Sverige Ett blekt ljus i norr

Transkript

1

2 Sverige Ett blekt ljus i norr Sverige är bland de starkaste ekonomierna i den utvecklade världen. Bytesbalansen har demonstrerat stora överskott sedan Sveriges egen finanskris i början av 1990-talet. De ekonomiska offentliga balanserna är starka med primärsaldon nära noll och strukturella saldon som visar stora överskott. Dessutom är statsskulden låg och fallande. En mer dämpad global konjunktur Merparten av Sveriges välstånd härstammar samtidigt från en betydande investeringsvaruindustri som exporterar sina produkter för att tillfredsställa de hittills näst intill omättliga investeringsbehoven i en snabbt expanderande värld. I korthet: Svensk ekonomi är starkt beroende av fortsatt hög global tillväxt. Mot bakgrund av den senaste tidens nedjusteringar av de globala prognoserna tvingas vi därför att revidera våra prognoser i någon mån. I Sverige räknar vi i år med en BNP-tillväxt på cirka 4 %, vilken sjunker till 1 ¼ % nästa år för att stiga 1 ½ % Källor: National Institute for Economic and Social Research (NIESR).Danske Banks beräkningar. En låg efterfrågan kommer att driva resursutnyttjandet, och därmed inflationstrycket, nedåt under resten av prognosperioden. Det operativa inflationsmålet, KPIF där räntekostnaderna antas vara statiska beräknas gradvis falla ned mot, och kanske till och med understiga, 1 % mot slutet av prognoshorisonten. KPI-inflationen, som för närvarande ligger på nästan 3 ½ %, förväntas minska till 1 ½ % I avsaknad av inflationstryck riskerar den nyligen tillkännagivna pausen i Riksbankens höjningscykel att förlängas. Danske Bank menar till och med att de försämrade utsikterna för den svenska ekonomin så småningom kommer att tvinga fram sänkningar av Riksbankens reporänta. Vi räknar med att Riksbanken börjar sänka räntan framåt vintern och inom ett år borde reporäntan ha nått nivåer närmare 1 % (1 ¼% för att vara exakt). 2 Oktober 2011

3 Internationell utveckling är nyckeln Danske Banks uppskattningar pekar på att den globala tillväxten når 3,8 % i år, ner från smått fantastiska 5,1 % förra året, men fortfarande över de senaste decenniernas genomsnitt för den globala tillväxten på omkring 3 ½ %. Global BNP förväntas 2012 och 2013 växa sig starkare igen och nå ett genomsnitt på över 4 %. Svensk världsmarknad och exporttillväxten håller jämn takt Den svaga starten på 2011 berodde till en viss del på störningar i den globala försörjningskedjan i spåren av den japanska jordbävningen, samt på minskad köpkraft på grund av höga priser på alla typer av varor, inklusive livsmedel och energi. Reverseringen av dessa tillfälliga effekter är den främsta anledningen till att Danske Bank fortfarande förväntar sig en viss ökning i tillväxtsiffrorna under andra halvåret Därefter kommer sannolikt andra, mörkare, krafter att tillta i styrka. Den globala finanskrisen 2008 utlöste nödvändiga globala ekonomiska reaktioner från både penning- och finanspolitiken. Stora offentliga underskott har dock ackumulerats till svällande statsskulder, och även centralbankernas snabbt växande balansräkningar har bidragit till att skapa oro kring den samlade offentliga sektorns finansiella hälsa. Källor: NIESR, Konjunkturinstitutet (KI) och Statistiska centralbyrån (SCB).Danske Banks beräkningar I USA gav sig den amerikanska centralbanken (FED) hän i en andra omgång kvantitativa lättnader (QE, kraftfull expansion av den monetära basen), något som i slutet av förra året föranledde en markant uppgång i realräntor och statsräntor, en försvagning av dollarn och globalt skenande priser på tillgångar. Under sommaren, efter det att den amerikanska centralbanken avslutat omgång 2 av de kvantitativa lättnaderna, har utvecklingen vänt i en tydligt mindre rosig tillvaro, vilket har fått många ekonomiska bedömare att tro att den återhämtning vi upplevde 2009 och 2010 inte var mycket mer