Svenska missionsrådet

Transkript

1 ÅRSberättelse 2012 Svenska missionsrådet Årsberättelse

2 2 Årsberättelse 2012

3 Innehåll SMR utvecklas men står stadigt genom tiderna... 4 Religion och utveckling Religion som tillgång i utvecklingssamarbetet... 6 Utvecklingssamarbete Utvecklingseffektivitet fokuserar på människan... 8 Vad leder till goda resultat?...10 Glimtar från medlemmarna...12 Lärande Engagemang för rättigheter i Nairobi...18 Om konsten att vara handläggare...21 Lär av det ni gör!...22 Vi blickar framåt Med avstamp för framtiden...24 SMR firade 100 år...26 Detta är Svenska missionsrådet...28 Svenska missionsrådets verksamhetsmål...30 Kalendariet under Korta fakta...32 Styrelse, utskott, arbetsgrupper, personal och medlemsorganisationer...34 Årsredovisning...38 Postadress: Box 14038, Bromma Besöksadress: Gustavslundsvägen 18, Bromma E-post: info@missioncouncil.se Internet: Telefon: +46 (8) Fax: +46 (8) Tryck: Davidsons Tryckeri Redaktör: Christine Söderberg och Viktoria Isaksson Form: Edenvik Copyright 2013 Svenska missionsrådet ISSN: Foto: Om inget annat anges är bilderna tagna av SMR:s kanslipersonal och medlemsorganisationernas personal. Årsberättelse

4 Els-Marie Carlbäcker, SMR:s ordförande, och Eva Christina Nilsson, SMR:s generalsekreterare. SMR utvecklas men står stadigt genom tiderna Det var Då hölls den första Allmänna svenska missionskonferensen. I dess arbetskommitté satt de olika missionsorganisationernas ledare. Den verksamhet som då inleddes bytte tio år senare namn till Svenska missionsrådet. De som tog detta initiativ hade varit i Edinburgh 1910 på den stora missionskonferensen. Det har gått 100 år, vilket SMR hade glädjen att uppmärksamma under Årsmötet i Jönköping, tillsammans med Sveriges kristna råd, utgjorde själva 100-årsfirandet med ett stort födelsedagskalas. Några tidigare ordförande och generalsekreterare liksom civilminister Stefan Attefall deltog som gäster. Det är med stor tacksamhet vi får se tillbaka på de här 100 åren, 100 år av förändringar, lärande och omtänkande. Det finns mycket att vara stolt över. I den jubileumsskrift som kom ut lagom 4 Årsberättelse 2012

5 till årsmötet skildras både de förändringar som ägt rum och de utmaningar SMR står inför i dag var det fem svenska missionsorganisationer som reste till Edinburgh. I dag har SMR 33 medlemmar som tillsammans rymmer stora delar av svensk kristenhet. Under förra året gick dels Barnmissionen och NavPartners, dels Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige samman. Det sker förändringar i medlemskapet men SMR fortsätter att vara en bred mötesplats för erfarenhetsutbyte och lärande. Utvärdering och ny strategi Under 2012 fick SMR sin första längre strategi (1 juli 2012 till 31 december 2017), ett av resultaten av den utvärdering som gjordes I utvärderingen och i processen med att ta fram en ny strategi var SMR:s medlemmar och styrelse mycket delaktiga. Medlemmarna gav starkt uttryck för en vilja att ännu mer bidra med kompetens och resurser till nätverkets gemensamma nytta. Detta signalerar att medlemmarna har förtroende för den gemenskap och det nätverk som SMR utgör. Ägarskap och engagemang från medlemmarna är centralt för ett nätverk av detta slag. För att medlemsorganisationerna ska kunna stärka varandra spelar kansliet en nyckelroll, bland annat genom överblicken av medlemmarnas behov och kompetens. Tre prioriterade områden Strategin har tre prioriterade områden. Det första är teologisk reflektion. Vår kristna identitet bör spela roll i det vi gör, därför är den teologiska reflektionen om identitet och verksamhet viktig. Det andra området är religion och utveckling. SMR har under flera år arbetat för att sätta frågor om religion och utveckling liksom religions- och övertygelsefrihet på kartan. Nu är det ett tydligt prioriterat område. Det tredje området är utvecklingssamarbete. Genom rollen som ramorganisation till Sida, en roll SMR gärna vill ha även framöver, fortsätter utvecklingssamarbetet att vara en stor del av verksamheten. SMR förmedlar ekonomiska resurser till medlemmarna och deras samarbetspartners i syfte att stärka både organisationer och verksamhet. SMR vill också vara en röst i det utvecklingspolitiska samtalet. Tre perspektiv På dessa tre områden har vi sedan lagt tre perspektiv: relation, röst, resurser. Relationer därför att ökad samverkan, ekumeniskt samarbete och gemensamt lärande kan öka kunskapen, identifiera utmaningar och förbättra kvaliteten i verksamhet. Röst därför att organisationer och kyrkor i både nord och syd behövs för att lyfta fram olika människors perspektiv som kan bidra till god samhällsutveckling. Resurser därför att kompetens, erfarenhet och resurser ska stärkas och delas. Granskning SMR har under året, i likhet med några andra ramorganisationer, granskats i Sidas regelbundna systemrevision. Kansliet har arbetat intensivt med att uppdatera alla styrdokument vilket ger en kvalitetssäkring och trygghet för verksamheten. Samtidigt vet vi att detta arbete aldrig blir färdigt. Omvärlden förändras och ställer hela tiden nya krav. Med en flerårig strategi med tydliga prioriterade områden, med aktiva medlemmar och stort förtroende från Sida går SMR väl rustad in i en ny verksamhetsperiod. Els-Marie Carlbäcker Ordförande Eva Christina Nilsson Generalsekreterare Årsberättelse

