Sammanställning av diskussionen gällande dynamiskansats för egnehemsposten

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(58) Sammanställning av diskussionen gällande dynamiskansats för egnehemsposten För information I denna PM sammanställs diskussionen som förts i Nämnden för konsumentprisindex gällande dynamisk ansats för egnahemsposten. Bakgrund Nämnden för konsumentprisindex har efterfrågat en sammanställning av de synpunkter som framkommit i diskussionen under egnahemsresans gång. Enheten har i mån av tid och personella resurser haft svårt att prioritera detta. I denna PM sammanställs dock diskussionen genom ett inklipp från de punkter och protokoll som berört frågan. De protokoll som berörs är nr.222 till nr Berörda protokoll Protokoll 222; Närvarande Hans Lindblom ordförande, föredragande 4a, 8 Ledamöter Bengt Assarsson Stefan Palmqvist Joakim Skalin Ralph Turvey Göran Zettergren Närvarande ersättare David Edgerton Jesper Johansson Ewa Rabinowicz Kent-Rune Sjöholm Staffan Wahlström Övriga Magnus Andersson föredragande 5a, 6-8 närvarande Jörgen Dalén Stefan Gunér Martin Ribe sekreterare, föredragande 5b-c Inge Sjögren föredragande 4b

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 2(58) 4 Bostadsposten: a) Planerat seminarium med Erwin Diewert Hans Lindblom rapporterar om det aktuella läget i planeringen av ett seminarium för nämnden med Erwin Diewert, inplanerat till den 26 augusti Noteras att Anders Klevmarken har förutskickat en promemoria om intertemporal ansats för egna hem, preliminärt till nämndens nästa sammanträde i maj. Konstateras att nämnden önskar få två ämnen belysta vid seminariet med Erwin Diewert, nämligen dels intertemporala modeller för egnahemskostnader, dels inkomstberoende taxor, med prioritet för det förstnämnda. b) Hyresundersökningens undertäckning av specialbostäder Inge Sjögren föredrar en promemoria med förslag angående hyresundersökningens undertäckning av specialbostäder (I. Sjögren, Hyresundersökningen till KPI: utökning av undersökningspopulationen med specialbostäder, pm, ). Enligt underlaget: Föreslås att en utökning av hyresundersökningarna med speciallägenheter får vänta till dess att en urvalsram finns i form av ett rikstäckande lägenhetsregister. Föredraganden nämner att det ännu är oklart huruvida planerna på ett rikstäckande lägenhetsregister får stöd av en riksdagsmajoritet så att det kan förverkligas till tidigast David Edgerton och Joakim Skalin instämmer med förslaget att det är rimligt att nu avvakta utvecklingen av planerna på lägenhetsregistret. David Edgerton och Ewa Rabinowicz tillägger dock att det är viktigt att få med specialbostäderna och därför kan vara motiverat med en alternativ andrahandslösning, för det fall att lägenhetsregistret inte blir av eller dröjer längre än väntat. Ralph Turvey antyder att studentbostäder kunde dras i ett tvåstegsurval med universitet som primär urvalsenhet. David Edgerton nämner att uppgifterna inte finns hos universiteten själva utan hos fastighetsbolag, och vidare att både möblerad och omöblerad uthyrning förekommer. David Edgerton, Bengt Assarsson, Ewa Rabinowicz och Kent-Rune Sjöholm diskuterar att det för äldreboende och liknande kommer in frågor om avgränsningar av boendet gentemot vård och kost, och även om speciella kontraktsvillkor som kan förekomma.

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 3(58) Nämnden beslutar enligt enhetens förslag men uppmanar enheten att återkomma till nämnden i frågan när beslutsläget klarnar. Protokoll 223; Närvarande Hans Lindblom ordförande, föredragande 4 Ledamöter Bengt Assarsson Anders Klevmarken Karl-Gustaf Löfgren Stefan Palmqvist Ralph Turvey Göran Zettergren Närvarande ersättare David Edgerton Torbjörn Isaksson Mårten Löf Ewa Rabinowicz Kent-Rune Sjöholm Staffan Wahlström Övriga Jörgen Dalén närvarande Stefan Gunér föredragande 5a Kamala Krishnan Roger Pettersson Martin Ribe sekreterare, föredragande 5b-c, 6 Inge Sjögren 4 Bostadsposten Hans Lindblom konstaterar att Erwin Diewert tyvärr har fått förhinder och inte som planerat kan medverka i ett seminarium med nämnden 26 augusti Erwin Diewert kommer till Norden i augusti men har inte möjlighet att till dess förbereda medverkan vid ett seminarium med nämnden. Han har dock förklarat sig villig att ställa upp vid ett senare tillfälle, då han kommer till Europa relativt ofta. David Edgerton finner det vara en bra idé att ta det planerade seminariet vid ett senare tillfälle. Beslutas att nämndens sedan tidigare inplanerade sammanträde med seminarium den 26 augusti 2004 ställs in. Protokol 224;

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 4(58) Närvarande Hans Lindblom ordförande Ledamöter Bengt Assarsson Anders Klevmarken föredragande 5 Karl-Gustaf Löfgren Karin Mossler Stefan Palmqvist Joakim Skalin närvarande 1-4 Ralph Turvey Göran Zettergren Närvarande ersättare Övriga närvarande David Edgerton Carsten Boldsen Hansen Andreas Jonsson Mårten Löf Ewa Rabinowicz Kent-Rune Sjöholm Rune Wigren Magnus Andersson Stefan Gunér Mats Haglund närvarande 5 Gun Hult Kamala Krishnan föredragande 6, närvarande 6-10 Maria Martinsson föredragande 7 Anders Norberg närvarande 5-10 Roger Pettersson Martin Ribe sekreterare, föredragande 4 Inge Sjögren föredragande 4 Matti Särngren 5 Bostadsposten: Dynamisk ansats för egna hem Anders Klevmarken föredrar ett utkast om en dynamisk ansats för egnahemsposten (N. A. Klevmarken, Towards an applicable true cost-ofliving index that incorporates housing, draft, ). Enligt underlaget: A dynamic model of consumer behavior that incorporates the demand for housing is specified such that it is consistent with the general purpose of a consumer price index. Conclusions from the model are that house prices and mortgage interest rates should be included, and that the price of repairs should be adjusted for price changes on houses.

