MANLIGHET OCH DEPRESSION ETT KÖNSPERSPEKTIV PÅ MÄNS NEDSTÄMDHET. Av Mats Hilte

Transkript

1 MANLIGHET OCH DEPRESSION ETT KÖNSPERSPEKTIV PÅ MÄNS NEDSTÄMDHET Av Mats Hilte

2 Presentationens innehåll Depressioners förekomst och utbredning Vad är manlighet om olika maskulinitetsteorier Den könade depressionen Diagnostisering av depression i allmänhet och bland män i synnerhet ett könskänsligt perspektiv Om mäns maskerade depressioner Mäns sätt att uttrycka och reagera på nedstämdhet Den manliga depressionens symptom och utveckling Upptäckt och bedömning av mäns depressioner Manlighet och hjälpsökande. Vem är den sjuke mannen? Könskänsligt perspektiv på psykosociala interventioner riktade till deprimerade män. Medikaliseringen av mäns hälsa.

3 Depressioners förekomst och utbredning Depression är en av världens vanligaste psykiska sjukdomar bland vuxna. Depression är en av de vanligaste diagnoserna inom primärvården. Depression är en av de vanligaste skälen till sjukskrivningar. I Sverige förväntas varannan kvinna och var fjärde man drabbas av depression någon gång under sitt liv. Ungefär dubbelt så många kvinnor diagnostiseras och behandlas för depression jämfört med män. Personer med utländsk härkomst har fler psykiska problem jämfört med svenskar.

4 Vad är manlighet? om olika maskulinitetsteorier Sociobiologiska perspektivet biologisk essensialism. manligheten är biologiskt betingad: kromosomer och könshormoner disponerar män för specifika manliga beteenden (t ex aggressivitet) som säkrar artens överlevnad. Samhället påverkar och kanaliserar manlighetens uttryck i positiv riktning. Rollteoretiskt perspektiv social essensialism. sociala förväntningar skapar konformitet med mansrollen vilket uppmuntras av dolda och uttalade sanktioner och belöningar. Könsrollsstress när medlen saknas för att nå upp till könsrollens förväntningar. Manligheten förvandlas till abstrakta, statiska och naturliga karaktärsdrag där maktrelationen mellan könen försvinner. Kritiserats för homogena och komplementära könskategorier. Socialkonstruktivism maskulinitet görs i sociala kontexter. maskulinitet görs mot bakgrund av kultur, klass, etnicitet, sexualitet, handikapp Det finns inte en utan flera maskuliniteter. Könsrelationer genomsyras av makt och ingår i en könsmaktsordning. Maskulinitet utvecklas inom ramen för konkreta könade relationer och praktiker. Olika typer av maskuliniteter: hegemonisk, underordnad (gay), marginaliserad (etnisk), delaktig.

5 Hegemonisk maskulinitet bland vita medelklassmän i västerlandet (Jansz, 2000) Autonomi en man erkänner inte sitt beroende av andra utan står på egna ben. våga ta risker, vara modig. Prestation en man får sitt värde genom olika prestationer och att försörja sin familj. Aggression en man är tuff och agerar med aggressivitet när så behövs. Självbehärskning (stoicism) en man håller sina känslor för sig själv, särskilt rädsla, sorg, skam och skuld. en man skall tåla smärtsamma upplevelser och bita ihop

6 Ungas rapportering om ängslan, oro och ångest, (Folkhälsorapporten) Män 4 % Män 14 % Kvinnor 9 % Kvinnor 30 %

7 Självrapporterad alkoholkonsumtion i liter alkohol 100%, åringar ( ), åringar ( ), fördelad på kön. Liter 7 Drogutvecklingen i Sverige Källor: Leifman och Gustafsson (2003) och Ramstedt et al (2010)

8 Andelen åringar med riskkonsumtion, efter kön och ålder

9 Alkoholrelaterade dödsfall fördelat på kön (underliggande/bidragande dödsorsak). Åldersstandardiserade dödstal per invånare

10 Dödade och risktagande i trafiken efter kön (Transportstyrelsen, 2011, Sifo, 2013) Män Kvinnor 241 (76 %) 78 (24 %) Män tar betydligt högre risker i trafiken. Män kör oftare för fort. Män kör oftare onyktra.

11 Inskrivna vid svenska fångvårdsanstalter dömda för våldsbrott efter kön, 2011 (Kriminalvården) Män Kvinnor 1262 (95 %) 73 (5 %)

12 Antal självmord bland personer i olika åldersgrupper från 15 år och äldre, 2011 (Socialstyrelsen) Total Män Kvinnor Total

13 Metoder för självmord (säkra/osäkra) bland män och kvinnor i Sverige, 15 år äldre (KI) Metod Män antal Män procent Hängning ,5 Förgiftning ,4 Kvinnor antal 82 19,3 Kvinnor procent ,8 Skjutning ,4 Dränkning 51 5,0 1 0, ,4 Hopp från höjd Skärande, stick 50 4,9 30 2,9 37 8,7 8 1,9

14 Könsperspektiv på depressioners utbredning bland män och kvinnor Överpatologisering av kvinnors besvär i undersökningar kvinnors högre rapportering av mildare former av besvär förväxlas med klinisk depression (Newman, 1984). Underdiagnostisering av mäns depressioner den manliga depressionen har atypiska symptom som aggressivitet, bristande impulskontroll, antisocialt beteende och drogmissbruk (Rutz, 1995). Män i allmänhet söker inte hjälp för olika medicinska/mentala besvär i samma utsträckning som kvinnor (Addis/Mahalik, 2003). Mäns hjälpsökande strider mot dominerande manliga könsideal som betonar självbehärskning, osårbar och självtillit/autonomi.

15 Den könade depressionen Könsnormer och könsideal påverkar depressionens olika aspekter: Definition/diagnos Reaktionsmönster Symptom Behandling

16 DSM IV: diagnoskriterier för depressiv episod Minst fem symptom skall finnas under minst 2 veckor och minst ett av symptomen (1) och (2) måste finnas: Nedstämdhet större delen av dagen, så gott som dagligen Klart minskat intresse för eller minskad glädje för aktiviteter Betydande viktnedgång, viktuppgång eller förändrad aptit Sömnstörning Psykomotorisk agitation eller hämning Svaghetskänsla eller brist på energi Känslor av värdelöshet alt överdriven/obefogad skuld Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga alt obeslutsam Återkommande tankar på döden, självmordstankar, planer på självmord eller fullbordat självmord

17 ICD-10: diagnoskriterier för depressiv episod Minst 2 symtom av följande under minst 2 veckor: nedstämdhet Nedsatt lust eller intresse nedsatt energi och ökad uttröttbarhet Minst 4 av följande symptom: Nedsatt självtillit självförebråelser och skuldkänslor tankar om död och självmord tanke- och koncentrationsbesvär agitation eller hämning sömnstörning aptit- och viktförändringar

18 Klassifikationen av psykiatriska sjukdomar är sociala konstruktioner (Kutchins/Kirk 1997) Kritiker av psykiatriska klassifikationssystem som DSM-IV menar att diagnoser och diagnosinstrument är sociala konstruktioner. Diagnoser är inte objektiva kategorier utan påverkas av föreställningar om kön, klass och etnicitet. Feminisering av depressionen - kvinnliga symtom anses genomsyra DSM-IV:s definitionen av depression inåtvända kontra utåtvända symptom.

19 Könsnormativitet och mäns maskerade depressioner Manliga könsnormer påverkar hur män uttrycker och reagerar på nedstämdhet. Den normativa manligheten bidrar till att män förnekar och maskerar sin nedstämdhet: män förväntas vara behärskade, tåliga, rationella och kontrollerade. Manliga könsnormer skapar en omedvetenhet om egna känslor, dvs bristande förmåga att identifiera och beskriva egna känslor (alexitymi). Depression hänger samman med känslor av hjälplöshet och hopplöshet som strider mot den normativa maskuliniteten och kan skapa skamkänslor och rädsla för stigmatisering. Manliga könsideal minskar mäns förmåga att identifiera hjälpbehov och minskar beredskapen att söka hjälp.

20 Mäns specifika sätt att uttrycka och reagera på nedstämdhet (1) Ökning av interpersonella konflikter. Upplever arbetsrelaterade problem och konflikter. Upplever konflikter mellan könsrollsförväntningar och faktiska handlingsmönster. Uppfattar hot mot sin självkänsla och självrespekt. Uppvisar antisociala och narcissistiska drag. Uppvisar förhöjda nivåer av både missbruk och beroende av alkohol och droger. När kulturella normer avvisar mäns drogmissbruk och antisociala beteende (t ex judar och amish) då är depressionens utbredning likvärdig bland män och kvinnor.

21 Om mäns sätt att uttrycka och reagera på nedstämdhet (2) Män reagerar med antisocialt och riskfyllt beteende: drogmissbruk, kriminalitet, våld, spel och sexuella kontakter. Samsjuklighet vanligare bland nedstämda män med psykiska problem som t ex alkohol- och drogberoende. Könssocialisationen stimulerar pojkar att använda anpassningsstrategier som innebär undvikande av negativa känslor och att uttrycka hårdhet i form av t ex ilska istället för mjukhet i form av t ex nedstämdhet. Självmordstankar- och handlingar självmord är 2-3 gånger högre bland män, särskilt bland homo- och bisexuella män.

22 Gotlandsskalans kriterier för diagnosticering av den manliga depressionen (Rutz m fl) Låg stresstolerans Ökad aggressivitet Utagerande Tomhetskänsla/trötthet Ökad irritabilitet Beslutsoförmåga Sömnrubbningar/morgonoro Alkoholvanor Beteendeförändringar Hopplöshetskänslor

23 Depressivt stämningssyndrom hos män (Rutz m fl, 1999) Gotlandsstudien Sänkt stresstolerans Utagerande, aggressivt beteende, reducerad impulskontroll Antisocialt beteende Missbruksbenägenhet Depressivt tankeinnehåll

24 Ett utvecklingsperspektiv på mäns dolda depression (Brownhill, m fl, 2005) ① Undvikande beteende ② Dövar känslor Övertidsarbete, sjukfrånvaro Självmedicinering alkohol/droger ③ Flyktbeteende Risktagande: missbruk av droger, spel, sexuella upplevelser ④ Självförakt/ilska Våld, ilska och aggressioner skada sig själv och andra ⑤ Avsiktlig självskada Självmordstankar och självmordsförsök

25 Skillnader i depressioners uppkomst och karaktär hos män och kvinnor (Marie Åsberg, 2005) Kvinnor Relationsförluster Nedstämdhet Hämning Självanklagelser Hjälpsökande Män Statusförluster Aggressivitet Utagerande Avvisande Suicidala

26 Upptäckt och bedömning av mäns depressioner En uppskattning av depressionssymptomen baserat på de diagnoskriterier som anges i DSM-IV. Mot bakgrund av en könsspecifik samsjuklighet bland deprimerade män måste relationen mellan depressionen och depressionsrelaterade sjukdomar särskilt utredas. En bedömning bör göras i vilken utsträckning olika kulturella faktorer som t ex manliga könsideal påverkar mäns upplevelser och reaktioner på nedstämdhet traditionell maskulinitet och annan etnisk bakgrund.

27 En könskänslig bedömning av depression bland män (Cochran 2005) Bedömning utifrån DSM-IV kriterier. Identifiering av samsjuklighet: alkoholmissbruk och alkoholberoende drogmissbruk och drogberoende relaterade personlighetsstörningar (antisocial, narcissistisk) Mansrelaterade reaktionsmönster somatiska eller fysiska besvär ökade interpersonella konflikter arbetsrelaterade problem sårad självkänsla (t ex förlust av arbete, relation) Kulturella uttryck för emotionella problem klass och etnicitet och dess betydelse för känslouttryck medvetenhet och acceptans av traditionell mansroll Uppskattning av risk för självmord och dråp

28 Vem är han den sjuke mannen? Upplevelser och strategier vid sjukdom (Backman, 2005) Rationalitet Emotionalitet Sökandet efter logiska och Sjukdomen som ett hot mot rationella förklaringar till manligheten. Ifrågasättande av sjukdomens symptom. identiteten som man. Förlusten av kontroll över Förlusten av manlighet. kroppens reaktioner Ökad känslosamhet, bredare framkallar känslor av skam känsloregister och förödmjukelse och (ångest/förtvivlan och förlorad hopp/glädje). Problem med självrespekt/minskat värde känslostyrning, skamsen över som man. lättrördhet. Behovet av kontroll, ta Betydelsen av manligt stöd. kommando, agera och hålla Känsla av ensamhet och masken. utanförskap.

29 Manlighet och hjälpsökande (1) Män är mindre benägna söka hjälp för emotionella problem jämfört med kvinnor, fysiska symptom styr mäns hjälpsökande. Män kan uppleva hjälpsökande som förnedrande, kan känna sig otillräckliga och skamfyllda. Män isolerar sig oftare, ber inte om hjälp varken från nätverk eller professionella, hanterar sin depression genom självmedicinering. Mäns känsla av oberoende och självständighet kan undermineras av hjälpsökande. Mäns hjälpsökande påverkas negativt av låg inkomst och arbetslöshet (Möller-Leimkuhler, 2002).

30 Manlighet och hjälpsökande (2) Manliga läkare bortser ibland från mäns emotionella problem på grund av könsbias och kulturella stereotyper: somatiska diagnoser föredras för män och psykosomatiska för kvinnor. Allmänhetens negativa attityd till psykiska problem hindrar mäns hjälpsökande. Depression uppfattas som kvinnoproblem och män som söker hjälp för nedstämdhet kan utveckla en rädsla för social stigmatisering. Män med låg socioekonomisk status identifierar sjukdomssymptom senare och förklarar psykiska symptom med kroppsliga besvär. Traditionell maskulinitet dominerar i lägre socialgrupper.

31 Potentiellt hjälpsökande en arena för skapandet av maskulinitet (Addis/Mahalik, 2003) Mäns hjälpsökande styrs av olika sociala processer: Tolkningen av problemets normalitet/normativitet Ju mer normalt/normativt problem desto större beredskap att söka hjälp skadar inte självkänslan. Minskad beredskap om t ex nedstämdhet nedvärderas inom det manliga nätverket. Om problemet upplevs som en central aspekt av det manliga självet När problemet upplevs som en väsentlig aspekt av självet då minskar beredskapen söka hjälp styrs av könsnormer och skapandet av maskulinitet i hjälpsituationen Beredskapen att söka hjälp ökar om hjälpsituationen genomsyras av ömsesidighet och reciprocitet Bevarar mäns status som starka och kompetenta Undvikandet av professionell hjälp när detta är påkallat kan vara ett sätt att återta kontrollen och bevara sin självständighet

32 Könskänsligt perspektiv på psykosociala interventioner riktade till deprimerade män Män vill framstå som starka, självständiga och osårbara vilket minskar hjälpsökande och motivation till behandling. Humanisera mäns problem genom att normalisera sårbarhet, svaghet och behov av hjälp. Lyft fram traditionella mansnormer (prestation, självständighet och styrka), gör dem centrala och låt dem bli drivkrafter i behandlingen. Kartlägg och lokalisera resurser av socialt stöd med värderingar som stödjer hjälpsökande och behandling. Utveckla en individuellt anpassad behandlingsplan. Män har mindre hälsokunskaper än kvinnor, mer kunskaper minskar riskfaktorer, sjukdomar och dödlighet.

33 Medicinen och medikaliseringen av sociala och vardagliga fenomen Medicinen är en central institution för social kontroll vid sidan av lagstiftning och religion. Samspelet mellan medicin och samhälle tydligast inom psykiatri och folkhälsan. Medicinen har makt att definiera vad som är normalt, adekvat och önskvärt beteende hos både män och kvinnor. Medicinen är en moralisk entreprenör som vill peka ut och rätta till mänskliga fel och brister.

34 Medikaliseringen av mäns hälsa (1) Män beskrivs som mindre benägna att söka medicinsk hjälp jämfört med kvinnor. Mäns hälsobeteende beskrivs som avvikande och skiljer sig från kvinnors beteende som bildar norm. Mäns liv beskrivs som mer ohälsosamma jämfört med kvinnors mer hälsosamma liv. Skapandet av ett manligt depressionssyndrom som skiljer sig från kvinnors och lyfter traditionellt manligt beteende såsom ilska, aggressivitet, utåtagerande, alkoholmissbruk.

35 Medikaliseringen av mäns hälsa (2) Ökar mäns möjligheter att få tillgång till vårdens olika resurser - skapar jämlik vård. Döljer de sociala och samhälleliga villkor som män lever under medikaliserar sociala problem. Transformation från industrisamhälle till service- och tjänstesamhälle. Arbetarklassmän allt svårare att få jobb, medan arbetarklasskvinnor har större möjligheter. Mindre kvalificerade jobb i servicesektorn kräver traditionellt kvinnliga drag som omsorg, hänsyn och foglighet. Kvinnor presterar bättre i skola/utbildning och utmanar män Brist på traditionella sätt att bli en man på. Lönearbetet tillhör de centrala ingredienserna i manligblivandet. Ökad social osäkerhet bland män stimulerar dominant maskulinitet.