förmån för LKAB:s gruvdrift. Större delen av centrum, Bolagsområdet, järnvägsområdet, samt delar av stadsdelarna Norrmalm och Östermalm kommer att påverkas. Det sker successivt och när områden avvecklas så anläggs parkområden, gruvstadsparker. På så sätt skapas mjuka övergångar mellan gruva och stad. LKAB:s ambition är att ingen ska Hjalmar Lundbohmsgården har noggrant dokumenterats för att säkerställa att den återställs på sin nya plats. behöva bo eller vistas bredvid ett industristängsel. Allt eftersom samhällsomvandlingen pågår kommer parkerna bli fler och fler till dess att det påverkade området är ett enda stort grönområde. En stor del av samhällsbebyggelsen som påverkas har kulturhistoriska värden, därför har LKAB och kommunen kommit överens om att bolaget ansvarar för att vissa byggnader bevaras. Bland annat har Hjalmar Lundbohmsgården flyttats, och i framtiden ska kyrkan flyttas. Avtal med Kiruna kommun De första byggnaderna som berörs av sam hällsomvandlingen ligger inom ett om råde som kallas Gruvstadspark 1. Nästa område som berörs kallas Gruvstadspark 2. För varje gruvstadspark upprättas ett avtal med Kiruna kommun som bland annat reglerar den ekonomiska ersättning som LKAB ger kommunen för kommunal infrastruktur samt mark och fastigheter. Ersättningen ska täcka kostnaderna för att bygga motsvarande funktion, kvalitet och storlek i nya delar av Kiruna. Därefter konkretiseras avtalen i genomförandeavtal, det vill säga vem som gör vad i den fysiska avvecklingen. Minnena bevaras LKAB finansierar och driver omfattande dokumentationsprojekt i samarbete med Kiruna kommun som ett led i kompensationen till samhället. Det bygger på Länsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets krav om att bevara byggnadsminnen och kulturmiljöer innan byggnader flyttas eller avvecklas. Hänsyn måste också tas till andra riksintressen. Bolagshotellet, kvarteret Ullspiran och stadshuset är exempel på byggnader och områden som skildrats i böcker, filmer och bilder för att bevara minnena för framtida generationer. Kiruna kyrka är stadens kanske mest karaktäristiska byggnad och stod färdig år 1912, en gåva från LKAB till församlingen. DÄR GRUVA MÖTER STAD 7

10 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I KIRUNA Kirunas nya centrumkärna tar form med nya stadshuset, Kristallen, i mitten. UTVECKLING GÅR FÖRE AVVECKLING Det är nu det händer. Bygg- och rivningsprocesserna får inte stanna halvvägs, det ska finnas mer tid att förbereda nya områden innan befintliga måste tömmas. Utveckling går före avveckling när nya stadsdelar ska utvecklas och andra ska avvecklas. Kiruna kommun har antagit en utvecklingsplan för den nya centrumkärnan som rymmer cirka bostäder, kommersiellt centrum, hotell och offentliga institutioner. I och med avtalet har LKAB betalat stora belopp till kommunen för att nybyggnationen ska ta fart, allt för att möjliggöra uppbyggnaden av det nya Kiruna. Samtidigt omvandlas nuvarande bebyggelse till industriområde. Kompensation till de som måste flytta I Kiruna berörs cirka människor som måste flytta till nya bostäder eller lokaler. Det handlar om individer med olika känslor och band, vissa starkare än andra, till just sitt hem, sin fastighet eller sitt område. Det personliga värdet och de känslor som finns till enskilda platser är svårt att mäta i pengar. För LKAB är det viktigt att göra rätt för sig och ersätta berörda personer med en ekonomisk ersättning, ett nytt boende eller en ny verksamhetslokal. LKAB bygger nytt i Kiruna Trots att LKAB i huvudsak är ansvariga för finansieringen, kompensationen och avvecklingen av befintlig bebyggelse drivs även nybyggnationsprojekt. LKAB har byggt Kirunas nya stadshus och ska bygga fem kvarter i Kirunas nya centrum. LKAB bygger även nya bostäder de kommande åren. Det är avgörande att fler aktörer vill bygga nytt i Malmfälten för att öka kostnadseffektivitet och minska risk för förseningar. LKAB flyttar även kulturbyggnader till nya områden för att bevara äldre bebyggelse och kunna erbjuda lägenheter i äldre bostadsbestånd. Hittills har LKAB flyttat sju byggnader i Kiruna, varav det tyngsta huset vägde 280 ton. 8 DÄR GRUVA MÖTER STAD

