Hur gymnasieelever ser på sig själva

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Avdelningen för Psykologi Anna Johansson Hur gymnasieelever ser på sig själva Skillnader mellan pojkar och flickor How high school students look at themselves Differences between boys and girls C-uppsats 15 hp Lärarprogrammet Datum: Handledare: Renée Perrin-Wallqvist Examinator: Anette Kjellgren Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 SAMMANFATTNING Undersökningens syfte var att undersöka om det fanns könsskillnader hos svenska gymnasieelever (16-18 år) gällande upplevd generell självkänsla, upplevt fysiskt självvärde, fysisk självvärdering och social kroppsångest. Den tidigare forskningen har varit enig i att pojkar och män mäter högre när det gäller självskattad generell självkänsla, fysiskt självvärde, medan flickor och kvinnor mäter högre när det gäller självskattad fysisk självvärdering och social kroppsångest. Undersökningen fann att pojkar signifikant mäter högre än flickor när det gäller generell självkänsla och fysiskt självvärde, medan flickorna mäter högre när det gäller social kroppsångest. För fysisk självvärdering noterades inga signifikanta könsskillnader. Den starkaste positiva korrelationen (Spearman s Rho) fanns, som väntat, mellan generell självkänsla och fysiskt självvärde, gällande båda könen (pojkar: rho =.67, p <.01; flickor: rho =.69, p <.01). Den starkaste negativa korrelationen (Spearman s Rho) fanns för pojkar mellan det fysiska självvärdet och social kroppsångest (rho = -.46, p <.01) och för flickor mellan den generella självkänslan och social kroppsångest (rho = -.53, p <.01) Nyckelord: gymnasieelever, generell självkänsla, fysiskt självvärde, social kroppsångest, fysisk självvärdering k k

3 ABSTRACT The purpose of this study was to investigate whether there are any gender differences among Swedish High school students (16-18 years old) regarding perceived general self-worth, perceived physical self-worth, perceived importance and social body anxiety. The previous research has been unanimous in those boys and men measuring higher for self-reported perceived general self-worth, perceived physical self-worth, while the girls and women measured higher in the case of self-reported perceived importance and social body anxiety. This study found that boys significantly measure higher than girls in perceived general selfworth and physical self-worth and that the girls measured higher in social body anxiety. In perceived importance were no significant gender differences found. The strongest positive correlation (Spearman's Rho) were, as expected, between general self-worth and physical selfworth, regarding both genders (boys: rho =.67, p <.01, girls: rho =.69, p <.01). The strongest negative correlation (Spearman's Rho) were for boys between the physical self-value and the social body anxiety (rho = -.46, p <.01) and for girls between the general self-esteem and social physic anxiety (rho = -.53, p <. 01). Key words: high-school students, general self-esteem, physical self-worth, social body anxiety, perceived importance 2

4 FÖRORD I mitt allra största intresse som blivande idrottslärare ligger att vara en bidragande del till mina elevers fysiska och, inte minst, psykiska utveckling som individer. I uppdraget som idrottslärare handlar det inte bara om att stärka elevernas fysiska förmåga, utan även att de utvecklas som människor och skapar en tro på sig själva och sin kropp. Att det finns könsskillnader är knappast någon nyhet och jag tror att jag genom att bli mer medveten om vad dessa grundas i, tillsammans med mitt genuina intresse i frågan, kan bidra och hjälpa mig att utveckla mina elever i enighet med det som står i mitt uppdrag. Ett stort tack vill jag rikta till min handledare Renée Perrin-Wallqvist för att hon är alldeles perfekt petig och till min tidigare handledare Stefan Wagnsson för hjälp och stöttning i allt som rört datainsamlingen och bearbetningen av den. För de ömsesidiga diskussionerna, frågestunderna och övrigt gemensamt huvudbry vill jag tacka min studiekamrat, lunchfantasten David Stefanson. Ett stort tack vill jag slutligen också rikta till alla elever som gjorde denna undersökning möjlig att genomföra. Anna Johansson

5 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Abstract Förord INLEDNING... 5 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 8 SYFTE... 8 FRÅGESTÄLLNINGAR... 8 METOD... 8 DESIGN... 8 URVAL... 9 MÄTINSTRUMENT Physical Self-Perception Profile (PSPP) Perceived Importance (PIP) Social Physique Anxiety Scale (SPAS) DATAINSAMLING/GENOMFÖRANDE DATABEARBETNING RELIABILITET OCH VALIDITET ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT RESULTAT DISKUSSION FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR

6 5 Inledning En av de viktigaste delarna i den mänskliga utvecklingen är att utveckla en sund och positiv självbild, vilket inte bara handlar om att vara kompetent och självständig utan även att ha en positiv inställning till sin kropp (Stiller & Alfermann, 2007). Den svenska skolan tar också fasta på att individens möjligheter att utvecklas och göra framsteg utifrån sina egna förutsättningar (Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b). Skolan ska arbeta för att kvinnors och mäns, eller flickors och pojkars, lika rätt och möjligheter, till exempel genom bemötande, krav och förväntningar (Skolverket, 2011a). I grundskolan ska eleverna bli bekanta med kroppsuppfattning och självbild, vilka också ska utvecklas genom deltagandet i skolans idrottsundervisning (Skolverket, 2012b), vilket även Harter (1999; i Stiller och Alfermann, 2007) är inne på då hon benämner lärare som bidragande till att forma vår självuppfattning. Vidare ska gymnasieundervisningen i idrottsämnet också belysa konsekvenser av olika kroppsideal genom att medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar kring manligt och kvinnligt (Skolverket, 2012a). Skolan, och alla som arbetar inom verksamheten, ska också vara en plats där elevernas självförtroende stimuleras och stärks (Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b). Med tanke på hur detta vid upprepade gånger tas upp i både läro- respektive kursplaner borde det finnas ett intresse i att behandla frågan, och kanske frågor rörande alla dessa begrepp, inom lärarutbildningen. Personligen upplever jag att det saknas helt i den lärarutbildning jag har varit en del av. Eftersom det snart är gymnasieelever jag ska möta i undervisningen och att dessa begrepp dyker upp i något som tillhör min arbetsbeskrivning torde det vara av intresse att faktiskt ha klargjort dessa. Redan i slutet av 1800-talet grundade William James det moderna perspektivet på självkänsla när han skiljde på jag (eng. I) och mig (eng. me) och därmed reflekterade över självets subjektivitet och objektivitet (Lindwall, 2011; Stiller & Alfermann, 2007). Vidare kan jaget ses som det subjektiva självet, som i sin tur både skapar och har förmågan att bedöma det objektiva miget (Lindwall, 2011; Stiller & Alfermann, 2007). Generellt sett kan självet, eller självuppfattningen (engelskans self-concept), beskrivas som ett kognitivt begrepp (Lindwall, 2011; Stiller & Alfermann, 2007). Att utveckla självet som en kognitiv konstruktion har innebörd i förmågan att tillskriva mening i sina handlingar och erfarenheter (Stiller & Alfermann, 2007). Vidare kan självet delas in i självbild och självkänsla, som i sin tur kan skiljas åt genom att ses som beskrivande respektive värderande (Lindwall, 2011; Stiller & Alfermann, 2007; Wagnsson, 2009). Wagnsson (2009,