6 Religion och utveckling Religion som tillgång i utvecklingssamarbetet Arbetet med SMR:s prioriterade områden religion och utveckling och religions- och övertygelsefrihet fortsatte och utvecklades under Religion och utveckling Som en del av SMR:s kontinuerliga arbete träffades de kristna ramarna återkommande för samtal i arbetsgruppen religion och utveckling. Under våren arrangerades också ett möte mellan arbetsgruppen och utrikesrådet Johan Borgstam som inbjöd oss att medverka i ett seminarium och fortsatt samtal på UD om religion och utveckling. Detta förverkligades i form av ett välbesökt dialogmöte den 11 februari Under 2012 har vi också slutfört det inom arbetsgruppen initierade arbetet med en skrift om religion och utveckling. Religion som tillgång i utvecklingssamarbetet: En dialogskrift kom ur tryckpressarna i februari Ett heldagsseminarium med temat Religiös tro en konstruktiv kraft i utvecklingssamarbetet? arrangerades i samband med Forum för missionsvetenskap vid Uppsala universitet. Vid seminariet talade bland andra Niklas Holmefur utifrån sin forskning om religionens roll i texter från UD och Sida Katherine Cash talade om religions- och övertygelsefrihet i ett riksdagsseminarium om förföljda kristna som bland andra Svenska Evangeliska Alliansen och Open Doors anordnade, och som följdes av en ljusmanifestation och en gudstjänst. Foto: Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen. och den norske forskaren Tomas Sundnes Drønen beskrev den norska processen kring religion och utveckling. Centralt för SMR:s arbete med religion och utveckling är samarbetet med de nordiska missionsråden. Under hösten förde vi konstruktiva samtal om möjligheter till samverkan kring till exempel utbildning om religionens roll i utvecklingssamarbetet för sekulära biståndsaktörer. Ambitionen är också att hitta finansiella möjligheter att utöka arbetet med religion och utveckling och som en del av det har SMR under året fört samtal med bland andra Sida Härnösand ett samtal som fortfarande pågår. Religions- och övertygelsefrihet Lathunden om religionsoch övertygelsefrihet publicerades på arabiska, utifrån ett önskemål från samarbetsorganisationer. Nu finns den tryckt på svenska, engelska, arabiska och ryska och på franska att ladda ner från hemsidan. Finlands Ekumeniska Råd har översatt lathunden till finska. Lathunden har använts mycket under året både vid olika seminarier och i kontakt med beslutsfattare. Den fanns också med som fördjupningsmaterial i Kyrkornas globala vecka (som hade temat Över gränser om migration och flyktingskap ) och beställdes av många församlingar runt om i landet. SMR fortsätter strävan efter att påverka Sverige och EU att lyfta religions- och övertygelsefrihet i utrikespolitiken. Ett exempel är EU:s arbete med att ta fram riktlinjer för det utrikespolitiska arbetet med religions- och övertygelsefrihet, där EU:s tjänstemän har efterfrågat synpunkter från det civila samhället. SMR har bidragit med skriftliga underlag och deltagit i en konsultation mellan EU:s utrikestjänst, EEAS, och civila samhället. Riktlinjerna ska bli färdiga under Religion och utveckling

7 På Almedalen genomförde SMR en manifestation för religions- och övertygelsefrihet tillsammans med bland andra SKR, Kristna Fredsrörelsen och Svenska muslimer för fred och rättvisa. I regeringens utrikesdeklaration nämndes religions- och övertygelsefrihet med en starkare skrivning jämfört med tidigare år och i budgetpropositionens kapitel om bistånd nämndes det som en av de viktiga omvärldsfaktorer som bör påverka biståndspolitikens utformning. Naturligtvis är det inte bara SMR som har påverkat det men en liten pusselbit har vi bidragit med. Robert Odén Utvecklingssekreterare Katherine Cash Påverkan och opinionsbildning, religions- och övertygelsefrihet KYRKAN SOM SAMHÄLLSAKTÖR TVÅ FALLSTUDIER 2012 gav SMR ut skriften Tro och handling: Möjligheter och utmaningar för kyrkan i Kambodja och Zimbabwe. Rapporten diskuterar och analyserar kyrkans roll i samhället utifrån två fallstudier som Svenska missionsrådet genomförde under våren 2011 en i Kambodja och en i Zimbabwe. Syftet med skriften är att ge en fördjupad inblick i vilken roll kyrkan spelar och kan spela som en del av det civila samhället och som en aktör för samhällsförändring. Religion och utveckling 7

8 Utvecklingssamarbete Principles for CSO Development Effectiveness Det här är civila samhällets principer för utvecklingseffektivitet, de så kallade Istanbulprinciperna. Utvecklingseffektivitet fokuserar på människan SMR deltar i CONCORD Sveriges arbetsgrupp för utvecklingseffektivitet. Under 2012 har gruppens arbete varit inriktat på att följa upp det som beslutades på högnivåmötet i Busan i november Gruppen har regelbundna dialogmöten med UD och Sida för att följa den svenska regeringens arbete med att genomföra de åtaganden som gjordes i Busan tillsammans med mottagarländer och andra givarländer. Det är nu tio år sedan det första högnivåmötet om ett effektivt bistånd hölls i Rom. Sedan dess har flera möten arrangerats Paris 2005, Accra 2008 och det senaste i Busan I början av processen var fokus biståndseffektivitet och det handlade i första hand om att leverera ett effektivt bistånd. Det civila samhället har efter hand kunnat öka sitt inflytande på processerna och från och med Busan är det tydligt att civilsamhällets agenda med inriktning på utvecklingseffektivitet har påverkat överenskommelserna. Utvecklingseffektivitet handlar framför om att resultat för utsatta människor är i centrum. Det innebär också att biståndet verkar inom ramen för en bredare samstämmighetspolitik, där andra politikområden påverkar arbetet för en minskad fattigdom. Den överenskommelse som gjordes i Busan kallas partnerskap för effektivt utvecklingssamarbete, vilket antyder att det handlar om en väldigt bred agenda. Från början var det enbart givarländer som träffades och kom överens om att de skulle harmonisera sitt bistånd för att göra det enklare för mottagarländer. Från och med Accra 2008 kom även mottagarländerna med i processen. I Busan anslöt flera nya aktörer som även skrev under överenskommelsen. Förutom de nya biståndsgivarna Kina och 8 Utvecklingssamarbete