11 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I KIRUNA DIALOGEN MED DE SOM SKA FLYTTA PÅGÅR STÄNDIGT Vi vill bo centralt med närhet till naturen. DE VILL BYGGA SIN FRAMTID I KIRUNA Liselott Mukka Julén och Magnus Karlsson har flyttat till en större och mer centralt belägen lägenhet. Valet föll på en rymlig bostadsrätt på Konduktörsgatan i Kiruna. 200 lägenheter har nyproducerats av LKAB Fastigheter varav 62 på området Jägarskolan 3,74 miljarder har LKAB betalat till Kiruna kommun för offentliga byggnader i Gruvstadspark berörs Totalt berörs 250 organisationer, myndigheter och företag i Kiruna av flytten Här trivs vi jättebra! Närheten till centrum, jobbet och fritidsområdena är det absolut bästa med att bo här, säger Liselott och Magnus, som äger en bostadsrätt. Redan vid inflyttning, våren 2014, var Magnus och Liselott medvetna om att deras hem, i sinom tid, kommer att påverkas av gruvbrytningen ett faktum som de möter med blandade känslor. Vi ser det som att vi har den här tiden till låns och vi vet att vi kommer att behöva flytta. Det är så klart tråkigt, men samtidigt känner vi oss trygga med att LKAB tar sitt ansvar och att ersättningen kommer att räcka till ett likvärdigt boende, säger Liselott. Det är det centrala läget och närheten till fritidsområdena som de värdesätter allra mest. För Liselott och Magnus är närmiljön minst lika viktig som boendemiljön. Vi tycker om att vara ute i naturen och tränar mycket. Härifrån tar det bara några minuter att gå till Matojärvi idrottsplats. Så vill vi även ha det i framtiden, säger Magnus. Det är fortfarande en tid kvar till dess att LKAB behöver köpa deras bostad men redan nu har de börjat fundera över framtiden. Vi vill ha en dialog med LKAB så tidigt som möjligt eftersom det påverkar våra val och investeringar. Vi behöver tid till att fundera över vårt kommande boende. Det är ett stort beslut som kanske innebär att vi investerar i ett hus eller i en ny bostadsrätt, säger Magnus. För Liselott och Magnus har det aldrig varit tal om att flytta någon annanstans än till ett nytt boende i kommunen. De ser sin framtid i Malmfälten och för dem känns det självklart att stanna kvar på orten. Jag är född och uppvuxen i Kiruna och Magnus är inflyttad sedan flera år tillbaka. Vi trivs med omgivningarna, med arbetet och med närheten till familj och vänner. Här vill vi bygga vår gemensamma framtid, säger Liselott. DÄR GRUVA MÖTER STAD 9

12 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I KIRUNA I samband med avvecklingen av bostadsområdet Ullspiran pågick ett plankprojekt, ett initiativ från LKAB och Kiruna kommun där barn målade sin vision av framtidens Kiruna, en färgsprakande historia. LIVET MELLAN BYGGNADERNA LKAB och gruvorterna lever i symbios med varandra. Vi är beroende av samhällena för kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Samhällena gynnas av de arbetstillfällen och investeringar som skapas av gruvorna. Samhällsomvandlingen är ett livsvillkor med ömsesidiga beroenden som alla här är väl medvetna om. Även om det är ett accepterat faktum så är all förändring i praktiken påfrestande och det måste vi bemöta med respekt. Många gånger är det svårt att erbjuda ett rakt och enkelt svar till dem som påverkas på grund av processens komplexitet. Speciellt komplicerat blir det att tillhanda hålla fakta under pågående arbete där inte alla förutsättningar är klara. Öppenhet, tillgänglighet och en ständigt pågående dialog är därför helt avgörande för att alla ska ha möjlighet att mötas i samförstånd och med ett ömsesidigt förtroende. Trivsam livsmiljö för alla En viktig del av samhällsomvandlingen är att hela tiden fortsätta framåt. Våra samhällen ska vara goda livsmiljöer hela vägen, så långt det är möjligt. Därför fortsätter vi att underhålla byggnader och områden, plantera blommor, klippa gräsmattor och skapa positiva mötesplatser. Våra gruvstadsparker i Kiruna är ett exempel på detta förhållningssätt. I väntan på att gruvan ska ta över de områden som ligger närmast anläggs gröna gränsland mellan gruvan och bebyggelsen. Här finns gångstråk, lekparker och grillplaster som alla kan ta del av. Självklart ser vi till att det hela tiden är en säker plats att vara på människor behöver flytta från sina bostäder till följd av gruvbrytningen bostäder ligger inom de påverkade områdena i Kiruna kvadratmeter bostads- och lokalyta ska rivas eller flyttas och byggas upp på nytt 1/3 av Kirunas stadskärna omfattas av flytten. Kirunas centrum omlokaliseras tre kilometer öster om nuvarande stadskärna 10 DÄR GRUVA MÖTER STAD

13 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I KIRUNA OMVANDLINGEN HAR REDAN STARTAT Flera stora projekt är redan klara och nu tar samhälls omvandlingen fart på allvar. Samhällsomvandlingen i Kiruna är inget nytt. Kunskapen om malmkroppens utbredning har funnits under lång tid Startskottet LKAB meddelar officiellt Kiruna kommun att gruvbrytningen kommer påverka stadsbebyggelsen inom en överskådlig framtid. Gigantiskt elarbete Vattenfalls arbete med att dra om miltals med högspänningsledningar och bygga nya ställverk och transformatorer färdigställs. Infrastrukturen förbereds En ny huvudavloppsledning togs i drift. Den nya ledningen bekostades av LKAB och byggdes av kommunens bolag Tekniska verken i Kiruna Ny järnväg byggs Järnvägen läggs om och sträcker sig bakom gruvberget, Kiirunavaara. Lokalisering av nytt centrum Kommunfullmäktige fattar beslut om lokalisering av nytt centrum. Avtal skrivs för Gruvstadspark 1 Kiruna kommun och LKAB ingår avtal om första etappen i samhällsomvandlingen. LKAB betalar 85 miljoner kronor till kommunen samt åtar sig att finansiera och bygga ett nytt stadshus Avtal skrivs för Gruvstadspark 2 Kiruna kommun och LKAB ingår avtal där LKAB betalar 3,74 miljarder till kommunen för offentliga byggnader. Allt ersätts till en nivå som gör att kommunen kan bygga upp motsvarande funktion, kvalitét och volym i nya centrum. 78 lägenheter LKAB Fastigheter bygger 30 nya lägenheter på bostadsområdet Glaciären och 48 nya lägenheter på bostadsområdet Jägarskolan Kvarteret Ullspiran rivs 80 lägenheter rivs och fem garagelängor flyttas till ny adress. Tidplaner klara LKAB och kommunen konkretiserar tidplanerna och meddelar när LKAB vill köpa fastigheter. Stadshuset börjar byggas Peab börjar bygga Kirunas nya stadshus med LKAB som byggherre. Ersättningsmodeller klara LKAB presenterar riktlinjer för kompensation till fastighetsägare, verksamheter och hyresgäster. 16 nya lägenheter klara LKAB Fastigheter bygger 16 nya lägenheter på området Jägarskolan Kulturbyggnader flyttas Sju kulturbyggnader flyttas till nya adresser. Bland annat Hjalmar Lundbohmsgården och Länsmansbostaden. Byggnader rivs Avvecklingsarbete i större omfattning inleds. Flera byggnader rivs. Bland annat radhusen på Lingonstigen och gamla Konsum. Stadshuset lämnas över LKAB meddelar att bygga nya bostäder de närmaste åren samt lämnar över det nya stadshuset till Kiruna kommun. Kirunagruvans huvudnivå utbruten Samhällsomvandlingen beräknas pågå till och med år 2035 då nuvarande huvudnivå på meters djup är utbruten. Om beslut tas om en ny huvudnivå kommer processen att pågå under många år till. DÄR GRUVA MÖTER STAD 11

14 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I MALMBERGET När största delen av Malmberget försvinner och avvecklas, utvecklas istället Gällivare. 12 DÄR GRUVA MÖTER STAD

