UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET"

Transkript

1 Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/göran Zettergren Direkttel: E-post: Sveriges Riksdag Finansutskottet STOCKHOLM UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET RD /12 Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet har på uppdrag av finansutskottet genomfört en utvärdering av den svenska penningpolitiken och arbetet med att främja stabiliteten i det finansiella systemet under åren Författarna gör en grundlig genomgång av de åtgärder som vidtagits i samband med finanskrisen liksom bristerna i den svenska krishanteringen. TCO delar i långa stycken den bild som författarna ger. Trots att vare sig lagstiftning eller var på plats lyckades svenska myndigheter relativt väl i sin uppgift. TCO ställer sig bakom förslaget att lagstiftningen ändras för att förtydliga Riksbankens, Finansinspektionens, Riksgäldens respektive Finansdepartementets ansvar och befogenheter när det gäller att hantera och förebygga finansiella kriser. Liksom författarna avstår TCO från att ta ställning till frågan om hur ansvaret för finansiell exakt bör fördelas mellan de inblandade myndigheterna. TCO ställer sig också bakom rekommendationen att Riksbankslagen modifieras så att Riksbankens mandat för att verka för finansiell stabilitet tydliggörs och att de verktyg som Riksbanken bör ha till sitt förfogande för att uppnå detta mål tydligt anges. Författarna gör en jämförelse mellan Sverige och ett antal andra länder med inflationsmål. 1. De konstaterar att Sverige i genomsnitt har haft en lägre inflation, större avvikelser från inflationsmålet, större konjunkturella realekonomiska obalanser (BNP-gap) och högre arbetslöshet än samtliga jämförda länder. 1 Danmark, Norge, Nya Zeeland och Storbritannien. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan webbplats/publikationer/remissyttranden/y Utvärdering av Riksbankens penningpolitik dot/L/

2 2 (5) Denna bild förstärks av diagram 4:1 som visar att Sverige haft betydligt större avvikelser från inflationsmålet (mätt som KPI) och samtidigt haft en större obalans i den reala ekonomin än de jämförda länderna. Om inflationen däremot beräknas med det justerade måttet KPIF (se nedan) har avvikelsen från inflationsmålet varit mindre i Sverige än de övriga länderna medan de reala obalanserna varit större (se diagram 4:2). Detta kan tolkas som att Riksbanken i sin penningpolitik har tagit hänsyn till den reala konjunkturen i mindre mån än övriga centralbanker. Författarna redovisar också beräkningar gjorda med Riksbankens modell Ramses, vilka visar att en lägre räntebana än den beslutade under de senaste åren skulle ha gett både en mindre avvikelse från inflationsmålet och en mindre realekonomisk obalans (BNP-gap). Samtidigt redovisar man den tidvis betydande avvikelsen av Riksbankens bedömning av den framtida räntebanan och marknadens bedömning av denna, så som den kommer till uttryck i terminsräntorna. Riksbankens räntebana har genomgående legat över marknadens bedömning. Osäkerheten kring denna typ av bedömningar är naturligtvis betydande. Författarna avstår från att rekommendera ett ändrat penningpolitiskt agerande (sid 60). Dock konstaterar de att Riksbanken vad gäller exempelvis inflationen har haft ett något större prognosfel än andra bedömare. De noterar också att den modell som Riksbanken huvudsakligen använder (Ramses) inte har någon finansiell sektor och antyder att en utvidgning av modellen i denna riktning möjligen skulle kunna öka precisionen i prognoserna. TCO anser att detta mycket väl skulle kunna vara en välkommen utveckling men att detta knappast är förklaringen till Riksbankens mindre goda resultat. TCO anser att det är befogat att dra slutsatsen att Riksbankens penningpolitik varit onödigt stram under den studerade perioden och att detta i hög grad kan förklaras av att politiken inte i tillräckligt hög grad tagit hänsyn till den realekonomiska utvecklingen och i synnerhet utvecklingen på arbetsmarknaden. Detta är huvudorsaken till att den genomsnittliga inflationen varit betydligt under målet (1,3 procent istället för 2,0) och att arbetslösheten därmed varit onödigt hög. Enligt riksbankslagen har Riksbanken till uppgift att värna ett fast penningvärde samt att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Riksbanken har själv operationaliserat dessa allmänt hållna mål i termer av ett inflationsmål och ett allmänt ansvar för stabiliteten i det finansiella systemet. Eftersom det offentliga uppdraget är så vagt preciserat finns det på bägge dessa områden stora oklarheter om Riksbankens ansvarsområde i förhållande till andra myndigheter. Författarna diskuterar dessa problem vad gäller frågan om finansiell stabilitet och föreslår att Riksbankens mandat och ansvar bör förtydligas genom modifieringar av riksbankslagen. TCO ställer sig bakom dessa rekommendationer.

3 3 (5) Tyvärr finns det ingen motsvarande diskussion om målet för penningpolitiken eller ansvaret för stabiliseringspolitiken. Detta framstår som den kanske allvarligaste bristen i rapporten. Riksbanken bedriver idag vad man betecknar som en flexibel inflationsmålspolitik, där ett återförande av inflationen till målet utgör bankens huvudsakliga målsättning men där banken också tar realekonomiska hänsyn, exempelvis vad beträffar arbetslöshet och tillväxt. Så var dock inte fallet i början av den period som rapporten behandlar. Länge avvisade företrädare för Riksbanken att man hade något ansvar för att stabilisera exempelvis arbetslösheten. TCO anser att Riksbankens mandat i riksbankslagen för att verka för prisstabilitet borde utökas till att även explicit omfatta ett mål för sysselsättningen. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, har sedan länge ett så kallat dubbelt mandat att både verka för prisstabilitet och högsta möjliga sysselsättning. Precis som vad gäller prisstabilitet bör Riksbanken själv få operationalisera detta mål, exempelvis i termer av en bedömning av jämviktsarbetslösheten eller en hållbar utveckling av sysselsättningen. Riksbankens bedömning av exempelvis jämviktsarbetslösheten liksom den faktiska arbetslöshetens avvikelse från denna skulle då kunna utvärderas av finansutskottet och av allmänheten. Det finns andra fördelar med en sådan ordning. Riksbanken har på senare år valt att omtolka det nuvarande mandatet som att det även inbegriper ett ansvar för den reala utvecklingen. Detta förefaller dock i första hand ha varit resultatet av en över tiden förändrad sammansättning av Riksbankens direktion. TCO anser att det ur demokratisk synvinkel är lämpligare att riksdag och regering, och inte den för tillfället rådande sammansättningen av Riksbankens direktion, som bestämmer målen för penningpolitiken. En sådan målformulering tydliggör också att det är Riksbanken som har huvudansvaret för stabiliseringspolitiken i Sverige. Finanspolitiken bör naturligtvis bedrivas så att den inte försvårar penningpolitikens uppgift. Exempelvis bör de så kallade automatiska stabilisatorerna i normalfallet tillåtas verka fritt och vid allvarligare nedgångar bör även aktiva finanspolitiska stimulanser kunna övervägas. I normalfallet finns det inte någon motsättning mellan sysselsättnings- och inflationsmålen. I lågkonjunkturer är arbetslösheten hög och inflationen låg och bägge dessa faktorer talar för en lägre ränta. I vissa fall kan det dock uppkomma en sådan målkonflikt, exempelvis vid plötsliga prisuppgångar på energi eller andra råvaror. TCO menar att Riksbanken i allmänhet reagerat alltför starkt på dessa tillfälliga faktorer och att detta tidvis bidragit till en för stram penningpolitik. Det är TCO:s uppfattning att ett explicit sysselsättningsmål vid sidan om inflationsmålet skulle leda till en bättre avvägning av penningpolitiken.

