Suicidal(kommunika-on(.( hur(kan(vi(förebygga(självmord?(

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Suicidal(kommunika-on(.( hur(kan(vi(förebygga(självmord?("

Transkript

1 Suicidal(kommunika-on(.( hur(kan(vi(förebygga(självmord?( Daniel(Frydman( ( Psykiater( Leg(psykoterapeut( Psykoanaly-ker( ( ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 1( Kommer det någon fjärranfrån med ett tungomål som kanhända riglar Ljuden med stoets gnäggande eller med koltrastungens pipande eller också som en gnisslande såg skärande sönder allt som är nära Kommer det någon fjärranfrån med hundens rörelseart eller kanske råttans och det är vinter så kläd honom varmt - kan väl också hända han har eld under sulan (kanske han red en meteor) så förebrå honom inte om din mattas brännhål skriar En främling bär alltid sitt hemland på armen likt ett föräldralöst barn åt vilket han kanske blott söker en grav. Nelly Sachs!!ur(Flykt!och!förvandling,!!!!!!!!1959( ! suicidpreven;on!!ps<frydman@comhem.se! 2! 1

2 Självmordskunskap Fakta och exempelfall Gemensam diskussion Era frågor viktigast Dagens upplägg suicidprevention ( 4( 2

3 ( 5( ( 6( 3

4 ( De(flesta(människor(lider(av(mer(än(en(sak(på( samma(gång( Missbruk()llsammans(med(psykisk(ohälsa(är(en( livsfarlig(kombina)on(( Fler(män(än(kvinnor(dör(av(självmord( Det(är(fler(kvinnor(än(män(som(gör( självmordsförsök( Självmord(är(olyckor(på(livets(väg(som(liksom(allt( har(orsaker(varav(personens(tankar(är(avgörande( AB!tala!om!självmord!är!eB!skydd!för!livet! Alla(är(olika( (Det(som(hjälper(en(hjälper(inte(alla( ( 7( Vad(är(eO(självmordsförsök?( ( 8( 4

5 Om du misstänker självmordsrisk: Fyra grundregler fråga! OM TANKARNA FINNS PÅ VILKET SÄTT DET SKULLE SKE NÄR DET är tänkt SKE OM DET ÄR PRAKTISKT GENOMFÖRBART Om personen säger ja, lämna inte honom eller henne ensam Se till att personen får professionell hjälp Om det är en ungdom: Se till att den unges förälder/vårdnadshavare eller ställföreträdare får information om situationen ( 9( Socialstyrelsen(finner(i(sammanställning(2010( ao(endast(2%(av(de(personer(som(tagit(sina(liv( hade(bedömts(ha(en(hög(suicidrisk( Hur(ska(man(förstå(det?( ( AO(göra(en(strukturerad(bedömning,(är(det( skyddande(i!sig?(( Vik-gt(aO(ha(en(välfungerande(struktur(för( dokumenta-on( ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 10( 5

6 Mia(Karlsson,(född(.89( Bor(på(behandlingshemmet(Strulis!sedan( december(2013(på(södermalms( stadsdelsförvaltnings(uppdrag.(skälet(-ll( behandlingshemsvård(är(ao(mia(har(eo( självdestruk-vt(beteende(med(alkohol,( droger(och(sexuella(rela-oner.(eo(flertal( självmordsförsök(har(gjorts(de(senaste(två( åren,(vissa(av(dem(allvarliga.(personalen( på(behandlingshemmet(är(orolig(för( hennes(liv.( ( 11( Vilket!av!Mias!beteenden!är!största! riskfaktorn!för!eb!fullbordat! självmord?! Sexuellt(utagerande( Alkoholmissbruk( Tidigare(självmordsförsök( Drogmissbruk( Dålig(kontakt(med(familjen( ( 12( 6

7 Om!en!person!allvarligt!överväger!aB! ta!sib!liv!finns!det!inget!ab!göra.!! Sant eller falskt? ( 13( Det(vanligaste(är(vanligast( ( 14( 7

8 Varifrån(i(världen(man(kommer(påverkar( risken( Klass(och(ekonomi(påverkar(risken( Om(man(gjort(självmordsförsök(-digare( påverkar(risken( Sjukdom(påverkar(risken( ( 15( Bild(av(självmordssta-s-k(i(världen( osäkerheten(varierar( ( 16( 8

9 STATISTIK I SVERIGE( 2 x Estonia : ca 1600/år 1980 dubbelt så många En person var sjätte timme 1:10:100: : : : ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 17( år år år 65+ år 50 Antal fall per invånare Självmord (säkra och osäkra) per män för olika åldersgrupper i Sverige, ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 18( 9