15 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I MALMBERGET TVÅ SAMHÄLLEN BLIR ETT Till skillnad från Kirunas enda järnmalmsskiva breder flera malmkroppar ut sig under bebyggelsen i Malmberget. Det innebär att omflyttningen och avvecklingen påverkas i olika takt och i olika delar. I Malmberget finns ett tjugotal malmkroppar som lutar i sydvästlig riktning in under samhället. Brytningen sker i ett drygt tiotal av dessa. Gällivare förtätas Malmberget har under de senaste 50 åren påverkats och förändrats som en konsekvens av gruvans utbredning. LKAB:s industriområde har stegvis utökats och bebyggda områden har avvecklats. Gällivare kommun har beslutat att Gällivare ska förtätas och byggas ut med allmänna anläggningar när större delen av Malmberget ska avvecklas. Under de kommande femton åren kommer en stor del av Malmbergets tätort rivas och funktioner flyttas. I takt med omvandlingen ska marken steg för steg förvandlas till parkområden. I Malmberget kallas dessa parkområden för miljözoner. En del av bebyggelsen som påverkas är kulturmiljöer som kommunen har värnat om under lång tid. Bland annat påverkas Bolagsområdet, som finns med i Gällivare kommuns bevarandeplan. Omkring ett trettio tal av dessa äldre byggnader ska flyttas, eller har flyttats, till det tredje närbelägna, något mindre, samhället Koskullskulle. Avtal med Gällivare kommun I Malmberget sker avvecklingen i etapper som fastslagits i ett samarbetsavtal mellan LKAB och Gällivare kommun. Samtliga etapper inkluderas i avtalet som sedan detaljeras i genomförandeavtal för varje etapp i omvandlingen. Samarbetsavtalet omfattar den ekonomiska ersättning för kommunal infrastruktur och mark, som LKAB ska kompensera. Precis som i Kiruna ska ersättningen täcka kostnaderna för att bygga upp motsvarande funktion, kvalitet och storlek när Gällivare förtätas. Minnenas modell av Malmberget Från öst till väst. Från syd till nord. Malmberg ets historia i alla väderstreck ska bevaras. En gigantisk modell har skapats av Malmberget, där både dåtid och nutid ge staltas för dem som vill minnas. Modellen av Malmberget förr och nu, ingår i Gälli vare kommuns projekt, Dokumentera Malmberget som LKAB delvis finansierar. Modellen, på cirka 170 kvadratmeter byggd i skala 1:200, rymmer historia ända från 1950-talet. Dokumentationen i projektet innehåller dessutom fotografier, intervjuer och dokumentation från föreningar och företag. Under 2016 slöt LKAB och Gällivare kommun ett samarbets avtal om ekonomisk ersättning till kommunen för ersättning av offentliga byggnader i Malmberget. DÄR GRUVA MÖTER STAD 13

16 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I MALMBERGET LKAB bygger en helt ny stadsdel i Gällivare med över tusen nya bostäder åt de som måste flytta. ETT SAMHÄLLE I FÖRÄNDRING År 2032 kommer största delen av samhället i Malmberget att vara borta. Avtalet med Gällivare kommun har vunnit laga kraft och arbetet har börjat. Men samhällsomvandlingen i Malmberget har pågått under en lång tid. På 1970-talet försvann stora delar av centrum i samhället. Kyrkan, skolor, biograf, Folkets hus, butiker och bostäder har redan flyttats i olika omgångar. Därmed har stora förändringar redan skett. Den fortsatta gruvbrytning i Malmberget och därmed omvandlingen påverkar gymnasieskola, äldreboende, ishall, sporthall, badhus och bostäder samt kommersiella fastigheter. Tidsperioden, nästan femton år, kan tyckas lång men behövs för att hinna med arbetet med de stora för ändringarna och uppbyggnaden av nya funktioner på ny plats. I rätt tid, till rätt kostnad I Malmberget berörs cirka personer som måste flytta. Kompensationen till berörda sker på samma sätt på båda verksamhetsorterna. LKAB kompenserar med en ekonomisk ersättning, ett nytt boende eller med en ny lokal. Målet är att samhällsomvandlingen ska vara långsiktigt hållbar och acceptabel för alla som påverkas under tiden som LKAB idag kan förutse att förändringarna kommer att pågå. Nya bostäder skapar positiva flyttkedjor Ett ökat bostadsbyggande innebär ett bredare utbud av bostäder i varierande standard och kostnadsnivåer. Det skapar i sin tur större valfrihet och en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. En nyckelfråga har under många år varit att få igång bostadsbyggandet så att utbud och valmöjligheter ökar. I takt med att avtal tecknas med kommunerna börjar också bygginvesteringarna på verksamhetsorterna ta fart. Sammantaget börjar bostadssituationen ljusna även om behovet av nyproduktion fortfarande är stort. Fler bostäder innebär att de som bor i Malmfälten får större valmöjligheter när såväl nya som äldre villor och lägenheter blir tillgängliga. 14 DÄR GRUVA MÖTER STAD

17 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I MALMBERGET FLYTTEN TILL NYA OMRÅDEN HAR STARTAT Vi bestämde oss i stort sett på stående fot. PARET MOLANDER TRIVS Henrik och Anne Molander var tvungna att lämna sin älskade lägenhet på Bolagsområdet i Malmberget till följd av gruvbrytningen. De fann vad de sökte i en modern etagelägenhet på Myråsen i Gällivare. 25 kulturbyggnader har flyttats de senaste två åren och fem återstår att flytta. Totalt flyttas 86 lägenheter som renoveras på sin nya plats 2,11 miljarder Avvecklingsavtal mellan LKAB och Gällivare kommun ger kommunen 2,11 miljarder för de offentliga byggnaderna i Malmberget nya bostäder LKAB bygger över nya bostäder i Gällivare kommun de kommande åren Paret visste att området de bodde i skulle påverkas av gruvbrytningen. De fick fortlöpande information från LKAB. Men så hände något. Planerna reviderades och familjen fick besked om att flytta två år tidigare än planerat. Familjen Molander bodde på övervåningen i ett fint gammalt hus på Bolagsområdet. De gillade utsikten över Malmberget och att det var stort nog åt hela familjen. Det var en riktigt mysig lägenhet, säger Henrik Molander. Det nya beskedet kom plötsligt men familjen tog det med ro. Det kändes okej eftersom det inte var jättepanik och vi kunde ta tid på oss att välja bland de olika alternativen som vi fick från LKAB Fastigheter, säger Henrik Molander. Familjen kikade på några lägenheter men ingen kändes rätt förrän de satte fötterna på tröskeln till etagelägenheten som de nu bor i. Vi bestämde oss i stort sett på stående fot. Det kändes så bra, nästan som att ha eget, känslan var inte helt olik den gamla lägenheten, säger Anne Molander. Familjen flyttade in några månader efter beslutet. Eller rättare sagt delar av den. Vi fick ett visst manfall precis runt flytten. Barnen fick egna lägenheter och studier på annan ort som gjorde att det mer eller mindre bara blev jag och Anne som flyttade in, säger Henrik Molander och skrattar åt minnet. Lägenheten är bara tio kvadratmeter mindre än den förra, men planlösningen är helt annorlunda. Den har två våningar med hall, kök, badrum, vardagsrum och ett sovrum på övervåningen. Två sovrum och förvaringsutrymmen finns på bottenplan. Balkong och en uteplats i söderläge är pricken över i:et. Det är stort på bara två, men läget och att vi har egen uteplats gör att det känns som ett radhus. Vi har bott här i fyra år nu och trivs så bra, säger Anne Molander. DÄR GRUVA MÖTER STAD 15

18 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I MALMBERGET Nya områden växer upp i Gällivare kommun. På Repisvaara bygger LKAB bostäder i flera etapper. Här byggs 88 hyresrätter åt LKAB:s eget fastighetsbolag. MÖJLIGHETER FÖR MÅNGA Norrbotten har haft en stark ekonomisk utveckling de senaste tio åren. Motorn i den utvecklingen är LKAB. Bolaget har gjort stora investeringar i anläggningar, infrastruktur och nya gruvor det senaste decenniet. Därutöver är den viktigaste investeringen samhällsomvandlingarna. Genom investeringarna är LKAB en stark drivkraft för näringslivet, inte enbart på verksamhetsorterna utan i hela nordligaste delen av Sverige. När de nya samhällena ska byggas upp innebär det stora möjligheter för många. Trots att fokus är satt på det nya, får inte det som finns kvar glömmas bort. Ett levande Malmberget under omvandlingen är viktigt, som en del i ett hållbart förändringsarbete arbetar LKAB med att skapa en trivsam miljö för boende och besökare under den pågående förändringsprocessen. En framgångsfaktor är att vårda och utveckla livet mellan byggnaderna för ett trivsamt Malmberget för alla människor behöver flytta från sina bostäder till följd av gruvbrytningen bostäder ligger inom de påverkade områdena i Malmberget kvadratmeter bostads- och lokalyta ska rivas eller flyttas och byggas upp på nytt 50 berörs Totalt 50 företag, organisationer och myndigheter har flyttat eller ska flytta 16 DÄR GRUVA MÖTER STAD

