Svensk ekonomi Underrubrik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk ekonomi Underrubrik"

Transkript

1 Error! AutoText entry not defined. Error! AutoText entry not defined. Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden Juni 2011 Svensk ekonomi Underrubrik < START PÅ SIDAN 2 Svensk konjunkturprognos [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [ ]

2 Sverige Balansgång Nya siffror bekräftar bilden av att tillväxten saktar ner i Sverige. Frågan är om det kommer att stanna vid det, framför allt eftersom en mängd internationella siffror visar på förnyad svaghet. Dessutom utspelar sig en andra akt i den grekiska tragedin på finansmarknaderna, vilket verkar ytterligare destabiliserande. Samtidigt har emellertid inte mycket förändrats, eller avviker markant från den bedömning som Danske Bank gjorde i början av Amerikanska data kan betecknas som något svagare, men det kan inte uteslutas att detta till stor del beror på ogynnsamma väderförhållanden och/eller på störningar i leverantörsledet efter den jordbävning och efterföljande tsunami som drabbade Japan. Dessutom har utfallen i Europa snarare varit starkare än vad som befarades tidigare, även om det, med IMF:s ordval, handlar om en bipolär utveckling med en stark utveckling i kärnländerna men svagare utveckling i de perifera ekonomierna. Denna bipolära bild kan också appliceras på världsekonomin där många tillväxtländer utvecklas starkt medan de allra flesta industriländer baxnar under trycket av skuldtjänst och improduktiva stimulansåtgärder I en sådan värld och med en valuta som fortsätter att stärkas lyckas den svenska ekonomin fortfarande uppvisa en god ekonomisk utveckling. Detta beror till största delen på stark investeringsefterfrågan i viktiga tillväxtekonomier som Kina och Brasilien även, indirekt, via stark tillväxt i t. ex. tysk exportindustri. Samtidigt ska det understrykas att det inte råder brist på nedåtrisker mot vår prognos. Vi har redan nämnt några av de tydligaste riskerna, men det finns också inhemska risker som måste hanteras, bl. a. hög skuldsättning bland hushållen och ansträngda bostadspriser. Riksbanken har intagit en pragmatisk hållning till den mestadels negativt viktade riskbilden; Trots tydliga och avsevärda negativa risker, kan inte Riksbanken avstå från att föra penningpolitik eftersom detta skulle kunna ge upphov till andra risker, t.ex. mot ekonomisk stabilitet. Denna hållning blir än mer förståelig när man betänker den svenska ekonomins starka utveckling och både hög övergripande inflation och stigande inflationsförväntningar. Ovanstående utgör dessutom ett påtagligt hot inför de centraliserade löneförhandlingarna som drar igång i höst. Vi anser att Riksbanken bör väga ovanstående risker genom fortsatta höjningar med 25 räntepunkter under hela 2011 upp till 2,75 % vid årets slut. I det läget skulle räntorna ligga närmare en normal nivå, utan att nödvändigtvis kväva drivkrafter för tillväxt. En längre period av mer stabil men vaksam politik skulle därefter kunna följa, medan Riksbanken utvärderar tidigare förändringar av ekonomisk politik. Roger Josefsson Chefekonom Danske Bank Sverige Juni 2011

