Nordic Outlook Undertexter

Transkript

1 Error! AutoText entry not defined. Error! AutoText entry not defined. 9 Januari Nordic Outlook Undertexter BÖRJA PÅ SIDA [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [ ]

2 Sverige Ett flämtande ljus i mörkret Sverige har presterat väl i den konjunkturella uppgången i kölvattnet av den stora lågkonjunkturen. Den årliga BNP-tillväxten under förväntas överstiga % och arbetslösheten har minskat med över, procentenheter. Om vi ser framåt grundar sig Danske banks optimistiska bedömning av världsekonomin främst på den fortsatt starka tillväxten i Nordoch Sydamerika och Sydostasien. Hur betydande dessa ekonomier än är så utgör de en mindre del av den svenska exportmarknaden, medan de sjuka europeiska ekonomierna representerar omkring ⅔ av Sveriges exportmarknad. Detta, kombinerat med att den globala efterfrågan har skiftat från insatsvaror och investeringsvaror mot konsumtionsvaror samt ökande ekonomiska spänningar, gör att det finns anledning att tro att den svenska tillväxten kommer att vara mycket låg. Sveriges lilla öppna ekonomi förväntas prövas hårt under, medan BNP kommer att minska med en hel procentenhet. Under bör efterfrågan ha börjat stabilisera sig och vi kan vänta en svag återhämtning från en låg nivå med resultatet att BNP stiger med, % år/år. Dessa utvecklingar räcker självklart inte för att hålla arbetslösheten i schack, och arbetslöshetssiffrorna förväntas också stiga under prognosperioden, och till och med överstiga toppnivåerna från 9. I en sådan miljö med låg efterfrågan och hög arbetslöshet finns ingen inflation. Vi förväntar oss en gradvis tillbakagång hos inflationen under, men vi tror att en stark penning- och skattepolitik i förlängningen åter kommer att bana väg för en stigande inflation och inflationsförväntningar under. Riksbanken kommer inte ha något annat val än att fortsätta sänka räntorna efterhand som ovanstående scenario utspelar sig. Senast under andra halvåret nästa år har reporäntan nått, % och vi förväntar oss att den ligger kvar där under större delen av prognosperioden. Skattepolitiken har avsevärt utrymme för ytterligare stimulans och "den regniga dagen" som finansminister Anders Borg har sparat inför är här. Vi inkluderar ytterligare politiska stimulansåtgärder värda minst procent av BNP per år under prognosperioden. En mer dämpad tillväxt- och investeringscykel << World Investments (PPP-weighted) World GDP (PPP-weighted) >> - Källor: National Institute for Economic and Social Research (NIESR). Danske Banks beräkningar Januari

3 Sjunkande efterfrågan på svenska exportprodukter Danske Banks uppskattningar pekar på att den globala tillväxten nästan blir % i år, ner från rejäla, % förra året, men fortfarande över genomsnittet på den globala tillväxten på omkring, % under de senaste decennierna. Den globala BNP:n förväntas och öka igen och lägga sig på ett genomsnitt på över %. Den långsamma starten på berodde till en viss del på störningar i den globala försörjningskedjan efter jordbävningen i Japan och den efterföljande tsunamin tillsammans med sänkt köpkraft på grund av höga priser på alla typer av varor, inklusive livsmedel och energi. Danske Banks långvariga uppfattning om att en viss ökning av tillväxten under den andra halvan av skulle ske tycks ha blivit verklighet, åtminstone när man analyserar tillgängliga data. Inte desto mindre är det sannolikt att andra mörkare krafter tilltar i styrka medan tiden går. Den globala finanskrisen 8 utlöste nödvändiga globala ekonomiska åtgärder inom både penning- och finanspolitiken. Stora offentliga underskott har ackumulerats till svällande statsskulder, och även centralbankernas snabbt växande balansräkningar har bidragit till att hela den offentliga sektorns finansiella hälsa ifrågasätts. Den svenska världsmarknaden och exporttillväxten håller jämn takt,, 7,,,, -, -, -7,, Swedish exports, vol. Swedish World markets, vol.,, Källor: NIESR, Konjunkturinstitutet (KI) och Statistiska centralbyrån (SCB). Danske Banks beräkningar,, 