7 6 s.52) beskriver detta som Jag är smal (beskrivande) och det trivs jag med (värderande) eller Jag är dålig i idrott (beskrivande), men det är något jag accepterar (värderande). Utifrån dessa grundteorier utvecklades en flerdimensionell och hierarkisk konstruktion över självet som något som utvecklas under livet (Shavelson & Bolus, 1982). I toppen av denna modell finns det globala generella självet. Det generella självet har i tidigare forskning visat sig vara högre uppmätt hos män och pojkar än hos kvinnor och flickor (Feingold, 1994; Hayes, Crocker & Kowalski, 1999; Kling, Hyde, Showers & Buswell, 1999). Vidare följs det generella självet av domäner, vilka Shavelson och Bolus (1982) menade kunde vara av antingen akademisk eller icke-akademisk karaktär. I den akademiska domänen finns en uppdelning av olika ämnen, till exempel matematik eller engelska. Den ickeakademiska domänen är i sin tur uppdelad i det emotionella självet, det sociala självet och det fysiska självet (ses som det generella), där det sistnämnda är det som har undersökts i den aktuella studien. Skillnaden mellan kroppsuppfattning och fysiskt självvärde är att det senare är ett bredare begrepp som innefattar både kroppen som ett passivt objekt, det vill säga hur den ser ut, men också som ett verktyg, det vill säga vad den kan göra (Lindwall, 2011). Även gällande det fysiska självvärdet har pojkar och män rapporterart högre värden än flickor och kvinnor (Hagger & Stevenson, 2009; Hayes et. al., 1999; Lindwall & Hassmén, 2004). Figur 1 här Även om James inte hade denna flerdimensionella bild av självet, som utvecklades först under 1900-talet, så menade han att olika delar i livet, till exempel arbete, utseende eller idrottskompetens, har olika betydande roll för självkänslan. Vidare menade han också att individen då la större fokus på framgång inom de områden där det fanns ambitioner att lyckas och som en följd av detta också ligger till grund hur stor betydelse det har för den totala självkänslan (Lindwall, 2011). Sammanfattningsvis menade James att självet handlade om förhållandet mellan den faktiska kompetensen och individens ambitioner om vem han eller hon vill och har möjligheter att vara i de olika domänerna (Bracken & Lamprecht, 2003; Fox, 2010; Lindwall, 2011). Även om det är det fysiska självvärdet som har visat sig vara den starkast bidragande delen till den generella självkänslan i stort (Lindwall, 2011), så är det också noterbart vad Wagnsson (2009) poängterar, nämligen att den fysiska självkänslan inte har visat sig så starkt relaterad till en verklig förändring av kroppen, som till exempel bättre kondition. Istället har det visat sig handla om i vilken utsträckning individen upplever sin

8 7 kropp som attraktiv (Lindwall & Hassmén, 2004; Sonstroem, 1997; Wagnsson, 2009). Därmed är det också just fysisk attraktivitet som blivit den mest förutsägande variabeln till den generella självkänslan (Fox, 1997). Att fysisk attraktivitet har stor betydelse för den generella självkänslan har visat sig vara mer gällande för flickor än för pojkar (Feingold, 1992; Page & Fox, 1997). På grund av det menar Fox (2010) också att det finns en svårighet i att mäta det fysiska självvärdet hos ungdomar då de, i synnerhet flickor, lägger den största vikten i upplevd fysisk attraktivitet och hur viktigt det är att vara snygg, och inte i om de har en stark och funktionell kropp. Som följd till det finns det forskning som visar att kvinnor och flickor har ett lägre självrapporterat värde på alla delar av det fysiska självvärdet, vilket till exempel innefattar den fysiska attraktiviteten (Lindwall & Hassmén, 2004; Stiller & Alfermann, 2004, i Stiller & Alfermann, 2007). Harter (1999; i Stiller & Alfermann, 2007) menar också att det finns starka sociala aspekter som spelar roll för självets kognitiva konstruktion. Hon menade att detta indirekt kan ses om en följd av interaktionen med miljön och som till exempel kan handla om feedback från kamrater, lärare eller föräldrar (Bracken & Lamprecht, 2003). Vidare menade därför Harter (1999; i Stiller & Alfermann, 2007) att självet inte bara bör ses som en kognitiv konstruktion utan även en social sådan, som utvecklas både utifrån individens kognitiva processer och utifrån miljöns påverkan. G En känslomässig komponent av kroppsuppfattningen, som alltså kan ses som en del av det fysiska självet, är social kroppsångest, ett begrepp som baseras i det mer generella begreppet social ångest. Social ångest reflekterar över individers oro, nervositet och ångest inför andra när de upplever att de inte kan framstå och presentera sig själva på ett sätt som omgivningen förväntar sig, eller att individen upplever att omgivningen bedömer han eller henne negativt. Kopplat till social kroppsångest skulle det kunna beskrivas som att individen upplever att han eller hon tolkar små, och obetydliga, signaler från sin omgivning som en negativ utvärdering av dem själva och deras kropp. Specifikt för social kroppsångest är då att kroppsliga fel, i individens egna ögon, leder till en social avvisning. Vidare antas det att dessa individer då mer sannolikt undviker situationer där kroppen visas upp och det finns en potentiell risk för att bli negativt bedömd (Lindwall, 2011). Också gällande social kroppsångest hänvisar Hagger & Stevenson (2009) till att den tidigare forskningen är enig: flickor upplever en signifikant högre social kroppsångest än pojkar. Dessutom har det visat sig finnas ett samband mellan social kroppsångest, främst hos flickor och kvinnor, och

9 8 missnöje för sin kropp och vikt (Martin Ginis, Lindwall & Prapavessis, 2007), som skulle kunna ses som en del av det fysiska självvärdet. Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med undersökningen var att undersöka om det fanns könsskillnader i upplevd självkänsla, upplevt fysiskt självvärde och social kroppsångest hos svenska gymnasieelever. Det fanns också ett syfte i att undersöka huruvida de olika könen värderar det fysiska självvärdet som en del av den generella självkänslan. Syftet var också att se om det fanns några samband mellan den upplevda självkänslan, det fysiska självvärdet och social kroppsångest. Utöver studiens vetenskapliga syfte finns det också ett samhällsintresse i huruvida skolan som miljö, och lärare i synnerhet, kan bidra till att stärka elevers självkänsla. Kunskap och medvetenhet om självbegreppens komplexitet och betydelse kan bidra till denna förståelse. Frågeställningar Utifrån undersökningens syfte och tidigare forskning formulerades följande frågor: Hur upplever pojkar och flickor på gymnasiet sin generella självkänsla och sitt fysiska självvärde? Hur viktigt anser dessa pojkar respektive flickor att det fysiska självvärdet är för den totala självkänslan? Hur upplever dessa pojkar och flickor social kroppsångest? Finns det några samband mellan den upplevda generella självkänslan, det fysiska självvärdet, den fysiska självvärderingen och social kroppsångest? Metod Design Studien har ett nomotetiskt syfte som innebär att intresset ligger i att finna det som är gemensamt för en större population, något som också ledde till att undersökningen gjordes kvantitativt (Hassmén & Hassmén, 2008). Den kvantitativa metoden grundar sig på viljan att göra det man studerar mätbart och med fokus på numeriska relationer (Hassmén & Hassmén, 2008) samt att kunna visa resultat i frekvenser (Trost, 2007). Fördelen med detta är att det då kan tala om hur stor del av populationen som till exempel tycker på det ena eller det andra sättet (Trost, 2007). Vid analysen av en kvantitativ datainsamling är det viktigt att begreppen

10 9 är operationaliserade för att vara säker på att man har fått svar på det man vill ha svar på och därmed kunna använda dessa begrepp vetenskapligt (Hassmén & Hassmén, 2008). I den aktuella undersökningen har denna operationalisering gjorts med hjälp av redan framtagna instrument, se vidare Mätinstrument. Denna rapport grundar sig på delresultat från en större undersökning som genomförts under hösten 2011 där ytterligare tre personer varit inblandade i framställning av enkät, insamling av enkäter, databearbetning och rapportskrivande (se t.ex. Johansson, 2012). Som följd av detta har två av enkätens delar, utöver bakgrundsfrågor, varit relevanta för denna rapport (se markeringar *,**,***,****). Urval I den aktuella populationen ingår gymnasieelever, både pojkar och flickor, som deltar i den obligatoriska idrottsundervisningen. Fördelningen vid insamlingstillfället var 108 deltagare från årskurs 1, vilket i regel betyder 16 år, 147 deltagare från årskurs 2, vilket i regel betyder 17 år, och 4 deltagare från årskurs 3, vilket i regel betyder 18 år. 6 individer hade inte angett årskurs. I den aktuella undersökningen har det deltagit elever både från teoretiska och praktiska program från tre olika gymnasieskolor i Värmland/Dalsland. Genom det urvalet fanns en förhoppning om att deras svar skulle återspegla gymnasieelevers självkänsla och fysiska självvärde, och därmed också vara så representativt som möjligt. Att dessa elever blev utvalda att delta i undersökningen skedde genom ett tillgänglighets-/ bekvämlighetsurval, något som innebär att urvalet är de som går att nå på ett lätthanterligt sätt (Hassmén & Hassmén, 2008). Då vi i forskargruppen tidigare varit i kontakt med dessa skolor kontaktades därför de och på så sätt kunde vi nå tillräckligt många respondenter. Antalet deltagare i undersökningen var totalt 308 elever. Av dessa noterades 43 externa bortfall vid insamling och bearbetning, vilket till exempel berodde att två elever fyllt i enkäten tillsammans eller att samma svarsalternativ var ifyllt på samtliga frågor, vilket lätt kunde upptäckas med en motfrågekontroll det vill säga att två frågor efter varandra var formulerade på ett sätt som, vid en genomtänkt ifyllnad, borde ge ett högt och ett lågt värde eller vice versa. Dessa respondenter bedömdes då inte som villiga att dela och klassades därför som bortfall, vilket också Hassmén och Hassmén (2008) rekommenderar. Deltagarantalet stannade därmed på 265 elever. Eftersom det fanns internt bortfall på frågan om kön blev slutligen könsfördelningen: pojkar=154, flickor=104 (totalt=258).