än likviditetsdrivna tillgångsbubblor. För att göra en dålig situation ännu sämre har finansmarknaderna dragit upp ridån för den andra akten av den grekiska tragedin, där intra-europeiska riskpremier har nått nya rekordnivåer för Grekland, och många av de andra så kallade PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien). Man har fortfarande inte hittat någon lösning på Greklands akuta likviditetskris, men utgångspunkten bör nog ändå vara att det kommer någon form av lösning. Om inte EU eller IMF kan tillhandahålla de nödvändiga resurserna kommer säkert ECB att ta till nästan vilka metoder som helst för att undvika att grekland blir statsbankrutt i närtid. Spänningen på finansmarknader stiger i tandem med priset för att acceptera risk. Kort sagt lutar riskerna i vår globala prognos mot nedsidan, och de har ökat. Hittills har efterfrågan från utvecklingsländer dock varit mer än tillräcklig för att upprätthålla den globala tillväxten, vilket har inneburit att viktiga svenska exportmarknader som Tyskland, i sin tur en viktig leverantör till utvecklingsländerna, har ökat sin efterfrågan på typiskt svenska exportprodukter som metaller, fordon, maskiner och andra insats- och investeringsvaror. Dessutom har finanspolitiska incitament som aktiverats under, och i efterdyningarna av, den finansiella krisen medfört att global efterfrågan på svenska exportprodukter har varit stabil. 3 Oktober 2011

4 Danske Bank räknar med att importefterfrågan på svenska exportmarknader den svenska världsmarknadstillväxten ska öka med 7,3 % 2011 och 5,5 % Sammansättningen av den globala efterfrågan är för närvarande inriktad mot insats- och investeringsvaror, varför den svenska exporten kommer att växa snabbare än världsmarknaden i år. Danske Bank beräkningar tyder på att exporten kommer att växa med 8,3 % under Men i takt med att den globala konjunkturen mognar kommer efterfrågan att riktas allt mer mot konsumtionsvaror. Redan 2012 förväntas den svenska exporten växa i lägre takt än världsmarknaderna, med 4,7 %, vilket innebär en förlust av marknadsandelar för svensk exportindustri. Finansiella villkor förblir stödjande Den internationella utvecklingen är bland de första faktorerna när man ska väga den framtida utvecklingen i en liten öppen ekonomi som den svenska. En annan viktig faktor är förstås inriktningen på den ekonomiska politiken i synnerhet och de ekonomiska förhållandena i allmänhet. Här räcker det inte att bara väga in penningpolitiken, utan även andra faktorer som har betydelse för tillgång och pris på kapital, som valutakursen, tillgångspriser, skattepolitik osv. Ett sätt om än inte fullständigt att fånga övergripande inriktningen på de ekonomiska förhållandena är genom olika finansiella index (MCI/FCI/ECI etc). Även om ett sådant aggregerat mått inte helt kan fånga den övergripande ekonomisk-politiska inriktningen och inte heller tar hänsyn till samspelet mellan olika finansiella marknader och den ekonomiska politiken, tycker vi att det är ett bra sätt att visualisera den grundläggande inriktningen på olika finansiella variabler. För mer än ett år sedan inledde Riksbanken en höjningsfas till följd av den starka svenska realekonomiska utvecklingen och en önskan att motverka eventuella negativa effekter av den extremt expansiva politik som tillämpades när krisen var som värst. På så sätt har den svenska ekonomiska politiken skiljt sig mycket från våra konkurrerande länder, vilket också har inneburit en starkare svensk krona. Eftersom vi föredrar att studera den reala effekten av de ekonomiska förhållanden justerar vi för inflationsutvecklingen och vi kan då konstatera att den senaste tidens inflationsutveckling snarast har inneburit än mer expansiva finansiella villkor. Till exempel har stigande inflation mer eller mindre balanserat ut Riksbankens höjningar och därmed har den reala styrräntan i princip varit oförändrad. Åtminstone ur ett styrränteperspektiv innebär det att nuvarande finansiella villkor är ungefär lika expansiva som före Riksbankens höjningar. Finansiella villkor ger mindre stöd till tillväxten Anm: MCI avser FX och räntor.fci I avser MCI plus aktiemarknaden. FCI II avser FCI I plus huspriser. ECI avser MCI plus den periodiskt justerade balansräkningen för staten. Ett värde över 100 innebär att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken stöder tillväxten, medan ett värde under 100 indikerar att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken motverkar en tillväxt. Alla åtgärder är inflationsjusterade och anges i volym. Källor: NIESR, KI, SCB, Riksbanken och Ecowin. Danske Banks beräkningar. Med tanke på de solida offentliga finanserna borde det finnas det gott om utrymme att expandera finanspolitiken under prognosperioden. Och faktiskt har den borgerliga koalitionen med finansminister Anders Borg i spetsen nyligen aviserat åtgärder värda cirka 10 miljarder kronor, bland annat en sänkning av momsen på restaurang- och cateringtjänster, något som kommer att minska de strukturella överskotten. Våra beräkningar pekar dock på ytterliga stasfinansiellt utrymme på 20 till 30 miljarder kronor under prognosperioden, vilket innebär att det strukturella överskottet över det lagstiftade 1-procentsmålet fortfarande är betydande. Mot bakgrund av dessa 4 Oktober 2011

5 stora strukturella överskott har regeringen fått kritik för att vara alltför försiktig av oppositionen och en i det närmaste enhällig kår av ekonomer. Som svar har regeringen förklarat att om den nuvarande turbulensen avtar ämnar man återkomma med ytterligare reformer i kommande budgetar. Danske Bank förutsätter dock en oförändrad finanspolitik för prognoshorisonten. Sammanfattningsvis är de finansiella villkoren generellt mycket expansiva, främst på grund av låga räntor och en undervärderad valuta, vilket lägger grunden till en god real tillväxt under överskådlig framtid. Allt eftersom inflationen avtar, och kronan stärks blir effekten mindre expansiv och undanröjer därmed en del av stödet till tillväxten. Försämrad grogrund för investeringar Hög internationell och inhemsk efterfrågan absorberade snabbt den stora pool av outnyttjat kapital som finanskrisen lämnat efter sig. Tillsammans med lättillgänglig och billig kredit har fasta bruttoinvesteringar därför ökat konstant från kvartal och framåt. Trots detta har nivån på investeringarna ännu inte nått nivån före krisen och kapacitetsutnyttjandet har stigit i till synes oförminskad styrka, vilket pekar på negativa nettoinvesteringar. Ett fortsatt behov att fylla på sliten produktionskapacitet, ersätta föråldrad produktionskapacitet och därmed göra plats för en omstrukturering av den svenska ekonomin innebär att utsikterna för investeringar bör vara exceptionellt godartade. Med hänsyn tagen till ett strukturellt underskott på bostäder så ser investeringsutsikterna än ljusare ut. Å andra sidan uttrycker många företag en hög grad av osäkerhet med tanke på den stora risken att efterfrågan skulle sjunka till följd av den pågående skuldkrisen på många av våra viktigaste exportmarknader, vilket höjer ribban för alla investeringsprojekt som ska genomföras. Dessutom försvårar en mycket hög lånegrad i hushållssektorn utsikterna till investeringar i bostadssektorn, trots generösa skatteincitament att bygga om och renovera bostadsbeståndet. Hög grad av osäkerhet dämpar investeringstillväxten Källor: SCB och KI. Danske Banks beräkningar. De offentliga investeringarna förväntas ligga kvar på en hög nivå under hela prognosperioden, med massiva investeringar i infrastruktur och andra högprofilerade offentliga investeringar, som t.ex. universitet. Trots detta har troligen tillväxten i offentliga investeringarna, mer eller mindre upphört när man blickar fram mot 2012 och Sammantaget förväntas investeringstillväxten historiskt sett en källa till stora svängningar i den totala BNP-tillväxten förbli stabil och positiv, om än kanske inte lika kraftfull som tidigare tillväxtperioder. I år väntas de fasta bruttoinvesteringarna nå 8,5 %, för att därefter avta något och ligga kring 2 % under 2012 och Oktober 2011

6 Den gåtfulla svenska arbetsmarknaden Ända sedan början av finanskrisen 2008 eller för att vara mer korrekt redan 2007 (minns ni subprimelånen?), har den svenska arbetsmarknadens beteende varit gåtfullt. En snabb ökning av arbetslösheten åtföljde faktiskt den massiva nedgången i efterfrågan under den mest intensiva krisperioden vintern 2008/2009, men ökningen låg inte alls i linje med historiska mönster. Vi, liksom andra prognosmakare, förväntade oss under en längre tid att arbetslöshet skulle nå långt över 10 %, något som de facto aldrig skedde. Delvis beror detta på vad vissa bedömare beskriver som en flexibel reaktion av både fackföreningar och arbetsgivare; en större minskning av antalet arbetstimmar i utbyte mot en inte lika stor sänkning i löner höll kunskapsbasen på företagen intakt och arbetslösheten i schack. De flesta ekonomer bedömde dock detta som traditionell labour hoarding, något som per definition skulle leda till lägre produktivitet. Med tanke på stelheten i svensk lönebildning skulle detta i sin tur minska vinsterna och så småningom leda till ytterligare minskad sysselsättning. Detta risktagande från arbetsgivarnas sida lönade sig dock faktiskt, eftersom efterfrågan kom tillbaka med besked efter bara några kvartal. Lyckligtvis, åtminstone ur ett arbetsmarknadsperspektiv, har produktiviteten förblivit onormalt låg under återhämtningsfasen, varför sysselsättningen har lyckats ta sig tillbaka till den nivå som rådde före krisen, och arbetslösheten har också gått ned även om den fortfarande är hög från toppnivån Sysselsättningen avstannar Källor: SCB och KI. Danske Banks beräkningar. En förnyad oro kring de offentliga finanserna i ett antal viktiga industriländer under sommaren riskerar att leda till en mer uttalad avmattning i produktion och antal arbetade timmar, något som också redan syns i olika ledande arbetsmarknadsindikatorer. Förutsatt att normala cykliska mönster håller kommer sysselsättningen sannolikt att stanna av helt under 2012 och 2013 och kommer därmed inte att till fullo hålla jämna steg med vare sig befolknings- eller arbetskraftstillväxt, vilket ger en högre arbetslöshet. Den beräknade ökningen är dock mycket ringa. Det blir först mot slutet av 2012 som arbetslösheten går igenom 8 %-vallen, jämfört med nuvarande nivå på 7,5 % förväntar vi oss ingen ytterligare försämring av arbetsmarknaden, varför arbetslösheten väntas ligga kvar på 8 %. Ovanstående utveckling understryker de strukturella utmaningar den svenska ekonomin står inför, inte bara från en växelkurs som vid någon punkt riskerar att bli alltför stark, utan också från en långtidsarbetslöshet som drabbar redan utsatta delar av befolkningen. På grund av allt fler belägg för en strukturellt högre arbetslöshet i den svenska ekonomin har Danske Bank valt att höja sin uppskattning av långtidsarbetslösheten från 6 % till 6 ½ %. Konsumtionstillväxten stabiliseras Även om den inte direkt faller, kommer den mycket svaga tillväxten i antalet arbetade timmar och sysselsättning de kommande åren att medföra en stor förändring i hushållens reala disponibla inkomst, trots en relativt stark timlöneutveckling. Efter ha ha växt med imponerande 3 % i år kommer både 2012 och 2013 att generera en genomsnittlig verklig disponibel inkomsttillväxt på mindre än 1 %. Dessutom är förmögenhetseffekterna 6 Oktober 2011

