Motion är väl viktigt

Transkript

1 Rapport nr: 212vt15 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete i didaktik relaterat till Idrott och hälsa 15hp Motion är väl viktigt Ungas fysiska självkänsla relaterat till deras attityder inom ämnet idrott och hälsa på gymnasiet Theresa Lantz Sara Trolte Handledare: Johnny Takats Examinator: Jörgen Mattlar

2 Sammanfattning Då det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och dess positiva effekter på självkänslan, samt mellan negativ inställning till skolidrotten och låg fysisk aktivitetsnivå, kan man fråga sig ifall detsamma gäller mellan inställningen och självkänslan. Syfte: Studien syftar till att undersöka ifall det finns något samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och deras attityder till ämnet idrott och hälsa. Studien syftar även till att belysa eventuella likheter och/eller olikheter mellan könen. Metod: Studien baseras på en enkätundersökning gjord på fyra skolor placerad i mellersta Sverige, vilken innehåller frågor från CY-PSPP och Skolverkets (23) undersökning. Resultat: Studien visar en svag korrelation mellan den fysiska självkänslan och attityden till ämnet. Majoriteten elever finner ämnet idrott och hälsa som intressant samt viktigt. De manliga eleverna skattar sig något högre inom samtliga kategorier inom CY-PSPP. Slutsats: Det finns ett svagt samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och attityderna till skolidrotten, där attityderna verkar bero på sammanhanget istället för graden av fysisk självkänsla. Intresset för ämnet korrelerar med ett mer frekvent deltagande på idrottslektionerna. Sambandet mellan den fysiska- och den globala självkänslan påverkas i olika grad beroende på elevens tidigare erfarenheter och personlighetsdrag. Nyckelord: attityd, självskattning, enkätstudie. 2

3 Innehållsförteckning Inledning...4 Bakgrund...5 Litteraturöversikt...7 Tidigare forskning historia...7 Självskapandet och självbegreppet...8 Självbildens uppbyggnad...8 Självkänslans koppling till kompetens...1 Attitydbegreppet...11 Attityder och beteende...12 Attityd till ämnet idrott och hälsa...12 Att mäta den fysiska självkänslan...13 Svenska studier gjorda med PSPP...13 Syfte och frågeställningar...15 Metod...16 Pilotstudie...16 Datainsamling...17 Bearbetning och analys...17 Validitet och reliabilitet...18 Etiska överväganden...18 Metodeffekter...18 Resultat...19 CY-PSPP...19 Attityder till ämnet...22 Korrelation...26 Analys...32 CY-PSPP...32 Attityder...32 Korrelation...33 Könsfördelning...34 Diskussion...35 Konklusion...38 Vidare forskning...39 Referenser...4 Bilagor...43 Bilaga Bilaga Bilaga

4 Inledning Vi har genom vår utbildning till lärare inom ämnet idrott och hälsa, mestadels umgåtts med likasinnade. Lika barn leka bäst finns det ett ordspråk som säger. Majoriteten blivande lärare i ämnet har någon form av aktiv bakgrund i bagaget, samt en positiv attityd till idrottsämnet, vilket varit en bidragande faktor till att de sökt in på idrottslärarprogrammet. Det är därmed lätt att anta att samtliga framtida idrottslärare även finner fysisk aktivitet som något vilket naturligt inkluderas in i vardagen. Detta vilket dock under utbildningens gång visat sig inte stämma fullt ut. Gymnasieelever däremot väljer till viss del en gemensam inriktning, vilket inte direkt innebär att de har samma fritidsintressen. Då vi som har en positiv bild över fysisk aktivitet, samt vet vilka goda effekter denna fysiska aktivitet frambringar, lever skilda liv då det kommer till just fritidsaktiviteter. Ändock finns en generell bild vilken säger att vi idrottslärare tycker om fysisk aktivitet, där den gemensamma nämnaren visar sig i den goda attityden till ämnet idrott och hälsa och dess fysiska karaktär. Under vårterminens första hälft studerade vi hur motivation kunde främjas för fysisk aktivitet hos barn och unga, där vi även berörde hur den fysiska självkänslan var uppbyggd. Att attityden till ämnet är delat vet vi utifrån egna skolerfarenheter. Därför fann vi det intressant att undersöka elevers attityder kopplat till ämnet, i relation till den fysiska självkänslan. Vi vill passa på att tacka samtliga som varit delaktiga i denna studie. Detta inkluderar såväl handledare, rektorer, lärare samt elever. Tack. 4

5 Bakgrund Dagens moderna människa har utvecklat ett samhälle som inte kräver någon större fysisk ansträngning. Det moderna samhället innebär en allt mer stillasittande vardag för gemene man, där vi med enkelhet tar oss igenom vardagens krav utan större fysisk ansträngning. Bussen eller bilen brukas hellre än cykeln, vilket motiveras med den väl använda frasen jag har för lite tid. Detta innebär att allt färre ägnar sig åt fysisk aktivitet i spontan form. Föräldrar ställer upp och kör sina barn både till skolan och till träningar trots korta sträckor. Detta innebär att dagens barn och unga spenderar sin fritid allt mer stillasittande jämfört med tidigare generationer (Allmänt om hälsan, 212, s.2). Även inom skolans ramar minskar tillfällen då eleverna kan vara fysiskt aktiva då den obligatoriska skolidrotten reducerats i tid (Engström, 211, s.13). Detta i sin tur leder till att de barn och unga som ej är aktiva i någon idrottsförening inte uppnår den rekommenderade dosen av fysisk aktivitet (Engström, 211, s.14). För att uppnå de rekommendationer som finns för barn och unga, bör man vara fysiskt aktiv minst 6 minuter utspritt under hela dagen, vilket inkluderar en variation mellan måttlig till hård fysisk aktivitet ( ). Samtidigt förs en diskurs över vikten av fysisk aktivitet, samt dess påverkan på individers välmående (FYSS, 28, s.4). Den fysiska aktiviteten anses påverka både livskvaliteten och den psykiska hälsan i positiv bemärkelse. Detta bekräftas genom en studie gjord av Kenneth R. Fox (2) där han undersöker vilka effekter fysisk aktivitet har på individers självkänsla. Resultaten från studien pekar på ett samband mellan fysisk aktivitet och positiva effekter på självkänslan. Detta samband visar således att en ökad självkänsla även ökar individens livskvalitet samt välmående (Fox, 2, s.89). Att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan är i dagsläget välkänt, ändå reduceras idrottstimmarna i antal vilket gör att klyftan mellan de som är aktiva inom en idrottsförening och de icke aktiva ökar. Dock uppger endast 76% av eleverna att de alltid deltar i ämnet idrott och hälsa i en studie gjort av Skolverket (23), där 6% uppger att de ofta är frånvarande (Skolverket A, 23, s.3). Skolöverläkaren Görel Bråkenhielm (28) diskuterar i sin artikel Ingen gympa för mig! - En undersökning av skälen till att elever inte deltar i ämnet idrott och hälsa, där hon bland annat tar upp faktorer som påverkar elevernas ickedeltagande i ämnet idrott och hälsa. Skolidrotten är en miljö där många känner sig utsatta då eleverna upplever ämnet som prestationsbaserat, trots lärarnas uppfattning om färre prestationsmoment (s.3). Detta går emot hur det borde vara enligt Bråkenhielm (28) där hon menar att ämnet ska bidra till elevernas ökade tilltro på sig själva samt en god självbild (s.3). Tidigare studier visar att självkänsla är kopplat till psykisk hälsa där bland annat The Cochrane Collaboration (29) visar att fysisk aktivitet har positiva effekter på självkänslan hos barn och unga (s.2). Detta korrelerar med Statens Folkhälsoinstituts studie som 5

6 redovisar sambandet mellan självkänsla och ungas fysiska aktivitetsnivå, där låg självkänsla har en koppling till en mer stillasittande livsstil (COMPASS, 24:1, s.1). En artikel ur Svensk idrottsforskning diskuterar flickors inställning till ämnet idrott och hälsa i förhållande till flickornas egenskattade aktivitetsnivå. Resultatet pekar på att de med låg fysisk aktivitetsnivå har en negativ attityd till ämnet i större utsträckning än flickor med en hög fysisk aktivitetsnivå (Meckbach & Lundvall, 28, s.15). Meningen med skolämnet idrott och hälsa är att främja intresse för fysisk aktivitet (Skolverket, 211, s.83), där läroplanen trycker på att skolan skall stärka elevernas självförtroende (Skolverket, 211, s.7). Ett begrepp som många förväxlar med självförtroende är självkänsla, vilket kan vara vilseledande då självförtroende (self-confidence) kopplas mer till situationsbundna prestationer. Exempelvis kan en individ ha ett starkt självförtroende till att lösa matematiska tal, men då det kommer till att prestera på idrottslektionerna behöver det inte innebära att man fortfarande känner sig lika säker. Detta visar på självförtroendets beroende av situationen, samt dess instabila karaktär över tid jämfört med självkänslans (self-esteem), och då främst den globala självkänslans stabilitet (Johnson, 23, s.15-16). En stärkt självkänsla skall således resultera i att en individs livskvalitet och välmående förbättras menar Fox (2, s.89). Synen på en god självkänsla relateras med goda kvaliteter så som social anpassning, ledarskap och livstillfredsställelse, medan låg självkänsla sammankopplas med bland annat psykisk ohälsa och depression (Fox, 2, s.89). Att låg självkänsla och låg fysisk aktivitet korrelerar nämnes tidigare i detta avsnitt/bakgrund. Samma gäller relationen av negativt inställda flickor till ämnet idrott och hälsa och deras skattade fysiska aktivitetsnivå, vilket visade sig vara lägre jämfört med de flickor som var positivt inställda till ämnet. Frågan är då om även låg självkänsla kan kopplas till en negativ attityd/inställning till ämnet, samt om det ser likadant ut inom de två könen? Studien syftar således till att undersöka om det finns något sammanband mellan självkänsla och attityder till ämnet idrott och hälsa, där fokus ligger på den fysiska självkänslan. 6

7 Litteraturöversikt Denna litteraturöversikt kommer inledningsvis beröra tidigare forskning och dess historia, i syfte att belysa läsaren i hur det moderna perspektivet av självkänslan grundandes. Därpå följer en beskrivning över självbegreppet och skapandet av självet, vilket övergår i en beskrivning av självbildens uppbyggnad. Vidare beskrivs självkänslans koppling till kompetenser. Detta följs av en redogörelse för attitydbegreppet, vilket i sin tur följs av en beskrivning över attitydernas koppling till beteendet. Sedan redovisas delar av Skolverkets (23) undersökning över gymnasieelevers attityder till idrottsämnet. Slutligen presenteras hur den fysiska självkänslan kan mätas med hjälp av PSPP-modellen, vilket följs av två svenska studier vilka båda använt sig av denna modell. Tidigare forskning - historia Självet och dess varselskapande samt självkänsla är ett ämne som intresserat många forskare genom tiderna, där den tidigare forskningen inom ämnet kan spåras så långt tillbaka som till de gamla grekerna. Dock kan konstateras att det moderna perspektivet av självkänsla inom psykologiforskningen grundades av William James i slutet av 18-talet då han separerade och belyste skillnaderna mellan jaget (eng. I) och miget (eng. me) vilket var en avgörande brytpunkt för skapandet av självet där jaget står för det subjektiva, som bedömer och värderar det objektiva miget. Bedömningen av det objektiva miget utgår från tre delar; materiella-, sociala- och spirituella självet (Lindwall, 211, s.26). Delningen mellan jaget och miget kompletterades sedan i början av 19-talet av Meads och Cooleys tankar kring vikten av den sociala interaktionen i skapandet av självet, där de menar att det sociala umgänget samt interaktionen med andra påverkar självkänslan (Lindwall, 211, s.26). Då både Mead och Cooley menar att samspelet med andra är medskapare i den individuella jaguppfattningen (Angelöw & Jonsson, 2, s.19-2, Johnson, 23, s.18). Det två olika tankesätten har tillsammans mynnat ut i två skilda teorier kring hur självkänsla skapas samt vilken roll individen spelar i själva processen. James å den ena sidan genom att dela på självet, lade grunden för dagens forskning som använder sig utav mer utvecklade modeller som är hierarkiskt och multidimensionellt uppbyggda. Ytterligare tillskott James kommit med är sambandet mellan upplevd kompetens inom olika områden och dess betydelse för individen. Den upplevda kompetensen inom ett visst område är således inte endast den bidragande faktorn i skapandet av självet och självuppfattningen, utan områdets betydelse för oss 7

8 spelar en nyckelroll för självkänslan. Detta har visat sig vara en betydelsefull del att ta hänsyn till i modern forskning. Cooley och Mead å andra sidan betonade hur individen formar självmedvetandet utifrån omgivningens attityder gentemot personen i fråga. På så sätt kan man beskriva det som att man speglar sig i sin omgivning vilket Cooley kallade för spegeljaget (Angelöw & Jonsson, 2, s.21, Lindwall, 211, s.26-27). Självskapandet och självbegreppet Självet kan beskrivas som ett komplext system av många konstruktioner där man tror att dessa organiseras av ett så kallat självskapande (self-director). Självskapandet fungerar genom att samla in information från livets olika domäner, till exempel prestationer inom arbetet, sociala relationer samt den fysiska aspekten. Informationen från de olika domänerna bearbetas och fungerar som delar, vilka bidrar till självbeskrivandet (self-description), vilket även kan kallas självbegreppet (self-concept) (Fox, 2, s.89). Självbegreppet är nära sammanknippat med begreppet självkänsla, dock med skillnaden att självbegreppet är en beskrivningen av självet och självkänslan är mer en utvärdering av den beskrivningen (Lindwall, 211, s.29, Whitehead, 1995, s.132), för att återkoppla till James teori där subjektet (jaget) beskriver och värderar objektet (miget). Självkänsla kan således beskrivas som uppfattningen jag har av mig själv utifrån det fakta jag har om mig själv, där jag också värderar mig själv utefter hur bra det går för mig (Fox, 2, s.89). I praktiken blir därför dessa två begrepp svåra att särskilja på, då det är svårt att beskriva sig själv utan att lägga en värdering i beskrivningen. Alla dessa självbegrepp har den gemensamma nämnaren att samtliga visar vilken attityd vi har om oss själva (Raustorp, 26, s.8). Självbildens uppbyggnad Självbilden (self-concept) kan förklaras genom att belysa dess hierarkiska uppbyggnad samt att den består av olika domäner eller områden såsom akademiska, sociala, emotionella samt fysiska aspekter som alla är bidragande faktorer till den generella självbilden (se figur 1). Till den akademiska självbilden hör ämnen som till exempel matematik eller engelska, och till den ickeakademiska dimensionen av den generella självbilden räknas den sociala, emotionella och fysiska självbilden. Varje domän består i sin tur av diverse subdomäner. Ett exempel på detta är den domänspecifika fysiska självkänslan som i sin tur består av fyra olika undergrupper som inkluderar följande: idrottslig (motorisk) kompetens, fysisk styrka, kroppsattraktivitet samt fysisk kondition (se figur 2) (Raustorp 26 s.8-9, Lindwall, 24, s.6-7). 8

9 Figur 1. En multidimensionell och hierarkiskt uppbyggd modell över självbilden (self-concept) anpassad efter Shavelson, Hubner och Stanton (1976) (Fox, 2, s.91, Lindwall, 24, s.7, Lindwall, 211, s.7). Det finns stöd till att använda denna hierarkiskt uppbyggda modell, då den blivit testad i tidigare studier (figur 1) (Whitehead, 1995, s133). Modellens struktur kan förklaras genom att se likheten med ett uppochnedvänt träd med den globala självkänslan placerad i toppen, vilket kan ses som stammen på ett träd. Domänerna fungerar som grenar (domäner eller så kallade områden) och där subdomänerna kan ses som kvistar vilka är situationsbundna inom samma område. På detta vis påvisas de olika dimensionernas relationer till självkänslan (self-esteem) (Fox, 2, s.9). Global självkänsla Fysisk självkänsla Idrottslig kompetens Kropps attraktivitet Fysisk styrka Fysisk kondition Figur 2. Hierarkiskt modell över självkänslan med domänen fysisk självkänsla och dess fyra undergrupper (Raustorp, 26, s.9). 9

10 Figur 3. Mätinstrument över självuppfattningen på olika nivåer inom fysisk självkänsla (Fox, 2, s.92). Relationen mellan den beskrivande självbilden och den värderande självkänslans olika aspekter finns förklarade i många olika modeller varav denna ovan blivit utformad utav Fox (1998) (Lindwall, 24, s.9-1). Denna modell (figur 3) är uppbyggd i linje med den hierarkiska strukturen av självet. Modellen visar hur självuppfattningen av det fysiska självets olika domäner på olika nivåer, är länkade till den globala självkänslan samt sambandet mellan hur de olika nivåerna påverkar varandra (Lindwall, 24, s.9-1). Desto närmare dessa undergrupper ligger i förhållande till den globala självkänslan desto större påverkan. Exempelvis behöver inte den globala självkänslan påverkas negativt trots missad straffspark i fotboll, då den globala självkänslan på nivå ett (self-esteem) och den situationsspecifika (situation-specific) på nivå sex, inte ligger nämnvärt nära varandra i modellen (Lindwall, 211, s ). Självkänslans koppling till kompetens Som nämndes tidigare är självbegreppet ett komplext system vilket gör att även självkänslan är mer komplicerat än något man bara har, det vill säga låg eller hög självkänsla. Om man ser till James bidrag till forskningen, finner man en viktig skillnad mellan den så kallade globala självkänslan och den mer domänspecifika värderingen av självet. Avgörande hur självkänslan påverkas beror på hur individen värderar vikten av att lyckas inom ett specifikt område, samt den upplevda kompetensen inom detsamma. Den globala självvärderingen kan beskrivas som en generell självbild eller självvärde vilket påverkas negativt bara i den utsträckning då man misslyckas inom ett område som anses vara viktig för individen. I motsats till detta, där individen lyckas inom det område denne finner som viktigt, där individen investerat mycket tid och energi i, kan ses som nyckeln till en hög 1

11 självkänsla (Lindwall, 211, s.95-96). Det finns ett samband mellan självet och beteendet vilket kan ses utifrån två hypoteser. Å ena sidan finns hypotesen om färdighetsutveckling (Skill Develoment Hypothesis), som säger att vi genom framgång och belöning upplever ökad kompetens vilket leder till ökad tillfredsställelse av oss själva. Exempel på denna färdighetsutvecklingshypotes kan förklaras med sambandet mellan träning och ökad kompetens inom denna aktivitet, samt förbättring av andra utmärkande egenskaper så som upplevd styrka eller kroppsattraktivitet. Å andra sidan säger självförbättringshypotesen (Self-Enhancement Hypothesis), att uppfattningen om oss själva styr oss till aktiviteter där vi tycker oss ha en god kompetens inom, där vi får chans att visa upp vår goda kompetens med syftet att stärka den redan positiva bilden av oss själva (Lindwall, 211, s.241). Figur 4. Modell över två perspektiv på sambandet mellan självet och motion/träning (Lindwall, 211, s.242). Belöning och framgång är båda begrepp som är centrala i dessa två olika perspektiv (färdighetsutvecklingshypotesen och självförbättringshypotesen), vilka båda är presenterade i denna modell ovan (figur 4), där framgången grundar sig i vår egen subjektiva bedömning. Till exempel kan en person vara nöjd med sin insats då denne tagit sig igenom en sträcka om fem kilometer, medan en annan person inte känner sig nöjd förrän denne uppnår sin uppsatta måltid. Vilket perspektiv personen i fråga väljer bestäms utifrån dels tidigare erfarenheter och dels personlighetsdrag (Lindwall, 211, s.242). Attitydbegreppet Attityder bygger på en individs tolkning och förståelse av världen och vad som sker runt om kring, där attityden bland annat har en försvarande funktion som syftar till att skydda oss mot kritik samt försvara vår självkänsla och stärka vårt självförtroende. En individs attityder bygger på tidigare 11

12 erfarenheter vilket ligger som grund till vårt beteende då det kommer till att uppnå våra mål, beskriva vilka vi är för vår omgivning samt vilka värderingar vi har (Angelöw & Jonsson, 2, s.172). Själva attitydbegreppet består av tre aspekter, vilka innehåller dels en tanke- eller kunskapsaspekt, det vill säga de tankar och idéer vi har om något, dels en känsloaspekt samt en handlingsaspekt där vi handlar utifrån sammanhanget (Angelöw & Jonsson, 2, s.171). Attityder och beteende Vårt beteende styrs delvis av våra attityder, dock med vissa undantag. En persons attityder behöver inte innebära att man kan förutspå dennes beteende. Detta grundar sig på personens attityders ursprung, ifall attityderna är baserade på egna erfarenheter eller ej. Samband finns då individen genom egna erfarenheter skapat sig attityder, vilket är mer relevant för att förutsäga ett visst beteende, jämte mot då individen baserat sina attityder utan egna tidigare erfarenheter. Vårt beteende reflekterar inte alltid våra attityder, då vissa situationer innebär ett sidosteg ifrån våra egentliga attityder i syfte att exempelvis undvika negativa konsekvenser. Vårt beteende är därför svårt att förutsäga då de bestäms utifrån flertalet olika attityder och värderingar (Angelöw & Jonsson, 2, 173). Attityd till ämnet idrott och hälsa En tidigare studie gjord av Skolverket (23), angående attityder inom ämnet idrott och hälsa bland gymnasieelever i årskurs 2, visar bland annat att fler pojkar (63%) än flickor (43%) finner ämnet som intressant. Å andra sidan visar studien att det är fler pojkar (18%) än flickor (9%) som deltar endast för att få betyg i ämnet. Svaret på frågan gällande frånvaro från idrottslektionerna visar att endast 6% av eleverna ofta är frånvarande, medan hela 76% uppger att de är närvarande. Vidare redovisas att knappt 3% av eleverna instämmer helt till att ämnet bidrar med viktiga kunskaper de har nytta av på fritiden (Skolverket A, 23, s.3). Däremot visar den sammanfattande rapporten att cirka 15% av eleverna inte uppfattar ämnet anpassat för dem, varav fler flickor än pojkar besitter denna uppfattning (Skolverket B, 23, s.51). Ändock anger majoriteten av eleverna att ämnet idrott och hälsa är någonting de tycker om (s.52), där de får möjlighet till att utföra olika idrottsaktiviteter samt tillgodose sig kunskaper såsom att man mår bra av att röra på sig. Både lärare och elever anser att det viktigaste med ämnet är att ha roligt under den fysiska aktiviteten, samt att man faktiskt rör på sig (Skolverket A, s.51). Ytterligare studie som ingår i rapportserien Skola-Idrott-Hälsa, visar på att en majoritet av skolelever i årskurs 8 finner ämnet som någonting positivt. Denna positiva inställning till ämnet beror enligt eleverna på upplevd avbrott från det traditionella skolarbetet, samt möjlighet till fysisk aktivitet (Larsson, & Redeleius, 24, s.164). 12

13 Även denna studie visar på en könsskillnad där fler pojkar än flickor har en positiv inställning till ämnet idrott och hälsa (Redeleius, 24, s.165). Att mäta den fysiska självkänslan Hur kan man då mäta denna abstrakta fysiska självkänsla, med dess hierarkiskt strukturerade och multidimensionella uppbyggnad? Fox och Corbin (1989) identifierade genom en studie prövad på collegestudenter, fyra olika subdomäner till den fysiska självkänslan: fysisk styrka, fysisk kondition, kroppsattraktivitet samt idrottslig (motorisk) kompetens (Whitehead, 1995, s.133). Dessa visade sig vara underordnade den mer generella fysiska självkänslan, vilket i sin tur går under den globala självkänslan (se figur 2) (Fox & Corbin, 1989, s.48, 413). PSPP-skalan skapades med hänsyn till dessa fyra subdomäner samt med utgångspunkt från Harters (1985) teori, vilket visade relationen mellan subdomänerna och den globala självkänslan. Fokus med Harters teori ligger på hur pass viktigt det är för individen att vara kompetent inom varje subdomän, samt hur viktigt detta område är (Whitehead, 1995, s.133, Lindwall, 211, s.96). PSPP-skalan (Physical Self-Perception Profile), undersöker sex olika aspekter vilket inkluderar de fyra subdomänerna (fysisk styrka, fysisk kondition, kroppsattraktivitet och idrottslig kompetens) var för sig, men även den övergripande fysiska självkänslan samt den överordnade självkänslan. Denna skala mäter därmed tre olika nivåer av det hierarkiskt uppbyggda självet (Fox & Corbin, 1989, s.413). Genom att mäta självbegreppet på både en specifik samt en generell nivå, får man information om de olika subdomänerna samt hur dessa samspelar (Lindwall, 211, s.74). Skalan utgår från ett fyrsvarsalternativ där poängföljden varieras för att motverka så kallade socialt önskvärda svar. Frågorna behandlar huruvida individer ser på sig själv inom de olika subdomänerna, exempel hur nöjd denne är med sig själv och dess kompetens inom sitt fysiska jag (Fox & Corbin, 1989, s.413). Svenska studier gjorda med PSPP Lindwalls avhandling behandlar relationen mellan fysisk självuppfattning (physical self-perception, förkortat PSP) och dess effekt på den globala självkänslan, identiteten samt det psykiska välmåendet. Studien är uppdelad i tre olika delar. Den första delen av studien behandlar både den första och andra ordningen av den hierarkiskt ordnade samt multidimensionella modellen PSPP utformad av Fox och Corbin (1989), som mäter fyra subdomäner av det fysiska självet (styrka, kondition, idrottskompetens samt kroppsattraktivitet). Utöver dessa fyra subdomäner mäts även en övergripande faktor av fysisk självvärde, vilket innebär hur pass tillfreds man är med sin kropp och dess förmåga (Lindwall, 211, s.83). Undersökningen gjordes på studenter vid universitet från tre länder (Storbritannien, Sverige och Turkiet). Resultaten av studie ett visade att studenter från 13

14 Storbritannien hade genomgående högre poäng på alla subdomäner, förutom då det kom till fysisk kondition. Resultaten från studie två visade en korrelation mellan hög självrapporterad fysisk aktivitet och en positiv PSP hos svenska studenter, där männen fick högre poäng än kvinnorna i PSPP-testet. Studie tre trycker på de effekter man kan få på dels PSP och dels SPA (Social Physique Anxiety) genom fysisk aktivitet, vilket har en främjande funktion för psykiskt välmående samt förebygger sjukdom (Lindwall, 25, s.67-78). Denna korrelation mellan regelbunden fysisk aktivitet och dess positiva effekter har visats i flertalet studier, där bland The Cochrane Collaboration (29) bekräftar sambandet mellan fysisk aktivitet och en höjd självkänsla hos barn och unga (Ekeland, Hein, Hagen, Abbot, Nordheim, 29, s.1). En hög självkänsla går därför hand i hand med individens livskvalitet och välmående (Fox, 2, s.89), där den fysiska aktiviteten spelar en huvudroll (Ståhle, 28, s.4). Att ett hälsosamt leverne med och ett positivt beteende så som regelbunden fysisk aktivitet leder till en stärkt självkänsla är således allmänt känt. Dock finns inget stöd när det kommer till det motsatta, alltså att en hög självkänsla innebär ett bättre beteende så som en hälsosammare livsstil (Lindwall, 211, s.121). Raustorp (25) har även han använt sig utav PSPP-modellen, dock anpassad till barn och unga och kallas därför CY-PSPP-modellen (Children and Youth Physical Self-perception Profile). Ett utav syftena i studien var att mäta deltagarnas aktivitetsnivå genom att låta deltagarna använda sig utav stegräknare. Studien syftade även till att mäta kroppssammansättning, vilket gjordes genom att beräkna deras BMI och procentuella kroppsfett, samt fysiska självkänsla där han använde sig utav den svensköversatta CY-PSPP-modellen för att testa dess reliabilitet och validitet. Slutligen syftade studien till att undersöka vilka faktorer som kunde sammankopplas till ett hälsosamt leverne tre år senare genom FUG-studien (follow-up group) (Raustorp, Mattsson, Svensson, Ståhle, 25, s.1). Sammanfattande resultat visar på negativ korrelation mellan fysisk aktivitet och BMI, samt mellan fysisk aktivitet och fysisk självkänsla. Vidare visade FUG-studien att de främsta faktorerna som spelade in för att leva ett hälsosamt liv, var för pojkar ett sänkt BMI och för flickor en höjd fysiskt självkänsla. Slutligen konstaterade studien att CY-PSPP-modellen var ett bra verktyg vid mätning av den upplevda fysiska självkänslan hos barn och unga, vilket gav en bra indikator på vilka som hade en låg fysisk självkänsla (Raustorp, 25, s.16-19). 14

15 Syfte och frågeställningar Som nämnts tidigare, samt vilket även bekräftats genom tidigare forskning (Fox, 2, s.89), finns en korrelation mellan graden av självkänsla och individens aktivitetsnivå. Fox (2) studie visade att självkänslan påverkas i positiv bemärkelse av fysisk aktivitet, dock gav detta endast kortvariga effekter på självkänslan. Vidare visade en studie gjord av Bråkenheim (28) sambandet mellan skattad fysisk aktivitetsnivå och inställning till ämnet idrott och hälsa hos flickor. Resultatet avslöjade att flickor med negativ inställning till ämnet även har låg fysisk aktivitetsnivå, jämfört med de flickor som var positivt inställda (s.3-33). Således väcktes intresse till att undersöka ifall det även finns en korrelation mellan självkänslan och attityderna till ämnet idrott och hälsa. Detta undersöks med utgångspunkt från de två hypoteserna, angående beteende och självkänsla (färdighetsutvecklings- och självförbättringshypotesen), samt dess påverkan utifrån upplevd kompetens. Därmed syftar denna studie till att undersöka om det finns någon korrelation mellan ungas fysiska självkänsla och deras attityder till ämnet idrott och hälsa, där fokus ligger på den domänspecifika fysiska självkänslan. Frågeställningarna lyder således: Finns det något samband mellan attityd och graden av fysisk självkänsla hos elever i årskurs ett på gymnasiet? Det vill säga, finns det någon korrelation mellan hög/låg fysisk självkänsla och hur de upplever ämnet som intressant och/eller viktigt? Hur ser fördelningen ut mellan könen, det vill säga finns det några likheter/olikheter gällande attityderna till ämnet? 15

16 Metod Studiens syfte, vilket nämns ovan, är att undersöka ungas fysiska självkänsla samt deras attityder till ämnet idrott och hälsa. För att få ett mer generaliserbart resultat, valdes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Denna metod genererar ett större underlag vilket kan bidra till ett mer generaliserbart resultat, då ett större antal ungdomar kan deltaga i studien. Ett större deltagarantal kan således synliggöra eventuella samband i större utsträckning än intervjuer, då intervjuer som metod begränsar antal deltagare. En enkätundersökning bidrar därmed med möjligheten till ett mer generaliserbart resultat jämfört med en undersökning grundad på intervjuer (Esaiasson, 27, s.25926). För att mäta den fysiska självkänslan hos deltagarna användes det färdigställda frågeformuläret CY-PSPP-modellen Sådan är jag! - Ungdom, vilken är både översatt till svenska och beprövad av Raustorp, vilket bidrar till dess validitet (Raustorp, 25, s.26, Raustorp, 26, s.23, 41-47). Utformandet av enkätfrågorna gällande ungas attityder till idrott och hälsa, utgick från skolverkets (23) frågor från en tidigare studie angående detsamma (s.3). Dock har små ändringar i meningsformuleringen av frågorna gjorts (se bilaga 2). Den liknande meningsformuleringen, samt den tidigare studien gjord av Skolverket bidrar till enkätfrågornas validitet, samtidigt som detta bidrar till att studien blir både kumulativ samt operationaliserad (Esaiasson, 27, s ). Pilotstudie En pilotstudie genomfördes på en elevgrupp om 28 i årskurs 1 på gymnasiet. Angående CY-PSPPmodellen gick genomförandet som förväntat, varpå resultatet kvalificerade in till att användas som underlag till studien. Detta valdes dock bort, då första utkast inte besvarade de frågeställningar angående deltagarnas attityder till idrottsämnet. Därefter reviderades enkäten till att följa skolverkets (23) tillvägagångssätt vilket bidrog till att enkäten blev kvalitetssäkrad samt gav ett jämförbart resultat. Datainsamling Fyra olika gymnasieskolor i en stad i mellersta Sverige deltog i denna enkätundersökning. Totalt 117 elever deltog fördelat på 61 kvinnliga- och 56 manliga elever i årskurs 1 på gymnasiet. Av 117 besvarade enkäter räknas totalt 4 enkäter (34%) som bortfall. Underlaget till denna studie grundar sig därmed på totalt 77 deltagare fördelat på 47 kvinnor och 3 män. 16