19 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I MALMBERGET OMVANDLINGEN HAR REDAN STARTAT Samhällsomvandlingen i Malmberget är inget nytt fenomen. Ett stort antal bostäder och serviceinrättningar har avvecklats de senaste 50 åren till förmån för gruvbrytningen Första byggnaden flyttas Den första byggnaden som påverkades av gruvbrytningen i Malmberget flyttades. Det var en liten stuga som stod ovanpå Koskullskullemalmen i Koskullskulle. Nytt Folkets Hus Nya Folket Hus invigs som ersättning för det gamla Folkets Hus. Kyrkan flyttas Allhelgonakyrkan, som skänktes av LKAB till Malmbergets församling 1944, flyttas Åtta hus till Bäckåsen Åtta hus flyttas från Norrbottensvägen på Bolagsområdet i Malmberget till Bäckåsen i Gällivare. Villor byggs 55 villor byggs på Tallbacka och Myråsen mellan Gällivare och Malmberget för familjer som flyttat från avvecklade områden. På tiden med nya lägenheter LKAB bygger, för första gången på 50 år, 28 nya lägenheter fördelat på sju hus på Bäckåsen i Gällivare LKAB ökar sitt fastighetsbestånd LKAB köper elva hyreshus av det kommunala bostadsbolaget TOP bostäder AB i Gällivare. Köpet omfattar 93 lägenheter och fem byggrätter. Elevhemsområdet töms Avvecklingen av 155 villor på Elevhemsområdet i Malmberget påbörjas. Avtal klart Samarbetsavtalet mellan LKAB och Gällivare kommun vinner laga kraft. Därmed tecknar LKAB avtal med kommunen avseende samhällsomvandlingen. Ny deformationsprognos Markens rörelser visar att delar av östra Malmberget kommer att beröras Kulturbyggnader flyttas till Koskullskulle 14 kulturbyggnader flyttas i sin helhet på trailer från bolagsområdet i Malmberget till Koskullskulle. Nytt villaområde Familjer flyttar från Malmberget till nybyggda villaområdet på Repisvaara. Flytt av fler kulturbyggnader Elva kulturbyggnader plus sex uthus flyttas från Malmberget till Koskullskulle Bostadsbyggandet tar fart Bostadsbyggandet tar fart i nya områden i Gällivare. I blickfånget är Repisvaara, Forsbacken och Koskullskulle där det sammanlagt byggs över nya bostäder. Förändring fram till 2032 Enligt samarbetsavtalet avvecklas Malmberget i flera etapper fram till Processen kan fortsätta om beslut tas om ny huvudnivå. DÄR GRUVA MÖTER STAD 17

20 PERSPEKTIV PÅ SAMHÄLLSOMVANDLINGEN Arkitekter, projektledare, kommunikatörer och ekonomer är bara några av de kompetenser som behövs i så stora projekt som samhällsomvandlingarna. EN OMFATTANDE PLANERING Samhällsomvandlingarna är komplexa. Kommunerna och LKAB måste, med brett stöd från befolkningen, lyckas förena en framtidsinriktad samhällsomvandling med ansvar för LKAB:s och verksamhetsorternas ekonomiska framtid. Kommunerna ansvarar för stadsplaneringen, och att lagstiftning som plan- och bygglagen och miljöbalken följs. De har planmonopol för att planera nya stadsdelar. Innan fysiska förändringar av samhällena kan ske såsom rivning eller flytt av byggnader, nybyggnation eller dragning av nya vägar måste både översiktlig och mer detaljerad planering göras. Kommunerna har också ett ansvar för att bygga infrastruktur som el, vatten och avlopp och att driva planarbetet så att byggklar mark finns när den behövs. Statliga myndigheter är involverade, till exempel Länsstyrelsen, Trafikverket, Bergsstaten och Statens fastighetsverk. I samhällena berörs bland annat fastighets ägare och deras hyresgäster, näringsliv och föreningar av förändringarna och det pågår viktiga samråd med samebyarna. De som berörs har ett ansvar att delta i de dialoger och processer som måste till innan beslut fattas. Många intressen vägs ständigt samman. LKAB har en central roll och är tillsammans med kommunerna en viktig part i samhällsomvandlingarna, och har flera roller i förändringsprocesserna. Vi mäter kontinuerligt den påverkan som gruvbrytningen orsakar på marken och har ett ansvar att på ett tryggt sätt hitta goda lösningar för alla som berörs. LKAB finansierar hela omvandlingen på båda orterna. LKAB äger en del bostadsfastigheter på verksamhetsorterna, och som fastighetsägare förvaltar LKAB bostadsområdena fram till avveckling. SAMHÄLLSOMVANDLINGEN FRÅN BRYTNING TILL FLYTT LKAB:s underjordsbrytning Gruvbrytningen orsakar markdeforma- det vill säga markrörelser. När 1tioner, järnmalmen bryts sjunker marken ihop allt eftersom malmen lastas ut ur gruvan. Markdeformationer Samhällsomvandlingen styrs av 2markdeformationerna. LKAB mäter markens rörelse med GPS-teknik. Mätningarna ger underlag till LKAB:s bergmekaniker så att de kan uppskatta i vilken takt marken rör sig, markdeformationsprognoser. Överenskommelse mellan LKAB och kommunerna 3 En trygg samhällsomvandling för - utsätter att LKAB och kommunerna är överens om hur omvandlingarna ska genomföras och vem som ansvarar för vad. Överenskommelserna regleras i samverkans-, samarbets- och genomförandeavtal. LKAB köper husen I god tid innan markdeformationer 4 uppstår ersätter LKAB dem som påverkas av gruvbrytningen med en ekonomisk ersättning, ett nytt boende eller en ny verksamhetslokal. 5 Kommunerna ändrar detaljplanerna till industriområde Innan LKAB får tillstånd att bryta malm inom ett större område måste kommunerna ändra detaljplanerna från bostäder och handel till industriområde. Nybyggnation Byggnader och infrastruktur som 6vatten, avlopp, el och vägar som avvecklas måste ersättas. I takt med att avtal tecknas med kommunerna börjar också bygginvesteringarna på verksamhetsorterna ta fart. LKAB Fastigheter bygger en del själv, men det är avgörande att fler aktörer vill bygga nytt i Malmfälten. LKAB avvecklar bebyggelsen och anlägger parkområden 7 När områden avvecklas övergår de till parkområden, så kallade gruvstadsparker och miljözoner. 8 Flytt till nya områden I kommunerna byggs nya bostäder, butikslokaler, kommersiella fastigheter med mera. Fler bostäder innebär att de som bor i Malmfälten får större valmöjligheter när såväl nya som äldre villor och lägenheter blir tillgängliga. Möjligheten att byta till ett nybyggt boende lockar många. 18 DÄR GRUVA MÖTER STAD

21 PERSPEKTIV PÅ SAMHÄLLSOMVANDLINGEN Vi utför kontinuerliga mätningar. GRÄNSER OCH LINJER SOM STYR PLANERINGEN Miljövillkor för markdeformationer Miljödomstolen bestämmer miljövillkor för hur mycket marken får röra sig. När villkoren överskrids, det vill säga när marken rör sig mer än tillåtet, måste detaljplanerna för om rådet ändras. Det är riskfritt att vistas i områden där markrörelse finns. Deformationsprognos En deformationsprognos visar när miljövillkoret för rörelse i marken beräknas nå ett visst område. Prognosen uppskattas av LKAB:s bergmekaniker utifrån brytningstakt, berggrund, malmkroppens form och hur den naturliga rörelsen i marken breder ut sig. Parkområde I takt med att hus rivs anläggs parker som är tillgängliga för allmänheten att vistas i. Parkerna skapas i områden inom och i närheten av miljövillkorslinjen, där marken är detaljplanelagd som industriområde. Industristängsel Industristängslet skiljer parkom rådena från LKAB:s industriområde. Ingen får vistas innanför stängslet utan tillstånd. LKAB har hundratals mätplintar runt om i samhällena. Med hjälp av mätresultatet räknar bergmekanikerna ut i vilken takt marken rör sig. MARKENS RÖRELSE STYR TAKTEN Det är formen och läget på malmkropparna som avgör var rörelsen i marken kommer att ske och hur samhällena kommer att påverkas. Malmens storlek och kvalitet avgör om den över huvud taget är brytvärd, det vill säga om det lönar sig att bygga tunnlar och schakt och flytta ner maskiner och utrustning allt djupare i berget. LKAB gör kontinuerliga mätningar för att i god tid innan markens rörelse syns kompensera fastighetsägare, riva hus och anlägga parkområden mellan gruvorna och samhället. Miljödomstolen bestämmer hur mycket marken får röra sig. För Kirunas del måste områden där marken rör sig mer än tillåtet ändras till industriområde. Ändringarna görs i kommunens detaljplaner som anger hur ett begränsat område i en kommun ska bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. För Malmbergets del har miljödomstolen bestämt att där marken rör sig mer än tillåtet måste alla bostäder rivas. LKAB:s bergmekaniker mäter rörelserna och lämnar markdeformationsprognoser. Prognoserna visar vilket år LKAB bedömer att rörelsen i marken har nått ett område. För att avgöra i vilken utsträckning prognosen överensstämmer med verkligheten görs kontinuerliga mätningar så att det går att planera när fastigheter i ett område måste avvecklas. DÄR GRUVA MÖTER STAD 19