9 Indien, undertecknades avtalet också av representanter för det civila samhället och det privata näringslivet, dock utan bindande åtaganden. Istanbulprinciperna SMR är också med och utvecklar det civila samhällets principer för utvecklingseffektivitet, de så kallade Istanbulprinciperna. Detta sker bland annat i ramorganisatioernas metodnätverk, som SMR ingår i. Representanter från SMR:s kansli och SMR:s medlemmar deltog i seminariet om det civila samhällets utvecklingseffektivitet arrangerat av CONCORD Sverige Stockholm i december. Under seminariet fick deltagarna prova olika metoder att arbeta med principerna metoder som utvecklats av det civila samhällets globala nätverk för utvecklingseffektivitet, Open Forum for CSO Development Effectiveness (se även För SMR:s kansli, SMR:s medlemmar och andra civilsamhällsorganisationer är dessa svenska och internationella nätverk en möjlighet att dra nytta av de erfarenheter och de verktyg som finns för att utveckla den egna utvecklingseffektiviteten. Birgitta Rosén Enhetsansvarig kommunikation och lärande, SMR:s representant i CONCORD Sveriges arbetsgrupp för utvecklingseffektivitet Smr har granskats och utvärderats Under hösten genomgick SMR en så kallad systemrevision, vilket innebär att Sida låter analysera rutiner och system inom organisationen som ska garantera tillförlitligheten i arbetet och rapporteringen. I den integrerades även en bedömning av SMR som ramorganisation och en prövning av om SMR lever upp till kraven som ställs för att vara en strategisk partner inom Sidas humanitära arbete. Som en del av granskningen besökte revisorerna några av SMR:s medlemsorganisationer samt gjorde en uppföljningsresa till Uganda. I början av 2013 fick vi rapporten från systemrevisionen. Dess slutsatser är i grunden mycket positiva. SMR beskrivs som en kompetent och relevant organisation med välfungerande system. Sidas har ännu inte lämnat sin respons på slutrapporten och vi väntar även på Sidas bedömning av SMR som strategisk partner i det humanitära arbetet. Ramavtalssystemet Under hösten granskade Statskontoret, på uppdrag av utrikesdepartementet, hela ramavtalssystemet för att bedöma om det är ändamålsenligt och effektivt. SMR fick, tillsammans med de andra ramorganisationerna, möjlighet att lämna synpunkter genom en hearing, en intervju och en enkät. I februari lämnade Statskontoret sin rapport. Slutsatsen är att ramavtalssystemet är både ändamålsenligt och kostnadseffektivt. De problem som Statskontoret lyfter fram handlar om att Sidas styrning av ramavtalet i dag är för inriktad på kortsiktiga resultat, att avtalsperioderna är för korta och att ett stort antal styrinstrument har gjort att både styrning och uppföljning blir för resurskrävande. Därför föreslår Statskontoret att styrningen ska förenklas, att detaljstyrningen ska minskas och att avtalsperioderna förlängas. Vi är mycket positiva till rapporten och delar huvuddelen av de slutsatser och rekommendationer som framkommer. Vi hoppas att utredningen kan lägga grunden till att fokus förskjuts från detaljstyrning till dialog kring former för samhällsutveckling. Anders Malmstigen Ansvarig för utvecklingssamarbetet Utvecklingssamarbete 9

10 Utvecklingssamarbete Vad leder till goda resultat? Under 2012 skrev SMR en rapport till Sida om utvecklingssamarbetet åren 2009 till Rapporten innehöll många konkreta resultat och i årsberättelsen 2011 berättade vi om en del av dessa. Men vilka lärdomar kan vi dra om vad som leder till goda resultat i biståndet? SMR har identifierat 12 framgångsfaktorer som man kan läsa mer om i Sidarapporten. 1. Utgå från rättighetsinnehavarna Att stärka utsatta människors egen röst och förmåga att påverka är en viktig rättighetsfråga och leder även till bättre resultat. 2. Brett deltagande av olika aktörer 3. Utgå från lokala förhållanden och resurser Det är viktigt att bygga på den samlade kunskap och de resurser som finns lokalt, att skapa synergieffekter och mobilisera den förändringskraft som finns hos de lokala aktörerna och rättighetsinnehavarna själva. 4. Lokal förankring Brist på lokalt ägarskap och drivkraft hos genomförande organisation, eller en svag gemensam förståelse för vad som ska uppnås inom samarbetet, gör att resultaten uteblir. 5. God planering och effektiv organisering av arbetet Det behövs en god analys av den situation man vill förändra, och vilka strategier och metoder som bäst lämpar sig för att åstadkomma denna förändring. 6. Rätt kompetens och kapacitet 7. Flexibilitet i genomförandet Förmågan att kunna anpassa det sätt man genomför en insats på om förutsättningarna förändras har betydelse för måluppfyllelsen. 8. Multisektoriella angreppssätt En kombination av olika metoder och komponenter är ofta nödvändig. Arbete inom ett tematiskt område kan ge positiv draghjälp åt aktiviteter inom ett annat. 9. Ideologisk förankring och medvetenhet När människor med engagemang och en gemensam övertygelse organiserar sig skapas en stark drivkraft för förändring. Utvecklingssamarbetet kretsar också ofta kring värdeladdade frågor vilket kräver känslighet och förmåga att hantera. 10. Utgå från ett jämställdhetsperspektiv 11. Strategisk kommunikation Att kommunikationen mellan samarbetande aktörer och med insatsens målgrupper utformas på ett strategiskt sätt är centralt. 12. Långsiktighet Det tar lång tid att åstadkomma verklig förändring vilket kräver uthållighet och en långsiktig plan. På sikt kan goda effekter nås även om det till en början inte finns så många resultat att rapportera om. Joel Malmvall Handläggare för utvecklingssamarbete 10 Utvecklingssamarbete

11 Genom träning i enkla och billiga tekniker förbättras människors hygien och spridningen av vattenburna sjukdomar förhindras. Ofta är hälsorelaterade kostnader en orsak till skuldfällor och uteblivna inkomster. Med friskare familjemedlemmar kan familjerna i stället spendera sina pengar på utbildning. Tidigare vågade inte de här kvinnorna säga ifrån när det var något som inte fungerade i barnens skola. Genom Kväkarhjälpens samarbetsorganisation SUS och dess förskolearbete har de fått skinn på näsan och vågar nu framföra kritik till lärare och rektorer. I Uganda arbetar Erikshjälpens samarbetsorganisationer CRANE och Viva med att barn ska få ökad kunskap om sina rättigheter. Utvecklingssamarbete 11

12 Glimtar från medlemmarna ADRA Sverige Evangelisk Luthersk Mission Bibeltrogna Vänner (ELM) I Mymensing-området har ADRA Bangladesh introducerat en ny risodlingsmetod. Metoden ger procent större skördar, kräver mindre arbete och är billigare än den traditionella metoden att odla ris. Många av instruktörerna som lär ut metoden är unga kvinnor. Normalt skulle männen vägra att låta en kvinna undervisa dem men metoden är så intressant att männen gärna lär sig av kvinnorna. Männen har insett att kvinnor kan, de har fått en ny syn på kvinnans roll och förmåga. Caritas Sverige Under 2012 satsade Caritas Sverige på humanitära insatser, bland annat i Haiti, Filippinerna, Syrien och Sudan. Tusentals nödlidande fick hjälp till att leva ett drägligare liv i en katastrofsituation. Utvecklingsinsatser med särskild fokus på hjälp-till-själv-hjälp för kvinnor genomfördes bland annat i Armenien, Palestina, Sri Lanka och Malawi. Stöd gavs också till katolska församlingar att bedriva hjälpverksamhet bland annat i Tanzania, Brasilien och Kenya. Evangeliska Brödraförsamlingen Det viktigaste under året är att Evangeliska Brödraförsamlingen Stockholm har antagit utmaningen att ställa sig bakom ett projekt för föräldralösa barn i södra Tanzania. Projektet berör cirka 150 barn vars föräldrar till allra största delen dött i den hiv- och aidsepidemi som i så hög grad drabbat södra Afrika. Evangeliska Brödraförsamlingen fick tidigare under året en ansökan ifrån södra provinsen av den herrnhutiska kyrkan (Moravian Church). Det blir både ett ekonomiskt stöd och ett utbyte genom resor och besök. Under 2012 har ELM fortsatt samarbeta med kyrkorna i de fem missionsländerna Eritrea, Etiopien, Kenya, Peru och Indien. I Kenya har ELM och Evangelical Lutheran Church of Kenya samarbetat kring ett fredsprojekt och ett gatubarnsprojekt. Under året fick resurspersoner från gatubarnsprojektet i Kenya stödja Etiopien Evangelical Lutheran Church att starta ett nytt projekt för föräldralösa barn. ELM:s nystartade fadderverksamhet har tagit form under året. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) EFS samarbetar med lutherska kyrkor och andra organisationer i Eritrea, Etiopien, Tanzania och Malawi och i Madhya Pradesh i centrala Indien. EFS är även partner inom det kristna tv-bolaget SAT-7 med huvudkontor på Cypern. Tre prioriterade mål är vägledande för arbetet: Att nå vidare med evangeliet, utbildning för holistisk tjänst samt diakoni. Under 2012 har en kontakt upprättats med en lokal biståndsorganisation i Somalia, där EFS tidigare haft stor verksamhet. Evangeliska Frikyrkan (EFK) EFK anställde under 2012 två nya regionledare på kontoret i Thailand. I Afrika, Latinamerika och Mellanöstern hölls viktiga partnerkonferenser med frågor 12 Glimtar från medlemmarna

13 kring samverkan, fattigdomsbekämpning och påverkansarbete. Barns rättigheter har stärkts genom bland annat Voice of The Children i Kambodja och ett nationellt träningsprogram för barnsjuksköterskor i Nepal. I Serbien har stödet för romska barn i grundskolan gjort att man på vissa platser nu ser att antalet barn som fullföljer grundskolan har ökat från 20 till 80 procent. I Laos har grunden lagts för en utbildning i socialt arbete. Evangeliska Östasienmissionen (EÖM) stavningsregler, böcker och läsklasser på modersmålet. Nu kan man läsa på medicinburken från apoteket och riskerar inte längre att bli lurad på marknaden. Kulturen kommer också i fokus eftersom den är så nära sammankopplad med ett språk. Vi ser både samhällen och individer stolt resa sig upp och börja gå mot en väg ut ur fattigdom. Frälsningsarmén Kenya är ett fokusland för Frälsningsarmén i Sverige. Under 2012 avslutades ett utvecklingsprojekt i östra Kenya där 40 skolor på landsbygden har fått hygienträning samt tillgång till vatten genom installationer av vattentankar. Fler toaletter har också byggts i varje skola. Projektet har varit mycket lyckat och modellen används nu av lokala myndigheter på flera platser. Under 2012 startade Frälsningsarmén verksamhet på Grönland vilket blev land 126 i världen där Frälsningsarmén finns. Från vänster. Pastor Liu Fengqin från Pucheng, Margret Loh från Bethany Home, Malaysia, pastor Yan Xinjian från Shangqiu och rektor He Yinchun från särskolan i Shangqiu. Under flera år har EÖM stött en skola för barn med funktionshinder i Shangqiu, provinsen Henan i Kina. Skolans huvudman är utbildningsdepartementet i den stora staden med cirka sju miljoner invånare. Det nya som tillkommit under senare år är att en kontakt etablerats med Bethany Home i Malaysia vilket fått till följd att EÖM kunnat sända två grupper dit 2010 och Under 2012 fick Shangqui besök av direktor Jayasingh från Bethany Homes, som delade med sig av erfarenheterna från arbetet med funktionshindrade barn i Malaysia. Folk&Språk Folk&Språk samarbetar med SMR i ett arbete som främjar språkutveckling, alfabetisering och kulturbevarande insatser i Västafrika och Asien. Det är språkgrupper som tidigare inte haft något skriftspråk men som i dag har ett eget alfabet, Församlingen Arken Arken har samarbetspartners i Asien, Afrika, Centralamerika och Östeuropa och under året har barn fått mat, kläder, bostad, skolutbildning och hälsovård. Under 2012 invigdes den första delen av ett utvecklingscenter i Kolkata, Indien, som ger utsatta indiska flickor möjlighet till utbildning och självförsörjning. Ett vaccinationsprogram genomfördes bland femhundra barn i slumområden i Cebu på Filippinerna. Utbildning och träning i biblisk själavård för ledare och pastorer har genomförts på Filippinerna. Glimtar från medlemmarna 13

14 Gemensam Framtid/Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Missionskyrkan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan har under 2012 överfört sina internationella verksamheter till det nya samfundet Gemensam Framtid (GF). I maj anordnade GF:s bildarsamfund ett internationellt möte med 42 deltagare från 24 länder/regioner i anslutning till kyrkokonferensen i Linköping. Ett av syftena var att lära känna pågående verksamheter och projekt i alla länder relaterade till GF. Ett arbete med att utforma det nya samfundets strategier för det internationella arbetet har nu påbörjats. För Metodistkyrkans del har 2012 handlat om utvecklingssamarbeten i Indien, Liberia, Litauen och Mocambique. Svenska Baptistsamfundets samarbetskyrka i Demokratiska Republiken Kongo har med stöd från SMR startat en ny fas i alfabetiseringsprojektet, och de två insatser som handlar om landsbygdsutveckling i norra Thailand har fortsatt. En insats i Moldavien med utbildning för att förebygga trafficking har genomförts av samarbetspartnern Beginning of Life. Svenska Baptistsamfundet har fortsatt vara aktiv i SMR:s arbete med religionsfrihet, och arbetat för mänskliga rättigheter genom Europeiska Baptistfederationen och Baptisternas Världsallians. Svenska Missionskyrkan har fört ett samtal med Svenska Baptistsamfundet och samarbetsparterna i de båda Kongorepublikerna om hur hälso- och sjukvårdsarbetet ska se ut framöver. I Pakistan har det blivit goda resultat av en interreligiös insats som ska minska konflikter mellan grupper i samhället. Kristna och muslimer vittnar om att de fått ett nytt sätt att förhålla sig till grannar av annan religion. I Costa Rica har ett långvarigt projekt med att ta fram skolböcker på cabecarspråket avslutats under året. I Mellanöstern har stöd framför allt getts till satsningar på ungdomsarbete och skolverksamhet. Hoppets Stjärna Under 2012 har Hoppets Stjärna jobbat med att effektivisera sitt internationella utvecklingsarbete. Målet har varit att fokusera på kärnverksamheten att ge barn en bra start i livet genom utbildning, näringsrik mat, rent vatten och god hygien. Hoppets Stjärna kommer inte längre att fokusera i lika hög grad på arbetet med funktionsnedsättning. Under 2012 har Hoppets Stjärna även lagt stort fokus på samarbetspartnern Star of Hope Kenya, för att utveckla dess organisation och, i förlängningen, öka standarden på skolprojekten i landet. Arbetet efter tropiska stormar har präglat en stor del av arbetet i Haiti. Foto: Dennis Thern En kristen lärare, en imam och en muslimsk politiker som alla är deltagare i det interreligiösa projektet i Pakistan. Kristna Fredrörelsen Kristna Fredsrörelsen har varit drivande i Göteborgsprocessen ett ekumeniskt initiativ för att stärka religiösa aktörers kapacitet och kunskap om väpnat våld och vapenhandel. Syftet är att skapa en mer restriktiv vapenhandelspolitik med fokus på människors rätt till liv. I januari organiserade Göteborgsprocessen en konferens i Bangkok som samlade trettio religiösa ledare från nio länder i regionen. I juni arrangerade Kristna Fredsrörelsens en utbildning i Kairo för samarbetsorganisationer från Sudan, Sydsudan, Egypten och Sverige med fokus på kontextanalys i de olika länderna, 14 Glimtar från medlemmarna

