för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg

Transkript

1 Reviderat åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg

2 Titel: Reviderat åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne län 1 (52)

3 Förord Den 19 februari 2007 fastställde Länsstyrelsen i Skåne län ett åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg. Den 11 april 2008 fattade Länsstyrelsen beslut om att åtgärdsprogrammet skulle revideras, eftersom det fortfarande fanns risk för att miljökvalitetsnormen skulle överskridas. Arbetet med att ta fram ett reviderat åtgärdsprogram har skett i nära samarbete med Helsingborgs stad m fl. Ett förslag till reviderat åtgärdsprogram har varit på remiss fram till den 11 september Det reviderade åtgärdsprogrammet finns på Länsstyrelsens webbplats, Här återfinns även det ursprungliga åtgärdsprogrammet med tillhörande bilagor. Det reviderade åtgärdsprogrammet har fastställts av länsöverdirektören vid Länsstyrelsen i Skåne län den 15 oktober (52)

4 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Läsanvisning Lagstiftning Miljökvalitetsnormer Vad händer när en miljökvalitetsnorm överskrids? Åtgärdsprogram Hälsoeffekter av kvävedioxid i utomhusluft Problembeskrivning Arbetet med revidering av åtgärdsprogrammet Principer Reviderade bindande åtgärder Huvudåtgärd 1: Genomförande av ny cykelplan för Helsingborg Huvudåtgärd 2: Genomförande av Bussvisionen för Helsingborg Huvudåtgärd 3: Ökad kapacitet och utökat turutbud för regional tågtrafik Huvudåtgärd 4: Genomförande av ny parkeringspolicy Huvudåtgärd 5: Översyn av skyltning, styrning och kontroll av trafiken Huvudåtgärd 6: Trafikdämpande åtgärder på Södra Stenbocksgatan Huvudåtgärd 7: Trafikdämpande åtgärder på Drottninggatan/Järnvägsgatan Huvudåtgärd 8: Miljözon för tung trafik Huvudåtgärd 9: Miljökrav i upphandling av transporttjänster och arbetsmaskiner Huvudåtgärd 10: Lokalt handlingsprogram för beteendepåverkande åtgärder Önskvärda åtgärder på längre sikt Förbättrad cykelinfrastruktur för regionala resor Ökad hänsyn till luftkvalitet i stadsmiljöer vid utbyggnad av transportinfrastruktur Ökad miljödifferentiering av hamnavgifterna Gröna transportplaner för verksamheter och företag Slopad förmånsbeskattning av bidrag till pendlingsresor med kollektivtrafik Ökad kontroll av förmånsbeskattning för fri parkering Ökad miljöstyrning i farledsavgifterna Utveckling av system för trängselavgifter/miljöavgifter Konsekvenser Miljökonsekvenser och risk för betydande miljöpåverkan Uppföljning och redovisning Samrådsredogörelse (52)

5 1 Sammanfattning Luften i Helsingborgs stad innehåller tidvis höga halter av kvävedioxid utmed särskilt trafikerade gator. Den gällande miljökvalitetsnormen för kvävedioxid har överskridits vid vissa tillfällen och riskerar att återigen överskridas. Länsstyrelsen har tagit fram ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen. Programmet fastställdes den 19 februari Åtgärdsprogrammet innehåller tio huvudåtgärder. Länsstyrelsen har beslutat att programmet ska revideras med avseende på åtgärdernas genomförandetider och beskrivning av åtgärdernas innehåll. Revideringen har inneburit att ett antal delåtgärder preciserats inom ramen för varje huvudåtgärd. 4 (52)

6 2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid trädde i kraft den 1 januari Helsingborgs stad har sedan slutet av 1980-talet mätt kvävedioxidhalterna vid två mätstationer som täcker stadens centrala delar. År 2003 underrättade Helsingborgs stad Länsstyrelsen i Skåne län och Naturvårdsverket om att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid sannolikt skulle komma att överskridas om inga åtgärder vidtogs. Underrättelsen gjordes i enlighet med förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Regeringen gav år 2006 Länsstyrelsen i uppdrag att upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborgs kommun. Uppdraget innebar att Länsstyrelsen i samarbete med bl.a. Helsingborgs stad skulle arbeta fram de mest lämpade och kostnadseffektiva åtgärderna för att miljökvalitetsnormen skulle kunna uppfyllas snarast möjligt. Åtgärdsprogrammet fastställdes av Länsstyrelsens styrelse den 19 februari Enligt åtgärdsprogrammet skulle åtgärderna vara genomförda 2007 och därefter skulle trafikströmmarna hållas under en nivå, som gör att miljökvalitetsnormen klaras. Vid Länsstyrelsens uppföljning av åtgärdsprogrammet 2008, konstaterades att ett antal åtgärder ännu inte var genomförda och att det fortfarande fanns risk för att miljökvalitetsnormen skulle överskridas vid vissa gator. Länsstyrelsen konstaterade även att vissa åtgärder behövde preciseras. Den 11 april 2008 fattade Länsstyrelsen beslut om att åtgärdsprogrammet skulle revideras. Syftet med revideringen av åtgärdsprogrammet är att miljökvalitetsnormen ska kunna uppfyllas på de gator där det finns risk för överskridande i dagsläget. 2.2 Läsanvisning Innehållet i detta dokument består dels av en sammanfattning av det ursprungliga åtgärdsprogrammet, dels av preciserade åtgärder. Detta innebär att läsaren inte behöver gå tillbaka till det ursprungliga åtgärdsprogrammet, för att finna nödvändig information om programmets innebörd. 5 (52)

7 Kapitel 3 innehåller övergripande information om regelverket runt miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Kapitel 4 beskriver hälsoeffekter av kvävedioxid. Kapitel 5 beskriver Helsingborgs situation med avseende på kvävedioxidhalter. Kapitel 6 informerar om hur arbetet med revidering av åtgärdsprogrammet gått till. Kapitel 7 beskriver de reviderade åtgärderna; dels de 10 huvudåtgärderna, dels de till varje huvudåtgärd hörande delåtgärderna. Kapitel 8 redovisar önskvärda åtgärder, som inte är bindande i detta åtgärdsprogram. Kapitel 9 redovisar åtgärdsprogrammets konsekvenser. Kapitel 10 innehåller uppgifter om hur åtgärdsprogrammet ska följas upp. Kapitel 11 innehåller en redogörelse av genomfört samråd. 3 Lagstiftning 3.1 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna för luft utgår från EU:s ramdirektiv (96/62/EG) om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten. Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken (MB) i kraft, och med den infördes begreppet miljökvalitetsnormer i svensk lagstiftning. Miljökvalitetsnormer har som syfte att skydda människors hälsa eller miljön. Miljökvalitetsnormer för luft anger en föroreningsnivå som inte får överskridas. Normerna avser utomhusluft och reglerar de nivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse. Idag finns normer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, arsenik, kadmium, nickel, bens(a)pyren, partiklar och ozon. Normerna för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly och partiklar trätt har i kraft, medan övriga är under införande. 6 (52)

