Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning Organisation Avdelning: Fröet Antal barn: 15 Åldersfördelning: 1-3 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 8 Antal flerspråkiga barn: 6 Dessa språk är representerade: Spanska, Kurdiska, Polska, Arabiska Åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års Kvalitetsredovisning). Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Resultat : Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Resultat : Utveckla arbetet med kulturell mångfald Utveckla den pedagogiska miljön inomhus Vi har påbörjat arbetet kring kulturell mångfald. Vi har synliggjort barnens härkomst genom att sätta upp flaggor som visar var barnen kommer ifrån, samt skrivit välkommen på de olika språken in till avdelningens dörr. Vi gör kontinuerligt observationer av den aktuella barngruppen, för att ta reda på vilka intressen som finns. Utifrån detta så försöker vi forma vår pedagogiska miljö och sätter tillsammans upp regler för vad som gäller. Exempelvis hur man tar hand om våra gemensamma leksaker samt hur man är en bra kompis etc. Vi försöker även synliggöra allt material, och att i största möjliga mån hålla allt i

2 barnens nivå. Det material som inte finns tillgängligt i barnens nivå, har vi bilder till, så de lätt kan se utbudet och fråga/peka ifall de är intresserade av att hålla på med en viss aktivitet. Utearbeta fler konkreta metoder för att utveckla verksamheten Vi har påbörjat arbetet med en tydlig struktur för att utveckla verksamheten. Kompetensutveckling Brandutbildning; 2 personer NTA utbildning; 1 person Jämställdhetsutbildning; 2 personer Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls.

3 Normer och värden Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller Metoder: Resultat : Resultat : Vi strävar efter att inte begränsa pojkar och flickor i olika stereotypa könsroller, utan att ge dem samma möjligheter att utveckla sina individuella intressen, genom att exempelvis erbjuda samma material till alla barn. Vi strävar efter att inte begränsa pojkar och flickor i olika stereotypa könsroller, utan att ge dem samma möjligheter att utveckla sina individuella intressen, genom att erbjuda samma möjlighet till alla barn att testa på alla material och uppmuntrar alla barn till att välja det som de är intresserade av. Vi stimulerar till att barnen reflekterar och diskuterar varandras likheter och olikheter, och strävar efter att skapa en Vi-känsla. funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.

4 Analys: Vi samtalar mycket med barnen, både i samlingar och i den fria leken om hur man är en bra kompis. Inför inskolningssamtal samtalar vi även med vårdnadshavare och frågar vad barnet är intresserat av samt gillar att leka med, för att på så sätt inte falla i de typiska stereotypa könsrollerna, som att tex ge en docka till en flicka som kommer, eller bil till en pojke. Vi utgår helt från det individuella barnet för att på så sätt kunna tillgodose dennes behov på bästa sätt. Åtgärder: Vi gör vårt yttersta för att kunna svara på frågor som dyker upp från barnen, exempelvis varför ett visst barn inte får äta fläsk etc., eller varför ett barn går lite konstigt, eller är i behov av en rullator/rullstol/hjälpmedel etc. Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar; Mål: Metoder: Resultat : 1. öppenhet, respekt, Vi arbetar solidaritet och tillsammans med ansvar, barnen om likheter, olikheter och skillnader på olika sätt, genom att exempelvis i samlingen prata om vad på kroppen som vi alla har lika (hur många händer, fötter vi har exempelvis) eller vad som skiljer oss åt (exempelvis hårfärg, hudfärg, kön 2. förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, osv. Vi stimulerar till att barnen reflekterar och diskuterar varandras likheter och olikheter, och strävar efter att skapa en Vi-känsla. Resultat :