10 år år år 65+ år 25 Antal fall per invånare Självmord (säkra och osäkra) per kvinnor för olika åldersgrupper i Sverige, ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 19( år år år 65+ år 300 Antal fall per invånare Utveckling av självmordsförsök hos kvinnor ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 20( 10

11 annan metod föremål i rörelse hopp från hög höjd skärande Könsskillnader självmordsmetoder 2010 skjutning dränkning kvinnor män hängning förgiftning 0( 5( 10( 15( 20( 25( 30( 35( 40( 45( 50( ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 21( Självmord per personer i åldersklassen år ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 22( 11

12 Självmordstalen har slutat minska, sedan två år börjat öka igen för första gången sedan 1980 I gruppen unga/unga vuxna (15-24 år) finns ingen minskning alls sen 1980 Självmord är vanligaste dödsorsaken hos pojkar och unga män (15-24 år) 10 gånger fler självmordsförsök hos kvinnor 3-4 gånger fler självmord hos män Män(över(65(år(står(för(25%(av(alla( självmord(i(sverige.( ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 23( faktorer( Ekonomin( Civilstånd( Arbetsförhållanden( Socialt(nätverk( Beroendeproblem( Psykisk(sjukdom( vårderfarenheter( Fysisk(sjukdom( vårderfarenheter( Förmåga(-ll(rela-oner( Religiös(eller(poli-sk(-llhörighet( HBT.personer( Starkt(KASAM( ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 24( 12

13 Tala(om(det!( Tala(om(det!( Tala(om(det!( Tala(om(det!( ( Tala(om(det!( Tala(om(det!( ( ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 25( De(psykiatriska( diagnoserna( Depression(( 5%(punktprevalens( 15.25%(livs-dsprevalens( Riskökning(10.20( ( ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 26( 13

14 Depression(är(vanligt,(ca(5%(av(befolkningen,( tonåringar(något(mer( Ångest(ca(15(%(av(befolkningen,(debut(oca(som(ung( Hos(äldre(är(såväl(depression(som(ångest(vanligare:( Ca(15%(av(personer(över(65(år(deprimerade( Ca(20%(av(personer(över(65(år(har(ångesellstånd( 15%(av(befolkningen(över(65(års(ålder.(50%(av(pa)enter( med(demens(har(också(depressioner.( Depression(är(en(vanlig(bidragande(faktor(-ll( självmord.(10.20(gånger(större(risk(för(självmord(än( hos(icke(deprimerade.( ( 27( De(psykiatriska( diagnoserna( Depression(( 5%(punktprevalens( 15.25%(livs-dsprevalens( Riskökning(10.20( Bipolär(sjukdom(( Riskökning((25( Ångest(( Riskökning(5.10( Ätstörning( Riskökning!10<15( ( 28( 14

15 De(psykiatriska( diagnoserna( Personlighetsstörningar(( (riskökning(10( Psykos(schiz(( riskökning(10( Neuropsykiatriska(-llstånd( I(sig( Som(komplicerande(-llstånd( Missbruk( Oca(oiden-fierat(» 20%(av(pa-enter(i(sjukvården(» Brukare(inom(socialförvaltningen,(ca(40%( Riskökning(vid(samsjuklighet( ( 29( Om missbruk Alkohol förstärker risken vid andra tillstånd med ökad självmordsrisk Hos äldre tycks risken med drickande vara ännu mer markant Unga kvinnors suicidalitet tycks mer kopplad till andra droger än alkohol Fler droger på samma gång ger ännu större risk ( 30( 15

16 Sant eller falskt? Om!du!frågar!om!en!persons! självmordstankar!kan!du!uppmuntra! ;ll!självmord.!!! ( 31( Sucidala(stegen( Minns(aO(alla(olika( steg (kan(finnas( sam-digt( Mer(som( spår ( Parallella(eller(växlande( Planer( Önskningar( Försök( Tankar( ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 32( 16

17 Hur( låter (tankarna?( Hurdana(är(planerna?( Vilken(är(längtan?( (förändring?( (avslut?( Finns(förberedelser?( ( Fråga(om(allt( ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 33( Lexikon!över! vårdiska < pa;en;ska! Missbruk( skam ( Depression( smärta ( Ångest( självmedicinering ( Faegdom( meningslöshet ( Man( utanför ( ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 34( 17

18 Sant eller falskt? Självmordsnära!människor!söker! sällan!medicinsk!hjälp.!! ( 35( Människor(söker(hjälp(på!olika!säB!när(de( behöver(något( Man(vänder(sig(-ll(personer(som(man(litar(på( Man(ber(inte(all-d(!uBryckligen!om(det(man( behöver.( Skam( Ångest( Rädsla( ( 36( 18