8 Sverige har en hög ambitionsnivå inom området och går längre i sina åtaganden än vad som omedelbart följer av EU:s ramdirektiv. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid trädde i kraft i Sverige redan den 1 januari 2006 trots att normen enligt EU:s direktiv ska vara uppnådd först år Vidare är det svenska timvärdet betydligt lägre än direktivet. Dessutom har Sverige, förutom normer för timvärde och årsvärde, även en norm för dygnsvärde. 3.2 Vad händer när en miljökvalitetsnorm överskrids? Enligt miljöbalken (MB) ska myndigheter och kommuner säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls när de meddelar föreskrifter, utövar tillsyn eller handlägger tillstånd och anmälningar. Tillstånd, godkännande eller dispens får inte meddelas för en ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Vid planering och planläggning ska kommuner iaktta miljökvalitetsnormer. Myndigheter och kommuner är skyldiga att vidta åtgärder så att miljökvalitetsnormerna uppfylls. Skyldigheterna, som gäller oavsett om det finns ett fastställt åtgärdsprogram eller inte, följer bl.a. av bestämmelserna i 5 kap 3 och 16 kap 5 MB. En rimlighetsavvägning i enlighet med 2 kap 7 MB får inte medföra att en miljökvalitetsnorm åsidosätts. Enligt 2 kap 7 MB ska miljökvalitetsnormer också beaktas vid tillämpningen av hänsynsreglerna i 2 kap MB. Även verksamhetsutövare och de som vidtar åtgärder har ett ansvar att begränsa störningarna i syfte att nå miljökvalitetsnormerna. I praktiken innebär detta att överskridande av en miljökvalitetsnorm kan innebära hinder mot exempelvis förtätningar i en tätort, etablering av nya industrier etc. Det är med andra ord av största intresse att miljökvalitetsnormer uppfylls, inte bara för att skydda människors hälsa utan även ur ett bredare samhällsperspektiv. 3.3 Åtgärdsprogram Av miljöbalken följer att ett åtgärdsprogram ska upprättas om det behövs för att en miljökvalitetsnorm ska kunna uppfyllas. Programmet upprättas av regeringen eller av en eller flera myndigheter eller kommuner/kommunalförbund som regeringen utser. Åtgärdsprogrammet ska omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år (5 kap 6 MB). 7 (52)

9 4 Hälsoeffekter av kvävedioxid i utomhusluft Kvävedioxid går vid inandning djupt ner i lungorna och kan därmed orsaka inflammation och försämrad lungfunktion, särskilt hos känsliga personer. Ett exempel är pollenastmatiker. En astmareaktion på pollen förstärks om personen samtidigt utsätts för kvävedioxid. Ett annat exempel är personer med bronkit, där risken för nedsatt lungfunktion ökar vid exponering för kvävedioxid. Det finns exempel på internationella studier som indikerar att känsliga personer kan påverkas redan vid halter under de gällande miljökvalitetsnormerna. Antalet inlagda på sjukhus och antalet dödsfall indikerar korttidseffekterna av kvävedioxid. Det är väl belagt att det dagliga antalet sjukhusinläggningar och dödsfall stiger när kvävedioxidhalterna är höga. En europeisk riskuppskattning, baserad på observationer i europeiska storstäder, anger att antalet dödsfall ökar med 0,3 0,5 % om kvävedioxidhalten ökar med 10 mikrogram/m 3 (μg/m 3 ) mätt som dygnsmedelvärde. Siffrorna är likartade för sjukhusinläggningar till följd av astma respektive kronisk bronkit. Siffrorna kan förefalla små, men ur ett befolkningsperspektiv har detta betydande konsekvenser, eftersom det rör sig om sjukdomar och tillstånd som är mycket vanliga. Långtidseffekterna drabbar bland annat barn. Till exempel har man, vid kvävedioxidhalter som fortfarande är normala i många nordamerikanska och europeiska städer, påvisat negativa effekter på lungfunktionsutvecklingen hos barn. För såväl korttids- som långtidseffekterna gäller att man bör räkna med att sambanden mellan exponering och hälsoeffekt är linjära. Detta innebär att det inte finns några tröskeleffekter - högre halter innebär i princip alltid en försämrad hälsosituation och lägre halter en förbättrad. Kvävedioxid i utomhusluft är en indikator på luftföroreningssituationen orsakad av utsläpp från vägtrafiken, inte minst därför att kvävedioxidhalterna även speglar halterna av de allra minsta partiklarna, som man idag tror gör störst skada på människors hälsa. När kvävedioxidhalterna reduceras betyder det att halterna av andra hälsofarliga luftföroreningar från trafiken samtidigt minskar. 5 Problembeskrivning Helsingborgs stad har sedan slutet av 1980-talet mätt kvävedioxidhalterna vid två mätstationer som täcker stadens centrala delar. 8 (52)

10 Helsingborgs stad har också låtit genomföra flera utsläpps- och spridningsberäkningar. Beräkningarna har jämförts med de mätningar som gjorts. 1 Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid riskerar att överskridas på några hårt trafikerade gator i Helsingborg. Enligt beräkningar riskerade miljökvalitetsnormen att överskridas på följande gator (figur 1): Malmöleden norr om Furutorpsvägen, Järnvägsgatan, Drottninggatan, Södra Stenbocksgatan samt Hälsovägen. Problemen med överskridande gäller främst normen för dygnsmedelvärde. Sedan 2006 har sådana förbättringar åstadkommits, att det vid fastställandet av det ursprungliga åtgärdsprogrammet bedömdes att miljökvalitetsnormen endast överskreds på Södra Stenbocksgatan. 3 Inriktningen på åtgärdsprogrammet är därför att minska trafiken på Södra Stenbocksgatan (och i viss mån även Malmöleden) utan att trafiken ökar på andra platser så att miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas. Långsiktigt behövs dock åtgärder som dämpar trafiken i hela centrala Helsingborg, för att dels uppfylla miljökvalitetsnormerna, dels skapa marginal för ett ökat antal bostäder/verksamheter. Vägtrafiken, d v s personbilar och lastbilar, är den primära utsläppskällan till de höga kvävedioxidhalterna på de hårdast belastade gatorna. Kvävedioxidhalterna mäts regelbundet på Järnvägsgatan/ Drottninggatan. Resultatet från 2008 års mätning visar att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid 1 Jämförande mätningar och beräkningar av NO 2 -halter i Helsingborg, OPSIS AB, Åtgärdsstudie - beräkningar av NO 2 -halter i Helsingborg, OPSIS AB, 2005 (sid 33). 3 Åtgärdsstudie - beräkningar av NO 2 -halter i Helsingborg, OPSIS AB, 2005 (sid 33) samt Spridningsberäkningar för Helsingborgs Hamn, OPSIS AB, (52)

11 (dygnsvärdet) har överskridits vid 13 tillfällen. 4 Enligt regelverket har miljökvalitetsnormen överskridits om halterna är högre än dygnsvärdet under mer än 7 dygn per år. Helsingborgs stad har även införskaffat en mobil mätstation som tas i drift halvårsskiftet Figur 1. Karta över gator där miljökvalitetsnormen riskerade att överskridas enligt beräkningar Arbetet med revidering av åtgärdsprogrammet Länsstyrelsen har i beslut daterat den 11 april 2008 bedömt att de redan beslutade, bindande tio huvudåtgärderna är tillräckliga för att uppfylla miljökvalitetsnormen, men att de måste preciseras i ett antal delåtgärder med nya genomförandetider. Det föreligger inte skäl att ompröva åtgärdsprogrammet i enlighet med 5 kap 6 MB. Skäl till omprövning kan vara om behövliga åtgärder inte kunnat genomföras eller om avsedd effekt inte erhållits. Den 30 januari 2009 höll Länsstyrelsen ett möte till vilket samtliga aktörer som berörs av åtgärdsprogrammet bjudits in. Länsstyrelsen har under vintern/våren 4 Resultat från mätningar av luftföroreningar, årsrapport Miljökontoret, Helsingborgs stad, (52)

12 2009 begärt in förslag på preciseringar och nya genomförandetider från berörda aktörer. Revideringen innebär att angivna delåtgärder inom respektive huvudåtgärd preciserats, omformulerats eller i något fall tagits bort. Den innebär också att nya delåtgärder tillkommit. Inga huvudåtgärder har ändrats. I det reviderade åtgärdsprogrammet ingår endast sådana delåtgärder som ryms inom någon av huvudåtgärderna. Revideringen innebär också att nya datum för när respektive åtgärd senast ska vara genomförd ska anges. Målsättningen är att åtgärderna genomförs så snabbt som möjligt, helst under I arbetet med revideringen har inga nya utredningar eller beräkningar gjorts. Bedömningen av effekter och konsekvenser baseras på de bedömningar som gjordes i samband med det ursprungliga åtgärdsprogrammet. 6.1 Principer Principerna för revidering av åtgärdsprogrammet har varit följande: Delåtgärdernas status ska kunna utläsas. Med detta avses var i processen delåtgärderna befann sig då förslagen lämnades in till Länsstyrelsen (planerade, beslutade, påbörjade eller genomförda). Föreslagna ändringar, preciseringar och nya delåtgärder ska rymmas inom respektive huvudåtgärd i det ursprungliga, fastställda åtgärdsprogrammet. För respektive delåtgärd ska ansvarig respektive deltagande aktör anges. Med ansvarig avses den aktör som har ett samordnande och administrativt ansvar för åtgärden, t.ex. vad gäller rapportering till Länsstyrelsen. I vissa fall har ingen aktör ensam rådighet över åtgärdens genomförande. Med deltagande avses då eventuella övriga aktörer som är delansvariga för åtgärdens genomförande. Varje delåtgärd ska ha en angiven genomförandetid. 11 (52)

13 7 Reviderade bindande åtgärder Åtgärdsprogrammet omfattar tio huvudåtgärder, sammanställda i tabell 1. I detta kapitel presenteras fastställda preciseringar av respektive huvudåtgärd. Tabell 1. Huvudåtgärderna i åtgärdsprogrammet. Åtgärd Ansvarig 1. Genomförande av ny cykelplan för Helsingborg Helsingborgs stad 2. Genomförande av Bussvisionen för Helsingborg Helsingborgs stad, Skånetrafiken 3. Ökad kapacitet/turutbud för regional tågtrafik Banverket, Skånetrafiken 4. Genomförande av ny parkeringspolicy Helsingborgs stad 5. Översyn av skyltning, styrning och kontroll av trafiken (inkl hastighetssänkning Malmöleden) Helsingborgs stad, Vägverket, Polisen 6. Trafikdämpande åtgärder längs med Södra Stenbocksgatan Helsingborgs stad 7. Trafikdämpande åtgärder på Drottninggatan-Järnvägsgatan Helsingborgs stad 8. Miljözon tung trafik Helsingborgs stad 9. Miljökrav i upphandling av transporttjänster och arbetsmaskiner Helsingborgs stad, Region Skåne 10. Lokalt handlingsprogram med beteendepåverkande åtgärder (mobility management) Helsingborgs stad Under varje huvudåtgärd presenteras Redan genomförda delar (avser delar som genomförts sedan åtgärdsprogrammet fastställdes fram till april 2009) samt Påbörjade/beslutade delar. De bindande åtgärderna i åtgärdsprogrammet syftar till att minska utsläppen från trafiken på de gator där miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas, utan att trafiken ökar på andra platser så att normen riskerar att överskridas där istället. Inför att det ursprungliga åtgärdsprogrammet skulle fastställas beräknades maximalt antal fordon som kunde trafikera gatan utan att miljökvalitetsnormen skulle överskridas. Resultatet framgår av tabell 2 och utgår från de förutsättningar som gällde då beräkningen utfördes. Figur 2 visar en översiktskarta över Helsingborg, där stadsdelar, gator och stationer som nämns i åtgärdsbeskrivningarna framgår. 12 (52)

14 Tabell 2. Antal fordon på vissa vägsträckor, mängd 2006 samt maximalt antal fordon (årsmedeldygn). (Källa: Scenarioanalys Beräkning av kvävedioxidhalter på 5 hårt belastade gator i Helsingborg år 2008 och 2015, OPSIS AB, 2006, samt Tekniska kontoret, Helsingborgs stad.) Vägsträcka Järnvägsg norr om Trädgårdsgatan Drottningg vid Sundstorget Hälsovägen öster om Kopparmölleg S Stenbocksg vid Eneborgsplats Malmöleden norr om Furutorpsg Antal fordon 2006 Max antal fordon Andel personbilar % Andel lastbilar % Andel gasbuss ,2 4,0 1, ,1 4,1 1, ,9 5, ,7 3,0 0, ,8 4, Huvudåtgärd 1: Genomförande av ny cykelplan för Helsingborg Åtgärden innebär att en cykelplan tas fram och genomförs. Målet är att cykeltrafikens andel av personresorna inte ska minska, vilket med hänsyn till prognostiserad befolkningsökning innebär att antalet cykelresor behöver öka med 17 % till år 2015 jämfört med Effekter: Genomförande av cykelplanen skapar förutsättningar för en framtida positiv utveckling av cykeltrafiken i Helsingborg. Bättre rutiner, större hänsyn till cykeltrafiken i planering och drift samt investeringar i cykelinfrastruktur bidrar till en minskad biltrafik i Helsingborg både på kort och lång sikt. Åtgärden bedöms ha en indirekt effekt på kvävedioxidhalterna på de gator där miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas. 13 (52)