4 4 (5) Det finns också en risk att en ensidig inriktning på prisstabilitet leder till en alltför stram penningpolitik. Eftersom det finns en väldokumenterad nominell lönestelhet nedåt finns det anledning att tro att inflationen inte reagerar symmetriskt vid olika störningar i ekonomin. En nedgång i ekonomin skulle då inte leda till en lika stor nedgång i inflationen som en motsvarande uppgång. En ensidig inriktning på prisstabilitet skulle i så fall leda till en alltför svag stimulans vid djupare nedgångar. Mycket tyder på att detta har varit ofta fallet under den tid som inflationsmålet har gällt. Författarna skriver att Riksbanken gör prognoser på resursutnyttjandet i den svenska ekonomin. Men Riksbanken har under långa perioder avstått från att publicera något samlat mått på resursutnyttjandet. Sedan några år tillbaka gör man detta men använder flera olika modeller. I den senaste Penningpolitiska rapporten (oktober 2011) publiceras fem olika statistiska mått på resursutnyttjandet. Riksbanken gör endast en kvalitativ bedömning; resursutnyttjandet bedöms nu vara något lägre än normalt men det kommer att stiga under kommande år. Riksbanken har aldrig heller publicerat en officiell bedömning av nivå på jämviktsarbetslösheten. I rapporten förekommer inte heller någon diskussion om alternativa bedömningar av resursutnyttjandet och hur detta skulle påverka utvärderingen av den förda penningpolitiken. Konjunkturinstitutet har under flera perioder kritiserat Riksbanken för att bedriva en alltför stram penningpolitik, delvis beroende på en annan bedömning av resursutnyttjandet. Det har under lång tid rått en betydande oklarhet om vilket inflationsmått som det svenska inflationsmålet faktiskt gäller. Officiellt är det konsumentprisindex (KPI) som är målet. Samtidigt påpekar Riksbanken ofta att det vore olämpligt om en höjning av styrräntan, som normalt får ett snabbt genomslag på bostadsräntor och därmed KPI, med automatik skulle föranleda ytterligare skärpningar av penningpolitiken. Riksbanken har därför introducerat ett justerat inflationsmått, KPI med fast ränta (KPIF), som exkluderar alla effekter av förändrade bostadslåneräntor. TCO delar författarnas principiella inställning att även räntekostnader för boendet utgör en naturlig del av ett konsumentprisindex. Den komponent som exkluderas från KPIF utgörs av förändringen av den genomsnittliga räntesatsen på bolån. Den kan därför antas inte ha någon långsiktig trend som skulle få någon praktisk betydelse för KPI-index på längre sikt. TCO har svårt att föreställa sig en situation där KPI:s avvikelse från KPIF borde få någon betydelse för vilken penningpolitik som är lämplig. Enligt författarnas tolkning utgör KPI målet på medellång sikt medan KPIF utför grunden för att bedöma den mer kortsiktiga utvecklingen (sid. 100). Författarna rekommenderar att denna praxis bibehålls. Samtidigt kan de praktiska problemen med att Riksbanken använder sig av flera olika inflationsmått vara betydande. Riksbanken har tidvis varit otydlig med vilken tolkning man gör, exempelvis när KPI varit över inflationsmålet medan KPIF varit under.

5 5 (5) Det har också försvårat utvärderingar av penningpolitiken. Detta framgår med all önskvärd tydlighet av författarnas egen rapport, där utvärderingen av den svenska penningpolitiken ger delvis ganska olika slutsatser beroende på om man använder KPI och KPIF och där författarna inte tycks ha någon klar uppfattning om vilket mått som är att föredra i detta sammanhang. TCO anser därför att Riksbankens inflationsmål bör uttryckas i termer av KPI med fast ränta (KPIF) och att det officiella konsumentprisindexet inte bör ha någon roll i utformningen eller utvärderingen av penningpolitiken. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Eva Nordmark Göran Zettergren

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik och Inflationsmål Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?

Läs mer

Olika syn på penningpolitiken

Olika syn på penningpolitiken Olika syn på penningpolitiken Lars E.O. Svensson SNS/SIFR Finanspanel 8 juni Min syn på penningpolitiken Penningpolitiken ska stabilisera inflationen runt målet och arbetslösheteten runt en långsiktigt

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning

Läs mer

Session 1 Utveckling av centralbankers mandat. Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef

Session 1 Utveckling av centralbankers mandat. Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef Session 1 Utveckling av centralbankers mandat Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef Inflationsmålspolitiken har varit framgångsrik i Sverige Årlig procentuell förändring Anm. KPI-inflationen avser ej realtidsdata

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Penningpolitik med inflationsmål

Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitiken i media Road map Vad är penningpolitik? Vad innebär ett inflationsmål? Hur påverkar penningpolitiken ekonomin? Vägen till ett penningpolitiskt beslut Penningpolitik

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Riksbankens roll i svensk ekonomi Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning

Läs mer

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började Efter den globala finanskrisen 2007 2009 återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började långsamt höjas under 2010 och 2011. Senare skulle denna

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Reviderad 2014-04-29 Fredrik Andersson och Lars Jonung framför kritik mot min analys av och mina

Läs mer

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson ANFÖRANDE DATUM: 2010-05-04 TALARE: Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson PLATS: Handelsbanken, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05

Läs mer

Dags att förbättra inflationsmålet?

Dags att förbättra inflationsmålet? Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel

Läs mer

Brister i EMU-utredningen

Brister i EMU-utredningen Brister i EMU-utredningen Inledning Vi närmar oss alltmera den tidpunkt som påkallar beslut angående den europeiska monetära unionen EMU. Statsministern har antytt att han snart kommer att bestämma sig

Läs mer

En utvärdering av den svenska penningpolitiken (2006/07:RFR1)

En utvärdering av den svenska penningpolitiken (2006/07:RFR1) REMISS 2007-03-12 Dnr 2006/2099 Finansutskottet Riksdagen 100 12 STOCKHOLM En utvärdering av den svenska penningpolitiken 1995 2005 (2006/07:RFR1) (Dnr 060-1070-06/07) Sammanfattning Riksgälden instämmer

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Dir. 2016:114. Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016

Kommittédirektiv. Översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Dir. 2016:114. Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Kommittédirektiv Översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen Dir. 2016:114 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4)

Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 17 mars 2010 Dnr: 6-3-10 Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4) Sammanfattning Konjunkturinstitutet anser att överskottsmålet bör vara framåtsyftande.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6)

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-05-24 15-2013-0258 2013-02-27 Fi2013/329 Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Sammanfattning

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Utvärdering av penningpolitiken för perioden

Utvärdering av penningpolitiken för perioden Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU24 Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2012 2014 Sammanfattning Utskottet redovisar sin årligt återkommande utvärdering av penningpolitiken och föreslår

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi Sveriges Rikes Ständers Bank -talet Affärsbanker bildas 9 Monopol på sedelutgivning Stockholms universitet -- Lars E.O. Svensson Palmstruch

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Riksbanken, måluppfyllelsen och den demokratiska kontrollen

Riksbanken, måluppfyllelsen och den demokratiska kontrollen Riksbanken, måluppfyllelsen och den demokratiska kontrollen Lars E O Svensson är affilierad professor vid Stockholms universitet och gästprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han var vice riksbankschef

Läs mer

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen, Stockholm 16 maj 217 Ovanliga tider medför nya utmaningar Lågt inflationstryck, låg styrränta

Läs mer

Remissvar på rapporten Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 (2015/2016:RFR6)

Remissvar på rapporten Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 (2015/2016:RFR6) Remissvar på rapporten Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 (2015/2016:RFR6) Lars E.O. Svensson April 18, 2016 Sammanfattning Jag instämmer i utredarnas kritik att majoriteten, av oro för

Läs mer

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett

Läs mer

ANFÖRANDE. Utvärdering av penningpolitik. Inledning

ANFÖRANDE. Utvärdering av penningpolitik. Inledning ANFÖRANDE DATUM: 2006-03-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Irma Rosenberg Norges Bank SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Mittuniversitetet, Campus Östersund 4 november 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Bilaga 1 - PM. Byte av målvariabel och introduktion av variationsband. Sammanfattning

Bilaga 1 - PM. Byte av målvariabel och introduktion av variationsband. Sammanfattning Bilaga 1 - PM DATUM: 2017-05-11 AVDELNING: APP SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se DNR [Diarienummer]

Läs mer

Inledning. REMISSVAR på Utvärdering av Riksbankens penningpolitik (Dnr /16)

Inledning. REMISSVAR på Utvärdering av Riksbankens penningpolitik (Dnr /16) 2016-03-17 R 5.16 REMISSVAR på Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 (Dnr 1168-2015/16) Inledning Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rapporten Utvärdering av Riksbankens penningpolitik

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att

Läs mer

Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Karlstad

Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Karlstad ANFÖRANDE DATUM: 2009-03-27 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Karlstad SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2015. Marvin Goodfriend Mervyn King

Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2015. Marvin Goodfriend Mervyn King Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2015 Marvin Goodfriend Mervyn King Översättning: Anna Hermerén, Sara Neander och Åsa Pape ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-87541-33-9 Riksdagstryckeriet, Stockholm,

Läs mer

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet Stockholms universitet 9 maj 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Riksbankens och penningpolitiken

Riksbankens och penningpolitiken Riksbankens och penningpolitiken HHS 19 februari 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Senaste penningpolitiska beslutet Om Riksbanken

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind De senaste årens penningpolitik leaning against the wind Lars E O Svensson är affilierad professor vid Stockholms universitet och gästprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han var vice riksbankschef

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

(2015/16:RFR6)

(2015/16:RFR6) E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Finansutskottet Riksdagen 100 12 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind De senaste årens penningpolitik leaning against the wind LARS E O SVENSSON är affilierad professor vid Stockholms universitet och gästprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han var vice riksbankschef

Läs mer

Pehr Wissén. Martin Flodén

Pehr Wissén. Martin Flodén eller någonting annat. Då får man precis samma typ av koordineringsfrågeställningar som man ska hantera på något sätt för att undvika det exempel som jag gav att detta på något sätt inte driver i väg i

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen ANFÖRANDE DATUM: 2008-08-21 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Malmö SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning ANFÖRANDE DATUM: 2004-09-20 TALARE: Irma Rosenberg PLATS: Sparbanken Finn, Grand Hotel, Lund SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Utvärdering av Riksbankens penningpolitik

Utvärdering av Riksbankens penningpolitik REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 1 (9) Dnr. 2016/60 2016-04-18 Finansutskottet Riksdagen 100 12 Stockholm Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 Riksgälden välkomnar utvärderingen av Riksbankens

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik Protokollsbilaga B DATUM: 2016-04-20 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Utvärdering av penningpolitiken 2008 2010

Utvärdering av penningpolitiken 2008 2010 Finansutskottets betänkande 2010/11:FiU24 Utvärdering av penningpolitiken 2008 2010 Sammanfattning Utskottet redovisar sin återkommande utvärdering av penningpolitiken under den senaste treårsperioden,

Läs mer

RIKTIGA BETYG ÄR BÄTTRE ÄN HÖGA BETYG FÖRSLAG TILL OMPRÖVNING AV BETYG Betänkande av Betygsprövningsutredningen (SOU 2010:96)

RIKTIGA BETYG ÄR BÄTTRE ÄN HÖGA BETYG FÖRSLAG TILL OMPRÖVNING AV BETYG Betänkande av Betygsprövningsutredningen (SOU 2010:96) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/kristina Persdotter 2011-05-022011-02-21 11-0009 Direkttel: 08-782 91 93 E-post: kristina.persdotter@tco.se Utbildningsdepartementet

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Konjunkturinstitutet har utvärderat de inflationsprognoser Riksbanken har gjort sedan. De menar att Riksbanken har överskattat inflationen systematiskt och drar långtgående slutsatser

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna ekonomiska kommentar undersöker vi hur Riksbankens uppfyllelse av inflationsmålet har sett ut i ett längre tidsperspektiv. Mätt med realtidsdata har KPI-inflationen i genomsnitt

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 21 augusti 2015 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson ANFÖRANDE DATUM: 2012-06-08 TALARE: Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Utvärdering av penningpolitiken 2009 i Sverige

Utvärdering av penningpolitiken 2009 i Sverige ANFÖRANDE DATUM: --8 TALARE: Vice riksbankschef Lars E. O. Svensson PLATS: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +6 8 787 Fax +6 8 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken ANFÖRANDE DATUM: 2006-02-23 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Riksdagens finansutskott, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05

Läs mer

Min syn på penningpolitiken

Min syn på penningpolitiken ANFÖRANDE DATUM: 2011-03-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Handelsbanken, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05

Läs mer

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min

Läs mer

Inflationsmålet och penningpolitiken

Inflationsmålet och penningpolitiken ANFÖRANDE DATUM: 2006-04-04 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Utvärdering av penningpolitiken för perioden

Utvärdering av penningpolitiken för perioden Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU24 Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2013 2015 Sammanfattning Utskottet redovisar sin årligt återkommande utvärdering av penningpolitiken och föreslår

Läs mer

Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2013 Framställning till riksdagen 2013/14:RB1 Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2013 Sammanfattning Under 2013 hade följande ekonomiska utfall och händelser stor betydelse för Riksbankens

Läs mer

Penningpolitik, konjunkturstabilisering och makrotillsyn

Penningpolitik, konjunkturstabilisering och makrotillsyn ANFÖRANDE DATUM: 13-3-13 TALARE: Vice riksbankschef Karolina Ekholm PLATS: Svenskt näringsliv, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-13 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +6 8 787 Fax +6 8 1 5 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Februari 2011

Penningpolitisk rapport. Februari 2011 Penningpolitisk rapport Februari S V E R I G E S R I K S B A N K KAPITEL Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Redogörelse för penningpolitiken 2013 Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring 5 KPIF exklusive energi KPIF KPI 5 - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram..

Läs mer

Utvärdering av penningpolitiken för perioden

Utvärdering av penningpolitiken för perioden Finansutskottets betänkande 2016/17:FiU24 Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2014 2016 Sammanfattning Utskottet redovisar sin årligt återkommande utvärdering av penningpolitiken och föreslår

Läs mer

Framställning till riksdagen

Framställning till riksdagen Framställning till riksdagen 2007/08: RB1 Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2007 Sammanfattning Enligt 10 kap. 3 lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank lämnar Riksbankens direktion

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samh pol avd/kjell RautioAdm enhbarbro de Lisle 2009-02-02 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: kjell.rauto@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM MÖJLIGHET

Läs mer

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min

Läs mer

Finansiell stabilitet och penningpolitik diskussion

Finansiell stabilitet och penningpolitik diskussion Finansiell stabilitet och penningpolitik diskussion Björn Lagerwall Norges Bank 2017-04-21 Sveriges riksbank Avdelningen för penningpolitik Två teman Penningpolitik och skulddynamik Policy-fråga: Vilka

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 529 mnkr. Totalt är det en ökning med 28 mnkr sedan förra månaden, 91%

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer