Svensk ekonomi I väntan på att världen ska vända

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk ekonomi I väntan på att världen ska vända"

Transkript

1

2 Svensk ekonomi I väntan på att världen ska vända De första stegen i stabiliseringsprocessen närmar sig sitt slut. Tack vare en aldrig förr skådad ekonomisk-politisk stimulans har den utsatta lilla öppna ekonomin Sverige tagit sig genom svåra finansiella stormar förhållandevis oskadd. Men stabiliseringspolitik kan endast bygga en bro som är av en viss längd. Den svenska ekonomin är i trängande behov av en starkare internationell efterfrågan på svenska exportvaror. Ett globalt uppsving är också vårt huvudscenario, men från ett historiskt perspektiv är återhämtningen dämpad. Det understryker den viktiga frågan om ekonomins strukturer. I vilken utsträckning är nedgången ett uttryck för en strukturell förändring? Kan och kommer Riksbanken att kunna identifiera ett sådant skifte och justera sin penningpolitik i motsvarande mån? Dessa svar är nära nog omöjliga att till fullo besvara, men vi är tvungna att försöka då det är avgörande för investerings- och allokeringsbeslut. Global GDP and investments << World Investments (PPP-weighted) -3 World GDP (PPP-weighted) >> Source: National Institute for Social and Economic Research (NI- SER). Own calculations Vår svenska BNP-prognos reflekterar de negativa strukturella krafter som ovanstående frågor implicerar. Tillsammans med en historiskt mild uppgång i global efterfrågan och en mycket långsam investeringsuppgång, väntas svensk BNP-tillväxt endast nå 1,5% å/å i år och en fortfarande dämpad tillväxt om 2,% 211. Trots att arbetslöshetsgraden är hög har uppgången i arbetslöshetsgraden mot bakgrund av storleken på produktions- och efterfrågebortfallet varit förvånande liten. När vi försöker balansera de olika krafter som påverkar sysselsättningen och arbetsutbudet, når vi en situation där arbetslösheten stannar på 1,3% som årsgenomsnitt för både 21 och 211. Svårigheterna med att estimera ekonomins potential förminskar inte det faktum att resursutnyttjandet för närvarande är lågt och att underliggande, inhemska, löne- och pristryck, kommer att vara lågt under en längre period. Dessutom, importerade priser har varit låga exkluderat råvarupriser. Importpriser torde givet våra prognoser för den svenska kronan också att fortsätta vara så under överskådlig framtid. Sammantaget kommer inflationstrycket enligt våra prognoser att gradvis avta under de närmaste två åren. Från ett Riksbanksperspektiv innebär våra prognoser att inflationsmålet inte är i någon fara, varken på kortare eller längre sikt. Inte desto mindre, Riksbanken uppger att de går från krispolitik till en mer traditionell lågkonjunkturpolitik, vilket innebär att Riksbanken har flera frihetsgrader, och kan sätta upp räntan, de närmaste månaderna. Våra prognoser bör dock också medföra att Riksbanken, efter några snabba höjningar inledningsvis, kan höja räntan i en betydligt långsammare takt än vad deras egen bana implicerar. Vi tror att toppen på denna räntehöjningsfas nås under slutet av 212 och att reporäntan då är kring 3%. 2 8 april 21