15 Lepramissionen Sverige Lepramissionen har fortsatt att bedriva påverkansarbete och utvecklingsinsatser i Nigeria, Indien, Kongo, Burma och Bangladesh med fokus på integration mänskliga rättigheter, strategiska ickevåldsmetoder och gemensamt lärande. Utbytet och utbildningen har enligt deltagarna stärkt möjligheterna till fredlig och demokratisk förändring. Människor inom demokratirörelsen vågar säga emot myndigheterna och regeringen. Kunskap ger också mod att säga att detta är våra rättigheter, sade Samaar Roushdy, en av de egyptiska deltagarna. Vännernas Samfund/Kväkarhjälpen Tofte Frykman från Vännernas Samfund var på årligt besök i en förskoleklass i en av byarna som Sabalamby Unnyan Samity av lepradrabbade och deras familjer i samhällslivet. Dessa drabbas ofta av diskriminering och utanförskap. En viktig uppgift är därför att motverka stigma genom information och påverkan på olika nivåer. Lepramissionen hjälper till att upptäcka sjuka och se till att de får medicinsk behandling och fortsatt terapi. Genom att förbättra den sociala och ekonomiska nivån för de lepradrabbade förbättras hälsosituationen och enskilda personer, familjer och hela byar får kraft att hävda sina mänskliga rättigheter. Life & Peace Institute Life & Peace Institute (LPI) bedriver ett aktivt fredsarbete i samarbete med ett 15-tal lokala partners på Afrikas horn (SUS) driver i Bangladesh. Bland åskådarna utanför steg en ung man i 18-årsåldern fram. Jag känner dig. Du kom till vår förskola när jag var sex år. Jag glömmer aldrig hur vi skrattade i månader efteråt, för du hoppade runt och sjöng för oss! (Små grodorna, på svenska!) Jaha, sade Tofte Frykman, vad gör du nu då? Jag gick först i SUS småskoleklass i byn och fortsatte sedan i vanliga skolan där jag blev flyttad från årskurs fyra till årskurs fem för att jag kunde så mycket. Nu är jag snart färdig jordbruksekonom vid universitetet i Mymensingh! Tack vare stöd från Sverige till utveckling i mitt land. Nu kan jag snart själv hjälpa till med att utveckla landet. och i Stora sjö-området. Insatserna sker i regel lokalt som en kombination av aktionsforskning och dialog. En viktig del av arbetet är kapacitetsutveckling. Lokala aktörer i civilsamhället utvecklar sin förmåga att bedriva forskning och utveckling av fredsprogram. Under året har arbetet i Etiopien, DR Kongo och Somalia vuxit i omfattning. LPI:s publikationer Glimtar från medlemmarna 15

16 Horn of Africa Bulletin och New Routes ökar kraftigt vilket ge goda möjligheter att effektivt driva viktiga politiska påverkansfrågor ur det lokala arbetet också på regional och internationell nivå. Under 2012 skapades ett internationellt rådgivande organ och det första årsmötet hölls i Nairobi. PMU PMU arbetade under 2012 med 187 insatser i 43 länder. Det handlade om såväl humanitära projekt som långsiktiga utvecklingsinsatser. Finansieringen sker till största delen genom Sida, men också Mission Aviation Fellowship (MAF) Med 135 flygplan har missionsflyget under året arbetat i 35 länder. De svenska insatserna i Uganda, Tanzania och genom stöd från ECHO (EU:s humanitära avdelning), egna insamlingar, och Radiohjälpen. Ämnen som PMU lyft under 2012 är bland annat kvinnors rätt till mödrahälsovård, utsatta barn och familjer i Sri Lanka och syriska flyktingbarn i Libanon. Under 2012 har PMU också stärkt sitt påverkansarbete, som till stor del fokuserat på situationen i DR Kongo och de förändringar som måste komma till stånd för att skapa trygghet och säkerhet i landet. Kenya har aktualiserats på ett tydligare sätt inom MAF Sweden. Även i den östra delen av DR Kongo återupptogs flygningarna trots lokala oroligheter. MAF-basen i Juba i Sydsudan flyttade fram sina positioner genom att med ökade resurser bistå med flygunderstöd till så gott som alla hjälporganisationer i regionen. Organisationen gläder sig också åt att delaktigheten hos de svenska understödjarna ökat både i volym och i antal personer. OM Sverige Under året har biståndsarbetet utvecklats i flera flyktingläger bland människor drabbade av den uppslitande konflikten i Syrien. I samverkan med lokala kyrkor och andra samarbetspartners förmedlas filtar, kläder och mat till drabbade familjer som anländer till flera flyktingläger i Libanon, Jordanien samt utanför Damaskus i Syrien. Nyckelpersoner i dessa sammanhang utbildas för att hjälpa människor att bearbeta och hantera traumatiska upplevelser i samband med flykten undan kriget. Barnmissionen/NavPartners Ledaren för I Chose Life, ICL, Mike Mutungi, skrev 2011 boken Kenya Mpya som handlar om hur Kenya inom ramen för den nya konstitutionen kan ta viktiga steg för att bli ett välutvecklat land. Tillsammans med I Choose Life Africa genomförde NavPartners ett pilotprojekt i Machakos, ett av de 47 länen i Kenya, där idéerna från boken tillämpades. Flera tusen invånare involverades i att ta fram ett strategiskt ramverk för utvecklingen i länet. Under de senaste månaderna innan valet 4 mars 2013 ordnades politiska debatter mellan kandidaterna för att adressera utvecklingsfrågor. Intresset har varit mycket stort i hela landet och initiativ pågår för att ta erfarenheterna vidare till ytterligare tio län. Medborgare i Machakos ger sin respons efter en debatt. 16 Glimtar från medlemmarna

17 I avslutningsmässan på Världens fest, på Stor torget i Malmö, deltog över 4000 personer. Foto: Josefin Casteryd Svenska Alliansmissionen Vid Svenska Alliansmissionens (SAM:s) årskonferens avskildes ett ungt par som missionärer för Tchad. Fokus under 2012 har varit på bibelöversättning och alfabetisering samt hiv- och aidsarbete. I Zimbabwe har två nya insatser med stöd från SMR startats under året, en med inriktning på byutveckling och den andra med ett hälsoperspektiv. Vid Fairhaven, en skola för intellektuellt handikappade barn i Alexandria i Egypten, har en mindre SMRstödd insats påbörjats med att ge lärarna redskap för att kunna använda visuella hjälpmedel i undervisningen. Under året har också arbete påbörjats i ett för SAM nytt land i Centralasien. Arbetet med att ta fram gemensamma anställningsvillkor för missionärer inom SAM, Evangeliska Frikyrkan och Pingst blev klart under året. Svenska kyrkan Engagerade, anställda, förtroendevalda och ett 60-tal partnerorganisationer i syd deltog i en bred process med samtal om identiteten för det internationella till Världens fest, Svenska kyrkans internationella fest, firades i Malmö för att visa att världen finns hos oss vilket tydligt kommer fram i det mångkulturella Malmö deltagare firade festen tillsammans. Ett hundratal gudstjänster, seminarier, filmer och konserter arrangerades. Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd SEK:s internationella arbete sker i första hand genom Världsböndagen, en global kvinnosolidaritet genom bön och insamling. År 2012 hade kvinnor i Malaysia skrivit programmet till Världsböndagen. Temat var Låt rättvisan segra, och deltagare i Världsböndagen fick bland annat lära känna Irene Fernandez, en socialarbetare som i många år kämpat för humanare villkor för gästarbetare i Malaysia och visat prov på samma envishet som änkan i Jesu liknelse i Lukas 18:1-8. Merparten av de insamlade medlen gick till utbildningsstipendier för kvinnor i utvecklingsländer, 101 stipendier och 22 länder. Böndagskommittén beviljade också två projektbidrag till aidsprojekt i Afrika i samarbete med Göteborgs stift och Caritas Sverige. Trosgnistans mission Under 2012 drabbades Trosgnistans partnerförsamlingar i området runt Goma och Bukavo i Kongo hårt av lokala strider och krig. Ett antal hjälpinsatser har genomförts för att få ut mat till flyktingar i området. I Östafrika fortsätter Trosgnistans Mission med stöd till utbildning och skolor. På dövskolan i Komotobo, Kenya, utbildas över 100 döva barn. Tillsammans med övriga enskilda organisationer i detta område har dessutom ett center mot könsstympning och tidiga äktenskap upprättas. arbetet: Vad är vi sända till i dag? Varför ska Svenska kyrkan engagera sig internationellt? Vilken värld strävar vi efter? Vad är det viktigaste vi ska göra? Konsultationerna genomfördes också för att ge tillfälle att samråda med partners om inriktningen på Svenska kyrkans internationella arbete under perioden 2014 Glimtar från medlemmarna 17

18 Lärande Engagemang för rättigheter i Nairobi Gruppövning om genderperspektivet. I början av november organiserade SMR ett internationellt seminarium om rättighetsperspektivet och jämställdhet. Det blev fem intensiva dagar i Nairobi med ett 40-tal deltagare från sammanlagt 30 samarbets- och medlemsorganisationer från 15 olika länder. Det tydligaste intrycket som jag bär med mig från veckan är seminariedeltagarnas vilja att lära och att utbyta idéer och erfarenheter med varandra. Den höga graden av motivation för att lära nytt och utvecklas bidrog till att diskussionerna vid borden ofta inte ville sluta och att många satt kvar och fortsatte dryfta metoder för deltagande, ansvarsutkrävande och jämställdhet, även efter dagens slut. Besök hos organisationer Veckan innehöll även en dag med fältbesök hos civilsamhällesorganisationer och myndigheter i Kenya som arbetar rättighetsbaserat. Ett av besöken gick till myndigheten Kenya National Commission on Human Rights som bland annat arbetar med att göra människor medvetna om mänskliga rättigheter och att följa upp anmälda kränkningar av mänskliga rättigheter. Flera av deltagarna menade att de genom besöket fick nya insikter om vikten av att kunna arbeta med liknande institutioner i hemländerna. De andra besöken fokuserade bland annat barnrättsfrågor och påverkansarbete kopplat till det, samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i gymnasieskolor i slumområden i Nairobi genom organisationen I Choose Life. Under veckan organiserades även paneldiskussioner med inbjudna gästföreläsare som berättade om det civila samhällets roll i frågor som social protection, metoder för att hålla valda ledare ansvariga samt social accountability. Vi filmade gästföreläsarna i några korta inslag där de sammanfattar vad de diskuterade, och lade upp filmerna på facebook. Alla deltog En bidragande orsak till motivationen och engagemanget bland deltagarna tror jag var att vårt förhållningssätt i seminariet byggde på att involvera deltagarna och ta in aspekter från deras olika arbeten. Det gjorde att i princip alla deltagande organisationer vid något tillfälle fick berätta om sitt arbete och hur ett rättighetsperspektiv präglade det (eller hur de önskade utveckla den komponenten) inför hela konferenssalen eller vid sina diskussionsbord. Från SMR:s sida kom vi inte heller hem tomhänta, en av övningarna i slutet av veckan var nämligen att deltagarna skulle arbeta fram förslag på vad som ska ingå i SMR:s riktlinjer för att arbeta med rättighetsperspektivet. Det blev en intressant session med många bra tankar som vi nu ska förvalta på ett bra sätt i den fortsatta bearbetningen av ämnet. Sammantaget kan jag nu med lite distans säga att seminariet gav mer energi än det tog tveklöst är de många intressanta mötena och samtalen med deltagarna ett av skälen till det. Mikael Wiking Handläggare för utvecklingssamarbete Fotnot: SMR:s kansli har skrivit en rapport om seminariet som framför allt fokuserar på seminariets metod. 18 Lärande