19 Människor!som!talar!om!självmord,! gör!det!inte.!! Sant eller falskt? ( 37( Åtta av tio av dem som tar sina liv har på olika sätt signalerat sina självmordstankar. De som försöker ta sina liv eller hotar att ta sina liv måste tas på allvar ( 38( 19

20 En!person!som!försökt!ta!siB!liv!har!för! i!fram;den!en!större!risk!ab!ta!sib!liv.!! Sant eller falskt? Varje självmordsförsök ökar den framtida risken för död i självmord ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 39( Traumaerfarenhet( Våld(mot(person( ViOnet( Offret(( Förövaren( Förlust(av(närstående( ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 40( 20

21 behandlingar( Träffas(kon-nuerligt(och(planerat( Nykterhet!!!!!( Upprepade(kontakellfällen(med(kort(-d(emellan( vid(akuta(lägen( Läkemedelsbehandling(riktad(mot(grund-llstånd( ( 41( Vad(hjälper( vad(skyddar( Personlig(kontakt( (inte(enheten( AO(våga(lyssna(på(tvivel( AO(våga(följa(upp( AI(vara(eI(vikarierande(hopp( ( ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 42( 21

22 ( 43( Sociala(rela-oner( Specifikt(skyddande( Intellektuell(s-mulans( God(kroppslig(hälsa( (lyckad(behandling( ( minskad(smärta( ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 44( 22

23 Frågar(vi(kvinnor(annorlunda(än(vi( frågar(män?( Vilken(aetyd(har(du(-ll(kön(och(självkontroll?( Vilken(aetyd(har(vi(-ll(kön(och(självkontroll?( Vilken(aetyd(har( dom (-ll(kön(och( självkontroll?( ( 45( Tack(för(visat(intresse!( ( Minns!(Det(är(i(det(lilla( som(det(stora(ligger( ( suicidpreven-on((ps.frydman@comhem.se( 46( 23

24 ( 47( 24

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000 Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? Daniel Frydman Psykiater Leg psykoterapeut Projektledare Noll självmord i Stockholms län 1:10:100:1000 När =inns

Läs mer

1:10:100:1000 #talaomdet vi kan förebygga självmord

1:10:100:1000 #talaomdet vi kan förebygga självmord 1:10:100:1000 #talaomdet vi kan förebygga självmord Daniel Frydman Psykiater, leg psykoterapeut, psykoanalytiker Daniel Frydman NASP Plattform Sthlm AB tel 2018-05-28 1 Kommer någon från fjärran med ett

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län NASP Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa Statistik över självmord 1980-2004 och självmordsförsök 1987-2004 i Sverige och Stockholms län

Läs mer

Självmord i Stockholms län och Sverige

Självmord i Stockholms län och Sverige Självmord i Stockholms län och Sverige 1980-2007 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:22 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1

Läs mer

SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:

SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data: Nationellt centrum för suicidforskning och prevention () SJÄLVMORD I SVERIGE Data: 1980-2016 Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman 1 Självmord i Sverige Data: 1980-2016 Innehåll

Läs mer

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev. Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen

Läs mer

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den

Läs mer

Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat

Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat Självmord i Kalmar Län 1997-2012 Guo-Xin Jiang MD, PhD Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Institutionen

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras

Läs mer

Att arbeta med suicidnära patienter

Att arbeta med suicidnära patienter Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se

Läs mer

Självmord och avsiktlig självdestruktiv handling

Självmord och avsiktlig självdestruktiv handling Självmord och avsiktlig självdestruktiv handling Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2014-02-25 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda

Läs mer

Självmordsförsök i Sverige

Självmordsförsök i Sverige Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Sverige Data: 1987-2016 GUO-XIN JIANG GERGÖ HADLACZKY DANUTA WASSERMAN 1 Självmordsförsök i Sverige Innehåll Statistik över

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten

Läs mer

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

SJÄLVMORD I STOCKHOLMS LÄN. Data: Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman

SJÄLVMORD I STOCKHOLMS LÄN. Data: Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman Nationellt centrum för suicidforskning och prevention () SJÄLVMORD I STOCKHOLMS LÄN Data: 1980-2016 Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman 1 Självmord i Stockholms län Data: 1980-2016

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb Emma Holmér, 1177 Vårdguiden, emma.holmer@inera.se Emma Frid, Rådgivningsstödet webb, emma.frid@inera.se

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande

Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande Thérèse Eriksson, beteendevetare www.thereseeriksson.se twitter.com/tankestormar facebook.com/theresetankestormar Vad är självskadebeteende?

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Pass C3 Självskadebeteende

Pass C3 Självskadebeteende Pass C3 Självskadebeteende Bemötande vid självskadebeteende - att uppmärksamma och ge tidiga insatser SYFTE & BAKGRUND Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende Rekommendation 1: Bemötande Individer

Läs mer

Hur går det med jämställdheten?

Hur går det med jämställdheten? Föreställningar och förväntningar på män och kvinnor är något vi alla måste förhålla oss till och bidrar till att forma både samhället och oss som individer. Normer kring kön och de maktrelationer som

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa Med barnets ögon Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa, Professor emerita (britta.alin-akerman@ki.se Leg psykolog, leg psykoterapeut Anställd vid NASP (Nationell prevention

Läs mer

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman, Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen Anknytning till självdestruktivitet och självmordshandlingar några statistiska data och modeller - definitioner

Läs mer

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN Självmord Prof. Kristian Wahlbeck Vasa 24.09.07 Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE OCH SJÄLVMORD

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld

Läs mer

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Margit Ferm Ordförande SPES kretsen i Jönköpings län Medarbetare NASP/KI Bildades 1987 SPES kretsen i Jönköpings län 1997 SPES avdelningen

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Våld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro 2015-02-06

Våld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro 2015-02-06 Våld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro 2015-02-06 Staffan Janson Folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Pediatrik, Uppsala universitet Staffan.janson@kau.se Barnmisshandel i de industrialiserade

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Nr 13, 2013 Riskfaktorer för självmord hos äldre-äldre. Regionala Nätverket Stockholm/Gotland

Nr 13, 2013 Riskfaktorer för självmord hos äldre-äldre. Regionala Nätverket Stockholm/Gotland Nr 13, 2013 Riskfaktorer för självmord hos äldre-äldre Regionala Nätverket Stockholm/Gotland Ledningsgruppen: Danuta Wasserman, Nationell prevention av suicid och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Gergö

Läs mer

Suicidprevention. Att prata om självmord är ett skydd för livet. 30 mars Carin Tyrén

Suicidprevention. Att prata om självmord är ett skydd för livet. 30 mars Carin Tyrén Suicidprevention Att prata om självmord är ett skydd för livet 30 mars Carin Tyrén Suicidprevention i Region Östergötland - uppdrag från HSN Region Östergötland ska vara den pådrivande länsövergripande

Läs mer

FUTURE RISK AFTER AN ATTEMPTED SUICIDE

FUTURE RISK AFTER AN ATTEMPTED SUICIDE 1999 Rapport nr 2 FUTURE RISK AFTER AN ATTEMPTED SUICIDE Multivaria ariate survi vival analysis and intensity regressionof essionof data from Stockholm County, Sweden Att satsa på hälsa - förebygga självmord

Läs mer

Rockesholm Behandling & Utbildning

Rockesholm Behandling & Utbildning Rockesholm Behandling & Utbildning www.rockesholm.com Rockesholm Behandling & Utbildning Tel: 0591 68440 www.rockesholm.com Rockesholm 8 Fax: 0591 50080 71295 Grythy an info@rockesholm.com Rockesholm Behandling

Läs mer

DÖDLIGT VÅLD I NÄRA RELATIONER I VÄSTRA GÖTALAND

DÖDLIGT VÅLD I NÄRA RELATIONER I VÄSTRA GÖTALAND DÖDLIGT VÅLD I NÄRA RELATIONER I VÄSTRA GÖTALAND 2000-2016 Projektägare: Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer () Samarbetspartner: Polismyndigheten, Polisregion Väst Forskargruppen

Läs mer

mrangne@gmail.com 1 Mer om borderline Lisa, del 2 Lisa, del 1 Med patientens egna ord:

mrangne@gmail.com 1 Mer om borderline Lisa, del 2 Lisa, del 1 Med patientens egna ord: Lisa, del 1 Lisa, 21 år, inkommer till kirurgakuten efter att ha skurit sig i båda handlederna, på underarmar och bröst. De flesta såren är relativt ytliga men ett par behöver sutureras. Patienten inkommer

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Margda Wærn, Professor/öl Sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet Psykoskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Föreläsning bygger

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Ätstörningar. Information om ätstörningar Ätstörningar Information om ätstörningar Ätstörningar Vad är det? Att vara drabbad av en ätstörning avgörs inte av hur många kilon en väger eller hur ens kr oppsform ser ut. Att ha en ätstörning handlar

Läs mer

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!

Läs mer

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt? Vad har du arbetet med förut och vad arbetar du med idag? Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur var skolgången för dig när du var liten? Var har du bott tidigare? Hur hade du det under din uppväxt?

