Svensk ekonomi I väntan på att världen ska vända
|
|
- Ellinor Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Svensk ekonomi I väntan på att världen ska vända De första stegen i stabiliseringsprocessen närmar sig sitt slut. Tack vare en aldrig förr skådad ekonomisk-politisk stimulans har den utsatta lilla öppna ekonomin Sverige tagit sig genom svåra finansiella stormar förhållandevis oskadd. Men stabiliseringspolitik kan endast bygga en bro som är av en viss längd. Den svenska ekonomin är i trängande behov av en starkare internationell efterfrågan på svenska exportvaror. Ett globalt uppsving är också vårt huvudscenario, men från ett historiskt perspektiv är återhämtningen dämpad. Det understryker den viktiga frågan om ekonomins strukturer. I vilken utsträckning är nedgången ett uttryck för en strukturell förändring? Kan och kommer Riksbanken att kunna identifiera ett sådant skifte och justera sin penningpolitik i motsvarande mån? Dessa svar är nära nog omöjliga att till fullo besvara, men vi är tvungna att försöka då det är avgörande för investerings- och allokeringsbeslut. Global GDP and investments << World Investments (PPP-weighted) -3 World GDP (PPP-weighted) >> Source: National Institute for Social and Economic Research (NI- SER). Own calculations Vår svenska BNP-prognos reflekterar de negativa strukturella krafter som ovanstående frågor implicerar. Tillsammans med en historiskt mild uppgång i global efterfrågan och en mycket långsam investeringsuppgång, väntas svensk BNP-tillväxt endast nå 1,5% å/å i år och en fortfarande dämpad tillväxt om 2,% 211. Trots att arbetslöshetsgraden är hög har uppgången i arbetslöshetsgraden mot bakgrund av storleken på produktions- och efterfrågebortfallet varit förvånande liten. När vi försöker balansera de olika krafter som påverkar sysselsättningen och arbetsutbudet, når vi en situation där arbetslösheten stannar på 1,3% som årsgenomsnitt för både 21 och 211. Svårigheterna med att estimera ekonomins potential förminskar inte det faktum att resursutnyttjandet för närvarande är lågt och att underliggande, inhemska, löne- och pristryck, kommer att vara lågt under en längre period. Dessutom, importerade priser har varit låga exkluderat råvarupriser. Importpriser torde givet våra prognoser för den svenska kronan också att fortsätta vara så under överskådlig framtid. Sammantaget kommer inflationstrycket enligt våra prognoser att gradvis avta under de närmaste två åren. Från ett Riksbanksperspektiv innebär våra prognoser att inflationsmålet inte är i någon fara, varken på kortare eller längre sikt. Inte desto mindre, Riksbanken uppger att de går från krispolitik till en mer traditionell lågkonjunkturpolitik, vilket innebär att Riksbanken har flera frihetsgrader, och kan sätta upp räntan, de närmaste månaderna. Våra prognoser bör dock också medföra att Riksbanken, efter några snabba höjningar inledningsvis, kan höja räntan i en betydligt långsammare takt än vad deras egen bana implicerar. Vi tror att toppen på denna räntehöjningsfas nås under slutet av 212 och att reporäntan då är kring 3%. 2 8 april 21
3 Danskar är inte enbart de lyckligaste människorna i världen, de verkar också vara de mest optimistiska Världsekonomin stabiliserades under sommarhalvåret 29 och kan därefter sägas ha inlett en återhämtning. I viss utsträckning är detta resultatet av de aldrig förr skådade ekonomisk-politiska stimulanser som iscensatts. Vi står nu vid någon form av brytpunkt där global efterfrågan antingen visar sig vara tillräckligt robust för att upprätthållas, vilket vi förväntar oss eller ånyo falla tillbaka in i en recession när framförallt de finanspolitiska stimulanserna dras tillbaka. I vissa framförallt utvecklande delar av världsekonomin är återhämtningen genuin, om än dopad på gränsen till överhettning för länder