O R M A N Ä S R E N I N G S V E R K HÖÖRS K O M M U N

Transkript

1 O R M A N Ä S R E N I N G S V E R K HÖÖRS K O M M U N M I L J Ö R A P P O R T

2

3 G R U N D D E L Uppgifter om huvudman 1 T E X T D E L 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING Verksamhetsområde Ledningsnät & Pumpstationer Ledningsnät Pumpstationer Belastning Belastning från industrin Belastning från mindre reningsverk och enskilda avlopp Avloppsvattenrening Mekanisk behandling Biologisk behandling Kemisk behandling Filtrering Slambehandling Kemikaliehantering Verksamhetens påverkan på miljön Recipientpåverkan Vattendirektivet Bräddningar och nödutsläpp på ledningsnätet Buller och lukt Utsläpp till Luft Mediaförbrukning och avfall Kemikalieförbrukning PAX-XL Kolkälla Kalk Polymer Energiförbrukning Avfall Gällande beslut Tillstånd enligt miljölagstiftningen Föreskrifter Tillsynsärenden Utgående handlingar Inkomna handlingar Gällande villkor med kommentarer 15 2 MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR 20

4 2.1 Inkommande och utgående vatten Provtagning i recipienten Provtagning på slam 20 3 DRIFTFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET Reningsverket Drift Underhåll och reparationer Ledningsnät Bräddningar och nödutsläpp Tillskottsvatten 22 4 RISKANALYS 23 5 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Process Uppströmsarbete 23 BILAGOR 1. Anslutning och ledningsnätsuppgifter 2. Inkommande avloppsvatten och externslam 3. Bräddning och bräddningsmängder 4. Brädd från ledningsnätet 5. Bräddning vid avloppsverket 6. Utgående vatten 7. Grovrens, sand och slammängder 8. Slamanalyser 9. Kemikalier, metalltillförsel med fällningsmedel, farligt avfall 10. Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer 11. Sammanställning av månadsmedelvärden på utgående vattens föroreningsrester 12. Anläggningsschema

5 G R U N D D EL Miljörapporten avser år 2016 Anläggningens namn Ormanäs avloppsreningsverk Anläggningens nummer Fastighetsbeteckning Ormanäs 1:1 Besöksadress Ormanäs 103, Höör Kommun Höörs kommun Kontaktperson angående verkets drift Jörgen Lindberg (Driftchef) jorgen.lindberg@mittskanevatten.se Kontaktperson angående miljörapporten Maria Buchholt (Miljöingenjör) maria.buchholt@mittskanevatten.se Verksamhetsbeskrivning Kod enligt SFS 2013:251 Anläggningens koordinater Rening av avloppsvatten 28:1 Miljöprövningsförordningen (90.10 B) N E (SWEREF99TM) Utsläppspunktens koordinater N E (SWEREF99TM) Tillstånd enligt Miljöskyddslagen, daterat Senaste beslut är daterat Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen i Skåne Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Skåne Miljöledningssystem Nej UPPGIFTER OM HUVUDMAN Huvudman Höörs kommun (genom VA/GIS-nämnden) Organisationsnummer Gatuadress Box 53 Postnummer och ort Höör Kontaktperson Jörgen Lindberg (Driftchef) Telefonnummer E-postadress miljo@mittskanevatten.se 1(23)

6 T E X T D E L 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 VERKSAMHETSOMRÅDE Ormanäs avloppsreningsverk tar emot och renar avloppsvatten från Höör tätort, Gamla Bo, Stanstorp, Sätofta och ett antal mindre områden med bebyggelse. På reningsverket behandlas avloppsvatten som härrör från både hushåll och industrier. Utöver detta tas även externslam från enskilda avloppsanläggningar emot och behandlas. 1.2 LEDNINGSNÄT & PUMPSTATIONER LEDNINGSNÄT Under 2016 fanns det ca m spillvattenledningar som ansluter till Ormanäs avloppsreningsverk, varav ca m är tryckledningar och m är vacuumledningar*. De kommande åren kommer avloppsledningsnätet etappvis att byggas ut och fler hushåll kommer att anslutas till Ormanäs ARV. Till 2020 är det planerat att ytterligare ca 900 hushåll ska ha anslutits till det kommunala avloppsledningsnätet PUMPSTATIONER Det finns 19 st pumpstationer, 17 LTA-anläggningar och 49 vacuumanläggningar på ledningsnätet. Alla pumpstationer har två pumpar, som kan alterneras utefter behov. I huvudpumpstationen finns tre pumpar vilka aktiveras automatiskt i olika kombinationer alltefter tillrinningen. Fast reservkraft finns på huvudpumpstationen för fullständig drift vid strömavbrott. Mobila reservaggregat finns att tillgå till övriga pumpstationer. 1.3 BELASTNING Det nuvarande gällande tillståndet, daterat , gäller för pe. Ett nytt tillstånd erhölls , det nya tillståndet har dock inte tagits i bruk. I det nya tillståndet har följande maximal årlig belastning prövats; 305 ton BOD 7, 58 ton N tot, och 12 ton P tot. Dimensionerat dygnsflöde m 3 /d. Uppmätt belastning under 2016 uppgår till 565 kg BOD/dygn (206 ton/år). Beräknat antal personekvivalenter utifrån inkommande BOD-belastning uppgår till 8070 pe (baserat på 70 g BOD 7 /dygn och person). Antal abonnenter anslutna till Ormanäs ARV under 2016 var ca 3782** st. * Ledningslängderna är ungefärliga då ledningsnätsregistret ej är komplett. ** Mittskåne Vatten håller på att se över sina abonnentregister och korrigera felaktigheter varav endast ett ungefärligt antal abonnenter kan anges. 2(23)

7 1.3.1 BELASTNING FRÅN INDUSTRIN I Höörs kommun finns inga större tillverkningsindustrier utöver CEPA Steeltech AB med bl.a. tillverkning av plåtkomponenter. CEPA renar dock sitt processavloppsvatten i ett internt reningsverk innan överföring till det kommunala spillvattennätet sker. Utöver CEPA finns ett antal fordonsverkstäder, biltvättar och tandläkarmottagningar BELASTNING FRÅN MINDRE RENINGSVERK OCH ENSKILDA AVLOPP Ormanäs reningsverk tar även emot och behandlar slam från enskilda avloppsanläggningar samt Snogeröds avloppsreningsverk. Under 2016 tömde MERAB m 3 slam på inkommande från enskilda avloppsanläggningar, vilket motsvarar ca brunnar. Från Snogeröds avloppsreningsverk tillfördes under 2016 ca 21 m 3 slam. 1.4 AVLOPPSVATTENRENING Vid reningsverket genomgår avloppsvattnet mekanisk, biologisk och kemisk rening samt filtrering, en schematisk bild över reningsverkets processteg finns i bilaga MEKANISK BEHANDLING Avloppsvatten leds in via en pumpstation varifrån vattnet pumpas upp genom ett rensgaller som avlägsnar papper, trasor och andra grövre partiklar. Renset leds därefter genom en skruvtvättpress där renset tvättas och komprimeras innan det samlas upp i kärl som skickas till förbränning. Avloppsvattnet rinner vidare till ett luftat sandfång där i huvudsak sand och grus men även andra tyngre partiklar avskiljs samtidigt som vattnet syresätts genom luftinblåsare i bassängens bottendel. Sanden som avlägsnats leds igenom en sandtvätt och samlas därefter upp i kärl som töms på slamplattan. Efter sandfånget leds vattnet till försedimenteringen där avsättbara slampartiklar sedimenterar i en cirkulär bassäng med konisk botten. Det s.k. primärslammet skrapas till mitten av bassängen varifrån det pumpas via en blandslamsbassäng och en förtjockare innan det tillförs rötkammaren. Avloppsvattnet leds via ett utjämningsmagasin vidare in i biosteget. DIMENSIONERING FÖR MEKANISK RENING Inloppsgaller Spaltvidd, mm 2 Maximal kapacitet, m 3 /h 800 Luftat sandfång Volym, m 3 52 Vätskedjup, m 4,3 Uppehållstid vid Q dim *, min 8 Utjämningsmagasin Volym, m Försedimenteringen Yta, m *Q dim = 385 m 3 /h 3(23)

8 1.4.2 BIOLOGISK BEHANDLING I den biologiska reningen bryts löst organiskt material ner samtidigt som avloppsvattnet renas på kväve. Kväverening sker genom nitrifikation och denitrifikation. Nitrifikation är den process som genom oxidation omvandlar ammonium (NH 4 ) till nitrat (NO 3 ). Vid denitrifikation omvandlas nitrat (NO 3 ) till kvävgas (N 2 ). Från utjämningsmagasinet leds avloppsvattnet in i en anoxzon (syrefri miljö). I denna bassäng nyttjas organiskt material (slam) från inkommande vatten som kolkälla för denitrifikation av nitrat. Nästa reningssteg utgörs av två seriekopplade luftningsbassänger, där ammonium omvandlas till nitrat. Från luftningsbassängerna rinner vattnet till två parallella mellansedimenteringsbassänger där bioslammet avskiljs genom sedimentering. Merparten av slammet återförs som returslam. Överskottsslammet pumpas till en blandslamsbassäng där omblandning sker. Slammet pumpas sedan via en mekanisk bandförtjockare innan det tillförs rötkammaren. Returslammet genomgår biologisk behandling i två bassänger, kallade slamox och slamanox, innan det återförs som returflöde till anoxzonen (bassängen). I slamox sker luftning för att gynna nitrifikationen. I slamanoxen tillförs extern kolkolla (Mosstanol) under omrörning för att gynna denitrifikationen. Till slamox/slamanox tillförs även rejektvatten från slamavvattningen. För att minska den hydrauliska belastningen och skydda biosteget finns möjlighet att förbikoppla den biologiska behandlingen. Vattnet leds då från utjämningsbassängen direkt till den kemiska behandlingen. Efter mellansedimenteringen leds avloppsvattnet in i det kemiska reningsteget. DIMENSIONERING FÖR BIOLOGISK RENING Anoxbassäng Volym, m Luftningsbassänger Volym, m 3 2 x bassänger i serie Total volym, m Vätskedjup, m 4,2 Uppehållstid, h 2,5 Mellansedimenteringsbassänger Volym, m 3 2 x 557,5 2 parallella bassänger Total volym, m Vätskedjup, m 3,3 Ytbelastning vid Q dim *, m 2 /h 1,1 Slamox Volym, m Slamanox Volym, m *Q dim = 385 m 3 /h 4(23)

9 1.4.3 KEMISK BEHANDLING I den kemiska behandlingen avlägsnas framförallt fosfater som finns kvar i avloppsvattnet. Reningen sker i två parallella linjer, vardera med två seriekopplade flockningsbassänger följt av en flotationsanläggning. Flockning sker med grindomrörare och med fällningskemikalien PAX-XL 100 (polyaluminiumkloridhydroxid). I flotationsbassängen doseras mikroskopiska luftbubblor, genom dispersionsvatten, som får slampartiklar att stiga till ytan. Vid ytan skrapas slammet ner i en slamficka. Slam som sjunker avskiljs med en bottenskrapa. Kemslammet pumpas tillbaka till inkommande. DIMENSIONERING FÖR KEMISK RENING Flockningsbassänger Volym, m 3 2 x parallella bassänger Total volym, m Vätskedjup, m 3,1 Uppehållstid vid Q dim *, min 30 Flotationsbassänger Volym, m 3 2 x parallella bassänger Total volym, m Vätskedjup, m 2,6 Ytbelastning vid Q dim *, m 2 /h 7,3 *Q dim = 385 m 3 /h FILTRERING Efter den kemiska behandlingen följer efterpolering av avloppsvattnet. Vattnet leds igenom fyra parallellkopplade sandfilter där kvarvarande lösta partiklar avskiljs. Syftet med sandfiltren är främst att säkerställa en hög fosforreduktion. Spolvattnet från sandfiltren leds via en spolvattenreservoar tillbaka till inkommande. Efter sandfiltren går det renade avloppsvattnet till utloppet som ca 200 m från verket mynnar ut i Västra Ringsjön. Processteg DIMENSIONERING FÖR SANDFILTER OCH SPOLVATTENRESERVOAR Sandfilter Yta, m 3 4 x 13 4 parallella filter Total yta, m 3 52 Filterdjup, m 4 Ytbelastning vid Q dim *, m 2/ h 7,3 Spoltid, min 5-10 Spolvattenreservoar Volym, m *Q dim = 385 m 3 /h 5(23)

10 1.5 SLAMBEHANDLING I verket förekommer fyra typer av slam; primärslam från försedimenteringen, överskottsslam från biosteget, kemslam från den kemiska behandlingen samt externslam. Externslammet kommer från enskilda avloppsanläggningar och från slamavskiljningen på Snogeröds reningsverk. Externslam och internt kemslam leds till inkommande avloppsvatten. Överskottsslam från biosteget blandas med primärslam i blandslamsbassängen innan det förtjockas i bandförtjockaren. Uttag av överskottsslam ställs in manuellt efter önskad slamhalt i slamox och luftningsbassängerna. Blandat primärslam och överskottsslam från biosteget rötas i två parallella tvåfacksrötkammare med pumpcirkulation. Rötgasen används för uppvärmning av rötkammare och lokaler, överbliven gas facklas. Det rötade slammet innehåller en stor andel vatten och för att öka TS-halten pumpas slammet till slamavvattningen. Innan slammet passerar avvattningen tillsätts polymer till det rötade slammet. Beroende på slamkvalité på slammet tillsätts olika sorters polymer. Polymeren gör att slampartiklarna flockar sig och underlättar avskiljning av vattenfrån slammet. Vidare pumpas slammet genom två parallella skruvpressar till en blandare där kalk tillsätts för att uppnå god hygienisering av slammet. Rejektvatten från slamavvattnarna pumpas till slamoxbassängen. Slammet lagras därefter på en slamplatta utan tak invid verket. Slammet hämtas två gånger per år av entreprenör som får använda slammet som jordförbättringsmedel på icke livsmedelsproducerande jordbruksmark, som t.ex. salixodling eller fodergrödor. Mittskåne Vatten är ansvarig för att slammet som överlämnas är kontrollerat och att det inte överskrider några riktvärden. DIMENSIONERING FÖR SLAMBEHANDLING Blandslamsbassäng Volym, m 3 75 Vätskedjup, m 3 Mekanisk bandförtjockare Kapacitet, m 3 /h 20 Rötkammare Volym, m 3 2 x parallella rötkammare Total volym, m KEMIKALIEHANTERING På Ormanäs ARV förvaras processkemikalier i separata invallade utrymmen på verket. Eldningsolja förvaras i källaren under kontrollrummet och kolkälla (Brenntanol) förvaras i en fristående byggnad intill utjämningsbassängen. Fällningskemikalien PAX-XL 100 förvaras i en separat byggnad framför verkets huvudbyggnad. Bränd kalk förvaras i en silo intill slamavvattningen och polymerer förvaras vid slamavvattningen. Övriga kemikalier förvaras i invallat utrymme intill luftningsbassängerna samt i skåp i labbet. Endast mindre mängder kemikalier såsom exempelvis lim och smörjoljor som kontinuerligt används förvaras vid respektive arbetsplats. 6(23)

11 1.7 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN RECIPIENTPÅVERKAN Utgående vatten leds ut i Västra Ringsjön som avvattnas via Rönneå till Skälderviken. Mittskåne Vatten är medlem i Ringsjöns vattenråd, som utför recipientkontrollen i Västra Ringsjön. Recipientprovtagning sker enligt kontrollprogram för Ringsjön och sköts av Ringsjöns vattenråd genom Ekologgruppen. Enligt Ringsjövattenråds Årsrapport 2015 stod Höörs reningsverk för ca 4 % av fosfortillförseln och 3 % av kvävetillförseln till Ringsjöarna VATTENDIREKTIVET Vattendirektivet eller ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG) fastslår en ram för den europeiska gemenskapens vattenpolitiska samarbete. Ringsjöarna ingår i Rönneås avrinningsområde och tillhör Västerhavets vattendistrikt. Västra Ringsjön (SE ) uppnår ej god kemisk ytvattenstatus med avseende på kvicksilver. I dagsläget överskrids gränsvärdet för kvicksilver i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten i Sverige. Västra Ringjöns ekologiska status bedömdes som dålig Målet är att God ekologisk status ska uppnås till BRÄDDNINGAR OCH NÖDUTSLÄPP PÅ LEDNINGSNÄTET För att avlasta reningsverket vid hydraulisk överbelastning finns även ett bräddavlopp på ledningsnätet i anslutning till verket. Utsläppspunkten för denna bräddpunkt är samma som för utgående renat avloppsvatten, d.v.s. Västra Ringsjön. Volym bräddat avloppsvatten mäts genom registrerad bräddningstid. I brunnen där bräddledningen börjar finns en bräddtidsmätare som startas av en flottör. Ytterligare möjlighet att avlasta ledningsnätet och reningsverket vid extrema flöden finns vid Höörs Gamla reningsverk. Hit bräddas vid behov avloppsvattnet till tre biologiska dammar, som är förlagda mellan Höör och Sätofta. En tidigare utredning visade att det bräddade vattnet var mycket utspätt av regnvatten och att halterna i vattnet snarare gick att jämföra med utgående avloppsvatten från Ormanäs reningsverk. Föroreningsbelastningen på dammar och indirekt grundvattnet ansågs därför som ringa. Bräddningar på ledningsnätet finns sammanställt i Bilaga 3 och 4. Bräddning sker i samband med kraftigt skyfall och bräddat vatten är utspätt med regnvatten. Bräddningar görs vid hydraulisk överbelastning för att skydda reningsverkets biologiska processer. Nödutsläpp är utsläpp av avloppsvatten till följd av driftstörningar eller underhållsarbeten. 7(23)

12 kg Miljörapport Ormanäs reningsverk BULLER OCH LUKT Ormanäs avloppsreningsverk är beläget strax intill Västra Ringsjön. Området är glesbebyggt och närmaste bostad ligger ca 360 meter från verket. I juli 2008 utförde VA-Teknik & Vattenråd bullermätningar vid Ormanäs ARV och intilliggande områden. Undersökningen visade att Ormanäs avloppsreningsverk inte påverkar omkringliggande bostäder och att verksamheten sker inom uppställda bullerkrav. Under 2016 inkom inga klagomål gällande störande lukt eller buller UTSLÄPP TILL LUFT Inga större utsläpp till luft sker vid reningsverket, dock förekommer mindre utsläpp från transporter och från förbränning av olja och biogas. Förbränning av biogas och olja ger främst upphov till utsläpp av koldioxid, vatten och kväveoxider. Inga större mängder olja förbränns dock, då den egenproducerande biogasen i första hand används. Biogas produceras genom rötning av avloppsslam och producerad biogas används för uppvärmning av lokalerna. Överskottet av biogas facklas för att undvika utsläpp av skadlig metangas. Mindre mängder av metangas kan även frigöras under biogasprocessen dock är dessa mängder så små att tröskelvärdet för emissionsdeklaration ej överskrids, därav rapporteras inte dessa utsläpp. 1.8 MEDIAFÖRBRUKNING OCH AVFALL KEMIKALIEFÖRBRUKNING Mittskåne Vatten arbetar kontinuerligt med att försöka optimera processerna och om möjligt minska kemikalieförbrukningen. Minskad kemikalieförbrukning är dock sekundärt till en effektiv rening av avloppsvattnet PAX-XL-100 Totalt förbrukades 143 ton PAX-XL-100 under 2016, vilket är en liten minskning sedan föregående år. Detta beror på att mängden avloppsvatten som behandlades vid verket under 2016 var lägre. Tittar man på PAX-förbrukningen i relation till inkommande mängd vatten, så är förbrukningen i princip oförändrad (2015: 0,09 och 2016: 0,10 kg/m 3 ) förbrukades 24 kg PAX per kg inkommande fosfor vilket är en liten ökning från Förbrukning av fällningskemikalie, PAX-XL-100 (kg/år) (23)

13 PAX/kg P kg PAX/m 3 INK vatten Miljörapport Ormanäs reningsverk ,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 PAX-förbrukning per m 3 inkommande vatten ,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 PAX-förbrukning per kg inkommande P KOLKÄLLA Under 2016 förbrukades 21 ton kolkälla, vilket är en liten minskning i förhållande till 2015 års värde, se nedanstående diagram. Under 2015 och 2016 har försök med att minska kolkälledoseringen gjorts och effekterna på reningsprocessen utvärderats. Då kvävehalterna succesivt ökat kommer doseringen återigen ökas på under Under året har kolkällan Mosstanol bytts ut mot Brenntanol då Mosstanol har slutat att tillverkas (anmälan om byte gjordes ). 9(23)

14 kg Miljörapport Ormanäs reningsverk 2016 Förbrukning av kolkälla (kg/år) KALK Totalt förbrukades ca 159 ton bränd kalk under Kalkförbrukningen ökade under slutet av 2016 då rötkammaren renoverades och orötat slam kördes ut på plattan. För att förebygga eventuella luktproblem ökades kalkdoseringen under denna period. Förbrukning av kalk (kg/år) POLYMER Under 2016 förbrukades ca.10,4 ton polymerer i reningsprocessen vilket är en markant ökning i förhållande till 2015 års värde. Under året togs den nya förtjockaren i drift vilken ersatte den gamla flotationsförtjockaren. Även om denna teoretiskt kan medföra lägre förbrukning av polymer i slamavvattningen efter rötkammaren så tillkommer förbrukningen i förtjockaren. Då rötkammaren dessutom varit ur drift en längre tid har polymerförbrukningen i slamavvattningen ökat. Förbrukningen av polymer kan dessutom variera något beroende på slamkvalité. För närvarande alterneras följande polymerer i processen; Flopam EM 440 och 240, Flopam FO 4350 samt Zetag och Superfloc. 10(23)

15 kwh Miljörapport Ormanäs reningsverk Förbrukning av polymer (kg/år) ENERGIFÖRBRUKNING Den totala energiförbrukningen för Ormanäs ARV uppgick 2016 till kwh, varav kwh var elförbrukning samt kwh var förbränning av biogas och kwh var förbränning av olja. Biogasen produceras genom rötning av avloppslam, producerad gas används sedan för uppvärmning av reningsverkets lokaler. Ingen försäljning eller distribution av producerad biogas förekommer och eventuellt överskott av gas facklas. Under 2016 facklades m 3 biogas, detta motsvarar ca kwh och ca 30 % av den totala biogasproduktionen. I nedanstående diagram har energiförbrukningen under de senaste fem åren finns sammanställts Energiförbrukning, totalt Olja Biogas El Energiförbrukningen minskade något i förhållande till 2015 års förbrukning, detta beror på att mindre avloppsvatten har behandlats samt att det varit en mild vinter. Mängden olja som förbrukades 2016 var en markant ökning gentemot mängden som förbrukades under Detta och den minskade andelen biogas som producerades beror på att rötkammaren varit ur drift för renovering. Energiförbrukningen för 2016 finns även sammanställt i Bilaga 9. 11(23)

16 kwh/m 3 INK vatten Miljörapport Ormanäs reningsverk 2016 Nedan har energiförbrukningen per kg BOD 7 och per m 3 ink avloppsvatten sammanställts. 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Energiförbrukning per m 3 inkommande avloppsvatten Energiförbrukningen per m 3 inkommande avloppsvatten är i princip oförändrad från 2015 (2016; 1,13 kwh/m 3 respektive 2015; 1,08 kwh/m 3 ). 14,0 Energiförbrukning per kg inkommande BOD 7 12,0 kwh/ink kg BOD 7 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Energiförbrukningen per kg BOD 7 är visar på en nedåtgående trend, det vill säga det krävs mindre energi att rena avloppsvattnet från BOD AVFALL På reningsverket uppkommer mindre mängder avfall såsom rens, brännbart avfall, farligt avfall och hushållsavfall. I tabellen nedan samt i Bilaga 9 redovisas avfallsmängderna för (23)

17 Avfall Mängd Enhet Farligt avfall 0 kg Hushållsavfall 722 kg Metallskrot kg Brännbart kg Rens kg Farligt avfall i form av spillolja, lysrör m.m. hämtas vid behov av SYSAV. Farligt avfall från verksamheten hanteras enligt gällande rutin för avfallshantering i egenkontrollprogrammet. Generellt gäller att farligt avfall ska förvaras i det invallade området intill luftningsbassängerna och att uppkomna och bortkörda mängder ska journalföras. Under 2016 har inget farligt avfall bortförts. Tvättad rens från rensgallret samlas upp i kärl och hämtas varannan vecka av det kommunala renhållningsbolaget (MERAB). Renset består av sådant som inte hör hemma i avloppet, exempelvis tops, tamponger, trasor m.m. Totalt uppkom det ca 3370 kg rens 2016 motsvarande ca 0,89 kg rens/abonnent. Kommunens renhållningsbolag MERAB och Mittskåne Vatten informerar kontinuerligt via olika medier om vad som inte får tillföras till avloppet s.k. fulspolning. Trots detta är ovidkommande föremål i avloppet ett återkommande problem. 1.9 GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅND ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN Beslut från Länsstyrelsen om tillstånd enligt miljöskyddslagen till fortsatt utsläpp av renat avloppsvatten till Västra Ringsjön från Ormanäs avloppsreningsverk. I och med detta beslut upphörde tidigare beslut att gälla. Beslut från Länsstyrelsen Ändring av villkor och fastställande av slutliga villkor i tillstånd enligt miljöskyddslagen. Parameter BOD 7 Totalfosfor Totalkväve Ammoniumkväve Värde och beräkningsmetod 10 mg/l, som riktvärde och månadsmedelvärde 10 mg/l, som gränsvärde och kvartalsmedelvärde 0,2 mg/l, som riktvärde och månadsmedelvärde 0,3 mg/l, som gränsvärde och kvartalsmedelvärde 12 mg/l som riktvärde och årsmedelvärde 5 mg/l som riktvärde och medel maj-oktober FÖRESKRIFTER Tillämpliga föreskrifter gällande avloppsrening; 13(23)

18 SNFS 1990:14, Föreskrifter om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1994:2, Föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket Kraven i ovan listade föreskrifter har uppfyllts under Resultat av mätningar och kontroll enligt föreskrifterna redovisas i Bilaga 1-12, i emissionsdeklarationen samt delvis under följande kapitel i denna rapport. Gällande villkor med kommentarer Driftförhållanden under året TILLSYNSÄRENDEN UTGÅENDE HANDLINGAR Datum Diarienummer Typ av handling Handlingen avser VA-GIS 2016/28 Anmälan Anmälan om driftstörning vid inkommande VA-GIS 2016/161 Anmälan Ändring av verksamhet (Anmälan ny processkemikalie) VA-GIS 2016/161 Komplettering Komplettering av anmälan (Anmälan ny processkemikalie) VA-GIS 2016/401 Anmälan Ändring av verksamhet (ny processkemikalie) VA-GIS 2016/632 Anmälan Underhållsarbete, rötkammaren INKOMNA HANDLINGAR Datum Diarienummer Typ av handling Handlingen avser VA-GIS 2016/28 Beslut Driftstörning inkommande Ormanäs ARV VA-GIS 2016/161 Beslut Ändring av verksamhet (ny processkemikalie) VA-GIS 2016/401 Beslut Ändring av verksamhet (ny processkemikalie) VA-GIS 2016/632 Beslut Underhåll av rötkammaren 14(23)

19 mg/liter Miljörapport Ormanäs reningsverk GÄLLANDE VILLKOR MED KOMMENTARER Samtliga villkor har innehållits under Nedan följer en kommenterad sammanfattning av samtliga villkor. Gällande villkor är citerade från Länsstyrelsens beslut I Länsstyrelsens beslut ersattes villkor 3 med villkor 3a och 3b, dessutom tillkom villkor Om inte annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar av anläggning eller processer får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Verksamheten bedrivs i överensstämmelse med ansökan. Vid betydande driftunderhåll eller driftförändringar görs alltid en anmälan till tillsynsmyndigheten. 2. Det för kvävereduktion utbyggda reningsverket enligt föreslagen etapp I skall vara färdigt att tas i drift senast 15 månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Utbyggnaden stod klar i oktober Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga 10 mg BOD 7 och 0,2 mg totalfosfor per liter räknat som månadsmedelvärde. Kommentar: Villkor 3 ändrades enligt beslut till villkor 3a och 3b. 3a. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga 10 mg BOD 7 och 0,2 mg totalfosfor per liter räknat som månadsmedelvärde och riktvärde. Vidare får resthalterna i det behandlade avloppsvattnet inte överstiga 10 mg BOD 7 och 0,3 totalfosfor per liter räknat som kvartalsmedelvärde. Kommentar BOD 7 : Både kvartalsmedelvärde och månadsmedelvärde för BOD 7 har under 2016 med god marginal innehållits, se nedanstående diagram. 12 Månadsmedelvärde BOD 7 - Utgående vatten BOD7 Villkor (23)

20 mg/liter mg/liter mg/liter Miljörapport Ormanäs reningsverk ,00 Kvartalsmedelvärde BOD 7 - Utgående vatten 10,00 8,00 6,00 4,00 BOD7 Villkor 2,00 0,00 Jan-Mars April- Juni Juli-Sept Okt-Dec Kommentar P-tot: Villkoren gällande resthalten av fosfor har med god marginal innehållits under 2016, se nedanstående diagram. Både månadsmedelvärdena och kvartalsmedelvärdena ligger väl under gällande riktvärden. 0,25 Månadsmedelvärde P-tot - Utgående vatten 0,20 0,15 0,10 0,05 P-tot Villkor 0,00 0,35 Kvartalsmedelvärde P-tot - Utgående vatten 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 P-tot Villkor 0,05 0,00 Jan-Mars April- Juni Juli-Sept Okt-Dec 16(23)

21 3b. Under en försöksperiod på fyra månader under år 2001, för optimering och dosering av fällningskemikalie, får resthalterna i det behandlade avloppsvattnet inte överstiga 10 mg BOD 7 och 0,4 mg totalfosfor per liter räknat som månadsmedelvärde och riktvärde. Kommentar: Försöket utfördes under 2001 och har redovisats separat till tillsynsmyndigheten i anslutningen till försöksperioden. Riktvärdena innehölls och villkoret anses uppfyllt. 4. Den närmare utformingen av avloppsreningsverkets utbyggnad och planerade drift under utbyggnadsperioden skall i god tid före byggstart redovisas till Länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Villkoret uppfyllt. 5. Val av fällningskemikalie och andra kemikalier som tillsätts reningsprocessen skall redovisas till Länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Befintliga processkemikalier har redovisats till tillsynsmyndigheten. Vid byte av processkemikalier upprättas alltid en anmälan. Under 2016 togs den nya bandförtjockaren i bruk och anmälan om ny processkemikalie gjordes (Polymeren; Flopam 4350). Under året slutade befintlig kolkälla att tillverkas och anmälan om byte av kolkälla från Mosstanol till Brenntanol gjordes. Villkoret uppfylls. 6. Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. Kommentar: Processoptimering och underhåll sker kontinuerligt för att erhålla bästa möjliga reningseffekt. 7. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndighet finner erforderligt. Kommentar: Klor kan levereras med kort varsel och det finns möjlighet att dosera detta i utgående avloppsvatten. Länsstyrelsen har anvisat hur doseringen av klor ska beräknas. En rutin har upprättats med doseringsanvisning och olika klorleverantörer. 8. Slam och avfall som uppkommer i reningsverkets verksamhet skall lagras och omhändertas på sätt som tillsynsmyndighet kan godkänna. Kommentar: Lagring av slam sker på godkänd slamplatta. Lagring av farligt avfall sker i invallat område inomhus. Övrigt avfall lagras i avsedda behållare tillhandahållna av avfallsbolagen. 9. Verksamheten vid reningsverket får inte förorsaka olägenheter i omgivningen i form av besvärande lukt. Kommentar: Närmsta fastighet ligger ca 360 m från reningsverket. Inga klagomål gällande lukt har inkommit under Villkoret uppfylls. 10. Buller från reningsverket skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 55 db(a) dagtid 07-18, 50 db(a) kvällstid och 45 db(a) nattetid vid bostäder. Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 db(a). Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall angivna ekvivalenta värden sänkas med 5 db(a)-enheter. 17(23)

22 Kommentar: Den senaste mätningen gjordes 2008 och visade att verksamheten inte gav upphov till bullervärden över vad villkoret medger. Villkoret uppfylls. 11. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Det åligger kommunen att i samråd med tillsynsmyndigheten kontinuerligt arbeta för att minska mängden olämpliga ämnen. Kommentar: Slammet understiger gällande gränsvärden för spridning på åkermark. Mittskåne Vatten tillåter inte att slammet sprids på livsmedelsproducerande grödor så länge slammet inte är certifierat. Detta i enlighet med vår branschorganisation Svenskt Vattens rekommendationer. Bortfört slam under 2016 har därför spridits på åkermark för salix och foderkorn. Mittskåne Vatten har under 2016 haft ett projekt för att spåra källor till föroreningar, arbetet kommer att fortlöpa även under Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn-, grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas till länsstyrelsen senast den 31 december Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan skall för godkännande redovisas till länsstyrelsen senast den 31 december Kommentar: Villkoret är uppfyllt. En förnyad saneringsplan inlämnades i december En strategisk VA-plan för Höörs tätort utarbetades under Motsvarande arbete utfördes i Sätofta, Nyby och Stanstorp under Arbete pågår kontinuerligt med att förnya och renovera ledningsnätet samt med att identifiera felkopplingar och andra källor till tillskottsvatten. Utefter identifierat behov vidtas åtgärder. Ytterligare resurser har tillsatts och framöver kommer arbetet med identifiering och åtgärder av tillskottsvatten att utökas. Vidtagna åtgärder under året redovisas i Bilaga Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller i avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen/nätet tas ur drift för underhåll mm skall sökanden vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och/eller andra olägenheter för omgivningen. Tillståndshavaren skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Vid ändrade driftförhållande på grund av underhåll eller driftstörningar, som kan medföra att reningsgraden eller reningsprocessen påverkas meddelas alltid tillsynsmyndigheten. 14. Uppkommer i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsutsläppet i recipienten skall tillståndshavaren vidta lämpliga åtgärder för att motverka störningarna. Kommentar: Vid uppkomst av olägenhet för omgivningen till följd av reningsanläggnings drift vidtas alltid åtgärder för att begränsa eventuell påverkan. Händelser av detta slag utreds alltid och åtgärder vidtas för att förhindra upprepning. 15. Förslag till reviderat kontrollprogram ska redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande senast tre månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Mittskåne Vatten bedriver egenkontroll i enlighet med förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Egenkontrollprogrammet uppdateras regelbundet. 18(23)

23 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Årsmedel Maj-Okt mg/liter Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Årsmedel mg/liter Miljörapport Ormanäs reningsverk Resthalten totalkväve i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde och årsmedelvärde högst uppgå till 12 mg per liter. Resthalten ammoniumkväve får som riktvärde och medelvärde uppgå till högst 5 mg/l liter i behandlat vatten under perioden maj till oktober. Kommentar N-tot: Det flödesviktade årsmedelvärdet för totalkväve var 9,5 mg/l under 2016, vilket är under riktvärdet på 12 mg/l. Års- och månadsmedelvärde N-tot - Utgående vatten 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 N-tot Villkor 0,0 Kommentar NH 4 -N: Det flödesviktade årsmedelvärdet var 4,69 mg/l. Medelvärdet för perioden majokt var 1,61 mg/l, vilket är klart under riktvärdet på 5 mg/l. 25,00 Medelvärde NH 4 -N - Utgående vatten 20,00 15,00 10,00 5,00 NH4-N Villkor 0,00 19(23)

24 2 MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR 2.1 INKOMMANDE OCH UTGÅENDE VATTEN Provtagning på inkommande avloppsvatten sker efter rensgallret men innan sandfånget. Provtagning på utgående behandlat avloppsvatten sker innan ledningen som mynnar ut i recipienten. Flödesmätning sker på huvudströmmen genom verket, efter den biologiska reningen. Två dygnsprov tas på utgående och inkommande vatten varje månad enligt gällande lagstiftning. Proven analyseras på ackrediterat laboratorium. Analysresultat för inkommande avloppsvatten finns sammanställt i Bilaga 2. Analysresultat för utgående vatten finns sammanställt i Bilaga 6 och 11. I kapitel ovan finns resultat från utgående provtagning i förhållande till gällande villkor kommenterat. Behandlad mängd avloppsvatten redovisas i Bilaga PROVTAGNING I RECIPIENTEN Provtagning sker enligt kontrollprogram för Ringsjön och sköts av Ringsjöns vattenråd. Parametrar som kontinuerligt undersöks är bl.a; Vattenkemi: Siktdjup: Temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, syrehalt, syremättnad, PO 4 -P, Tot-P ofiltrerat, Tot-P filtrerat, NO 3+2 -N och Tot-N Siktdjup, klorofyll A, växtplankton och djurplankton Resultat av provtagningarna sammanställs årligen i en rapport som publiceras på Ringsjö vattenråds hemsida. 2.3 PROVTAGNING PÅ SLAM Slam ut från reningsverket analyseras två gånger/år, där vart prov innefattar ett samlingsprov för 6 månader. En sammanställning av slamanalyserna finns i Bilaga 8. 3 DRIFTFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET 3.1 RENINGSVERKET DRIFT Under 2016 har totalt m 3 avloppsvatten behandlats i reningsverket. Behandlad mängd avloppsvatten de senaste fem åren redovisas i diagrammet nedan. 20(23)

25 m Behandlad mängd avloppsvatten För att skydda det biologiska steget har m 3 avloppsvatten förbiletts under året. Förbiledning sker främst då verket har hög hydraulisk belastning, ex. vid kraftiga regn eller snöavsmältning. Avloppsvattnet går dock igenom resterande reningssteg och samtliga villkor på utgående vatten har innehållits (det vill säga förbiledningen gav ingen påverkan på recipienten). I övrigt har driften fungerat tillfredställande. I nedanstående tabell ses inkommande och utgående belastning 2016 samt den procentuella reduktionen av BOD 7, N-tot, P-tot och COD Cr. Parameter Inkommande kg/år Utgående kg/år Reduktion % BOD ,79% P-tot ,09% N-tot ,26% COD Cr ,23% Producerad slammängd uppgick under 2016 till 326,1 ton TS exkl. tillsatt kalk. Slammet som uppkommer lagras på slamplatta utan tak innan det hämtas för spridning på icke livsmedelsproducerande åkermark. Allt externslam som tas emot släpps på inkommande och genomgår samtliga reningssteg och ingår därmed i den producerade slammängden. Under 2016 hämtade slamentreprenören Rosenhäll Energi AB ca 419,3 ton TS (inkl. kalk), med en TS- halt på ca 28 %. Producerad och bortförd mängd slam redovisas i Bilaga 7. Slammet har spridits på åkermark för salix och foderkorn. 21(23)

26 3.1.2 UNDERHÅLL OCH REPARATIONER På grund av problem med cirkulationen i rötkammaren då det ansamlats mycket trasor och grus behövde rötkammaren tas ur drift och tömmas under hösten Under tiden detta underhåll utfördes leddes slammet förbi rötkammaren och direkt in i slamavvattning. Under ett antal månader har orötat slam körts ut på plattan. I övrigt har endast mindre underhåll och reparationer utförts under LEDNINGSNÄT BRÄDDNINGAR OCH NÖDUTSLÄPP Under 2016 har det vid fem tillfällen bräddat på ledningsnätet vid bräddpunkten Gamla ARV. Totalt bräddade m 3 utspätt avloppsvatten. Bräddning sker vid hydraulisk överbelastning på ledningsnätet till följd av kraftiga skyfall eller snösmältning. Mittskåne Vatten arbetar kontinuerligt med att minska mängden tillskottsvatten och därmed minska risken för hydraulisk överbelastning (se rubrik Tillskottsvatten nedan). Inga nödutsläpp har skett under TILLSKOTTSVATTEN Mängden tillskottsvatten (%) jämfört med nederbörden (cm) redovisas i nedanstående diagram. Under nederbördsrika år ökar mängden tillskottsvatten markant, vilket tyder på att det finns felkopplingar av dagvatten och otäta ledningar Nederbörd kontra tillskottsvatten Nederbörd (cm) Tillskottsvatten (%) Mittskåne Vatten åtgärdar ledningsnätet fortlöpande för att minimera mängden tillskottsvatten. Under de senaste åren har en rad åtgärder vidtagits för att minska mängden tillskottsvatten samt eliminera utläckage av orenat avloppsvatten. Bl.a. har följande åtgärder genomförts: Filmning av ledningsnätet Omläggning/relining av ledningar Spårning och identifiering av felkopplingar 22(23)

27 Utförda ledningsnätsåtgärder under 2016 finns sammanfattade i Bilaga RISKANALYS Riskanalyser är ett verktyg för att systematiskt identifiera, utvärdera och hantera eventuella miljöoch hälsorisker som en verksamhet kan ge upphov till. Riskanalysen uppdateras vid betydande förändringar av verksamheten och dess aktualitet utvärderas minst en gång per år. Årets genomgång ledde fram till några mindre uppdateringar som dock inte påverkade riskvärderingen. 5 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE 5.1 PROCESS Inga större processoptimeringar har genomförts under året. 5.2 UPPSTRÖMSARBETE Att arbeta uppströms innebär att Mittskåne Vatten ska verka för att det vatten som kommer till reningsverket ska vara av bra kvalitet och innehålla så lite farliga ämnen som möjligt. Arbetet med att spåra källor till förekomsten av farliga ämnen i avloppsvattnet pågår fortlöpande. Under 2016 startade Mittskåne Vatten ett projekt kring uppströmsarbetet. Målet med projektet är att identifiera vilka källor som bidrar till förhöjda halter av bl.a. tungmetaller i avloppsslammet vid Ormanäs och Lyby ARV samt (där så är möjligt) ta fram åtgärdsförslag. Nedan beskrivs de arbetsmoment/aktiviteter som Mittskåne Vatten genomför inom projektet. Prioriterade ämnen - Utifrån analyser fastställa vilka ämnen som är prioriterade att arbeta med. Litteratursökningar - Inhämta rapporter och dylikt tillämpliga för projektet Sammanställning & utvärdering befintligt underlag från; Euroslamprojektet Externslamprovtagningen Identifiering av verksamheter med potentiella utsläpp; Identifiering av verksamheter med utsläpp till avlopp Insamling av utsläppsvärden från verksamheter med egenkontroll Kompletterande undersökningar - Vid behov se om kompletteranade undersökningar behöver göras Resultatsammanställning och slutsatser samt ev. åtgärdsförslag Resultaten från projektet kommer att presenteras under Mittskåne Vatten deltar även vid lokala evenemang och informerar då om vår verksamhet och delar ut miljötips som bl.a. tar upp vad som inte ska hamna i avloppet. 23(23)