7,,,, -, -, -7,, I USA gav sig den amerikanska centralbanken (FED) i kast med en andra omgång utmyntning av statsskulden kvantitativa lättnader (QE) något som i slutet av förra året samverkade med en markant uppgång i nollinflation, stigande statsräntor, en försvagning av dollarn och globalt skenande priser på tillgångar. Under sommaren, efter att FED hade slutfört QE, tog utvecklingen motsatt riktning. Lyckligtvis pekar de flesta färska resultat, även om de fortfarande är svaga, inte på att USA:s ekonomiska situation kommer att förvärras ytterligare. För att göra ont värre har finansmarknaderna dragit upp ridån för den andra akten av den grekiska tragedin, med inomeuropeiska riskpremier för nya rekordsiffror för Grekland, liksom många av de andra så kallade PIIGSländerna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien). Man har fortfarande inte hittat någon lösning på Greklands akuta marknadskris, men det lär komma någon form av beslut även om det kanske bara blir en tillfällig lösning. Om inte EU eller IMF tillhandahåller någon lösning kommer säkert ECB att ta till nästan vad som helst för att undvika överhängande uteblivna betalningar från en av staterna. Spänningen på finansmarknaderna stiger och driver åter upp priset för att acceptera risken. Kort sagt lutar riskerna i vår globala prognos brant nedåt, och de har ökat. Just nu har efterfrågan från utvecklingsländer dock varit mer än tillräcklig för att hålla den globala tillväxten uppe. Det har också inneburit att viktiga svenska exportmarknader som Tyskland, i sin tur en viktig leverantör till utvecklingsländerna, har ökat efterfrågan på typiskt svenska exportprodukter som metaller, fordon, maskiner och andra insatsvaror och investeringsvaror. Dessutom har skatteincitament som aktiverats under och i efterdyningarna av 9 Januari

4 den finansiella krisen medfört att den globala efterfrågan på svenska exportprodukter har stabiliserats. Danske Bank räknar med att importefterfrågan på svenska exportmarknader den svenska världsmarknadstillväxten ökade med 6 % och kommer att öka med nästan %. Ytterligare ökningar förväntas. Sammansättningen av den globala efterfrågan är för närvarande inriktad på insatsvaror och investeringsvaror, vilket är anledningen till att den svenska exporten växte ifrån världsmarknaden i år. Danske Banks beräkningar tyder på att exporten ökade med 8 % under. När den globala konjunkturen mognar kommer efterfrågan att riktas allt mer mot konsumtionsvaror. Med en minskningstakt på nästan % år måste den svenska exporttillväxten under självklart bli lägre än världsmarknadstillväxten. Det innebär att den svenska exportindustrin tappar mycket stora marknadsandelar, ett mönster som kommer att upprepas då den svenska exporten förutspås öka med något mer än % på årsbasis. Finansvillkoren förblir stödjande Den internationella utvecklingen är bland de viktigaste faktorerna när man ska mäta den framtida utvecklingen i en liten öppen ekonomi som Sverige. En annan viktig faktor är den mer ömsesidigt beroende inriktningen på i synnerhet den ekonomiska politiken och de ekonomiska förhållandena i allmänhet. Här räcker det inte att bara väga in penningpolitiken, utan även andra faktorer som har betydelse för tillgång och pris på kapital, som valuta, tillgångsmarknad, skattepolitik osv. Ett sätt om än ifrågasatt att fånga den övergripande inriktningen på de ekonomiska förhållandena är genom ett finansiellt/ekonomiskt index (FCI/ECI). Även om ett sådant aggregerat mått inte helt kan fånga den verkliga övergripande ekonomiska inriktningen, och inte heller tar hänsyn till samspelet mellan olika finansiella marknader och den ekonomiska politiken, tycker vi att det är ett bra sätt att visualisera den grundläggande inriktningen på olika finansiella variabler. För lite mer än ett år sedan började Riksbanken höja räntorna till följd av den starka inhemska utvecklingen och en önskan att motverka eventuella negativa effekter av den extremt expansiva politiken som tillämpades när krisen var som värst. Trots den negativa utvecklingen på senare tid har åtgärderna inneburit att Sveriges ekonomiska politik skiljer sig från många andra konkurrerande länders, och även lett till att den svenska kronan har stärkts. Eftersom vi vill mäta den verkliga effekten av de ekonomiska förhållanden vi kan råda över av inflationsskäl, kan vi se att den senaste inflationsutvecklingen har lett till ytterligare lösare finansvillkor. Till exempel har stigande inflation mer eller mindre balanserat ut Riksbankens höjningar och därmed har den reala styrräntan i princip varit oförändrad. Åtminstone ur ett styrränteperspektiv innebär det att nuvarande finansvillkor är ungefär lika expansiva som före Riksbankens höjningar. Finansvillkoren ger mindre stöd till tillväxten,,,,, 99, 98, Index (997=) [> ] Expansionary [< ] Contractionary FCI I Anm: MCI avser FX och räntor. FCI I avser MCI plus aktiemarknaden. FCI II avser FCI I plus huspriser. ECI avser MCI plus den periodiskt justerade balansräkningen för staten. Ett värde över innebär att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken stöder tillväxten, medan ett värde under indikerar att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken motverkar en tillväxt. Alla åtgärder är inflationsjusterade och anges i volym. MCI Källor: NIESR, KI, SCB, Riksbanken och Ecowin. Danske Banks beräkningar ECI FCI II,,,,, 99, 98, När inflationen avtar kommer den förväntande serien av nedskärningar från Riksbankens sida till viss del att kompensera de negativa effekterna på realekonomin, i synnerhet eftersom marknadsräntorna envist hålls höga. Inflationen avtar i snabbare takt än sänkningarna av reporäntan införs, vilket 9 Januari

5 effektivt stramar åt de verkliga ekonomiska förhållandena. Dessutom förväntar sig Danske Bank att tillgångsmarknaderna börjar utvecklas i sidled, eller i vissa fall bostadsmarknaden till exempel sjunker något under prognosperioden. Det bidrar till att matta av den ekonomiska politikens expansiva inriktning. Allt detta tjänar till att driva övergripande finansvillkor på ett mindre expansivt sätt framöver. Med tanke på den solida ställning de offentliga finanserna har finns det gott om utrymme att expandera finanspolitiken under prognosperioden. Och faktiskt har den borgerliga koalitionen med finansminister Anders Borg i spetsen nyligen aviserat åtgärder värda cirka miljarder kronor, bland annat en sänkning av momsen på restaurang- och cateringtjänster, något som kommer att minska de strukturella överskotten. Våra beräkningar pekar dock på ett finansiellt utrymme på till miljarder kronor under prognosperioden, vilket innebär att det strukturella överskottet över det lagstiftade -procentsmålet fortfarande är betydande. Därför har regeringen fått stor kritik av oppositionen och en i det närmaste enhällig kår av ekonomer för att vara alltför försiktig. Finansminister Anders Borg har även offentligt framfört att denna policy syftar till att skapa en skattemässig buffert om exportmarknaden återigen skulle dyka. Vi anser att detta håller på att hända och att det nu är dags att börja utnyttja stimulansåtgärderna. Danske Bank räknar med en finanspolitisk expansion som motsvarar omkring procentenhet av BNP både under och. Hög grad av osäkerhet dämpar investeringstillväxten, 7,,,, -, % of pot. Sammanfattningsvis är finansvillkoren rent generellt mycket expansiva, främst på grund av låga räntor och en undervärderad valuta, vilket lägger grunden till verklig tillväxt under överskådlig framtid. Allt eftersom inflationen avtar stärks kronan dock ytterligare och välståndseffekten blir negativ, de verkliga ekonomiska förhållandena går mot att bli mer neutrala och undanröjer därmed en del av tillväxtstödet. -, -7,,,, 7, Productivity gap >> << Gross fixed capital formation Källor: SCB och KI. Danske Banks beräkningar Avtagande stimulans för investeringar Hög internationell och inhemsk efterfrågan absorberade snabbt den stora pool av outnyttjat kapital som finanskrisen lämnat efter sig. Tillsammans med lättillgänglig kredit och attraktivt prissatta fasta bruttoinvesteringar har efterfrågan därför ökat konstant från kvartal 9 och framåt. Trots detta har nivån på investeringarna ännu inte nått nivån före krisen och kapacitetsutnyttjandet har stigit i stort sett oförsvagat, vilket pekar på negativa nettoinvesteringar. Ett fortsatt behov att fylla på sliten produktionskapacitet, ersätta föråldrad produktionskapacitet och därmed göra plats för en omstrukturering av den svenska ekonomin innebär att utsikterna för investeringar bör vara exceptionellt godartade. Tar man hänsyn till ett strukturellt underskott på bostäder så ser investeringsprognosen ännu ljusare ut. Å andra sidan uttrycker många företag en hög grad av osäkerhet med tanke på den stora risken att efterfrågan ska sjunka till följd av den pågående skuldkrisen på många av Sveriges viktigaste exportmarknader, vilket höjer 9 Januari

6 ribban för alla investeringsprojekt som ska genomföras. Dessutom försvårar en mycket hög lånegrad i hushållssektorn utsikterna till investeringar i bostadssektorn, trots generösa skatteincitament att bygga om och renovera bostadsbeståndet. Sysselsättningen avstannar De offentliga investeringarna förväntas ligga kvar på en hög nivå under hela prognosperioden, med massiva investeringar i infrastruktur och andra högprofilerade offentliga investeringar, som t.ex. universitet. Trots detta har troligen merparten av de offentliga investeringarna, i termer av tillväxt, förmodligen försvunnit när man blickar fram mot och. 7 6 << Employment 9, 9, 8, 8, Totalt sett förväntas investeringstillväxten historiskt sett en källa till stora svängningar i den totala BNP-tillväxten vända nedåt igen under, till, % på årsbasis efter starka nivån 6, %. En investeringstillväxt på fattiga % förväntas under, om än med en positiv riktning under året. 7, 7, 6, 6, Den gåtfulla svenska arbetsmarknaden Ända sedan början av finanskrisen 8 eller för att vara mer korrekt redan 7 (minns ni subprimelånen?), har den svenska arbetsmarknadens beteende varit gåtfullt. En snabb ökning av arbetslösheten åtföljde faktiskt den massiva nedgången i efterfrågan under den mest intensiva krisperioden vintern 8/9, men ökningen låg inte alls i linje med historiska mönster. Vi, liksom andra prognosmakare, förutsåg upprepade gånger en arbetslöshet på långt över %, något som aldrig skedde. Delvis beror detta på vad vissa bedömare beskriver som en flexibel reaktion från både fackföreningar och arbetsgivare; en större minskning av antalet arbetstimmar i utbyte mot en inte lika stor sänkning i löner höll kunskapsbasen på företagen intakt och arbetslösheten i schack. De flesta ekonomer bedömde dock detta som traditionell arbetarhamstringspolitik, något som per definition skulle leda till lägre produktivitet. Med tanke på stelheten i fasta löner skulle detta i sin tur minska vinsten och så småningom leda till ytterligare minskad arbetskraft. Detta risktagande från arbetsgivarnas sida lönade sig dock faktiskt, eftersom efterfrågan kom tillbaka med besked efter bara några kvartal. Lyckligtvis, åtminstone ur ett arbetsmarknadsperspektiv, har produktiviteten förblivit onormalt låg under återhämtningsfasen, varför sysselsättningen har lyckats ta sig tillbaka till den nivå som rådde före krisen, och arbetslösheten har också gått ned även om den fortfarande är hög från toppnivån 9. En förnyad oro kring de offentliga finanserna i ett antal viktiga industriländer under sommaren tolkas som en mer uttalad avmattning i den svenska produktionen och antal arbetade timmar, något som redan syns i olika ledande arbetsmarknadsindikatorer. Förutsatt att normala cykliska mönster gäller kommer sysselsättningen sannolikt att stanna av helt under och och ge en högre arbetslöshet. Den väntade ökningen är mycket oroande. Redan mot slutet av går arbetslösheten igenom 8,%-vallen, jämfört med nuvarande nivå på 7, %. Under förväntar vi oss ytterligare försämringar av arbetsmarknaden, om än i långsammare takt, och arbetslösheten förväntas plana ut på 9 %. Ovanstående utveckling understryker de strukturella utmaningar den svenska ekonomin står inför, särskilt mot bakgrund av en långtidsarbetslöshet som Unemployment rate >> SCB och KI. Danske Banks beräkningar, 6 9 Januari

7 drabbar vissa delar av befolkningen. På grund av allt fler belägg för en strukturellt högre arbetslöshet i den svenska ekonomin har Danske Bank valt att höja sin uppskattning av långtidsarbetslösheten, den s.k. NAIRU (jämviktsarbetslöshet) från 6,% till 7 %. Högt försiktighetssparande begränsar konsumtionstillväxten 7 7 Konsumtionstillväxten stabiliseras Även om den inte direkt faller, kommer den mycket svaga tillväxten i antalet arbetade timmar och sysselsättning de kommande åren att medföra en stor förändring i hushållens verkliga disponibla inkomst, trots en relativt stark löneutveckling. Efter ha växt med imponerande % under kommer både och att generera en genomsnittlig verklig disponibel inkomsttillväxt på mindre än %. Dessutom är förmögenhetseffekterna nettonegativa (huspriserna förväntas falla och börskurserna växer inte mer än vad den nominella BNP-tillväxten antyder), vilket ytterligare befäster svaga förutsättningar för hushållens konsumtion. Ändå förutspås inte inkomsterna att minska, åtminstone inte i någon högre grad, och tillsammans med en återgång till en mer normal nivå på sparandet kan detta mycket väl motivera en högre tillväxt i hushållens konsumtion än vad våra prognoser pekar på. Hushållen visar dock inte ett normalt beteende när det gäller besparingar, något vi misstänker beror på en ökad osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen i allmänhet, och det faktum att man inte kan fortsätta att ta ut kapital från ständigt stigande huspriser i synnerhet. Det senare beskrivs närmast i förbigående i Riksbankens rapporter om finansiell stabilitet, vilket tyder på att under de senaste åren har uttag av bostadskapital uppgått till hela % av den disponibla inkomsten per år. Med ett högt försiktighetssparande under hela prognosperioden räknar Danske Bank med att konsumtionstillväxten sjunker från redan låga,% till omkring %, med en svag återhämtning till, %. 6 Disposable income, vol. Consumption, vol. Källor: SCB och KI. Danske Banks beräkningar. 6 Samtidigt kommer därmed sparkvoten att ligga långt över de historiska genomsnitten och våra beräkningar visar att sparkvoten kommer att ligga på över % under prognosperioden. Efter ett tillkännagivande av en mycket stark tillväxt i den offentliga konsumtionen efter finanskrisen innehåller den senaste budgetpropositionen, som avser, mycket få ytterligare kostnader och kommunerna är bakbundna genom lagstiftningens budgetregler. Det finns gott om utrymme för stimulansåtgärder och vi förväntar oss att en del kommer att användas för att stimulera den totala offentliga konsumtionen under prognosperioden. Danske Bank räknar med att den totala offentliga konsumtionen sjunker från,8 % till strax över % under, för att sedan öka igen till,7 %. Nettoexporten ger uppsving på tillväxten, p.p., Imports (vol) >>,,,, << Net exports (vol.) -, - Dynamiken i import och varulager I efterdyningarna av finanskrisen 8 har en stark importtillväxt uppkommit genom ett behov av att fylla på lagren och tillfredsställa en stark efterfrågetillväxt, i synnerhet då en inhemsk efterfrågan. Allt detta har hållit, Källa: SCB och KI. Danske Banks beräkningar 7 9 Januari

8 nettoexporten på en låg nivå under en längre tid, medan lagren har bidragit starkt till tillväxten under hela återhämtningsfasen. De senaste kvartalen har emellertid visat en stark positiv utveckling av den externa efterfrågan på svenska exportprodukter och en inte lika kraftig utveckling av den inhemska efterfrågan. Som en följd av detta har nettoexportbidraget till BNP-tillväxten stigit. Vi beräknar att nettoexportbidraget till BNP för helåret kommer att uppgå till, %. Med tanke på de allt svagare utsikterna till global tillväxt förväntar vi oss en uttalad minskning av storleken på bidraget till BNP från nettoexporten under prognosperioden. Och till sist lagersituationen: lagernivåerna