Svensk ekonomi I väntan på att världen ska vända

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk ekonomi I väntan på att världen ska vända"

Transkript

1

2 Svensk ekonomi I väntan på att världen ska vända De första stegen i stabiliseringsprocessen närmar sig sitt slut. Tack vare en aldrig förr skådad ekonomisk-politisk stimulans har den utsatta lilla öppna ekonomin Sverige tagit sig genom svåra finansiella stormar förhållandevis oskadd. Men stabiliseringspolitik kan endast bygga en bro som är av en viss längd. Den svenska ekonomin är i trängande behov av en starkare internationell efterfrågan på svenska exportvaror. Ett globalt uppsving är också vårt huvudscenario, men från ett historiskt perspektiv är återhämtningen dämpad. Det understryker den viktiga frågan om ekonomins strukturer. I vilken utsträckning är nedgången ett uttryck för en strukturell förändring? Kan och kommer Riksbanken att kunna identifiera ett sådant skifte och justera sin penningpolitik i motsvarande mån? Dessa svar är nära nog omöjliga att till fullo besvara, men vi är tvungna att försöka då det är avgörande för investerings- och allokeringsbeslut. Global GDP and investments << World Investments (PPP-weighted) -3 World GDP (PPP-weighted) >> Source: National Institute for Social and Economic Research (NI- SER). Own calculations Vår svenska BNP-prognos reflekterar de negativa strukturella krafter som ovanstående frågor implicerar. Tillsammans med en historiskt mild uppgång i global efterfrågan och en mycket långsam investeringsuppgång, väntas svensk BNP-tillväxt endast nå 1,5% å/å i år och en fortfarande dämpad tillväxt om 2,% 211. Trots att arbetslöshetsgraden är hög har uppgången i arbetslöshetsgraden mot bakgrund av storleken på produktions- och efterfrågebortfallet varit förvånande liten. När vi försöker balansera de olika krafter som påverkar sysselsättningen och arbetsutbudet, når vi en situation där arbetslösheten stannar på 1,3% som årsgenomsnitt för både 21 och 211. Svårigheterna med att estimera ekonomins potential förminskar inte det faktum att resursutnyttjandet för närvarande är lågt och att underliggande, inhemska, löne- och pristryck, kommer att vara lågt under en längre period. Dessutom, importerade priser har varit låga exkluderat råvarupriser. Importpriser torde givet våra prognoser för den svenska kronan också att fortsätta vara så under överskådlig framtid. Sammantaget kommer inflationstrycket enligt våra prognoser att gradvis avta under de närmaste två åren. Från ett Riksbanksperspektiv innebär våra prognoser att inflationsmålet inte är i någon fara, varken på kortare eller längre sikt. Inte desto mindre, Riksbanken uppger att de går från krispolitik till en mer traditionell lågkonjunkturpolitik, vilket innebär att Riksbanken har flera frihetsgrader, och kan sätta upp räntan, de närmaste månaderna. Våra prognoser bör dock också medföra att Riksbanken, efter några snabba höjningar inledningsvis, kan höja räntan i en betydligt långsammare takt än vad deras egen bana implicerar. Vi tror att toppen på denna räntehöjningsfas nås under slutet av 212 och att reporäntan då är kring 3%. 2 8 april 21