5 3. sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, 4. förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, 5. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi arbetar tillsammans med barnen om likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. Arbetslaget samtalar, synliggör och arbetar med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen. Genom vardagliga diskussioner med barnen samtalar vi om att respektera varandra och sin omgivning. Analys: Vi samtalar mycket med barnen i både samlingen och i den fria leken. Vi försöker hela tiden skapa en Vi känsla och omsorgen om varandra. Se varandras olikheter som en tillgång så vi lär oss om och av varandra. Åtgärder: Vi startar upp med ett nytt projekt med Babblarna, där varje karaktär står för en viss del i läroplanen. Varje karaktär är även olika varandra i både form och färg, vilket öppnar upp till en naturlig diskussion med barnen, och vi får in likheter och olikheter som en naturlig del i lärandeprocessen. En av karaktärerna Doddo står exempelvis för att vara snäll, rättvis och hjälpsam. Hen älskar att höra sin röst, men är en trofast vän som ser till att alla får vara med. Hen brusar aldrig upp och hen vill gärna skapa rättvisa och hjälpa till att lösa konflikter. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 0 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Hur känner du dig när du kommer till förskolan? Resultat: Vi har ej använt oss utav barnintervjuer. Analys: Vi har nyligen bytt arbetslag och tidigare har intervjuer ej använts. Åtgärder: Vi inför barnintervjuer till höstterminen. Negativa svar: Pojkar

6 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn Mål: Metoder: Resultat : 1. utvecklar sin Vi som pedagoger har identitet och känner en positiv syn på trygghet i den barnet och ser det som kompetent. Detta gör att vi bemöter barnet som en person vars tankar och åsikter är viktiga, och för att barnet ska förstå och känna sitt 2. utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, 3. utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, 4. känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, eget värde. Vi synliggör alla material på förskolan, samt uppmuntrar varje barn till att prova på att utveckla sin egen förmåga till att leka, lära och utvecklas. Vi som pedagoger har en positiv syn på barnet och ser det som kompetent. Detta gör att vi bemöter barnet som en person vars tankar och åsikter är viktiga, och för att barnet ska förstå och känna sitt eget värde. Vi stimulerar till att barnen reflekterar och diskuterar varandras likheter och olikheter, och strävar efter att skapa en Vi-känsla. Resultat :

7 5. utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, 6. utvecklar sin motorik, koordinationsförmå ga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, 7. tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, Vi diskuterar tillsammans med barnen hur vi ska förhålla oss till varandra och vår miljö, t ex att prata med varandra istället för att slåss och att vara rädd om leksakerna. På detta sätt tror vi att det blir det enklare för barnen att ta ansvar för sina handlingar i en process där vi dagligen återkommer till diskussionen kring varför och hur man kan handla i olika situationer. Ute på gården kan barnet öva upp sin motorik genom att cykla, gunga och klättra, och vi pedagoger strävar efter att använda utemiljön som ett pedagogiskt rum. Där kan vi prata med barnen om hur man vistas i naturen. T ex att man låter träd och buskar vara, låter bli att skräpa ned och är rädd om allt levande, visar respekt och stimulera utvecklandet av en förståelse för deras och vår egen del i kretsloppet. Vi synliggör födelsedagar, månader och årstider genom ett årshjul på väggen. Genom att undersöka olika föremål, som t ex ett äpple, strävar vi efter att barnet ska få

8 8. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, 9. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, 10. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, upptäcka olika likheter och skillnader ur olika perspektiv. Vi hjälper barnet att förstå rummet genom att kontinuerligt relatera till olika rutiner t ex genom att berätta - efter mellanmålet kommer mamma och hämtar dig. Genom samlingen ges möjlighet till barnet att utveckla sin förmåga att vänta på sin tur, uttrycka sig, lyssna, samt sätta sig in i andra barns upplevelser. Genom samlingen ges barnet möjlighet till att utveckla sitt talspråk, ordförråd, samt begreppsuppfattning. Vi använder oss även utav rim, ramsor, sånglekar, samt förtydligar material med bilder och skrift. Vi förtydligar bilder med skrift som t ex samlingskort och leksakslådornas bilder, även stopsymboler på lysknapparna som gör barnen extra uppmärksamma på att de ej ska användas för ofta. Barnet uppmuntras att försöka skriva själv, t ex sitt namn på en teckning.

9 11. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, 12. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, 13. utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, Vi använder lärplattan som ett lärande komplement, dels genom fakta och kunskaper som vi kan söka tillsammans med barnen och samtidigt ger det tillfälle till samspel mellan barn/barn och barn/pedagog. Vi lånar även böcker från biblioteket i olika teman och efter barnens olika intressen. Vi har material synligt och tillgängligt, samt strävar efter att ha ett rikt utbud av olika typer av material som kan stimulera för skapande såsom utklädningskläder, byggmaterial mm. Vi är lyhörda till vad barnet tycker om att leka med och uppmuntrar det till eget skapande. Vi använder oss dagligen av sång och dans, då detta skapar stor gemenskap och glädje i vår barngrupp. Vi som pedagoger synliggör matematiken i olika vardagliga situationer, t ex när vi räknar antalet barn i samlingen. Vi använder matematiska begrepp (former, antal, storlek, över/under mm) i olika sammanhang, t ex. spel, pussel, bygglek, påklädning, matsituationer, sångsamling mm.

10 14. utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, 15. utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, Inne i vårt samlingsrum synliggör vi matematiska begrepp som siffror och antal samt hur veckans dagar ser ut. Genom att i samlingen undersöka olika föremål, strävar vi efter att barnet ska få upptäcka olika likheter och skillnader ur olika perspektiv. Genom att undersöka olika föremål, strävar vi efter att barnet ska få upptäcka olika likheter och skillnader ur olika perspektiv. Vi stimulerar barnens matematiska tänkande och olika begrepp genom den dagliga verksamheten t ex vid påklädning eller skogsutflykter.

11 16. utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, 17. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, 18. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, 19. utvecklar sin förmåga att urskilja, Vi använder matematiska begrepp (former, antal, storlek, över/under mm) i olika sammanhang, tex, pussel, bygglek, påklädning, matsituationer, sångsamling mm. Inne i vårt samlingsrum synliggör vi matematiska begrepp som siffror och antal samt veckodagarna m.m. Genom vårt arbete med Grön Flagg/hållbar utveckling gör vi barnen intresserade av och medvetna om hur allting påverkar varandra. Att tex ett frö med hjälp av jord, vatten och sol kan bli till en tomat som vi sedan äter vid vårt frukostbord. Vi har även våra sorteringskärl som visar hur vi ska sortera vårt avfall. Genom vårt arbete med Grön Flagg/hållbar utveckling gör vi barnen intresserade av och medvetna om hur allting påverkar varandra. Vi lär dem att man låter träd och buskar vara, låter bli att skräpa ner och vara rädd om allt levande, samt visar respekt för att stimulera utvecklandet av och en förstålede av vår egen del i kretsloppet. Vi pedagoger lyfter frågor när vi är ute i

12 utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, 20. utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 21. utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, naturen och är lyhörda på barnens funderingar, samt dokumenterar ofta så att barnen i efterhand får chans till reflektion. Vi uppmuntrar barnen till att prova på och få testa så mycket olika tekniker som möjligt, tex genom att få plocka med sig en kotte från utflykten till att sedan limma ihop den till en gubbe, måla den samt sätta på hår av garn. Vi har allt material synligt för barnen, och med hjälp av förtydligande bilder i barnens nivå kan de med hjälp av dessa enkelt förmedla vad de vill ha. Vi låter dem i största möjliga mån få utlopp för sin kreativitet.

13 22. och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. För barn med annat modersmål än svenska gör vi Språkdomäner vid inskolningen som följs upp vid utvecklingssamtalet. Vi visar en nyfikenhet och intresse för barnets modersmål, genom att t ex fråga Vad heter stol på arabiska? Analys: Vi arbetar mycket med att göra barnen trygga och självständiga. Vi samtalar mycket med dem om hur man är en bra kompis och hur viktigt det är att vara rädd om vår omgivning. Åtgärder: Genom vårt arbete med hållbar utveckling, försöker vi att samtala ännu mer gällande vårt samspel i naturen. Varför det är så viktigt att var och en tar hand om, och tar tillvara på vår natur och förminskar avfall. Vi kommer även i och med vårt nya projekt med Babblarna få in detta som en naturlig del i lärprocessen, då en av karaktärerna Dadda står för natur och teknik, som gärna plockar upp saker i naturen, känner och funderar. Genom mer planerade aktiviteter inne och ute, tränar vi mer matematiska begrepp för att öka förståelsen för ord, samt motsatser och skillnader i talspråket. Vi benämner orden, över, under, på, mellan, stor/större än, liten/mindre än mer medvetet för att skapa en god ordförståelse, samt håller mindre grupper för att kunna se och lyssna på varje barn, och för att barnen ska orka med. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 0 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Lär du dig saker på förskolan? Resultat: Vi har ej använt oss utav barnintervjuer. Analys: Vi har nyligen bytt arbetslag och tidigare har intervjuer ej använts. Åtgärder: Vi inför barnintervjuer till höstterminen. Negativa svar: Pojkar

14 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn Mål: Metod: Resultat : 1. utvecklar sin förmåga att Vi pedagoger strävar uttrycka sina efter att barnen ska tankar och åsikter känna sig trygga i och därmed få barngruppen och med möjlighet att oss. Vi är lyhörda påverka sin pedagoger som är situation, uppmärksamma på vad barnet tycker om och behöver, för att det ska kunna trivas och utvecklas. Genom att barn är trygga vågar de uttrycka sina tankar och åsikter. Utifrån detta får barnet inflytande och möjlighet att påverka Resultat : 2. utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, Vi diskuterar tillsammans med barnen hur vi ska förhålla oss till varandra och vår miljö, t ex att prata med varandra istället för att slåss och att vara rädd om leksakerna. På detta sätt tror vi att det blir det enklare för barnen att ta ansvar för sina handlingar i en process där vi dagligen återkommer till diskussionen kring varför och hur man kan handla i olika situationer. Vi pedagoger använder vårt kroppsspråk till att förtydliga vad vi

15 3. Och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. vill och uppmuntrar barnen att göra detsamma. Den aktuella bargruppen har fått vara med i utformningen av miljön på förskolan. De har även tillsammans barn och pedagoger diskuterat fram trivselregler på avdelningen som ska gälla. Analys: Vi observerar barngruppen väldigt mycket för att få den så lugn och trygg som möjligt. Åtgärder: I samlingen kan vi tillsammans med barnen försöka sätta ord på vilka trivselregler vi vill ha här på avdelningen, och hur man är en bra kompis, tex när och var man får springa eller hur man bemöter sina kompisar på ett bra sätt. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 0 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Får du vara med och bestämma på förskolan? Resultat: Vi har inte använt oss utav barnintervjuer. Analys: Vi har nyligen bytt arbetslag och tidigare har intervjuer ej använts. Åtgärder: Vi inför barnintervjuer till höstterminen. Negativa svar: Pojkar Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer,

16 föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

17 Riktlinjer: Metod: Resultat : 1. visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, I mötet med vårdnadshavarna är vi engagerade, förstående, lyhörda, ödmjuka, öppna och ärliga för att skapa en god relation. Vi uppmuntrar vårdnadshavarna att dela med sig av barnet och familjens bakgrund. Resultat : 2. föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och 3. beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Vi har kontinuerliga enskilda samtal såsom uppföljningssamtal, utvecklingssamtal och portfoliosamtal. Då det ges tid åt att tillsammans diskutera och reflektera kring barnets utveckling och verksamheten. Vi upplyser föräldrarna vid inskolningen om att möjlighet till fler samtal finns om så önskas. På föräldramötet går vi igenom hur vi arbetar mot målen i verksamheten med riktning mot läroplanen. Vi frågar även vårdnadshavare vad de vill ha mer insikt och inflytande i, vilket då ger vårdnadshavarna en möjlighet till att påverka vår verksamhet. Vi ifrågasätter även hur de vill få information vad som händer och sker. Analys: Vi ser vårdnadshavarna som en stor del i vårt arbete, och ger dem där av stor möjlighet till delaktighet och inflytande. Vi ger dem möjlighet till ett flertal samtal per år, samt möjlighet att vara delaktig i vår verksamhet en vanlig dag.

18 Åtgärder: Vi fortsätter att låta vårdnadshavarna vara delaktiga i vårt arbete, och är positiva till förslag och förbättring. Övergång och samverkan Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att i samverkan med läraren i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling Arbetslaget ska i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar. Riktlinjer: Metoder: Resultat : 1. i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar. Resultat : Analys: Barngruppen är för liten/ung, och hör inte till denna målgrupp av barn som ska vidare mot förskoleklass. Åtgärder: - Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och

19 påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Riktlinjer: Metoder: Resultat : 1. kontinuerligt och Individuell dokumentation- I form av systematiskt portfoliopärmar samt dokumentation dokumentera, följa på väggen. upp och analysera varje barns TRAS- Används för att vi som utveckling och pedagoger ska se vilka områden inom lärande samt språket/språkförståelse som vi bör utvärdera hur förskolan arbeta mer/vidare med. tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner Resultat : 2. använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling Individuell dokumentation- I form av portfoliopärmar samt dokumentation på väggen. TRAS- Används för att vi som pedagoger ska se vilka områden inom språket/språkförståelse som vi bör arbeta mer/vidare med.

20 och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, LOKAL ARBETSPLAN- Vi gör en kontinuerlig uppföljning och revidering. UNDERLAG FÖR KVALITETSREDOVISNING- Används för revideringen av den lokala arbetsplanen. SJÄLVVÄRDERINGSMATERIAL- Används kontinuerligt för att utvärdera och utveckla verksamhetens alla delar. Det kan exempelvis handla om att då och då filma korta sekvenser i verksamheten för att se vårt arbete i från ett annat perspektiv, samt få tid att reflektera över vårt agerande och samtala om varför vi gör som vi gör. 3. dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med Individuell dokumentation- I form av portfoliopärmar samt dokumentation på väggen. TRAS- Används för att vi som pedagoger ska se vilka områden inom språket/språkförståelse som vi bör arbeta mer/vidare med. LOKAL ARBETSPLAN- Vi gör en kontinuerlig uppföljning och revidering. UNDERLAG FÖR KVALITETSREDOVISNING- Används för revideringen av den lokala arbetsplanen. SJÄLVVÄRDERINGSMATERIAL- Används kontinuerligt för att utvärdera och utveckla verksamhetens alla delar. Det kan exempelvis handla om att då och då filma korta sekvenser i verksamheten för att se vårt arbete i från ett annat perspektiv, samt få tid att reflektera över vårt agerande och samtala om varför vi gör som vi gör.

21 4. dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara Individuell dokumentation- I form av portfoliopärmar samt dokumentation på väggen. LOKAL ARBETSPLAN- Vi gör en kontinuerlig uppföljning och revidering. UNDERLAG FÖR KVALITETSREDOVISNING- Används för revideringen av den lokala arbetsplanen. SJÄLVVÄRDERINGSMATERIAL- Används kontinuerligt för att utvärdera och utveckla verksamhetens alla delar. Det kan exempelvis handla om att då och då filma korta sekvenser i verksamheten för att se vårt arbete i från ett annat perspektiv, samt få tid att reflektera över vårt agerande och samtala om varför vi gör som vi gör. Analys: Vi är ett nytt arbetslag som är i startgroparna med både Tras och portfolio, då det inte används av tidigare arbetslag. Vi har även precis varit med och lagt underlag för kvalitetsredovisningen och tittat på revideringen av gammal lokal arbetsplan. Vi har inte hunnit sätta oss in helt i alla delar ännu, men är en bit på väg. Åtgärder: Vi fortsätter arbetet med TRAS och portfolio som en genomgående del i vårt arbete. Vi lägger tid på våra planeringar, både gemensamma men även enskild ÖLA-tid. Vi sätter även in detta som återkommande delar i vårt årshjul för att vara säkra på att de följs upp rätt.

22 Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. Vi fortsätter arbetet med TRAS och portfolio som en genomgående del i vårt arbete. Vi lägger tid på våra planeringar, både gemensamma men även enskild ÖLA-tid. Vi sätter även in detta som återkommande delar i vårt årshjul för att vara säkra på att de följs upp rätt. Genom mer planerade aktiviteter inne och ute, tränar vi mer matematiska begrepp för att öka förståelsen för ord, samt motsatser och skillnader i talspråket. Vi benämner orden, över, under, på, mellan, stor/större än, liten/mindre än mer medvetet för att skapa en god ordförståelse, samt håller mindre grupper för att kunna se och lyssna på varje barn, och för att barnen ska orka med. I samlingen kan vi tillsammans med barnen försöka sätta ord på vilka trivselregler vi vill ha här på avdelningen, och hur man är en bra kompis, tex när och var man får springa eller hur man bemöter sina kompisar på ett bra sätt. Handlingsplan: Genom att strukturera upp ett årshjul som är lättöverskådligt, ges mer struktur till vårt arbetssätt. Vi vet när och vad, som vi förväntas göra. Samt genom at ta alla tillfällen till sin ÖLA-tid, ger detta mer struktur och fler planerade aktiviteter med barnen, som har ett syfte och som vi sedan kan följa upp och analysera.