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 5(58) Anders Klevmarken framhåller som utgångspunkt att ett idealt index måste modelleras på konsumentens beteende, vilket inte tidigare gjorts för egna hem. En generell dynamisk modell skulle dock bli alltför svår att hantera, varför villkor av olika slag behöver antas. Många modeller är tänkbara, och detta är en av dem. Konsumentens framtidsförväntningar mäts inte explicit i modellen utan kommer implicit till uttryck i nyttofunktionen (U). Ur modellen härleds ett idealt levnadskostnadsindex som i sin tur kan approximeras med motsvarande Laspeyres- eller Paasche-index. Ralph Turvey finner att uppsatsen är ett nyttigt bidrag som tagit upp frågan från grunden och inte börjat med svaren. Intressant är att både huspriser och räntor beaktas, och att nyttofunktionen förenklats på ett till synes rimligt sätt. En ytterligare förenkling kunde vara att omvandlingsfaktorn för renoveringsvärdet sätts till noll. David Edgerton konstaterar att ansatsen bör vara generellt relevant för varaktiga varor, och att investeringarna beaktas netto. Karl-Gustaf Löfgren finner också utkastet lovvärt, med modellering via kapitalformel av en användarkostnad som motsvarar hyra. Man kan tänka sig en kvasilinjär nyttofunktion med vissa separabilitetsegenskaper och konstant marginalnytta. Martin Ribe välkomnar också utkastet som en värdefull ansats till en intertemporal modell men efterfrågar vissa ytterligare motiveringar. Hans Lindblom konstaterar att utkastet mottagits positivt av nämnden men att arbete återstår för att operationalisera ansatsen. Han nämner vidare att nämndens seminarium med Erwin Diewert, som tidigare planerats till augusti 2004 men ställdes in, eventuellt kan bli av till nämndens inplanerade sammanträde i mars Nämnden förordar att ansatsen utvecklas vidare av Anders Klevmarken till inplanerat nämndsammanträde i mars Protokoll 225; Igen diskussion gällande ny metod för egnahemsposten Protokoll 226; Närvarande Hans Lindblom ordförande Ledamöter Bengt Assarsson Anders Klevmarken föredragande 6

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 6(58) Karl-Gustaf Löfgren Karin Mossler närvarande 1-5 Stefan Palmqvist Joakim Skalin Ralph Turvey föredragande 7 Göran Zettergren Närvarande ersättare David Edgerton Jesper Johansson Andreas Jonsson Mårten Löf närvarande 1-5 Ewa Rabinowicz Kent-Rune Sjöholm Staffan Wahlström Rune Wigren Övriga Stefan Gunér föredragande 4 närvarande Gun Hult Roger Pettersson Martin Ribe sekreterare, föredragande 5 Matti Särngren föredragande 8, närvarande 8 6 Bostadsposten: Dynamisk ansats för egna hem Anders Klevmarken föredrar ett reviderat utkast om en dynamisk ansats för egnahemsposten (N. A. Klevmarken, Towards an applicable true cost-ofliving index that incorporates housing, 3rd draft, ). Enligt underlaget: A dynamic model of consumer behavior that incorporates the demand for housing is specified such that it is consistent with the general purpose of a consumer price index. Conclusions from the model are that house prices and mortgage interest rates should be included. If the tax system allows for deductions of interest paid, the price relatives or the weights of mortgage interest should be adjusted accordingly. Anders Klevmarken nämner i sin föredragning att det i modellens tillämpning finns ett val mellan olika inkomstbegrepp, såsom total inkomst och arbetsinkomst. Här har total inkomst valts. Martin Ribe föreslår en precisering av viktinformationens tidsbestämning i en av kostnadstermerna. Ralph Turvey finner att det vore mest konsekvent att behandla alla varaktiga varor på liknande sätt som egna hem i denna modell, som han annars finner bra. Det är bra att modellen beaktar både priser på nya egna hem och låneräntor.

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 7(58) Göran Zettergren finner ansatsen utmärkt och hoppas att det ska gå att belysa empiriskt hur den kan operationaliseras och hur utfallen skiljer mellan modeller. Det är därför viktigt att långa tidsserier tas fram över delkomponenterna i den nuvarande egnahemsberäkningen, såsom räntesatser, kapitalbelopp m.m. för att underlätta en jämförelse mellan olika metoder på historiska data David Edgerton välkomnar ansatsens sätt att möta problemen i egnahemsposten, då denna post har stor vikt i KPI. En fråga är hur man hanterar förekomsten av olika räntesatser. Rune Wigren välkomnar också ansatsen som ett sätt att möta ett för byggforskare välkänt problem. Bengt Assarsson instämmer i att det hela ser bra ut. Han konstaterar att Anders Klevmarkens ansats ger en beräkningsformel som är påfallande lik den nuvarande i KPI. Det kan vara motiverat med ytterligare belysning av vad som skiljer ansatsen från den nuvarande och vilka antaganden som ligger bakom. Enskilda detaljer i ansatsen kan behöva diskuteras, såsom varför räntekostnader där beaktas på enbart lånat och inte eget kapital. För övrigt finns i litteraturen modeller som beaktar att egna hem både är kapitalplacering och genererar konsumtionstjänster. Karl-Gustaf Löfgren bedömer att Anders Klevmarkens ansats är korrekt och att det bör vara möjligt att konstruera en dynamisk modell i kontinuerlig tid som leder fram till samma beräkningsformel. Frågor kan finnas om antaganden om marginalnyttan. Ansatsen är inte någon user cost -ansats i vanlig mening. Joakim Skalin och Stefan Palmqvist bedömer på fråga från Hans Lindblom att Anders Klevmarkens ansats bör vara värd att gå vidare med i utredningsarbetet. Roger Pettersson och Stefan Gunér framhåller att den aktuella resurssituationen för Enheten för prisstatistik innebär snäva begränsningar för enhetens möjligheter till utredningsinsatser för egnahemsposten under detta år. Staffan Wahlström ser det som ett stort framsteg att i Anders Klevmarkens arbete ha fått en ansats som vinner bred uppslutning. Han är därför som avdelningschef beredd att se välvilligt på möjligheter att låta Enheten för prisstatistik få sådant ekonomiskt utrymme att enheten kan utreda denna ansats. Nämnden bedömer att den presenterade ansatsen innebär ett väsentligt steg framåt och uppdrar åt Enheten för prisstatistik att inom ramen för resurser som kan finnas utreda de praktiska förutsättningarna för indexberäkningar.

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 8(58) Protokoll 227; Närvarande Hans Lindblom ordförande Ledamöter Bengt Assarsson Anders Klevmarken Ralph Turvey Göran Zettergren närvarande 4-9 Närvarande ersättare Övriga närvarande David Edgerton Jesper Johansson Andreas Jonsson Staffan Wahlström närvarande 1-7 Rune Wigren närvarande 1-4, 6-7 Jörgen Dalén Stefan Gunér Gun Hult Christina Liwendahl föredragande 5, närvarande 5 Birgitta Magnusson närvarande 5 Peter Nilsson föredragande 6 Roger Pettersson Martin Ribe sekreterare, föredragande 4, Bostadsposten: Dynamisk ansats för egna hem Martin Ribe och Jörgen Dalén föredrar en promemoria och en kommentar om förutsättningar för en dynamisk ansats för egnahemsposten (M. Ribe, Till operationalisering av intertemporal egnahemsansats, pm, ; J. Dalén, Några korta synpunkter på Anders Klevmarkens egnahemspapper (3rd draft, ), ). Enligt underlaget: Här utvecklas tentativt hur operativa beräkningar kan göras för prisindex med behandling av egna hem med intertemporal ansats enligt aktuellt utkast av Klevmarken (2005). Vissa preciseringar och förenklingar beskrivs, och tillgängliga datakällor diskuteras. Martin Ribe visar resultat av alternativa beräkningar, med olika definition av räntekostnadsposten. I två av alternativen innehåller räntekostnadsindex en faktor för utvecklingen av behövligt lånebelopp, beräknad som ett tio års glidande medelvärde av småhusprisindex resp. som senaste KPI-tal. I ett tredje alternativ ingår ingen sådan faktor och räntekostnadsindex beräknas då som ett rent räntesatsindex.

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 9(58) Bengt Assarsson finner det inte relevant att utgå från husprisutvecklingen i fråga om lånestockens utveckling. Martin Ribe och Jörgen Dalén menar att ett rent räntesatsindex inte korrekt mäter utvecklingen i räntekostnaderna, då räntesatsernas variationer inte fångar en räntekostnadsutveckling genom en fortgående inflation. Jörgen Dalén ifrågasätter även att Anders Klevmarkens modell tar fasta på nominell och inte reell förmögenhetsförändring, vilket förefaller mera relevant för ett levnadskostnadsindex. Anders Klevmarken finner beräkningsresultaten intressanta och svarar till Jörgen Dalén att frågan huruvida nominell eller real förmögenhet ska hållas konstant måste bero på hur konsumenten kan antas resonera. På den frågan finns inget givet rätt eller fel svar. Anders Klevmarken framhåller vidare att räntekostnadsindex bör räknas som ett rent räntesatsindex, utan någon faktor för utvecklingen av lånebeloppet. Det finns inget motiv att här stoppa in husprisindex. Lånebeloppets utveckling är nämligen inte given, utan tvärtom är lånebeloppet en handlingsparameter för konsumenten, att jämställa med en kvantitet q i indexformeln. Detta gäller för övrigt alla lån som tas av hushåll. Ralph Turvey pekar på att man inte utgått från vad som index ska kompensera för. Han föreslår att man förenklar Anders Klevmarkens modell genom att hålla sparkapitalet konstant i nominella termer. Lånebeloppet bör också hållas kontant i nominella termer. Ralph Turvey stöder förslaget, med konstant lånebelopp. Bengt Assarsson instämmer med Ralph Turvey att det saknas en utgångspunkt i vad index ska kompensera för. Vidare är det ett problem att modellen beaktar ränta endast på lånat kapital men inte på eget kapital. Jämförelse med hyresekvivalentansats talar för att ränta på eget kapital ska beaktas, eftersom den ingår i hyran. En fråga är också hur förändringar i befolkningsstrukturen kan slå i modellen. Ralph Turvey invänder mot Bengt Assarsson att det verkar egendomligt att kompensera för ränta på eget kapital. David Edgerton finner det konstigt att multiplicera med husprisindex i räntekostnadsposten och förordar istället ett rent räntesatsindex. Martin Ribe och Jörgen Dalén framhåller att ett index för en procentsats blir missvisande som prisindex, vilket särskilt syns i en inflationsekonomi. En analog situation råder för inkomstberoende taxor.

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 10(58) David Edgerton invänder att det inte verkar motiverat att ge kompensation för ökad förmögenhet. Bengt Assarsson svarar att en ökad kapitalvinst slår på hyran. Bengt Assarsson, David Edgerton och Andreas Jonsson ser ett möjligt problem i att modellen verkar ge ett dubbelt beaktande av finansiering av egna hem. Anders Klevmarken svarar att sparkapitalet innebär en möjlighet att konsumera i framtiden. Rune Wigren finner förslaget värt att pröva, och då med konstant lånebelopp. Jesper Johansson stöder också förslaget. Göran Zettergren finner det angeläget med simuleringsberäkningar som underlag innan man väljer modell. Nämnden förordar fortsatt utveckling enligt den nya ansatsen med sikte på ett kommande införande i KPI. Det närmaste arbetet bör innefatta parallellberäkningar framåt i tiden, simuleringsstudier och beskrivningar riktade till dels specialister, dels allmänheten. Protokoll 228; Igen diskussion gällande ny metod för egnahemsposten Protokoll 229; Närvarande Hans Lindblom ordförande Ledamöter Bengt Assarsson Anders Klevmarken föredragande 4 Karin Mossler Stefan Palmqvist Joakim Skalin Ralph Turvey Göran Zettergren Närvarande ersättare Mattias Bruér Randi Johannessen Jesper Johansson Kent-Rune Sjöholm Staffan Wahlström Marcus Widén Rune Wigren Övriga Christer Andersson föredragande 6