19 Kulturell kväll. Lärande 19

20 Både handläggare från medlemsorganisationer och SMR:s kansli deltog i handläggarseminariet. Blandat upplägg, olika metoder och att vi flyttade runt så mycket gav en bra dynamik. 20 Lärande

21 Lärande Om konsten att vara handläggare Inom SMR samlas vi då och då för att dela erfarenheter och lära om hur vi bättre kan genomföra de uppdrag vi har som organisationer och individer. Ett sådant tillfälle är den årliga fördjupningskursen som riktar sig till handläggare inom SMR:s nätverk. Rollen som handläggare av utvecklingsinsatser och utvecklings samarbeten är krävande. Kunskap, kompetens och attityd ska samspela i stressiga och komplicerade processer, på ett sätt som främjar goda resultat och relationer. Bidragsgivare ska hållas nöjda, men kraven får inte kväva arbetsglädjen hos de som planerar och genomför insatserna. Ibland hamnar handläggaren i svåra dilemman då stort mod krävs för att ta sig framåt med heder och respekt i behåll. Därmed läggs också mognad och kommunikationsförmåga till listan över vad handläggare bör ha gott om. Kursens fördjupningsområden var denna gång uppföljning och utvärdering samt organisationsbedömning. Frågor vi sökte svar på var: Hur planerar vi insatser så att de kan följas upp och utvärderas? Hur kan handläggaren stödja detta arbete? Hur kan organsationers kapacitet bedömas och stödjas, och vilken roll kan handläggaren ha i detta? Gemensam resa SMR:s egna handläggare deltog tillsammans med övriga deltagare. Vi delar behovet av att utvecklas och vi tror att vi kan göra det till en gemensam resa. Eftersom kursen leddes av en extern resursperson och att mycket av innehållet handlade om att bekanta sig med olika verktyg för analys och bedömning, kunde alla deltagare vara med på lika villkor. Det var mycket uppskattat och kan vara en modell för hur kapacitetsutveckling sker i relationen mellan SMR:s medlemsorganisationer och deras samarbetsorganisationer. Kursen gav verktyg och inspiration att utveckla kapacitet tillsammans med andra. Men framför allt tror jag att kursen hjälpte oss deltagare att ännu mer ta vår roll på allvar och uppskatta det fina i att vara en handläggare. En extra hand lagd till kampen för en bättre värld! Lorentz Forsberg Utvecklingssekreterare Den fördjupade handläggarkursen genomfördes november 2012 på Lidingö utbildningscentrum med 23 deltagare från 12 medlemsorganisationer och SMR:s kansli. Teman för kursen var uppföljning och utvärdering samt organisationsbedömning. Utbildningen planerades av en arbetsgrupp inom SMR:s kansli. Catherine Squire (Framework UK) anlitades för att leda utbildningen. Lärande 21

22 Lärande Lär av det ni gör! Att vilja bli bättre på att lära i organisationen och att stödja processer som stärker organisatoriskt lärande. Det var målet med ett projekt som beskrivs i rapporten Lär av det ni gör! Rapporten bygger på erfarenheter från SMR:s arbete åren 2009 till 2011 med hur organisationer kan bli bättre på att lära av sina erfarenheter och vad det innebär att stödja ett sådant arbete. Processen, där tio organisationer deltog, innehöll erfarenhetsutbyte, utbildning och praktiskt arbete. I det första mötet skrev deltagarna ned sina förväntningar på organisatoriskt lärande. De ville ha bra system och metoder för lärandet, så att det skulle kunna bidra till att organisationen utvecklades för att till exempel bli bättre på att bekämpa och synliggöra fattigdom. Under projektet genomförde deltagarna olika aktiviteter för att se till att detta uppfylldes. Entusiastiska kolleger En organisation avsatte en dag med all personal för att se hur rapporteringen från olika verksamhetsområden skulle kunna bli mer användbar, och arrangörerna blev överraskade av kollegernas entusiasm och idéer, eftersom rapporteringen hade varit en tung fråga tidigare. Deltagarna kom också på aktiviteter för att deras organisationer skulle förändras och fortsätta vara lärande, till exempel att kontinuerligt ha lärandepass för kansliet, att flera från organisationen deltar i utbildningar om lärande och att dela erfarenheter med andra organisationer. Annorlunda att stödja SMR:s uppgift var att stödja de andra organisationernas arbete med att stärka sitt lärande. Den rollen är lite annorlunda än att vara leda en process i den egna organisationen. Det behövs kunskap om hur organisationen fungerar, det behövs utrymme för erfarenhetsutbyte och dessutom måste utvecklingsprocessen avgränsas i tid och den ska inte få ta för lång tid. Som en liten bonus finns som bilaga till rapporten en guide för den som vill resa till lärandets land. Naturligtvis finns alla ingredienser som resehandböcker brukar innehålla: tips på sevärdheter, packlista, hur jag tar mig dit, saker att göra, tips på boende och mat och slutligen sådant man bör undvika. Viktoria Isaksson Kommunikatör Rapporten finns för nedladdning på SMR:s hemsida: 22 Lärande

23 Owning our change om ett lyckat utvecklingsarbete Kunskap om rättigheter, bättre självkänsla och utbildning för barn och ungdomar. Det är exempel på resultat av den indiska organisationen TEED:s arbete tillsammans med utsatta grupper från ursprungsbefolkningar i södra Indien. Arbetet beskrivs i boken Owning our change som puclicerades Caritas Sverige och Individuell Människohjälp, IM, har samarbetat med TEED i många år. Arbetet har även stötts av Sida genom Svenska missionsrådet. Personal från Svenska missionsrådet besökte TEED 2010 och slogs av alla berättelser om förändring som de fick höra från medlemmar i de byar som TEED har jobbat med och från TEEDs personal. TEED är fascinerande därför att organisationen har lyckats med skapa en intim och respektfull relation med målgruppen, samt att TEED har använt sig av olika kortsiktiga och långsiktiga strategier för att uppnå goda resultat, säger Charles Câmara, som skrivit boken på Svenska missionsrådets uppdrag. Charles Câmara är socialantropolog, arbetar för Caritas Sverige och har följt och dokumenterat TEED:s arbete från början. Lärande 23