3 Danskar är inte enbart de lyckligaste människorna i världen, de verkar också vara de mest optimistiska Världsekonomin stabiliserades under sommarhalvåret 29 och kan därefter sägas ha inlett en återhämtning. I viss utsträckning är detta resultatet av de aldrig förr skådade ekonomisk-politiska stimulanser som iscensatts. Vi står nu vid någon form av brytpunkt där global efterfrågan antingen visar sig vara tillräckligt robust för att upprätthållas, vilket vi förväntar oss eller ånyo falla tillbaka in i en recession när framförallt de finanspolitiska stimulanserna dras tillbaka. I vissa framförallt utvecklande delar av världsekonomin är återhämtningen genuin, om än dopad på gränsen till överhettning för länder som t ex Kina. De voluminösa framförallt västerländska ekonomierna lider fortfarande av sviterna efter krisen och där kan endast spridda ljuspunkter skönjas. Sammantaget innebär detta att globala arbetsmarknader såväl som globalt kapacitetsutnyttjande är en god bit ifrån att uppnå samma läge som innan krisen även om det finns såväl branschvisa som geografiska undantag. Oavsett detta, Danske Banks prognoser för omvärlden är oerhört optimistiska, vilket bådar väl för svensk export ur ett längre perspektiv. World markets and Swedish exports y/y Swedish World markets, vol. Swedish exports, vol. y/y Source: NISER, National Institute for Economic Research (KI) and Statistics Sweden (SCB). Own calculations Världsmarknadstillväxt Även om prognoserna för global BNP-tillväxt är relativt optimistiska, och trots att svenska företag är mer närvarande på växande marknader än vad som verkar vara den allmänna uppfattningen, kommer effekten på svensk produktionstillväxt att vara låg eller med andra ord omvärldens importefterfrågan på svenska exportvaror att växa långsamt. Detta beror bland annat på att export i BNP-definitionen främst hänför sig till produktion som sker innanför rikets gränser och vilken till största delen riktas mot utvecklade ekonomier, och att efterfrågan på typiskt svenska exportvaror såsom investeringsvaror, väntas vara låg under flera års tid. I våra prognoser kommer exporten att växa något lägre än vad importefterfrågan på våra viktigaste exportmarknader gör och svensk inhemsk exportindustri förlorar med andra ord marknadsandelar under perioden fram till 211. Svensk export mäktar endast med att växa 3,1% å/å i år och fortsatt låga 4,4% å/å april 21

4 Finansiella förhållanden stramas åt i takt med att inflationsutsikterna dämpas Det dramatiska efterfrågefallet har i nästan alla länder Sverige utgör inget undantag inneburit ett fallande pris- och lönetryck. En mer positiv tolkning av denna utveckling är att köpkraften har ökat i motsvarande mån för såväl hushåll som företag, men från ett stabiliseringspolitiskt perspektiv är det mer oroande eftersom det innebär att de reala finansiella förhållandena (räntor etc) stramas åt. Mot bakgrund av att den nominella styrräntan redan är nära noll, och dessutom väntas höjas inom en snar framtid, måste Riksbankens steg därför vara än mer väl avvägda. Real financial conditions 14. Index (1997=1) [> 1] Expansionary MCI FCI II FCI I ECI [< 1] Contractionary Den sammantagna effekten av de finansiella förhållandena kan ändå inte sägas vara annat expansiva men bli allt mindre så den närmaste tiden, även om graden av expansivitet i allt högre utsträckning kommer att bestämmas av inflationsutvecklingen. Lagercykeln driver tillväxtdynamiken i närtid Efter starkt negativa lagerbidrag till tillväxten under krisens inledningsskeden har vi nu börjat att förvänta starkt positiva lagerbidrag de närmaste 1-2 kvartalen. Här är det på sin plats att förklara att BNP-bidraget från lagerkomponenten inte beräknas som förändringen i lagernivåer, utan som hastigheten i lageruppbyggnader eller dito neddragningar en form av andra derivata för den som så vill. Note: MCI is FX and interest rates. FCI I is MCI plus the stock market. FCI II is FCI I plus house prices. ECI is MCI plus the cyclically adjusted government balance. A number above 1 implies that financial conditions and/or economic policy are supportive to growth, whereas a number below 1 indicates that financial conditions and/or economic policy is contractionary. All measures are adjusted for inflation and are quoted in volume terms. Source: Reuters Ecowin, NIESR and KI. Own calculations. Något förvånande har en minskande lagerneddragningen egentligen inte materialiserats förrän alldeles nyligen och inte på ett speciellt övertygande sätt. Men någonstans stabiliseras lagernivåerna och produktionen börjar sedermera att stiga. När vi dissekerar barometerundersökningar och andra indikatorer får vi intrycket att en sådan utveckling är nära förestående. För innevarande år förväntar vi oss ett positivt bidrag om,5 p.e. och för nästa år ett noll-bidrag till tillväxten. Investeringarna dämpas av lågt kapacitetsutnyttjande Stabiliseringen av lagernivåer och en begränsad uppgång i exporten kommer att föra produktionen i en mer positiv riktning. Kapacitetsutnyttjandet väntas därför öka, särskilt som de investeringar som genomförs inte på långa vägar är tillräckliga för att ens upprätthålla kapitalstocken. Så småningom innebär denna process att investeringarna kommer att iscensättas, även om vi inte ser en sådan utveckling i närtid. En sådan hållning förstärks också av budskapet i den senaste investeringsenkäten från SCB, vilken snarast ligger något under våra egna prognoser för investeringstillväxten än över. De offentliga investeringarna väntas dock växa i snabb takt de närmaste åren. Sammantaget tror vi att de fasta bruttoinvesteringarna är oförändrade i år, för att börja växa med 2,2% nästa år. Productivity gap and investments % of pot. 7.5 << Gross fixed capital formation Productivity gap >> Source: KI and SCB. Own calculations april 21

5 Den gåtfulla svenska arbetsmarknaden Genom den finansiella krisen har vi lyckats fånga BNP- och inflationsutvecklingen relativt väl. Men lika lyckosamma som vi har varit avseende de aggregaten, lika usla har våra prognoser för arbetsmarknaden varit. Vi har kontinuerligt behövt revidera ned våra prognoser för arbetslöshetsgraden från de dryga 13% vi förutsåg så sent som för ett år sedan. En dramatisk uppgång av arbetslösheten har onekligen ägt rum. Och den väntas fortsätta in i 21. Men inte desto mindre och i synnerhet när vi tar i beaktande det stora produktions- och efterfrågebortfallet uppgången har varit modest. De inhemska sektorerna har förvisso upprätthållits mer än väl givet de stora stimulansåtgärder som har genomförts, men även de hårdast drabbade sektorerna, industrin och byggsektorn, har klarat sig förhållandevis väl ifrån uppsägningar. Med våra tidigare felprognoser i åtanke har vi ändå kommit till slutsatsen att en viss ytterligare försämring av arbetsmarknaden är att förvänta. Vi förväntar oss en arbetslöshetsgrad om 1,3% för både 21 och 211. Den till synes stabila arbetslöshetsgraden döljer en något mer dynamisk prognos där vi förväntar en uttalad uppgång under detta år och en mer försiktig nedgång under resten av prognosperioden. Employment and unemployment rate 45 1's % << Employment Unemployment rate (ILO 16-64) >> 5.5 Source: KI and SCB. Own calculations. De överlag mer positiva utvecklingstendenserna på arbetsmarknaderna är emellertid behäftade med en hög samhällsekonomisk kostnad låg produktivitet. Redan 27, vände de avundsvärda svenska produktivitetstillväxtsiffrorna i en mer negativ riktning, och har förblivit där fram till sista kvartalet 29. Låg produktivitet är bekymmersamt då det i princip beskriver utvecklingen av förädlingsvärdet det som ska fördelas mellan arbetskraft (i form av löner) och kapitalägare (i form av vinster och utdelningar). Lönetillväxten är som bekant sällan negativ, vilket har medfört att det är kapitalägarna i form av en lägre vinstandel som har burit hela bördan av nedgången. Den relativt sett höga lönetillväxten har också inneburit att den så kallade enhetsarbetskostnaden (ULC) har utvecklats än sämre än produktiviteten, med efterföljande förlust av svensk konkurrenskraft. Vi hävdar, med något som påminner om en dåres envishet, att denna utveckling någonstans måste ha ett slut. Kapitalägarna, investerare, kan inte uthålligt förväntas acceptera en fallande vinstandel och när dessa reagerar kommer det ofelbart att leda till förnyat kostnadsfokus och antagligen till nya uppsägningar. Oaktat ovanstående, är en arbetslöshetsgrad över 1% en hög siffra, och indikerar åtminstone ett visst mått av så kallad labour hoarding, vilket understryker våra förväntningar om en relativt långsam återhämtning av arbetsmarknaden när efterfrågan väl tar fart. 5 8 april 21

6 Konsumtionen kräver nytt bränsle Våra prognoser bygger på antagandet om en dämpad, men ändå tydligt positiv lönetillväxt, vilket tillsammans med ett omfattande socialförsäkringssystem innebär att hushållens disponibelinkomster kan upprätthållas relativt väl under hela prognosperioden. Disponibelinkomsterna väntas växa med 2,3% 21 och 1,7% 211. Givet utvecklingen i ekonomins totala inkomster får detta anses vara mycket gynnsamt, och ett kvitto på stabiliseringspolitikens framgång. Faktum är att köpkraften för ett medianhushåll (två vuxna, två barn, villa och en bil), förvisso enligt gangsterkalkyler, har stigit med någonstans mellan 6-7 kronor netto per månad från september 28 till dags dato. I samma andetag ska också sägas att de svenska hushållens drastiskt ökande räntekänslighet, via en stigande skuldbörda och allt kortare bindningstider, också kommer att innebära snabbt fallande köpkraft när Riksbanken inom kort inleder sina åtstramningar. Ovanstående motiverar vår prognos om en fortsatt stark konsumtionsnivå, men en relativt svag respons i konsumtionstermer, när arbetsmarknaden väl börjar ta fart igen. Sammantaget förväntar Danske Bank att konsumtionstillväxten blir 2,1% å/å för innevarande år och något lägre 1,8% å/å för nästkommande år. Disposable income and consumption 7 6 Disposable income, vol Consumption, vol. -1 Source: KI and SCB. Own calculations Importen fortsatt stark, varför nettoexporten är svag Importneddragningarna under slutet av 28 och huvuddelen av 29 har varit dramatiska. Men den starka konsumtionstillväxten och en lagercykel som går mot sitt slut, har också inneburit att nettoexporten inte har utvecklats riktigt så gynnsamt som kunde ha förväntats. Framförallt eftersom exportnedgången har varit än tydligare. Men vi närmar oss nu slutet på denna utvecklingsfas, och nettoexporten bör därför beräknas återkomma som en drivkraft om än i lägre utsträckning än i tidigare återhämtningsfaser inom kort. Med tanke på den svaga utgångspositionen medför även en mer positiv vy på exporten att tillväxtbidraget från nettoexporten kommer att vara negativt med 1,2 p.e. 21 och svagt positivt med,3 p.e Imports and net exports contribution 2.5 p.p Imports (vol) >> << Net exports (vol.) -1.5 Source: SCB and KI. Own calculations Resursutnyttjandet är fasansfullt lågt, varför Riksbanken kan gå långsamt fram Vi har nu gått igenom huvuddragen i den svenska konjunkturcykeln och intrycket bör vara en svår men gradvis lättande lågkonjunktur. När vi summerar de olika BNP-komponenterna förväntar vi att efter 29, med det svåraste BNP-fallet i modern tid, -4,7% å/å få till stånd en viss återhämtning under 21 då tillväxten beräknas bli 1,5% å/å. Året därefter, 211, tas de första tydligare stegen mot ett mer balanserat resursutnyttjande då tillväxten väntas nå 2% å/å. Resursutnyttjandet kommer oaktat detta att förbli extremt lågt under hela prognosperioden, till och med värre än under vår egen bank- och finanskris i början av 199-talet. Från ett ekonomisk-politiskt perspektiv är det här bekymmersamt då det riskerar att driva löne- och inflationsförväntningar allt för lågt, kanske till och med till deflationära nivåer. Output gap analysis 5. % of potential Productivity gap GDP-gap Labour market gap Source: SCB and NIER. Own calculations april 21

7 Produktiviteten (BNP per arbetad timma) har, som nämnts ovan, varit förvånansvärt svag under en längre period och vi har tillsammans med de flesta andra prognosmakare genomgående varit överdrivit optimistiska avseende detta mått. Detta är också den grundläggande orsaken till vår överskattning av arbetslöshetsgraden. Men de senaste månaderna verkar produktiviteten äntligen ha återvänt BNP-utfallet för fjärde kvartalet var också det första kvartalet på mycket länge där produktiviteten faktiskt steg, om än mycket måttligt. Den trenden förväntar vi oss kommer att fortsätta, om inte annat på grund av att efterfrågan någonstans måste upphöra att falla och faktiskt återvända till positiva konsekutiva tillväxttakter. Totalt beräknas produktiviteten växa med cirka 2% å/å såväl 21 som 211. Och en produktivitetshöjning torde vara hett efterlängtad av företag som såg sina kostnader skjuta i höjden under 28 och 29. Enhetsarbetskostnaden, ULC, vilken justerar för arbetstagarnas andel av tillväxten i förädlingsvärdet, steg med mer än 6% å/å både 28 och 29, vilket raderade ut stora delar av de icke-finansiella företagens vinster. Som lök på laxen krävde långivarna samtidigt en allt högre andel av företagens kassaflöden, i form av högre kreditriskpremier och räntor. Dessa drivkrafter blir kvar under överskådlig framtid och försäkrar att omfattande program för kostnadskontroll kommer fortsätta att vara på plats. Mot denna bakgrund, med svag efterfrågan, högt kostnadstryck, fallande vinstandelar samt en hög arbetslöshetsgrad, ska arbetsmarknadens parter genomföra en av de mest omfattande avtalsrundorna någonsin. Det torde vara tillräckligt att konstatera att utsikterna för stora generella lönelyft är små och vi i likhet med de flesta andra prognosmakare förväntar oss historiskt låga löneavtal, vilket också verkar vara slutsatsen så här långt i avtalsrörelsen där nu, förutom industrin och andra mindre avtalsområden, även handeln har slutit sitt avtal. Inflationsutsikterna och penningpolitiken Vi har troligtvis aldrig tidigare stått inför en lika svår bedömning avseende inflationsutsikterna som nu. För att kort nämna någon uppsidesrisk: Vårt globala huvudscenario, där finansiella marknader återfår sin vitalitet, skulle potentiellt kunna leda in i en extrem, där både tillväxt och inflation mycket snabbt skjuter fart på grund av de starka likviditets- och tillväxtfrämjande åtgärder som har genomförts. På den andra sidan står risken för en dysfunktionell finansmarknad som när stimulanserna återtas blir oförmögen att föra vidare någon likviditet in i den reala ekonomin vilket i förlängningen leder till en deflationär, depressionslik utveckling. I vårt huvudscenario för såväl den globala som den svenska ekonomin förblir riskerna under kontroll, och förtroendet för ekonomisk politik förblir högt. Såväl tillväxt som inflation återvänder på ordnat sätt i ett medel- till långfristigt perspektiv. Priser på internationellt handlade produkter och svenska importpriser kommer därför efterhand att normaliseras. Inhemsk inflation och så kallad kärn-inflation (KPI rensat för mat, energi och räntor) är båda derivat av främst löneutvecklingen, och som nämndes ovan väntas denna att vara låg under hela prognosperioden (fram till 212). Det låga resursutnyttjandet medför därmed att måtten på kärninflation trendmässigt faller tillbaka de Resource utilisation and inflation 4 % of potential 2 Inflation (CPIF) >> -2-4 << Output gap -6-8 Source: SCB and NIER. Own calculations april 21

8 närmaste åren, men det höga förtroende som inflationsmålsregimen åtnjuter hindrar förhoppningsvis denna utveckling från att gå allt för långt och dra med sig inflations- och löneförväntningar mot allt för låga nivåer. Riksbanken avser också att gå från krispolitik med extrem-låga räntor och likviditetsstödjande åtgärder till en mer normal lågkonjunkturpolitik. Det innebär att de höjer räntan senast i September samtidigt som de fasträntefaciliteter som erbjöds för ett år sedan förfaller under perioden juli till oktober, vilket antas ge stigande riskpremier och därmed räntor på en del marknader. Ovanstående rimmar väldigt väl med vår sedan länge etablerade vy att Riksbanken höjer räntan relativt snabbt inledningsvis för att hamna i ett mer nomalt reporänteintervall för att därefter dämpa takten tydligt, då vi antar att den ökade räntekänsligheten hos hushållen och vår svagare realekonomiska utveckling, men starkare växelkursprognos, börjar ge effekt på hur Riksbanken avser att höja räntan. Danske Bank s prognos för reporäntan indikerar att toppen på höjningscykeln nås 212 vid 3%. Trots de mer dystra prognoserna för realekonomin medför det ökade fokuset på relativa ekonomiska fundamenta samtidigt att kronan kan fortsätta stärkas mot framförallt Euron, vilket vi kan tacka starka statsfinanser och en relativt godartad uppbyggnad av kreditvolymer för. Riksbank repo rate % % Repo rate. 12 Source: Riksbank. Own calculations april 21

9 SEK mdr Procentuell volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter ,2 -,8 2,2 1,8 Offentliga konsumtionsutgifter 833 1,4 2,1 4,6 1,5 Fasta bruttoinvesteringar 615 2,6-15,3,4 2,2 Lagerinvesteringar* 5 -,6-1,5,5, Inhemsk efterfrågan 292,1-4,7 3,2 1,8 Export av varor och tjänster ,9-12,5 3,5 4,4 Aggregerad efterfrågan 4631,8-7,6 3,3 2,7 Import av varor och tjänster , -13,4 6,8 4,2 Nettoexport* 235 -,4 -,5-1,1,4 BNP ,2-4,9 1,8 2, - BNP, Kalenderjusterad -,5-4,7 1,5 2, * Bidrag till BNP-tillväxten Handelsbalans, mdr i % av BNP 4, 3,6 2,3 2,8 Bytesbalans, mdr i % av BNP 9,6 7,6 5,9 6,8 Offentligt finansiellt sparande, mdr i % av BNP 2,5-1,3-2,8 1, Skuldkvot, i % av BNP 37,5 39,5 43,1 44, Arbetslöshet, i % av arbetskraft. 6,1 8,4 1,3 1,3 Timlöner enl NR, % å/å 3,4 3,7 1,3 2, Konsumentpriser, % å/å 2,2 -,3 1,4 2, mån + 6 mån + 12 mån Reporäntan,25,25,5 1,25 3-mån SSVX 1,62 2,1 2,3 3,3 1-år Statsobl. 3,33 3,6 3,9 4,4 SEK/EUR SEK/USD april 21

10 Redogörelse Denna rapport har framställts av Danske Research, en del av Danske Markets som är en division inom Danske Bank. Danske Bank står under tillsyn av danska bankinspektionen. Danske Bank har etablerade rutiner för att förebygga intressekonflikter och säkerställa högkvalitativ research som bygger på objektivitet och självständighet. Dessa rutiner dokumenteras i Danske Banks researchpolicy. Medarbetarna i Danske Banks researchavdelningar har instruerats om att alla förfrågningar som kan påverka objektivitet och självständighet gällande research ska vidarebefordras till researchledningen och till normsäkringsansvarig. Danske Banks researchavdelningar är självständigt organiserade i förhållande till andra verksamhetsområden inom Danske Bank och har ingen rapporteringsskyldighet gentemot dessa. Researchanalytikernas lön baseras delvis på Danske Banks lönsamhet som helhet, inklusive intäkter från investeringsverksamhet, men omfattar inga bonusar eller andra ersättningar som är kopplade till specifika företagsfinans- eller lånekapitaltransaktioner. Danske Banks researchrapporter framställs i enlighet med danska Finansanalytikerföreningens etiska regler och danska Börsmäklarföreningens rekommendationer. Riskvarning Större risker kopplade till rekommendationer och åsikter i denna rapport, inklusive känslighetsanalys av relevanta antaganden, påpekas i texten. Första publiceringsdatum Första publiceringsdatum framgår av rapportens framsida. Friskrivningsklausul Denna publikation har utarbetats av Danske Markets enbart i informationssyfte. Rapporten har framställts självständigt, endast utifrån allmänt tillgänglig information, och utan hänsyn till rådande åsikter inom Danske Banks interna låneavdelning. Rapporten utgör inte ett erbjudande eller en begäran om något erbjudande om att köpa eller sälja något finansinstrument. All rimlig möda har lagts ner på att se till att rapportens innehåll inte är osant eller vilseledande, men inga utfästelser görs angående textens riktighet eller fullständighet, och inget ansvar tas för någon förlust som kan uppstå på grund av texten. Danske Bank, dess dotterbolag och dess personal kan utföra tjänster åt, söka göra affärer med, inneha kortare eller längre befattningar hos eller på annat sätt ha intressen av investeringar (inklusive derivat) som tillhör de utställare som nämns i rapporten. Analytiker av aktier och företagsobligationer får dock inte investera i värdepapper via mäklare inom sin researchsektor. Denna publikation är inte avsedd för personer i USA eller för privatkunder i Storbritannien. Danske Markets är en division inom Danske Bank A/S. Danske Bank A/S är auktoriserad av danska finansinspektionen och lyder under tillämpliga reglerande myndigheter i all annan jurisdiktion där Danske Bank A/S bedriver verksamhet. Danske Bank A/S regleras dessutom i begränsad omfattning av brittiska finansinspektionen. Vid begäran tillhandahåller vi detaljuppgifter om brittiska finansinspektionens reglering. Copyright Danske Bank A/S. Med ensamrätt. Denna publikation skyddas av upphovsrätten. Det är förbjudet att mångfaldiga hela eller delar av publikationen utan tillstånd. 1 8 april 21

Utsikter för Norden Underrubrik

Utsikter för Norden Underrubrik Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 5 april 2011 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Seglar i medvind, men över mörka

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Stabiliseringspolitik, en framgångssaga

Stabiliseringspolitik, en framgångssaga Stabiliseringspolitik, en framgångssaga Tack vare exempellösa åtgärder från ekonomisk politiska beslutsfattare rullar nu en likviditetsvåg fram och tillbaka över den globala ekonomin och länder med ett

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi Sveriges Rikes Ständers Bank -talet Affärsbanker bildas 9 Monopol på sedelutgivning Stockholms universitet -- Lars E.O. Svensson Palmstruch

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Olika syn på penningpolitiken

Olika syn på penningpolitiken Olika syn på penningpolitiken Lars E.O. Svensson SNS/SIFR Finanspanel 8 juni Min syn på penningpolitiken Penningpolitiken ska stabilisera inflationen runt målet och arbetslösheteten runt en långsiktigt

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Konjunkturinstitutet har utvärderat de inflationsprognoser Riksbanken har gjort sedan. De menar att Riksbanken har överskattat inflationen systematiskt och drar långtgående slutsatser

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Penningpolitisk rapport. Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson ANFÖRANDE DATUM: 2010-05-04 TALARE: Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson PLATS: Handelsbanken, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 2007-03-26: Gunnar Örn III. DISKUSSION OM PENNINGPOLITIKEN: Lars Calmfors: Jag har tidigare haft uppfattningen att man skulle höja räntan ganska snabbt, redan

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM God tillväxt, men negativ ränta och hög arbetslöshet vad kan och bör finanspolitiken göra i dagens makroekonomiska läge? SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Finansiell månadsrapport för maj månad år 2014

Finansiell månadsrapport för maj månad år 2014 Ledningsstaben 2014--18 Dnr LiÖ 2014-20 Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsdirektören Ekonomidirektören Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen (C-ärende) Finansiell månadsrapport för maj månad

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Hyresfastigheter Holding II AB. Kvartalsrapport mars 2014

Hyresfastigheter Holding II AB. Kvartalsrapport mars 2014 Hyresfastigheter Holding II AB Kvartalsrapport mars 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar 7 2

Läs mer

Riksbanken och penningpolitiken

Riksbanken och penningpolitiken Inflationen långt under målet: Riksbanken åsidosätter inflationsmålet Riksbanken och penningpolitiken Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Blog: Ekonomistas.se Seminarium i Almedalen, -7- Översikt

Läs mer

Konjunkturläget Juni 2011

Konjunkturläget Juni 2011 Konjunkturläget Juni KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8--8 KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och prognoser

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Konjunkturprognos. Utdragen recession. USA: Ingen återhämtning förrän 2011. Euroområdet: Lågt resursutnyttjande tyder på stort stimulansbehov

Konjunkturprognos. Utdragen recession. USA: Ingen återhämtning förrän 2011. Euroområdet: Lågt resursutnyttjande tyder på stort stimulansbehov www.handelsbanken.com/research Nummer 1, april 28, 2009 Konjunkturprognos Utdragen recession USA: Ingen återhämtning förrän 2011 Euroområdet: Lågt resursutnyttjande tyder på stort stimulansbehov Sverige:

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna studie kommer vi fram till att störningar i efterfrågan och utbud på bostäder förklarar en mycket liten del av fluktuationerna i svensk inflation och BNP. Vi finner dock

Läs mer

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken ANFÖRANDE DATUM: 2004-04-01 TALARE: PLATS: Riksbankschef Lars Heikensten Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Februari 2015

Penningpolitisk rapport. Februari 2015 Penningpolitisk rapport Februari 15 S V E R I G E S R I K S B A N K Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Löner, inflation och konjunktur

Löner, inflation och konjunktur Samhällsekonomisk analys September, 2015 Löner, inflation och konjunktur Jimmy Boumediene Löner, inflation och konjunktur Jimmy Boumediene Samhällsekonomisk analys No 1: Skattesänkningar och offentliga

Läs mer

Swedbank Economic Outlook

Swedbank Economic Outlook Swedbank analyserar den svenska och de baltiska ekonomierna 29 September 2009 BNP-raset är över men återhämtningen kan bli utdragen Innehåll Introduktion: Den globala rekylen skapar återhämtning men för

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer