Utsikter för Norden Underrubrik
|
|
- Siv Bergman
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 4 oktober 2010 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2
2 Sverige Starkare på senare tid, svagare längre fram Förutsatt att det inte blir någon Finanskris 2.0 eller en förnyad eurokris väntar vi oss att Riksbanken fortsätter att höja räntan i raskt tempo en bit in i Detta beror inte bara eller ens huvudsakligen på de generella ekonomiska utsikterna; det förefaller som om Riksbanken försöker luta sig mot en stark kredittillväxt hos hushållen och den fortsatt starka utvecklingen på bostadsmarknaden. Vi delar Riksbankens oro, men är inte lika övertygade om att räntan är det bästa sättet att komma åt bostadsmarknaden, särskilt som både svenska finansinspektionen och de kommande europeiska lagändringarna har skyndat till Riksbankens hjälp. Om vår mer pessimistiska tillväxtprognos slår in kommer räntan dock att medföra ett visst dämpande tryck på Riksbankens höjningscykel, vilket kan leda till mer moderata höjningar någon gång under I vårt huvudscenario når Riksbanken toppnivån 2 % sommaren Den ekonomiska politiken kan expandera med ytterligare 12 miljarder SEK, men detta förväntas få endast en mindre effekt på tillväxtsutsikterna. Beroende på reviderade siffror och en längre och starkare lageråterhämtning tvingas vi göra betydande revideringar av vår tillväxtprognos för Vi förväntar oss nu att BNP ökar 4,3 % i år medan takten minskar 2011 till 1,5 % då lagercykeln har gått ett varv bör BNP nå 2,0 % när ekonomin strävar mot sin potential. Inflationen blir lägre under hela prognosperioden och Riksbankens vanliga inflationsmått, KPIF (KPI med fast bostadsränta), hamnar på ett snitt på 2,0 % under 2010, 1,1 % 2011 och 1,7 % Reviderade utsikter för global efterfrågan Danske Banks prognoser för världsekonomin har totalt sett justerats ned. Den svenska världsmarknadstillväxten prognostiseras därför också något lägre än tidigare förväntat. Dessa revisioner måste dock ses mot den ganska gynnsamma utveckling som vissa viktiga tillverkningsindustrier, bl.a. fordonsindustrin, har upplevt de senaste månaderna. Totalt sett bör Sveriges världsmarknadstillväxt öka med 3,0 % på årsbasis både 2010 och växer exportmarknaderna kraftigare och efterfrågan på import stiger med närmare 7 %. En starkare SEK och en global efterfrågan som fokuserar på produkter som inte är typiska för den svenska exportindustrin resulterar i en förlust i marknadsandelar under hela prognosperioden. Detta kan verka bekymmersamt för en utvecklad ekonomi som den svenska där man gradvis Diagram 1: BNP och investeringar i världen Källa: KI och SCB. Danske Banks beräkningar. Diagram 2: Marknadstillväxt i världen och svensk export Diagram 3: Ekonomin blir gradvis mindre expansiv Källa: Anm: MCI avser FX och räntor. FCI I avser MCI plus aktiemarknaden. FCI II avser FCI I plus huspriser. ECI avser MCI plus den periodiskt justerade balansräkningen för staten. Ett värde över 100 innebär att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken stöder tillväxten, medan ett värde under 100 indikerar att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken motverkar en tillväxt. Alla åtgärder är inflationsjusterade och anges i volym. 2 4 oktober 2010
3 förlorar marknadsandelar till snabbare växande ekonomier. I en avancerad ekonomi produceras välfärden genom att man erbjuder mervärdesadderade produkter och inte genom en gradvis nedskrivning av valutan eller sänkning av de relativa lönerna. Ekonomiska villkor för att förbli expansiv Efterfrågan på svenska exportprodukter förväntas hålla i sig relativt väl, även om den inte blir lika kraftig som tidigare förväntats. Vi förväntar oss dock att de svenska finansvillkoren fortsätter att stötta tillväxten under en mycket lång period framöver. Den ekonomiska balansräkningen är i god balans och marknadsräntorna bör hållas låga för att balansera en starkare svensk krona. Riksbanken har trots detta börjat höja räntorna och kommer att fortsätta höja dem långt in i Dessutom är det närmast omöjligt med ytterligare expansion av den ekonomiska politiken utan att skapa strukturella underskott och detta bör därför inte utgöra någon större källa till förbättrade ekonomiska förhållanden. Prissättningen på tillgångsmarknaderna förefaller dessutom något uttänjda och bör därför inte bidra till en ytterligare expansion av ekonomin. Totalt sett är de ekonomiska förhållandena gynnsamma, men vi ser inte några skäl till ytterligare avmattning, varför vi förväntar oss en gradvis mindre stöttande ekonomisk miljö för svensk tillväxt. Därför kommer den gradvis dämpade inflation som förutses att bli ytterligare en faktor som skjuter de verkliga ekonomiska villkoren i en mindre förmånlig riktning. Lagercykeln går mot sitt slut Enligt Statistiska centralbyråns tidigare BNP-prognoser skulle lagren inte ge den förväntade ökningen av svensk tillväxt när efterfrågan stabiliserades. Reviderade data visar dock att detta bara var en illusion. Lagren förefaller nu ha bidragit med närmare 2,5 procentenheter till BNP-tillväxten under första halvåret Tidiga indikationer, som handelsbalansen, indikerar dock att bidraget från lager till tillväxt minskar, vilket endast är att förvänta eftersom tömning och påfyllning av lager troligen inte kommer att vara någon långsiktig drivkraft för tillväxten. Bidraget till tillväxten beräknas nå hela 1,7 procentenheter i år, men blir neutralt för tillväxten under 2011 och Diagram 4: Investeringarna håller inte jämn takt med kapacitetsutnyttjandet Investeringarna ökar Den återuppbyggnad av lagren som äger rum i och med en uppgång i internationell efterfrågan för svenska exportvaror skjuter snabbt kapacitetsutnyttjandet i höjden, i synnerhet som företagen inte ens har ersatt föråldrad eller utsliten utrustning. Men de senaste siffrorna för nationalräkenskaperna visar att denna utveckling nu har vänt. Dessutom har investeringarna i den offentliga sektorn ökat snabbt, vilket stärker våra åsikter om förbättrade investeringsutsikter, åtminstone på kort sikt. BNP förväntas totalt sett stiga med 5,1 % i år, 4,1 % 2011 och 2,4 % oktober 2010
4 Det gåtfulla beteendet på den svenska arbetsmarknaden Under hela denna kris, som vi anser att vi har fångat upp väl vad gäller BNP och inflationsutveckling, har vi misslyckats kapitalt att förutsäga utvecklingen på arbetsmarknaden. Vi har fortlöpande tvingats revidera våra prognoser för arbetsmarknaden. En dramatisk ökning av arbetslöshetssiffrorna har ägt rum sedan finanskrisen startade i slutet av 2008 och nedgången har fortsatt långt in i Arbetslöshetssiffrorna, särskilt om vi ser till sänkningen av BNP som saknar motstycke, har dock faktiskt varit relativt dämpade. Inhemska sektorer har klarat sig bra på grund av tidvågen av likviditet och andra kraftfulla ekonomiska politiska åtgärder som införts det senaste året. Även de branscher som drabbats hårdast av krisen bygg- och tillverkningssektorn har inte friställt tillnärmelsevis så många människor som vi och andra förväntade oss. Diagram 5: Arbetsmarknaden återhämtar sig långsamt Och ännu mer imponerande är att arbetslöshetssiffrorna i säsongsjusterade siffror faktiskt har minskat något de senaste månaderna. Vi förväntar oss att denna positiva tendens kommer att hålla i sig ett tag till, tyvärr enbart för att åter vika för ökade arbetslöshetssiffror under en stor del av Arbetslöshetssiffrorna förväntas totalt sett få ett genomsnitt på 9,2 % 2011 och gå ned något till 9,0 % Arbetsmarknadens erkänt starkare resultat får tyvärr ett högt pris låg produktivitet vände de en gång så beundrade starka produktivitetsresultaten nedåt. Och produktivitetstillväxten har, nästan utan undantag, visat negativa siffror sedan dess. En låg produktivitet är oroande eftersom den kan hänföras till den värdeadderade tillväxten. Värdeaddering är i grunden det som delas mellan