7 negativa (huspriserna förväntas falla och börskurserna växer inte mer än vad den nominella BNP-tillväxten antyder), vilket ytterligare befäster svaga förutsättningar för hushållens konsumtion. Ändå förutspås inkomsterna att öka, och tillsammans med en historiskt sett mer normal nedgång i sparandet kan detta mycket väl motivera en högre tillväxt i hushållens konsumtion än vad våra prognoser pekar på. Hushållen visar dock inte ett normalt beteende när det gäller sparandetr, något vi misstänker beror på en ökad osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen i allmänhet, och det faktum att man inte kan fortsätta att ta ut kapital från ständigt stigande huspriser i synnerhet. Det senare beskrivs i förbigående i Riksbankens rapporter om finansiell stabilitet, vilket tyder på att under de senaste åren har användandet av bostaden som bankomat uppgått till hela 2 % av den disponibla inkomsten per år. Med ett högt försiktighetssparande under hela prognosperioden räknar Danske Bank med att konsumtionstillväxten sjunker från 2,5 % 2011 till omkring 1 ½ % både 2012 och Högt försiktighetssparande begränsar konsumtionstillväxten Källor: SCB och KI. Danske Banks beräkningar. Samtidigt kommer sparkvoten att ligga långt över de historiska genomsnitten och våra beräkningar antyder att sparkvoten kommer att fluktuera runt 11 % under prognosperioden. Efter några år av en mycket stark tillväxt i offentlig konsumtion efter finanskrisen innehåller den senaste budgetpropositionen, som avser 2012, mycket få ytterligare kostnader och kommunerna är bakbundna genom kraven på balanserad budget. Därför kan varken centrala eller lokala myndigheter förväntas bidra särskilt mycket till tillväxten under prognosperioden. Danske Bank räknar med att den totala offentliga konsumtionen sjunker från 1,6 % 2011 till under 1 % 2012 och Dynamiken i import och varulager I efterdyningarna av finanskrisen 2008 har en stark importtillväxt uppstått genom ett behov av att fylla på lagren och tillfredsställa en stark efterfrågetillväxt, i synnerhet då inhemsk efterfrågan. Allt detta har hållit nettoexporten på en låg nivå under en längre tid, medan lagren har bidragit starkt till tillväxten under hela återhämtningsfasen. De senaste kvartalen har emellertid visat en stark positiv utveckling av den externa efterfrågan på svenska exportprodukter och en inte lika kraftig utveckling av den inhemska efterfrågan. Som en följd av detta har nettoexportbidraget till BNP-tillväxten stigit. Vi beräknar att nettoexportbidraget till BNP för helåret 2011 kommer att uppgå till 0,7 %. Med tanke på de försvagade utsikterna till en global tillväxt förefaller en ytterligare ökning av bidraget till BNP från nettoexporten osannolik. Med tanke på de försvagade utsikterna till en global tillväxt förefaller en ytterligare ökning av bidraget till BNP från nettoexporten osannolik. Och till sist lagersituationen: lagernivåerna har åter balanserats efter efterfrågeläget, varför vi förväntar oss enbart ett litet positivt bidrag till tillväxten från lager under 2011 och en liknande negativ inverkan på tillväxten Nettoexport ger uppsving på tillväxten Källor: SCB och KI. Danske Banks beräkningar. 7 Oktober 2011

8 Resursutnyttjandet kommer att öka trots mager BNPtillväxt Ovan har vi gått igenom några av huvudelementen i den svenska affärscykeln. Om vi sammanfattar BNP-komponenterna är det uppenbart att 2011 kommer att innebära ytterligare ett år av stark BNP-tillväxt och 2013 kommer den lilla öppna ekonomin i Sverige emellertid att få svårt att parera hårda finanspolitiska åtstramningar på exportmarknaderna utan att få någon nämnvärd lindring från den inhemska ekonomiska politiken. Totalt sett kommer enligt Danske Banks prognoser svensk BNP att växa med 4 % i år och 1,2 % nästa år för att sedan öka takten en aning under 2013, då BNPtillväxten förväntas nå 1,5 %. Trots att detta är ganska nedslående ur ett historiskt perspektiv särskilt jämfört med tidigare återhämtningsfaser skulle en positiv BNP-tillväxt av en sådan omfattning med tanke på den globala finansiella oron inte vara något annat än fantastiskt. Trots vår nyligen reviderade prognos av den långsiktiga potentialen i den svenska ekonomin, där den potentiella BNP-tillväxten nu bedöms hamna omkring 1 ¾ % (cirka ½ procentenhet lägre än tidigare bedömningar), är den mycket låga tillväxten som skisseras i denna artikel inte tillräcklig för att resursutnyttjandet ska öka något under prognosperioden, snarare tvärtom, om vi ska vara ärliga. BNP, antal arbetade timmar samt produktivitet Källor: SCB och KI. Danske Banks beräkningar. Riksbanken och inflationsmålet Som nämnts ovan har produktiviteten (produktion per arbetad timme) varit förvånansvärt låg ända sedan 2007 och vi har länge varit alltför optimistiska angående detta mått. Detta har också varit huvudorsaken till att vi samtidigt har överskattat arbetslöshetssiffrorna efter finanskrisen. I slutet av 2010 såg vi äntligen de första tecknen på förbättring av produktiviteten, och detta har fortsatt även under Från och med nu bör produktivitetstillväxten förbli positiv, men kanske i något mindre utsträckning eftersom efterfrågetillväxten förväntas avta igen. I och med detta landar den svenska produktivitetstillväxten på 2,2 % innevarande år och den avsevärt mindre inspirerande siffran 1 % för 2012 och Under alla förhållanden ligger detta långt under normen för den svenska ekonomin. Vi befarar att denna utveckling kommer att hålla kostnadstrycket högt och hindra en starkare penningpolitisk reaktion på de försämrade utsikterna. Orsaken är att i synnerhet lönekostnaderna på LO-sidan förväntas slå produktivitetstillväxten med viss marginal. Enhetsarbetskostnaden (ULC), som justerar för löntagarnas del av produktivitetsförbättringarna, förväntas stiga med över 2 % under prognoshorisonten. Historiskt sett har ULCtillväxten i detta härad inneburit en inflation över inflationsmålet (2 % på årsbasis). Naturligtvis kommer en svagare utländsk och inhemsk efterfrågan, det vill säga ett lägre resursutnyttjande, att hämma inflationseffekten av ett högt ULC, men det kan lika lätt hindra en snabb och beslutsam reaktion från Riksbanken i ett läge av försämrade utsikter. Detta gäller särskilt som realräntorna redan är negativa, och det är en bra bit upp till räntenivåer som kan kallas neutrala. Produktionsgap och inflation Källor: SCB och KI. Danske Banks beräkningar. 8 Oktober 2011

9 Vi har aldrig mött så mångfasetterade inflationsutsikter som nu. Vårt globala huvudscenario kan ganska snabbt vändas till en extrem situation där både tillväxt och inflation drar iväg, på grund av bland annat den enorma ekonomisk-politiska stimulans som getts och som fortfarande håller på att ges. Vissa talar till och med om hyperinflation, eftersom vissa centralbanker ses monetarisera statsskulden och en trovärdig finanspolitik är absolut nödvändig i en modern fiat-valuta-regim. I den andra ytterligheten finns det självklart en risk åt andra hållet som enklast kan beskrivas som depression: en deflationsspiral kombinerat med en dysfunktionell finanssektor som inte kan överföra någon ekonomisk-politisk stimulans. I vårt huvudscenario förblir dock riskerna relativt begränsade och trovärdigheten för den ekonomiska politiken fortsätter att vara hög. Tillväxten återvänder så småningom, liksom inflationen på ett kontrollerat sätt. Priserna på både internationell handel och svensk import kommer att normaliseras. Inhemsk inflation och så kallad kärninflation (KPI-inflation exklusive livsmedel, energi och räntor) härleds båda främst ur löneutvecklingen, och med tanke på vår syn på den framtida löneutvecklingen menar vi att inhemskt genererade prisindex också kommer att normaliseras. Riksbanken åter i riskhanteringsläge Källor: Riksbanken och. Danske Banks beräkningar. Danske Bank bedömer att inflationen passerat toppen, och att den inte bara närmar sig, utan även hamnar under inflationsmålet på 2 %, mätt både i termer av total inflation (KPI) och operativ inflation (KPIF). Den höga KPIinflationen under 2011, cirka 3 %, beror till stor del på fördröjda effekter av höga råvarupriser och den ganska snabba ökningen av bolåneräntor under vintern och våren kommer KPI-inflationen att falla kraftigt och hamnar i genomsnitt på 2 %, eftersom vissa av dessa prisökningar avviker från KPIberäkningarna och ger upphov till så kallade bas-effekter konvergerar KPI-inflationen med KPIF-inflationen, som väntas ligga kvar några snäpp under 2 % under samtliga prognosår. Under de senaste 1 ½ åren har Riksbanken strävat från extremt låga, i faktiska termer till och med negativa, räntor till en normalisering av räntorna. Detta arbete har till stor del motverkats på grund av stigande inflation, något som effektivt hållit realräntorna negativa till denna dag. Bortsett från vissa betänkligheter kring potentiella beräkningar och konceptet med neutrala räntor, måste Riksbanken gå försiktigt fram när man stramar åt penningpolitiken med tanke på den nuvarande osäkerheten avseende de ekonomiska och monetära utsikterna. Eftersom inflationsprognosen pekar på en betydligt lägre inflation och räntorna fortfarande ligger nära den nominella räntenivån finns det starka argument för att Riksbanken ska pausa, om så bara för en kort period. Tänk också på att vad som händer när räntorna normaliseras återstår att se. Kom ihåg: medan räntorna dök och likviditeten exploderade som svar på finanskrisen rasade kostnaden för kapital medan tillgångspriserna stabiliserades, icke-finansiella företag stärktes och bankerna kunde därmed, kanske felaktigt, återta åtminstone delar av de förluster man drabbats av under krisen. Vid en normalisering av räntorna skulle kostnaden för kapital öka igen och graden av vad ekonomerna kallar kreativ förstörelse skulle också öka, kanske i en omfattning som kan äventyra hela ekonomin. Under 9 Oktober 2011

10 alla omständigheter kommer en sådan process icke desto mindre vid någon tidpunkt bli nödvändigt för att bli fri beroendet av billiga krediter hos vissa sektorer i ekonomin. Riksbanken måste skapa en balans mellan behovet av att skydda ekonomin mot uppenbara negativa risker, och behovet av att stödja en produktiv omfördelning av kapital och andra resurser till de mest livskraftiga delarna av ekonomin. Även vid nuvarande historiskt låga nivå skulle, på grund av lägre inflation och en avgjort lägre efterfrågan, reporäntan bli en alltför tung börda för svenska hushåll och företag. Dessutom kräver de negativa riskerna, när man befinner sig nära den nominella räntenivån, också en proaktiv reaktion från centralbanken. Vi förväntar oss därför att Riksbanken börjar sänka reporäntan under första halvan av 2012 och att man når 1,25 % under sommarhalvåret, vilket är en nivå som säkerställer sunda ekonomiska beslut samt främjar förtroendet för inflationsmålet. Naturligtvis kan en eskalerad finansiell och ekonomisk oro motivera en snabbare och starkare reaktion från Riksbanken. Genom att sätta ett starkt fokus på de attraktiva ekonomiska fundamenten i Sveriges jämfört med flertalet andra utvecklade länder förväntas den svenska kronan stärkas under den kommande perioden. På 12 månaders sikt tror vi att euron kostar ca 9,00 medan dollarn bör bli ännu billigare och handlas kring 6,00 vid samma tidshorisont. Vidare ser vi inga fundamentala skäl till varför kronan skulle prestera sämre än vare sig euron eller dollarn ur ett ännu längre perspektiv. Ha dock i åtanke att kronan historiskt sett har haft svårt att prestera så länge de ekonomiska utsikterna är dystra. 10 Oktober 2011

11 Redogörelse Denna rapport har framställts av Danske Research, en del av Danske Markets som är en division inom Danske Bank. Danske Bank står under tillsyn av danska bankinspektionen. Danske Bank har etablerade rutiner för att förebygga intressekonflikter och säkerställa högkvalitativ research som bygger på objektivitet och självständighet. Dessa rutiner dokumenteras i Danske Banks researchpolicy. Medarbetarna i Danske Banks researchavdelningar har instruerats om att alla förfrågningar som kan påverka objektivitet och självständighet gällande research ska vidarebefordras till researchledningen och till normsäkringsansvarig. Danske Banks researchavdelningar är självständigt organiserade i förhållande till andra verksamhetsområden inom Danske Bank och har ingen rapporteringsskyldighet gentemot dessa. Researchanalytikernas lön baseras delvis på Danske Banks lönsamhet som helhet, inklusive intäkter från investeringsverksamhet, men omfattar inga bonusar eller andra ersättningar som är kopplade till specifika företagsfinans- eller lånekapitaltransaktioner. Danske Banks researchrapporter framställs i enlighet med danska Finansanalytikerföreningens etiska regler och danska Börsmäklarföreningens rekommendationer. Ekonomiska modeller och/eller metoder som har använts i denna rapport Riskvarning Större risker kopplade till rekommendationer och åsikter i denna rapport, inklusive känslighetsanalys av relevanta antaganden, påpekas i texten. Förväntade uppdateringar Nordic Outlook är en kvartalsanalys, men ny statistik kan ge upphov till förändringar i vår syn på enskilda ekonomier. Första publiceringsdatum 5 oktober 2011 Friskrivningsklausul Denna publikation har utarbetats av Danske Markets enbart i informationssyfte. Rapporten har framställts oberoende, endast utifrån allmänt tillgänglig information, och utan hänsyn till rådande åsikter inom Danske Banks interna låneavdelning. Rapporten utgör inte ett erbjudande eller en begäran om något erbjudande om att köpa eller sälja något finansinstrument. All rimlig möda har lagts ner på att se till att rapportens innehåll inte är osant eller vilseledande, men inga utfästelser görs angående textens riktighet eller fullständighet, och inget ansvar tas för någon förlust som kan uppstå på grund av texten. Danske Bank, dess dotterbolag och dess personal kan utföra tjänster åt, söka göra affärer med, inneha kortare eller längre befattningar hos eller på annat sätt ha intressen av investeringar (inklusive derivat) som tillhör de utställare som nämns i rapporten. Analytiker av aktier och företagsobligationer får dock inte investera i värdepapper via mäklare inom sin researchsektor. Denna publikation är inte avsedd för personer i USA eller för privatkunder i Storbritannien. Danske Markets är en division i Danske Bank A/S. Danske Bank A/S är auktoriserad av danska finansinspektionen och regleras i begränsad omfattning av brittiska finansinspektionen. Vid begäran tillhandahåller vi detaljuppgifter om brittiska finansinspektionens reglering. Copyright (C) Danske Bank A/S. Med ensamrätt. Denna publikation skyddas av upphovsrätten. Det är förbjudet att mångfaldiga hela eller delar av publikationen utan tillstånd.

12 SEK mdr Procentuell volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter ,4 3,4 2,5 1,4 Offentliga konsumtionsutgifter 877 1,7 2,5 1,5 0,3 Fasta bruttoinvesteringar ,3 7,1 8,5 1,7 Lagerinvesteringar* -4-1,6 2,1 0,1-0,5 Inhemsk efterfrågan ,3 3,8 3,4 1,2 Export av varor och tjänster ,4 11,0 7,3 1,1 Aggregerad efterfrågan ,0 7,8 4,6 0,8 Import av varor och tjänster ,7 12,8 6,6 0,7 Nettoexport* -25-0,8 0,0 0,7 0,3 BNP ,3 5,7 4,0 0,8 - BNP, Kalenderjusterad -5,3 5,4 4,0 1,2 * Bidrag till BNP-tillväxten Handelsbalans, mdr i % av BNP 3,2 2,4 3,1 3,2 Bytesbalans, mdr i % av BNP 6,8 6,2 5,8 5,8 Offentligt finansiellt sparande, mdr i % av BNP -1,0-0,2 0,0 0,1 Skuldkvot, i % av BNP 41,9 39,7 37,3 36,0 Arbetslöshet, i % av arbetskraft. 8,3 8,4 7,9 7,8 Timlöner enl NR, % å/å 3,4-0,8 3,5 3,8 Konsumentpriser, % å/å -0,3 1,3 3,0 2,0 Finansiella nyckeltal + 3 mån + 6 mån + 12 mån Repo-räntan 2,00 2, mån SSVX 1,93 1,60 1,70 2,10 10-år Statsobl. 2,40 2,30 2,60 3,10 SEK/EUR SEK/USD