3 Danskar är inte enbart de lyckligaste människorna i världen, de verkar också vara de mest optimistiska Världsekonomin stabiliserades under sommarhalvåret 29 och kan därefter sägas ha inlett en återhämtning. I viss utsträckning är detta resultatet av de aldrig förr skådade ekonomisk-politiska stimulanser som iscensatts. Vi står nu vid någon form av brytpunkt där global efterfrågan antingen visar sig vara tillräckligt robust för att upprätthållas, vilket vi förväntar oss eller ånyo falla tillbaka in i en recession när framförallt de finanspolitiska stimulanserna dras tillbaka. I vissa framförallt utvecklande delar av världsekonomin är återhämtningen genuin, om än dopad på gränsen till överhettning för länder som t ex Kina. De voluminösa framförallt västerländska ekonomierna lider fortfarande av sviterna efter krisen och där kan endast spridda ljuspunkter skönjas. Sammantaget innebär detta att globala arbetsmarknader såväl som globalt kapacitetsutnyttjande är en god bit ifrån att uppnå samma läge som innan krisen även om det finns såväl branschvisa som geografiska undantag. Oavsett detta, Danske Banks prognoser för omvärlden är oerhört optimistiska, vilket bådar väl för svensk export ur ett längre perspektiv. World markets and Swedish exports y/y Swedish World markets, vol. Swedish exports, vol. y/y Source: NISER, National Institute for Economic Research (KI) and Statistics Sweden (SCB). Own calculations Världsmarknadstillväxt Även om prognoserna för global BNP-tillväxt är relativt optimistiska, och trots att svenska företag är mer närvarande på växande marknader än vad som verkar vara den allmänna uppfattningen, kommer effekten på svensk produktionstillväxt att vara låg eller med andra ord omvärldens importefterfrågan på svenska exportvaror att växa långsamt. Detta beror bland annat på att export i BNP-definitionen främst hänför sig till produktion som sker innanför rikets gränser och vilken till största delen riktas mot utvecklade ekonomier, och att efterfrågan på typiskt svenska exportvaror såsom investeringsvaror, väntas vara låg under flera års tid. I våra prognoser kommer exporten att växa något lägre än vad importefterfrågan på våra viktigaste exportmarknader gör och svensk inhemsk exportindustri förlorar med andra ord marknadsandelar under perioden fram till 211. Svensk export mäktar endast med att växa 3,1% å/å i år och fortsatt låga 4,4% å/å april 21

4 Finansiella förhållanden stramas åt i takt med att inflationsutsikterna dämpas Det dramatiska efterfrågefallet har i nästan alla länder Sverige utgör inget undantag inneburit ett fallande pris- och lönetryck. En mer positiv tolkning av denna utveckling är att köpkraften har ökat i motsvarande mån för såväl hushåll som företag, men från ett stabiliseringspolitiskt perspektiv är det mer oroande eftersom det innebär att de reala finansiella förhållandena (räntor etc) stramas åt. Mot bakgrund av att den nominella styrräntan redan är nära noll, och dessutom väntas höjas inom en snar framtid, måste Riksbankens steg därför vara än mer väl avvägda. Real financial conditions 14. Index (1997=1) [> 1] Expansionary MCI FCI II FCI I ECI [< 1] Contractionary Den sammantagna effekten av de finansiella förhållandena kan ändå inte sägas vara annat expansiva men bli allt mindre så den närmaste tiden, även om graden av expansivitet i allt högre utsträckning kommer att bestämmas av inflationsutvecklingen. Lagercykeln driver tillväxtdynamiken i närtid Efter starkt negativa lagerbidrag till tillväxten under krisens inledningsskeden har vi nu börjat att förvänta starkt positiva lagerbidrag de närmaste 1-2 kvartalen. Här är det på sin plats att förklara att BNP-bidraget från lagerkomponenten inte beräknas som förändringen i lagernivåer, utan som hastigheten i lageruppbyggnader eller dito neddragningar en form av andra derivata för den som så vill. Note: MCI is FX and interest rates. FCI I is MCI plus the stock market. FCI II is FCI I plus house prices. ECI is MCI plus the cyclically adjusted government balance. A number above 1 implies that financial conditions and/or economic policy are supportive to growth, whereas a number below 1 indicates that financial conditions and/or economic policy is contractionary. All measures are adjusted for inflation and are quoted in volume terms. Source: Reuters Ecowin, NIESR and KI. Own calculations. Något förvånande har en minskande lagerneddragningen egentligen inte materialiserats förrän alldeles nyligen och inte på ett speciellt övertygande sätt. Men någonstans stabiliseras lagernivåerna och produktionen börjar sedermera att stiga. När vi dissekerar barometerundersökningar och andra indikatorer får vi intrycket att en sådan utveckling är nära förestående. För innevarande år förväntar vi oss ett positivt bidrag om,5 p.e. och för nästa år ett noll-bidrag till tillväxten. Investeringarna dämpas av lågt kapacitetsutnyttjande Stabiliseringen av lagernivåer och en begränsad uppgång i exporten kommer att föra produktionen i en mer positiv riktning. Kapacitetsutnyttjandet väntas därför öka, särskilt som de investeringar som genomförs inte på långa vägar är tillräckliga för att ens upprätthålla kapitalstocken. Så småningom innebär denna process att investeringarna kommer att iscensättas, även om vi inte ser en sådan utveckling i närtid. En sådan hållning förstärks också av budskapet i den senaste investeringsenkäten från SCB, vilken snarast ligger något under våra egna prognoser för investeringstillväxten än över. De offentliga investeringarna väntas dock växa i snabb takt de närmaste åren. Sammantaget tror vi att de fasta bruttoinvesteringarna är oförändrade i år, för att börja växa med 2,2% nästa år. Productivity gap and investments % of pot. 7.5 << Gross fixed capital formation Productivity gap >> Source: KI and SCB. Own calculations april 21

5 Den gåtfulla svenska arbetsmarknaden Genom den finansiella krisen har vi lyckats fånga BNP- och inflationsutvecklingen relativt väl. Men lika lyckosamma som vi har varit avseende de aggregaten, lika usla har våra prognoser för arbetsmarknaden varit. Vi har kontinuerligt behövt revidera ned våra prognoser för arbetslöshetsgraden från de dryga 13% vi förutsåg så sent som för ett år sedan. En dramatisk uppgång av arbetslösheten har onekligen ägt rum. Och den väntas fortsätta in i 21. Men inte desto mindre och i synnerhet när vi tar i beaktande det stora produktions- och efterfrågebortfallet uppgången har varit modest. De inhemska sektorerna har förvisso upprätthållits mer än väl givet de stora stimulansåtgärder som har genomförts, men även de hårdast drabbade sektorerna, industrin och byggsektorn, har klarat sig förhållandevis väl ifrån uppsägningar. Med våra tidigare felprognoser i åtanke har vi ändå kommit till slutsatsen att en viss ytterligare försämring av arbetsmarknaden är att förvänta. Vi förväntar oss en arbetslöshetsgrad om 1,3% för både 21 och 211. Den till synes stabila arbetslöshetsgraden döljer en något mer dynamisk prognos där vi förväntar en uttalad uppgång under detta år och en mer försiktig nedgång under resten av prognosperioden. Employment and unemployment rate 45 1's % << Employment Unemployment rate (ILO 16-64) >> 5.5 Source: KI and SCB. Own calculations. De överlag mer positiva utvecklingstendenserna på arbetsmarknaderna är emellertid behäftade med en hög samhällsekonomisk kostnad låg produktivitet. Redan 27, vände de avundsvärda svenska produktivitetstillväxtsiffrorna i en mer negativ riktning, och har förblivit där fram till sista kvartalet 29. Låg produktivitet är bekymmersamt då det i princip beskriver utvecklingen av förädlingsvärdet det som ska fördelas mellan arbetskraft (i form av löner) och kapitalägare (i form av vinster och utdelningar). Lönetillväxten är som bekant sällan negativ, vilket har medfört att det är kapitalägarna i form av en lägre vinstandel som har burit hela bördan av nedgången. Den relativt sett höga lönetillväxten har också inneburit att den så kallade enhetsarbetskostnaden (ULC) har utvecklats än sämre än produktiviteten, med efterföljande förlust av svensk konkurrenskraft. Vi hävdar, med något som påminner om en dåres envishet, att denna utveckling någonstans måste ha ett slut. Kapitalägarna, investerare, kan inte uthålligt förväntas acceptera en fallande vinstandel och när dessa reagerar kommer det ofelbart att leda till förnyat kostnadsfokus och antagligen till nya uppsägningar. Oaktat ovanstående, är en arbetslöshetsgrad över 1% en hög siffra, och indikerar åtminstone ett visst mått av så kallad labour hoarding, vilket understryker våra förväntningar om en relativt långsam återhämtning av arbetsmarknaden när efterfrågan väl tar fart. 5 8 april 21

6 Konsumtionen kräver nytt bränsle Våra prognoser bygger på antagandet om en dämpad, men ändå tydligt positiv lönetillväxt, vilket tillsammans med ett omfattande socialförsäkringssystem innebär att hushållens disponibelinkomster kan upprätthållas relativt väl under hela prognosperioden. Disponibelinkomsterna väntas växa med 2,3% 21 och 1,7% 211. Givet utvecklingen i ekonomins totala inkomster får detta anses vara mycket gynnsamt, och ett kvitto på stabiliseringspolitikens framgång. Faktum är att köpkraften för ett medianhushåll (två vuxna, två barn, villa och en bil), förvisso enligt gangsterkalkyler, har stigit med någonstans mellan 6-7 kronor netto per månad från september 28 till dags dato. I samma andetag ska också sägas att de svenska hushållens drastiskt ökande räntekänslighet, via en stigande skuldbörda och allt kortare bindningstider, också kommer att innebära snabbt fallande köpkraft när Riksbanken inom kort inleder sina åtstramningar. Ovanstående motiverar vår prognos om en fortsatt stark konsumtionsnivå, men en relativt svag respons i konsumtionstermer, när arbetsmarknaden väl börjar ta fart igen. Sammantaget förväntar Danske Bank att konsumtionstillväxten blir 2,1% å/å för innevarande år och något lägre 1,8% å/å för nästkommande år. Disposable income and consumption 7 6 Disposable income, vol Consumption, vol. -1 Source: KI and SCB. Own calculations Importen fortsatt stark, varför nettoexporten är svag Importneddragningarna under slutet av 28 och huvuddelen av 29 har varit dramatiska. Men den starka konsumtionstillväxten och en lagercykel som går mot sitt slut, har också inneburit att nettoexporten inte har utvecklats riktigt så gynnsamt som kunde ha förväntats. Framförallt eftersom exportnedgången har varit än tydligare. Men vi närmar oss nu slutet på denna utvecklingsfas, och nettoexporten bör därför beräknas återkomma som en drivkraft om än i lägre utsträckning än i tidigare återhämtningsfaser inom kort. Med tanke på den svaga utgångspositionen medför även en mer positiv vy på exporten att tillväxtbidraget från nettoexporten kommer att vara negativt med 1,2 p.e. 21 och svagt positivt med,3 p.e Imports and net exports contribution 2.5 p.p Imports (vol) >> << Net exports (vol.) -1.5 Source: SCB and KI. Own calculations Resursutnyttjandet är fasansfullt lågt, varför Riksbanken kan gå långsamt fram Vi har nu gått igenom huvuddragen i den svenska konjunkturcykeln och intrycket bör vara en svår men gradvis lättande lågkonjunktur. När vi summerar de olika BNP-komponenterna förväntar vi att efter 29, med det svåraste BNP-fallet i modern tid, -4,7% å/å få till stånd en viss återhämtning under 21 då tillväxten beräknas bli 1,5% å/å. Året därefter, 211, tas de första tydligare stegen mot ett mer balanserat resursutnyttjande då tillväxten väntas nå 2% å/å. Resursutnyttjandet kommer oaktat detta att förbli extremt lågt under hela prognosperioden, till och med värre än under vår egen bank- och finanskris i början av 199-talet. Från ett ekonomisk-politiskt perspektiv är det här bekymmersamt då det riskerar att driva löne- och inflationsförväntningar allt för lågt, kanske till och med till deflationära nivåer. Output gap analysis 5. % of potential Productivity gap GDP-gap Labour market gap Source: SCB and NIER. Own calculations april 21

7 Produktiviteten (BNP per arbetad timma) har, som nämnts ovan, varit förvånansvärt svag under en längre period och vi har tillsammans med de flesta andra prognosmakare genomgående varit överdrivit optimistiska avseende detta mått. Detta är också den grundläggande orsaken till vår överskattning av arbetslöshetsgraden. Men de senaste månaderna verkar produktiviteten äntligen ha återvänt BNP-utfallet för fjärde kvartalet var också det första kvartalet på mycket länge där produktiviteten faktiskt steg, om än mycket måttligt. Den trenden förväntar vi oss kommer att fortsätta, om inte annat på grund av att efterfrågan någonstans måste upphöra att falla och faktiskt återvända till positiva konsekutiva tillväxttakter. Totalt beräknas produktiviteten växa med cirka 2% å/å såväl 21 som 211. Och en produktivitetshöjning torde vara hett efterlängtad av företag som såg sina kostnader skjuta i höjden under 28 och 29. Enhetsarbetskostnaden, ULC, vilken justerar för arbetstagarnas andel av tillväxten i förädlingsvärdet, steg med mer än 6% å/å både 28 och 29, vilket raderade ut stora delar av de icke-finansiella företagens vinster. Som lök på laxen krävde långivarna samtidigt en allt högre andel av företagens kassaflöden, i form av högre kreditriskpremier och räntor. Dessa drivkrafter blir kvar under överskådlig framtid och försäkrar att omfattande program för kostnadskontroll kommer fortsätta att vara på plats. Mot denna bakgrund, med svag efterfrågan, högt kostnadstryck, fallande vinstandelar samt en hög arbetslöshetsgrad, ska arbetsmarknadens parter genomföra en av de mest omfattande avtalsrundorna någonsin. Det torde vara tillräckligt att konstatera att utsikterna för stora generella lönelyft är små och vi i likhet med de flesta andra prognosmakare förväntar oss historiskt låga löneavtal, vilket också verkar vara slutsatsen så här långt i avtalsrörelsen där nu, förutom industrin och andra mindre avtalsområden, även handeln har slutit sitt avtal. Inflationsutsikterna och penningpolitiken Vi har troligtvis aldrig tidigare stått inför en lika svår bedömning avseende inflationsutsikterna som nu. För att kort nämna någon uppsidesrisk: Vårt globala huvudscenario, där finansiella marknader återfår sin vitalitet, skulle potentiellt kunna leda in i en extrem, där både tillväxt och inflation mycket snabbt skjuter fart på grund av de starka likviditets- och tillväxtfrämjande åtgärder som har genomförts. På den andra sidan står risken för en dysfunktionell finansmarknad som när stimulanserna återtas blir oförmögen att föra vidare någon likviditet in i den reala ekonomin vilket i förlängningen leder till en deflationär, depressionslik utveckling. I vårt huvudscenario för såväl den globala som den svenska ekonomin förblir riskerna under kontroll, och förtroendet för ekonomisk politik förblir högt. Såväl tillväxt som inflation återvänder på ordnat sätt i ett medel- till långfristigt perspektiv. Priser på internationellt handlade produkter och svenska importpriser kommer därför efterhand att normaliseras. Inhemsk inflation och så kallad kärn-inflation (KPI rensat för mat, energi och räntor) är båda derivat av främst löneutvecklingen, och som nämndes ovan väntas denna att vara låg under hela prognosperioden (fram till 212). Det låga resursutnyttjandet medför därmed att måtten på kärninflation trendmässigt faller tillbaka de Resource utilisation and inflation 4 % of potential 2 Inflation (CPIF) >> -2-4 << Output gap -6-8 Source: SCB and NIER. Own calculations april 21

8 närmaste åren, men det höga förtroende som inflationsmålsregimen åtnjuter hindrar förhoppningsvis denna utveckling från att gå allt för långt och dra med sig inflations- och löneförväntningar mot allt för låga nivåer. Riksbanken avser också att gå från krispolitik med extrem-låga räntor och likviditetsstödjande åtgärder till en mer normal lågkonjunkturpolitik. Det innebär att de höjer räntan senast i September samtidigt som de fasträntefaciliteter som erbjöds för ett år sedan förfaller under perioden juli till oktober, vilket antas ge stigande riskpremier och därmed räntor på en del marknader. Ovanstående rimmar väldigt väl med vår sedan länge etablerade vy att Riksbanken höjer räntan relativt snabbt inledningsvis för att hamna i ett mer nomalt reporänteintervall för att därefter dämpa takten tydligt, då vi antar att den ökade räntekänsligheten hos hushållen och vår svagare realekonomiska utveckling, men starkare växelkursprognos, börjar ge effekt på hur Riksbanken avser att höja räntan. Danske Bank s prognos för reporäntan indikerar att toppen på höjningscykeln nås 212 vid 3%. Trots de mer dystra prognoserna för realekonomin medför det ökade fokuset på relativa ekonomiska fundamenta samtidigt att kronan kan fortsätta stärkas mot framförallt Euron, vilket vi kan tacka starka statsfinanser och en relativt godartad uppbyggnad av kreditvolymer för. Riksbank repo rate % % Repo rate. 12 Source: Riksbank. Own calculations april 21

9 SEK mdr Procentuell volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter ,2 -,8 2,2 1,8 Offentliga konsumtionsutgifter 833 1,4 2,1 4,6 1,5 Fasta bruttoinvesteringar 615 2,6-15,3,4 2,2 Lagerinvesteringar* 5 -,6-1,5,5, Inhemsk efterfrågan 292,1-4,7 3,2 1,8 Export av varor och tjänster ,9-12,5 3,5 4,4 Aggregerad efterfrågan 4631,8-7,6 3,3 2,7 Import av varor och tjänster , -13,4 6,8 4,2 Nettoexport* 235 -,4 -,5-1,1,4 BNP ,2-4,9 1,8 2, - BNP, Kalenderjusterad -,5-4,7 1,5 2, * Bidrag till BNP-tillväxten Handelsbalans, mdr i % av BNP 4, 3,6 2,3 2,8 Bytesbalans, mdr i % av BNP 9,6 7,6 5,9 6,8 Offentligt finansiellt sparande, mdr i % av BNP 2,5-1,3-2,8 1, Skuldkvot, i % av BNP 37,5 39,5 43,1 44, Arbetslöshet, i % av arbetskraft. 6,1 8,4 1,3 1,3 Timlöner enl NR, % å/å 3,4 3,7 1,3 2, Konsumentpriser, % å/å 2,2 -,3 1,4 2, mån + 6 mån + 12 mån Reporäntan,25,25,5 1,25 3-mån SSVX 1,62 2,1 2,3 3,3 1-år Statsobl. 3,33 3,6 3,9 4,4 SEK/EUR SEK/USD april 21

10 Redogörelse Denna rapport har framställts av Danske Research, en del av Danske Markets som är en division inom Danske Bank. Danske Bank står under tillsyn av danska bankinspektionen. Danske Bank har etablerade rutiner för att förebygga intressekonflikter och säkerställa högkvalitativ research som bygger på objektivitet och självständighet. Dessa rutiner dokumenteras i Danske Banks researchpolicy. Medarbetarna i Danske Banks researchavdelningar har instruerats om att alla förfrågningar som kan påverka objektivitet och självständighet gällande research ska vidarebefordras till researchledningen och till normsäkringsansvarig. Danske Banks researchavdelningar är självständigt organiserade i förhållande till andra verksamhetsområden inom Danske Bank och har ingen rapporteringsskyldighet gentemot dessa. Researchanalytikernas lön baseras delvis på Danske Banks lönsamhet som helhet, inklusive intäkter från investeringsverksamhet, men omfattar inga bonusar eller andra ersättningar som är kopplade till specifika företagsfinans- eller lånekapitaltransaktioner. Danske Banks researchrapporter framställs i enlighet med danska Finansanalytikerföreningens etiska regler och danska Börsmäklarföreningens rekommendationer. Riskvarning Större risker kopplade till rekommendationer och åsikter i denna rapport, inklusive känslighetsanalys av relevanta antaganden, påpekas i texten. Första publiceringsdatum Första publiceringsdatum framgår av rapportens framsida. Friskrivningsklausul Denna publikation har utarbetats av Danske Markets enbart i informationssyfte. Rapporten har framställts självständigt, endast utifrån allmänt tillgänglig information, och utan hänsyn till rådande åsikter inom Danske Banks interna låneavdelning. Rapporten utgör inte ett erbjudande eller en begäran om något erbjudande om att köpa eller sälja något finansinstrument. All rimlig möda har lagts ner på att se till att rapportens innehåll inte är osant eller vilseledande, men inga utfästelser görs angående textens riktighet eller fullständighet, och inget ansvar tas för någon förlust som kan uppstå på grund av texten. Danske Bank, dess dotterbolag och dess personal kan utföra tjänster åt, söka göra affärer med, inneha kortare eller längre befattningar hos eller på annat sätt ha intressen av investeringar (inklusive derivat) som tillhör de utställare som nämns i rapporten. Analytiker av aktier och företagsobligationer får dock inte investera i värdepapper via mäklare inom sin researchsektor. Denna publikation är inte avsedd för personer i USA eller för privatkunder i Storbritannien. Danske Markets är en division inom Danske Bank A/S. Danske Bank A/S är auktoriserad av danska finansinspektionen och lyder under tillämpliga reglerande myndigheter i all annan jurisdiktion där Danske Bank A/S bedriver verksamhet. Danske Bank A/S regleras dessutom i begränsad omfattning av brittiska finansinspektionen. Vid begäran tillhandahåller vi detaljuppgifter om brittiska finansinspektionens reglering. Copyright Danske Bank A/S. Med ensamrätt. Denna publikation skyddas av upphovsrätten. Det är förbjudet att mångfaldiga hela eller delar av publikationen utan tillstånd. 1 8 april 21

Svensk ekonomi Underrubrik

Svensk ekonomi Underrubrik Error! AutoText entry not defined. Error! AutoText entry not defined. Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden Juni 2011 Svensk ekonomi Underrubrik < START PÅ SIDAN 2 Svensk konjunkturprognos

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utsikter för Norden Underrubrik

Utsikter för Norden Underrubrik Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 5 april 2011 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Seglar i medvind, men över mörka

Läs mer

Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 8 juli

Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 8 juli Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 8 juli 1 Danske Bank Nordic Outlook 8 juli 1 Sverige Höjningsfasen har inletts Efter den förväntade höjningen i Juli förväntar oss att Riksbanken ska

Läs mer

Out of the frying pan but not out of the woods

Out of the frying pan but not out of the woods Out of the frying pan but not out of the woods Mot bakgrund av en av de svåraste finansiella kriserna i modern historia och en global ha ndelskollaps har den exportberoende svenska ekonomin fallit ihop

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Sverige Ett blekt ljus i norr

Sverige Ett blekt ljus i norr Sverige Ett blekt ljus i norr Sverige är bland de starkaste ekonomierna i den utvecklade världen. Bytesbalansen har demonstrerat stora överskott sedan Sveriges egen finanskris i början av 1990-talet. De

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Nordic Outlook Underrubrik

Nordic Outlook Underrubrik Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden April Nordic Outlook Underrubrik START PÅ SIDAN [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Lågtrycken avlöser varandra! Det har inte varit

Läs mer

Utsikter för Norden Underrubrik

Utsikter för Norden Underrubrik Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 4 oktober 21 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 Sverige Tropikonomi Förutsatt att det inte blir någon Finanskris 2. eller någon fullfjädrad

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten

Läs mer

Konjunkturläget December 2011

Konjunkturläget December 2011 Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Vad händer om huspriserna i USA rasar? Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i

Läs mer

Utsikter för Norden Underrubrik

Utsikter för Norden Underrubrik Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 4 oktober 2010 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 Sverige Starkare på senare tid, svagare längre fram Förutsatt att det inte blir någon

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Nordic Outlook Underrubrik

Nordic Outlook Underrubrik Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden April Nordic Outlook Underrubrik START PÅ SIDAN [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Äntligen en strimma av ljus! Sverige har tveklöst

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Penningpolitisk uppföljning december 2007 Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Nordic Outlook Undertexter

Nordic Outlook Undertexter Error! AutoText entry not defined. Error! AutoText entry not defined. 9 Januari Nordic Outlook Undertexter BÖRJA PÅ SIDA [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Ett flämtande ljus i mörkret

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Bärkraftig tillväxt, trots allt

Bärkraftig tillväxt, trots allt Bärkraftig tillväxt, trots allt Economic Research Annika Winsth September 2010 Svag makrodata i höst 1.4 1.3 1.2 1.1 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 Kvot Globalt inköpschefsindex, tillverkningsindustrin (höger)

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN, 27 SEPTEMBER 2016 IHÅLLANDE MOTVIND I VÄRLDSEKONOMIN Den globala ekonomin återhämtar sig i måttlig takt med en BNP-tillväxt på 3 procent i år som ökar

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

ANFÖRANDE. Konjunkturen och arbetsmarknaden. Sambandet mellan konjunkturen och arbetsmarknaden

ANFÖRANDE. Konjunkturen och arbetsmarknaden. Sambandet mellan konjunkturen och arbetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2010-04-29 TALARE: Barbro Wickman-Parak PLATS: SEB, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

DET EKONOMISKA LÄGET

DET EKONOMISKA LÄGET DET EKONOMISKA LÄGET PROGNOSUPPDATERING JUNI 2014 Sammanfattning Konjunkturen försvagas tillfälligt under andra kvartalet Återhämtningen drivs främst av ökad efterfrågan från hushållen Svag prisutveckling

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Riksbankens roll i svensk ekonomi Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor Välkommen till Q4-presentation Cecilia 1 och Robert, Järna Rosor Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, fjärde kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Månadskommentar november 2015

Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Ekonomiska läget Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin avseende november avspeglar på ett bra sätt det globala konjunkturscenariot. Tillväxten

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik och Inflationsmål Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen ANFÖRANDE DATUM: 2008-08-21 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Malmö SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor FÖRDJUPNING Sverige är en liten öppen ekonomi och påverkas därför i stor utsträckning av vad som händer i omvärlden. En

Läs mer