22 ORDLISTA Bergmekaniker: En bergmekaniker arbetar med bergets mekaniska egenskaper, deformation, hållfasthet och stabilitet. Deformationsprognos: En deformationsprognos visar när miljövillkoret för rörelse i marken beräknas nå ett visst område. Prognosen baseras på brytningstakt, berggrund, malmkroppens form och hur den faktiska rörelsen på marken breder ut sig. Detaljplan: En detaljplan anger hur ett begränsat område i en kommun ska bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. Ersättningsregler: Reglerar hur berörda fastighetsägare, boende och näringsidkare ska kompenseras. Gruvstadspark: Områden som avvecklas till förmån för gruvbrytningen och övergår till parkområden i Kiruna. I takt med att samhällsomvandlingen fortsätter tillkommer fler parker. Hematit: Omagnetisk järnoxid. Den är svårare att separera från det omgivande gråberget än magnetit eftersom den inte är magnetisk. Hjalmar Lundbohm: LKAB:s förste disponent. Huvudnivå: På huvudnivån, som ligger i gruvan, transporteras den brutna malmen. När all malm ovanför huvudnivån är utbruten så måste en ny huvudnivå byggas för att kunna fortsätta malmbrytningen. Industristängsel: När ett område är detaljplaneändrat till ett industriområde och när det inte längre är säkert att vistas där stängslas området in. Järnmalm: Malm som innehåller metallen järn. En järnmalmsmineralisering betecknas som malm om det är lönsamt att bryta den. Mineralerna magnetit och hematit är exempel på järnmalm, som används för utvinning av järn. Kulturbyggnader: Kulturmärkning eller K-märkning är en beteckning för kulturskydd av ett markområde eller byggnadsverk. LKAB: Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, ägd av svenska staten, grundad 1890 med järnmalmsbrytning i Kiruna, Malmberget och Svappavaara som huvudsaklig verksamhet. Huvudkontoret ligger i Luleå, Norrbotten. LKAB Fastigheter: LKAB:s egna fastighetsbolag som äger och förvaltar fastigheter i Kiruna och Gällivare. Magnetit: Magnetisk järnoxid. Magnetit är naturligt magnetiskt, vilket gör den lätt att separera från det omgivande gråberget. Malmfälten: Benämning på geografiskt område i Norrbotten som bland annat inkluderar Kiruna, Gällivare och Svappavaara. Malmkropp: Underjordsbrytning av malm handlar i stor utsträckning om att hitta malmkroppar och bygga orter för att kunna genomföra brytning av malmen utmed dessa malmkroppar. Markdeformation: Gruvbrytningen ger upphov till markdeformationer, det vill säga markrörelser. Miljövillkor för rörelse i marken: Miljövillkoret för rörelse i marken är fastslaget av miljödomstolen. När villkoren för hur mycket marken får röra sig överskrids måste området vara detaljplanelagt som industriområde. Miljözon: Områden som avvecklas till förmån för gruvbrytningen och övergår till parkområden i Malmberget. I takt med att samhällsomvandlingen fortsätter tillkommer fler parker. Skivrasbrytning: Den tillämpade brytningsmetoden i LKAB:s underjordsgruvor. 20 DÄR GRUVA MÖTER STAD

23 MER INFORMATION BESÖK LKAB.COM På vår hemsida hittar du ytterligare information om LKAB-koncernen, våra verksamheter och samhällsomvandlingarna. Här kan du också läsa om karriärmöjlig heter och hitta kontakt information. BESÖK SAMHALLSOMVANDLING.LKAB.COM På vår hemsida för samhällsomvandlingarna hittar du mer information om förändringen av Malmberget och Kiruna. Där kan du läsa mer om pågående projekt, finansiering och vilka områden som berörs. Här kommer du även åt Mina sidor om du berörs av flytten samt hittar kontaktinformation. KIRUNAGRUVANS VISITOR CENTRE Ett besök i vårt Visitor Centre på nivå 540 i Kirunagruvan bokas via Kiruna Lappland turistbyrå. Tel: GRUVTUR I MALMBERGET Kontakta Gällivare turistbyrå för information och bokning. Tel: Producerad av LKAB i samarbete med Rippler Communications. Foto: Fredric Alm, Rúnar Guðmundsson, Alm & ME, Daniel Olausson och LKAB. Tryck: Lule Grafiska.

24 LKAB, BOX 952, SE LULEÅ TEL DÄR GRUVA MÖTER STAD