har åter balanserats efter efterfrågeläget, varför vi förväntar oss enbart ett litet positivt bidrag till tillväxten från lager under och en liknande negativ inverkan på tillväxten. Under förväntas nivån falla till ett blygsamt bidrag på, %. Resursutnyttjandet kommer att öka trots mager BNPtillväxt Ovan har vi gått igenom några av huvudelementen i den svenska affärscykeln. Om vi sammanfattar BNP-komponenterna är det uppenbart att kommer att innebära ytterligare en stark BNP-tillväxt. och kommer den lilla öppna ekonomin i Sverige att behöva parera hårda finanspolitiska åtstramningar på exportmarknaderna, med viss lindring från den inhemska ekonomiska politiken. Totalt sett kommer den svenska BNP:n enligt Danske Banks prognoser att växa med, % i år och % nästa år för att sedan öka takten en aning under, då BNP-tillväxten förväntas nå, %. Trots vår nyligen reviderade prognos av den långsiktiga potentialen i den svenska ekonomin, där den potentiella BNP-tillväxten nu bedöms hamna omkring,7 %, kommer den mycket låga tillväxten som skissas i denna artikel tveklöst att pressa tillbaka resursutnyttjandet ytterligare. Det här tjänar som en upplysande bakgrund till vår prognos som pekar på att vi hamnar under inflationsmålet. Beskrivs i detalj nedan. BNP, antal arbetade timmar samt produktivitet 6 GDP, vol. Productivity - Hours worked Källa: SCB och KI. Danske Banks beräkningar Riksbanken och inflationsmålet Som nämnts ovan har produktiviteten (produktion per arbetad timme) varit förvånansvärt låg ända sedan 7 och vi har länge varit alltför optimistiska angående detta mått. Detta har också varit huvudorsaken till att vi samtidigt har överestimerat arbetslöshetssiffrorna efter finanskrisen. I slutet av såg vi äntligen de första tecknen på förbättring av produktiviteten, och detta har fortsatt även under. Under väntas produktivitetstillväxten återigen bli mycket lägre, eftersom efterfrågetillväxten förväntas sjunka dramatiskt och de arbetade timmarna kommer att svara med den normala eftersläpningen. Siffrorna för den svenska produktivitetstillväxten blir imponerande % för, mindre inspirerande, % för och fortfarande svaga, % för. Under alla omständigheter är detta långt under normen för den svenska ekonomin. Produktionsgap och inflation % of potential << Output gap - Inflation (CPIF) >> Källa: SCB och KI. Danske Banks beräkningar.,,,,,, -, 8 9 Januari

9 Tillsammans med de nyligen förhandlade löneökningarna kommer denna utveckling naturligtvis att hålla kostnadstrycket högt, och kan till och med hindra en starkare penningpolitisk reaktion på de försämrade utsikterna. Orsaken är att i synnerhet lönekostnaderna på LO-sidan förväntas slå produktivitetstillväxten med stor marginal. Styckkostnaden för arbete (ULC), som justerar för löntagarnas del av produktivitetsförbättringarna, förväntas stiga med icke-konkurrenskraftiga % i år och mer dämpade %. Inte desto mindre, och som beskrivs ovan, kommer en svagare utländsk och inhemsk efterfrågan, det vill säga ett lägre resursutnyttjande, att hämma inflationseffekten av ett högt ULC. Den här pressen kommer framgent att leda till att ULC sänks ytterligare. Men i nära framtid kan ett högt ULC utgöra ett hinder för en snabb och beslutsam reaktion från Riksbanken, vilket är oroande eftersom realräntorna redan är negativa, och det är en bra bit upp till räntenivåer som kan kallas neutrala. Med tanke på de försvagade ekonomiska utsikterna ligger det nära till hands att dra slutsatsen att man inte behöver oroa sig för inflationen. Emellertid kan inflationen, precis som de senaste Nobelpristagarna har framfört i sin forskning, dra iväg på grund av till exempel den enorma ekonomisk-politiska stimulans som getts och som fortfarande håller på att ges. Vissa talar till och med om hyperinflation, eftersom vissa centralbanker ses utmynta statsskulden och en trovärdig finanspolitik är absolut nödvändigt för en modern fiat-valuta. Fortfarande är det mest sannolika att riskerna som uppstått leder till en situation som enklast kan beskrivas som