3 Extern utveckling en nyckelrisk Den globala tillväxten var fortsatt stark under loppet av 2010 och in i Prognoserna pekar på en global tillväxt på 4,2 % på årsbasis i år, lägre än de mycket starka 5,1 % från förra året, men fortfarande en bit över den genomsnittliga globala tillväxten på 3,5 % på årsbasis under de senaste årtiondena. Under 2012 förväntas den globala BNP-tillväxten ta ny fart och nå 4,5 % på årsbasis. Diagram 1: BNP- och investeringstillväxt i världen Men bakom dessa prognoser döljer sig en överraskande svag inledning på 2011, vilket har startat en global ekonomisk debatt om orsaken till den aktuella inbromsningen. Flertalet kommentatorer, däribland vi själva, verkar vara överens om att den till stor del beror på väderleksförhållanden, störningar i leveranskedjan efter den japanska jordbävningen, samt på eftersläpande effekter av höga råvarupriser, bl. a. på livsmedel och energi. Icke desto mindre finns det också andra argument, vilka verkar vinna allt mer gehör i takt med att datautfall fortsätter att komma in svagt. Finanskrisen föranledde en i allt väsentligt nödvändig ekonomisk-politisk respons, såväl penningpolitisk som finanspolitisk. Stora underskott i offentlig sektor har sedermera resulterat i snabbt växande statsskulder och i svällande balansräkningar för centralbankerna. Detta har ökat nervositeten avseende den finansiella hälsan i den samlade offentliga sektorn. I USA påbörjade Federal Reserve i slutet av förra året en andra omgång av delvis monetarisering av statsskulden, så kallade kvantitativa lättnader, vilket bl. a. medverkade till en markant uppgång i break-even inflation, stigande räntor på statsobligationer, försvagning av USD och en global uppgång i tillgångspriser. Nu när vi närmar oss slutet på dessa stimulanser har ovanstående utveckling vänts till sin motsats, vilket föranlett en del analytiker att tro att den återhämtning som vi upplevt inte har varit annat än en likviditetsdopad uppgång på tillgångsmarknader som tillfälligt förbättrade förtroenderelaterade indikatorer. För att strö salt i såren har finansmarknaderna dessutom låtit ridån gå upp för en andra akt i den grekiska tragedin, där intraeuropeiska riskpremier har nått nya toppar för Grekland men också för flera av de andra s.k. PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien). I skrivande stund har någon lösning beträffande den akuta likviditetskrisen för Grekland ännu inte nåtts, men allt talar för att det sker en lösning i någon form. Om den inte tillhandahålls av EU eller av IMF kommer säkerligen ECB att ta till nästan vilka medel som helst för att undvika att de grekiska myndigheterna ställer in betalningarna. Likväl ökar spänningarna på finansmarknaderna och driver åter upp priset för att hålla risk. Sammantaget verkar riskerna i vår globala prognos ha en stark slagsida nedåt, och dessa bedöms ha ökat, men vi avstår ändå från att ändra vårt globala huvudscenario tills det finns mer tillförlitliga siffror. För närvarande har efterfrågan från utvecklingsländerna varit mer än tillräcklig för att hålla den globala tillväxten uppe och har också inneburit att viktiga svenska exportmarknader som exempelvis Tyskland, som i sin tur är en viktig leverantör till utvecklingsländerna, ökat efterfrågan på typiska svenska exportvaror som metaller, fordon, maskiner och andra insats- och Källa: National Institute for Economic and Social Reearch (NIESR) Danske Banks beräkningar. Diagram 2: Världsmarknadstillväxt och svensk exporttillväxt Källa: NIESR, Konjunkturinstitutet (KI) och Statistiska Centralbyrån (SCB). Danske Banks beräkningar 3 Juni 2011

4 investeringsvaror. Dessutom har finanspolitiska incitament under finanskrisen och i dess kölvatten förstärkt den globala efterfrågan på typiskt svenska exportprodukter såsom investeringsvaror. Danske Bank bedömer att importefterfrågan på svenska exportmarknader - svensk världsmarknadstillväxt - ökar med 7,3 % under 2011 och med 5,5 % under Den globala efterfrågans sammansättning är fortfarande inriktad på insats- och investeringsvaror, vilket medför att svensk export växer något snabbare än världsmarknaderna, åtminstone i år. Enligt Danske Banks beräkningar kommer exporten att öka med 9,2 % på årsbasis under I takt med att den globala konjunkturcykeln går in i en mognare fas kommer efterfrågan att alltmer inriktas på konsumtionsvaror. Redan under 2012 kommer den svenska exporten, med en ökningstakt på 4,9 % på årsbasis, att öka långsammare än världsmarknaderna, med en förlust av marknadsandelar för svensk exportindustri som följd. Finansiella förhållanden blir gradvis mindre expansiva Den internationella utvecklingen är en av de viktigaste tillväxtförutsättningarna för en liten öppen ekonomi som den svenska. En annan viktig grundläggande faktor när man bedömer den ekonomiska utvecklingen för varje ekonomi är den ekonomiska politiken och de finansiella förhållandena. Då räcker det inte att bara bedöma styrräntor utan andra faktorer måste också beaktas, faktorer som påverkar tillgången och priset på kapital, t.ex. valutan, tillgångsmarknader, finanspolitik osv. Ett sätt, om än debatterat, att söka fånga de övergripande finansiella förutsättningarna utgörs av ett index över de finansiella och ekonomiska förutsättningarna (Financial/Economic conditions index (FCI/ECI)). Även om sådana index på intet sätt helt kan fånga de sanna övergripande ekonomiska förhållandena, eller ta hänsyn till samspelet mellan olika finansiella marknader och ekonomisk politik, så menar vi att det är ett bra sätt att illustrera riktningen och grundläggande förhållanden på finansiella marknader. Riksbanken har börjat höja räntorna som svar på den starka inhemska utvecklingen och en vilja att motverka negativa effekter av den extremt expansiva politik som fördes under krisens mest intensiva skeenden. Det medför att den svenska ekonomiska politiken avviker från den som förs i många av våra konkurrentländer och har också lett till att den svenska kronan stärkts. Eftersom vi önskar mäta de ekonomiska förhållandenas verkliga inverkan, eliminerar vi inflationseffekterna, vilket antyder att den senaste tidens inflationsutveckling bidragit till att ytterliga lätta de ekonomiska förhållandena. Högre inflation har t. ex helt balanserat Riksbankens räntehöjningar med påföljden att den reala styrräntan hållits mer eller mindre oförändrad. Det betyder att ur ett styrränteperspektiv är de aktuella ekonomiska förhållandena i stort sett lika expansiva som de var innan Riksbanken började höja. Diagram 3: De finansiella förhållandena blir gradvis mindre expansiva Anm: MCI avser FX och räntor. FCI I avser MCI plus aktiemarknaden. FCI II avser FCI I plus huspriser. ECI avser MCI plus den periodiskt justerade balansräkningen för staten. Ett värde över 100 innebär att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken stöder tillväxten, medan ett värde under 100 indikerar att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken motverkar en tillväxt. Alla åtgärder är inflationsjusterade och anges i volym. Riksbanken förväntas icke desto mindre fortsätta att höja framöver och marknadsräntorna bör i viss utsträckning följa efter. Dessutom väntas 4 Juni 2011

5 inflationen dämpas något i takt med att de eftersläpande effekterna av stigande råvarupriser ebbar ut under andra halvåret 2011, vilket skärper den reala åtstramningen utöver det som stigande kreditriskpremier har givit upphov till. Vidare bedömer Danske Bank att tillgångsmarknaderna ligger still, eller i vissa fall - t.ex. fastighetsmarknaden - till och med dämpas något under prognosperioden. Allt detta bidrar till att göra de övergripande ekonomiska förhållandena mindre expansiva framöver. Samtidigt har regeringen tillkännagivit ytterligare finanspolitiska stimulanser, som, åtminstone till del, kommer att ha motsatt effekt. Sammanfattningsvis är de ekonomiska förhållandena allmänt sett mycket expansiva, och ger stöd åt tillväxten under den överblickbara framtiden. Gradvis kommer emellertid Riksbankens räntehöjningar, en fortsatt förstärkning av SEK och mindre kraftig utveckling på tillgångsmarknaderna att driva de ekonomiska förhållandena mot ett mer neutralt läge och därigenom dämpa tillväxtimpulserna från finansiella variabler och ekonomisk politik. Investeringar en källa till långsam men säker tillväxt Fortsatt stabil efterfrågan för svensk export, expansiva ekonomiska förhållanden - framför allt låga räntor - ett behov att förnya utsliten produktionskapacitet, ersätta föråldrad produktionskapacitet och skapa utrymme för en omstrukturering av den svenska ekonomin som svar på en fundamentalt starkare SEK, innebär att utsikterna för fasta bruttoinvesteringar, är gynnsamma. Lägg till ett strukturellt underskott av bostäder och prognosen för investeringstillväxten blir än ljusare. Diagram 4: Avkastning på investeringar Mot detta, och ställda inför de avsevärda negativa risker mot efterfrågan som redovisats ovan, uttrycker företagen stor osäkerhet, vilket höjer ribban för de investeringsprojekt som genomförs. En hög skuldsättning bland hushållen förmörkar också utsikterna för bostadsinvesteringar. Offentliga investeringar förväntas dock förbli på en hög nivå, med mycket stora investeringar i infrastruktur och i andra offentliga investeringar som t.ex. universitet. Sammantaget förväntas investeringstillväxten historiskt sett en källa till stora svängningar i total BNP-tillväxt att vara både stabil och positiv, men kanske inte lika stark som under tidigare faser av stark tillväxtuppgång. I år väntas de fasta bruttoinvesteringarna öka med 7,2 % på årsbasis för att 2012 bromsa in något till 3,9 %. 5 Juni 2011

6 Arbetsmarknaden mot ett nytt - sämre - jämviktsläge Ända sedan finanskrisen bröt ut 2008 eller för att vara helt ärlig 2007 (någon som minns "sub-prime" månne?), har den svenska arbetsmarknadens beteende förbryllat. En snabb ökning av arbetslösheten följde faktiskt på den stora nedgången i efterfrågan när krisen var som mest intensiv under vintern 2008/2009, men försämringen följde inte alls de historiska mönstren. Vi, i likhet med alla andra prognosmakare, förutsåg länge en arbetslöshet om minst 10 %, något som aldrig inträffade. Delvis berodde detta på vad vissa kommentatorer beskrev som en flexibel reaktion från både fackföreningar och arbetsgivare. En större neddragning i antalet arbetade timmar i utbyte mot en proportionellt mindre sänkning av lönerna, bevarade know-how intakt och höll arbetslösheten under kontroll. Flertalet ekonomer menade emellertid att detta var en hamstring av arbetskraft i likhet med utvecklingen på och 1980-talet, vilket definitionsmässigt skulle leda till lägre produktivitet. Med tanke på lönestelheten på svenska arbetsmarknad skulle det i sin tur leda till minskade vinster och så småningom till ytterligare neddragningar av arbetskraften. Denna chansning från arbetsgivarnas sida gick emellertid hem eftersom internationell och inhemska efterfrågan kom tillbaka med full kraft efter bara några kvartal. Lyckligtvis, åtminstone ur ett arbetsmarknadsperspektiv, har produktiviteten dessutom förblivit låg, vilket har lett till att sysselsättningen kunnat återgå till nivåer före krisen och arbetslöshetssiffrorna har också minskat, även om de fortfarande är höga, från toppnivåerna under Diagram 5: Arbetsmarknaderna förbättras En avmattning av efterfrågetillväxten och en produktivitetstillväxt som ligger något mer i linje med de historiska genomsnitten skulle leda till att arbetslöshetssiffrorna gradvis minskar från ca 8 % i dag till ca 6,5 % i slutet av En sådan långsam förbättring understryker de strukturella utmaningar som den svenska ekonomin står inför och illustrerar en risk för att jämviktsarbetslösheten, s.k. NAIRU, mycket väl kan komma att stiga i finanskrisens spår en proposition som går på tvärs med den förhärskande uppfattningen bland ekonomer att regeringens åtgärder snarast har sänkt jämviktsarbetslösheten. 6 Juni 2011

7 Hushållens konsumtionstillväxt stabiliseras Framöver räknar vi med att inflationen faller tillbaka mot Riksbankens inflationsmål på 2 %. Vi räknar också med att den nominella timlönen kommer att öka något mer än vad Riksbanken förutser; i genomsnitt med 4 % på årsbasis under ett par år framöver. Trots ett svagare ränteinkomstnetto när Riksbanken höjer räntorna, räknar vi med att regeringen kommer att genomföra ytterligare inkomstskattesänkningar, vilka tillsammans med en långsam men gradvis förbättring av sysselsättningen och antalet arbetade timmar kommer att medföra att de reala disponibla inkomsterna ökar med i genomsnitt ca 2 % på årsbasis under prognosperioden. Stark inkomsttillväxt lovar gott, och tillsammans med en historiskt sett mer normal minskning av sparkvoten skulle det mycket väl kunna motivera en än högre tillväxt i hushållens konsumtion än vad vår prognos pekar på. Hushållen visar emellertid inte upp ett helt "normalt" beteende när det gäller sparandet, vilket vi misstänker hänger samman med ökad osäkerhet när det gäller den ekonomiska utvecklingen i allmänhet, och en oförmåga att fortsätta att frigöra kapital från ständigt ökande huspriser i synnerhet. Det sistnämnda påståendet berörs i Riksbankens rapporter om finansiell stabilitet, och antyder att de senaste årens "realisering av uppbyggt bostadskapital" har uppgått till hela 2 % av den disponibla inkomsten per år. Diagram 6: Sparkvoten tar stryk Efter att ha vägt samman effekterna av ovanstående utveckling räknar Danske Bank med att konsumtionstillväxten på årsbasis blir 2,2 % 2011 och 2,3 % Import- och lagerdynamiken Stark importtillväxt har blivit följden av behovet att fylla på lager och tillgodose en stark efterfrågetillväxt, framför allt inhemsk efterfrågetillväxt. Allt detta har bidragit till att hålla nettoexporten på låga nivåer under en längre tid, men den aktuella starkt positiva utvecklingen av den externa efterfrågan på svenska exportprodukter och något svagare utveckling av inhemsk efterfrågan kommer att medverka till att nettoexportens bidrag till BNP-tillväxten ökar på kort sikt. Vi räknar med att nettoexportens bidrag till BNP under helåret 2011 kommer att vara 0,5 % procentenheter på årsbasis. Förutsatt att det inte inträffar någon större avvikelse från vår prognos för global efterfrågan förefaller en ytterligare ökning av nettoexportens bidrag till BNP emellertid vara osannolik. I och med att lagren fullbordar hela cykeln och lagernivåerna åter motsvarar efterfrågeläget, förväntar vi oss bara ett litet positivt bidrag till tillväxten från lagren 2011 och en liten negativ inverkan på tillväxten under Diagram 7: Nettoexporten är svag historiskt sett 7 Juni 2011

8 Resursanvändningen kommer att öka trots mager BNP-tillväxt Ovan har vi gått igenom huvuddragen i den svenska konjunkturcykeln. Om vi summerar BNP-komponenterna är det tydligt att 2011 kommer att producera ännu ett år av stark BNP-tillväxt. Under 2012 kommer Sverige som en liten öppen ekonomi att behöva parera mer uttalade åtstramningsåtgärder på exportmarknaderna liksom fortsatt inhemsk penningpolitisk åtstramning och en starkare SEK. Diagram 8: En ganska svag återhämtning för produktiviteten Danske Banks prognos är att svensk BNP ökar med 3,5 % i år och 2,0 % nästa år. Med tanke på den starka motvinden från både extern och inhemsk ekonomisk politik, för att inte tala om ovan identifierade strukturella hinder, anser vi att dessa siffror inte är annat än smått fantastiska. Som nämnts ovan, har produktiviteten (produktion per arbetad timme) varit förvånansvärt låg under en mycket lång period, och vi har länge varit alltför optimistiska angående detta mått. Det har också varit huvudorsaken till att vi på samma gång har överestimerat arbetslöshetssiffrorna. Under senare hälften av 2010 såg vi äntligen de första tecknen på förbättring, och detta har fortsatt även under Hädanefter bör produktivitetstillväxten förbli positiv, men kanske i något mindre utsträckning eftersom efterfrågetillväxten förväntas avta igen. I och med detta landar den svenska produktivitetstillväxten på 2,5 % innevarande år och en avsevärt mindre inspirerande siffra om 0,9 % för Under alla förhållanden ligger detta långt under normen för den svenska ekonomin. Vi fruktar att detta kan öka risken för stigande inflationstryck och en Riksbank som blir mer åtstramande. Orsaken är att lönekostnaderna förväntas överstiga produktivitetstillväxten med viss marginal. Enhetsarbetskostnaden (ULC), som justerar för löntagarnas del av produktivitetsförbättringarna, förväntas stiga med ca 1,6 % i genomsnitt under prognosperioden. Historiskt sett har en ULC-tillväxt kring detta värde inneburit en inflation i linje med inflationsmålet (2 % på årsbasis). Detta skulle inte vara något orosmoment om det inte vore för det faktum att realräntorna är negativa och att det är ett gott stycke upp till räntenivåer som skulle kunna kallas neutrala. Dessutom har vi antagit, låt vara godtyckligt, att Sveriges potentiella BNP har fått sig en rejäl törn både vad gäller nivå och inklination. Vissa av skälen för detta har beskrivits ovan och ytterligare några kommer att redovisas nedan. Icke desto mindre pekar detta på att även med den förhållandevis magra BNP-tillväxt som målats upp ovan kommer trycket på befintliga resurser att öka dvs. resursutnyttjandet förväntas stiga under prognosperioden och produktionsgapet bedöms komma att stängas någon gång under prognosperioden. Diagram 9: Resurserna mer ansträngda än vad som vanligtvis uppfattas 8 Juni 2011

9 Reaktionen från Riksbanken som försvarar inflationsmålet Vi har aldrig mött så mångfasetterade inflationsutsikter som nu. Vårt globala huvudscenario kan ganska snabbt vändas till en extrem situation där både tillväxt och inflation drar iväg, på grund av bland annat den enorma ekonomisk-politiska stimulans som har genomförts och som fortfarande håller på att genomföras på vissa håll. Vissa talar till och med om hyperinflation när vissa centralbanker upplevs monetarisera statsskulden. I den andra ytterligheten finns det självklart en risk åt andra hållet som enklast kan beskrivas som depression: en deflationsspiral i kombination med en dysfunktionell finanssektor som inte kan överföra någon ekonomisk-politisk stimulans. I vårt huvudscenario förblir dock riskerna under kontroll och trovärdigheten för den ekonomiska politiken fortsätter att vara hög. Tillväxten återvänder, liksom inflationen på ett kontrollerat sätt. Priserna på både internationell handel och svensk import kommer att normaliseras. Inhemsk inflation och så kallad kärninflation (KPI utom livsmedel, energi och räntor) härleds båda främst ur löneutvecklingen, och med tanke på vår syn på den framtida löneutvecklingen (som beskrivits ovan) menar vi att inhemskt genererade prisindex också kommer att normaliseras. Diagram 10: Riksbanken höjer på kort sikt, för att sitta nöjd på medellång sikt Källa:Riksbanken, Danske Banks beräkningar Sammanfattningsvis anser Danske Bank att KPI-inflationen kommer att öka till 3,2 % på årsbasis under innevarande år, till stor del på grund av eftersläpande effekter av höga råvarupriser och den tämligen snabba uppgången i bolåneräntor under vintern och våren. I och med att dessa priser under 2012 faller ur beräkningen av KPI och leder till så kallade "baseffekter" minskar KPI-inflationen och hamnar i genomsnitt på 2,7 % på årsbasis. Ur politisk synvinkel handlar det omedelbara behovet inte längre om att räntorna (anm. realräntor) ska vara rekordlåga eller till och med negativa, utan snarare att de inom kort ska nå neutrala nivåer, vilket med nuvarande osäkerheter kring potentiella estimat kommer att handla om en trial-anderror-process. Samtidigt bör man komma ihåg att det också återstår att se vad som händer i ekonomin när räntorna normaliseras. På grund av extremt låga räntor och av att pengarnas omloppshastighet (kreditvolymsuppgång) upphörde i samband med finanskrisen, upplevde finanssektorn en dramatisk nedgång i vinstandel. När räntorna sjönk hölls emellertid tillgångspriser uppe, kapitalkostnaderna hölls nere, icke-finansiella företag stärktes och bankerna har därför, möjligen felaktigt, kunnat återvinna åtminstone delar av de förluster som bokades under krisen. I takt med att Riksbanken normaliserar räntorna kommer emellertid kapitalkostnaden att stiga och takten i det som ekonomer kallar creative destruction kommer att ta fart igen, vilket förklarar, åtminstone till en del, varför arbetslösheten kommer att förbli oväntat hög under en tid framöver. Trots detta är denna process nödvändig för att ekonomin ska genomgå en "avgiftningskur mot billiga krediter. - Något som man genast kommer att tänka på är naturligtvis den imponerande uppgången i fastighetspriserna och den tillhörande utvecklingen av hushållens skuldsättning. 9 Juni 2011

10 Det är förståeligt att Riksbanken måste balansera behovet att stödja ekonomin inför tydliga negativa risker mot behovet att stödja omfördelningen av kapital och andra resurser till de mest livskraftiga delarna av ekonomin. Vi anser att denna balansgång åskådliggörs på ett bra sätt i den bana för reporäntan som vi föreslår. Riksbanken bör fortsätta att på ett förutsebart sätt höja räntan vid varje möte under åtminstone resten av 2011 upp till 2,75 %. Med tanke på den stora osäkerhet som råder och de svårigheter som är förknippade med att på ett tillförlitligt sätt beräkna en "naturlig" räntenivå, skulle Riksbanken därefter kunna sitta nöjd under en längre period och bedöma verkan av tidigare åtgärder. Mot denna bakgrund, och med ett starkt fokus på gynnsamma ekonomiska fundamenta, förväntas den svenska kronan stärkas ytterligare den kommande perioden. Vi menar att på 12 månaders sikt stärks kronan i förhållande till euron mot 8,80 och i förhållande till dollarn mot 6,47, och vi ser faktiskt ingen som helst anledning till varför den svenska kronan skulle gå svagare mot vare sig euron eller dollarn ur ett längre perspektiv. 10 Juni 2011

11 Redogörelse Denna rapport har framställts av Danske Research, en del av Danske Markets som är en division inom Danske Bank. Danske Bank står under tillsyn av danska bankinspektionen. Danske Bank har etablerade rutiner för att förebygga intressekonflikter och säkerställa högkvalitativ research som bygger på objektivitet och självständighet. Dessa rutiner dokumenteras i Danske Banks researchpolicy. Medarbetarna i Danske Banks researchavdelningar har instruerats om att alla förfrågningar som kan påverka objektivitet och självständighet gällande research ska vidarebefordras till researchledningen och till normsäkringsansvarig. Danske Banks researchavdelningar är självständigt organiserade i förhållande till andra verksamhetsområden inom Danske Bank och har ingen rapporteringsskyldighet gentemot dessa. Researchanalytikernas lön baseras delvis på Danske Banks lönsamhet som helhet, inklusive intäkter från investeringsverksamhet, men omfattar inga bonusar eller andra ersättningar som är kopplade till specifika företagsfinans- eller lånekapitaltransaktioner. Danske Banks researchrapporter framställs i enlighet med danska Finansanalytikerföreningens etiska regler och danska Börsmäklarföreningens rekommendationer. Ekonomiska modeller och/eller metoder som har använts i denna rapport Riskvarning Större risker kopplade till rekommendationer och åsikter i denna rapport, inklusive känslighetsanalys av relevanta antaganden, påpekas i texten. Förväntade uppdateringar Nordic Outlook är en kvartalsanalys, men ny statistik kan ge upphov till förändringar i vår syn på enskilda ekonomier. Första publiceringsdatum 30 juni 2010 Friskrivningsklausul Denna publikation har utarbetats av Danske Markets enbart i informationssyfte. Rapporten har framställts oberoende, endast utifrån allmänt tillgänglig information, och utan hänsyn till rådande åsikter inom Danske Banks interna låneavdelning. Rapporten utgör inte ett erbjudande eller en begäran om något erbjudande om att köpa eller sälja något finansinstrument. All rimlig möda har lagts ner på att se till att rapportens innehåll inte är osant eller vilseledande, men inga utfästelser görs angående textens riktighet eller fullständighet, och inget ansvar tas för någon förlust som kan uppstå på grund av texten. Danske Bank, dess dotterbolag och dess personal kan utföra tjänster åt, söka göra affärer med, inneha kortare eller längre befattningar hos eller på annat sätt ha intressen av investeringar (inklusive derivat) som tillhör de utställare som nämns i rapporten. Analytiker av aktier och företagsobligationer får dock inte investera i värdepapper via mäklare inom sin researchsektor. Denna publikation är inte avsedd för personer i USA eller för privatkunder i Storbritannien. Danske Markets är en division i Danske Bank A/S. Danske Bank A/S är auktoriserad av danska finansinspektionen och regleras i begränsad omfattning av brittiska finansinspektionen. Vid begäran tillhandahåller vi detaljuppgifter om brittiska finansinspektionens reglering. Copyright (C) Danske Bank A/S. Med ensamrätt. Denna publikation skyddas av upphovsrätten. Det är förbjudet att mångfaldiga hela eller delar av publikationen utan tillstånd. 11 Juni 2011

12 SEK mdr Procentuell volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter ,4 3,4 2,2 2,1 Offentliga konsumtionsutgifter 877 1,7 2,5 0,8-0,1 Fasta bruttoinvesteringar ,3 7,1 6,8 3,3 Lagerinvesteringar* -4-1,6 2,1 0,5-0,4 Inhemsk efterfrågan ,3 3,8 2,7 1,7 Export av varor och tjänster ,4 11,0 9,3 4,3 Aggregerad efterfrågan ,0 7,8 5,2 2,2 Import av varor och tjänster ,7 12,8 9,4 4,1 Nettoexport* -25-0,8 0,0 0,5 0,4 BNP ,3 5,7 3,5 1,6 - BNP, Kalenderjusterad -5,3 5,4 3,5 2,0 * Bidrag till BNP-tillväxten Handelsbalans, mdr i % av BNP 3,2 2,4 3,1 3,2 Bytesbalans, mdr i % av BNP 6,8 6,2 5,8 5,8 Offentligt finansiellt sparande, mdr i % av BNP -1,0-0,2 0,0 0,1 Skuldkvot, i % av BNP 41,9 39,7 37,3 36,0 Arbetslöshet, i % av arbetskraft. 8,3 8,4 7,5 6,7 Timlöner enl NR, % å/å 3,4-0,8 4,0 4,0 Konsumentpriser, % å/å -0,3 1,3 3,2 2, mån + 6 mån + 12 mån Repo-räntan 1,75 2,25 2,75 2,75 3-mån SSVX 2,94 3,30 3,60 3,90 10-år Statsobl. 3,48 3,75 3,90 4,00 SEK/EUR SEK/USD Juni 2011

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Konjunkturläget December 2011

Konjunkturläget December 2011 Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Sverige Ett blekt ljus i norr

Sverige Ett blekt ljus i norr Sverige Ett blekt ljus i norr Sverige är bland de starkaste ekonomierna i den utvecklade världen. Bytesbalansen har demonstrerat stora överskott sedan Sveriges egen finanskris i början av 1990-talet. De

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17

SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17 SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17 DATUM: 2005-10-19 MÖTESTID: 13:00 SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 21 augusti 2015 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 4 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - x - Den svenska konjunkturdatan

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Utsikter för Norden Underrubrik

Utsikter för Norden Underrubrik Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 5 april 2011 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Seglar i medvind, men över mörka

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten

Läs mer

Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte Reykjavik 17.juni 2013

Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte Reykjavik 17.juni 2013 Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte Reykjavik 17.juni 2013 Nyckeltal för Island 2013. Folkmängd 321.857 Förväntad BNP-utveckling 1,9 % Inflationstakt 4,2 % Arbetslöshet 4,9 % Styrränta 7,0 % Bolåneskuld

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen

Läs mer

Nr 7. SÄRSKILT PROTOKOLL från direktionens sammanträde 2001-05-30

Nr 7. SÄRSKILT PROTOKOLL från direktionens sammanträde 2001-05-30 Nr 7 SÄRSKILT PROTOKOLL från direktionens sammanträde 2001-05-30 Närvarande: Urban Bäckström, ordförande Lars Heikensten Eva Srejber Villy Bergström Lars Nyberg Kristina Persson - Sven Hulterström, fullmäktiges

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Penningpolitisk uppföljning april 2009 Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbankens EMU-panel 100 EMU-länderna når konjunkturtopp i år Enligt vår senaste enkät med ekonomer från de tolv EMU-länderna kommer BNP i dessa

Läs mer

Konjunktur laget December 2015

Konjunktur laget December 2015 Konjunktur laget December Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, STOCKHOLM TEL: 8-9 INFO@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet

Läs mer

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Vad händer om huspriserna i USA rasar? Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden

Läs mer

Sidan 3 Långsam återhämtning. Sidan 4 Sista räntesänkningen är inte gjord. Sidan 6 Omvärlden på väg mot fastare mark

Sidan 3 Långsam återhämtning. Sidan 4 Sista räntesänkningen är inte gjord. Sidan 6 Omvärlden på väg mot fastare mark Konjunktur och räntor Nummer 1 1 mars 1 Sidan 3 Långsam återhämtning Sidan Sista räntesänkningen är inte gjord Sidan Omvärlden på väg mot fastare mark Sidan 9 Ljusning i sikte för svensk ekonomi Från vänster:

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet:

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet: Tellus Midas Strategi under december Vart tog julklapparna vägen? I korthet: December blev en tämligen odramatisk månad om än något svagare än förväntat. De som väntade på julklappar med en enligt traditionen

Läs mer

Månadsrapport augusti 2012

Månadsrapport augusti 2012 Månadsrapport augusti 2012 Våra analytiker beskriver rådande marknadsläge och prognoser för kommande månad. I rapporten får du också förslag på placeringar samt fördelning mellan aktier och räntor. Fördelning

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik

Läs mer

Marknadsinsikt. Kvartal 2 2016

Marknadsinsikt. Kvartal 2 2016 Marknadsinsikt Kvartal 2 2016 Inflationen uppvisar livstecken. Rapporterna för årets första kvartal kom in bättre än analytikernas prognoser, dock tynger banker. Tillväxtindikatorn i USA är allt svagare

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008 Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER

Läs mer

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016 Marknadsinsikt Kvartal 1 2016 2016 inleds med fallande aktiemarknader och räntor världen över. Rapporterna för årets fjärde kvartal kom in något svagare än analytikernas prognoser. Den globala tillväxtindikatorn

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

Nordic Outlook Undertexter

Nordic Outlook Undertexter Error! AutoText entry not defined. Error! AutoText entry not defined. 9 Januari Nordic Outlook Undertexter BÖRJA PÅ SIDA [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Ett flämtande ljus i mörkret

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL 8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre

Läs mer

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport december 2013

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport december 2013 Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport december 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna

Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna Konjunkturläget mars 1 85 FÖRDJUPNING Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna Priset på råolja har sjunkit betydligt sedan mitten av. Bara sedan sommaren i fjol har priset på Nordsjöolja fallit med

Läs mer

Månadsrapport december 2010

Månadsrapport december 2010 Månadsrapport december 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Plain Capital ArdenX 515602-5388

Plain Capital ArdenX 515602-5388 Halvårsredogörelse för Plain Capital ArdenX Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Plain Capital ArdenX 1 Bäste andelsägare, Första halvåret av 2014 har bjudit på en generell uppvärdering av världens aktiemarknader.

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING Det globala aktieindexet MSCI World gick ned 1,10%, dock steg svenska börsen med 1,20% (OMXS30). Börs- och kreditmarknaderna har inlett 2016 svagt som en

Läs mer

Penningpolitiken igår, idag och imorgon

Penningpolitiken igår, idag och imorgon ANFÖRANDE DATUM: 2005-11-09 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Kristina Persson Aktiespararna Lidingö SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Penningpolitisk rapport Februari 2015 Penningpolitisk rapport Februari 215 Diagram 1.1. Oljepris och terminspriser USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt och spotpris.

Läs mer

Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 8 juli

Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 8 juli Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 8 juli 1 Danske Bank Nordic Outlook 8 juli 1 Sverige Höjningsfasen har inletts Efter den förväntade höjningen i Juli förväntar oss att Riksbanken ska

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006 Island en jagad nordatlantisk tiger Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 2 mars 2 Allmänt om ekonomisk politik och konjunktur 21 införde Island inflationsmål. Valutakursen flyter fritt. Centralbanken

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 25 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - IFO-index föll för andra

Läs mer

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport september 2013

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport september 2013 Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015 Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är

Läs mer

Penningpolitik, konjunkturstabilisering och makrotillsyn

Penningpolitik, konjunkturstabilisering och makrotillsyn ANFÖRANDE DATUM: 13-3-13 TALARE: Vice riksbankschef Karolina Ekholm PLATS: Svenskt näringsliv, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-13 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +6 8 787 Fax +6 8 1 5 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Sidan 3 Svagare konjunktur men inget ras. Sidan 4 Fördröjd ränteuppgång. Sidan 7 Osäkert och oroligt i omvärlden

Sidan 3 Svagare konjunktur men inget ras. Sidan 4 Fördröjd ränteuppgång. Sidan 7 Osäkert och oroligt i omvärlden Konjunktur och räntor Nummer 3 3 augusti Sidan 3 Svagare konjunktur men inget ras Sidan Fördröjd ränteuppgång Sidan 7 Osäkert och oroligt i omvärlden Sidan Sverige: förändrad politikmix Sidan 15 Stabilisering

Läs mer