Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning Organisation Avdelning: Fröet Åldersindelning (antal per födelseår): 5 st 2015, 9 st 2016, 2 st 2017 Antal barn: 16 stycken Åldersfördelning: 1-3 Antal pojkar: 5 Antal flickor: 11 Antal flerspråkiga barn: 6 Dessa språk är representerade: Kurdiska, Persiska, Polska, Tigreanska, Arabiska, Turkiska, Svenska Åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års Kvalitetsredovisning). Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning : Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Utveckla arbetet med kulturell mångfald Vi har inte uppmärksammat arbetet kring kulturellt mångfald under denna termin : Utveckla den pedagogiska miljön inomhus Utearbeta fler konkreta metoder för att utveckla verksamheten Vi gör kontinuerligt observationer av den aktuella barngruppen, för att ta reda på vilka intressen som finns. Utifrån detta så försöker vi forma vår pedagogiska miljö och sätter tillsammans upp regler för vad som gäller. Exempelvis hur man tar hand om våra gemensamma leksaker samt hur man är en bra kompis etc. Vi försöker även synliggöra allt material, och att i största möjliga mån hålla allt i barnens nivå. Det material som inte finns tillgängligt i barnens nivå, har vi bilder till, så de lätt kan se utbudet och fråga/peka ifall de är intresserade av att hålla på med en viss aktivitet. Vi har påbörjat arbetet med en tydlig struktur för att utveckla verksamheten.

2 Kompetensutveckling NTA vatten, 2 st NTA luft, 2 st Brandutbildning, 3 st Utomhusdidaktik, 1 st HLR, 3 st Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls.

3 Normer och värden Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Metoder: Vi strävar efter att inte begränsa pojkar och flickor i olika stereotypa könsroller, utan att ge dem samma möjligheter att utveckla sina individuella intressen, genom att exempelvis erbjuda samma material till alla barn. Vi strävar efter att inte begränsa pojkar och flickor i olika stereotypa könsroller, utan att ge dem samma möjligheter att utveckla sina individuella intressen, genom att erbjuda samma möjlighet till alla barn att testa på alla material och uppmuntrar alla barn till att välja det som de är intresserade av. Vi pedagoger ser till att alla barn får vara delaktiga i alla aktiviteter och lärandemoment på förskolan. Ser vi något barn som drar sig undan så hjälper vi detta barn att få vara med i gruppen : : Förebyggande integritetsarbete Vi finns med bland barnen hela tiden och hjälper dem att säga ifrån mot kompisar när vi märker att någon kommer för nära eller när vi märker att gränsen är nådd för det enskilda barnet. Vi har lämnat hem broschyr angående arbete med Stopp min kropp och försökt samtalat och visa på med handen hur man kan göra för att tydliggöra att man faktiskt säger ifrån.

4 Analys: Vi samtalar mycket med barnen, både i samlingar och i den fria leken om hur man är en bra kompis, samt uppmuntrar goda gärningar som barnen gör, som exempelvis att vi berömmer barn som bjuder in kompisar till leken etc. Inför inskolningssamtal samtalar vi även med vårdnadshavare och frågar vad barnet gillar att leka med för att på så sätt inte fall i de typiska stereotypa könsrollerna, som att t.ex. ge en docka till en flicka som kommer, eller bil till en pojke. Vi utgår helt från det individuella barnet för att på så sätt kunna tillgodose dennes behov på bästa sätt. Däremot anser vi att barnen är för små för att gå in djupare på ämnet och tala om härkomst och att man utifrån religion och annat, exempelvis inte äter vissa födoämnen eller klär sig på ett speciellt sätt etc. Åtgärder: Vi planerar in Normer och värden i vårt årshjul för att ta oss tid till att planera hur vi ska arbeta och bryta ner arbetet till barnens nivå. Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar; Mål: Metoder: : 1. öppenhet, Vi pedagoger observerar respekt, barngruppen kontinuerligt. När solidaritet och situationer uppkomer är vi ansvar, snabba att ingripa och förklara hur man är en snäll kompis och 2. förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, 3. sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, hur man får agera och inte. Vi pedagoger observerar barngruppen kontinuerligt. När situationer uppkomer är vi snabba att ingripa och förklara hur man är en snäll kompis och hur man får agera och inte, för att barnet ska förstå och ta ansvar för sitt handlande. Vi läser böcker som tar upp olika livssituationer och etniska dilemman mm :