depression: en deflationsspiral kombinerat med en dysfunktionell finanssektor som inte kan överföra någon ekonomisk-politisk stimulans. Riksbanken åter i riskhanteringsläge,, % %, Repo rate,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Källa: Riksbanken. Danske Banks beräkningar I vårt huvudscenario förblir dock riskerna relativt begränsade och trovärdigheten för den ekonomiska politiken fortsätter att vara hög. Tillväxten återvänder så småningom, liksom inflationen på ett kontrollerat sätt. Priserna på både internationell handel och svensk import kommer att normaliseras. Inhemsk inflation och så kallad kärninflation (KPI-inflation exklusive livsmedel, energi och räntor) härleds båda främst ur löneutvecklingen, och med tanke på vår syn på den framtida löneutvecklingen menar vi att inhemskt genererade prisindex också kommer att normaliseras. Danske Bank bedömer att inflationen passerat toppen, och att den inte bara hamnar under inflationsmålet på %, utan kanske till och med närmar sig deflationsnivåer, mätt både i termer av total inflation (KPI) och operativ inflation (KPIF). Den höga KPI-inflationen under, cirka %, beror till stor del på fördröjda effekter av höga råvarupriser och den ganska snabba ökningen av bolåneräntor under vintern och våren. kommer KPIinflationen att falla kraftigt och hamnar i genomsnitt på,7 %, eftersom dessa prisökningar avviker från KPI-beräkningarna och de allmänna försämringarna av utsikterna slår igenom på priserna. konvergerar KPIinflationen med KPIF-inflationen, som väntas ligga omkring, % mot slutet av prognosperioden. En längre tid har Riksbanken strävat från extremt låga, i faktiska termer till och med negativa, räntor till en normalisering av räntorna. Detta arbete har till stor del motverkats på grund av stigande inflation, något som effektivt 9 9 Januari

10 hållit realräntorna negativa till denna dag. Utöver vissa betänkligheter kring potentiella beräkningar och konceptet med neutrala räntor, måste Riksbanken gå försiktigt fram med tanke på den nuvarande osäkerheten avseende de ekonomiska och monetära utsikterna. Inflationsprognoserna pekar tveklöst på en betydligt lägre inflation och räntorna ligger fortfarande nära den nominella räntenivån, varför vi tror att det finns goda skäl för Riksbanken att fortsätta att sänka räntorna. Vid normaliseringen av räntorna har Riksbanken höjt kostnaden för kapital och graden av vad ekonomerna kallar kreativ förstörelse har ökat, kanske i en omfattning som är för hög med tanke på det svaga efterfrågeläget i omvärlden. Under alla omständigheter kommer en sådan process ändå att krävas igen vid någon tidpunkt för att uppnå en avgiftningskur mot billig kredit av vissa sektorer i ekonomin. Helt begripligt måste Riksbanken med tanke på framtiden skapa en skör balans mellan behovet av att stödja ekonomin vid uppenbara negativa risker, och behovet av att stödja en produktiv omfördelning av kapital och andra resurser till de mest livskraftiga delarna av ekonomin. De skeva riskerna, när man befinner sig nära den nominella räntenivån, bäddar dock för en proaktiv reaktion från centralbanken. Vi förväntar oss därför att Riksbanken fortsätter att sänka reporäntan under och når, % till sommaren. Naturligtvis kan en eskalerad finansiell och ekonomisk oro motivera en snabbare och starkare reaktion från Riksbanken, och likaså kan ett mer uttalat återvunnet förtroende för de europeiska finansmarknaderna göra att ytterligare nedskärningar förefaller onödiga. Genom att sätta ett starkt fokus på de attraktiva ekonomiska fundamenten i Sveriges jämfört med flertalet andra utvecklade länder förväntas den svenska kronan stärkas under den kommande perioden. På månaders sikt tror vi att euron kostar ca 8,7 och även dollarn bör bli billigare och handlas kring 6, vid samma tidshorisont. Vidare ser vi inga fundamentala skäl till varför kronan skulle prestera sämre än vare sig euron eller dollarn ur ett ännu längre perspektiv. Ha dock i åtanke att kronan historiskt sett har haft svårt att prestera så länge de ekonomiska utsikterna är dystra. 9 Januari

11 Redogörelse Denna rapport har framställts av Danske Research, en del av Danske Markets som är en division inom Danske Bank. Danske Bank står under tillsyn av danska bankinspektionen. Danske Bank har etablerade rutiner för att förebygga intressekonflikter och säkerställa högkvalitativ research som bygger på objektivitet och självständighet. Dessa rutiner dokumenteras i Danske Banks researchpolicy. Medarbetarna i Danske Banks researchavdelningar har instruerats om att alla förfrågningar som kan påverka objektivitet och självständighet gällande research ska vidarebefordras till researchledningen och till normsäkringsansvarig. Danske Banks researchavdelningar är självständigt organiserade i förhållande till andra verksamhetsområden inom Danske Bank och har ingen rapporteringsskyldighet gentemot dessa. Researchanalytikernas lön baseras delvis på Danske Banks lönsamhet som helhet, inklusive intäkter från investeringsverksamhet, men omfattar inga bonusar eller andra ersättningar som är kopplade till specifika företagsfinans- eller lånekapitaltransaktioner. Danske Banks researchrapporter framställs i enlighet med danska Finansanalytikerföreningens etiska regler och danska Börsmäklarföreningens rekommendationer. Ekonomiska modeller och/eller metoder som har använts i denna rapport Riskvarning Större risker kopplade till rekommendationer och åsikter i denna rapport, inklusive känslighetsanalys av relevanta antaganden, påpekas i texten. Förväntade uppdateringar Nordic Outlook är en kvartalsanalys, men ny statistik kan ge upphov till förändringar i vår syn på enskilda ekonomier. Första publiceringsdatum 9 januari Friskrivningsklausul Denna publikation har utarbetats av Danske Markets enbart i informationssyfte. Rapporten har framställts oberoende, endast utifrån allmänt tillgänglig information, och utan hänsyn till rådande åsikter inom Danske Banks interna låneavdelning. Rapporten utgör inte ett erbjudande eller en begäran om något erbjudande om att köpa eller sälja något finansinstrument. All rimlig möda har lagts ner på att se till att rapportens innehåll inte är osant eller vilseledande, men inga utfästelser görs angående textens riktighet eller fullständighet, och inget ansvar tas för någon förlust som kan uppstå på grund av texten. Danske Bank, dess dotterbolag och dess personal kan utföra tjänster åt, söka göra affärer med, inneha kortare eller längre befattningar hos eller på annat sätt ha intressen av investeringar (inklusive derivat) som tillhör de utställare som nämns i rapporten. Analytiker av aktier och företagsobligationer får dock inte investera i värdepapper via mäklare inom sin researchsektor. Denna publikation är inte avsedd för personer i USA eller för privatkunder i Storbritannien. Danske Markets är en division i Danske Bank A/S. Danske Bank A/S är auktoriserad av danska finansinspektionen och regleras i begränsad omfattning av brittiska finansinspektionen. Vid begäran tillhandahåller vi detaljuppgifter om brittiska finansinspektionens reglering. Copyright (C) Danske Bank A/S. Med ensamrätt. Denna publikation skyddas av upphovsrätten. Det är förbjudet att mångfaldiga hela eller delar av publikationen utan tillstånd. 9 Januari

12 SEK mdr Procentuell volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter 6,7, -,, Offentliga konsumtionsutgifter 89,,6 -,,7 Fasta bruttoinvesteringar 9 6,6,9,8, Lagerinvesteringar*,,,, Inhemsk efterfrågan 8,8, -,, Export av varor och tjänster 6, 8, -,, Aggregerad efterfrågan 78 7,7,6,7,9 Import av varor och tjänster,7,6 -,6, Nettoexport*,,6 -,, BNP,6,,, - BNP, Kalenderjusterad,,,, * Bidrag till BNP-tillväxten Handelsbalans, mdr 8 6 i % av BNP,,,8, Bytesbalans, mdr i % av BNP 6, 7,7 7,6 7,8 Offentligt finansiellt sparande, mdr - i % av BNP,, -,9, Skuldkvot, i % av BNP 9,8 8,6 8,7 8,9 Arbetslöshet, i % av arbetskraft. 8, 7, 7,9 8,8 Timlöner enl NR, % å/å -,7,,,6 Konsumentpriser, % å/å,,,7,9.. + mån + 6 mån + mån Repo-räntan,7... -mån SSVX år Statsobl SEK/EUR SEK/USD October