produktionsfaktorerna arbete och kapital (dvs. löner och intäkter) när övriga insatskostnader har betalats. Eftersom lönetillväxten i synnerhet på den reglerade svenska arbetsmarknaden sällan visar negativa siffror, blir det vinstandelen som får bära merparten av produktivitetsminskningen. När man justerat produktiviteten för arbetskostnader ser man också att utvecklingen för den så kallade styckkostnaden för arbete har varit ännu mer negativ ur företagsperspektiv. Vi har fortlöpande ifrågasatt denna utveckling och menar att detta förr eller senare kommer att omvandlas till ett ökat fokus på vinst från företagens sida, vilket i sin tur kommer att leda till ytterligare nedskärningar. Vi får medge att detta hittills inte har inträffat. Istället verkar det som om aktieägarna är beredda att behålla den höga kostnadsbasen, troligen för att snabbt kunna dra nytta av den uppgång i efterfrågan man förutser. Icke desto mindre är en arbetslöshet på över 9 % under alla förhållanden en osedvanligt hög siffra och det finns en risk att företagen åter kommer att börja fokusera på vinstandelen om den förväntade uppgången i efterfrågan blir en besvikelse. Trots en avsevärt mindre pessimistisk syn på utsikterna för arbetsmarknaden finns det inga bevis för att arbetsmarknaden kommer att förbättras snart. Faktum är att om ovanstående argument för att hamstra arbetskraft är välgrundade bör vi också kunna förvänta oss en motsatt utveckling, dvs. en långsammare förbättringsfas, när efterfrågan väl börjar ta fart igen. Detta framgår också av vår prognos, där förbättringen i minskad 4 4 oktober 2010
5 arbetslöshet är relativt låg trots de ganska optimistiska och fortlöpande tillväxtsiffrorna. Diagram 6: Sparräntan minskar endast i långsam takt Konsumtionen den hjälpande handen Våra prognoser baseras på de moderata lönehöjningar som redan avtalats, tillsammans med ett brett välfärdssystem med mycket starka automatiska stabilisatorer. Allt detta gör att de disponibla inkomstnivåerna bibehålls och vi faktiskt kan förvänta oss att de disponibla reallönerna kommer att öka med närmare 2 % både 2010 och kommer tillväxten att minska med 1,3 % jämfört med föregående år. Den gynnsamma utvecklingen vad gäller disponibel inkomst, i synnerhet jämfört med den generellt svaga BNP-utvecklingen, är mått på den framgång stabiliseringspolitiken har haft. Det är dock också viktigt att ta den ökade räntekänsligheten i de svenska hushållen med i beräkningen på grund av ökat utnyttjande och kortare löptider på lånen så snart Riksbanken börjar höja räntorna kommer en större del av den disponibla inkomsten att gå åt till lånen. Därför tror vi att hushållskonsumtionen kan hålla i sig under prognosperioden, men den kommer troligen inte att visa samma livskraftiga respons på den förbättrade arbetsmarknaden som vid tidigare uppgångar. Totalt sett förväntar Danske Bank att konsumtionstillväxten stiger med 2,7 % kommer konsumtionen att halka ner till 1,4 % på grund av Riksbankens stigande räntor, medan konsumtionstillväxten, när den förbättrade arbetsmarknaden gjort sitt, kommer att ligga i linje med det långsiktiga genomsnittet på 2,0 % Nettoexporten är varken vad den brukade vara eller vad den borde vara Importen har följt påfyllningen på lagersidan och en hygglig konsumtion, vilket har medfört att nettoexporten har legat kvar på låga nivåer under en utdragen tidsperiod. En liten uppgång i extern efterfrågan och en mindre livskraftig utveckling av den inhemska efterfrågan borde dock höja nettoexportbidraget till BNP-tillväxten något. Vi förväntar oss ett litet positivt tillväxtbidrag på 0,1 procentenheter både i år och nästa år. Det blir först 2012 som nettoexporten kommer att bidra i större grad, med 0,4 procentenheter. Ur ett historiskt perspektiv är detta otillräckligt för att denna återhämtning ska kunna likställas med tidigare återhämtningar. Diagram 7: Ingen normal återhämtning 5 4 oktober 2010
6 BNP-tillväxten är blek historiskt sett Ovan har vi diskuterat huvudelementen i den svenska näringslivscykeln och intrycket av en allvarlig, men gradvis mindre akut, recession kvarstår. När vi sammanfattar BNP-komponenterna bekräftar det bara dessa intryck föll BNP ordentligt med 5,1 %. Med tanke på hastigheten och storleken på minskningen 2009 är vi mycket nöjda att se att tillväxten återhämtar sig med uppemot 4,3 % Vi förväntar oss en blek men hygglig tillväxt på 1,5 % 2011 och 2,0 % För en liten och mycket öppen ekonomi som parerar starkt minskande krafter på marknaderna från de förhärskande ekonomiska åtstramningsåtgärderna och allt fler lagar och regler anser vi att dessa siffror inte är annat än fantastiska. Samtidigt gör vi ett relativt godtyckligt antagande att Sveriges potentiella BNP har fått sig en rejäl törn både vad gäller nivå och tendens. Detta antyder att även den magra BNP-tillväxten som målats upp Diagram 8: Produktiviteten är svag historiskt sett ovan räcker för att öka trycket på befintliga resurser dvs. resursutnyttjandet förväntas stiga under prognosperioden. I kvantitativa termer är dock produktionsgapet enormt och kommer troligen inte att försvinna förrän Ur ett politiskt perspektiv ger ett produktionsgap i den här storleken anledning till oro eftersom det riskerar att sänka löne- och inflationsförväntningarna för lågt, kanske till och med ned på deflationsnivå. Produktiviteten (produktion per arbetad timme) har varit förvånansvärt låg under en mycket lång period, och vi har länge varit alltför optimistiska angående detta mått. Det har också varit huvudorsaken till att på samma gång överestimera arbetslöshetssiffrorna. Under kvartal såg vi äntligen de första tecknen på förbättring, och detta har fortsatt även under kvartal 2. Därefter är vi mindre övertygade att produktiviteten kommer att fortsätta sin uppgång, eftersom efterfrågetillväxten förväntas avta igen. Detta lämnar den svenska produktivitetstillväxten på mellan 1,5 % och 2,0 % för samtliga prognosår, vilket är långt under det normala för återhämtningsfaser. En produktivitetsökning är utan tvivel vad de företag vill se som såg sina kostnader dramatiskt skjuta i höjden 2008 och Styckkostnaden för arbete (ULC), som justerar för löntagarnas del av produktivitetsförbättringarna, steg med cirka 6 % både 2008 och Vinstandelen hos icke-finansbolag har minskat ännu mer sedan finansbolagen (kreditorerna) kräver ett märkbart högre kassaflöde i företaget. Oförändrade, eller till och med stigande, kostnader kommer, tillsammans med ett aldrig tidigare skådat fall i företagsintäkter, att dramatiskt öka trycket på företagen, och vi misstänker att krävande åtgärder för kostnadskontroll kommer att fortsätta gälla. Diagram 9: Ett skifte i potentiell BNP leder till högre och tidigare inflation Mot den bakgrunden med låg efterfrågan, fortsatt hög kostnadspress, minskande vinstandelar, och en hög arbetslöshet är det inte konstigt att representanter för både arbetsgivare och fackföreningar har enats om historiskt låga löneökningar för 2010/11. Den korta avtalstiden är troligen priset arbetsgivarna fick betala för att nå detta låga avtal. Dessutom kommer den fortsatta hoplappade återhämtningen att innebära att nästa års centraliserade löneförhandlingar säkert kommer att ge minst lika svaga 6 4 oktober 2010
7 resultat som årets. Totalt sett förväntar vi oss att lönerna stiger med endast 2,5 % i snitt under prognosperioden. Riksbanken riskerar att begå ett stabiliseringspolitiskt misstag för att skydda den ekonomiska stabiliteten Vi har aldrig sett så mångfasetterade inflationsutsikter som nu. Vårt globala huvudscenario, där finansmarknaderna återfår sin vitalitet, kan ganska snabbt vändas till en extrem situation där både tillväxt och inflation drar iväg, på grund av bland annat den enorma ekonomisk-politiska stimulans som getts och som håller på att ges. I den andra ytterligheten finns det självklart en risk åt andra hållet som enklast kan beskrivas som depression: en deflationsspiral kombinerat med en dysfunktionell finanssektor som inte kan överföra någon ekonomisk-politisk stimulans. I vårt huvudscenario förblir dock riskerna relativt begränsade och trovärdigheten för den ekonomiska politiken fortsätter att vara hög. Tillväxten, liksom inflationen, återvänder på mellanlång till lång sikt, men på ett mer kontrollerat sätt. Därför kommer priserna på både internationell handel och svensk import att gradvis normaliseras. Den inhemska inflationen och den så kallad kärninflationen (KPI-inflation minus livsmedel, energi och räntor) härleds båda främst ur löneutvecklingen. Som nämnts ovan förväntas lönetrycket bli lågt, men positivt, under ett antal år framöver. Tyvärr, och trots en relativt gynnsam utveckling med internationell efterfrågan, kan resursutnyttjandet bli alltför lågt för att ge någon löne- eller inflationspress på länge. Kärninflationsmåtten förväntas därför att få en lägre trend under en större del av prognosperioden. Förhoppningsvis är tilltron till den ekonomiska politiken tillräckligt stark för att hindra förväntningarna från att följa efter. Diagram 10: Snabb höjningscykel slutar med global ekonomisk konsolidering Riksbanken förespråkar för närvarande att man går från en krispolitisk hållning till en mer normal penningpolitisk hållning och är beredd att fortsätta höja räntorna till uppemot 4 %. Dessutom kommer de sista av de 100 repor till fast ränta för tre miljarder SEK att falla ut snart (i början av oktober), något som kan förväntas att spä på den ökande pressen på räntor och räntespridning. Ett av de tunga argumenten för höjningar är dock av en annan kaliber. Sverige är ett av mycket få länder i västvärlden som fortsatt upplever en mycket stark kredittillväxt i hushållssektorn. Detta har skett parallellt med därtill sammanhängande topprekord på den svenska bostadsmarknaden. Många av styrelseledamöterna har uttryckt en stor oro över denna utveckling, trots att den svenska finansinspektionen kom till Riksbankens hjälp i form av restriktioner på utlåning i förhållande till egendomens marknadsvärde. Argumenten för ekonomisk åtstramning blir dock mindre övertygande när man ser den svagare ekonomiska utvecklingen och ökande oron för den internationella ekonomiska politiken, något som redan noterats av två av styrelseledamöterna (Ekholm och Svensson). Lägg därtill Riksbankens optimistiska syn på tillväxten samt mycket små effekter av ytterligare åtstramning i omvärlden så står det klart att riskerna med Riksbankens ganska aggressiva repo-prognos tydligt väger nedåt. 7 4 oktober 2010
8 Denna sista del rimmar väl med vår egen Riksbanken-prognos: efter ett par höjningar till de kommande 6 12 månaderna förväntar vi oss att skillnaden mellan Riksbankens prognos och den faktiska utvecklingen gradvis ökar tills Riksbanken blir övertygade att en ytterligare uppstramning inte är nödvändig. Med tanke på vår egen syn på inflationen, arbetsmarknaden, den inhemska tillväxten och hushållens ränteelasticitet menar vi att en höjning till cirka 2 % mer än väl kommer att räcka för att både uppnå prisstabilitet och dämpa hushållens kredittillväxt. I en sådan miljö, och med ett ökat fokus på ekonomiska grundprinciper, kan den svenska kronan mycket väl fortsätta att stärkas de kommande kvartalen. Vi menar att sett över en 12-månadershorisont stärks förhållandet mellan EUR och SEK till runt 9,00 eller till och med lägre, och förhållandet mellan USD och SEK till 6,80, och vi ser definitivt ingen anledning till varför den svenska kronan skulle prestera sämre än euron ens i ett längre perspektiv. 8 4 oktober 2010
9 mdr SEK Vol.tillväxt i % Privat konsumtion ,8 2,8 1,4 2,2 Statskonsumtion 864 1,7 1,6 0,2-0,2 Bildande av fast bruttotak ,0 5,5 4,0 1,8 Aktier* -5-1,5 1,7-0,1 0,0 Inhemsk efterfrågan ,9 3,0 3,1 3,1 Export ,4 10,9 2,0 1,4 Sammantagen efterfrågan ,7 6,9 1,7 1,4 Import ,2 12,3 2,2 0,8 Nettoexport* -17-0,5 0,2 0,1 0,3 BNP ,1 4,6 1,5 1,7 - BNP, kalenderjusterad -5,0 4,3 1,5 2,0 * bidrag till BNP-tillväxten Handelsbalans, mdr SEK i % av BNP 3,5 2,8 3,2 3,7 Kontokurant, mdr SEK i % av BNP 7,2 6,5 7,0 7,6 Besparingar inom offentlig sektor, mdr SEK i % av BNP -2,1-3,5-4,1-3,1 Statsskuld i % av BNP* 38,9 43,6 47,2 49,0 Arbetslöshet i % av arbetskraften 8,4 8,8 9,2 9,0 Timlön i % på årsbasis 3,3 0,3 2,7 2,9 Konsumentpriser i % på årsbasis -0,3 1,2 2,1 2,3 * Maastricht-definition mån + 6 mån + 12 mån Repo-ränta 0,75 1,25 1,50 2,00 2-årsswap, avkastning 1,93 2,00 2,30 3,00 10-årsswap, avkastning 2,87 2,70 2,90 3,45 SEK/EUR SEK/USD oktober 2010
10 Redogörelse Denna rapport har framställts av Danske Research, en del av Danske Markets som är en division inom Danske Bank. Danske Bank står under tillsyn av danska bankinspektionen. Danske Bank har etablerade rutiner för att förebygga intressekonflikter och säkerställa högkvalitativ research som bygger på objektivitet och självständighet. Dessa rutiner dokumenteras i Danske Banks researchpolicy. Medarbetarna i Danske Banks researchavdelningar har instruerats om att alla förfrågningar som kan påverka objektivitet och självständighet gällande research ska vidarebefordras till researchledningen och till normsäkringsansvarig. Danske Banks researchavdelningar är självständigt organiserade i förhållande till andra verksamhetsområden inom Danske Bank och har ingen rapporteringsskyldighet gentemot dessa. Researchanalytikernas lön baseras delvis på Danske Banks lönsamhet som helhet, inklusive intäkter från investeringsverksamhet, men omfattar inga bonusar eller andra ersättningar som är kopplade till specifika företagsfinans- eller lånekapitaltransaktioner. Danske Banks researchrapporter framställs i enlighet med danska Finansanalytikerföreningens etiska regler och danska Börsmäklarföreningens rekommendationer. Riskvarning Större risker kopplade till rekommendationer och åsikter i denna rapport, inklusive känslighetsanalys av relevanta antaganden, påpekas i texten. Första publiceringsdatum Första publiceringsdatum framgår av rapportens framsida. Friskrivningsklausul Denna publikation har utarbetats av Danske Markets enbart i informationssyfte. Rapporten har framställts självständigt, endast utifrån allmänt tillgänglig information, och utan hänsyn till rådande åsikter inom Danske Banks interna låneavdelning. Rapporten utgör inte ett erbjudande eller en begäran om något erbjudande om att köpa eller sälja något finansinstrument. All rimlig möda har lagts ner på att se till att rapportens innehåll inte är osant eller vilseledande, men inga utfästelser görs angående textens riktighet eller fullständighet, och inget ansvar tas för någon förlust som kan uppstå på grund av texten. Danske Bank, dess dotterbolag och dess personal kan utföra tjänster åt, söka göra affärer med, inneha kortare eller längre befattningar hos eller på annat sätt ha intressen av investeringar (inklusive derivat) som tillhör de utställare som nämns i rapporten. Analytiker av aktier och företagsobligationer får dock inte investera i värdepapper via mäklare inom sin researchsektor. Denna publikation är inte avsedd för personer i USA eller för privatkunder i Storbritannien. Danske Markets är en division inom Danske Bank A/S. Danske Bank A/S är auktoriserad av danska finansinspektionen och lyder under tillämpliga reglerande myndigheter i all annan jurisdiktion där Danske Bank A/S bedriver verksamhet. Danske Bank A/S regleras dessutom i begränsad omfattning av brittiska finansinspektionen. Vid begäran tillhandahåller vi detaljuppgifter om brittiska finansinspektionens reglering. Copyright Danske Bank A/S. Med ensamrätt. Denna publikation skyddas av upphovsrätten. Det är förbjudet att mångfaldiga hela eller delar av publikationen utan tillstånd oktober 2010
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 8 juli
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 8 juli 1 Danske Bank Nordic Outlook 8 juli 1 Sverige Höjningsfasen har inletts Efter den förväntade höjningen i Juli förväntar oss att Riksbanken ska
Läs merUtsikter för Norden Underrubrik
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 4 oktober 21 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 Sverige Tropikonomi Förutsatt att det inte blir någon Finanskris 2. eller någon fullfjädrad
Läs merUtsikter för Norden Underrubrik
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 5 april 2011 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Seglar i medvind, men över mörka
Läs merSvensk ekonomi Underrubrik
Error! AutoText entry not defined. Error! AutoText entry not defined. Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden Juni 2011 Svensk ekonomi Underrubrik < START PÅ SIDAN 2 Svensk konjunkturprognos
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merNordic Outlook Underrubrik
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden April Nordic Outlook Underrubrik START PÅ SIDAN [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Äntligen en strimma av ljus! Sverige har tveklöst
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merNordic Outlook Undertexter
Error! AutoText entry not defined. Error! AutoText entry not defined. 9 Januari Nordic Outlook Undertexter BÖRJA PÅ SIDA [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Ett flämtande ljus i mörkret
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merInför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit
17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merSverige Ett blekt ljus i norr
Sverige Ett blekt ljus i norr Sverige är bland de starkaste ekonomierna i den utvecklade världen. Bytesbalansen har demonstrerat stora överskott sedan Sveriges egen finanskris i början av 1990-talet. De
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merEffekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden
Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets
Läs merMånadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende
ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merEkonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merEkonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter våren, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex Sverige
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merUtsikterna för den svenska konjunkturen
KONJUNKTURINSTITUTET 7 september 13 Utsikterna för den svenska konjunkturen en uppdatering av prognosen i Konjunkturläget, Augusti 13 Peter Svensson ENS1 Mycket ringa påverkan på KI:s prognosarbete Nytt
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merInför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015
Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merDetaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION
Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION HUI Research AB info@hui.se Juni 2018 Innehåll Sammanfattning 3 Handeln i Sverige 6 Hushållens köpkraft 15 Cityhandeln 19 Amazon 21 Detaljhandeln i Norden
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs merEkonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E
konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merStabiliseringspolitik, en framgångssaga
Stabiliseringspolitik, en framgångssaga Tack vare exempellösa åtgärder från ekonomisk politiska beslutsfattare rullar nu en likviditetsvåg fram och tillbaka över den globala ekonomin och länder med ett
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:2 18 juni 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och finansiering
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 STOCKHOLMS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merAmerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merSvensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley
Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 9, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merChefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt
Läs merEkonomisk rapport Utgåva 2 / 2017
Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 9 mars 2017 fastställde ECB-rådet att det fortfarande behövs en kraftigt ackommoderande
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs merEkonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merEkonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters
Diagram till Ekonomiska utsikter våren 9, de som används för bedömningen Dia BNP i länder Källa: Reuters EcoWIn * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser
Läs merMakroekonomiska risker och möjligheter för Sverige
Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs merStrukturell utveckling av arbetskostnaderna
Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merBOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson
HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN Behov och möjligheter Hushållens val Hur ser behoven av bostäder ut? Hur ser möjligheterna till bostäder ut? Hur förenliga är behov och möjligheter? Vi blir fler
Läs merRiksbanken och dagens penningpolitik
Riksbanken och dagens penningpolitik Chalmers Börssällskap 8 oktober 2015 Vice riksbankschef Henry Ohlsson Riksbanken Riksdagen Riksdagen utser elva ledamöter Finansutskottet Riksbanksfullmäktige Fullmäktige
Läs mer4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD
4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra
Läs merSTOCKHOLMSBAROMETERN. Fjärde kvartalet 2010
Fjärde kvartalet 2010 (2011-01-03) Stockholmskonjunkturen stiger till rekordnivåer. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 33 till 40 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet
Läs merSvensk ekonomi I väntan på att världen ska vända
Svensk ekonomi I väntan på att världen ska vända De första stegen i stabiliseringsprocessen närmar sig sitt slut. Tack vare en aldrig förr skådad ekonomisk-politisk stimulans har den utsatta lilla öppna
Läs merÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Konjunkturläget våren Richard Palmer
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Konjunkturläget våren 2017 Richard Palmer Internationell utblick: gryende optimism Den globala tillväxten återhämtar sig Den globala tillväxten förväntas återhämta sig
Läs merAktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Läs merRÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Läs merDet ekonomiska läget November Carl Oreland
Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merInför Riksbanken: Sportlov
08 February 2019 Inför Riksbanken: Sportlov Torbjörn Isaksson Riksbanken har satt penningpolitiken on hold. Vi räknar med oförändrad politik och inga nya signaler vid det penningpolitiska mötet nästa vecka.
Läs merEkonomisk rapport Översikt
Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 4 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 14 december 2017 drog ECBrådet slutsatsen att en omfattande grad av
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merMakrofokus. Makroanalys. Veckan som gick
Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merKonjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs mer1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average
Dia - Växelkurs EUR/USD,,,,,,,,9, 9 9 97 9 Svenska växelkurser 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 97 9,,, 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige 9 -, 7 -, -, Förändring års pris -, 9: 9: : : 7: : : Affärsvärldens
Läs merPenningpolitik och Inflationsmål
Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?
Läs merMiljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019
1 Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 DEL 1: Uppgifter i företagsekonomi (0 30 poäng) Uppgift 1.1 (0 6 poäng) Vad avses med halvfasta kostnader? (s.237) Halvfasta kostnader är oförändrade
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav
Läs mer