5 4. förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattnin g, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, 5. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi har inte jobbat aktivt med barnens förståelse av att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, Genom vardagliga diskussioner med barnen samtalar vi om att respektera varandra och sin omgivning. Analys: Vi samtalar mycket med barnen i både samlingen och i den fria leken. Vi försöker hela tiden skapa en Vi känsla och omsorgen om varandra. Se varandras olikheter som en tillgång så vi lär oss om och av varandra. Åtgärder: Vi ser till att observera barnen och barngruppen, finnas och agera när olika situationer uppstår. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 0 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Hur känner du dig när du kommer till förskolan? : Vi har inte använt oss av barnintervjuer. Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Analys: Målgruppen är för ung. Åtgärder: Vi utför intervjuer med barnen när målgruppen är passande

6 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn Mål: Metoder: : 1. utvecklar sin Vi som pedagoger har en positiv syn identitet och på barnet och ser det som kompetent. känner trygghet i Detta gör att vi bemöter barnet som den en person vars tankar och åsikter är viktiga, och för att barnet ska förstå och känna sitt eget värde : 2. utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, 3. utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, 4. känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, 5. utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, Vi synliggör alla material på förskolan, samt uppmuntrar varje barn till att prova på att utveckla sin egen förmåga till att leka, lära och utvecklas. Vi som pedagoger har en positiv syn på barnet och ser det som kompetent. Detta gör att vi bemöter barnet som en person vars tankar och åsikter är viktiga, och för att barnet ska förstå och känna sitt eget värde. Vi har inte aktivt arbetat med barnens olika kulturer. Vi som pedagoger agerar goda förebilder och visar barnen hur man är mot varandra och hur man reder upp en uppkommen situation och visar på hur man är rädd om leksakerna. På detta sätt tror vi att det blir det enklare för barnen att ta ansvar för sina handlingar i en process där vi dagligen återkommer till diskussionen kring varför och hur man kan handla i olika situationer.

7 6. utvecklar sin motorik, koordinationsför måga och kroppsuppfattnin g samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, 7. tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, Ute på gården kan barnet öva upp sin motorik genom att leka klättra och springa. På gården kan vi prata med barnen om hur man vistas i naturen. T ex att man låter träd och buskar vara, låter bli att skräpa ned och är rädd om allt levande, visar respekt och stimulera utvecklandet av en förståelse för deras och vår egen del i kretsloppet. Vi synliggör födelsedagar, månader och årstider på väggen. Genom att undersöka olika föremål, som t ex ett äpple, strävar vi efter att barnet ska få upptäcka olika likheter och skillnader ur olika perspektiv. Vi hjälper barnet att förstå rummet genom att kontinuerligt relatera till olika rutiner t ex genom att berätta - efter mellanmålet kommer mamma och hämtar dig 8. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, 9. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, Genom samlingen ges möjlighet till barnet att utveckla sin förmåga att vänta på sin tur, uttrycka sig, lyssna, samt sätta sig in i andra barns upplevelser. Genom samlingen ges barnet möjlighet till att utveckla sitt talspråk, ordförråd, samt begreppsuppfattning. Vi använder oss även utav rim, ramsor, sånglekar, samt förtydligar material med bilder och skrift.

8 10. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, 11. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, 12. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, 13. utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, 14. utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, Vi förtydligar bilder med skrift som t ex samlingskort och leksakslådornas bilder, även stopsymboler på lysknapparna som gör barnen extra uppmärksamma på att de ej ska användas för ofta. Barnet uppmuntras att försöka skriva själv, t ex sitt namn på en teckning. Vi lånar anpassade boklådor från bibloteket. Vi har material synligt och tillgängligt, samt strävar efter att ha ett rikt utbud av olika typer av material som kan stimulera för skapande såsom utklädningskläder, byggmaterial mm. Vi är lyhörda till vad barnet tycker om att leka med och uppmuntrar det till eget skapande. Vi använder oss dagligen av sång och dans, då detta skapar stor gemenskap och glädje i vår barngrupp. Vi som pedagoger synliggör matematiken i olika vardagliga situationer, t ex när vi räknar antalet barn i samlingen. Vi använder matematiska begrepp (former, antal, storlek, över/under mm) i olika sammanhang, t ex. spel, pussel, bygglek, påklädning, matsituationer, sångsamling mm. Genom att bygga och konstruera så lär sig barnen att undersöka, reflektera och prova olika lösningar.