11 10 Mätinstrument Utifrån den design som var vald för undersökningen samlades data in med hjälp av enkäter. Enkäten innehöll 6 delar, vilka behandlade respondenternas upplevelser av gruppklimatet under idrottslektionerna, inställning till fysisk aktivitet, syn på idrottslärarens sätt att undervisa, samt elevernas syn på sig själva (se bilaga 1). Som del i ett större projekt var två av enkätens delar aktuella för denna undersökning med grund i dess syfte och frågeställningar. Enkätens konstruktion var en sammansättning av validerade instrument (se nedan), vilka förelågs med egenformulerade frågor när det gällde bakgrundsfrågorna kön, gymnasieprogram och årskurs. Förutom de två sistnämnda frågorna, tillsammans med den sista frågan som var till för eventuella kommentaren på enkäten, förekom endast slutna frågor vilket innebär att svarsalternativen var förbestämda (Hayes, 2009). Physical Self-Perception Profile (PSPP). Respondenternas upplevda generella självkänsla (PSPP-GSW) och upplevda fysiska självvärde (PSPP-PSW) har mätts med PSPP (Physical Self-Perception Profile) (Fox & Corbin, 1989). Instrumentet utvecklades specifikt för att undersöka det fysiska självet (Lindwall, 2011), där det också visat sig vara tillförlitligt och validerat även på svenska (Lindwall, 2004), vilket är det som använts i den här undersökningen. Respondenterna fick ta ställning till olika påståenden, till exempel Jag är stolt över vem jag är och vad jag kan göra fysiskt och därefter svara utifrån en fyrgradig Likert-skala, där 1= Stämmer inte alls in på mig och 4= Stämmer helt in på mig. Detta ledde till att två skalor skapadades: generell självkänsla (6 frågor) (Cronbach s alfa =.90) och fysiskt självvärde (8 frågor) (Cronbach s alfa =.89). (Se även bilaga 1, *,**) Perceived Importance (PIP). Vid sidan av PSPP har det, som tidigare nämnt, utvecklats ett instrument som mäter huruvida den enskilda subdomänen är viktig för individen. I den aktuella undersökningen mättes Perceived Importance (PIP) (översatt till fysisk självvärdering i den aktuella undersökningen) vid sidan av subdomänen fysiskt självvärde för att mäta hur viktigt det är för individen att vara eller inte vara på ett speciellt sätt i frågor som rör det fysiska självvärdet. Respondenterna fick också här ta ställning till olika påståenden, till exempel Hur viktigt är det för dig att vara nöjd med dig själv och vad du kan göra fysiskt? och utifrån det svara utifrån en fyrgradig Likert-skala, där 1= Stämmer inte alls in på mig och 4= Stämmer helt in på mig. I och med detta skapades skala fysisk självärdering (6 frågor) (Cronbach s alfa =.93). (Se även bilaga 1, ***)

12 11 Social Physique Anxiety Scale (SPAS). Utöver PSPP-instrumenten har den aktuella undersökningen även använt instrumentet Social Physique Anxiety (SPAS) (Hart, Leary & Rejeski, 1989), i en översatt svensk version (Högskolan i Halmstad, 1998), för att mäta elevernas sociala kroppsångest, det vill säga i vilken utsträckning de tenderar att bli oroliga när andra observerar och bedömer dem utifrån deras kropp (Martin Ginis et. al, 2007). Utifrån olika påståenden till exempel Jag oroar mig för att använda kläder som får mig att se smal eller överviktig ut, fick respondenterna svara utifrån en femgradig Likert-skala där 1= Stämmer inte alls och 5= Stämmer extremt bra. Följaktligen skapades skalan social kroppsångest (12 frågor) (Cronbach s alfa =.83). (Se även bilaga 1, ****) Datainsamling/genomförande Insamlingen av data har i största möjliga mån skett standardiserat, vilket innebär att det har sett likadant ut för alla deltagare vid insamlingen av information (Hassmén & Hassmén, 2008). De tilltänkta respondenternas rektorer kontaktades genom ett missivbrev (se bilaga 2) som antingen överlämnades via mail eller personlig kontakt. Efter att de gett sitt medgivande till att genomföra undersökningen på den berörda skolan kontaktades idrottslärarna för att bestämma praktiskt när datainsamlingen skulle bli av. Eftersom enkätens huvudsyfte från start var att undersöka elevernas upplevda motivationsklimat på idrottslektionerna ur olika perspektiv, beslutades också att insamlingen av data skulle ske i rätt miljö, det vill säga under idrott och hälsa-lektionerna. Detta motiverades också med att vi ville nå de elever som faktiskt deltog i idrottsundervisningen. I samband med att deltagarna fick enkäten informerades de dessutom skriftligt gällande vad undersökningens bakgrund samt deras frivillighet att delta och rätt att kunna avbryta utan några negativa konsekvenser som följd. Att besvara enkäten tog cirka 20 minuter och vid varje insamlingstillfälle var eller någon i forskargruppen personligen närvarande. Databearbetning Data som samlats in har kodats in och bearbetats med hjälp av statistikprogrammet Statistical Package for the Social Science (SPSS) 19.0 (IBM). Vid den första analysen av data genomfördes ett Kolmogorov-Smirnovtest för att avgöra om data var normalfördelad och utifrån det vilken typ av statistik som kom att bli aktuell att använda. Testet visade signifikanta värden för gruppen pojkar i variablerna generell självkänsla: D (135) = 0.15, p <.001; fysiskt självvärde: D (135) = 0.082, p <.05; fysisk självvärdering: D (135) = 0.15, p <.001, samt ett icke-signifikant värde för variabeln social kroppsångest: D (135) = 0.070, p >

13 För gruppen flickor visade testet signifikanta värden för samtliga variabler: generell självkänsla: D (89) = 0.19, p <.001; fysiskt självvärde: D (89) = 0.082, p <.001; fysisk självvärdering: D (89) = 0.14, p <.001 samt social kroppsångest: D (89) = 0.09, p <.05 Eftersom dessa värden inte visade sig uppfylla kraven för parametrisk statistik blev det aktuellt att använda icke-parametrisk statistik vid analysen. Utifrån undersökningens huvudsyfte, det vill säga att undersöka eventuella könsskillnader lämpade det sig därför bäst med Mann-Whitneytest (z). För att undersöka eventuella statistiska samband mellan de aktuella variablerna nyttjades därför Spearmans Rho (rho) vid korrelationsanalysen. För att skilja på könen vid korrelationsanalysen genomfördes en så kallad split file för att kunna undersöka korrelationerna var för sig. Reliabilitet och validitet När man pratar om reliabilitet inom forskning handlar det om tillförlitlighet, pålitlighet, förutsägbarhet och mätteknisk precision. Den mättekniska precisionen är aktuell i avseende att mätningen ska vara så säker och noggrann som möjligt, oavsett om det som mättes var det som var avsett att mätas (Hassmén & Hassmén, 2008). Huruvida reliabiliteten blir låg eller hög inom forskning påverkas av flera olika faktorer, t.ex. kan ett dåligt konstruerat instrument påverka resultaten med slumpmässiga fel och därmed minska reliabiliteten (Hassmén & Hassmén, 2008). De validerade instrumenten (PSPP-GSW, PSPP-PSW, PIP, SPAS) som har använts i undersökningen visade en hög reliabilitet (Cronbach s alfa =.90;.89;.93;.83) (Field, 2011). Den standardiserade insamlingsprocessen har som tidigare nämnt sett likadan ut för samtliga respondenter, vilket i diskussionerna innan mest handlade om miljön insamlingen skedde i. Anledningen till detta var att vi i det fallet var ute efter de som verkligen var på idrottslektionerna och därmed kunde ge oss ett rättvisande resultat i frågan, eftersom det också är de som har en uppfattning om det skapade motivationsklimatet (som precis som tidigare nämnt var huvudsyftet med enkäten) och som därmed ansågs bli rättvis. Utifrån den här rapportens syfte kan detta diskuteras då de elever som inte deltog vid det tillfället kanske hade en anledning, som faktiskt kunnat påverka resultatet, till detta. Begreppet validitet kan förklaras om huruvida mätningen har mätt det som verkligen skulle mätas om, och utifrån det om det är det som är av intresse att grunda undersökningen slutsatser ifrån (Hassmén & Hassmén, 2008). Att de instrument som har använts i undersökningen, PSPP samt PIP (Fox & Corbin, 1989; Lindwall, 2004), och SPAS (Högskolan i Halmstad, 1998), är validerade och har visat sig vara ett pålitligt sätt att mäta på stärker därför undersökningens validitet..

14 13 Etiskt förhållningssätt Enligt svensk lagstiftning (SFS 2003:460) ska all den forskning som genomförs utföras genom metoder som varken påverkar deltagarna psykiskt eller fysiskt (Vetenskapsrådet, 2012). Utöver god forskningssed, något som till exempel innebär att du öppet redovisar och talar sanning om din forskning och dina metoder, samt att du är rättvis vid bedömningen av andras forskning (Vetenskapsrådet, 2011) bör även tidigare riktlinjer uppmärksammas inom den humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningen (Vetenskapsrådet, 2012). Bland annat innebär dessa riktlinjer att respondenterna enligt informationskravet ska informeras om syftet med forskningen, att de enligt samtyckekravet ska ha rätten att bestämma själva över sitt deltagande, att data enligt konfidentialitetskravet ska behandlas konfidentiellt och att data som samlats in enligt nyttjandekravet endast får användas till den avsedda forskningen (Hassmén & Hassmén, 2008). Respondenterna informerades, som redan är nämnt, vid insamlingstillfället om att de var frivilliga att delta, hade rätten att avbryta utan några negativa konsekvenser som följd, att de gjorde det anonymt och att resultaten presenteras i gruppdata vilket också innebär att informationen i undersökningen är konfidentiell. Att deltagandet skedde anonymt innebär att respondenternas identitet aldrig blir känd för forskaren, men även att forskaren bara kan veta att svaren kommer från undersökningsgruppen men aldrig från vilken enskild individ. Att data är konfidentiellt behandlad innebär att data är skyddad mot allmänheten, men också att det till exempel inte finns någon möjlighet att identifiera respondenterna då det endast framkommer att det är elever från skolor i Värmland/Dalsland som deltagit i undersökningen (Hayes, 2009). Resultat Utifrån undersökningens syfte och frågeställningar kommer nu resultaten att presenteras, med fokus på könsjämförelser inom de olika variablerna. Till den största delen kommer resultaten att presenteras i medianvärden (Md). Det fanns också ett intresse i att undersöka eventuella samband mellan de variabler som nu är presenterade utifrån undersökningens syfte och frågeställningar, vilket leder till att korrelationer också kommer att presenteras. Undersökningsgruppens upplevda generella självkänsla mättes upp i enighet med gällande teorier om att se den som toppen av en hierarkisk modell (Lindwall, 2011). Med hjälp av ett oberoende Mann-Whitneytest (gruppvariabel: kön; testvariabel: generell självkänsla) visade sig pojkars uppmätta generella självkänsla (Mdn = 3.33) vara högre

15 14 flickors (Mdn = 3.0). Mellan grupperna identifierades skillnaden; U = 5609, z = -4.04, p <.05. Både pojkars och flickors upplevda generella självkänsla korrelerade positivt med upplevt fysiskt självvärde (totalt: rho =.71, p <.01; pojkar: rho =.67, p <.01; flickor: rho =.69, p <.01) och fysisk självvärdering (totalt: rho =.44, p <.01; pojkar: rho =.46 p <.01; flickor: rho =.37, p <.01). Vidare korrelerade den generella självkänslan negativt med upplevd social kroppsångest (totalt: rho = -.48, p <.01; pojkar: rho = -.39 p <.01; flickor: rho = -.53, p <.01). Tabell 1 här Tabell 2 här Tabell 3 här Enligt samma modell som använts tidigare (Lindwall, 2011) mättes också det upplevda fysiska självvärdet genom ett oberoende Mann-Whitneytest (gruppvariabel: kön; testvariabel: fysiskt självvärde). Även här uppmätte pojkarna ett högre värde (Mdn = 3.26) än flickorna (Mdn = 2.87). Skillnaden mellan grupperna visade sig vara; U = 5008, z = -5.05, p <.05. Det upplevda fysiska självvärdet korrelerade positivt med fysisk självvärdering (totalt: rho =.56, p <.01; pojkar: rho =.6, p <.01; flickor: rho =.51, p <.01) och negativt social kroppsångest (totalt: rho = -.55, p <.01; pojkar: rho = -.46, p <.01; flickor: rho = -.50, p <.01). För att undersöka om det fanns någon skillnad mellan könen i huruvida de värdesätter domänen fysiskt självvärde mättes sedan en fysisk självvärdering upp med hjälp av ett oberoende Mann-Whitneytest (gruppvariabel: kön; testvariabel: fysisk självvärdering). Här uppmärksammades ingen signifikant skillnad (U = , z = -1.1, p >.05) mellan pojkar (Mdn = 3.17) och flickor (Mdn = 3.17). Den fysiska självvärderingen korrelerade också den negativt med social kroppsångest (totalt: rho = -.18, p <.01; pojkar: rho = -.19, p <.05; flickor: rho = -.15, p >.05). Den sista enskilda variabeln som undersöktes var huruvida de olika könen upplever social kroppsångest eller ej, vilket även det gjordes med hjälp av ett oberoende Mann-Whitneytest (gruppvariabel: kön; testvariabel: social kroppsångest). Pojkar upplevde en lägre grad av social kroppsångest (Mdn = 2.5) än flickor (Mdn = 3.17) och den signifikanta skillnaden mellan grupperna uppmärksammades; U = 3414, z = -5.95, p <.05.

16 15 Diskussion Utifrån undersökningens syfte som var att undersöka om det finns könsskillnader hos svenska gymnasieelever i variablerna upplevd självkänsla, upplevt fysiskt självvärde, fysisk självvärdering och social kroppsångest visade sig resultaten överlag följa den tidigare forskning som presenterats. Med utgångspunkt i James moderna perspektiv på självkänsla, då han skiljde på jag och mig (Lindwall, 2011; Stiller & Alfermann, 2007), utvecklades den flerdimensionella och hierarkiska konstruktionen över självet som toppas av det globala generella självet. I enighet med tidigare forskning gällande könsskillnader i upplevd generell självkänsla, där pojkar och män ständigt mäter högre (Feingold, 1994; Hayes et. al., 1999; Kling et. al., 1999), visade den aktuella undersökningen att skillnader mellan könen även finns hos svenska gymnasieelever. Eftersom fokus i huvudsak legat på att undersöka huruvida eleverna ser på sig själva och sin kropp går vi vidare i självets hierarkiska konstruktion. I den icke-akademiska domänen återfinns det fysiska självet, vilket är ett bredare begrepp där kroppen ses både som ett passivt objekt, det vill säga rent utseendemässigt, men också som ett verktyg, det vill säga utifrån dess funktioner (Lindwall, 2011). Även det fysiska självvärdet visade sig följa den tidigare forskningen, som även den är enig i faktumet om rådande könsskillnader (Hagger & Stevenson, 2009; Hayes et. al., 1999; Lindwall & Hassmén, 2004) där pojkar överlag påvisar högre uppmätta värden än flickor. I tidigare forskning (Feingold, 1992; Page & Fox, 1997) har det visat sig att korrelationen mellan det fysiska självvärdet och den generella självkänslan varit starkare hos flickor, något visade sig ytterst marginellt i den aktuella undersökningen. Oavsett resultaten så tror jag att Sonstroem (1998; i Stiller och Alfermann, 2007) har en viktig poäng när det gäller just att förstå att den generella självkänslan och det fysiska självvärdet korrelerar, nämligen att de två starkt påverkar varandra i båda riktningarna. Individens fysiska självvärde kan då stärkas av att du faktiskt är duktig i idrott eller ansedd som snygg av din omgivning (vilka nu de är att bedöma det) (fysiskt självvärde), men också av att individen har en sådan trygghet i sig själv att han eller hon är nöjd med sig själv och sina prestationer oavsett om det handlar om att spela fotboll eller sitt utseende (generell självkänsla). Fox (2010) lyfter fram ett intressant perspektiv när han påtalar svårigheten att mäta något som är av större betydelse för en individ än för en annan. Precis som James menade redan i slutet av 1800-talet finns det olika delar av självet som spelar olika roll för

17 16 självkänslan, vilket han menade grundades i huruvida individen la fokus på att lyckas inom de olika delarna. Den tidigare forskningen har då visat att kvinnor och flickor rapporterar värden som indikerar att det fysiska självvärdet är mer betydelsefullt för den generella självkänslan än för pojkar och män (Feingold, 1992; Lindwall & Hassmén, 2004; Page & Fox, 1997). Noterbart i den aktuella undersökningen är att det här inte fanns några signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor när variabeln fysisk självvärdering mättes upp i relation till det fysiska självvärdet i den aktuella undersökningen. Därmed skulle det då kanske krasst kunna betyda att båda könen lägger lika stor vikt vid att vara snygg, något som kan ses som en kulturell förväntning vilket skulle kunna tyda på att det blir mer och mer påtagligt även för det manliga könet i dagens samhälle att se bra ut om de följer flickornas spår. Däremot är det viktigt att understryka att fysisk självvärdering inte bara handlar om just attraktivitet utan även till exempel om kroppen som ett redskap. Lindwall (2011) lyfter också en viktig aspekt som kan vara tänkvärd när en jämförelse mellan könen sker gällande deras syn på sin kropp, nämligen att det skrämmande nog tycks råda en norm om att kvinnor ska vara missnöjda med sin kropp. Precis som Stiller och Alfermann (2007) säger är det en del av den mänskliga utvecklingen att utveckla en positiv inställning till sin kropp, och det bör inte ses som någon nyhet att det händer mycket under gymnasietiden som rör just en individs utveckling både kognitivt och fysiskt, varvid det får ses som positivt att det tagit plats i de olika lärorespektive kursplanerna (Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b; Skolverket, 2012a; Skolverket, 2012b). Utifrån det faktum är det också intressant att belysa hur dessa skillnader ser ut om vi lägger in en variabel som rör ålder. Även om det inte har behandlats i den aktuella studien så visar en metaanalys genomförd , som Lindwall (2011) hänvisar till, att den största skillnaden finns i just tonåren och därefter minskar i vuxen ålder. Samma studie visar också att de nyare studierna som ingått genomgående visar större skillnader mellan könen gällande kroppsuppfattning och fysisk attraktivitet, vilket i sin tur verka tyda på att vi snarare går åt fel håll än åt rätt. Dessutom tror jag att om det är någon tid som är mer betydelsefull än någon annan när det gäller att stärka en individs självkänsla är just under gymnasietiden när mycket händer med kroppen, man påverkas av många olika faktorer runtikring sig och det är en viktig tid att stå pall mot en mängd krav som ställs från olika håll. Precis som tidigare nämnt menar Sonstroem (1997) och Wagnsson (2009) att det fysiska självvärdet snarare relateras till huruvida individen upplever sin kropp som attraktiv eller ej istället för till exempel förbättrad kondition och det finns ett intresse i att förstå varför

18 17 det skulle vara viktigare att vara attraktiv för en flicka än för en pojke. Lindwall (2011) menar att det finns en referensram i samhället för just kroppsideal och när jag personligen spekulerar kring detta är min spontana känsla att denna referensram inte ser likadan ut för flickor och pojkar. Fortsättningsvis menar Lindwall (2011) att det finns forskning som stödjer att de just presenterade konsekventa könsskillnaderna som finns gällande fysisk självuppfattning och kroppsuppfattning, som i sig visat sig ha en betydande roll i underhållet och utvecklingen av det generella självet. Lindwall (2011) menar också att detta kan ha en grund i att förväntningarna på mäns och kvinnors kroppar och förhållandet till dessa förväntningar kan se annorlunda ut beroende på kulturella förväntningar. I västvärlden har en vältränad och välbyggd kropp blivit ansett som en viktig investering i framställandet av sig själv inför andra som i sin tur visat sig vara betydelsefullt för den personliga acceptansen och därmed till utvecklingen av självkänslan (Fox, 2000). Samtidigt menar Garrett (2006) att kvinnor i västvärlden inte tillåts att vara stora och ta plats, vilket Young (1980; i Garrett, 2006) menar kan bero på att kvinnor och flickor inte får möjligheten att använda sin fullständiga kroppskapacitet och inte är tillåtna att visa sina kroppsliga färdigheter i samma utsträckning som män och pojkar. Även Kling et. al (1999) är inne på samma spår och menar att könsskillnaderna kring självet till stor del kan bero på att man inom den västerländska kulturen tillskriver individens utseende som väldigt viktigt. I sin tur menar Wagnsson (2009) då att det blir allra tydligast hos flickor som i större utsträckning värdesätter att se bra ut än pojkar. I kombination med att individens fysiska yttre ständigt utsätts för värderingar både från andra och från oss själva, blir detta faktum också betydelsefullt när vi bedömer vårt värde som person (Wagnsson, 2009). Utifrån detta är resultaten inte häpnande då flickorna också mäter högre vad der gäller social kroppsångest än pojkarna, något som även Hagger och Stevenson (2009) ger stöd åt. Den aktuella undersökningen visade också att den sociala kroppsångesten i sin tur korrelerar negativt med det fysiska självvärdet och att det inte går att utläsa några specifika könsskillnader vilket tidigare forskning har indikerat (Martin Ginis et. al., 2007). Observera att det i den undersökningen anges som missnöje för sin kropp och vikt medan det här är kopplat till det mer generella fysiska självvärdet. Att flickor upplever en högre social kroppsångest indikerar att de, i enighet med Lindwall (2011), mer sannolikt undviker situationer där kroppen visas upp och det finns en potentiell risk att bli negativt bedömd för densamma. Detta kan med intresse kopplas till vad Harter (1999, i Stiller & Alferman, 2007) uppmärksammade gällande den sociala aspekten kring självets kognitiva konstruktion, nämligen att sociala aspekter ska ses som en följd av

19 18 interaktion med miljön där feedback från till exempel lärare och kamrater (Bracken & Lamprecht, 2003) kan spela roll för utfallet. Detta blir i mitt tycke intressant att lyfta på olika nivåer. För det första: kvinnor och flickor i västvärlden befinner sig i en miljö där kroppen ligger till grund för hur (i det här fallet) hon blir bedömd som person (se Lindwall, 2011). För det andra: på idrottslektionerna, där det är av allra största intresse för mig, tror jag att jag som lärare kan bidra till en miljö där mina elever känner att de inte bara ser sin kropp utifrån hur snygg de, och andra, anser att den är, utan också som ett redskap. Slutligen vill jag poängtera att jag tror det finns en rad olika faktorer som påverkar en individs självkänsla vilket också Wagnsson (2009) menar. Jag nämnde ålder som en variabel som visat sig spela roll i självskattad generell självkänsla och fysiskt självvärde, med sådant som uppväxtmiljö (till exempel storstad eller mindre samhälle), socioekonomisk status och familjesituation kan ha en betydande roll för utfallet. Utifrån det tror jag också att det Harter (1999, i Stiller & Alfermann, 2007) menar, att den sociala konstruktionen också har en betydande roll, är en viktig aspekt att inte glömma bort. Detta inte minst för att en social konstruktion kan innebära betydligt mer än det hon tar upp i till exempel feedback. Metodreflektion En nackdel med insamlingen av enkäterna var att det inte genomfördes någon så kallad pilotstudie där eventuella frågor och funderingar kring enkäten skulle kunna ha upptäckts. Att genomföra en pilotstudie innebär att enkäten testas av några personer innan den går ut på riktigt, med anledning av att kunna hitta eventuella brister som till en slutlig version sedan skulle ha blivit förtydligade (Hayes, 2009). Urvalsprocessen som gjordes medför också vissa risker i och med att ett bekvämlighetsurval inte är skapat av slumpen och att man därmed inte kan säkerställa hur representativt resultatet är för den faktiska populationen (Hassmén & Hassmén, 2008). En styrka med den aktuella undersökningen måste ändå påtalas då tre olika skolor, med elever från både teoretiska och praktiska program, deltog i undersökningen och därmed bör klassas som en fördel utifrån omständigheterna. Det som också bör nämnas är också respondenternas ålder vid insamlingen. Här bör ett godkännande från föräldrar ha funnits med då de flesta ej var över 18 år, men då de blev väl informerade om undersökningens syfte och dess frivilliga deltagande bedömdes det inte finnas tid till detta. Att de behandlats utifrån god forskningsed bör också nämnas.

20 19 I de frågorna som undersökts i den aktuella undersökningen finns en viss varning att lyfta eftersom deltagarna mer eller mindre tvingades in i en idrottslig kontext och där också kan ha påverkat deras svar negativt, till exempel att kroppen som redskap på idrottslektionen anses av individen vara sämre och därför påverkar svaren. Det som också bör nämnas och tas i beaktande i sammanhanget är därmed också de elever som inte har nåtts i undersökningen, av anledningen att de helt enkelt inte varit närvarande vid dessa idrottstillfällen. Det går att spekulera i varför just dessa elever inte närvarade, och om det kan vara så att de har orsaker, som till exempel att vara missnöjda med sin kropp och inte vilja visa upp den i den kontexten, till att inte närvara. Utifrån undersökningens syfte från början, det vill säga att undersöka klimatet under idrottslektionerna stödjer kontexten den genomfördes i, men i den aktuella undersökningen kan det också därmed ha bidragit till något missvisande resultat. Vid analysen av enkäter av denna typ, det vill säga som rör respondentens egen förmåga och en bedömning av sig själv, är det också viktigt att ha med sig att det finns en viss risk för så kallat response bias, som på svenska betyder ungefär social önskvärdhet. Detta innebär att respondenterna kanske svarar utifrån något de tror är bra eller fördelaktigt istället för sanningsenligt (Hayes, 2009). Detta kan vara både medvetet och omedvetet från respondenten, då det dels kan vara att respondenten inte vill att det ska komma fram vad han eller hon egentligen tycker, men också att han eller hon inte vill erkänna för sig själv hur någonting faktiskt är. Åldern och den skiftande mognaden hos respondenterna gör att jag tror det finns en risk att de vill framställa sig som någon de egentligen inte är. Här bör också det interna bortfallet nämnas, då vi vid insamlingen och bearbetning av enkäter valde att ta bort en stor del som bedömdes vara oseriöst ifyllda utifrån den motfrågekontroll som fanns i enkätens konstruktion och som innebar att två frågor efter varandra var formulerade på ett sätt som, vid en genomtänkt ifyllnad, borde ha gett ett högt och ett lågt värde eller vice versa. Att de instrumenten som användes i undersökningen var validerade måste ses som en styrka. I och med den komplexitet som självet för med sig fanns därför en stor fördel i att använda redan framtagna, översatta och validerade instrument. Återigen bör också det perspektiv som Fox (2010) nämner lyfter fram kring huruvida den svårighet som uppstår i att mäta något som är av större vikt för den ena individen än den andra.

21 20 Förslag till framtida forskning Precis som jag varit inne på tidigare så finns det, precis som Wagnsson (2009) menar, en rad olika faktorer som påverkar självkänslan hos individen. Dessutom är bland annat Lindwall (2011) inne på hur den västerländska kulturen leder till att flickor och kvinnor har en lägre uppmätt självkänsla än pojkar och män. Av intresse tror jag därför det skulle vara att studera de flickor och kvinnor som faktiskt rapporterar höga värden gällande både självkänsla och fysiskt självvärde, och vad det är som har gjort att de bryter mönstret. Detta skulle till exempel kunna ske kvalitativt för att se vad de själva rapporterar och grundar sina värden på, för att kanske då få en liten inblick i hur man skulle kunna arbeta för att leda fler flickor, i det här fallet i skolan, in på samma bana. Slutsatser Slutsatserna från undersökningen landar i att de könsskillnader som under en lång tid visat sig finnas mellan män och kvinnor gällande upplevd generell självkänsla och fysiskt självvärde kvarstår även hos svenska gymnasieelever. Resultaten indikerar dock inte att flickor värdesätter fysiskt självvärde högre som en del av den generella självkänslan vilket tidigare forskning visat. Så som diskussionen går bottnar flickornas och kvinnornas högre uppmätta värden i att värdesätta sin kropp och dess utseende i västerländska värderingar. Det kan därför vara av intresse att spekulera i om det är det som händer hos pojkar också, det vill säga om den fysiska attraktiviteten också numera har en större del även för pojkars fysiska självvärde och därmed den generella självkänslan. I sin tur skulle det kunna indikera att utsträckningen på huruvida pojkar bedöms för sin kropp och sitt utseende ökar och att det uttrycker sig i dessa resultat..

22 21 Referenser Bracken, B.A. & Lamprecht, M. S. (2003). Positive self-concept: An equal opportunity construct. School Psychology Quarterly, 18, Field, A. (2011). Discovering Statistics Using SPSS (3 rd editon). London: SAGE Publications Ltd. Feingold, A. (1992). Good-looking people are not what we think. Psychological Bulletin, 111, Feingold, A. (1994). Gender differences in personality: a meta-analysis. Psychological Bulletin, 116, Fox, K.R. (1997). The physical self and processes in self-esteem development. In Fox, K.R. (ed.). The Physical Self: From Motivation to Well-Being. Champaign, IL: Human Kinetics. Fox, K.R. (2000). The effects of exercise on self-perceptions and self-esteem. In Biddle, S.J.H., Fox, K.R. & Boutcher, S.H. (ed.). Physical Activity and Psychological Well- Being. London: Routledge. Fox, K.R. (2010). The physical self and physical literacy. In Whitehead, M. (ed.). Physical Literacy: Throughout the lifecourse. New York: Routledge. Fox, K.R. & Corbin, C.B. (1989). The physical self-perception profile: development and preliminary validation. Journal of Sport & Exercise Psychology, 11, Garrett, R. (2006). Gendered bodies and physical identities. In Evans, J., Davies, B. & Wright, J. (ed.). Body Knowledge and Control: studies in the sociology of physical education and health. London: Routledge. Hagger, M.S. & Stevenson, A. (2010). Social physique anxiety and physical self-esteem: gender and age effects. Psychology and Health, 25, Hart, E.A., Leary, M.R. & Rejeski, W.J. (1989). The measurement of social physique anxiety. Journal of Sport & Exercise Psychology, 11, Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Hayes, N. (2009). Doing Psychological Research. Glasgow: Open University Press. Hayes, S.D., Crocker, P.R.E. & Kowalski, K.C. (1999). Gender differences in physical self perceptions, global self-esteem and physical activity: evalution of the physical self perception profile model. Journal of sport behavior, 22, 1-14.

23 22 Högskolan i Halmstad. (1998). Social kroppsanspännings-formulär. Halmstad: Centrum för Idrottsvetenskap Johansson, A. (2012). Motivationsklimatets betydelse för elevers fysiska självvärde Idrottslärarens betydelse för utvecklingen av en positiv självbild. C-uppsats. Karlstad: Karlstads universitet. Kling, K.C., Hyde, J.S., Showers, C.J. & Buswell, B.N. (1999). Gender differences in self esteem: a meta-analysis. Psychological Bulletin, Lindwall, M. (2004). Exercising the Self: On the Role of Exercise, Gender and Culture for Physical Self-Perceptions: Unpublished doctoral dissertation. Department of Psychology, Stockholm University. Intellecta Docusys AB. Lindwall, M. (2011). Självkänsla: Bortom populärpsykologi och enkla sanningar. Lund: Studentlitteratur. Lindwall, M. & Hassmén P. (2004). The role of exercise and gender for physical self perceptions and importance ratings in swedish university students. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 14, Psychology for Physical Educators. Champaign, IL: Human Kinetics. Martin Ginis, K.A., Lindwall, M. & Prapavessis, H. (2007). Who cares what other people think? Self-presentation in exercise and sport. In Tenebaum, G. & Eklund, R. (ed.). Handbook of Sport Psychology. Hoboken, NJ: John Wiley & Sons Inc. Page, A. & Fox, K.R. (1997). Adolescent weight management and the physical self. In Fox, K.R. (ed.). The Physical Self: From Motivation to Well-Being. Champaign, IL: Human Kinetics. SFS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Riksdagen. Shavelson, R.J. & Bolus, R. (1982). Self-concept: the interplay of theory and methods. Journal of Educational Psychology, 74, Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011b). Läroplan för gymnasieskolan hämtad Skolverket. (2012a). Ämne - Idrott och hälsa. hämtad

24 23 Skolverket. (2012b) Kurs - Idrott och hälsa. hämtad Sonstroem, R.J. (1997). The physical self-system: a mediator of exercise and self-esteem. In Fox, K.R. (ed.). The Physical Self: From Motivation to Well-Being. Champaign, IL: Human Kinetics. Stiller, J., & Alfermann, D. (2007). Promotion of a healthy self-concept. In Liukkonen, J., Auweele Y. V., Vereijken, B., Alfermann, D. & Theodorakis, Y. (2007). (ed.). Psychology for Physical educators, Student in focus (2 nd edition). Champaign, IL: Human Kinetics. Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed 1:2011. Bromma: CM-Gruppen. Vetenskapsrådet. (2012). Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. hämtad Wagnsson, S. (2009). Föreningsidrott som socialisationsmiljö: en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling (Karlstad Universitystudies, nr. 2009:53). Doktorsavhandling, Karlstad: Karlstads universitet.

25 Figur 1. Självuppfattning av kroppen utifrån en multidimensionell hierarkisk modell. Modifierad efter Fox (1989; i Lindwall, 2011)

26 Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 1. Deskriptiv statistik (median) och korrelationer (Spearman s Rho) mellan respondenternas upplevda generella självkänsla (n=264), upplevda fysiska självvärde (n=264), fysisk självvärdering (n=250) samt upplevda sociala kroppsångest (n=234). Variabel Md Upplevd generell självkänsla **.44** -.48** 2. Upplevt fysiskt självvärde ** -.55** 3. Fysisk självvärdering ** 4. Social kroppsångest * p <.05 ** p <.01 Tabell 2. Deskriptiv statistik (median) och korrelationer (Spearman s Rho) mellan pojkarnas upplevda generella självkänsla (n=153), upplevda fysiska självvärde (n=153), fysisk självvärdering (n=149) samt upplevda sociala kroppsångest (n=135). Variabel Md Upplevd generell självkänsla **.47** -.39** 2. Upplevt fysiskt självvärde ** -.46** 3. Fysisk självvärdering * 4. Social kroppsångest * p <.05 ** p <.01 Tabell 3. Deskriptiv statistik (median) och korrelationer (Spearman s Rho) mellan flickornas upplevda generella självkänsla (n=104), upplevda fysiska självvärde (n=104), fysisk självvärdering (n=96) samt upplevda sociala kroppsångest (n=94). Variabel Md Upplevd generell självkänsla **.37** -.53** 2. Upplevt fysiskt självvärde ** -.50** 3. Fysisk självvärdering Social kroppsångest * p <.05 ** p <.01

27 Bilaga 1 Karlstads universitet Idrottsvetenskap Idrott & Hälsa och motivation Hej! Vår forskargrupp är intresserad av att undersöka hur olika grupprocesser och idrottslärarens sätt att undervisa i ämnet Idrott och Hälsa påverkar motivationen och glädjen att vara fysiskt aktiv. Vi är även intresserade av att ta reda på om det finns någon koppling mellan gruppklimatet i klassen och idrottslärarens sätt att undervisa elevers syn på sig själva. Frågeställningar inom projektet: Hur påverkar gruppklimatet och lärarens sätt att undervisa elevers syn på sig själva samt motivationen och glädjen att vara fysiskt aktiv? Tidsåtgång Enkäten tar ca 20 minuter att fylla i. Utvärdering/återkoppling Resultaten kommer senare att publiceras i vetenskapliga tidskrifter så att forskare och tränare kan ta del av kunskapen. Du kommer även att kunna ta del av resultaten, då vi kommer att presentera dessa vid lämpligt teoripass på skolan. Frivillighet och Anonymitet Det är frivilligt att delta i undersökningen och du har rätt att när som helst avbryta ditt deltagande, utan några negativa konsekvenser som följd. Alla resultat kommer att redovisas som gruppdata och all information är konfidentiell, dvs. det går inte att ta reda på hur just du har svarat. Bästa hälsningar: Stefan Wagnsson ( ), stefan.wagnsson@kau.se, Idrottsvetenskap, Karlstads universitet Henrik Gustafsson ( ), henrik.gustafsson@kau.se, Idrottsvetenskap, Karlstads universitet Anna Johansson ( ), annajoha122@student.kau.se, Idrottsvetenskap, Karlstads universitet Daniel Lundberg ( ), danilund102@student.kau.se, Idrottsvetenskap, Karlstads universitet

28 *Kön? Man Kvinna *Vilket program läser Du på gymnasiet?... *Vilket år läser Du på gymnasiet?... Instruktion: Här följer några frågor om hur Du upplever dina kamrater under lektionerna i Idrott & Hälsa. Ringa in eller kryssa i den ruta som Du tycker stämmer mest överrens med Dina upplevelser. Det finns inga rätt eller fel. Försök att besvara påståendena ärligt och fundera inte för länge på varje fråga. Skalan går från 1 Stämmer inte alls till 7 Stämmer precis. De flesta eleverna i vår klass (under idrottslektionerna) 1. hjälper varandra att förbättras uppmuntrar varandra att konkurrera ut sina klasskamrater erbjuder sina klasskamrater hjälp att utveckla nya färdigheter bryr sig mest om åsikter från de bästa i klassen får alla i klassen att känna sig betydelsefulla arbetar tillsammans med saker som de behöver förbättra ger negativa kommentarer och trycker ned sina klasskamrater försöker vara duktigare än sina klasskamrater. 6 7 De flesta eleverna i vår klass (under idrottslektionerna) 9. kritiserar sina klasskamrater när de gör misstag. 6 7

29 10. lär sina klasskamrater nya saker uppmuntrar sina klasskamrater att ge sitt yttersta är nöjda när de lyckas bättre än sina klasskamrater ser till att deras klasskamrater känner sig accepterade vill vara med de duktigare klasskamraterna berömmer sina klasskamrater som försöker göra sitt bästa klagar när laget man blivit indelad i, inte vinner är nöjda när klassen gör sitt bästa bryr sig om allas åsikter sätter en standard genom att alltid ge sitt max skrattar åt sina klasskamrater när de gör misstag peppar sina klasskamrater att fortsätta försöka när de har gjort ett misstag. 6 7

30 Instruktion: Nedan följer ett antal beskrivningar om Dina känslor inför fysik aktivitet (t ex gympa, springa, gå en rask promenad, simma, idrotta). Vänligen ringa in den siffra (1-7) som Du anser beskriver Dina känslor gentemot fysisk aktivitet som bäst! 24. Jag tycker om det Jag hatar det Jag känner mig uttråkad Jag känner mig intresserad Jag ogillar det Jag gillar det Jag tycker det är lustfyllt Jag tycker inte det är lustfyllt Jag känner mig mycket engagerad Jag känner mig inte alls engagerad Det är inte roligt Det är mycket roligt Jag tycker det är energigivande Jag tycker det är tröttsamt Det gör mig deprimerad Det gör mig glad Det är mycket trevligt Det är mycket obehagligt Jag känner mig duktig Jag känner mig dålig Det är mycket uppiggande Det är inte alls uppiggande Det är frustrerande Det är inte alls frustrerande 6 7

31 36. Det är mycket glädjande Det är inte alls glädjande Det är mycket spännande Det är inte alls spännande Det är inte alls stimulerande Det är mycket stimulerande Det ger mig en stark känsla Det ger mig en stark känsla av att klara av saker av att inte klara av saker Det är mycket uppfriskande Det är inte alls uppfriskande Jag vill hellre göra något annat Vill inget hellre än att vara fysisk aktiv 6 7 Instruktion: Här följer några frågor om hur Du upplever Din/Dina lärare i Idrott & Hälsa. Ringa in eller kryssa i den ruta som Du tycker stämmer mest överrens med Dina upplevelser. Det finns inga rätt eller fel. Försök att besvara påståendena ärligt och fundera inte för länge på varje fråga. Skalan går nu från 1-5; 1 stämmer inte alls, 2 stämmer inte så bra, 3 stämmer ganska bra, 4 stämmer bra och 5 stämmer mycket bra. På idrottslektionerna med min idrottslärare känner vi oss nöjda när vi lär oss nya saker 43. är läraren glad när alla elever blir bättre på olika saker 44. ger det vi lär oss en ökad lust till att lära oss nya saker 45. blir läraren glad om jag lär mig något nytt 46. är det viktigt att lära sig något nytt varje lektion

32 47. är läraren glad när en bra insats leder till att vi blir bättre 48. är vi glada för att vi brukar lära oss nya saker 49. är läraren mest glad när alla elever lär sig något nytt 50. tycker läraren att det är viktigt att vi förstår hur vi ska utföra något innan vi går vidare och lär oss nya saker 51. tycker läraren att det är viktigt att vi förstår att det är naturligt att göra misstag när vi lär oss något nytt 52. gillar vi att få prova nya saker och göra vårt bästa för att lära oss nya saker 53. bryr sig läraren lika mycket om alla elever 54. är läraren mer en vän och stöd, än en som bara bossar 55. är läraren ärligt intresserad av hur vi elever har det 56. är eleverna ofta rädda för att göra fel för de tror att det kan leda till att andra elever inte gillar dem 57. ges eleverna ofta möjlighet att utvärdera sig själva 58. ges eleverna ofta möjlighet att delta i planeringen

33 59. kan eleverna välja vilka aktiviteter de vill delta i 60. är eleverna ofta rädda för att prova på nya övningar och aktiviteter 61. är eleverna mest nöjda när de kan göra bättre än de andra i klassen 62. försöker vi uppnå olika former av fördelar för att göra bättre än de andra i klassen 63. är det väldigt viktigt för en elev att vida att han eller hon är bättre än någon annan i idrott 64. försöker eleverna att göra bättre än de andra i klassen 65. är eleverna rädda för att göra övningar och aktiviteter som de inte är lika bra i 66. ges eleverna ofta möjlighet att säga vad vi tycker om olika övningar och aktiviteter 67. är eleverna rädda att göra misstag eftersom det kan leda till att läraren inte gillar dem Instruktion: Här följer frågor om hur du ser på Dig själv och Din fysiska status. Kryssa i det svar som passar bäst in på Dig. Skalan går nu från 1-4. **68. Jag är stolt över vem jag är och vad jag kan göra fysiskt Stämmer inte alls in på mig Stämmer bara lite in på mig Stämmer delvis in på mig Stämmer helt in på mig ***69. Hur viktigt är det för dig att vara stolt över dig själv fysiskt? Inte alls viktigt Lite viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt *70. Generellt sett är jag mycket nöjd med mig själv Stämmer inte alls in på mig Stämmer bara lite in på mig Stämmer delvis in på mig Stämmer helt in på mig

34 **71. Jag är nöjd med hur jag är och vad jag kan göra fysiskt Stämmer inte alls in på mig Stämmer bara lite in på mig Stämmer delvis in på mig Stämmer helt in på mig ***72. Hur viktigt är det för dig att vara nöjd med dig själv och vad du kan göra fysiskt? Inte alls viktigt Lite viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt *73. Jag är nöjd med hur jag lever mitt liv Stämmer inte alls in på mig Stämmer bara lite in på mig Stämmer delvis in på mig Stämmer helt in på mig **74. Jag känner mig mycket säker på mig själv fysiskt sett Stämmer inte alls in på mig Stämmer bara lite in på mig Stämmer delvis in på mig Stämmer helt in på mig ***75. Hur viktigt är det för dig att känna dig säker på dig själv fysiskt sett? Inte alls viktigt Lite viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt *76. Generellt sett är jag mycket nöjd med mig själv som person Stämmer inte alls in på mig Stämmer bara lite in på mig Stämmer delvis in på mig Stämmer helt in på mig **77. Jag har positiva känslor gällande mig själv fysiskt sett Stämmer inte alls in på mig Stämmer bara lite in på mig Stämmer delvis in på mig Stämmer helt in på mig ***78. Hur viktigt är det för dig att ha positiva känslor gällande dig själv fysiskt sett? Inte alls viktigt Lite viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt *79. Jag gillar den jag är Stämmer inte alls in på mig Stämmer bara lite in på mig Stämmer delvis in på mig Stämmer helt in på mig **80. Jag har stor respekt för mig själv fysiskt sett Stämmer inte alls in på mig Stämmer bara lite in på mig Stämmer delvis in på mig Stämmer helt in på mig ***81. Hur viktigt är det för dig att ha respekt för dig själv fysiskt sett? Inte alls viktigt Lite viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt *82. Generellt sett är jag nöjd som jag är Stämmer inte alls in på mig Stämmer bara lite in på mig Stämmer delvis in på mig Stämmer helt in på mig **83. Jag har inte särskilt positiva känslor för mig själv fysiskt sett Stämmer inte alls in på mig Stämmer bara lite in på mig Stämmer delvis in på mig Stämmer helt in på mig **84. Jag är mycket nöjd med mig själv fysiskt sett Stämmer inte alls in på mig Stämmer bara lite in på mig Stämmer delvis in på mig Stämmer helt in på mig ***85. Hur viktigt är det för dig att du är nöjd med dig själv fysiskt sett? Inte alls viktigt Lite viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt **86. Jag är inte särskilt stolt över mig själv fysiskt sett Stämmer inte alls in på mig Stämmer bara lite in på mig Stämmer delvis in på mig Stämmer helt in på mig *87. Vanligtvis är jag nöjd med hur jag gör saker och ting Stämmer inte alls in på mig Stämmer bara lite in på mig Stämmer delvis in på mig Stämmer helt in på mig

35 Instruktion: Kryssa återigen i det svar som passar bäst in på dig. Försök att besvara påståendena ärligt och kom som vanligt ihåg att inte fundera för länge på varje fråga. Skalan går nu från 1-5; 1 stämmer inte alls, 2 stämmer något, 3 stämmer ganska bra, 4 stämmer väldigt bra och 5 stämmer extremt bra. ****88. Jag är tillfreds med hur min kropp/figur ser ut ****89. Jag oroar mig för att använda kläder som får mig att se för smal eller överviktig ut ****90. Jag önskar att jag inte brydde mig så mycket om hur min kropp/figur ser ut ****91. Ibland känner jag mig besvärad av tankar som rör att andra bedömer min vikt eller muskelutveckling negativt ****92. När jag ser mig i spegeln känner jag mig nöjd med min kropp ****93. Oattraktiva detaljer angående min kropp gör mig nervös i vissa sociala situationer ****94. I närvaro av andra känner jag mig ängslig över min kropp/figur ****95. Jag är tillfreds med hur vältränad andra verkar tycka att min kropp är ****96. Det skulle göra mig mer besvärad att veta att andra bedömer min kropp/figur ****97. När det gäller att visa upp min kropp/figur för andra är jag en blyg person ****98. Jag känner mig vanligtvis avslappnad när andra tittar på min kropp/figur ****99. När jag har badkläder, eller liknande, på mig känner jag mig ofta nervös för hur min kroppsform ser ut 100. Jag är väldigt duktig i idrott

36 101. Jag är bättre än andra i idrott 102. Jag gör oftast bra ifrån mig när jag testar nya fysiska aktiviteter/idrotter 103. Jag känner mig väldigt atletisk Instruktion: Läs varje påstående och markera hur mycket du instämmer genom att ringa in siffran du tycker passar. När känner du dig som mest framgångsrik under idrottslektionerna? Med andra ord, när tycker du att det har gått riktigt bra för dig inom idrotten? Jag känner mig som mest framgångsrik på idrottslektionerna när Stämmer Stämmer inte alls precis 1. Jag är den ende som kan utföra uppgiften Jag lär mig något nytt Jag presterar bättre än mina klasskompisar De andra inte kan prestera lika bra som jag Jag lär mig något som också är roligt Andra misslyckas fast jag inte gör det Jag lär mig en ny färdighet genom att träna hårt Jag arbetar verkligen hårt Jag är den som oftast vinner Jag lär mig något som gör att jag vill träna ändå mer Jag är bäst Något jag lär mig känns helt rätt Jag gör mitt absolut bästa... Har Du några synpunkter på frågorna eller något Du vill tillägga? Skriv gärna och berätta om det här: Tack för din medverkan!

37 Bilaga 2 Karlstads universitet Idrottsvetenskap Universitetsgatan 1, Karlstad Hej! Mitt namn är Anna Johansson och jag studerar lärarprogrammet på Karlstads universitet med inriktning på ämnet Idrott & Hälsa. Jag håller på och ska skriva ett examensarbete som ska handla om elevers upplevda motivationsklimat under idrottslektionerna. I detta arbete har jag också tänkt mig att forska kring om huruvida elevernas upplevda motivationsklimat påverkar deras upplevda självkänsla. Jag vänder mig nu till dig som rektor för be om ett godkännande att få fråga eleverna på er gymnasieskola. Jag planerar att fråga eleverna i ett antal klasser (totalt ca: 100 elever) om de vill ställa upp och delta i denna enkätundersökning. Dessa enkäter kommer ta minuter att fylla i och självklart är deltagandet frivilligt. De som väljer att delta garanteras dessutom både konfidentialitet och anonymitet under hela forskningsprocessen, samt i de resultat som kommer att presenteras i mitt examensarbete vid Karlstads universitet. Bästa hälsningar: Anna Johansson ( ), annajoha122@student.kau.se Härmed ger jag mitt medgivande till att skolans elever får tillfrågas om deltagande i studien.