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 11(58) närvarande Gunnel Bengtsson närvarande 1-5 Gunilla Edling närvarande 5-6 Mats Haglund föredragande 5 Gun Hult närvarande 1-5 Oscar Lundin närvarande 1-5 Martin Ribe sekreterare, föredragande 4, 6, 8-9 Kaisa Vitri närvarande Bostadsposten: Dynamisk ansats för egna hem a) Utfall av försöksberäkningar m.m. b) Principfrågor i detaljutformningen Anders Klevmarken föredrar en ny version av sin uppsats om en dynamisk ansats för egna hem i prisindex, och Martin Ribe föredrar en promemoria med utfall av försöksberäkningar ((i) N.A. Klevmarken, Towards an applicable true cost-of-living index that incorporates housing, uppsats, ; (ii) M. Ribe, Till operationalisering av intertemporal egnahemsansats Del 2, pm, ). Enligt underlaget: (i) A true cost-of-living index that includes housing is derived from a dynamic model of consumer behaviour that incorporates the demand for housing. (ii) Fortsatta försöksberäkningar redovisas på prisindex med behandling av egna hem med intertemporal ansats enligt arbete av N.A. Klevmarken. Anders Klevmarken nämner i sin föredragning att han vid sin presentation av uppsatsen på Ottawa-gruppens möte i maj fått en kommentar från Erwin Diewert att modellen borde ta hänsyn till att lånens värde förändras genom inflationen. Därför har han nu modifierat modellen så att räntekostnader mäts med realränta i stället för nominell ränta. Anders Klevmarken framhåller att det finns utrymme för diskussion huruvida man vill ha med alla komponenterna i modellen. Han pekar särskilt på ett antal frågor av policykaraktär med val mellan möjliga alternativ på vissa punkter. Det gäller bl.a. val av inkomstbegrepp och av sätt att behandla finansiella tillgångar och skatteförändringar. Andra diskussionsfrågor som Anders Klevmarken framhåller är om det kan anses realistiskt med antagandena att konsumenten handlar utifrån realränta snarare än nominell ränta, och att lånens andel av huspriset skulle vara konstant. En fråga är vidare om man ska bortse från andra lån än huslån. Anders Klevmarken visar också på en möjlig kompromiss i fråga om delindex för räntekostnader, mellan att ta detta som ett rent räntesatsindex och att även ta in utvecklingen av lånebelopp.

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 12(58) Ralph Turvey pekar på valet mellan två alternativa frågor för index att svara på. Dessa är å ena sidan frågan vilken inkomstutveckling konsumenten behöver för bibehållen nytta av konsumtionen, och å andra sidan frågan vilken inkomstutveckling som konsumenten skulle ha behövt för detta om endast priserna hade förändrats över tiden. Ralph Turvey förordar det senare, att enbart prisförändringar speglas i index, vilket kan ses som en mindre dynamisk modell. Bengt Assarsson konstaterar att Anders Klevmarkens modell kan ses som en förenkling av standardmodellen i dynamisk teori, genom att framtida konsumtionsnytta representeras av tillgångsvärde. Det vanliga i indexteori är annars en statisk modell. Att istället bygga på en dynamisk modell innebär att man ser konsumenten som inte enbart konsument utan även placerare. Detta drar med sig att hushållets alla tillgångar borde beaktas, liksom att förväntad framtida husprisutveckling borde slå igenom på KPI, och att räntan på eget kapital kommer in som kostnad. Då blir även frågan om index borde avse konstant förmögenhet, och om index borde räkna in även förväntade kapitalvinster och spegla t.ex. aktiekurser. Anders Klevmarken svarar att hur kapitalvinster på huset bör behandlas beror på hur konsumenten beter sig. KPI är dock i grunden inte ett dynamiskt index, och då KPI avser konsumtionen så ska aktiekurser inte påverka KPI. Randi Johannessen pekar på att det internationellt för konsumentprisindex är stadfäst praxis att man gör åtskillnad i synsättet mellan å ena sidan varaktiga varor, vars investeringskaraktär generellt bortses från, och å andra sidan egna hem. Hänsynen till den dynamiska aspekten är något speciellt just för egna hem. Huspriserna har visat sig mycket volatila och kan tidvis stiga kraftigt, men om kapitalvinsterna inte realiseras är det ett dilemma hur man ska se på dem. Vidare är frågan om prisutvecklingen på omsatta hus kan förutsättas vara representativ för husstockens värdeutveckling. Anders Klevmarken svarar att i hans ansats kommer huspriser in endast i fråga om nyproducerade hus. Hans Lindblom frågar om inte nämnden alltjämt ställer sig bakom Anders Klevmarkens ansats. Tidigare har det förefallit att ansatsen skulle ha stöd i nämnden, och att det skulle nu närmast vara en fråga om att operationalisera den. Göran Zettergren svarar att han har ställt sig välvillig till att se närmare på ansatsen men ännu inte tagit ställning till om den är bättre än den nuvarande. Ett rent räntesatsindex för räntekostnaden verkar tvivelaktigt, och det nya kompromissförslaget på denna punkt liksom betydelsen av konstant låneandel skulle behöva belysas ytterligare. Ytterligare simuleringar av olika scenarier bör göras. Man bör hålla fast vid att se konsumenten som enbart konsument och inte som placerare.

13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 13(58) Bengt Assarsson framhåller att en fråga är hur man ska se på effekten av att konsumenterna substituerar intertemporalt. En belysande artikel lades nyligen fram av Ricardo Reis [A cost-of-living dynamic price index, with an application to indexing retirement accounts, Vill man inte acceptera det dynamiska synsättet fullt ut kan det vara ett bättre alternativ att utesluta egna hem ur KPI och istället blåsa upp vikten för hyresbostäder. Stefan Palmqvist instämmer med Göran Zettergren att Anders Klevmarkens ansats är lovvärd men att han inte tagit ställning till om den är bättre eller sämre än den nuvarande ansatsen i KPI. Det är svårt att veta hur man ska se på Anders Klevmarkens förenklade intertemporala synsätt gentemot Bengt Assarssons generella. Simuleringar av hypotetiska scenarier med t.ex. räntechocker bör göras. Det skulle kunna kännas lite tryggare om ansatsen kunde etableras genom publicering i en vetenskaplig tidskrift och kanske behandlas i en seminariediskussion med inbjuden opponent. Joakim Skalin finner också att konsumenten bör ses som enbart konsument och inte som placerare. Han instämmer med Göran Zettergren och Stefan Palmqvist att Anders Klevmarkens ansats är värd att utredas vidare, men han finner det nuvarande underlaget alltför knapphändigt för ett ställningstagande och för att övertyga om att alternativkostanden inte bör tas med. Ett rent räntesatsindex verkar svårt att tolka. Ralph Turvey stöder Anders Klevmarkens ansats då den stämmer med teorin, givet att levnadskostnadsindex är det man siktar på, och är praktiskt tillämplig. En annan sak är att man i Storbritannien och Frankrike har en mera empirisk syn, ställer sig avvisande till "user cost"-ansats och direkt definierar index som Laspeyres-typ. Randi Johannessen tillägger att nettoanskaffningsansatsen som planeras för HIKP innebär att egna hem behandlas som andra varaktiga varor, dvs. man ser själva köptransaktionerna som målet för mätningen och bortser från investeringsaspekten. Detta kan vara relevant för ett rent inflationsindex. Martin Ribe visar med en approximativ exempelberäkning att valet mellan realränta och nominell ränta kan få en relativt betydande inverkan på index. Mindre inverkan, relativt sett, har valet mellan ett rent räntesatsindex och ett räntekostnadsindex som även speglar det behövliga lånebeloppets utveckling. En motivering att använda KPI och inte husprisindex för att spegla behövligt lånebelopp kan vara att husprisutveckling utöver KPIutvecklingen delvis kan spegla husens attraktivitet och ses som kvalitet. Anders Klevmarken menar att egnahemsinflationen snarare än den allmänna inflationen skulle vara relevant att beakta i räntekostnadsindex. Bengt

14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 14(58) Assarsson invänder att det verkar stämma bättre med Erwin Diewerts argument att använda den allmänna inflationen som minusterm i uttrycket för realräntan. Göran Zettergren framhåller att det gäller att följa den faktiska utvecklingen i räntekostnader. Eftersom ökade fastighetspriser ger ökade räntekostnader på sikt så kan någon koppling till fastighetsprisutvecklingen behöva finnas i räntekostnadsindex, däremot inte till den allmänna inflationen. Argumentet att fastighetsprisutvecklingen delvis speglar kvalitetsförändring verkar tvivelaktigt och håller knappast för hela landet. Randi Johannessen instämmer i att den kraftiga prisutveckling på hus som förevarit även i Norge inte kan förutsättas spegla kvalitetsförändring. Karin Mossler finner det svårt att direkt ta ställning till Anders Klevmarkens principfrågor om antagen konstant låneandel, om räntor på andra lån än huslån, och om skatter. Hon instämmer i Göran Zettergrens syn på viss koppling till husprisutvecklingen i räntekostnaderna. Ett rent räntesatsindex är relevant för dem som sitter kvar i sina hus, medan de som köper nya hus även får en räntekostnadsutveckling genom husprisutvecklingen. Huslåneskulden i relation till totala konsumtionen kan knappast anses särskilt stabil då den enligt föredragningens uppgifter varierat mellan 54 och 70 procent under perioden Ralph Turvey finner att ränta på eget kapital skulle kunna vara motiverat att beakta i samband med frågan om valet att köpa huset eller ej. I ett kompensationsindex däremot kan det inte anses motiverat att räkna ränta på eget kapital som en kostnad. Att huset ökar i värde som inte belastas av lån behöver ägaren inte kompenseras för. Hans Lindblom föreslår att till nästa sammanträde tas fram förslag att ta ställning till samt ytterligare provberäkningar och simuleringar. Karin Mossler, Göran Zettergren och Joakim Skalin tillstyrker detta, och Karin Mossler föreslår en föregående remissrunda till nämndens ledamöter och ersättare. Göran Zettergren önskar även att underlagen sänds ut i god tid och att framgent papperskopior av PowerPoint/OH-presentationer delas ut. Joakim Skalin tillägger att simuleringsberäkningarna bör innefatta även renodlat fiktiva fall. Uppdras åt Anders Klevmarken och Enheten för prisstatistik att föreslå slutsatser av dagens diskussion, att i preliminär form sändas ut till nämnden en månad före nästa nämndsammanträde den 18 oktober 2006 för yttrande inom en vecka och ställningstagande vid sammanträdet. Simuleringar av scenarier ska göras.

15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 15(58) Protokoll 230; Närvarande Hans Lindblom ordförande Ledamöter Anders Klevmarken Karl-Gustaf Löfgren Karin Mossler Stefan Palmqvist Ralph Turvey Närvarande Mattias Bruér ersättare David Edgerton närvarande 1-4 Randi Johannessen Jesper Johansson Kent-Rune Sjöholm Staffan Wahlström närvarande 1-4, 8-9 Marcus Widén Rune Wigren Övriga Gunnel Bengtsson närvarande Mats Haglund föredragande 9 Gun Hult närvarande 1-4, 8-9 Peter Nilsson föredragande 5-7 Martin Ribe sekreterare, föredragande 4, Bostadsposten: Förslagsidé till intertemporal egnahemsansats Martin Ribe föredrar två promemorior om en förslagsidé till dynamisk ansats för egna hem ((i) M. Ribe, Förslagsidé till intertemporal egnahemsansats, pm, ; (ii) M. Ribe, Dynamisk ansats för behandling av egna hem i konsumentprisindex (KPI) Verbal beskrivning, utkast 3, ). Enligt underlaget: En förslagsidé läggs fram om att behandla egna hem med intertemporal ansats utvecklad av N.A. Klevmarken. Bl.a. framgår att: o Räntekostnaden ska räknas på nominell ränta, inte real ränta. o Val mellan konstant och variabelt lånebelopp lämnas öppet f.n. o Räntekostnader enbart på egnahemslån ska täckas. o Skatteeffekter på räntekostnader ska slå igenom. Noteras att ett tidigare utkast av den förstnämnda promemorian (i) cirkulerats per e-post till nämndens ledamöter och ersättare för synpunkter, och att frågor och kommentarer lämnats per e-post av Göran Zettergren och Marcus Widén gemensamt, av Ralph Turvey och av Randi Johannesen. Den andra

16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 16(58) promemorian (ii) sändes ut separat per e-post, senare än utskicket av kallelsen och övrigt underlag till sammanträdet. Ordet förklaras fritt för diskussion av valet mellan nominell och real ränta. Stefan Palmqvist finner Anders Klevmarkens ansats bra. Termen "pi gånger M" i budgetrestriktionen synes innebära att lånebeloppet förändras med inflationen, och denna term bör strykas. Även om vissa skäl kan tala för real ränta så är detta inte konsistent med Anders Klevmarkens teoretiska utgångspunkt, och man bör därför istället räkna med nominell ränta. Anders Klevmarken har nu funnit att nominell ränta är att föredra av praktiska skäl. Beräkningen med real ränta kan leda till vägningstal där nämnaren är nära noll, vilket kan göra att ofrånkomliga mätfel i priserna blåses upp kraftigt och får en alltför störande inverkan i beräkningen. Det kan även ifrågasättas om principskälen för real ränta håller och om inte real ränta är något främmande i modellen. Marcus Widén har också kommit fram till att nominell ränta bör användas, då real ränta vore främmande i sammanhanget. Beträffande ansatsen som helhet är han dock ännu inte övertygad att den är så mycket bättre än den nuvarande. Randi Johannessen är inte helt säker på tolkningen av Erwin Diewerts argumentering för real ränta. Att en real ränta kan bli negativ är inte ovanligt. De praktiska beräkningsproblemen borde dock kunna vara hanterbara, med tanke på att real ränta används i det isländska KPI. Randi Johannessen efterfrågar simuleringsberäkningar på realräntealternativ, vilket Stefan Palmqvist och Marcus Widén instämmer i. David Edgerton för fram möjligheten att räkna med real ränta enbart för vägningstalet, men med nominell ränta för indextalet i räntekostnadsposten. Då skulle man komma ifrån riskerna för anomalier i beräkningen av index för realränta. En rekursionsformel för realränteindex kan tänkas ha en enhetsrot vilket då leder till instabilitet. För att få in en motsvarighet till förväntad inflation i beräkning av real ränta kunde man behöva göra prognos bakåt. Karl-Gustaf Löfgren lutar åt att förorda nominell ränta, då den är vad som passar i modellen såsom denna ser ut. Att få real ränta att passa in skulle förutsätta att hela modellen görs om. Egentligen är derivatan med avseende på räntesatsen väsentlig. Idén att räkna med real ränta enbart för vägningstalet kan vara intressant och värd att övervägas närmare. Det verkar dock något vanskligt att fatta beslut om ansatsen som helhet utan att se konsekvenserna.

17 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 17(58) Kent-Rune Sjöholm ser ett slags cirkelresonemang i beräkningen med realränteindex. På lång sikt bör den reala räntan kunna väntas bli noll. Ralph Turvey stöder användning av nominell ränta, då han inte förordar principen med levnadskostnadsindex (coli). Man bör börja med att beskriva vad som ska kompenseras för. Jesper Johansson finner att den jämnare inflationskurvan som fås med realräntealternativet kan verka tilltalande, men att man kan känna igen sig för dåligt om en oljeprischock inte slår igenom på inflationen. Staffan Wahlström finner det önskvärt att nämnden kan komma fram till ett principbeslut för en ny egnahemsberäkning, och det är därför välkommet att nämnden nu allmänt verkar sluta upp bakom Anders Klevmarkens ansats. I valet mellan nominell och real ränta ser Staffan Wahlström en styrka i att så många i nämnden stöder alternativet med nominell ränta, och han ställer därför upp på att stödja det. Detta trots att han personligen inte är i sak övertygad, då skäl för real ränta finns i Erwin Diewerts förord och i det faktum att inflationen betalar av på lånen. Hans Lindblom summerar beslutsläget. Anders Klevmarkens modell är idag uppe för diskussion och inte för beslut. Avsikten är att på nästa sammanträde i december ta upp frågan för ställningstagande till Anders Klevmarkens modell som helhet, syftande till ett principbeslut av nämnden huruvida modellen bedöms användbar med sikte på att införas i KPI från år Modellen ska ses som en helhetslösning, inte som något att plocka enstaka delar ur. David Edgerton kommenterar att arbetet inte bör stoppas upp, men att möjliga modifieringar i modellen kan behöva diskuteras. Karin Mossler instämmer i att det är viktigt att komma fram till ett avgörande om modellen, men att det fortfarande kan finnas frågor som inte bör sopas under mattan. Ordet förklaras fritt för diskussion av valet mellan konstant och variabelt lånebelopp. Ralph Turvey konstaterar att index för räntekostnad bör bygga på en sammanvägning av tal för nya resp. gamla lån, och att motsvarande bör gälla hyror. Olika slags varaktiga avtal bör behandlas konsekvent. Karl-Gustaf Löfgren invänder att hyra och räntekostnad är olika saker. På fråga från Anders Klevmarken svarar Mats Haglund att hyresavtalsperioder på mer än ett år är ovanliga. Kent-Rune Sjöholm nämner att avtalsperioder över 2-3 år dock förekommer. Stefan Palmqvist förordar att ränta på eget kapital tas med och ifrågasätter varför den inte är med i Anders Klevmarkens modell. Frågan är också varför

18 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 18(58) lån men inte finansiella tillgångar tas med i den förenklade modellen, och om villkoret med konstant finansiell nettoförmögenhet är motiverat. Anders Klevmarken svarar att han nu har kommit fram till att villkoret om konstant finansiell nettoförmögenhet inte behövs, och detta villkor är därför struket i den senaste versionen av hans uppsats. Valet mellan konstant och variabelt lånebelopp kommenterar Anders Klevmarken med att det kan finnas en viss andel egnahemsägare som ökar sina lån när husen blir mera värda på marknaden. Om denna grupp kan antas öka lånen i proportion till husets värde, så skulle det tala för alternativ AB med kappa ( ) satt lika med en skattning av denna andel egnahemsägare. Skattningen skulle kunna grundas på statistik över fördelningen av egnahemsägarnas årliga lånebeloppsändringar. Ralph Turvey, David Edgerton, Karl-Gustaf Löfgren och Randi Johannessen kommenterar Stefan Palmqvists synpunkt om ränta på eget kapital. En svårighet med ränta på eget kapital är att komma åt skillnaden mellan låneoch sparräntesats. Man kan även fråga sig om det inte kan bli dubbelkompensation för dem som inte lånar. Marcus Widén efterfrågar simuleringar av index för fallet att räntan är oförändrad medan huspriserna stiger. På lång sikt borde index då följa huspriserna. Randi Johannessen nämner att man i Norge tidigare haft låneandelar på runt 80 procent men att det på senare tid funnits en tendens att gå ned mot 60 procent låneandel, för att få bättre ränta. Det kan vara mest korrekt med kappa lika med 100 procent, men det är inte klart om detta värde eller något lägre bör väljas. Mats Haglund finner det svårt att förstå att någon andel inslag av alternativ A skulle vara motiverad. Index bör nämligen hänga med på lång sikt i husprisutvecklingen, vilket talar för alternativ B eller C. Det förvånar att alternativ C utfallsmässigt skiljer sig så mycket från nuvarande ansats. Karl-Gustaf Löfgren finner alternativ C rimligt. En fråga är vad skillnaden mellan alternativ B och C betyder. Kent-Rune Sjöholm pekar på att det kunde finnas skäl att delvis byta husprisfaktorn mot renoveringsbehov. Karin Mossler pekar på att demografiska förändringar kan ha sin betydelse. Det gäller sådant som ökad andel äldre i befolkningen. Randi Johannessen tillägger att även konjunkturskiftningar inverkar i det korta perspektivet. Anders Klevmarken svarar att kappa hålls konstant under årslänken men kan ändras från länk till länk, varvid t.ex. demografiska förändringar kan ligga bakom. David Edgerton tar upp frågan om möjligheterna att få in underlag till skattning av kappa från t.ex. bolåneinstituten.

19 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 19(58) Ordet förklaras fritt för diskussion av frågan om beaktande av räntekostnader på enbart egnahemslån eller även på andra lån. Ralph Turvey skulle principiellt föredra att även lån för köp av annat såsom bilar och möbler tas med, men han är införstådd med att de utesluts av praktiska skäl. David Edgerton finner också att de praktiska skälen klart överväger och talar för att andra lån än egnahemslån utesluts. Randi Johannessen pekar på att internationell praxis är att räntekostnader beaktas endast för egnahemslån medan varor såsom möbler och bilar behandlas som kontantköpta oavsett finansieringsform. Anders Klevmarken tillägger att uteslutningen av andra räntekostnader än dem på egnahemslån är ett avsteg från idealet som man får leva med, då andra problem är väsentligare. Karin Mossler pekar på att kvaliteten på uppgifterna i HEK knappast håller för att helt säkert skilja ut egnahemslånen. Anders Klevmarken tillägger att erfarenheter från andra undersökningar är att det kan vara svårt att få tillförlitliga svar på frågor om inteckningslån. Därtill kommer att även lån med huset som säkerhet kan nyttjas för annan konsumtion. Ralph Turvey och David Edgerton kommenterar möjligheterna att rensa lånebeloppet från lån för köp av bilar. Ordet förklaras fritt för diskussion av frågan om behandlingen av skatteeffekter på räntekostnader. Jesper Johansson ställer frågan varför skatteeffekterna på räntekostnaderna inte har tagits med tidigare. Anders Klevmarken svarar att detta motiverats med att förändringar i inkomstskatten principiellt inte har räknats med som prisförändringar i KPI. Han pekar på att det här finns tre alternativ: (i) Att helt bortse från inkomstskatten, (ii) att beakta räntan netto efter skatteavdrag i beräkningen av både vägningstalet och prisförändringen för räntekostnaden, eller (iii) att beakta skatteavdraget enbart i beräkningen av vägningstalet. I det sistnämnda alternativet räknas ändrat skatteavdrag inte som ändrat pris; detta alternativ kan vara motiverat om man inte vill kompensera för skatteändring. Karl-Gustaf Löfgren kommenterar att beskattning av kapitalvinster bör vara nominell, då real kapitalvinstbeskattning inte är uthållig mot inflation. Det tredje alternativet, med påverkan enbart på vägningstalet, bör föredras. Mats Haglund nämner att Utredningen om konsumentprisindex föreslog det tredje alternativet, med påverkan enbart på vägningstalet. David Edgerton frågar hur fritidshusen behandlas i KPI. Gun Hult svarar att de ingår i vägningstalet för egna hem.

20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 20(58) Nämnden förordar för räntekostnadsberäkningen att utgå från nominell ränta, någon form av variabelt lånebelopp, enbart egnahemslån, och att vägningstalet reduceras med skatteavdraget men att ändrat skatteavdrag inte visas som prisförändring. Uppdras åt Enheten för prisstatistik att ta fram visst kompletterande underlag med sikte på ett principavgörande av nämnden om ansatsen vid nästa sammanträde den 7 december Ytterligare simuleringsberäkningar ska göras. Förslag ska tas fram till hur fastighetsprisutvecklingen ska beaktas i räntekostnadsposten Protokoll 231; Närvarande Hans Lindblom ordförande Ledamöter Anders Klevmarken Karl-Gustaf Löfgren Karin Mossler Stefan Palmqvist Joakim Skalin Göran Zettergren närvarande 4 Närvarande ersättare David Edgerton Randi Johannessen Kent-Rune Sjöholm Staffan Wahlström närvarande 1-3, 4 (delvis), 5-10 Marcus Widén Rune Wigren Övriga Mats Haglund föredragande 9 närvarande Gun Hult Chatrine Lundbeck närvarande 1-3, 5-10 Oscar Lundin Peter Nilsson föredragande 5-8, 10 Martin Ribe sekreterare, föredragande 4, 10 4 Bostadsposten: Förslagsidé till intertemporal egnahemsansats Hans Lindblom introducerar dagens fortsatta diskussion om Anders Klevmarkens intertemporala ansats. Vid sitt närmast föregående sammanträde gav nämnden förord för vissa val i detaljutformningen och om inriktningen på det fortsatta utredningsarbetet.

21 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 21(58) Martin Ribe föredrar två promemorior om en förslagsidé till dynamisk ansats för egna hem i prisindex ((i) M. Ribe, Förslagsidé till intertemporal egnahemsansats: Med kompletteringar om räntekostnadsalternativen, pm, ; (ii) M. Ribe, Dynamisk ansats för behandling av egna hem i konsumentprisindex (KPI) En verbal beskrivning, utkast 4, ). Enligt underlaget: En återstående fråga i den av N.A. Klevmarken utvecklade intertemporala ansatsen gäller beaktandet av husprisutvecklingens inverkan på räntekostnadsutvecklingen. Som ett tänkbart huvudalternativ nämns här "Alternativ C", där räntekostnaden räknas på behövliga lånebelopp vid inköpstillfällena för husen, vid en konstanthållen fördelning av innehavstiderna. Vidare diskuteras "Alternativ AB", där räntekostnaden räknas genom sammanvägning mellan beräkningar på konstant lånebelopp resp. på lånebelopp uppräknat med husprisutvecklingen. Föredraganden konstaterar att ämnet även denna gång är uppe som en diskussionspunkt, då läget i diskussionen ännu inte till fullo synes klart nog för utformningen av ett principbeslut om ansatsen som helhet. Detta gäller särskilt frågan om husprisutvecklingens beaktande i räntekostnadsposten. Föredraganden framkastar en till underlaget kompletterande aspekt på valet av det interna vägningstalet kappa för husprisindex inom räntekostnadsposten. Idén att uppfatta kappa som andelen hus som köpts "nyligen" kunde möjligen tänkas operationaliseras som att kappa beräknas som kvoten mellan husomsättningstakten och låneomsättningstakten. Anders Klevmarken ställer sig frågande till vissa modifikationer av den av honom konstruerade modellen, vilka har gjorts i de framlagda alternativen. I alternativ C verkar det inte motiverat att som där görs se bakåt i tiden och låta index påverkas av tidigare husprisutveckling. David Edgerton instämmer i att detta förfarande inte verkar motiverat. Anders Klevmarken framhåller att alternativ AB bör motiveras utifrån en modell med två grupper av egnahemsägare, nämligen dels sådana som låter sina lånebelopp ligga konstant över tiden, dels sådana som anpassar sina lånebelopp i takt med husprisutvecklingen. Vägningstalet kappa svarar då mot den senare gruppens andel bland egnahemsägarna. Kappa bör då kunna skattas utifrån uppgifter om hushållens lån. Kappa bör i indexberäkningen hållas konstant under varje indexlänk. David Edgerton instämmer i Anders Klevmarkens syn på alternativ AB och framhåller att lånestatistik bör kunna användas som underlag till beräkningarna. Karl-Gustaf Löfgren betonar att indexberäkningen måste utformas i enlighet med vad som följer av modellen. Rune Wigren pekar på att approximationer får göras.

22 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 22(58) Göran Zettergren ser också en möjlighet i att nyttja lånestatistik men ifrågasätter alternativ AB. Tabellen i underlaget över andel nya lån säger egentligen ingenting användbart. När lånebeloppen kan ökas på hus som stiger i värde men inte byter ägare, så är detta närmast en favör för ägaren och borde inte leda till att index visar på ökade kostnader. Husprisutvecklingen kan tänkas nyttjas som en proxy för utvecklingen av lånebeloppen vid husköp. Husprisutvecklingens inverkan på räntekostnaderna bör då synas i index. Mats Haglund ställer sig frågande till alternativ AB och finner att detta i Anders Klevmarkens framställning närmast liknar ett kohortindex, eftersom resonemangen utgår från hur kostnaden för ett visst hushåll förändras. Mats Haglund förordar alternativ C men erbjuder sig också att presentera en modell som inte begränsar räntekostnaden till att avse bara det lånade kapitalet.. Anders Klevmarken replikerar att det inte är fråga om något kohortindex. Han påminner vidare om att lånebeloppet är en handlingsparameter i modellen för konsumentens beteende. Karl-Gustaf Löfgren och David Edgerton betonar att det följer av Anders Klevmarkens modell att räntesatsen där är att se som pris. Göran Zettergren ställer sig frågande till att den motsvarande kvantiteten då blir en monetär storhet, som man knappast kan tänka sig som nytta för konsumenten; kvantiteten borde istället avse bostaden, och husprisutvecklingen bör då beaktas till 100 procent i räntekostnadsindex. Karl-Gustaf Löfgren genmäler att den som inte har några lån inte har någon räntekostnadsförändring att kompenseras för; och förmögenhet beaktas inte i KPI. Randi Johannessen ställer sig också frågande att se huset som kvantiteten i räntekostnadsposten, då huset utgör en investering medan man i indexberäkningen är ute efter boendekostnaden. Karin Mossler finner att boendekostnaden inte borde anses påverkas av huspriserna i sig men däremot genom räntekostnader på förändrade lånebelopp. Lånebeloppen är delvis funktioner av huspriserna, medan nyttan av boendet är oförändrad. David Edgerton tillägger att man bör kunna bortse från lån till köp av t.ex. bil med huset som säkerhet, då sådant bruk bör ha ringa omfattning. Räntekostnader för ändrade lånebelopp på huset bör därför räknas som boendekostnad. Marcus Widén efterlyser ytterligare underlagsinformation om lånebelopp och om husprisutvecklingen, och komplettering av argumenten för alternativ AB respektive C.

23 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 23(58) Karin Mossler tar upp möjligheterna att beräkna kappa i en operationalisering av Anders Klevmarkens ansats och pekar på möjligheten att för detta hämta underlag från den longitudinella databasen Linda. Denna innehåller uppgifter på husnivå. David Edgerton ser två diskussioner, nämligen dels valet mellan alternativ C och AB, dels innebörd och beräkning av kappa. Han finner sig långtifrån övertygad om alternativ C, medan däremot alternativ AB bör kunna användas. Randi Johannessen replikerar att hon ser en tredje diskussion, om underlagen. Då statistiken över lånebelopp är bristfälligt specificerad, bör husprisutvecklingen användas som proxy för lånebeloppens utveckling. Detta gäller indexberäkningen av "B-delen" i alternativ AB, tillämpat med ett minus kappa lika med andelen kvarboende, ca 96 procent. Kent-Rune Sjöholm förordar att man försöker landa så nära en "user cost"- ansats som möjligt, och han bedömer att alternativ AB är att föredra. Hans Lindblom konstaterar att alternativ AB synes ha flera nämndledamöters stöd att väljas som huvudspår. Förutsättningarna datamässigt för detta alternativ bör belysas ytterligare i fortsatt utredningsarbete. Göran Zettergren förordar i nuvarande läge alternativ C. Karl-Gustaf Löfgren föreslår votering. Martin Ribe ser viss oklarhet i alternativ AB:s nu åsyftade inriktning, som får redas ut under hand. Karin Mossler finner att dagens diskussion handlar om approximationer. Problemen bör kunna lösas på ett praktiskt sätt. För tillfället kan man gärna skjuta på beslutet, för att hinna ta fram en utformning som man kan enas om i nämnden. Joakim Skalin konstaterar att man ännu inte är eniga, och han lägger ned sin röst. Det finns oklarheter om alternativ AB, och allt flera frågor kommer upp. Dagens diskussion har varit konkret. Nämnden går till en informell votering vilket alternativ utredningsarbetet i första hand ska gå vidare med. Voteringen utfaller med att av de externa ledamöterna fyra förordar alternativ AB, en förordar alternativ C och tre vill avvakta med ställningstagande. Uppdras åt Enheten för prisstatistik att ta fram kompletterande underlag med bland annat belysning av förutsättningarna för alternativ AB och statistik över hushållens lån och dessas förändringar. Protokoll 232;

24 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 24(58) Närvarande Hans Lindblom ordförande ledamöter Bengt Assarsson David Edgerton Helena Johnsson Anders Klevmarken Karl-Gustaf Löfgren Karin Mossler Stefan Palmqvist Göran Zettergren Närvarande ersättare Jörgen Dalén Randi Johannessen Jesper Johanson Martin Ribe föredragande 4, 9 Kent-Rune Sjöholm Joakim Skalin Marcus Widén Rune Wigren Övriga Henrik Allansson föredragande 4 närvarande Christer Andersson Ronny Andersson närvarande 1-4 Gunnel Bengtsson Mats Haglund föredragande 4 Kamala Krishnan föredragande 8 Martin Kullendorff närvarande 1-4 Oscar Lundin sekreterare Peter Nilsson föredragande Bostadsposten A) Principfrågor gällande modellen för intertemporal egnahemsansats B) Förändringar i egnahemsägarnas lånebelopp Hans Lindblom informerar att han sedan föregående sammanträde haft kontakt med representanter från andra myndigheter och att prisenheten har haft kontakt med Anders Klevmarken. Mats Haglund, Martin Ribe och Henrik Allansson föredrar en promemoria om vidare belysning av förslagsidén till dynamisk ansats för egna hem i prisindex (MP/PR/KPI, Dynamisk ansats för egna hem: Vidare belysning av förslagsidén, pm, ).