9 15. utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 16. utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, 17. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, 18. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, 19. utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Genom att undersöka olika föremål, strävar vi efter att barnet ska få upptäcka olika likheter och skillnader ur olika perspektiv. Vi stimulerar barnens matematiska tänkande och olika begrepp genom den dagliga verksamheten t ex vid påklädning, i sandlådan där de öser och häller med sand och vatten, skogsutflykter och bygga och konstruera. Vi använder matematiska begrepp (former, antal, storlek, över/under mm) i olika sammanhang, t.ex., pussel, bygglek, påklädning, matsituationer, sångsamling mm. Inne i vårt samlingsrum synliggör vi matematiska begrepp som siffror och antal samt veckodagarna m.m. Genom vårt arbete med Grön Flagg/hållbar utveckling gör vi barnen intresserade av och medvetna om hur allting påverkar varandra. Att tex ett frö med hjälp av jord, vatten och sol kan bli till en tomat som vi sedan äter vid vårt frukostbord. Vi har även våra sorteringskärl som visar hur vi ska sortera vårt avfall. Genom vårt arbete med Grön Flagg/hållbar utveckling gör vi barnen intresserade av och medvetna om hur allting påverkar varandra. Vi lär dem att man låter träd och buskar vara, låter bli att skräpa ner och vara rädd om allt levande, samt visar respekt för att stimulera utvecklandet av och en förstålede av vår egen del i kretsloppet. Vi pedagoger lyfter frågor när vi är ute i naturen och är lyhörda på barnens funderingar, samt dokumenterar ofta så att barnen i efterhand får chans till reflektion.

10 20. utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 21. utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, 22. och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Hur vi integrerar arbetet med Finskt förvaltningsområde Vi uppmuntrar barnen till att prova på och få testa så mycket olika tekniker som möjligt, tex genom att få plocka med sig en kotte från utflykten till att sedan limma ihop den till en gubbe, måla den samt sätta på hår av garn. Vi har allt material synligt för barnen, och med hjälp av förtydligande bilder i barnens nivå kan de med hjälp av dessa enkelt förmedla vad de vill ha. Vi låter dem i största möjliga mån få utlopp för sin kreativitet. För barn med annat modersmål än svenska gör vi Språkdomäner vid inskolningen som följs upp vid utvecklingssamtalet. Vi visar en nyfikenhet och intresse för barnets modersmål, genom att t ex fråga Vad heter stol på arabiska? Avdelningen har inga metoder eftersom inga barn är finsktalande. Analys: Vi arbetar mycket med att göra barnen trygga och självständiga. Vi samtalar med dem och visar hur man är en bra kompis och hur viktigt det är att vara rädd om vår omgivning. Genom vårt arbete med hållbar utveckling, försöker vi samtala ännu mer gällande vårt samspel i naturen. Vi sopsorterar regelbundet via vår återvinningsstation på avdelningen samt skrapar av våra matrester i kompostpåsen efter lunch. Och genom regelbundna besök vid återvinningsstationen får barnen en förståelse för hur viktigt det är att ta hand om, ta till vara på och återbruka material för att minska avfall. Åtgärder: Genom att starta upp nytt projekt skall vi även få till mer planerade aktiviteter över tid, som i efterhand får tid för reflektion av barnen. Det skall även finnas utrymme för mer tid att testa på och urskilja olika tekniker i vardagen.

11 Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Lär du dig saker på förskolan? : 0 Analys: målgruppen är för ung Åtgärder: Vi utför intervjuer med barnen när målgruppen är passande. Negativa svar: Pojkar Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn Mål: Metod: 1. utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, 2. utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, 3. Och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vi pedagoger strävar efter att barnen ska känna sig trygga i barngruppen och med oss. Vi är lyhörda pedagoger som är uppmärksamma på vad barnet tycker om och behöver, för att det ska kunna trivas och utvecklas. Genom att barn är trygga vågar de uttrycka sina tankar och åsikter. Utifrån detta får barnet inflytande och möjlighet att påverka Vi diskuterar tillsammans med barnen hur vi ska förhålla oss till varandra och vår miljö, samt att vara rädd om leksakerna. På detta sätt tror vi att det blir det enklare för barnen att ta ansvar för sina handlingar i en process där vi dagligen återkommer till diskussionen kring varför och hur man kan handla i olika situationer. Vi pedagoger använder vårt kroppsspråk till att förtydliga vad vi vill förmedla och agerar goda förebilder så barnen både ser och hör hur man ska förhålla sig till varandra och vår miljö på förskolan. Den aktuella bargruppen har fått vara med i utformningen av miljön på förskolan. De har även tillsammans barn och pedagoger diskuterat fram trivselregler på avdelningen som ska gälla : :

12 Analys: Vi observerar regelbundet barngruppen samt medverkar i leken för att få den så lugnt och trygg som möjligt. Åtgärder: Vi i personalen förbättrar vår struktur så vi är delaktiga och finns med överallt där barnen leker för att visa på och berätta hur man ska bete sig i olika situationer, hur man tar hand om och leker med leksakerna samt hur man bemöter och är mot sina kompisar på förskolan. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Får du vara med och bestämma på förskolan? Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar : 0 Analys: vi har inte använt oss av barnintervjuer Åtgärder: Barnintervjuer har inte varit aktuellt på grund av att flertalet barn ej har utvecklat språk. Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

13 Riktlinjer: Metod: : 1. visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, I mötet med vårdnadshavarna är vi engagerade, förstående, lyhörda, ödmjuka, öppna och ärliga för att skapa en god relation. Vi uppmuntrar vårdnadshavarna att dela med sig av barnet och familjens bakgrund : 2. föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och 3. beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Vi har kontinuerliga enskilda samtal såsom uppföljningssamtal, utvecklingssamtal och portfoliosamtal. Då det ges tid åt att tillsammans diskutera och reflektera kring barnets utveckling och verksamheten. Vi upplyser föräldrarna vid inskolningen om att möjlighet till fler samtal finns om så På föräldramötet går vi igenom hur vi arbetar mot målen i verksamheten med riktning mot läroplanen. Vi frågar även vårdnadshavare vad de vill ha mer insikt och inflytande i, vilket då ger vårdnadshavarna en möjlighet till att påverka vår verksamhet. Vi ifrågasätter även hur de vill få information vad som händer och sker. Analys: Vi ser vårdnadshavarna som en stor del i vårt arbete, och ger dem därav en möjlighet till delaktighet och inflytande. Vi erbjuder flertal samtal per år samt möjlighet till delaktighet i vår verksamhet en vanlig dag. Åtgärder: Vi fortsätter låta vårdnadshavarna var delaktiga i vårt arbete genom aktuella bildströmmar via instagram samt möjlighet att påverka och komma med förslag/förbättringar på vårt arbete via föräldramöten och övriga samtal.

14 Övergång och samverkan Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att i samverkan med läraren i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling Arbetslaget ska i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar. Riktlinjer: Metoder: : 1. i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar : Analys: Pärmen Policy och handlingsplaner finns i samtalsrummet bredvid personalrummet. Barngruppen är för liten/ung och hör inte till denna målgrupp av barn som ska vidare till förskoleklass. Åtgärder:

15 Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.

16 Riktlinjer: Metoder: : 1. kontinuerligt och Individuell dokumentation- I form systematiskt av portfoliopärmar samt dokumentera, följa dokumentation på väggen. upp och analysera TRAS- Används för att vi som varje barns pedagoger ska se vilka områden utveckling och inom språket/språkförståelse som vi lärande samt bör arbeta mer/vidare med. utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner 2. använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, Individuell dokumentation- I form av portfoliopärmar samt dokumentation på väggen. TRAS- Används för att vi som pedagoger ska se vilka områden inom språket/språkförståelse som vi bör arbeta mer/vidare med. LOKAL ARBETSPLAN- Vi gör en kontinuerlig uppföljning och revidering. UNDERLAG FÖR KVALITETSREDOVISNING- Används för revideringen av den lokala arbetsplanen. SJÄLVVÄRDERINGSMATERIAL- Används kontinuerligt för att utvärdera och utveckla verksamhetens alla delar. Det kan exempelvis handla om att då och då filma korta sekvenser i verksamheten för att se vårt arbete i från ett annat perspektiv, samt få tid att reflektera över vårt agerande och samtala om varför vi gör som vi gör :

17 3. dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med 4. dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till Individuell dokumentation- I form av portfoliopärmar samt dokumentation på väggen. TRAS- Används för att vi som pedagoger ska se vilka områden inom språket/språkförståelse som vi bör arbeta mer/vidare med. LOKAL ARBETSPLAN- Vi gör en kontinuerlig uppföljning och revidering. UNDERLAG FÖR KVALITETSREDOVISNING- Används för revideringen av den lokala arbetsplanen. SJÄLVVÄRDERINGSMATERIAL- Används kontinuerligt för att utvärdera och utveckla verksamhetens alla delar. Det kan exempelvis handla om att då och då filma korta sekvenser i verksamheten för att se vårt arbete i från ett annat perspektiv, samt få tid att reflektera över vårt agerande och samtala om varför vi gör som vi gör. Individuell dokumentation- I form av portfoliopärmar samt dokumentation på väggen. LOKAL ARBETSPLAN- Vi gör en kontinuerlig uppföljning och revidering. UNDERLAG FÖR KVALITETSREDOVISNING- Används för revideringen av den lokala arbetsplanen. SJÄLVVÄRDERINGSMATERIAL- Används kontinuerligt för att utvärdera och utveckla verksamhetens alla delar. Det kan exempelvis handla om att då och då filma korta sekvenser i verksamheten för att se vårt arbete i från ett annat perspektiv, samt få tid att reflektera över vårt agerande och samtala om varför vi gör som vi gör. vara Analys: Högt tryck på barngruppen samt att personalen har gått ner i tid har gjort att vi inte hunnit med att sätta oss in i alla delar ännu, på grund av att ÖLA-tiden blivit lidande. Men vi är en god bit på väg. Vi har prioriterat den individuella dokumentationen samt TRAS. Åtgärder: Vi måste få till ÖLA- tiden bättre för alla pedagoger och få till en struktur för att utgå ifrån och använda vårt årshjul bättre, för att planera upp och få tid till och komma ihåg alla delar så att det blir gjort och följs upp på rätt sätt.

18 Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. Vi diskuterar tillsammans med barnen hur vi ska förhålla oss till varandra och vår miljö, samt att vi pedagoger använder vårt kroppsspråk till att förtydliga vad vi vill förmedla och agerar goda förebilder så barnen både ser och hör hur man ska förhålla sig till varandra och vår miljö på förskolan. På detta sätt tror vi att det blir det enklare för barnen att ta ansvar för sina handlingar i en process där vi dagligen återkommer till diskussionen kring varför och hur man kan handla i olika situationer. Vi pedagoger ser till att alla barn får vara delaktiga i alla aktiviteter och lärandemoment på förskolan. Ser vi något barn som drar sig undan så hjälper vi detta barn att få vara med i gruppen. Handlingsplan Vi lämnar ut blanketter till vårdnadshavare angående arbetet kring kulturellt mångfald, om vårdnadshavarna vill att vi uppmärksammar deras hemspråk/kultur/land på diverse sätt eller inte och lägger upp vårt arbete utefter efterfrågan i den mån vi kan. Vi fortsätter arbetet med TRAS, Självvärderingsmaterial och individuell dokumentation som en genomgående del i vårt arbete. Vi schemalägger all personals ÖLA-tid så vi har tid och möjlighet att genomföra samt följa upp vårt arbete.