Kv. Isstacken, Skärsätra, Lidingö stad

Transkript

1 Detaljplaneunderlag Kv. Isstacken, PM Mark och vatten Dagvattenhantering och påverkan på Stockholm Beställare: Erik Wallin AB Projektbeteckning: Structor Stockholm Uppdragsnummer: 2544 Uppdragsansvarig: Mikael Eriksson Handläggare: Christof Ågren Structor Mark Stockholm AB, Industrigatan 2A STOCKHOLM, Org nr: Tel: , Fax:

2 sid. 2(11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING UNDERLAG MARKFÖRHÅLLANDEN TOPOGRAFI OCH VEGETATION JORD OCH BERG YT- OCH GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN MARKFÖRORENINGAR FÖRSLAG TILL YT- OCH DAGVATTENHANTERING NATURMARK TOMTMARK DAGVATTENMAGASIN FÖRORENINGAR I DAGVATTEN PÅVERKAN PÅ KOTTLASJÖN OCH GRUNDVATTEN KOMPLETTERANDE UTREDNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR... 7 BILAGOR Bilaga 1 Fotografier, 4 sidor Bilaga 2 Befintliga diken och ytvattenavrinning, plan 1:1 000 (A3) Bilaga 3 Förslag till framtida yt- och dagvattenhantering, plan 1:1 000 (A3) RITNINGAR -

3 sid. 3(11) 1 INLEDNING Erik Wallin AB avser att exploatera inom kv. Isstacken på Lidingö, beläget strax norr om Kottlasjöns nordvästra del. Till grund för exploateringen och denna PM ligger den detaljplaneskiss för kv. Isstacken m.fl. som upprättats av Lidingö miljö- och stadsbyggnadskontor i augusti 2006, MSK2006:471. På uppdrag av Erik Wallin AB har Structor Miljöbyrån och Structor Mark gemensamt översiktligt utrett mark och vattenförhållanden inom detaljplaneområdet, tagit farm ett principförslag till hantering av yt- och dagvatten till följd av exploateringen och bedömt påverkan på. Enligt detaljplaneskissen skall även stadsäga 9:81 exploateras, men med annan exploatör, varför dagvattenhanteringen inom den delen inte ingår i denna PM. 2 UNDERLAG Föreliggande PM bygger förutom på detaljplaneskissen på platsbesök av undertecknade en 17:e april 2009 och ett möte med Lidingö kommun den 27:e april. Vidare har vi tagit del av följande handlingar tillhandahållna av Erik Wallin AB: Samrådsyttrande för kv. Isstacken från Länsstyrelsen, planenheten, daterat , beteckning Utredning om Kottlasjön, Lidingö stad, upprättad av Geosigma AB i november 2004 reviderad , Grap04096 PM Kompletterande utlåtande till utredning om Kottlasjön från 2004 med anledning av detaljplaneskiss för kv. Isstacken m.m. Geosigma AB i december 2006, Grap Handlingarna kommenteras i de delar de berör vårt uppdrag. 3 MARKFÖRHÅLLANDEN 3.1 Topografi och vegetation. De aktuella stadsägorna ligger i en svag södersluttning ned mot Kottlasjön direkt söder om Lillgårdsvägen och väster om Källvägen. Utmed södra fastighetsgränsen ligger stadsägorna 9:78-9:81 och söder om dessa Badbergsvägen och sedan Kottlasjön. Närmaste avstånd från södra fastighetsgränsen till Kottlasjöns strand är ca 60 m. Marknivån i norr vid Lillgårdsvägen ligger mellan ca +14,5 och ca +15,5. I söder ligger nivån som lägst strax under +13 i sydost och kring +13,5 i sydväst. Området är i dag en gräsbevuxen äng med tuvbildning med enstaka träd och buskar. I sydöstra delen av 9:77 finns ett stort och svårgenomträngligt slånbuskage.

4 sid. 4(11) Utmed östra gränsen finns en lövskogsridå närmast Källvägen. Denna ridå skall enligt detaljplaneförslaget avsöndras från stadsägorna och övergå i naturmark tillhörande kommunen. 3.2 Jord och berg Exploateringsområdet ligger till största delen inom ett lerområde. Lertäcket tunnar dock ut mot öster för att helt försvinna i den allra östligaste delen intill Källvägen. Leran ersätts här av morän i markytan, under ett tunt lager mulljord. Leran är på SGU: geologiska karta angiven som postglacial. Lagrets mäktighet är inte känd med torde inom området inte överstiga 5-6 m. Inom stadsägorna 9:78 och 9:80 utmed södra fastighetsgränsen finns ett lokalt fastmarksparti med morän och berg i dagen. Leran underlagras av morän som i sin tur ligger på bergöverytan. 3.3 Yt- och grundvattenförhållanden Inom ängen finns ett dikessystem grävt för att avleda ytvatten till områdets sydvästra hörn. Enligt obekräftade uppgifter från kommunen kan det här tidigare ha anslutit till någon form av kulvert eller trumma (som sannolikt mynnat i Kottlasjön). Den förbindelsen, om den har funnits, har idag i praktiken upphört att fungera och vid dikesslutet bildas under våren, och sannolikt även under hösten en lokal vattensamling, en grodgöl som sannolikt torkar ut sommartid, samtidigt som dikessystemets nedre delar översvämmas. Som konsekvens av detta blir exploateringsområdet södra del vår och höst sankare än vad som är naturligt. Tidigt om våren efter snörika vintrar och efter mycket riklig nederbörd bräddar dikessystemet över till den lågt liggande stadsägan 9:81, som i sin centrala del har ett område som är vassbevuxet, och sedan vidare till Kottlasjön via en liten trumma under Badbergsvägen. Utmed Källvägens västra sida, med start ca m från Korsningen med Lillgårdsvägen finns ett dike som avrinner mot söder. Diket kan ha anlagts som ett avskärande dike för att förhindra att ytvatten från höjdpartiet öster om Källvägen rinner in på lerområdet och försämra effekten av det ovan redovisade dikessystemet. I sydväst delen av exploateringsområdet rundar diket ett område med berg i dagen och försvinner in i slånbärssnåret samtidigt som det viker av åt väster in på ängen och ansluter till dikessystemet. I moränen under leran förekommer ett grundvattenmagasin. Magasinets trycknivå är inte känd med torde ligga strax under markytan i södra delen och 1-2 m under markytan i den norra delen. Nybildning av grundvatten till magasinet sker nästan uteslutande i moränområdet utmed Källvägen. Den täta leran förhindrar i praktiken all grundvattenbildning inom exploateringsområdet. Grundvattenmagasinet avrinner i huvudsak till Kottlasjön. Kottlasjön är reglerad och har normalt en vattennivå kring +11,5.

5 sid. 5(11) (Vattennivåerna i Geosigmas PM angående Kottlasjön är angivna i ett annat höjdsystem än det som gäller för detaljplanen och grundkartan, vilket är RH00) 3.4 Markföroreningar Enligt Länsstyrelsen i Stockholm och Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Lidingö finns inga uppgifter om att verksamheter bedrivits inom de aktuella fastigheterna vilka kunnat orsaka risk för markföroreningar. Kvartersnamnet Isstacken antyder att man möjligen haft någon form av (sommar)förvaring av is från Kottlasjön inom området, vilket skulle kunna förklara dikessystemet som avledare av smältvatten sommartid. Inga kända utfyllnader eller liknande har utförts inom fastigheterna. Jordbruk eller annan storskalig odlingsverksamhet har så vitt känt aldrig bedrivits, eller åtminstone sedan 1950-talet, varför förekomsten av gödningsämnen och bekämpningsmedelsrester kan uteslutas. 4 FÖRSLAG TILL YT- OCH DAGVATTENHANTERING 4.1 Naturmark För hantering av yt- och dagvatten inom den blivande naturmarken föreslår vi någon av följande två lösningar 1. Diket utmed Källvägen läggs om i södra delen så att vattnet leds ut i Kottlasjön via stadsäga 9:81 i stället för som idag in på den framtida tomtmarken 2. Diket läggs igen och regn- och ytvattnet inom naturmarken tillåts infiltrera marken och perkolera vidare ned till grundvattenmagasinet. Ur Kottlasjöns synvinkel torde det första förslaget vara att föredra. 4.2 Tomtmark Inom tomtmark finns två typer av dagvatten som skall tas om hand, dels dagvatten från hårdgjorda ytor, dels takvatten. Det förra tas om hand genom fördröjning och viss magasinering genom att infartsväg och garageuppfarter grusas asfaltering blir inte tillåten, Uppställningsytor utanför garage kan plattsättas med grusfogar. Överskottsvatten tas om hand genom anläggandet av ett centralt öppet dagvattendike (om möjligt med anpassad växtlighet) eller en kulvert med kupolsilar, från Lillgårdsvägen ned till södra fastighetsgränsen och sedan österut till ett föreslaget nytt dagvattenmagasin. Takvattnet leds via utkastare på stuprören till gräs- och planteringsytor runt byggnader där det får översila och tas upp av växtligheten eller avdunsta. Eventuellt överskottsvatten vid riklig nederbörd översilar inom östra delen till naturmarken och inom västra delen till dagvattendiket, eventuellt via grusade dikesanvisningar i blivande fastighetsgränser.

6 sid. 6(11) Innan fastigheten exploateras skall de befintliga dikena läggas igen med lera så att situationen återgår till den naturliga; den som rådde innan dikena grävdes. 4.3 Dagvattenmagasin Om detaljplaneförslaget ändras så att även en del av den östra delen av stadsäga 9:81 avsöndras som naturmark ser vi en möjlighet att där anlägga ett öppet dagvattenmagasin för både utjämning och rening av dagvattnet från exploateringsområdet och intilliggande områden. Förutom rening och utjämning kan magasinet fungera som damm för grodor och amfibier och ge ett allmänt positivt bidrag till naturmiljön i området. Magasinet kan sannolikt anläggas så att det (nästan) aldrig torkar ut. 4.4 Föroreningar i dagvatten Takvatten och överskottsvatten från grönytor är rent. Trafiken på Lillgårdsvägen och Källvägen är även efter exploateringen av mindre omfattning och innebär endast en mycket begränsad risk för tillskott av föroreningar i form av metaller, olja etc. från dagvatten i diken längs Lillgårdsvägen och Källvägen. Det föreslagna dagvattenmagasinet innebär normalt också en fördröjning och möjlighet till sedimentation och kontroll. Trafiken till och från fastigheterna och uppställning av fordon är så begränsad att den inte ger upphov till några föroreningar. Lokalt spill av olja, drivmedel m.m. fastnar på den hårdgjorda ytan och avdunstar normalt eller avlägsnas av fastighetsägaren. 5 PÅVERKAN PÅ KOTTLASJÖN OCH GRUNDVATTEN Om den föreslagna dagvattenhanteringen inom stadsägorna kommer till utförande i samband med exploateringen så innebär det ingen försämring för Kottlasjön, snarare förbättras situationen genom att naturvatten som idag leds in på fastigheterna, och där sannolikt i huvudsak avdunstar, fortsättningsvis leds till sjön och där något bidrar till att förbättra vattensituationen. Idag når endast en mycket liten del av det regnvatten som faller inom exploateringsområdet Kottlasjön. Med vårt förslag leds en större del av detta vatten som dagvatten till sjön. Fortsatta diskussioner om påverkan på sjön vid exploateringen måste fortsättningsvis även föras utifrån från följande basfakta: Kottlasjön har ett tillrinningsområde om ca m 2. De aktuella fastigheterna har en total yta om ca m 2. Kottlasjöns vattenvolym är ca m 3. Vid en nettoårsmedelnederbörd om ca 220 mm/år för området blir det årliga tillskottet av dagvatten från de aktuella fastigheterna betydligt under 1 % av Kottlasjöns volym.

7 sid. 7(11) Exploateringen innebär inget bortledande av grundvatten och förhindrar inte nybildning då den sker utanför exploateringsområdet. En igenläggning av det avskärande diket utmed Källvägen har sannolikt en positiv effekt för grundvattenbildningen. En igenläggning skall dock vägas mot de positiva effekterna av att leda vattnet till dagvattenmagasinet och vidare till Kottlasjön. Som helhet har exploateringen alltså ingen eller svagt positiv påverkan på grundvattensituationen. Igenläggningen av dikena inom dagens äng och torrläggningen av den lokala vattensamlingen/grodgölen kan kompenseras med ett nytt dagvattendike och ett dagvattenmagasin. 6 KOMPLETTERANDE UTREDNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR Nedan redovisas utredningar som kan behöva utföras inför det fortsatta planarbetet och exploateringen: Fördjupad utredning om förväntade dagvattenvolymer inom området och förväntad avrinning till dagvattenmagasinet och Kottlasjön Fördjupad utredning om topografiska, geologiska och hydrologiska förutsättningar för nya (dagvatten)diken och placering av dagvattenmagasinet Installation av 2 st grundvattenrör Kartering av fastmarksgräns och infiltrationsområde för grundvatten i öster utmed Källvägen Structor Miljöbyrån Stockholm AB Structor Mark Stockholm AB Mikael Eriksson Christof Ågren Referenser

8 sid. 8(11) Bilaga 1 Bild 1 Centrala delen av stadsägorna med dike, Lillgårdsvägen i fonden Bild Östra delen med skogsridån utmed Källvägen

9 sid. 9(11) Bild 3 Södra delen mot väster Bild 4 Södra delen mot öster med lokal vattensamling och bräddfyllt dike

10 sid. 10(11) Bild 5 Lövskogsridån utmed Källvägen med dikesanvisning i norr delen Bild 6 Lövskogsridån utmed Källvägen med dike i södra delen

11 sid. 11(11) Bild 7 Stadsäga 9:81 med läge för föreslaget dagvattenmagasin i fonden Bild 8 Stadsäga 9:81 med vassbestånd och gräns mot 9:77 i fonden

12

13