15 Figur 2. Översiktskarta. 14 (52)

16 Redan genomförda delar En cykelplan har tagits fram och antogs av kommunfullmäktige under Cykelplanen innehåller bl.a. rutiner för att fånga upp cykelfrågor i planprocessen. Arbetet har därefter konkretiserats och systematiserats genom Handlingsplan för cykel , som antagits av stadsbyggnadsnämnden. Handlingsplanen innehåller ett framtida huvudnät för cyklister inklusive åtgärdsprogram och utbyggnadsförslag. Huvudnätet innehåller 8 huvudcykelstråk, som åtgärdas successivt. Ett av dessa stråk utgör ett restaureringsstråk, avsett för både buss och cykel, som redan åtgärdats. Dessutom har den första etappen av ett demonstrationsstråk för bra cykel- och busstrafik från Mariastaden till centrum genomförts. Påbörjade/beslutade delar Utbyggnad av huvudcykelnätet har påbörjats. Delåtgärd 1.1. Genomförande av Handlingsplan för cykel Delåtgärden innebär att handlingsplanen genomförs. Det bör observeras att handlingsplanen har ett betydligt bredare fokus än de gator som pekas ut i åtgärdsprogrammet. Handlingsplanen består av ett antal delprojekt, se tabell 3. Respektive delprojekt beskrivs i handlingsplanen. Till varje delprojekt hör även en projektplan med en noggrann beskrivning av de åtgärder som ska vidtas. En av åtgärderna inom huvudcykelnätet rör det så kallade demonstrationsstråket från Mariastaden till centrum. Stråket ska fungera som ett demonstrationsstråk för bra cykel- och busstrafik. Etapp I av delåtgärden är klar. Etapp II ska vara klar i juni En utredning rörande etapp III är klar. 15 (52)

17 Tabell 3. Handlingsplan för cykel , en sammanställning av delprojekt och genomförandetider. x = arbete med delprojektet pågår under detta/dessa år. Område Delprojekt Riktlinjer för utformning X Dokument Fysiska insatser Kommunikation/ marknadsföring Uppföljning Cykelparkeringsplan X Vägvisningsplan X Rutiner för drift och underhåll X Huvudcykelnät X X X Cykelparkeringar X X Vägvisning (skyltning) X X Signalprioritering X X X Drift- och underhållsinsatser X X X Mätstationer X X X Cykelbarometrar X Kommunikationsplan X Mobility Management X X X Cykelkarta X Cykelwebb X X Cykelnavigator X X Cykelräkning X Uppföljning av cykelflöden X X X Bokslut X X X Tidplan: Se tabell 3. Deltagande: Vägverket (deltagande med avseende på utbyggnad av huvudcykelnätet). 7.2 Huvudåtgärd 2: Genomförande av Bussvisionen för Helsingborg Utvecklingen av den lokala kollektivtrafiken i Helsingborg sker i samarbete mellan Skånetrafiken, Helsingborgs stad och Arriva inom ramen för den s.k. Bussvisionen. Målet är att antalet resor per år med buss i stadstrafiken ska fördubblas inom en tioårsperiod från år År 2004 gjordes 7,6 miljoner resor med buss. Under 2008 gjordes 10,7 miljoner resor med buss i stadstrafiken. Även resandet med regionbuss ökar stadigt. Under 2008 var ökningen 8 %. 16 (52)

18 Åtgärden innebär att detta arbete utvidgas och fördjupas så att all kollektivtrafik inom staden involveras i projektet. Den fysiska planeringen och de långsiktiga frågorna ges större utrymme. I Bussvisionen ingår arbetsområdena: Infrastruktur: Åtgärder som leder till ökad framkomlighet för bussarna samt utveckling av stationerna Ramlösa och Maria. Marknad och information: Information och marknadsföring av kollektivtrafiken. Trafik: Åtgärder för en marknadsanpassad trafikering. Ansvarig: Helsingborgs stad, Skånetrafiken och Arriva. Deltagande: Vägverket. Effekter: Antalet resor med buss i stadstrafiken ökar. Åtgärden att ta fram ett handlingsprogram skapar förutsättningar för en långsiktigt positiv utveckling av kollektivtrafiken.. Åtgärder som förbättrar kollektivtrafiken utgör en förutsättning för att de trafikdämpande åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska få avsedd effekt. Transporter med bil kommer delvis att behöva ersättas med kollektiva transporter. Redan genomförda delar Ett nytt biljett- och betalsystem är under införande och kommer att vara helt genomfört under hösten Biogasdrivna regionbussar har införts på linjerna 219 och 220 under Bussarna på dessa linjer har även försetts med övervakningskameror. En framkomlighetsstudie för busstrafiken har genomförts under Studien har resulterat i nya projekt med syfte att prioritera busstrafiken ytterligare. En utredning rörande behovet av en så kallad tvärlinje i busstrafiken (busstrafik i öst-västlig riktning) har genomförts under Tvärlinjen började trafikeras i augusti Första etappen av ett demonstrationsstråk för cykel- och busstrafik från Mariastaden till centrum har genomförts. 17 (52)

19 Det finns även ett pågående system med bussar som hämtar upp besökare från småorter i Helsingborgs närkommuner och transporterar dessa till fotbollsmatcher på Olympiaområdet. Påbörjade/beslutade delar Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser pågår. Införande av övervakningskameror i regionbussarna på linje 219 och 220 pågår. Trygghetsprojekt med bl.a. bättre belysning pågår. Marknadsföring av busstrafik via företag och större arbetsplatser inom vissa utpekade områden pågår. Exempelvis genomfördes under 2007 en aktivitet (Mimosa) på Helsingborgs Lasarett. Separata körfält för busstrafiken håller på att byggas längs delar av Södra Stenbocksgatan respektive planeras längs Ängelholmsleden. Delåtgärd 2.1. Utbyggnad av bussgata på Långeberga verksamhetsområde Delåtgärden innebär att en detaljplan tas fram och att utbyggnaden genomförs. Tidplan: Utbyggnaden ska vara genomförd under Delåtgärd 2.2. Demonstrationsstråk för bra cykel- och busstrafik från Mariastaden till centrum Se huvudåtgärd 1. Delåtgärd 2.3. Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser Delåtgärden innebär att busshållplatser anpassas till funktionshindrade personers behov. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärden har påbörjats. 18 (52)