som t ex Kina. De voluminösa framförallt västerländska ekonomierna lider fortfarande av sviterna efter krisen och där kan endast spridda ljuspunkter skönjas. Sammantaget innebär detta att globala arbetsmarknader såväl som globalt kapacitetsutnyttjande är en god bit ifrån att uppnå samma läge som innan krisen även om det finns såväl branschvisa som geografiska undantag. Oavsett detta, Danske Banks prognoser för omvärlden är oerhört optimistiska, vilket bådar väl för svensk export ur ett längre perspektiv. World markets and Swedish exports y/y Swedish World markets, vol. Swedish exports, vol. y/y Source: NISER, National Institute for Economic Research (KI) and Statistics Sweden (SCB). Own calculations Världsmarknadstillväxt Även om prognoserna för global BNP-tillväxt är relativt optimistiska, och trots att svenska företag är mer närvarande på växande marknader än vad som verkar vara den allmänna uppfattningen, kommer effekten på svensk produktionstillväxt att vara låg eller med andra ord omvärldens importefterfrågan på svenska exportvaror att växa långsamt. Detta beror bland annat på att export i BNP-definitionen främst hänför sig till produktion som sker innanför rikets gränser och vilken till största delen riktas mot utvecklade ekonomier, och att efterfrågan på typiskt svenska exportvaror såsom investeringsvaror, väntas vara låg under flera års tid. I våra prognoser kommer exporten att växa något lägre än vad importefterfrågan på våra viktigaste exportmarknader gör och svensk inhemsk exportindustri förlorar med andra ord marknadsandelar under perioden fram till 211. Svensk export mäktar endast med att växa 3,1% å/å i år och fortsatt låga 4,4% å/å april 21
4 Finansiella förhållanden stramas åt i takt med att inflationsutsikterna dämpas Det dramatiska efterfrågefallet har i nästan alla länder Sverige utgör inget undantag inneburit ett fallande pris- och lönetryck. En mer positiv tolkning av denna utveckling är att köpkraften har ökat i motsvarande mån för såväl hushåll som företag, men från ett stabiliseringspolitiskt perspektiv är det mer oroande eftersom det innebär att de reala finansiella förhållandena (räntor etc) stramas åt. Mot bakgrund av att den nominella styrräntan redan är nära noll, och dessutom väntas höjas inom en snar framtid, måste Riksbankens steg därför vara än mer väl avvägda. Real financial conditions 14. Index (1997=1) [> 1] Expansionary MCI FCI II FCI I ECI [< 1] Contractionary Den sammantagna effekten av de finansiella förhållandena kan ändå inte sägas vara annat expansiva men bli allt mindre så den närmaste tiden, även om graden av expansivitet i allt högre utsträckning kommer att bestämmas av inflationsutvecklingen. Lagercykeln driver tillväxtdynamiken i närtid Efter starkt negativa lagerbidrag till tillväxten under krisens inledningsskeden har vi nu börjat att förvänta starkt positiva lagerbidrag de närmaste 1-2 kvartalen. Här är det på sin plats att förklara att BNP-bidraget från lagerkomponenten inte beräknas som förändringen i lagernivåer, utan som hastigheten i lageruppbyggnader eller dito neddragningar en form av andra derivata för den som så vill. Note: MCI is FX and interest rates. FCI I is MCI plus the stock market. FCI II is FCI I plus house prices. ECI is MCI plus the cyclically adjusted government balance. A number above 1 implies that financial conditions and/or economic policy are supportive to growth, whereas a number below 1 indicates that financial conditions and/or economic policy is contractionary. All measures are adjusted for inflation and are quoted in volume terms. Source: Reuters Ecowin, NIESR and KI. Own calculations. Något förvånande har en minskande lagerneddragningen egentligen inte materialiserats förrän alldeles nyligen och inte på ett speciellt övertygande sätt. Men någonstans stabiliseras lagernivåerna och produktionen börjar sedermera att stiga. När vi dissekerar barometerundersökningar och andra indikatorer får vi intrycket att en sådan utveckling är nära förestående. För innevarande år förväntar vi oss ett positivt bidrag om,5 p.e. och för nästa år ett noll-bidrag till tillväxten. Investeringarna dämpas av lågt kapacitetsutnyttjande Stabiliseringen av lagernivåer och en begränsad uppgång i exporten kommer att föra produktionen i en mer positiv riktning. Kapacitetsutnyttjandet väntas därför öka, särskilt som de investeringar som genomförs inte på långa vägar är tillräckliga för att ens upprätthålla kapitalstocken. Så småningom innebär denna process att investeringarna kommer att iscensättas, även om vi inte ser en sådan utveckling i närtid. En sådan hållning förstärks också av budskapet i den senaste investeringsenkäten från SCB, vilken snarast ligger något under våra egna prognoser för investeringstillväxten än över. De offentliga investeringarna väntas dock växa i snabb takt de närmaste åren. Sammantaget tror vi att de fasta bruttoinvesteringarna är oförändrade i år, för att börja växa med 2,2% nästa år. Productivity gap and investments % of pot. 7.5 << Gross fixed capital formation Productivity gap >> Source: KI and SCB. Own calculations april 21
5 Den gåtfulla svenska arbetsmarknaden Genom den finansiella krisen har vi lyckats fånga BNP- och inflationsutvecklingen relativt väl. Men lika lyckosamma som vi har varit avseende de aggregaten, lika usla har våra prognoser för arbetsmarknaden varit. Vi har kontinuerligt behövt revidera ned våra prognoser för arbetslöshetsgraden från de dryga 13% vi förutsåg så sent som för ett år sedan. En dramatisk uppgång av arbetslösheten har onekligen ägt rum. Och den väntas fortsätta in i 21. Men inte desto mindre och i synnerhet när vi tar i beaktande det stora produktions- och efterfrågebortfallet uppgången har varit modest. De inhemska sektorerna har förvisso upprätthållits mer än väl givet de stora stimulansåtgärder som har genomförts, men även de hårdast drabbade sektorerna, industrin och byggsektorn, har klarat sig förhållandevis väl ifrån uppsägningar. Med våra tidigare felprognoser i åtanke har vi ändå kommit till slutsatsen att en viss ytterligare försämring av arbetsmarknaden är att förvänta. Vi förväntar oss en arbetslöshetsgrad om 1,3% för både 21 och 211. Den till synes stabila arbetslöshetsgraden döljer en något mer dynamisk prognos där vi förväntar en uttalad uppgång under detta år och en mer försiktig nedgång under resten av prognosperioden. Employment and unemployment rate 45 1's % << Employment Unemployment rate (ILO 16-64) >> 5.5 Source: KI and SCB. Own calculations. De överlag mer positiva utvecklingstendenserna på arbetsmarknaderna är emellertid behäftade med en hög samhällsekonomisk kostnad låg produktivitet. Redan 27, vände de avundsvärda svenska produktivitetstillväxtsiffrorna i en mer negativ riktning, och har förblivit där fram till sista kvartalet 29. Låg produktivitet är bekymmersamt då det i princip beskriver utvecklingen av förädlingsvärdet det som ska fördelas mellan arbetskraft (i form av löner) och kapitalägare (i form av vinster och utdelningar). Lönetillväxten är som bekant sällan negativ, vilket har medfört att det är kapitalägarna i form av en lägre vinstandel som har burit hela bördan av nedgången. Den relativt sett höga lönetillväxten har också inneburit att den så kallade enhetsarbetskostnaden (ULC) har utvecklats än sämre än produktiviteten, med efterföljande förlust av svensk konkurrenskraft. Vi hävdar, med något som påminner om en dåres envishet, att denna utveckling någonstans måste ha ett slut. Kapitalägarna, investerare, kan inte uthålligt förväntas acceptera en fallande vinstandel och när dessa reagerar kommer det ofelbart att leda till förnyat kostnadsfokus och antagligen till nya uppsägningar. Oaktat ovanstående, är en arbetslöshetsgrad över 1% en hög siffra, och indikerar åtminstone ett visst mått av så kallad labour hoarding, vilket understryker våra förväntningar om en relativt långsam återhämtning av arbetsmarknaden när efterfrågan väl tar fart. 5 8 april 21
6 Konsumtionen kräver nytt bränsle Våra prognoser bygger på antagandet om en dämpad, men ändå tydligt positiv lönetillväxt, vilket tillsammans med ett omfattande socialförsäkringssystem innebär att hushållens disponibelinkomster kan upprätthållas relativt väl under hela prognosperioden. Disponibelinkomsterna väntas växa med 2,3% 21 och 1,7% 211. Givet utvecklingen i ekonomins totala inkomster får detta anses vara mycket gynnsamt, och ett kvitto på stabiliseringspolitikens framgång. Faktum är att köpkraften för ett medianhushåll (två vuxna, två barn, villa och en bil), förvisso enligt gangsterkalkyler, har stigit med någonstans mellan 6-7 kronor netto per månad från september 28 till dags dato. I samma andetag ska också sägas att de svenska hushållens drastiskt ökande räntekänslighet, via en stigande skuldbörda och allt kortare bindningstider, också kommer att innebära snabbt fallande köpkraft när Riksbanken inom kort inleder sina åtstramningar. Ovanstående motiverar vår prognos om en fortsatt stark konsumtionsnivå, men en relativt svag respons i konsumtionstermer, när arbetsmarknaden väl börjar ta fart igen. Sammantaget förväntar Danske Bank att konsumtionstillväxten blir 2,1% å/å för innevarande år och något lägre 1,8% å/å för nästkommande år. Disposable income and consumption 7 6 Disposable income, vol Consumption, vol. -1 Source: KI and SCB. Own calculations Importen fortsatt stark, varför nettoexporten är svag Importneddragningarna under slutet av 28 och huvuddelen av 29 har varit dramatiska. Men den starka konsumtionstillväxten och en lagercykel som går mot sitt slut, har också inneburit att nettoexporten inte har utvecklats riktigt så gynnsamt som kunde ha förväntats. Framförallt eftersom exportnedgången har varit än tydligare. Men vi närmar oss nu slutet på denna utvecklingsfas, och nettoexporten bör därför beräknas återkomma som en drivkraft om än i lägre utsträckning än i tidigare återhämtningsfaser inom kort. Med tanke på den svaga utgångspositionen medför även en mer positiv vy på exporten att tillväxtbidraget från nettoexporten kommer att vara negativt med 1,2 p.e. 21 och svagt positivt med,3 p.e Imports and net exports contribution 2.5 p.p Imports (vol) >> << Net exports (vol.) -1.5 Source: SCB and KI. Own calculations Resursutnyttjandet är fasansfullt lågt, varför Riksbanken kan gå långsamt fram Vi har nu gått igenom huvuddragen i den svenska konjunkturcykeln och intrycket bör vara en svår men gradvis lättande lågkonjunktur. När vi summerar de olika BNP-komponenterna förväntar vi att efter 29, med det svåraste BNP-fallet i modern tid, -4,7% å/å få till stånd en viss återhämtning under 21 då tillväxten beräknas bli 1,5% å/å. Året därefter, 211, tas de första tydligare stegen mot ett mer balanserat resursutnyttjande då tillväxten väntas nå 2% å/å. Resursutnyttjandet kommer oaktat detta att förbli extremt lågt under hela prognosperioden, till och med värre än under vår egen bank- och finanskris i början av 199-talet. Från ett ekonomisk-politiskt perspektiv är det här bekymmersamt då det riskerar att driva löne- och inflationsförväntningar allt för lågt, kanske till och med till deflationära nivåer. Output gap analysis 5. % of potential Productivity gap GDP-gap Labour market gap Source: SCB and NIER. Own calculations april 21
7 Produktiviteten (BNP per arbetad timma) har, som nämnts ovan, varit förvånansvärt svag under en längre period och vi har tillsammans med de flesta andra prognosmakare genomgående varit överdrivit optimistiska avseende detta mått. Detta är också den grundläggande orsaken till vår överskattning av arbetslöshetsgraden. Men de senaste månaderna verkar produktiviteten äntligen ha återvänt BNP-utfallet för fjärde kvartalet var också det första kvartalet på mycket länge där produktiviteten faktiskt steg, om än mycket måttligt. Den trenden förväntar vi oss kommer att fortsätta, om inte annat på grund av att efterfrågan någonstans måste upphöra att falla och faktiskt återvända till positiva konsekutiva tillväxttakter. Totalt beräknas produktiviteten växa med cirka 2% å/å såväl 21 som 211. Och en produktivitetshöjning torde vara hett efterlängtad av företag som såg sina kostnader skjuta i höjden under 28 och 29. Enhetsarbetskostnaden, ULC, vilken justerar för arbetstagarnas andel av tillväxten i förädlingsvärdet, steg med mer än 6% å/å både 28 och 29, vilket raderade ut stora delar av de icke-finansiella företagens vinster. Som lök på laxen krävde långivarna samtidigt en allt högre andel av företagens kassaflöden, i form av högre kreditriskpremier och räntor. Dessa drivkrafter blir kvar under överskådlig framtid och försäkrar att omfattande program för kostnadskontroll kommer fortsätta att vara på plats. Mot denna bakgrund, med svag efterfrågan, högt kostnadstryck, fallande vinstandelar samt en hög arbetslöshetsgrad, ska arbetsmarknadens parter genomföra en av de mest omfattande avtalsrundorna någonsin. Det torde vara tillräckligt att konstatera att utsikterna för stora generella lönelyft är små och vi i likhet med de flesta andra prognosmakare förväntar oss historiskt låga löneavtal, vilket också verkar vara slutsatsen så här långt i avtalsrörelsen där nu, förutom industrin och andra mindre avtalsområden, även handeln har slutit sitt avtal. Inflationsutsikterna och penningpolitiken Vi har troligtvis aldrig tidigare stått inför en lika svår bedömning avseende inflationsutsikterna som nu. För att kort nämna någon uppsidesrisk: Vårt globala huvudscenario, där finansiella marknader återfår sin vitalitet, skulle potentiellt kunna leda in i en extrem, där både tillväxt och inflation mycket snabbt skjuter fart på grund av de starka likviditets- och tillväxtfrämjande åtgärder som har genomförts. På den andra sidan står risken för en dysfunktionell finansmarknad som när stimulanserna återtas blir oförmögen att föra vidare någon likviditet in i den reala ekonomin vilket i förlängningen leder till en deflationär, depressionslik utveckling. I vårt huvudscenario för såväl den globala som den svenska ekonomin förblir riskerna under kontroll, och förtroendet för ekonomisk politik förblir högt. Såväl tillväxt som inflation återvänder på ordnat sätt i ett medel- till långfristigt perspektiv. Priser på internationellt handlade produkter och svenska importpriser kommer därför efterhand att normaliseras. Inhemsk inflation och så kallad kärn-inflation (KPI rensat för mat, energi och räntor) är båda derivat av främst löneutvecklingen, och som nämndes ovan väntas denna att vara låg under hela prognosperioden (fram till 212). Det låga resursutnyttjandet medför därmed att måtten på kärninflation trendmässigt faller tillbaka de Resource utilisation and inflation 4 % of potential 2 Inflation (CPIF) >> -2-4 << Output gap -6-8 Source: SCB and NIER. Own calculations april 21
8 närmaste åren, men det höga förtroende som inflationsmålsregimen åtnjuter hindrar förhoppningsvis denna utveckling från att gå allt för långt och dra med sig inflations- och löneförväntningar mot allt för låga nivåer. Riksbanken avser också att gå från krispolitik med extrem-låga räntor och likviditetsstödjande åtgärder till en mer normal lågkonjunkturpolitik. Det innebär att de höjer räntan senast i September samtidigt som de fasträntefaciliteter som erbjöds för ett år sedan förfaller under perioden juli till oktober, vilket antas ge stigande riskpremier och därmed räntor på en del marknader. Ovanstående rimmar väldigt väl med vår sedan länge etablerade vy att Riksbanken höjer räntan relativt snabbt inledningsvis för att hamna i ett mer nomalt reporänteintervall för att därefter dämpa takten tydligt, då vi antar att den ökade räntekänsligheten hos hushållen och vår svagare realekonomiska utveckling, men starkare växelkursprognos, börjar ge effekt på hur Riksbanken avser att höja räntan. Danske Bank s prognos för reporäntan indikerar att toppen på höjningscykeln nås 212 vid 3%. Trots de mer dystra prognoserna för realekonomin medför det ökade fokuset på relativa ekonomiska fundamenta samtidigt att kronan kan fortsätta stärkas mot framförallt Euron, vilket vi kan tacka starka statsfinanser och en relativt godartad uppbyggnad av kreditvolymer för. Riksbank repo rate % % Repo rate. 12 Source: Riksbank. Own calculations april 21
9 SEK mdr Procentuell volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter ,2 -,8 2,2 1,8 Offentliga konsumtionsutgifter 833 1,4 2,1 4,6 1,5 Fasta bruttoinvesteringar 615 2,6-15,3,4 2,2 Lagerinvesteringar* 5 -,6-1,5,5, Inhemsk efterfrågan 292,1-4,7 3,2 1,8 Export av varor och tjänster ,9-12,5 3,5 4,4 Aggregerad efterfrågan 4631,8-7,6 3,3 2,7 Import av varor och tjänster , -13,4 6,8 4,2 Nettoexport* 235 -,4 -,5-1,1,4 BNP ,2-4,9 1,8 2, - BNP, Kalenderjusterad -,5-4,7 1,5 2, * Bidrag till BNP-tillväxten Handelsbalans, mdr i % av BNP 4, 3,6 2,3 2,8 Bytesbalans, mdr i % av BNP 9,6 7,6 5,9 6,8 Offentligt finansiellt sparande, mdr i % av BNP 2,5-1,3-2,8 1, Skuldkvot, i % av BNP 37,5 39,5 43,1 44, Arbetslöshet, i % av arbetskraft. 6,1 8,4 1,3 1,3 Timlöner enl NR, % å/å 3,4 3,7 1,3 2, Konsumentpriser, % å/å 2,2 -,3 1,4 2, mån + 6 mån + 12 mån Reporäntan,25,25,5 1,25 3-mån SSVX 1,62 2,1 2,3 3,3 1-år Statsobl. 3,33 3,6 3,9 4,4 SEK/EUR SEK/USD april 21
10 Redogörelse Denna rapport har framställts av Danske Research, en del av Danske Markets som är en division inom Danske Bank. Danske Bank står under tillsyn av danska bankinspektionen. Danske Bank har etablerade rutiner för att förebygga intressekonflikter och säkerställa högkvalitativ research som bygger på objektivitet och självständighet. Dessa rutiner dokumenteras i Danske Banks researchpolicy. Medarbetarna i Danske Banks researchavdelningar har instruerats om att alla förfrågningar som kan påverka objektivitet och självständighet gällande research ska vidarebefordras till researchledningen och till normsäkringsansvarig. Danske Banks researchavdelningar är självständigt organiserade i förhållande till andra verksamhetsområden inom Danske Bank och har ingen rapporteringsskyldighet gentemot dessa. Researchanalytikernas lön baseras delvis på Danske Banks lönsamhet som helhet, inklusive intäkter från investeringsverksamhet, men omfattar inga bonusar eller andra ersättningar som är kopplade till specifika företagsfinans- eller lånekapitaltransaktioner. Danske Banks researchrapporter framställs i enlighet med danska Finansanalytikerföreningens etiska regler och danska Börsmäklarföreningens rekommendationer. Riskvarning Större risker kopplade till rekommendationer och åsikter i denna rapport, inklusive känslighetsanalys av relevanta antaganden, påpekas i texten. Första publiceringsdatum Första publiceringsdatum framgår av rapportens framsida. Friskrivningsklausul Denna publikation har utarbetats av Danske Markets enbart i informationssyfte. Rapporten har framställts självständigt, endast utifrån allmänt tillgänglig information, och utan hänsyn till rådande åsikter inom Danske Banks interna låneavdelning. Rapporten utgör inte ett erbjudande eller en begäran om något erbjudande om att köpa eller sälja något finansinstrument. All rimlig möda har lagts ner på att se till att rapportens innehåll inte är osant eller vilseledande, men inga utfästelser görs angående textens riktighet eller fullständighet, och inget ansvar tas för någon förlust som kan uppstå på grund av texten. Danske Bank, dess dotterbolag och dess personal kan utföra tjänster åt, söka göra affärer med, inneha kortare eller längre befattningar hos eller på annat sätt ha intressen av investeringar (inklusive derivat) som tillhör de utställare som nämns i rapporten. Analytiker av aktier och företagsobligationer får dock inte investera i värdepapper via mäklare inom sin researchsektor. Denna publikation är inte avsedd för personer i USA eller för privatkunder i Storbritannien. Danske Markets är en division inom Danske Bank A/S. Danske Bank A/S är auktoriserad av danska finansinspektionen och lyder under tillämpliga reglerande myndigheter i all annan jurisdiktion där Danske Bank A/S bedriver verksamhet. Danske Bank A/S regleras dessutom i begränsad omfattning av brittiska finansinspektionen. Vid begäran tillhandahåller vi detaljuppgifter om brittiska finansinspektionens reglering. Copyright Danske Bank A/S. Med ensamrätt. Denna publikation skyddas av upphovsrätten. Det är förbjudet att mångfaldiga hela eller delar av publikationen utan tillstånd. 1 8 april 21
Svensk ekonomi Underrubrik
Error! AutoText entry not defined. Error! AutoText entry not defined. Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden Juni 2011 Svensk ekonomi Underrubrik < START PÅ SIDAN 2 Svensk konjunkturprognos
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merUtsikter för Norden Underrubrik
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 5 april 2011 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Seglar i medvind, men över mörka
Läs merInvesteringsresearch allmänna marknadsförhållanden 8 juli
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 8 juli 1 Danske Bank Nordic Outlook 8 juli 1 Sverige Höjningsfasen har inletts Efter den förväntade höjningen i Juli förväntar oss att Riksbanken ska
Läs merOut of the frying pan but not out of the woods
Out of the frying pan but not out of the woods Mot bakgrund av en av de svåraste finansiella kriserna i modern historia och en global ha ndelskollaps har den exportberoende svenska ekonomin fallit ihop
Läs merEffekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden
Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merSverige Ett blekt ljus i norr
Sverige Ett blekt ljus i norr Sverige är bland de starkaste ekonomierna i den utvecklade världen. Bytesbalansen har demonstrerat stora överskott sedan Sveriges egen finanskris i början av 1990-talet. De
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merNordic Outlook Underrubrik
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden April Nordic Outlook Underrubrik START PÅ SIDAN [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Lågtrycken avlöser varandra! Det har inte varit
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merPenningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09
Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merUtsikter för Norden Underrubrik
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 4 oktober 21 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 Sverige Tropikonomi Förutsatt att det inte blir någon Finanskris 2. eller någon fullfjädrad
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merAmerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merDet ekonomiska läget November Carl Oreland
Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merÄr finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson
Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merKonjunkturläget December 2011
Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen
Läs merVad händer om huspriserna i USA rasar?
Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merUtsikterna för den svenska konjunkturen
KONJUNKTURINSTITUTET 7 september 13 Utsikterna för den svenska konjunkturen en uppdatering av prognosen i Konjunkturläget, Augusti 13 Peter Svensson ENS1 Mycket ringa påverkan på KI:s prognosarbete Nytt
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden
Läs merUtsikter för Norden Underrubrik
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 4 oktober 2010 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 Sverige Starkare på senare tid, svagare längre fram Förutsatt att det inte blir någon
Läs merSammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP
7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merSkuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!
Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merEkonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende
ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merMakroekonomiska risker och möjligheter för Sverige
Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:2 20 juni 2017 Minskad upplåning när Riksbankens valutareserv antas dras ned Nettolånebehovet 2018 beräknas till -124 miljarder kronor 107 miljarder kronor lägre
Läs merEkonomisk rapport Översikt
Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 34 / 2017 2018 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 13 december 2018 beslutade ECB-rådet att avsluta nettotillgångsköpen
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merNordic Outlook Underrubrik
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden April Nordic Outlook Underrubrik START PÅ SIDAN [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Äntligen en strimma av ljus! Sverige har tveklöst
Läs merRÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Läs merVart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank
Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik
Läs merInför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit
17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.
Läs merMin penningpolitiska bedömning
Min penningpolitiska bedömning Riksdagens finansutskott 2 september 213 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Min penningpolitiska bedömning Det finns skäl för ännu lägre ränta Tillväxten är svag och resursutnyttjandet
Läs merVart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank
Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik
Läs merBostadspriserna i Sverige
Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merDetaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION
Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION HUI Research AB info@hui.se Juni 2018 Innehåll Sammanfattning 3 Handeln i Sverige 6 Hushållens köpkraft 15 Cityhandeln 19 Amazon 21 Detaljhandeln i Norden
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs merEkonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
Läs merSkulder, bostadspriser och penningpolitik
Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net
Läs merMånadskommentar mars 2016
Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är
Läs merPenningpolitisk uppföljning december 2007
Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merSveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Läs merLöneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%
Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel
Läs merHur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?
Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under
Läs merMånadskommentar Augusti 2015
Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet
Läs merSveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar
Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar Henry Ohlsson Vice riksbankschef Offentlig ekonomi 17 januari 2018, Uppsala konsert och kongress Allt starkare konjunktur i omvärlden God BNP-tillväxt
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters
Diagram till Ekonomiska utsikter våren 9, de som används för bedömningen Dia BNP i länder Källa: Reuters EcoWIn * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser
Läs merEkonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Läs merBärkraftig tillväxt, trots allt
Bärkraftig tillväxt, trots allt Economic Research Annika Winsth September 2010 Svag makrodata i höst 1.4 1.3 1.2 1.1 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 Kvot Globalt inköpschefsindex, tillverkningsindustrin (höger)
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste
Läs merMånadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Läs merEkonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017
1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer
Läs merNordic Outlook Undertexter
Error! AutoText entry not defined. Error! AutoText entry not defined. 9 Januari Nordic Outlook Undertexter BÖRJA PÅ SIDA [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Ett flämtande ljus i mörkret
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merHur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Läs merFlexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet. Varning
Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet Flexibel inflationsmålspolitik Inflationsmål, % för Stabilisera inflationen runt inflationsmålet Stabilisera resursutnyttjandet Lars E.O. Svensson
Läs merEkonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017
Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena september 17 Martin Flodén Vice riksbankschef Starkare konjunktur i omvärlden Ökad optimism i världsekonomin Riksbankens tillväxtprognos 3 1-1 - -3
Läs merSammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet
Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merKonjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Läs merIHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT
IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN, 27 SEPTEMBER 2016 IHÅLLANDE MOTVIND I VÄRLDSEKONOMIN Den globala ekonomin återhämtar sig i måttlig takt med en BNP-tillväxt på 3 procent i år som ökar
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs merDET EKONOMISKA LÄGET
DET EKONOMISKA LÄGET PROGNOSUPPDATERING JUNI 2014 Sammanfattning Konjunkturen försvagas tillfälligt under andra kvartalet Återhämtningen drivs främst av ökad efterfrågan från hushållen Svag prisutveckling
Läs mer