24 Vi blickar framåt Med avstamp för framtiden 2012 var året då SMR firande sitt 100-årsjubileum och därmed tog tillfället i akt att blicka bakåt. Men framför allt var 2012 ett år då SMR blickade framåt. SMR:s planeringscykel består av tre år plus ett mellanår med tid för uppföljning av den föregående treårsperioden och planering för de kommande tre åren. Under 2012 var SMR:s styrelse och kansli engagerade i ett tidvis ganska intensivt arbete tillsammans med medlemsorganisationerna med att planera verksamheten för åren 2013 till 2015 Strategier för framtiden I utvärdering som genomfördes 2011 av SMR som organisation framkom att SMR borde vara mer strategiskt i sitt arbete. För att svara upp mot det arbetade styrelsen fram en strategisk inriktning för SMR:s arbete till Dokumentet presenterades och diskuterades på medlemsdagarna i januari, och på årsmötet i maj fastställdes den. Planer för de kommande åren Med den strategiska inriktningen som utgångspunkt involverades SMR:s kansli i arbetet med att planera verksamheten för Detta arbete pågick under större delen av året, med vissa intensiva perioder under framför allt senvåren och tidig höst. Ett första steg i planeringen var att skapa en målstruktur utifrån SMR:s tre profilområden: teologisk reflektion, religion och utveckling samt utvecklingssamarbete. Inom varje profilområde formulerades sedan mål för kapacitetsutveckling, kommunikation, påverkansarbete och den vidareförmedlande verksamheten. Dessutom tillkom ett fjärde målområde: SMR som organisation. Totalt blev det 17 mål att planera verksamhet för indikatorer, aktiviteter, resurser i form av arbetstid och pengar. Nya arbetssätt på kansliet Även kansliets arbetssätt och arbetsformer behövde anpassas till den strategiskt inriktningen och de nya målen för verksamheten. Det fanns behov av att utveckla samarbetet mellan kansliets olika delar för att skapa synergieffekter och bättre flöden i arbetet. I slutet av året beslutades att de fyra funktionerna på SMR:s kansli skulle bli tre enheter: enheten för administration, enheten för internationellt utvecklingssamarbete och enheten för kommunikation och lärande. När kompetens från olika enheter behövs för att genomföra verksamhet kommer detta att ske i projektgrupper som arbetar utifrån en fastställd projektplan. I skrivande stund pågår sjösättningen av SMR:s projektmodell, och verksamhetsplanen börjar omvandlas till konkret verksamhet. Framtiden får utvisa om och hur den strategiska inriktningen, verksamhetsplanen och kansliets nya arbetssätt kommer att stödja SMR:s kansli, medlemmar och samarbetsorganisationer i att vara relevanta samhällsaktörer i sina roller och uppdrag. Birgitta Rosén Enhetsansvarig kommunikation och lärande HIPP HIPP HURRA! I september 1912 hölls den första Allmänna svenska missionskonferensen, en ekumenisk sammankomst med stor bredd som kom att utgöra startskottet för Svenska missionsrådet. I samband med hundraårsfirandet valde SMR att uppmärksamma detta genom boken 100 år av ekumenik och solidaritet. Kontinuitet såväl som förändring uppmärksammas i boken. Till bidragen hör bland annat Birgitta Larssons historiska översikt, ett samtal mellan de tidigare SMR-medarbetarna Karl-Erik Lundgren, Lars Hofgren och Göran Sturve om de statliga biståndspengarnas betydelse för SMR:s identitet liksom en artikel av missionsvetarprofessorn Kajsa Ahlstrand om missionens framtid. 24 Vi blickar framåt

25 Vi blickar framåt 25

26 Vi blickar framåt SMR firade 100 år 100 år av ekumenik och solidaritet. Det firade SMR med en stor fest under den gemensamma årskonferensen med Sveriges kristna råd i maj En av SMR:s viktigaste uppgifter är att sprida kunskap om religionens roll i samhällsutvecklingen, sade civilminister Stefan Attefall och berättade att han ofta möter beröringsskräck inför religion i politiska sammanhang. (Läs Stefan Attefalls tal på regeringens hemsida sb/d/15518/a/193719) Klezmergruppen Zibur underhöll under kvällen. Presenter från SKR. 100 års erfarenhet, kunskap och relationer gör SMR till ett än bättre verktyg i en uppgift som i dag i grunden är densamma som 1912, sade SMR:s tidigare ordförande Hilda Lind. 26 Vi blickar framåt

27 En gäst från Indien (under masken döljer sig ståuppkomikern Gunlög Rosén). Festgeneralen Svante Zettergren leder en hyllningssång, som han själv skrivit texten till. Els-Marie Carlbäcker tar emot en gåva från Jönköpings kommun av Anders Hulusjö, ordförande för kommunfullmäktige. Vi blickar framåt 27

28 Detta är Svenska missionsrådet Svenska missionsrådet har 33 medlemsorganisationer kyrkor, missionsorganisationer och biståndsorganisationer som tillsammans bidrar till förändring och utveckling i områden där fattigdom, orättvisa och konflikter ofta präglar tillvaron för människor. Sedan början av 80-talet har SMR förmedlat Sida-bidrag till sina medlemsorganisationer för olika typer av utvecklings-, kommunikations-, och humanitära insatser. SMR:s operativa arbete är delvis kopplat till rollen som bidragsförmedlare genom arbete för erfarenhetsutbyte, kapacitets- och metodutveckling, kvalitetssäkring, styrning och kontroll samt genom att vara en länk mellan Sida och medlemsorganisationerna. SMR:s vision Guds rike gestaltas i världen genom att människor och samhällen förvandlas genom Guds kraft. Medlemsorganisationerna Medlemsorganisationerna har en stor bredd i tematiskt fokus, organisationsstruktur, medlemstal, verksamhetsintäkter och erfarenhet av olika givare. Den viktigaste inkomstkällan för merparten av organisationerna är insamling och gåvor från medlemmar, regelbundna givare och församlingar, vilket utgör närmare 60 procent av deras samlade verksamhetsintäkter. Finansieringen från SMR utgör ungefär en femtedel av de samlade intäkterna. Resterande medel kommer bland annat från secondhandbutiker, Radiohjälpen, Postkodlotteriet, stiftelser, företag och andra statliga biståndsanslag än de som kanaliseras via SMR. Ungefär hälften av de medlemsorganisationer som har möjlighet att ansöka om Sidafinansiering genom SMR väljer att göra det. Pingst och Svenska kyrkan har ett eget ramavtal med Sida. Smålands Jerusalem förr och nu, guidad tur genom Jönköping under ledning av Göran Åberg på SMR:s och SKR:s gemensamma årskonferens i Jönköping. SMR:s verksamhet SMR:s verksamhetsplan består av kärnverksamhet och stödverksamhet. 28 Årsberättelse 2012