17 I syfte med att minimera bortfallet, var vi båda närvarande vid datainsamlingen på samtliga skolor som deltog i studien. Var och hur undersökningen genomfördes, bestämdes utefter vilket lektionstillfälle besöket tilldelades av ansvarig rektor/lärare. Detta resulterade i att två av fyra undersökningar genomfördes i samband med en idrottslektion, varav den ena gjordes i slutet av idrottslektionen. Vidare utfördes en undersökning i en föreläsningssal, där elever från två olika klasser samlades. Slutligen genomfördes den fjärde undersökningstillfället i ett traditionellt klassrum under en historielektion. Samtliga undersökningstillfällen hade tillgång till en whiteboardtavla där vi tillsammans med klasserna gick igenom hur enkäten skulle fyllas i. Detta följdes utav ett praktiskt exempel på en övningsfråga (se bilaga 2), i syfte att underlätta för eleverna att fylla i enkäterna. Under undersökningen fanns vi även tillgängliga att svara på frågor angående enkäten. Gällande urval av deltagare till undersökningen, bestämdes detta i första hand utefter gensvar från 24 tillfrågade skolornas rektorer, vilket resulterade i att fyra olika skolor tackade ja till att delta i studien. Samtliga skolor blev tillfrågade via mejl (se bilaga 1). En begränsning angående vilka elever som var lämpliga att deltaga i studien, beslutades utefter följande kriterie: Enkätstudien syftade till att eleven skulle uppge sina individuella uppfattningar angående självet, samt skatta sin självförmåga genom jämförelser med andra jämnåriga elever. Urvalet begränsades därför till elever i årskurs 1 på gymnasiet, då samtliga läser ämnet idrott och hälsa 1, där eleverna ständigt utsätts för jämförelser med jämnåriga. Därför tycktes detta urval lämpa sig väl med denna studie. Bearbetning och analys Bearbetningen av datainsamlingen har gjorts med hjälp utav dataprogrammen Excel, Minitab och SPSS, där diagram framtagits från data över medianvärde och genomsnitt uträknat med Spearmans metod. Det höga bortfallet på 34% beror på flertalet olika orsaker, så som icke-korrekt ifylld enkät, blanksvar, eller om eleven låtit bli att ange vilket kön denne tillhör. För att validiteten skulle säkras, valdes endast korrekt ifyllda enkäter, varav resterande räknades som bortfall. Lika gäller könstillhörigheten, då studien syftar till att urskilja ifall det finns några skillnader eller likheter mellan könen. Vid sammanställningen av resultatet från CY-PSPP, användes kodnyckeln för Sådan är jag! (Rasustorp, 26, s.45). Denna kodnyckel fungerar som ett hjälpmedel vid sammanställning av enkäterna, då den visar de olika svarsalternativens poängföljd (se bilaga 3). Styrkan i korrelationen utvärderas enligt följande tolkning:,-,3 svag,,31-,6 måttlig,,61,85 måttligt stark och över,85 stark. 17

18 Validitet och reliabilitet PSPP-modellen är ett multidimensionellt instrument som mäter den fysiska självkänslan inom de olika subdomänerna. En modell som PSPP har starkt stöd i forskningen, då den har förmågan att mäta självbegreppet på ett mer stabilt och tillförlitligt sätt jämte mot en- eller tvådimensionella tester, vilket medför en högre validitet samt reliabilitet (Lindwall, 211, s.81). PSPP-modellen är flitigt använd i tidigare forskning vilket tyder på dess validitet, då den bevisligen mäter det den avser att mäta (Raustorp, 25, s.3). Att modellen använts i tidigare studier bidrar därmed till dess tillförlitlighet (Esaiasson, 27, s.63-72). CY-PSPP-modellen vilken används i vår studie, har blivit både validerad samt översatt till svenska utav Raustorp i hans uppföljningsstudie, vilken behandlar ungdomars fysiska självkänsla, aktivitetsnivå samt kroppssammansättning (Raustorp, 25, s.1). Etiska överväganden I enlighet med etikprövningslagen (23:46), vilken syftar till att skydda den enskilda människan samt skydda dess människovärde vid forskning (Vetenskapsrådets rapportserie, 1:211, s.16-21) har en anonym enkätundersökning genomförts. Denna anonymitet tar således hänsyn till etikprövningslagen. Muntlig information gavs om frivilligt deltagande, samt möjlighet till att avbryta när som helst under undersökningens gång. Information gavs även om deltagarnas anonymitet, vilket innebär att ingen deltagare kommer att kunna identifieras då inga namn på varken elev, klass eller skola kommer att uppges. Metodeffekter CY-PSPP-modellen utgår från ett fyrsvarsalternativ, där undersökningspersonen skall genom två olika påståenden identifiera sig med ett svarsalternativ, samt skatta hur väl detta påstående stämmer. Frågorna är i syfte med att undvika önskvärda svar, formulerade med både positiva och negativa påståenden. Detta kräver en god läsförståelse, vilket kan påverka resultatet om deltagaren inte besitter denna förmåga. Vidare spelar omgivningen samt i vilket sammanhang testet utförs på en viktig huvudroll, då dessa faktorer kan bidra till varierande tolkningar av svarsalternativen. Detta kan vara avgörande hur testpersonen svarar (Lindwall, 211, s.78-8). 18

19 Resultat Nedan presenteras resultaten över enkätstudien. Inledningsvis redovisas tabeller över genomsnittspoäng inom CY-PSPPs samtliga kategorier, där tabell 1 redovisar samtliga skolor var för sig. Denna följs av tabell 1.1, vilken redovisar poäng både i genomsnitt samt median över samtliga skolor tillsammans. Därefter redovisas elevernas attityder till ämnet på liknande vis, där tabell 2 redovisar samtliga skolor var för sig, följd av tabell 2.1 vilken redovisar resultat över samtliga skolor tillsammans. Slutligen redovisas korrelationen över deltagarnas fysiska självkänsla och dess attityder till ämnet, där diagram 1 visar samtliga deltagare tillsammans, följd av diagram 2 och 3, vilka redovisar de olika könen var för sig. CY-PSPP Tabell 1. Genomsnittspoäng för CY-PSPP, Sådan är jag! - Ungdom. Gymnasieelever årskurs 1. Tabellen visar genomsnitt inom kvinnor, män samt helklass varje skola för sig, samt antal deltagare. K=kvinna, M=man, Hel=helklass, N=antal Skola Kön K M Hel K M Hel K M Hel K M Hel N Idrott. 19p 17p 17p 16p 16p Fysisk kond. 18p 16p 16p 16p 16p Kropps -attrak. 18p 12p 13p Fysisk styrka 16p 13p 16p Fysisk själv. 18p 16p 17p 16p Global 17p själv. 19p 18p 16p 17p 17p 17p 17p 16p 19p 17p Totalpoäng 18p 97p 85p 95p 88p 93p 95p 94p 85p 91p 88p 89p Skola 1 visar att de manliga eleverna skattar sig högre inom samtliga kategorier jämfört med de kvinnliga eleverna. Genomsnittet av CY-PSPP visar ett högre totalpoäng hos männen (18 poäng), jämte mot kvinnornas (89 poäng). Det skiljer således knappa 2 poäng mellan könen i genomsnitt. Sett till hela klassen visar totalpoängen på 97 av maximala 144 poäng. Av 34 deltagare, varav 19 kvinnor och 15 män, resulterade i 1 stycken (29%) bortfall jämt fördelat mellan könen. Skola 2 visar att de manliga eleverna skattar sig högre inom de flesta kategorier jämfört med de kvinnliga eleverna, bortsett från den globala självkänslan där kvinnorna skattat sig högre. 19

20 Genomsnittet av CY-PSPP visar ett högre totalpoäng hos männen (95 poäng), jämte mot kvinnornas (85 poäng). Det skiljer således 1 poäng mellan könen i genomsnitt. Sett till hela klassen, visar totalpoängen på 88 av maximala 144 poäng. Av 43 deltagare, varav 18 kvinnor och 25 män, resulterade i 24 stycken (56%) bortfall. Skola 3 visar att både de kvinnliga och de manliga eleverna skattar sig relativt lika inom de olika kategorierna, där bland annat kategorin som behandlar kroppsattraktion visar på samma genomsnittspoäng (). Genomsnittet av CY-PSPP visar på ett knappt högre totalpoäng hos männen (95 poäng), jämte mot kvinnornas (93 poäng). Det skiljer således endast 2 poäng mellan könen i genomsnitt. Sett till hela klassen visar totalpoängen på 94 av maximala 144 poäng. Av 17 deltagare, varav 11 kvinnor och 6 män, resulterade i endast ett bortfall (6%). Skola 4 visar att både de kvinnliga och de manliga eleverna skattar sig relativt lika inom de olika kategorierna inom fysisk självkänsla. Detta gäller samtliga förutom subdomänen idrottslig förmåga, där de manliga eleverna skattar sig något högre (16p) jämfört med sina kvinnliga klasskamrater (). Angående den globala självkänslan skiljer det tre poäng mellan könen, där männen skattar sig högre (19p) jämfört med kvinnorna (16p). Genomsnittet av CY-PSPP visar på ett högre totalpoäng hos männen (91 poäng), jämte mot kvinnornas (85 poäng). Det skiljer således 6 poäng mellan könen i genomsnitt. Sett till hela klassen visar totalpoängen på 88 av maximala 144 poäng. Av 23 deltagare, varav 13 kvinnor och 1 män, resulterade i 5 bortfall (22%). 2

21 Tabell 1.1 Samtliga skolor. Genomsnitt samt median för CY-PSPP, Sådan är jag! - Ungdom. Gymnasieelever årskurs 1. N=antal. Samtliga skolor Genomsnitt Median Kvinnor Kvinnor Genomsnitt Median Män Män 3 Genomsnitt Samtliga elever 77 Median Samtliga elever 77 N Idrottslig förmåga 17p 18p 16p 16p Fysisk kondition 16p 17p Kroppsattr aktion 16p 16p Fysisk styrka 14,5p Fysisk självkänsla 16p 17p Global 17p självkänsla 17p 18p 19p 17p 17p Totalpoäng 88/144p CY-PSPP 88/144p 98/144p 11/144p 92/144p 91/144p Tabell 1.1 över samtliga skolor visar att männen skattar sig något högre i genomsnitt än kvinnorna, där det skiljer mellan ett till två poäng inom varje kategori. Genomsnittet av CY-PSPP visar på ett högre totalpoäng hos männen (98 poäng), jämte mot kvinnornas (88 poäng). Det skiljer således 1 poäng mellan könen i genomsnitt. Vidare visar medianvärdet av CY-PSPP ett högre totalpoäng hos männen (11 poäng), jämte mot kvinnornas (88 poäng). Det skiljer därmed 13 poäng mellan könen sett till medianvärdet. Sett till hela klassen visar totalpoängen i genomsnitt på 92 av maximala 144 poäng, där medianvärdet visar på 91 poäng. Av 117 deltagare, varav 61 kvinnor och 56 män, resulterade i totalt 4 bortfall (34%). 21

22 Attityder Tabell 2. Tabellen visar en överblick av varje enskild skola. Attityd/inställning till ämnet idrott och hälsa hos gymnasieelever åk 1 (%) N=antal, K=kvinna, M=man, Hel=helklass. Skola Kön N 1 K 14 1 M 1 1 Hel 24 2 K 13 2 M 6 2 Hel 19 3 K 1 3 M 6 3 Hel 16 4 K 1 4 M 8 4 Hel ,5 16, ,5 5, ,5 16, , , , , ,5 16, Idh är ett ämne som intresserar mig. Ja Nej Inget Idh är ett ämne som är viktigt för mig. Ja Nej Jag deltar alltid på idrottslektionerna. Stämmer Helt Delvis Inte Inte alls Jag deltar bara i ämnet för att få betyg. Stämmer Helt Delvis Inte Inte alls Idh-undervisningen ger mig kunskaper att utöva idrott/fysisk aktivitet på fritiden. Stämmer Helt Delvis Inte Inte alls Idh-undervisningen ger mig kunskaper att behålla en god hälsa. Stämmer Helt Delvis Inte Inte alls Skola 1 visar att männen (1%) i större utsträckning än kvinnorna (86%) finner idrottsämnet som intressant, samt att männen alltid deltar (9%) jämfört med sina kvinnliga klasskamrater (64%). Dock tycker fler kvinnor (86%) än män (8%) att idrottsämnet är viktigt. 12% av eleverna uppger att de deltar endast för betyget, vilket är relativt jämnt fördelat mellan könen. 28,5% av de kvinnliga eleverna anser att idrottsämnet inte bidrar med kunskaper att utföra idrott/fysisk aktivitet på fritiden. Detta skiljer sig från vad männen angett, där 2% håller med helt, övriga 8% håller delvis med. 22

23 Slutligen uppger hela 5% av männen att idrottsundervisningen ger kunskaper för att behålla en god hälsa, där övriga 5% håller delvis med. Detta kan jämföras med kvinnornas svar där endast 14% anser att idrottsundervisningen ger dem de kunskaper de behöver för att behålla en god hälsa. Samtidigt anger hela 36% av de kvinnliga eleverna att undervisningen inte bidrar med några sådana kunskaper. Skola 2 visar att kvinnorna (77%) i större utsträckning än männen (67%) finner idrottsämnet som intressant. Ändock anger männen att de alltid deltar (5%) i större utsträckning än sina kvinnliga klasskamrater (38%). Trots lägre deltagande hos de kvinnliga eleverna, tycker fler kvinnor (1%) än män (67%) att idrottsämnet är viktigt. 16% av eleverna uppger att de deltar endast för betyget, vilket representerar den kvinnliga delen av klassen där hela 26% deltar endast för betygets skull i idrott och hälsa. På samma fråga anger 67% av männen att deltagandet delvis beror på betyget. Sett till hela klassen svarar endast 21% av eleverna att deltagandet inte beror på betyget. Vidare anser 17% av de manliga eleverna att idrottsämnet inte bidrar med kunskaper att utföra idrott/fysisk aktivitet på fritiden. Dock anger 5% att idrottsundervisningen delvis bidrar med sådana kunskaper. Detta kan jämföras med vad de kvinnliga eleverna angett, 23% håller helt med och övriga 77% håller delvis med. Slutligen uppger 63% av klassen att idrottsundervisningen ger kunskaper för att behålla en god hälsa, vilket är relativt jämnt fördelat mellan könen. Dock anger 16,5% av de manliga eleverna att undervisningen i idrott och hälsa inte bidrar med kunskaper för att behålla en god hälsa. Skola 3 visar att männen (83%) i större utsträckning än kvinnorna (4%) finner idrottsämnet som intressant. 83% av männen anger att de alltid deltar, jämfört med de kvinnliga klasskamraterna där 5% uppger samma sak. Trots lägre deltagande hos de kvinnliga eleverna, tycker fler kvinnor (7%) än män (66%) att idrottsämnet är viktigt. 25% av klassen uppger att de endast deltar på grund av betyget, vilket motsvarar 4% av de kvinnliga eleverna. Vidare uppger 33% av männen och 1% av kvinnorna att de inte deltar bara för betygets skull. Angående idrottsundervisningens bidrag till kunskaper att utöva idrott/fysisk aktivitet på fritiden, uppger 56% av klassen att detta stämmer delvis. Knappa 2% relativt jämnt fördelat mellan könen uppger att det inte alls stämmer. Dock uppger männen (17%) i större utsträckning än kvinnorna (1%) att idrottsämnet bidrar med sådana kunskaper. Slutligen uppger 75% av klassen att idrottsundervisningen ger kunskaper för att behålla en god hälsa. Sett till fördelningen mellan könen, uppger fler kvinnor (8%) än män (66%) att det delvis stämmer. 19% av klassen anger däremot att undervisningen inte bidrar med kunskaper för att behålla en god hälsa. 23

24 Skola 4 visar att kvinnorna (7%) i större utsträckning än männen (5%), finner idrottsämnet som intressant. 5% av klassen anger att de alltid deltar på idrottslektionerna, vilket är jämt fördelat mellan könen. Trots lika deltagande visar resultatet att att fler kvinnor (7%) anser att idrottsämnet är viktigt jämfört med männen där (63%) anger detsamma. 28% av klassen uppger att de endast deltar på grund av betyget, vilket motsvarar 37% av männen och 2% av kvinnorna. Angående idrottsundervisningens bidrag till kunskaper att utöva idrott/fysisk aktivitet på fritiden, uppger 39% av klassen att detta stämmer helt. Detta motsvarar 5% av kvinnorna jämfört med 25% av männen. Vidare uppger 5% av männen att idrottsämnet delvis bidrar med sådana kunskaper. Slutligen uppger 61% av klassen att idrottsundervisningen delvis ger kunskaper för att bibehålla en god hälsa, vilket är relativt jämnt fördelat mellan könen. Dock är det fler kvinnor (4%) än män (25%) som instämmer helt. Knappa 6% av klassen anger däremot att undervisningen inte bidrar med kunskaper för att behålla en god hälsa. 24

25 Tabell 2.1 Samtliga skolor. Attityd/inställning till ämnet idrott och hälsa hos gymnasieelever åk 1 (%) N=antal. Samtliga skolor N Kvinnor 47 Män 3 Samtliga elever ,5 3, , ,5 3 19, , Idh är ett ämne som intresserar mig. Ja Nej Idh är ett ämne som är viktigt för mig. Ja Nej Jag deltar alltid på idrottslektionerna. Stämmer Helt Delvis Inte Inte alls Jag deltar bara i ämnet för att få betyg. Stämmer Helt Delvis Inte Inte alls Idh-undervisningen ger mig kunskaper att utöva idrott/fysisk aktivitet på fritiden. Stämmer Helt Delvis Inte Inte alls Idh-undervisningen ger mig kunskaper att behålla en god hälsa. Stämmer Helt Delvis Inte Inte alls Tabell 3.1 över samtliga skolor visar att 71% av samtliga elever finner idrottsämnet som intressant, vilket är relativt jämnt fördelat mellan könen. Det skiljer således 3 procentenheter där det är övervägande fler män (73%) än kvinnor (7%) som delar denna mening. 7% av männen och 49% av kvinnorna anger att de alltid deltar på idrottslektionerna. Dryga 9% av samtliga elever uppger att de alltid eller nästan alltid deltar. Fler kvinnor (83%) än män (7%) anger att de finner ämnet idrott och hälsa som viktigt, därmed skiljer det 13 procentenheter mellan könen. Sett till samtliga 25

26 elever uppger 78% att ämnet upplevs som viktigt. Vidare uppger 23% av kvinnorna och 13,5% av männen att de deltar endast för betygets skull. På samma fråga anger 44% av eleverna att betyget delvis har betydelse för deltagandet. Angående idrottsundervisningens bidrag till kunskaper att utöva idrott/fysisk aktivitet på fritiden, uppger 5% av eleverna att ämnet inte alls bidrar med sådana kunskaper. Däremot anger 23% att ämnet bidrar med kunskaper som främjar fysisk aktivitet på fritiden, där de instämmer helt. Fler kvinnor (28%) än män (17%) delar denna mening. Slutligen uppger 55% av klassen att idrottsundervisningen delvis ger kunskaper för att behålla en god hälsa. Sett till fördelningen mellan könen uppger något fler kvinnor (55%) än män (53%), att det delvis stämmer. Däremot instämmer fler män (37%) än kvinnor (3%) att idrottsämnet bidrar med sådana kunskaper. 4% av samtliga elever anger däremot att undervisningen inte bidrar med kunskaper för att bibehålla en god hälsa. Korrelation Diagram 1 Korrelation beräknat på median (Spearman) över samtliga deltagare inom fysisk och global självkänsla, intresse för ämnet idrott och hälsa, deltagande, betyg, ämnets kunskapsbidrag till hälsa och fritidsaktiviteter samt ifall de finner ämnet som viktigt. Diagrammet visar r=korrelation, p-värdet =signifikansnivå. 1=1% korrelation, p-värde under.5 =god signifikans. *=signifikans motsvarande.5, **=signifikans motsvarande.1. Fys.själv Fys.själv Glob.själv Intresse 1, Viktigt Deltar Betyg Fritid Hälsa Glob.själv,457, ** 1, Intresse,247,3,57,622 1, Viktigt,56,629 -,167,147,495, ** 1, Deltar,392,,333,3,574,,265,2 * 1, Betyg -,122,29 -,37,747 -,529, -,367,1 -,387,1 ** 1, Fritid,15,364,11,384,334,3,275,16,226,48 -,31,792 1, Hälsa,117,311,117,311,247,3,364,1,131,258 -,165,151,544, * ** ** ** ** ** * ** * ** * ** 1, Diagram 1 över korrelation från samtliga deltagares gensvar, visar en korrelation (r=,392, p<,1) mellan den fysiska självkänslan och deltagandet. Vidare visas en signifikant svag till måttlig 26

27 korrelation (r=,333, p=,1) mellan den globala självkänslan och deltagandet. Den fysiska självkänslan korrelerar måttligt (r=,457, p<,1) med den globala självkänslan. Intresset för ämnet korrelerar svagt (r=,247, p=,5) med den fysiska självkänslan. Vidare visas en måttligt negativ korrelation (r=-,529, p<,1) mellan intresset och deltagandet för betygets skull. Slutligen visar diagrammet att intresset för idrottsämnet korrelerar måttligt (r=,574, p<,1) med deltagandet. Diagram 1.1 Samband över samtligas fysiska självkänsla, intresse för ämnet idrott och hälsa samt ifall de finner ämnet som viktigt. Diagrammet visar poäng inom domänen fysik självkänsla samt hur poängen relaterar med intresse och viktigt: Ja=1, Nej=. Diagram 1.1 visar fördelningen över samtliga deltagares fysiska självkänsla, och dess relation till huruvida de finner ämnet som intressant samt viktigt. En prick representerar inte varje enskild elev för sig, utan står för hur poängfördelningen inom den fysiska självkänslan ser ut samt hur denna poäng samspelar med attityden. Därmed kan en prick representera både en, två eller flera individer med lika poängfördelning där samtliga svarat detsamma. Diagrammet visar således fördelningen på svaren utifrån poängfördelningen inom den fysiska självkänslan, vilket pekar på en övervägande svarsfrekvent på ja inom både viktigt och intresse. Svaren visar på ett oberoende av poäng inom den fysiska självkänslan då samtliga hörn innehåller en varierad poängfördelning från låg till hög. Elever som svarat nej på båda frågor, innehåller således ett spritt fält med en poängfördelning från 8 upp till 22 poäng. 27

28 Diagram 2. Korrelation beräknat på median (Spearman) över kvinnliga deltagare inom fysisk och global självkänsla, intresse för ämnet idrott och hälsa, deltagande, betyg, ämnets kunskapsbidrag till hälsa och fritidsaktiviteter samt ifall de finner ämnet som viktigt. Diagrammet visar r=korrelation, p-värdet = signifikansnivå. 1=1% korrelation, p-värde under.5 = god signifikans. *=signifikans motsvarar.5, **=signifikans motsvarar.1. Fys.själv Glob.själv Fys.själv 1, Glob.själv Intresse Viktigt Deltar Betyg Fritid Hälsa,568**, 1, Intresse,281,56,249,91 1, Viktigt -,4,978 -,52,727,448**,2 1, Deltar,335*,21,492**,,549**,,222,133 1, Betyg -,53,726 -,225,129 -,541**, -,426**,3 -,382**,8 1, Fritid,85,571,11,461,327*,25,296*,44,22,138 -,58,699 1, Hälsa,154,32,196,188,166,263,291*,47,25,867 -,88,558,599**, 1, Diagram 2 över korrelation från de kvinnliga deltagarnas gensvar, vilket visar att den fysiska självkänslan korrelerar svagt till måttligt (r=,335, p=,5) med deltagandet. Den fysiska självkänslan korrelerar måttligt (r=,568, p<,1) med den globala självkänslan. Intresset för ämnet korrelerar måttligt negativt (r=,541, p<,1) med deltagandets för betygets skull. Vidare visas en måttlig korrelation (r=,448, p<,1) mellan intresset för ämnet och huruvida kvinnorna finner ämnet som viktigt. Slutligen visar diagrammet att intresset för idrottsämnet korrelerar måttligt (r=,549, p<,1) med deltagandet. 28

29 Diagram 2.1 Samband över kvinnornas fysiska självkänsla, intresse för ämnet idrott och hälsa samt ifall de finner ämnet som viktigt. Diagrammet visar poäng inom domänen fysik självkänsla samt hur poängen relaterar med intresse och viktigt: Ja=1, Nej=. Diagram 2.1 visar fördelningen över kvinnornas fysiska självkänsla, och dess relation till huruvida de finner ämnet som intressant samt viktigt. En prick representerar inte varje enskild elev för sig, utan står för hur poängfördelningen inom den fysiska självkänslan ser ut samt hur denna poäng samspelar med attityden. Därmed kan en prick representera både en, två eller flera individer med lika poängfördelning där samtliga svarat detsamma. Diagrammet visar således fördelningen på svarsfördelningen utifrån poängfördelningen inom den fysiska självkänslan, vilket är i hög grad spritt med en övervägande svarsfrekvent på ja inom både viktigt och intresse. Samtliga hörn innehåller en varierad poängfördelning från låg till hög, med ett undantag. Hörnet angående svar ja på intresse och nej på viktigt, visar på en lägre spridning av poäng inom den fysiska självkänslan. 29

30 Diagram 3. Korrelation beräknat på median (Spearman) över manliga deltagare inom fysisk och global självkänsla, intresse för ämnet idrott och hälsa, deltagande, betyg, ämnets kunskapsbidrag till hälsa och fritidsaktiviteter samt ifall de finner ämnet som viktigt. Diagrammet visar r=korrelation, p-värdet = signifikansnivå. 1=1% korrelation, p-värde under.5 = god signifikans. *=signifikans motsvarar.5, **=signifikans motsvarar.1. Fys.själv Fys.själv 1, Glob.själv Intresse Viktigt Deltar Betyg Fritid Hälsa Glob.själv,249,185 1, Intresse,175,354 -,294,115 1, Viktigt,211,262 -,254,176,592**,1 1, Deltar,42*,28 -,3,873,618**,,43*,27 1, Betyg -,78,682,33,75 -,518**,3 -,398*,29 -,31,96 1, Fritid,188,32,15,582,365*,48,235,212,263,16 -,28,882 1, Hälsa -,4,983 -,84,66,348,59,54**,5,215,254 -,218,247,48**,7 1, Diagram 3 över korrelation från de manliga deltagarnas gensvar, vilket visar en signifikant måttlig korrelation (r=,42, p=,5) mellan den fysiska självkänslan och deltagandet. Vidare visas en måttligt stark korrelation (r=,618, p<.1) mellan deltagandet och intresset för ämnet. Däremot visas en måttligt negativ korrelation (r=-518, p<,1) mellan intresset och deltagandet för betygets skull. Vidare visas en måttlig korrelation (r=,592, p<,1) mellan intresse och viktigt. Slutligen visar diagrammet att huruvida männen finner ämnet som viktigt korrelerar signifikant måttligt (r=,54, p<,1) med hur de uppfattar ämnets bidragande kunskaper till en bibehållen hälsa. 3

31 Diagram 3.1 Samband över männens fysiska självkänsla, intresse för ämnet idrott och hälsa samt ifall de finner ämnet som viktigt. Diagrammet visar poäng inom domänen fysik självkänsla samt hur poängen relaterar med intresse och viktigt: Ja=1, Nej=. Diagram 3 visar fördelningen över männens fysiska självkänsla, och dess relation till huruvida de finner ämnet som intressant samt viktigt. En prick representerar inte varje enskild elev för sig, utan står för hur poängfördelningen inom den fysiska självkänslan ser ut samt hur denna poäng samspelar med attityden. Därmed kan en prick representera både en, två eller flera individer med lika poängfördelning där samtliga svarat detsamma. Diagrammet visar således fördelningen på svarsfördelningen utifrån poängfördelningen inom den fysiska självkänslan, vilket är något spritt med en övervägande svarsfrekvent på ja inom både viktigt och intresse. Detta hörn visar på en spridning i poäng från 1 upp till 23. Hörnet angående svar nej på både intresse och viktigt, visar på en något lägre spridning av poäng inom den fysiska självkänslan. 31

32 Analys Syftet med denna studie var att undersöka ungdomar i årskurs 1 på gymnasiets fysiska självkänsla i relation till deras attityder till skolämnet idrott och hälsa. Detta undersöks med utgångspunkt i frågeställningen, vilken behandlar ifall det finns något samband mellan den fysiska självkänslan och en positiv/negativ inställning till skolidrotten. Studien syftar även till att belysa eventuella likheter och/eller olikheter könen emellan. CY-PSPP Resultaten från CY-PSPP visar att männen har ett högre totalpoäng, sett till både median (11 poäng) och genomsnitt (98 poäng) jämfört med kvinnorna (88 respektive 88 poäng). Männens högre poäng visar sig vara genomgående inom samtliga kategorier. Sett till varje enskild skola för sig ser fördelningen inte lika enhetlig ut. Skola 1 och 2 visar att männen har högre poäng inom samtliga kategorier. Dock visar skola 2 ett undantag, med kvinnornas högre genomsnittspoäng inom kategorin global självkänsla. Vidare visar skola 3 på liknande mönster där männen har ett högre genomsnittspoäng inom de flesta kategorierna, dock med undantag inom fysisk kondition och fysik styrka. Ändock visar totalpoängen på liknande trend, där männen har det högre (95 poäng) jämfört med kvinnorna (93 poäng). Slutligen visar skola 4 en relativt jämn fördelning i genomsnittspoäng mellan könen, med undantag inom idrottslig förmåga samt global självkänsla där männen har det högre poängen. Skola 4 visar således att männen även här har det högre genomsnittliga poängen (91 poäng) jämfört med kvinnorna (85 poäng). Attityder Resultaten över elevernas attityd/inställning till ämnet visar att en övervägande majoritet finner ämnet både intressant och viktigt. Denna positiva inställning är relativt jämn könen emellan. 7% av kvinnorna och 73% av männen uppger att idrottsämnet är intressant. Vidare anger 83% av kvinnorna och 7% av männen att idrott och hälsa är viktigt. Då det kommer till deltagandet uppger fler män (7%) att de alltid deltar, jämfört med kvinnorna där 49% uppger detsamma. Vidare visar resultaten att 93% av samtliga elever instämmer helt eller delvis till att de alltid deltar på idrottslektionerna. Resultaten visar således att fler kvinnor finner ämnet viktigt, ändock deltar männen mer frekvent än kvinnorna. Sett till varje enskild skola för sig ser fördelningen olika ut. Skola 1 och 3 visar att fler män än kvinnor är intresserade av ämnet idrott och hälsa. Skola 2 och 4 visar på det motsatta, fler kvinnor än män finner ämnet som intressant. Samtliga skolor visar att fler kvinnor än män finner idrottsämnet viktigt. Skola 1, 2 och 3 visar att männen uppger att de alltid deltar i större utsträckning än kvinnorna. Skola 4 visar att kvinnorna uppger att de alltid deltar i lika 32

33 stor utsträckning som männen. Angående deltagandet för betygets skull uppger kvinnorna i skola 1, 2 och 3 att detta stämmer helt i större utsträckning än männen, där skola 4 visar det motsatta. Kvinnorna i skola 1, 2 och 4, instämmer helt till att idrottsämnet bidrar med kunskaper till en aktiv fritid i större utsträckning än männen, där skola 3 visar det motsatta. Slutligen instämmer fler män än kvinnor helt till ämnets bidrag av kunskaper vilka hjälper till att behåller en god hälsa, detta vilket angår skola 1, 2 och 3, där skola 2 visar på en relativt jämn fördelning mellan könen. Korrelation Resultaten visar en svag till måttlig korrelation mellan den fysiska självkänslan och ungas attityder. Fysisk självkänsla och deltagande korrelerar måttligt (r=,392, p<,1). Detsamma gäller korrelationen (r=,333, p=,1) mellan den globala självkänslan och deltagandet. Vidare visas en måttlig korrelation mellan den fysiska- och globala självkänslan (r=,457, p<,1). Den fysiska självkänslan visar en svag korrelation med intresset för ämnet (r=,247, p=,5). Slutligen visade resultatet på en måttlig korrelation (r=,574, p<,1) mellan intresset för ämnet och deltagandet på idrottslektionerna. Denna korrelation visade sig vara störst inom båda könen, där sambandet mellan intresset för ämnet och deltagandet var något större hos männen (r=,618, p<.1) jämfört med kvinnorna (r=,549, p<,1). Den fysiska självkänslan korrelerar måttligt med deltagandet vilket är relativt jämnt fördelat inom båda könen, dock med något större samband hos männen (r=,42, p=,5) jämfört med kvinnorna (r=,335, p=,5). Vidare visades ett måttligt samband hos männen, mellan intresset för ämnet och huruvida de fann ämnet som viktigt på (r=,592, p<,1), detta samband kunde dock inte ses hos kvinnorna. Slutligen visades en måttlig korrelation (r=,568, p<,1) mellan kvinnornas fysiska- och globala självkänsla. Gällande den fysiska självkänslans samband till huruvida eleverna finner ämnet som viktigt och intressant, finns ingen tydlig relation. Diagram 1.1 visar tydligt den vida spridningen inom poängspannet relaterat till hur eleverna svarat. Ett övervägande antal elever har angivit att ämnet både är intressant och viktigt, vilket dock inte kan relateras till antal poäng eleverna erhållit utifrån enkätundersökningen. Detsamma gäller diagram 2.1 samt 3.1. Detta kan ses ur ett perspektiv vilket behandlar sammanhanget, vilket i sin tur kan ha en förklarande funktion över den vida spridningen. Då det inte finns någon tydlig koppling mellan graden av fysisk självkänsla och attityden till ämnet, kan kontexten istället ha en betydande roll. Som svar på frågeställningen: Finns det något samband mellan attityd och graden av fysisk självkänsla hos elever i årskurs ett på gymnasiet? Det vill säga, finns det någon korrelation mellan 33