20 Ansvarig: Skånetrafiken. Deltagande: Helsingborgs stad och Arriva. Delåtgärd 2.4. Trygghetsprojekt Delåtgärden innebär att belysningen förbättras och buskröjning utförs längs gångvägar till hållplatser. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärden har påbörjats. Ansvarig: Skånetrafiken. Deltagande: Helsingborgs stad och Arriva. Delåtgärd 2.5. Marknadsföring av busstrafik hos företag Delåtgärden innebär marknadsföring av busstrafik hos företagen vid Ättekulla, Långeberga och Väla Södra industriområde. Busstrafiken har förbättrats till samtliga områden. Hösten 2009 planerar Skånetrafiken att genomföra marknadsföringsaktiviteter i dessa områden. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärden har påbörjats. Deltagande: Skånetrafiken. Delåtgärd 2.6. Marknadsföring av busstrafik vid större arbetsplatser Delåtgärden innebär marknadsföring av busstrafik vid större arbetsplatser som Väla köpcentrum och Helsingborgs Lasarett. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärden har påbörjats. 19 (52)

21 Delåtgärd 2.7. Separata busskörfält på Södra Stenbocksgatan Se huvudåtgärd 6. Delåtgärd 2.8. Separata busskörfält längs Ängelholmvägen Delåtgärden innebär att separata körfält för buss införs på Ängelholmsvägen i västlig riktning mellan Lägervägen och Ringstorpsvägen (figur 3). Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärden har påbörjats. Figur 3. Ängelholmsvägen. 20 (52)

22 Delåtgärd 2.9. Busstransporter till idrottsevenemang Delåtgärden består av två delar: En busspendel som hämtar upp evenemangsbesökare från Knutpunkten och kör dessa till idrottsevenemang (f a fotbollsmatcher) på Olympiaområdet. Bussar som hämtar upp besökare från småorter i Helsingborgs närkommuner och transporterar dessa till fotbollsmatcher på Olympiaområdet. Denna åtgärd vidtas redan. Tidplan: Busspendel från Knutpunkten till Olympiaområdet ska genomföras under Ansvarig: Helsingborgs IF och Skånetrafiken. Deltagande: Helsingborgs stad. 7.3 Huvudåtgärd 3: Ökad kapacitet och utökat turutbud för regional tågtrafik Åtgärden innebär en förbättrad kapacitet och ett ökat turutbud i tågtrafiken för regionala pendlare till och från Helsingborg. Regionala tåg till/från Helsingborg är ofta fullbelagda, så att många resenärer tvingas stå under resan. Standarden till och från Helsingborg kommer att förbättras genom inköp av flera Öresundståg och nya Pågatåg. De nya Pågatågen innebär att Öresundståg, som idag kör Pågatågstrafik, kommer att frigöras för Öresundstågstrafik. Befintliga järnvägssträckor till och genom Helsingborg har påtagliga kapacitetsbrister vilket på kort sikt kraftigt begränsar möjligheterna att öka attraktiviteten i högtrafik genom tätare turer. Det gäller bl.a. Västkustbanan. Tills vidare planerar Skånetrafiken att förbättra standarden genom längre tåg och utökat utbud utanför den mest intensiva högtrafiken. Trafik med längre tåg möjliggörs genom förlängning av plattformar på bl.a. Västkustbanan, Skånebanan och Rååbanan. Plattformsförlängningar utförs inom det pågående projektet Plattformar i Skåne, som innebär att plattformar vid 50 stationer i Skåne förlängs och höjdanpassas fram till år Syftet med projekt är att klara av en förväntad resandeökning med 6 % per år (i 21 (52)

23 enlighet med Skånetrafikens tågstrategi) och att ge förutsättningar för en mera attraktiv och bekväm resa för alla. Ansvarig: Banverket och Skånetrafiken. Deltagande: Berörda kommuner. Effekter: Bedömd resandeförändring enligt Skånetrafiken till följd av ökat turutbud på Skånebanan, är minskade fordonsrörelser med ca 300 fordon/dygn på Drottninggatan och ca 100 fordon/dygn på Stenbocksgatan. Ökad kapacitet genom längre tåg bedöms totalt sett ha liten effekt. Åtgärder som förbättrar kollektivtrafiken utgör en förutsättning för att de trafikdämpande åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska få avsedd effekt. Transporter med bil kommer delvis att behöva ersättas med kollektiva transporter. Redan genomförda delar Turutbudet på Skånebanan har ökat. Delåtgärden genomfördes 2007, då turutbudet Helsingborg-Åstorp utökades från två till tre turer per timme under högtrafiktid och en tur per timme i lågtrafik. På sträckan Åstorp-Kristianstad utökades trafiken från ett tåg per timme i högtrafik till ett tåg per timme hela dagen. Påbörjade/beslutade delar Arbetet med förlängning av plattformar pågår. Plattformar utmed Västkustbanan förlängs under Plattformar utmed Skånebanan och Rååbanan kommer att förlängas under Ängelholms bangård håller på att byggas om för att underlätta den regionala tågtrafiken. Delåtgärd 3.1. Längre tåg Delåtgärden innebär att nya och längre Pågatåg sätts i trafik för utökad passagerarkapacitet. Nuvarande (dubbelkopplade) Pågatåg, som är 100 m, kommer att ersättas med 150 m långa tåg. Tidplan: Delåtgärden ska genomföras under Ansvarig: Skånetrafiken. 22 (52)

24 Delåtgärd 3.2. Förlängning av plattformar Delåtgärden består av att plattformar på ett antal stationer förlängs och höjdanpassas enligt nedanstående beskrivning, för att möjliggöra att längre tåg angör stationerna. Plattformar på Västkustbanan: Maria, Ödåkra, Rydebäck, Ramlösa, Kattarp (samtliga i Helsingborgs stad), Gunnesbo (Lunds kommun), Dösjebro (Kävlinge kommun), Häljarp (Landskrona kommun), Glumslöv (Landskrona kommun), Ängelholm samt Båstad. Plattformar på Skånebanan: Påarp och Mörarp (Helsingborgs stad). Plattformar på Rååbanan: Tågarp, Teckomatorp, Billeberga (samtliga i Svalövs kommun), Vallåkra och Gantofta (Helsingborgs stad). Plattformar på Västkustbanan söder om Helsingborg förlängs till 250 m, vilket medger trippelkopplade nya Pågatåg. Norr om Helsingborg gäller 170 m plattformslängd som standard för Pågatågen. På Skånebanan och Rååbanan förlängs plattformarna till 170 m så att dubbelkopplade nya Pågatåg kan få plats. Plattformar på Västkustbanan är 330 m i Helsingborg, Landskrona, Kävlinge och Lund, vilket på sikt medger trafikering med fyrkopplade Öresundståg. Trippeloch fyrkopplade tåg införs när behov uppstår. Tidplan: Plattformar utmed Västkustbanan förlängs under Plattformar utmed Skånebanan och Rååbanan kommer att förlängas under Delåtgärden har påbörjats. Ansvarig: Banverket. Delåtgärd 3.3. Utrustning på plattformar Delåtgärden innebär att viss utrustning på plattformas kompletteras i samband med plattformsanpassningarna i delåtgärd 3.2, t.ex. taktila ledstråk för personer med nedsatt syn. 23 (52)

25 Tidplan: Delåtgärden utförs i samband med respektive plattformsförlängning, se delåtgärd 3.2. Delåtgärden har påbörjats. Ansvarig: Skånetrafiken. Deltagande: De kommuner som räknas upp i delåtgärd 3.2, dvs: Helsingborg, Lund, Kävlinge, Landskrona, Ängelholm, Båstad, Svalöv. Delåtgärd 3.4. Kringåtgärder i stationsområden Delåtgärden innebär att vissa insatser görs i anslutning till de plattformar som anpassas enligt delåtgärd 3.2. Insatserna består typiskt sett av att cykel- och pendlarparkeringar byggs ut där behov finns och att åtgärder för ökad tillgänglighet och trygghet vid stationerna vidtas. Tidplan: Delåtgärden utförs i samband med respektive plattformsförlängning, se delåtgärd 3.2. Delåtgärden har påbörjats. Ansvarig: De kommuner som räknas upp i delåtgärd 3.2, dvs: Helsingborg, Lund, Kävlinge, Landskrona, Ängelholm, Båstad, Svalöv. Delåtgärd 3.5. Ökat turutbud på Västkustbanan Delåtgärden innebär att Skånetrafiken ansöker om tågläge med syfte att öka turutbudet med ett snabbt tåg per timme i rusningstid på sträckan Malmö-Helsingborg. Syftet är att öka kapaciteten vid de tider då Öresundståget till Göteborg går. Delåtgärden innebär dessutom att Pågatågslinjen via Landskrona får halvtimmestrafik även vid låg- och mellantrafiktid. Tidplan: Delåtgärden kommer att vara genomförd senast den 30 april Ansvarig: Skånetrafiken. 24 (52)

26 7.4 Huvudåtgärd 4: Genomförande av ny parkeringspolicy Åtgärden innebär att en ny parkeringspolicy utarbetas och används i Helsingborg. Parkeringspolicyn innehåller ett antal principer som preciseras under respektive delåtgärd nedan. Effekter: Utbud av parkeringsplatser och parkeringsavgifter är generellt sett viktiga styrinstrument för att påverka trafikarbetet i en stad. Genomförandet av parkeringspolicyn har därför en betydande potential att kunna minska biltrafiken i centrala Helsingborg. Enligt den scenarioanalys som är underlag till trafikplanen (Inregia, 2005) skulle en fördubbling av parkeringsavgifterna i centrala Helsingborg kunna minska antalet bilresor i området med omkring 16 %. Åtgärden bedöms ha en direkt effekt på kvävedioxidhalterna på de gator där miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas. Redan genomförda delar En ny parkeringspolicy har arbetats fram och är antagen. I det ursprungliga åtgärdsprogrammet angavs att parkeringar i centrum i första hand skulle avse besökare, i andra hand boende och i tredje hand sysselsatta. Centrumparkering är numera utformad så att den främst fyller behovet hos besökare. Antalet korttidsparkeringar i centrum (< 2 h) har ökat. Kantstensparkering prioriteras numera för lastning, lossning, cyklar och angöring. Cykelparkeringsfrågorna har fått ett utökat utrymme i planeringen. P-avgifterna har höjts. Gratis miljöbilsparkering har införts (beslutet gäller till och med den 31 december 2010). 25 (52)

27 Påbörjade/beslutade delar - Delåtgärd 4.1. Utöka avgiftszonen Delåtgärden innebär att avgiftszonen utökas i mer perifera lägen. När avgifterna blir högre och parkeringsmöjligheterna begränsas i den centrala zonen, kan följdeffekten bli att arbetspendlare väljer att parkera på större avstånd från centrum. Detta möjliggör införande av parkeringsavgift för arbetspendlarparkering även i delar utanför centrum. Stadsbyggnadsnämnden fattade i december 2008 ett principbeslut om att utökning av avgiftszonen är möjlig inom områden från centrum fram till Stenbocksgatan inklusive Högaborg och Tågaborg. Tidplan: Delåtgärden genomförs stegvis med början Delåtgärd 4.2. Parkering vid bytesplatser (mellan trafikslag) utvecklas och stärks Delåtgärden innebär att antalet parkeringsplatser vid bytespunkter mellan exempelvis bil och tåg utökas. I samband med plattformsprojektet Plattformar i Skåne (se huvudåtgärd 3) ska bytesplatserna vid stationerna i Rydebäck, Ramlösa och Maria åtgärdas. Vid stationen i Rydebäck ska ca 50 nya bilparkeringsplatser anläggas. Ramlösa och Maria station har i dagsläget ett överskott av bilparkeringsplatser. Här ska istället en satsning göras på ökad trygghet genom t.ex. bättre belysning. Vid Ramlösa station ska cykelparkeringen utökas med plats för ca 50 ytterligare cyklar. (Maria station har ett överskott av cykelparkeringsplatser.) En ny busshållplats ska anläggas i Laröd. I anslutning till denna ska en cykelparkering med plats för ca cyklar byggas. 26 (52)

28 Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under 2009 vad gäller åtgärder vid Rydebäck, Ramlösa och Maria station. Delåtgärden avseende Laröd ska genomföras under Delåtgärden har påbörjats. Deltagande: Vägverket Delåtgärd 4.3. Samverkan mellan Helsingborgs stad och privata aktörer Delåtgärden innebär att samverkansformerna mellan staden och privata aktörer ska stärkas genom en parkeringsallians, vars syfte är att uppnå ett parkeringssystem som både tillgodoser behovet av tillgänglighet och mål om en god miljö. Ett exempel på möjlig samverkan är att låta garage, som utnyttjas av näringsidkare dagtid, användas av boende nattetid. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärd 4.4. Infartsparkering Delåtgärden innebär att möjligheten till infartsparkering ska undersökas. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärd 4.5. Attraktivare gångstråk till centrum Delåtgärden hänger samman med delåtgärd 4.4. I samband med delåtgärd 4.4 ska gångstråk från möjliga platser för infartsparkering göras mer attraktiva. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under (52)

29 7.5 Huvudåtgärd 5: Översyn av skyltning, styrning och kontroll av trafiken Åtgärden innebär att på olika sätt styra trafiken så att genomfartstrafiken på Drottninggatan/Järnvägsgatan respektive Södra Stenbocksgatan minimeras. Omstyrning av trafiken kan göras genom direkta anvisningar (t.ex. skyltning samt kontroll av att miljözonen respektive genomfartsförbud för tung trafik efterlevs) och genom indirekt påverkan (t.ex. trafikdämpande åtgärder och hastighetssänkningar på vissa sträckor). Ansvarig: Helsingborgs stad, Vägverket och Polisen. Effekter: Åtgärderna kan genom främst omfördelning till andra, mera trafiktåliga gator i viss mån minska trafiken på aktuella gator med höga luftföroreningshalter. Storleken på effekten har inte beräknats och är till exempel beroende av hur omfattande kontrollen av genomfartsförbud etc görs. Hastighetssänkning på Malmöleden behöver kombineras med trafikdämpande åtgärder på åtminstone Södra Stenbocksgatan för att inte öka trafiken på gatorna med störst problem. Åtgärden bedöms ha en direkt effekt på kvävedioxidhalterna på de gator där miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas Redan genomförda delar Hastighetsbegränsningar har införts norr om centrala Helsingborg. Vägverket har byggt trafikplats Vasatorp för att avlasta väg 111 genom Helsingborgs stad. Skyltningen för norrgående trafik mot Höganäs på E 6/E 20 har ändrats. Efter kommande ombyggnad vid Väla handelscenter kommer denna trafik att ledas genom trafikplats Kropp. Påbörjade/beslutade delar Fartdämpande åtgärder på Drottninggatan/Järnvägsgatan samt Södra Stenbocksgatan pågår och beskrivs under huvudåtgärd 6 och 7. Framtagande av rutiner för information om föroreningshalter via media pågår. 28 (52)

30 Delåtgärd 5.1. Skyltning och hänvisning som minskar genomfartstrafiken på Drottninggatan/Järnvägsgatan samt Södra Stenbocksgatan Delåtgärden innebär skyltning som inriktas på att styra vägvalen så att trafiken i möjligaste mån kanaliseras till E 6, Österleden och andra större trafikleder öster om staden. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Ansvarig: Vägverket och Helsingborgs stad. Delåtgärd 5.2. Sänkt hastighet på del av Malmöleden Delåtgärden innebär att hastigheten sänks på prov på en del av Malmöleden närmast centrum. Risken för omfördelning av trafik till Södra Stenbocksgatan måste dock beaktas. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärd 5.3. Tydligare styrning av trafiken i halvcentrala delar av Helsingborg Delåtgärden innebär att trafiken i halvcentrala stadsdelar (t.ex. Mariastaden, Laröd, Hittarp etc) styrs bort från centrum. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärd 5.4. Rutiner för information om föroreningshalter via media Delåtgärden innebär att radio och/eller andra medier informeras vid höga luftföroreningshalter. Delåtgärden syftar till att få pendlare och andra resenärer att välja tåg, cykel eller att gå istället för att åka bil sådana dagar. Sådan information 29 (52)

31 kan också ges via internet och eventuellt även via digitala skyltar på strategiska platser. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärden har påbörjats. Delåtgärd 5.5. Kontroll av miljözon samt genomfartsförbud för tung trafik Delåtgärden innebär att efterlevnaden av den införda miljözonen samt genomfartsförbudet för tung trafik kontrolleras av polisen. Övervakningen av miljözonen sker i samarbete med den länsoperativa trafikavdelningen. Tidplan: Delåtgärden påbörjas i maj 2009, då kontrollerna läggs in i den planerade verksamheten för närpolisområde Helsingborg. Därefter kommer kontrollerna att utgöra en permanent del av polisens arbetsuppgifter avseende trafik. Kontrollerna kommer att ske i samband med annan trafikövervakning såsom hastighets-, säkerhetsanordnings- och nykterhetskontroll, som då förläggs vid miljözoner och genomfartsleder. Ansvarig: Polisen. 7.6 Huvudåtgärd 6: Trafikdämpande åtgärder på Södra Stenbocksgatan Åtgärden innebär att trafikdämpande insatser vidtas på Södra Stenbocksgatan med syfte att minska biltrafiken till en nivå där miljökvalitetsnormen uppfylls. Åtgärden behöver samordnas med trafikdämpande åtgärder på Drottninggatan/ Järnvägsgatan samt med översynen av skyltning, styrning och kontroll av trafiken, för att undvika att trafiken ökar på andra känsliga gator. Trafikdämpande åtgärder bör också understödjas av riktade åtgärder för beteendepåverkan (mobility management) samt förbättringar i kollektivtrafiken. 30 (52)

32 Effekter: Åtgärden leder till minskad trafik och därigenom minskade emissioner utmed Södra Stenbocksgatan. Åtgärden bedöms ha en direkt effekt på kvävedioxidhalterna. Redan genomförda delar Signalsystemet har förändrats genom att två nya trafiksignaler satts upp vid övergångsställen. Signalerna har programmerats med fördröjande effekt och kommer även att ge mer tid åt busstrafiken. Påbörjade/beslutade delar Åtgärder för beteendepåverkan beskrivs under huvudåtgärd 10. Delåtgärd 6.1. Ombyggnad till stadsgata Delåtgärden innebär att Södra Stenbocksgatan byggs om till stadsgata på sträckan från Fredriksdalsplatsen till Södra Vallgatan (figur 4). Detta innebär bland annat att gatan endast har ett körfält för trafik per körriktning samt förändringar i signalsystemet. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärd 6.2. Endast ett körfält från Södra Vallgatan och söderut Delåtgärden innebär att Södra Stenbocksgatan byggs om så att det endast finns ett körfält i vardera riktning från Södra Vallgatan till Eneborgsplatsen (figur 4). De körfält som ej längre nyttjas för personbilstrafik kan användas för bussar eller miljöbilar. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under (52)

33 Figur 4. Stenbocksgatan/Södra Stenbocksgatan. 7.7 Huvudåtgärd 7: Trafikdämpande åtgärder på Drottninggatan/Järnvägsgatan Åtgärden innebär att trafikdämpande åtgärder vidtas, så att biltrafikens framkomlighet tonas ned till förmån för övriga trafikslag på Drottninggatan/ Järnvägsgatan. I Helsingborgs stads trafikplan ingår målsättningen att Drottninggatan/ Järnvägsgatan ska fungera som en attraktiv gata för människor som förflyttar sig i centrum. Samtidigt är stråket en fortsatt mycket viktig infart till centrum och av 32 (52)

34 central betydelse för stadens planer på att utveckla ny bebyggelse i södra Helsingborg (projekt H+). Effekter: Åtgärden leder till minskad trafik och därigenom minskade emissioner utmed Drottninggatan/ Järnvägsgatan. Åtgärden bedöms ha en direkt effekt på kvävedioxidhalterna. Redan genomförda delar Utveckling av bussarnas prioritet har genomförts. Påbörjade/beslutade delar Påbörjade delar består av ändringar i signalsystemet, ökat utrymme för korsande gångtrafikanter samt ombyggnad i samband med upprustning av Strandpromenaden. Delåtgärd 7.1. Behålla och förlänga boulevardprincipen Delåtgärden innebär att gatans karaktär av stadsgata förstärks, genom att man behåller och förlänger boulevardprincipen. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Tidpunkten är dock beroende av återställningen efter grävning för Södertunneln. Delåtgärd 7.2. Ändrat signalsystem Delåtgärden innebär att signalsystemet ändras så att tvärtrafiken får större utrymme. En effekt av detta är att gatan blir mindre attraktiv för genomfartstrafik. Busstrafiken behåller sin nuvarande prioritering. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärden är påbörjad. 33 (52)

35 Delåtgärd 7.3. Höger körfält görs om till separat bussfält Delåtgärden innebär att körfältet längst till höger i färdriktningen görs om till separat bussfält på vissa sträckor. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärd 7.4. Ökat utrymme åt gående/cyklister som korsar gatan Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärden är påbörjad. Delåtgärd 7.5. Ökat utrymme åt trafik som ska ta sig ut på stråket Delåtgärden innebär att trafik som ska in på stråket, prioriteras genom förändringar i signalsystemet. En effekt av detta är att gatan blir mindre attraktiv för genomfartstrafik. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärd 7.6. Ombyggnad i samband med upprustning av Strandpromenaden Delåtgärden innebär att en ombyggnad längs Drottninggatan-Strandvägen görs i samband med den upprustning som görs av Strandpromenaden. Ombyggnaden 34 (52)

36 bedöms leda till en omflyttning av trafik från Drottninggatan till de yttre delarna av trafiksystemet (främst Österleden och Ängelholmsvägen). Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Delåtgärden har påbörjats. 7.8 Huvudåtgärd 8: Miljözon för tung trafik Åtgärden innebär att möjligheten att införa miljözon för tung trafik i centrala Helsingborg utreds. Om utredningen visar att miljözonen på ett kostnadseffektivt sätt kan leda till positiva effekter på halten kvävedioxid, ska miljözonen införas. För kontroll av efterlevnaden av den införda miljözonen, se delåtgärd 5.5. Deltagande: Polisen. Effekter: En utvärdering av miljöeffekterna i Göteborg har visat att de tunga fordonens kväveoxidutsläpp inom miljözonen har minskat med 8 % jämfört med ett nollalternativ utan miljözon. Effekten i Helsingborg förväntas uppgår till densamma. Detta betyder att de tunga fordonens kväveoxidutsläpp inom zonen, och därmed på såväl Drottninggatan/Järnvägsgatan som Stenbocksgatan, förväntas minska med 8 % jämfört med ett nollalternativ utan miljözon. Åtgärden bedöms ha en direkt effekt på kvävedioxidhalterna på de gator där miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas. Redan genomförda delar Åtgärden är genomförd i sin helhet genom att miljözon infördes den 30 juni Huvudåtgärd 9: Miljökrav i upphandling av transporttjänster och arbetsmaskiner Åtgärden innebär att miljökrav ska ställas vid offentlig upphandling av transporter och arbetsmaskiner. Miljökrav på transporter ska även gälla då det inte är en transporttjänst i sig som handlas upp, d v s då upphandlingen avser en vara eller tjänst som måste transporteras till köparen. 35 (52)

37 De fordon och arbetsmaskiner som används i offentliga verksamheter ger förmodligen ett inte försumbart tillskott till bakgrundshalterna i Helsingborg. Deras direkta bidrag till halterna på aktuella gator är inte känt, men i samband med olika bygg- och anläggningsarbeten i anslutning till gatorna ökar troligen deras andel av utsläppen. Åtgärden bör därför särskilt beaktas vid sådana arbeten i centrala Helsingborg. Ansvarig: Helsingborgs stad och Region Skåne. Effekter: Miljökrav kan förbättra olika fordons och arbetsmaskiners miljöprestanda så att emissioner per fordon minskar drastiskt. Hur stor förbättringen blir beror delvis på prestandan hos de fordon/ arbetsmaskiner som används innan kraven börjar ställas. Åtgärden bedöms ha en direkt effekt då bygg- och anläggningsarbeten utförs på de gator där miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas och en indirekt i de fall då arbetena utförs i övriga centrala Helsingborg. Redan genomförda delar En utredning av möjligheter att ställa miljökrav vid upphandling har genomförts. Påbörjade/beslutade delar - Delåtgärd 9.1. Miljökrav i enlighet med VV 2006:105 Delåtgärden innebär att offentliga upphandlare, i projekt som påverkar luftmiljön i Helsingborg, ska ställa de miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster som specificeras i Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster (VV 2006:105). Dessa miljökrav har tagits fram gemensamt av Vägverket, Stockholms stad, Göteborgs stad och Malmö stad. Tidplan: Delåtgärden ska vara genomförd under Ansvarig: Helsingborgs stad och Region Skåne. 36 (52)

38 7.10 Huvudåtgärd 10: Lokalt handlingsprogram för beteendepåverkande åtgärder Åtgärden innebär att Helsingborgs stad ska ta fram ett handlingsprogram för det fortsatta arbetet med beteendepåverkande trafikåtgärder i Helsingborg, ibland även kallat mobility management. Åtgärden innebär även att handlingsprogrammet ska genomföras. Handlingsprogrammet innehåller en rad delåtgärder som preciseras nedan. Beteendepåverkande åtgärder ska genomföras samordnat med de trafikdämpande åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Deltagande: HM Skåne. 5 Effekter: Åtgärden att ta fram ett handlingsprogram ger ingen direkt effekt på bilanvändning och trafikarbete, men skapar förutsättningar för ett effektivt genomförande av olika slags beteendepåverkande åtgärder och projekt. Genomförandet av handlingsprogrammet ger minskat trafikarbete i hela Skåne eftersom detta påverkar pendlings- och tjänsteresor. Handlingsprogrammet och dess åtgärder kan också bidra till att öka effekten av andra åtgärder, till exempel bättre cykelinfrastruktur eller ökat utbud i kollektivtrafiken. Åtgärden bedöms ha en indirekt effekt på kvävedioxidhalterna på de gator där miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas. Redan genomförda delar Genomförda informationskampanjer till allmänheten: Inga löjliga bilresor genomfördes av Helsingborgs stad och HM Skåne under sensommaren Vänlig väg till skolan genomfördes på Västra Ramlösa skola av Helsingborgs stad och HM Skåne under hösten Målet var att få föräldrar att promenera 5 HM Skåne = Hållbar Mobilitet Skåne, ett regionalt centrum för miljöanpassade transporter. 37 (52)