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Uppdrag Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Birgitta J Huuva Processledare SU handlingsplan Region Örebro län

Uppdrag Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Birgitta J Huuva Processledare SU handlingsplan Region Örebro län Uppdrag Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa 2015 Birgitta J Huuva Processledare SU handlingsplan Region Örebro län Uppdrag till nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Förvaltningen för Hälso

Läs mer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg

Läs mer

MANLIGHET OCH DEPRESSION ETT KÖNSPERSPEKTIV PÅ MÄNS NEDSTÄMDHET. Av Mats Hilte

MANLIGHET OCH DEPRESSION ETT KÖNSPERSPEKTIV PÅ MÄNS NEDSTÄMDHET. Av Mats Hilte MANLIGHET OCH DEPRESSION ETT KÖNSPERSPEKTIV PÅ MÄNS NEDSTÄMDHET Av Mats Hilte Presentationens innehåll Depressioners förekomst och utbredning Vad är manlighet om olika maskulinitetsteorier Den könade depressionen

Läs mer

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig.

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig. Hål i huden Om flickor* som skär** sig www.slpo.sll.se/mbt-teamet 2006-03-16 Per Wallroth 2 Kvällens schema 1. Vad vet vi om skärande och andra former av självskadande? 2. Hur kan man förstå att människor

Läs mer

Bemötande vid självskadebeteende. Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl.

Bemötande vid självskadebeteende. Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl. Bemötande vid självskadebeteende Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl. KASKAD Nationella Självskadeprojektet Norra Noden Stockholms läns landsting, Uppsala, Sörmland, Gotland,

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik CAMS (Collaborative Assessment and Management of Suicidality) Tillvägagångssätt vid användande av formuläret Formuläret

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Trygghetsundersökning Torslanda Hjuvik, Björlanda, Nolered. December GÖTEBORG: Drottninggatan 26, tfn

Trygghetsundersökning Torslanda Hjuvik, Björlanda, Nolered. December GÖTEBORG: Drottninggatan 26, tfn Trygghetsundersökning Torslanda Hjuvik, Björlanda, Nolered December 2014 GÖTEBORG: Drottninggatan 26, tfn 0708-32 32 18 www.hanneklarssen.se Innehåll Om undersökningen 3 Resultat i korthet 4 Trygghet i

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Sjukskrivning i den kliniska vardagen Sjukskrivning i den kliniska vardagen Kurs i försäkringsmedicin för ST 14 februari 2018 Julia Region Eisenberg, Östergötland distriktsläkare, Kungsgatans VC, Linköping Sjukskrivning < Rehabilitering 2

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Steg för livet Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Suicide Zero Bildades 2013 Utbildning, påverkan och opinionsbildning Över 50 000 personer följer oss

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa Ulla Danielsson MD, PhD ulla.danielsson@fammed.umu.se Datum Sidfot Ungdomshälsan Umeå Ungdomar 16-25 år faller mellan stolarna i vården samverkan

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Personpåkörningar på järnväg. -suicid eller olycksfall? Järnvägens säkerhetskonferens 2018, Örebro

Personpåkörningar på järnväg. -suicid eller olycksfall? Järnvägens säkerhetskonferens 2018, Örebro Personpåkörningar på järnväg -suicid eller olycksfall? Järnvägens säkerhetskonferens 2018, Örebro Anna-Lena Andersson anna-lena.andersson@trafikverket.se Regeringen har som vision att ingen ska behöva

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18 Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Det handlar om närhet..

Det handlar om närhet.. 1 2 Det handlar om närhet.. 3 Anhörig Närstående 4 Att vara anhörig i livets berg- och dalbana? 5 6 7 8 9 Vi väljer inte bort den närstående - vi väljer till den anhörige! 109 Vilka är de? 11 Vem är närmast?

Läs mer

Självmordsriskbedömning

Självmordsriskbedömning Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

METODER FÖR ATT TA UPP BROTT TILL DISKUSSION

METODER FÖR ATT TA UPP BROTT TILL DISKUSSION METODER FÖR ATT TA UPP BROTT TILL DISKUSSION Verksamheten stöds av: Att känna igen sexualbrott och vikten av att söka hjälp 6.4.2018 DEFINITION PÅ SEXUALBROTT Finlands lagstiftning fastställer vilka handlingar

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt

Läs mer

Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida:

Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida: Dubbeldiagnos Stefan Sandström 2017 Hemsida: www.spfab.se Dubbeldiagnos: Missbruk och psykisk störning Personlighetsstörningar 50 90% Ett stort antal av dessa hade mer än en personlighetsstörning Depression

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer