Stödjepunkter. Ungdomspolitik i praktiken

Transkript

1 Stödjepunkter Ungdomspolitik i praktiken 1

2 Kontakta gärna oss om du har frågor: tfn: e-post: Ungdomsstyrelsen 2004 projektledare Karin Eneström redaktör/språkgranskning Ingrid Bohlin grafisk form Christián Serrano foto Mia Askerlund tryck EO Print AB distribution Ungdomsstyrelsen Box 17801, Stockholm tfn , fax e-post webbplats 2

3 Förord De övergripande målen för den nationella ungdomspolitiken är att ungdomar ska ha verklig tillgång till makt och verklig tillgång till välfärd. För att nå dessa mål har Ungdomsstyrelsen ett uppdrag att stödja och stimulera utvecklingen av sektorsövergripande ungdomspolitik i kommunerna. I den här broschyren berättar vi om de sex ungdomspolitiska stödjepunkterna som samarbetar med Ungdomsstyrelsen. Stödjepunkterna är en extra resurs för ungdomspolitiken och ambitionen är att de ska stödja utvecklingen både inom sina expertområden och inom det ungdomspolitiska området generellt. Per Nilsson generaldirektör Ungdomsstyrelsen 3

4 Från träffpunkt till stödjepunkt Under slutet av 1990-talet skapades många nya former av träffpunkter och centra med olika ungdomsverksamhet i Sverige. En del skapades för att utveckla och stimulera ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet, andra för att öka ungas inflytande i lokalsamhället eller för att motverka den höga ungdomsarbetslösheten som då fanns. De olika verksamheterna utvecklade i sin tur nya tankegångar som ledde till att fler centra bildades runt om i landet. Ungdomsstyrelsen fick år 2000 i uppdrag av regeringen att utreda möjligheten att stödja prioriterade områden inom ungdomspolitiken genom att etablera speciella utvecklingscentra. Förslaget från Ungdomsstyrelsen till regeringen var att ett samarbete mellan myndigheten och olika former av utvecklingscentra skulle prövas som en ny metod i en fortsatt ungdomspolitisk utveckling. Idag sker samarbete med sex utvecklingscentra som har fått benämningen ungdomspolitiska stödjepunkter. En stödjepunkts uppgifter Stödjepunkterna är en blandning av olika ungdomspolitiska aktörer inom föreningslivet och i kommunerna. Med sina expertkunskaper ska stödjepunkterna fungera som stöd för de kommuner och ideella organisationer som vill utveckla metoder för sin lokala ungdomspolitik. Stödjepunkterna ska spela en roll i ungdomspolitiken genom att: pröva och utveckla nya idéer förmedla kunskap och sprida erfarenheter stimulera till ökad forskning 4

5 Sex ungdomspolitiska stödjepunkter De ungdomspolitiska stödjepunkterna är utspridda över landet och har olika inriktningar och expertområden. De är också olika både till organisation och till arbetssätt. 1. Astrid Lindgrens hembygd (Småland) Utveckling i landsbygd 4. Kumulus (Kalmar, Kalmar län) Internationell dimension i ungdomspolitik och mötesplatser för unga 2. Communicare (Karlstad, Värmland) Ungt entreprenörskap 5. Samverket (Växjö, Jönköping, Lidköping) Inkludering och samverkan 3. Kulturförökarna (Malmö, Göteborg, Stockholm) Kultur i förorter 6. Utvecklingscenter Ungdom och Fritid (Skellefteå) Fritid som tillväxtfaktor ungdomsledarskap Stödjepunkterna är öppna för kontakter med organisationer och kommuner. Tveka inte att höra av er om ni har frågor eller synpunkter. 5

6 Astrid Lindgrens hembygd I stödjepunkten Astrid Lindgrens hembygd ingår bland andra föreningen Astrid Lindgrens hembygd, Ungt Resurscentra i Eksjö samt Rockcity i Hultsfred. Stödjepunktens inriktning är att verka för landsbygdens utveckling med unga som resurs. Visionen för stödjepunkten är: Jag hade en god uppväxt. Målsättningen är att fler personer ska flytta till regionen eller flytta tillbaka efter till exempel utbildning och att skapa förutsättningar för företagsamhet och förnyelse i arbetslivet. Målgruppen är unga samt myndigheter och organisationer som verkar för ungas goda uppväxt. Genom att knyta samman lokala krafter, politiskt styrda aktörer och forskning vill stödjepunkten stimulera tillväxten i kommunen. De har också ett nära samarbete med Växjö universitet för att både ta del av pågående forskning och initiera ny. Föreningen Astrid Lindgrens hembygd är en ideell förening som samarbetar med områdets kommuner (Eksjö, Hultsfred och Vimmerby), Kristdala församling i Oskarshamns kommun och regionala myndigheter. Föreningen arbetar med att skapa en positiv samhällsutveckling genom att stödja och initiera 6

7 aktiviteter och projekt som leder till att ge unga en god uppväxt. Projekten ska vara nyskapande på något sätt och både unga och äldre måste vara med i den arbetsgrupp som driver projektet. UNGt Resurscentra i Eksjö är ett regionalt kunskapscentra för internationellt ungdomsutbyte. De driver också egna ungdomsrelaterade projekt. Resurscentra ansvarar för europeisk volontärtjänst i regionen och ingår i Ungdomsstyrelsens nätverk kring ungas internationella erfarenhetsutbyten. Centret sprider information till ungdomar och organisationer om deras möjligheter att knyta internationella kontakter och att söka medel till egna projektidéer. Rockcity i Hultsfred är en mötesplats för branscherna musik, turism och medier eller den så kallade upplevelseindustrin. Där finns allt från musikföreningar, eventföretag och produktionsbolag till utbildningar kopplade till musikbranschen, digitala medier, evenemang och turism. Popkollo och Rookie är två av Rockcitys pedagogiska modeller för att bryta ny mark för ungdomar inom en bransch där det kan vara svårt att etablera sig. Popkollo i Hultsfred använder musiken som ett medel för att stärka unga tjejers självförtroende och att ge dem möjligheter att praktisera sitt musikintresse på egna villkor. Rookie skapar mötesplatser för yngre oetablerade artister, musiker, fotografer, författare med flera, med Rookiefestivalen som en årlig manifestation och motor i arbetet. Kontaktinformation ASTRID LINDGRENS HEMBYGD kontaktperson: Jacob Käll tfn: e-post: jacob@astridlindgrenshembygd.se webbplats: UNGT RESURSCENTRA I EKSJÖ kontaktperson: Mickan Thor tfn: e-post: mickan.thor@eksjo.se ROCKCITY kontaktperson: Emma Tenfält tfn: e-post: emma@rockcity.se 7

8 8

9 Communicare Communicare är en ideell förening Stödjepunktens inriktning är ungt entreprenörskap Communicare jobbar med att stimulera entreprenörskap, handlingskraft och motivation hos unga. Målet är att de ska få stöd att göra det de vill till exempel bilda egna företag. Föreningen har under lång tid arbetat med ungas attityder till ungt entreprenörskap men även arbetat för att få till stånd bestående attitydförändringar i samhällets syn på ungas entreprenörskap. Idag har föreningen byggt upp en unik kompetens på området och skapat ett stort nationellt och internationellt nätverk. Bland annat arbetar stödjepunkten med ett Entreprenörsprogram som ska stärka unga företagare som varit igång med sin verksamhet under minst ett år och nu vill utveckla sitt företag. På så sätt skapas unga och livskraftiga företag i närområdet. Entreprenörsprogrammets mål är att både stärka företaget och det personliga entreprenörskapet, det vill säga förmågan att låta idéer och visioner leda till kraftfull handling. Communicare Kickstarter är ett projekt som arbetar för att bryta ungas utanförskap på arbetsmarknaden. Projektet är individuellt anpassat utifrån deltagarnas behov och önskemål. Syftet är att stärka deltagarnas handlingskraft och motivation så att de blir attraktivare på arbetsmarknaden. Communicare arbetar också med ett Navigatorprogram som ska vägleda ungdomar i åldern år till framtidens arbetsmarknad. Kontaktinformation COMMUNICARE kontaktperson: Claes Jonasson tfn: mobil: e-post: claes.jonasson@communicare.nu webbplats: 9

10 10

11 Kulturförökarna Kulturförökarna är ett växande nätverk. Här ingår bland andra Boo Folkets Hus i Orminge (Nacka), Rinkeby Folkets Hus, Pannhuset i Biskopsgården (Göteborg) samt Drömmarnas Hus i Rosengård (Malmö). Stödjepunktens inriktning är att arbeta med att stimulera kulturen i storstädernas förorter med hjälp av utbildning, information, olika arrangemang, nätverksbildning och forskning. År 2000 beslöt sig fyra föreningsdrivna träffpunkter för att göra något åt den missvisande bilden av storstädernas förorter som florerade i press och andra medier. Resultatet blev att en stiftelse bildades Kulturförökarna. Det primära målområdet är storstädernas miljonprogramområden, områden som Rosengård i Malmö, Hammarkullen och Biskopsgården i Göteborg samt Rinkeby och Orminge i Stockholm. Målgrupp för verksamheten är i första hand barn och ungdomar. Att skapa kultur är ett sätt att mötas och att kommunicera med andra människor. Kommunikation är nödvändig för den demokratiska processen. Med stöd av kultur i olika former kan områdena också bygga sin identitet, visa sin historia och allt det positiva som finns där. Kulturförökarnas roll är mer att vara rådgivande, initierande, stödjande och nätverksbyggande än att genomföra olika projekt. Den konkreta verksamheten genomförs av aktörer i förorten och deras lokala nätverk. Stödjepunktens två stora utvecklingsprojekt är Förortståget och fatta.nu. Förortståget är en kulturstafett mellan storstädernas förorter med inslag av föreställningar, utställningar, debatter, samtal, seminarier och workshops. Fatta.nu är en webbtidning och en mötesplats på nätet där besökare kan söka information, kommunicera och utbyta erfarenheter. Kontaktinformation KULTURFÖRÖKARNA kontaktperson: Marita Isaksson tfn: mobil: e-post: kulturforokarna@yahoo.se webbplats: 11

12 Kumulus Kumulus är ett samarbete mellan olika föreningar och organisationer, Kalmar kommun och Regionförbundet i Kalmar. Stödjepunktens inriktning är att öka ungdomars delaktighet och inflytande på lokal nivå och ungas möjlighet till internationella erfarenheter. Kumulus vill utveckla ungas möjlighet till inflytande och utveckling genom internationella erfarenheter. De vill också utveckla det internationella perspektivet. Tanken är att skapa en regional plattform genom att använda befintliga kontakter och nätverk och därigenom öka ungas möjligheter till internationella erfarenheter. Regionen har sedan många år ett väl utbyggt internationellt arbete och stora kontaktnät i framförallt Östersjöregionen. Utvecklingen av det internationella perspektivet innebär att stödjepunkten genom att integrera kunskapen om omvärlden i befintliga verksamheter ger fler unga möjlighet till internationella erfarenheter på hemmaplan eller genom utbyten. Kumulus utvecklar nya samarbeten och metoder inom fem områden. Dessa är forskning, europeisk volontärtjänst, internationellt arbete i skolan, unga och ideella organisationer samt mötesplatser och information. Eftersom stödjepunkten arbetar inom olika områden vänder man sig till en mängd olika grupper i samhället. Unga, pedagoger, lärare, fritidsledare, kommuner och ideella organisationer är några av målgrupperna för stödjepunkten. Kontaktinformation KUMULUS kontaktperson: Charlotte Barvestad tfn: mobil: e-post: charlotte.barvestad@kalmar.se webbplats: 12

13 13

14 Samverket I Samverket deltar ideella föreningar, företag, utbildningsanordnare och de tre kommunerna Växjö, Lidköping och Jönköping. Stödjepunktens inriktning är att bryta ungas utanförskap genom att samordna olika insatser i samhället. Gemensamt för de tre kommunerna är att de söker inspiration, idéer och kunskap utanför sin egen kommun för att utveckla verksamheten på hemmaplan. Kommunerna har samma sätt att se på arbetet med ungdomar och har en gemensam idé samverkan. För att bryta ungas utanförskap arbetar Samverket med att utveckla olika metoder för inkludering av unga. Med inkludering menas att alla ska ha samma möjligheter till utbildning, fritidssysselsättning, inflytande i samhället och vägar till egen försörjning. 14

15 När olika aktörer i en kommun samverkar kan man få en helhetssyn på ungdomarnas situation samtidigt som man breddar kompetensen och höjer kvalitén i verksamheten. Genom att samverka skapas också en arena för nytänkande och kreativitet. Detta leder till att en inkluderingsprocess kan sättas igång på allvar. Samverkets vision är att fler ska bli bärare av metoden samverkan. Det praktiska arbetet genomförs i respektive kommun. Ett exempel på hur samverkan fungerar i praktiken är Basement School i Växjö kommun. Det är ett projekt som riktar sig till unga som saknar betyg från gymnasiet, är arbetslösa och har ett musikintresse. Basement School kopplar samman skola, fritid och arbetsliv. Utöver kärnämnesundervisningen finns möjlighet till musikutbildning, arbetspraktik och friskvård. Eleverna hjälper även till med konsertarrangemang och andra evenemang. Denna metod att arbeta med ett helhetsperspektiv ger eleverna möjlighet att förbättra sitt självförtroende och öka tron på sin egen förmåga att lyckas skaffa sig ett arbete eller en utbildning. Kontaktinformation VÄXJÖ kontaktperson: Peter Estling tfn: e-post: peter.estling@kommun.vaxjo.se webbplats: JÖNKÖPING kontaktperson: Mats Berggren tfn: e-post: mats.berggren@ff.jonkoping.se webbplats: LIDKÖPING kontaktperson: Anders Svensson tfn: e-post: anders.svensson@lidkoping.se webbplats: 15

16 Utvecklingscenter Ungdom & Fritid Utvecklingscenter Ungdom & Fritid är ett samarbete mellan en mängd ideella och offentliga aktörer i Västerbotten och Norrbotten. Stödjepunktens inriktning är att stödja utvecklingen inom fritidsområdet samt utveckla specialistkompetens för hur ungdomsledarskap och fritid kan vara en tillväxtfaktor. Utvecklingscenter Ungdom & Fritid bildades för att utveckla ungdoms- och fritidssektorn genom kreativitet, nytänkande och samverkan. Centret vill synliggöra ungdoms- och fritidssektorn och visa på dess betydelse för tillväxten i regionen. Fritiden blir allt mer betydelsefull för alla människor, inte minst för de unga. För många är också fritiden en viktig väg in i vuxenlivet. Målsättningen är att unga människor i större utsträckning ska vara samhällsbyggare. För att nå dit arbetar centret med att utveckla kompetenser för ungdomsledare, öka samverkan mellan forskning och praktik och stödja utvecklingsprojekt inom fritidssektorn. Arbetet är uppdelat i olika områden som inflytande och demokrati, pedagogik samt utbildning och forskning. Området utbildning och forskning handlar om att utveckla samverkan mellan forskning och praktik. Exempel på detta är ett fritidsvetenskapligt forskningscenter i Skellefteå. Detta har skapats av Utvecklingscenter Ungdom & Fritid i samarbete med Luleå tekniska universitet. Förutom undervisning i ämnet fritidsvetenskap som ges upp till magisternivå har ett fritidsvetenskapligt nätverk bildats. I detta deltar ett 40-tal forskare. Utvecklingscenter har även tillsammans med Gymnasiekontoret i Skellefteå arbetat fram en kvalificerad yrkesutbildning inom området fritidsmedarbetarutbildningen. Kontaktinformation UTVECKLINGSCENTER UNGDOM & FRITID kontaktperson: Elisabeth Nilsson tfn: e-post: elisabeth.nilsson@kommun.skelleftea.se webbplats: 16

17 17

18 Ungdomspolitiska stödjepunkter Stödjer den ungdomspolitiska utvecklingen inom sina specialområden. Med sin expertkunskap är stödjepunkterna källor att ösa ur för exempelvis kommuner eller ideella organisationer som ligger i startgroparna för att utveckla metoder för sin lokala ungdomspolitik. Stimulerar kunskapsuppbyggnad om till exempel ungdomsledarrollen, entreprenörskap, inkludering och ungas uppväxtvillkor. Communicare Karlstad Samverket Lidköping Kulturförökarna Göteborg Samverket Jönköping Kulturförökarna Malmö Samverket Växjö Utvecklingscenter ungdom & fritid Skellefteå Kulturförökarna Nacka Astrid Lindgrens hembygd Vimmerby/Hultsfred/ Eksjö/Oskarshamn Kumulus Kalmar 18

19 Lästips Hej kommun! Om sektorsövergripande kommunal ungdomspolitik. Broschyren för dig som vill veta hur den svenska ungdomspolitiken fungerar, hur den kom till och hur man kan jobba med frågan på hemmaplan. Att vilja utveckla ungdomspolitiken En framgångsrik ungdomspolitik kräver ett medvetet kommunalt arbete. Läs om hur andra kommuner gör och få tips och idéer. Att sätta upp mål för den kommunala ungdomspolitiken En broschyr om olika metoder att styra kommunens insatser så att ungas levnadsvillkor blir bättre. Att planera för inflytande och delaktighet Tips om hur kommunen kan arbeta för att öka ungdomars inflytande. Kunskap om unga i den kommunala ungdomspolitiken Inspiration till att öka kunskapen om ungas levnadsvillkor samt tips och idéer på hur man kan göra egna undersökningar om unga i sin kommun. Internationella projekt i ett ungdomspolitiskt perspektiv En broschyr om varför en kommun ska arbeta aktivt med en internationell dimension i sina ungdomspolitiska frågor. Att genomföra en effektiv sektorsövergripande ungdomspolitik Tre kommuner berättar och ger tips om hur de arbetar med sektorsövergripande ungdomspolitik. Stödjepunkter Ungdomspolitik i praktiken Stödjepunkterna ska fungera som stöd för kommuner och organisationer som vill utveckla metoder för sin lokala ungdomspolitik. 19

20 UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som arbetar inom fyra verksamhetsområden: Vi fördelar bidrag och arbetar med metodutveckling inom ungas Fritid och föreningsliv samt inom Internationellt ungdomsutbyte. Vi stödjer utvecklingen av Kommunal ungdomspolitik och följer upp den Nationella ungdomspolitiken. www ungdomsstyrelsen se Box 17801, tfn , fax , e-post: 20