34 hög/låg fysisk självkänsla och hur de upplever ämnet som intressant och/eller viktigt? pekar vår studie på följande: Ett övervägande antal elever anger att idrottsämnet är både viktigt och intressant, dock oberoende av graden utav den fysiska självkänslan. Relationen mellan den fysiska självkänslan och attityden till ämnet har följaktligen ett lågt samband, där kontexten tenderar vara av större betydelse. Huruvida eleven finner ämnet som intressant, korrelerar med hur frekvent denne deltar på idrottslektionerna. Vidare visar resultaten en korrelation mellan den fysiska- och globala självkänslan. Könsfördelning Angående frågeställningen vilken behandlar könsfördelningen gällande elevernas attityder till idrottsämnet, fann vi följande resultat: Sett till samtliga skolor vilka deltagit i vår studie ser fördelningen angående elevernas intresse för ämnet jämn ut, där hela 71% uppger att ämnet intresserar dem. Om fokus istället skulle läggas på varje enskild skola för sig, visar detta att vilket kön som finner ämnet mest intressant varierar utifrån vilken skola som betraktats. Skola 1 och 3 visar att männen (1% respektive 83%) finner ämnet intressant i större utsträckning jämfört med sina kvinnliga (86% respektive 4%) klasskamrater. Skola 2 och 4 visar det omvända där fler kvinnor (77% respektive 7%) ställer sig positivt till ämnet jämte mot männen (67% respektive 5%). Som svar på frågeställningen: Hur ser fördelningen ut mellan könen, det vill säga finns det några likheter/olikheter gällande attityderna till ämnet?, kan följande lik- och olikheter fastslås utifrån vår studie: Majoriteten av eleverna finner ämnet idrott och hälsa som intressant vilket är jämnt fördelat mellan könen. Kvinnorna anser i större utsträckning att ämnet är viktigt, ändå deltar männen i större omfattning på idrottslektionerna. CY-PSPP visar att männen har ett högre genomsnittspoäng inom samtliga kategorier jämte mot sina kvinnliga klasskamrater. Vidare visade resultatet ett svagt samband mellan fysisk självkänsla och inställning till idrottsämnet. Ett övervägande antal elever angav ämnet både som intressant samt viktigt oberoende av poäng inom kategorin fysisk självkänsla, vilket var relativt jämnt inom båda könsgrupper. Både det kvinnligaoch det manliga könet har en övervägande positiv attityd till ämnet, oberoende av hur pass hög eller låg fysisk självkänsla resultatet från enkäterna visade. 34

35 Diskussion Fox (2) studie visade på en stärkt självkänsla vid fysisk aktivitet (s.89). Samtidigt konstaterar Bråkenheim (28) genom sin studie, att flickor med negativ inställning till skolidrotten har en lägre aktivitetsnivå jämfört med de positivt inställda flickorna (s.3-33). Detta kan tänkas bidra till en negativ spiral. Då de negativt inställda flickorna inte ägnar sig åt fysisk aktivitet på fritiden, och därmed heller inte får tillgång till de positiva effekter fysisk aktivitet kan ha på självkänslan. Därmed kan skolidrotten bli allt mer viktig då det kommer till att stärka självkänslan hos de negativt inställda eleverna. Vår studie syftade till att undersöka korrelationen mellan den fysiska självkänslan och attityderna till ämnet idrott och hälsa hos ungdomar i gymnasiet. Denna korrelation visade sig således vara svag, vilket gick i motsats med den förutfattade mening vi besatt innan genomförd undersökning. Vidare skulle resultatet kunna tänkas peka på något helt annat med ett mindre bortfall, fler deltagare samt om undersökningen gjorts på andra skolor. Resultatet skulle kunna påverkas i motsatt riktning ifall studien inte genomförts i anslutning till en idrottslektion. Med detta i betraktelse tror vi dock att resultatet visar en sanningsenlig bild över korrelationen gällande fysisk självkänsla och intresse, vilket även visade sig ha en god signifikans. Vår närvaro till trots, samt gemensam genomgång angående hur enkäten skulle fyllas i, uppgick bortfallet till hela 34%. Detta vilket vi tror kan bero på en varierad läsförståelse hos eleverna. Vid en jämförelse skolorna emellan ser vi en tydlig skillnad i bortfall, där till exempel en av skolorna var mer studieförberedande där bortfallet uppgick till 29%. En annan skola var mer yrkesförberedande där bortfallet uppgick till hela 56%. Därmed verkar skolan och dess inriktning vara av betydelse för bortfallet. Därför tror vi tyvärr inte att bortfallet skulle minska markant vid ett annat tillfälle, på samma elever med ett nytt tillvägagångssätt. Gällande attityderna såg vi en relativt entydig bild där majoriteten uppgav ämnet som intressant och viktigt, oberoende av kön. Skillnaden i attityd visade sig vara desto större inom könen än mellan könen. Elevernas positiva attityder till ämnet, kan jämföras med studien gjord av Skolverket vilken visade i motsats till vår studie, att fler pojkar (63%) i årskurs 2 på gymnasiet finner ämnet intressant jämfört med flickorna (43%) (NU3, ämnesrapport 253, s.3). Skolverkets studie visar alltså att fler pojkar än flickor är intresserade av ämnet, medan vår studie visar ingen större skillnad i intresse mellan könen. Vilka som fann ämnet mest intressant berodde istället på vilken skola som betraktades. Trots en relativt lik attityd till ämnet, fann vi en diger skillnad könen emellan angående deltagandet, där fler män uppgav att det alltid deltar jämte mot kvinnorna. Detta trots att fler 35

36 kvinnor uppgav ämnet som viktigt. Detta till synes underliga fenomen, kan försöka förstås genom att återkoppla till attitydbegreppets uppbyggnad, alltså individens uppfattning av världen samt hur denne känner inför detta, vilket till viss del visar sig i beteendet. Dock kan beteendet frångå attityden i syfte till att undvika negativa konsekvenser, vilket ett visst beteende skulle kunna resultera i (Angelöw & Jonsson, 2, s ). Att en elev finner ämnet både intressant och viktigt, behöver således inte betyda att denne alltid deltar på lektionerna, vilket innebär att en elevs attityder inte alltid är en direkt avspegling av dennes beteende (Angelöw & Jonsson, 2, 173). Alltså kan en elev, trots en positiv attityd till ämnet, ändå välja att inte deltaga på lektionerna i syfte att undvika obehagliga konsekvenser av olika slag. Vilket nämnts ovan, deltar kvinnorna inte i lika stor utsträckning som männen på idrottslektionerna, trots att de tycker att ämnet är viktigt. Denna företeelse kan förklaras med att ett antal elever, övervägande kvinnor uppger, trots att de finner ämnet som viktigt, att de även anser ämnet som tråkigt och omotiverade. Detta vilket kan tänkas vara en rädsla att misslyckas, förklädd i en attityd då de samtidigt uppger att ämnet inte är deras starkaste sida. Detta kan i sin tur tänkas avspeglas i deras lägre deltagande på idrottslektionerna, vilket även kan kopplas till hypotesen vilken förespråkar färdighetsprincipen där individen genom deltagande i en aktivitet, får tillfälle att utöka sina kompetenser. Bättre kompetenser inom ett område innebär därmed att individen gärna återvänder till samma aktivitet (Lindwall, 211, s.241). Kvinnornas lägre deltagande kan således förklaras med stöd i de två hypoteserna (självförbättrings- och färdighetsutvecklingshypotesen) vilka beskriver sambandet mellan självet och beteendet. Hypotesen om självförbättring förklarar hur en individ styrs till de aktiviteter, vilka denne finner sig ha goda kompetenser inom. Färdighetsutvecklingshypotesen säger däremot att genom upplevd framgång och belöning, kommer individen att återkomma till samma aktivitet. Dessa hypoteser kan därmed relateras till kvinnornas lägre genomsnittspoäng inom subdomänen idrottslig förmåga på 15 poäng jämfört mot männens på 17 poäng. Poängen visar att kvinnorna upplever en genomsnittlig lägre kompetens inom den idrottsliga förmågan jämfört med sina manliga klasskamrater, samtidigt som de finner ämnet som mer viktigt. Självförbättrings- och färdighetshypotesen kan därför även fungera som en förklaring till männens högre deltagande på idrottslektionerna. Genom att delta på idrottslektionerna, får de tillfälle att uppvisa sin kompetens vilket stärker den redan positiva självbilden. Deltagandet leder i sin tur till en ökad kompetens, vilket gör att de fortsätter att delta på idrottslektionerna (Lindwall, 211, s.241). Detta leder på så vis till en positiv spiral då de genom deltagandet även får möjlighet att visa sin goda kompetens, samtidigt som kompetensen stärks genom deltagandet. Kvinnornas lägre deltagande kan följaktligen leda till en negativ spiral då den i motsats till männens, inte ger 36

37 någon möjlighet till att utveckla sin idrottsliga kompetens. Det delvis lägre deltagandet bland kvinnorna kan även förstås genom den enklaste, om än naturligaste förklaringen som menstruationen. Genom egna observationer gjorda dels från egen skolgång och dels genom verksamhetsförlagd undervisning, har vi kunnat notera att menstruationen kan vara en orsak till att kvinnorna upplever obehag till att delta. Därför bör menstruationen nämnas och inte uteslutas som underliggande orsak, då den kan tänkas ha en betydelsefull roll i en ung kvinnas beteende. Det delvis lägre deltagandet behöver således inte vara en direkt avspegling av deras attityder till ämnet (Angelöw & Jonsson, 2, 173). Vidare visade studien på ett svagt samband mellan den fysiska självkänslan och attityderna till ämnet. Istället tror vi att sammanhanget är av betydelse för hur eleven ställer sig till ämnet. Att inget starkt samband visades mellan elevernas fysiska självkänsla och attityderna till ämnet, visar på att kontexten istället kan ha en betydande roll i hur eleverna agerar. Attityden och beteendet speglar en individs tankar och känslor, vilket visar sig i sammanhanget (Angelöw & Jonsson, 2, s.171). Därmed verkar tid och rum ha en viktig betydelse över hur en individ ställer sig till något. Detta inkluderar hur läraren formar sina lektioner på ett sådant sätt som gynnar samtliga elevers deltagande, oavsett fysisk självkänsla. Den låga korrelationen mellan den fysisk självkänslan och attityderna tolkar vi därför som ett glädjande resultat. I och med att den fysiska självkänslan inte verkar vara direkt styrande över vad eleven faktiskt tycker om ämnet, medför detta en möjlighet för aktuell lärare att anpassa sina lektioner utefter samtliga elever. Vidare visades ett samband mellan den fysiska- och globala självkänslan vilket kan relateras till James teori angående jagets bedömning av självet. Beroende på hur individen ser på sig själv, samt vad denne finner som viktigt, spelar in i hur den globala självkänslan påverkas (Raustorp 26 s.89). Studien gjord av The Cochrane Collaboration (29), visade på de positiva effekter fysisk aktivitet har på självkänslan hos barn och unga (s.2). Dock bör noteras att individens egna subjektiva bedömning av sig själv spelar en huvudroll till skapandet av den generella självbilden och därmed även självkänslan. Hur en person ser på sig själv beror dels på tidigare erfarenheter och dels på personlighetsdrag (Lindwall, 211, s.242), vilket spelar in huruvida dessa effekter påverkar den generella självbilden. Beroende på vad individen finner som intressant och viktigt, samt hur pass kompetent denne upplever sig vara inom detta område, påverkas självkänslan olika mycket (Lindwall, 211, s ). Störst korrelation visades däremot mellan elevernas intresse för ämnet och deltagandet på lektionerna. Denna upptäckt tar vi återigen stöd i de två hypoteserna (färdighets37

38 och självförbättringshypotesen), vilka säger att kompetenserna styr individen till aktiviteter där denne finner sig ha goda kompetenser inom. Samtidigt som individen får möjlighet att visa upp sina skickligheter, får denne också möjligheten att finslipa och förbättra sin kvalifikationer inom aktuellt område (Lindwall, 211, s.241). Alltså stärks individens både fysiska- och globala självkänsla genom deltagandet, samtidigt som intresset för ämnet består då deras kompetens stärks genom deltagandet. Slutligen kan konstateras att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan, både fysiskt och psykiskt. Vi vet att den fysiska aktiviteten har en preventiv funktion mot välfärdssjukdomar. Vi vet också att i dagsläget lever vi, i och med det moderna samhället, ett allt mer inaktivt liv. I samma takt som samhällets möjligheter till fysisk aktivitet begränsas, minskar också skolidrotten i timmar, vilket resulterar i att klyftan mellan de inaktiva och aktiva ökar. Vi vet nu även genom vår studie att den fysiska självkänslan inte avspeglas i hur eleverna ställer sig till ämnet. Denna vetskap kan vara motiverande för den professionella läraren vid utformandet av idrottslektionerna. Oavsett anledning till att eleverna inte är fysiskt aktiva på fritiden, har samtliga möjligheten till fysisk aktivitet inom skolans ramar. En låg fysisk självkänsla behöver därmed inte sätta käppar i hjulet till deltagande på den allt mer viktiga idrottslektionen. Sammanhanget verkar vara av större betydelse, där läraren kan spela en nyckelroll ifall elever väljer att delta på lektionen eller inte, samt ha en inverkan i vilka attityder eleverna skapar sig om ämnet. Slutsats En svag korrelation finns mellan gymnasielevers fysiska självkänsla och deras attityder till ämnet, där sammanhanget framstår som en mer betydelsefull faktor över elevers attityder. Elever vilka finner skolidrotten som intressant korrelerar med ett mer frekvent deltagande. Den fysiska självkänslan korrelerar måttligt med den globala självkänslan, vilket beror på elevens egna subjektiva bedömning av självet. Vad eleven finner som intressant och viktigt, samt dennes upplevda kompetens inom området spelar in i huruvida den globala självkänslan påverkas, där tidigare erfarenheter och personlighetsdrag är av betydelse. Vidare uppger en majoritet av eleverna inom båda könen, att de ställer sig positivt till idrottsämnet genom att ange ämnet som både intressant och viktigt, detta trots grad av fysisk självkänsla. Fler kvinnor anger att ämnet är viktigt, ändå uppger fler män att de alltid deltar. Detta kan bero på en upplevd lägre idrottslig kompetens hos kvinnorna, vilket kan vara en av anledningarna till det lägre deltagandet. Slutligen visas ett högre totalpoäng hos männen i genomsnitt inom CY-PSPPs samtliga kategorier. 38

39 Vidare forskning På grund av det låga deltagarantalet, skulle det vara intressant ifall en liknande studie gjordes med ett större deltagarantal för ett mer täckande resultat. Trots ett någorlunda generaliserbart resultat, skulle det vara intressant att se ifall liknande resultat skulle visa sig med ett större deltagarantal. Då studien syftade till att undersöka huruvida inställningen till ämnet påverkades av den fysiska självkänslan, skulle intervjuer vara ett bra komplement. Detta vilket skulle kunna tänkas ge en mer djupgående insyn till hur attityderna samspelar med den fysiska självkänslan. Det skulle även vara intressant att undersöka ifall det satta betyget påverkar deltagandet och därmed också den fysiska självkänslan. Med tanke på kontextens betydelse för inställningen till ämnet, skulle det vara givande att studera lärarens påverkan genom dels observationer med fokus på läraren och dels intervjuer med elever. 39

40 Referenser Litteratur Angelöw, Bosse & Jonsson, Thom (2), Introduktion till socialpsykologi, Lund: studentlitteratur, s.19-21, Bråkenielm, Görel (28), Ingen gympa för mig elever deltar inte i ämnet idrott och hälsa. Svensk idrottsforskning, (28:2), s Engström, Lars Magnus (211), Barn och ungdomars intresse för idrott fysisk aktiv och idrottsvanor förändring. Barnläkaren (211:5), s Ekeland E, Hein F, Hagen KB, Abbot JM, Nordheim L (29), Exercise to improve self-esteem in children and young people (Review) The Cochrane Collaboration. The Cochrane Library, (29:1). s.1-2, 1. Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (27), Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad, Upplaga 3:3, Elanders Sverige AB, Vällingby, 21, s.63-72, , Fox, Kenneth R & Corbin, Charles B (1989), The Physical Self-Perception Profile: Developement and Preliminary Validation. Journal of Sport & Exercise Psychology, 1989, s Johnson, Maarit (23), Självkänsla och anpassning, Lund: studentlitteratur, s.18. Larsson, Håkan & Redeleius, Karin (red.) (24), Mellan nytta och nöje bilder av ämnet idrott och hälsa. Edita Nordstedts Tryckeri, Stockholm. s Lindwall, Magnus (24), Exercising the Self: On the Role of Exercise, Gender and Cultur in Physical Self-Perceptions, Department of Psychology, Stockholm Univesity. s.6-7, Lindwall, Magnus (211), Självkänsla bortom populärpsykologi och enkla sanningar. Lund: Studentlitteratur AB, s.26-29, 7-74, 78-83, 95-96, , Meckbach, Jane & Lundvall, Suzanne (28), Flickor och fysisk aktivitet bilder av flickors och deras föräldrars skattning av fysisk aktivitet och inställning till idrott och hälsa. Svensk idrottsforskning, (28:4), s Rasmussen, Finn (red.), Eriksson, Marit, Bokedal, Carin, Schäfer Elinder, Liselotte (24), Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS en studie i sydvästra Stockholm. Rapport. Stockholm: samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och statens folkhälsoinstitut. s.1. Raustorp, A, Mattsson, E, Svensson, K, Ståhle, A (25), Physical activity, body composition and physical self-esteem among children and adolecents. s.3. Raustorp, A, Mattsson, E, Svensson, K, Ståhle, A (25), Physical activity, body composition and physical self-esteem: a 3-year follow-up study amond adolescents in Sweden. Scand J Med Sci 4

41 Sport. s.1, Raustorp, Anders (26), Fysisk självkänsla, Eskilstuna, Bordning AB. s.8, 23, Ståhle, Agneta (red.) (28), FYSS 28 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens folkhälsoinstitut R (28:4) Elanders. s.4, Fox, Kenneth R (2), The effects of exercise on self-perceptions and self-esteem ingår i Physical Aktivity and Psykological Well-Being. Biddel,Stuart J.H, Fox, Kenneth R, Boutcher, Stephen H. (red.). Florence Production Ltd, Stoodleigh, Devon. s , s.89, Whitehead, James R (1995), A Study of Children s Physical Self-Perceptions Using an Adapted Physical Self-Perception Profile Questionnaire, Pediatric Exercise Science, 1995, Human Kinetics Publishers, Inc. s Elektroniska dokument Pia Lindeskog, Statens folkhälsoinstitut. Rekommendationer för fysisk aktivitet [Online]. Tillgänglig via: [Hämtad den ]. Skolverket (211), Gy11 [Online]. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 211. Tillgänglig via: [Hämtad den ]. s.7, 83. Skolverket A (23), Ämnesrapport till rapport 253 [Online] Nationell utvärderingen av grundskolan, 23, Idrott och hälsa. Tillgänglig via: %3A88%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D144 [Hämtad den ]. s.3. Skolverket B (23), Ämnesrapport till rapport 25 [Online] Nationella utvärderingen av grundskolan 23 sammanfattande huvudrapport. Tillgänglig via: %3A88%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1369 [Hämtad den ]. s Vetenskapsrådet (211), Rapportserie 1:211 [Online] God forskningsed. Tillgänglig via: [Hämtad den ]. s Allmänt om hälsan hos barn och ungdomar [Online]. Tillgänglig via: %2och%2ungdom.pdf 41

42 [Hämtad den ]. s.2. 42

43 Bilaga 1 Mejl till tillfrågade rektorer Hej NN rektor! Vi är två studenter som studerar vid Uppsala Universitet och ska skriva vår C-uppsats. Det vi tänkte undersöka är elever i årskurs 1 fysiska självkänsla kopplat till deras inställning till ämnet idrott och hälsa. Frågeformuläret utgår från Raustorps (26) svenska version av CY-PSPP (Children and Youth Physical Self-Perception Profile). Undersökningstillfället tar ca 3min. Hoppas detta väckte ert intresse till att deltaga i studien. Tacksam för svar snarast. Med vänliga hälsningar Sara Trolte och Theresa Lantz 43

44 Bilaga 2 Enkät attityder och CY-PSPP Ungas attityder till ämnet Idrott och hälsa Ringa in de svar som stämmer in på dig. Kön: Man Kvinna Idrott och hälsa är ett ämne som intresserar mig. Ja Nej Varför? Idrott och hälsa är ett ämne som är viktigt för mig. Ja Nej Varför? Jag deltar alltid på idrottslektionerna. Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls Instämmer inte Instämmer inte alls Jag deltar bara i ämnet för att få betyg. Instämmer helt Instämmer delvis Idrottsundervisningen ger mig kunskaper att utöva idrott/fysisk aktivitet på fritiden. Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls Idrottsundervisningen ger mig kunskaper att bibehålla en god hälsa. Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 Bilaga 3 Kodnyckeln till CY-PSPP 49