L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N

Transkript

1 L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N M I L J Ö R A P P O R T

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL Uppgifter om huvudman... 1 TEXTDEL 1 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsområde Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnät Pumpstationer Belastning Belastning från industrin & enskilda avlopp Avloppsvattenrening Mekanisk behandling Biologisk behandling Kemisk behandling Filtrering Slambehandling Kemikaliehantering Verksamhetens påverkan på miljön Recipientpåverkan Vattendirektivet Bräddningar & nödutsläpp på ledningsnätet Buller och lukt Mediaförbrukning och avfall Kemikalieförbrukning Energiförbrukning Avfall Gällande beslut Tillstånd enligt miljölagstiftningen... 11

4 1.9.2 Föreskrifter Tillsynsärenden Gällande villkor med kommentarer Mätningar och undersökningar Inkommande och utgående vatten Provtagning i recipienten Provtagning på slam Driftförhållanden under året Reningsverk Drift Underhåll och reparationer Ledningsnät Bräddningar och nödutsläpp tillskottsvatten Riskanalys Miljöförbättrande arbete Process Uppströmsarbete BILAGOR 1. Anslutning och ledningsnätsuppgifter 2. Inkommande avloppsvatten och externslam 3. Bräddning och bräddningsmängder 4. Brädd från ledningsnätet 5. Bräddning vid avloppsverket 6. Utgående vatten 7. Grovrens, sand och slammängder 8. Slamanalyser 9. Kemikalier, metalltillförsel med fällningsmedel, farligt avfall 10. Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer 11. Sammanställning av månadsmedelvärden på utgående vattens föroreningsrester 12. Anläggningsschema

5 G R U N D D E L Miljörapporten avser år 2016 Anläggningens namn Lyby reningsverk Anläggningens nummer Fastighetsbeteckning Hörby Lyby 5:8 Besöksadress Hörby Lyby 5:8 Kommun Hörby kommun Kontaktperson angående verkets drift Jörgen Lindberg (Driftchef) jorgen.lindberg@mittskanevatten.se Kontaktperson angående miljörapporten Maria Buchholt (Miljöingenjör) maria.buchholt@mittskanevatten.se Verksamhetsbeskrivning Kod enligt SFS 2013:251 Rening av avloppsvatten 28:1 Miljöprövningsförordningen B Anläggnings koordinater Utsläppspunktens koordinater N E N E Tillstånd enligt Miljöskyddslagen, daterat Senaste beslut är daterat Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen i Skåne Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Skåne Miljöledningssystem Nej UPPGIFTER OM HUVUDMAN Huvudman Hörby kommun (VA/GIS-nämnden) Organisationsnummer Gatuadress Ringsjövägen 4 Postnummer och ort Hörby Kontaktperson Jörgen Lindberg (Driftchef) Telefonnummer E-postadress miljo@mittskanevatten.se 1(20)

6 T E X T D E L 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 VERKSAMHETSOMRÅDE Reningsverket tar emot och renar avloppsvatten från Hörby tätort samt från samhällena Lyby, Ludvigsborg, Osbyholm, Ringsjöstrand, Satserup, Röinge samt Örnakärr (Höörs kommun). Avloppsvattnet härrör från hushåll, externslam, internbelastning och industrivatten samt lakvatten från Ekeboda avfallsupplag, åtgärder har dock vidtagits för att avsevärt minska mängden lakvatten. Vid mycket nederbörd kan det i nödfall även förekomma att lakvatten från Stavröds avfallsupplag pumpas till reningsverket. 1.2 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER LEDNINGSNÄT 2016 fanns sammanlagt ca meter spillvattenledningar som ansluter till Lybyverket, varav ca m är självfallsledningar, ca m är tryckledningar och ca 2000 m vacuumledningar. Häggenäset är anslutet till Ormanäs reningsverk i Höör via LTA med ca m tryckledning* PUMPSTATIONER Det finns 28 st pumpstationer, 146 LTA-anläggningar och 40 vaccuum-anläggningar på ledningsnätet. De flesta pumpstationerna är försedda med dubbla pumpar för säkrare drift. I huvudpumpstationen finns fem pumpar vilka aktiveras automatiskt i olika kombinationer allt efter tillrinningen. Fast reservkraftverk finns på huvudpumpstationen för fullständig drift vid strömavbrott. Mobila reservaggregat finns att tillgå till övriga pumpstationer. 1.3 BELASTNING Enligt Länsstyrelsen får verket belastas med kg BOD/dygn, inklusive internbelastning 140 kg BOD/dygn. Detta ger en dimensionering på pe. Uppmätt belastning under 2016 uppgår till 706 kg BOD/dygn internbelastning inkluderat. Beräknat antal personekvivalenter utifrån inkommande BOD-belastning (bil 1) uppgår till pe varav pe härrör från hushåll och 2 257pe från industrin (baserat på 70 g BOD 7 /dygn och person). Antal abonnenter anslutna till Lybyverket 2016 var ca st**. * Ledningslängderna är ungefärliga då ledningsnätsregistret ej är komplett. **Mittskåne Vatten håller på att se över sina abonnentregister och korrigera felaktigheter varav endast ett ungefärligt antal abonnenter kan anges. 2(20)

7 1.3.1 BELASTNING FRÅN INDUSTRIN & ENSKILDA AVLOPP Verksamhet som påverkar belastningen är främst KLS Ugglarps AB (slakteri), 2016 stod de för pe utifrån BOD-belastning. De har tillstånd att släppa 300 m 3 avloppsvatten per dygn till Lybyverket och belasta verket med max 450 kg BOD, 70 kg kväve och 10 kg fosfor per dygn. KLS Ugglarps rapporterar sina utsläpp till Mittskåne Vatten varje månad. Per dygn släppte de i medeltal 144 m 3 till spillvattennätet och belastade Lybyverket med i medeltal ca 158 kg BOD, ca 55 kg kväve och ca 5 kg fosfor per dygn. Merab har tömt enskilda brunnar med externslam på Lybyverket under 2016, vilket motsvarar ca m 3. Belastningen från externslam är marginell, ca 2 kg fosfor och 8-9 kg kväve per dygn. Från de mindre reningsverken i Hörby kommun har 960 ton slam transporterats till Lyby. Allt externslam släpps på inkommande och genomgår processens alla reningssteg. 1.4 AVLOPPSVATTENRENING Vid reningsverket genomgår avloppsvattnet mekanisk, biologisk och kemisk rening samt filtrering. En schematisk bild över reningsverkets processteg finns i bilaga MEKANISK BEHANDLING Pumpledningarna som går till reningsverket mynnar i en samlingsbrunn, som även tjänar som stenficka. Sedan passerar vattnet ett maskinrensat inloppsgaller där papper, trasor och andra grövre partiklar (rens) tas bort. Renset leds därefter genom en skruvtvättpress där renset tvättas och komprimeras innan det samlas upp i kärl som skickas till förbränning. Avloppsvattnet rinner vidare till ett luftat sandfång, där sand och grus avskiljs, samtidigt som vattnet syresätts genom luftinblåsning vid bassängens bottendel. Sanden som avlägsnats leds igenom en sandtvätt och samlas därefter upp i kärl som töms på slamplattan. Från sandfånget leds avloppsvattnet via ett mätskibord och vidare via en samlingsbassäng till biosteget. Efter sandfånget kan förbiledning ske. Inkommande flöden som överstiger 660 m 3 /h (2 Q dim ) leds förbi biosteget till mellanbassängen, vidare till kemfällning och därefter ut från reningsverket via utgående provtagare. Flöden som överstiger 1320 m 3 /h (4 Q dim ) leds till klorkontaktbassängen och därefter ut från reningsverket via utgående provtagare. Allt förbilett vatten flödesmäts (FM 1:2 och FM 2:2) DIMENSIONERING FÖR MEKANISK RENING Inloppsgaller Spaltvidd, mm 2 Dimensionerande flöde galler: 6 Q dim Luftat sandfång Volym, m Uppehållstid vid Q dim, min 27 3(20)

8 1.4.2 BIOLOGISK BEHANDLING Biosteget är uppdelat i två parallella linjer, vardera omfattande en slamluftningsbassäng med en anox zon, en aerob samt en aerob/anox zon. Reningsverket är byggt för att drivas med kvävereduktion enligt fördenitrifikationsmetoden. Från biobassängerna avrinner avloppsvattnet till mellansedimenteringsbassängerna där det biologiska slammet avskiljs. En del av slammet återförs till slamluftningsbassängerna som returslam, och en del tas ut som överskottsslam. Från mellansedimenteringen rinner vattnet ihop i mellanbassängen och därefter vidare till den kemiska fällningsanläggningen. DIMENSIONERING FÖR BIOLOGISK RENING Slamluftningsbassänger Linje 1 Linje 2 Volym, m 3 : Vätskedjup, m: 3,6 Anox zon Volym selektor, m Övrig volym anox, m Aerob/Anox zon Volym, m Aerob zon Volym, m Total volym resp. linje m Total volym linje 1+2, m BOD 7 -bel. (vid Q dim ), kg BOD 7 0,47 Mellansedimenteringsbassänger Vätskedjup m 3,6 3,6 Total yta m Ytbelastning vid Q dim, m 3 /m 2 *h 1,1 1,1 Mellanbassäng Övergår till gemensam linje Vätskedjup m: 3,4 3,4 Volym m 3 : KEMISK BEHANDLING Den kemiska behandlingen sker i en flockningsbassäng, vilken följs av två parallella slutsedimenteringsbassänger. Flockning sker med propelleromrörare försedda med frekvensomformare. Som fällningskemikalie används PAX XL 100 (aluminiumhydroxidklorid). Flockarna som bildas efter kemikalieinblandningen sjunker ner i slutsedimenteringsbassängerna och skrapas till en slamficka, varifrån slammet pumpas till slamförtjockarna. 4(20)

9 DIMENSIONERING FÖR BIOLOGISK RENING Flockningsbassänger Antal linjer, st 1 Antal bassänger, st 2 Vätskedjup, m 3,4 Total volym (2 bassänger) m Uppehållstid vid Q dim min 31 Ytbelastning vid Q dim, m 3 /m 2 *h Totalt 1,1 Slutsedimenteringsbassänger Antal linjer, st 2 Antal bassänger, st 2 Vätskedjup, m 3,4 Total volym (2 bassänger) m FILTRERING Efter den kemiska behandlingen passerar vattnet fyra parallellkopplade sandfilter. Spolvattnet från sandfiltren leds via en spolavloppsvattenbassäng tillbaka till reningsverkets inloppsbassäng. Efter sandfiltren går vattnet till nya utloppet i källaren, där provtagning samt flödesmätning sker. Vattnet leds sedan ut med självfall vid normalflöde. Mängder över 660 m 3 (2*Q dim ) samt vatten från värmepumpen går genom gamla utloppet via klorkontaktbassängen och vidare ut till recipienten. Precis som tidigare finns där en flödesmätare samt provtagningsmöjlighet. DIMENSIONERING FÖR SANDFILTER OCH SPOLVATTENBASSÄNGER Sandfilter Antal (parallella) filter, st 4 Total filteryta, m 2 80 Ytbelastning vid Q dim, m 3 /m 2 *h 4,1 Spolvatten Volym, m Klorkontaktbassäng Volym, m SLAMBEHANDLING I verket förekommer tre typer av slam; överskottsslam från biosteget, kemslam från den kemiska behandlingen samt externslam. Externslammet kommer från enskilda avloppsanläggningar och från slamavskiljarna på de mindre reningsverken i kommunen (Askeröd, Killhult, S Rörum, Önneköp och Östraby). Allt externslam släpps i inkommande och genomgår alla steg i reningsprocessen. Det biologiska överskottsslammet tas ut med automatik, som styrs av slamhalten i luftningsbassängerna. Slammet rinner till slamförtjockarna via en självfallsledning. Från förtjockarna pumpas slammet med en gemensam pump till ett stort slamlager med omrörare. Möjlighet till luftning finns under uppehållstiden. Efter slamlagret pumpas slammet in i hydropressen där polymer tillsätts före avvattning. Som polymer används Zetag Rejektvatten från pressen pumpas via Lyby pumpstation tillbaka till 5(20)

10 inkommande. Det avvattnade slammet lagras på en slamplatta. Slammet hämtas minst två gånger per år av entreprenör som får använda slammet som jordförbättringsmedel på icke livsmedelsproducerande jordbruksmark, som t.ex. salixodling eller fodergrödor. 1.6 KEMIKALIEHANTERING Som fällningskemikalie används PAX XL 100 som levereras av Kemira med tankbil och pumpas in i lagringstanken, som är invallad och inomhus på reningsverket. Polymeren Zetag 7550, som används i slamavvattnaren vid förtjockning av slam, hanteras i storsäck vid en polymerstation. Nutriox används i ledningsnätet för att motverka svavelvätebildning. Nutriox förvaras i invallat kärl på Ludvigsborgs pumpstation där det doseras i ledningsnätet. Övriga kemikalier (oljor mm) förvaras i avloppslöst utrymme. 1.7 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN RECIPIENTPÅVERKAN Utgående vatten från Lyby reningsverk mynnar i Hörbyån och går vidare till Ringsjöarna, som i sin tur avvattnas via Rönneå till Skälderviken. Mittskåne Vatten är medlem i Ringsjöns vattenråd, som utför recipientkontrollen i Ringsjöarna. Recipientprovtagning sker enligt kontrollprogram och sköts av Ekologgruppen för Ringsjö vattenråds räkning. Hörbyån stod för 39 % av fosfortillförseln och 43 % av kvävetillförseln till Ringsjöarna (Ringsjö vattenråds årsrapport 2015). Därav svarar Lyby reningsverk för 2 % av fosfor- och 2 % av kvävetillförseln till sjön VATTENDIREKTIVET Vattendirektivet eller ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG) fastslår en ram för den europeiska gemenskapens vattenpolitiska samarbete. Ringsjöarna ingår i Rönneås avrinningsområde och tillhör Västerhavets vattendistrikt. Hörbyån mynnar i Östra Ringsjön. Hörbyån (SE ) bedöms ha måttlig ekologisk status. God ekologisk status skulle ha uppnåtts till 2015, men på grund av orimliga kostnader föreslås vattenförekomsten få tidsfrist till Hörbyån uppnår ej god kemisk ytvattenstatus på grund av kvicksilver. I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla provtagna ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Östra Ringsjöns (SE ) ekologiska status bedömdes som dålig God ekologisk status skulle ha uppnåtts till 2021, men på grund av orimliga kostnader föreslås vattenförekomsten få tidsfrist till Östra Ringsjön uppnår ej god kemisk ytvattenstatus pga kvicksilver. 6(20)

11 ton Miljörapport Lyby reningsverk BRÄDDNINGAR & NÖDUTSLÄPP PÅ LEDNINGSNÄTET Bräddningar kan förekomma på ledningsnätet vid hydraulisk överbelastning. Orenat eller otillräckligt renat avloppsvatten kommer då ut i Hörbyån, vilket kan ha en negativ inverkan på dess miljö. På ledningsnätet finns en bräddpunkt, vilken är belägen på Nygatan. Alla bräddningar där registreras av en logger som läses av varje månad enligt rutin. Två bräddningar registrerades på ledningsnätet under 2016, sammanlagt 458 m 3 bräddade ut i Hörbyån(se bilaga 3 och 4). Eventuell påverkan på Hörbyån till följd av bräddningarna anses som ringa. Samtliga bräddningar har anmälts till tillsynsmyndigheten för ledningsnät. Vid Lyby reningsverk sker endast förbiledning och allt avloppsvatten passerar den mekaniska reningen och går till utsläppspunkten med tillhörande utgående provtagningsutrustning och flödesmätning. Flöden upp till 1320 m 3 /h (4 Q dim ) kemfälls. Pumpstationerna i, Hee, Hellmanarp, Kvarngården, Ludvigsborg och Osbyholm är försedda med nödavlopp. Två mindre nödutsläpp skedde vid Osbyholm pumpstation (p.g.a. pumpfel) under BULLER OCH LUKT Närmaste boningshus ligger 300 m från reningsverket och störs ej av buller från verksamheten. Inga klagomål på lukt har inkommit sedan MEDIAFÖRBRUKNING OCH AVFALL KEMIKALIEFÖRBRUKNING Mittskåne Vatten arbetar kontinuerligt med att försöka optimera processerna och om möjligt minska kemikalieförbrukningen. Minskad kemikalieförbrukning är dock sekundärt till en effektiv rening av avloppsvattnet PAX-XL-100 Under året har 160,5 ton fällningskemikalier (PAX XL 100) förbrukats, vilket innebär 24 kg PAX per inkommande kg fosfor. För att få bättre utsläppsvärden och större marginaler gentemot gränsvärdet har PAX-doseringen ökats vilket lett till ökad förbrukning under 2015 och En sammanställning över PAX-förbrukningen totalt och per kg fosfor de senaste fem åren finns i nedanstående diagram Förbrukning av fällningskemikalie, PAX-XL-100 (ton/år) (20)

12 kg kg/ink P Miljörapport Lyby reningsverk 2016 PAX-förbrukning per kg inkommande P POLYMER Under året har kg polymer (Zetag 7550) förbrukats, vilket innebär 8,9 kg per ton TS. Polymerförbrukningen har ökat under 2016, förmodligen på grund av att slamkvalitén förändrats och polymeren inte är lika effektiv längre. Under 2017 kommer Mittskåne Vatten ta ställning till om byte av polymer är aktuellt. En sammanställning över polymerförbrukningen totalt och per ton TS de senaste fem åren redovisas i nedanstående diagram. Förbrukning av polymer (kg/år) (20)

13 kwh kg/ton TS Miljörapport Lyby reningsverk ,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Förbrukning av polymer per ton TS ENERGIFÖRBRUKNING Elförbrukningen uppgick 2016 till kwh, vilket är en marginell ökning från föregående år. Även belastningen ökade bara marginellt under 2016 så energiförbrukning per kilo inkommande BOD 7 var densamma 4,9 kwh. Då mängden avloppsvatten som behandlades var lägre än 2015 ökade energiförbrukningen, kwh per m 3 avloppsvatten till 1,2. En sammanställning över energiförbrukningen totalt, per kg BOD 7 och per m 3 avloppsvatten de senaste fem åren redovisas i nedanstående diagram Total energiförbrukning (20)

14 kwh/m 3 INK vatten Miljörapport Lyby reningsverk 2016 Energiförbrukning per kg inkommande BOD 7 kwh/kg INK BOD 7 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0, Energiförbrukning per m 3 avloppsvatten 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0, AVFALL På reningsverket uppkommer mindre mängder avfall såsom rens, brännbart avfall, farligt avfall och hushållsavfall. I tabellen nedan samt i Bilaga 9 redovisas avfallsmängderna för Avfall Mängd Enhet Farligt avfall - Spillolja 10 liter - Lysrör 50 st Rens kg Brännbart kg Metallskrot 1 container Wellpapp 2 container 10(20)

15 Tvättat rens från rensgallret samlas upp i kärl och hämtas varannan vecka av det kommunala renhållningsbolaget (MERAB). Renset består av sådant som inte hör hemma i avloppet, exempelvis tops, tamponger, trasor m.m. Totalt uppkom det cirka kg rens 2016 motsvarande ca 2,5 kg rens/abonnent. Brännbart avfall hämtas av MERAB. Under 2016 hämtades kg brännbart. Det finns även en container för metallskrot samt en för wellpapp som hämtas av gatukontoret vid behov och ingår i deras avfallshantering. Under året har en container med metallskrot hämtats och två containrar wellpapp. Farligt avfall från verksamheten hanteras enligt rutin i egenkontrollprogrammet och journalförs innan det transporteras till gatukontoret där det sorteras in i SYSAVS LOTS-system som vi abonnerar på. 10 l spillolja och 50 lysrör har lämnats till gatukontoret under Kommunens renhållningsbolag MERAB och Mittskåne Vatten informerar kontinuerligt via olika medier om vad som inte får tillföras till avloppet s.k. fulspolning. Trots detta är ovidkommande föremål i avloppet ett återkommande problem. 1.9 GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅND ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN Beslut från länsstyrelsen (dnr ) om tillstånd enligt miljöskyddslagen till fortsatt utsläpp av renat avloppsvatten till Hörbyån från Lyby reningsverk, med prövotid för att klarlägga vilka slutliga villkor som skall gälla. Resthalterna i utgående avloppsvatten skall vara för BOD7 < 10 mg/l och för P-tot < 0,2 mg/l som månadsmedelvärde samt för N- tot < 15 mg/l som årsmedelvärde. Om försök görs med biologisk fosforreduktion kan det tillfälligt tillåtas högre utsläppshalter. I och med detta beslut upphörde tidigare beslut att gälla. Beslut från Länsstyrelsen daterat (dnr ). Resthalten ammoniumkväve får som riktvärde och medelvärde för perioden juni-oktober högst uppgå till 3 mg/l samt högts 5 mg/l räknat som årsmedelvärde. Dom i MD daterad (mål nr M ). Villkor 2-4, 10 (andra stycket), 11 (andra stycket) och 14 upphävda. Villkor 14 ersatt av nytt med följande lydelse: Resthalten i utgående behandlat avloppsvatten får, utöver vad som följer av gällande föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1994:7), uppgå till högst följande värden: Parameter BOD7 Totalfosfor Värde och beräkningsmetod 10 mg/l, riktvärde och månadsmedelvärde 10 mg/l, gränsvärde och årsmedelvärde 0,3 mg/l, riktvärde och månadsmedelvärde 0,3 mg/l, gränsvärde och årsmedelvärde Under perioden juli-september skall halten totalfosfor som riktvärde högst uppgå till 0,25 mg/l under perioden. 11(20)

16 Beslut från Länsstyrelsen daterat (dnr ). Resthalten totalkväve i utgående avloppsvatten får högst uppgå till 15 mg/l räknat som årsmedelvärde FÖRESKRIFTER Tillämpliga föreskrifter gällande avloppsrening; SNFS 1990:14, Föreskrifter om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1994:2, Föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket Kraven i ovan listade föreskrifter har uppfyllts under Resultat av mätningar och kontroll enligt föreskrifterna redovisas i Bilaga 1-12, i emissionsdeklarationen samt delvis under följande kapitel i denna rapport. Gällande villkor med kommentarer Driftförhållanden under året TILLSYNSÄRENDEN UTGÅENDE HANDLINGAR Inga anmälningsärenden har förekommit under INKOMMANDE HANDLINGAR Inga anmälningsärenden har förekommit under GÄLLANDE VILLKOR MED KOMMENTARER Gällande villkor är citerade från Länsstyrelsens beslut Villkor 2-4, 10 (andra stycket) och 11 (andra stycket) är upphävda, villkor 14 har ändrad lydelse enligt beslut daterat i Miljödomstolen (mål nr M ). Prövotiden för villkor 15 är avslutad och slutligt villkor gäller från Nytt villkor 16 enligt Länsstyrelsen beslut daterat vann laga kraft i och med dom i Miljööverdomstolen (mål nr M ) Om inte annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar av anläggning eller processer får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Verksamheten bedrivs i överensstämmelse med ansökan. Vid betydande driftunderhåll eller driftförändringar görs alltid en anmälan till Länsstyrelsen. 2. Reningsverket skall byggas ut med målsättningen att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD7 och 0,2 mg totalfosfor per liter vatten räknat som månadsmedelvärde samt till högst 12 mg totalkväve per liter som årsmedelvärde. Kommentar: Villkoret upphävt enligt dom i MD daterad (mål nr M ) 12(20)

17 3. Det utbyggda reningsverket skall vara färdigt att tas i drift senast den 1 augusti Kommentar: Villkoret upphävt enligt dom i MD daterad (mål nr M ) 4. Avloppsreningsverket skall utformas så att möjligheterna till biologisk fosforreduktion tillvaratas. Den närmare utformningen av avloppsreningsverkets utbyggnad liksom planerad drift under utbyggnadstiden skall före byggstart redovisas till och godkänns av tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret upphävt enligt dom i MD daterad (mål nr M ) 5. Byte av fällningskemikalie och andra kemikalier som tillsätts reningsprocessen skall redovisas till och godkännas av tillsynsmyndigheten. Flytande kemikalier skall förvaras inom invallad, avloppslös yta med tätt underlag. Kommentar: Byte av kemikalier har inte varit aktuellt under året. Endast godkända kemikalier används och flytande kemikalier förvaras invallade på reningsverket. Byte av processkemikalier anmäls alltid till tillsynsmyndigheten. 6. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som hälsovårdande myndighet finner erforderligt. Kommentar: Klor kan levereras med kort varsel och det finns möjlighet att dosera detta i utgående avloppsvatten. Länsstyrelsen har anvisat hur doseringen av klor ska beräknas. En rutin har upprättats med doseringsanvisning och olika klorleverantörer. 7. Slam och avfall som uppkommer i reningsverkets verksamhet skall lagras och omhändertas på sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Kommentar: Slam förvaras på cementerad platta utan tak utanför verket och har under 2016 bortforslats av Rosenhäll AB för spridning på icke livsmedelsproducerande åkermark. Lagring av farligt avfall sker på gatukontoret i SYSAV:s LOTS-system. Övrigt avfall lagras i containers tillhandahållna av avfallsbolaget MERAB. 8. Om olägenheter t ex i form av lukt uppstår till följd av verksamheten skall kommunen efter samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Kommentar: Inga klagomål har inkommit under Buller från reningsverket skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 55 db (A) dagtid (kl ), 50 db (A) kvällstid (kl ) och 45 db (A) nattetid (kl ) vid bostäder. Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 db (A). Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter kall angivna ekvivalenta värden sänkas med 5 db (A)- enheter. Kommentar: Eventuellt buller från reningsverket når ej några bostäder och det har inte inkommit några klagomål avseende buller. En bullerutredning utförs i händelse av klagomål. 10. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan användas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. 13(20)

18 En inventering av till reningsverket anslutna verksamheter samt deras avloppsvatten skall redovisas till länsstyrelsen senast 31 december Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Slammet understiger gällande gränsvärden för spridning på åkermark. Mittskåne Vatten tillåter inte att slammet sprids på livsmedelsproducerande grödor så länge slammet inte är certifierat. Detta i enlighet med vår branschorganisation Svenskt Vattens rekommendationer. Slammet har därför spridits på åkermark för foderkorn och salix under Andra stycket är upphävt enligt dom i MD daterad (mål nr M ) 11. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn, grundvatten och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporteringen. Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan skall redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 31 december Åtgärder och tidsplan skall godkännas av länsstyrelsen. Kommentar: Åtgärder under året redovisas i bilaga 10. En ny VA-plan är framtagen där status på reningsverk och ledningsnät är bedömt. Arbete pågår kontinuerligt med att förnya och renovera ledningsnätet samt med att identifiera felkopplingar och andra källor till tillskottsvatten. Utefter identifierat behov vidtas åtgärder. Vidtagna åtgärder redovisas i Bilaga 10. Andra stycket är upphävt enligt dom i MD daterad (mål nr M ) 12. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås. Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller i avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll mm skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och/eller andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Reningsverket optimeras efter rådande omständigheter och Länsstyrelsen underrättas alltid vid driftstörningar som kan påverka människors hälsa eller miljön. Eftersom reningsverket bitvis har två parallella linjer, kan den ena linjen tillfälligt stängas vid underhåll, såvida det inte är för höga flöden. 13. Förslag till kontrollprogram skall redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande senast den 1 november 1996 (utgår och ersätts med förordning om egenkontroll). Kommentar: Mittskåne Vatten bedriver egenkontroll i enlighet med förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Egenkontrollprogrammet uppdateras fortlöpande. 14(20)

19 mg/l Miljörapport Lyby reningsverk Resthalten i utgående behandlat avloppsvatten får, utöver vad som följer av gällande föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1994:7), uppgå till högst följande värden: Parameter BOD7 Värde och beräkningsmetod 10 mg/l, riktvärde och månadsmedelvärde 10 mg/l, gränsvärde och årsmedelvärde Totalfosfor 0,3 mg/l, riktvärde och månadsmedelvärde 0,3 mg/l, gränsvärde och årsmedelvärde Under perioden juli-september skall halten totalfosfor som riktvärde högst uppgå till 0,25 mg/l under perioden. Kommentar BOD: Utgående BOD 7 -halter var under detektionsgränsen (3,0 mg/l) vid varje provtagning 2016 och har av praxis satts till halva värdet. Riktvärdet på 10 mg/l som månadsmedelvärde har med god marginal innehållits. 12 Månadsmedelvärde BOD 7 i utgående vatten BOD7 Villkor Enligt Länsstyrelsen är högsta tillåtna belastning för Lybyverket kg BOD/dygn i enlighet med tillståndsansökan, inklusive internbelastning. Total inkommande belastning under 2016 uppgick till 706 kg BOD 7 /dygn. Inkommande belastning underskrider de nivåer som angivits av Länsstyrelsen med god marginal. Kommentar fosfor: Det flödesviktade årsmedelvärdet 2016 var 0,15 mg/l vilket klart understiger gränsvärdet på 0,3 mg/l. Medelvärdet för perioden juli-sept var 0,18 mg/l, vilket även det är klart under riktvärdet på 0,25 mg/l. Maxvärdet uppgick till 0,24 mg/l i juli månad. 15(20)

20 mg/l mg/liter Miljörapport Lyby reningsverk ,35 Månadsmedelvärde P-tot i utgående vatten 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 P-tot Villkor 15. Resthalten totalkväve i utgående avloppsvatten får högst uppgå till 15 mg/l räknat som årsmedelvärde (Gäller från ) Enligt dom i MÖD daterad (mål nr M ) skjuts avgörandet angående vilket villkor som ska gälla för utsläpp av kväve upp. Kommunen ska senast den 1 september 2012 till Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöprövningsdelegationen, lämna in resultatet av utredningen under prövotiden med förslag till slutliga villkor. Kommentar: Det flödesviktade årsmedelvärdet 2016 för halten utgående totalkväve var 6,19 mg/l, vilket klart underskrider riktvärdet 15 mg/l. Maxvärdet uppgick till 9,3 mg/l i september månad. 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Månadsmedelvärde N-tot utgående vatten N-tot Villkor 16. Resthalten ammoniumkväve får som riktvärde och medelvärde för perioden juni-oktober högst uppgå till 3 mg/l samt högst 5 mg/l räknat som årsmedelvärde. Kommentar: Det flödesviktade årsmedelvärdet för utgående ammoniumkväve var ,11 mg/l, vilket klart underskrider riktvärdet på 5 mg/l. Medelvärdet för perioden jun-okt var 0,12 mg/l, vilket även det underskrider riktvärdet på 3 mg/l med god marginal. Uppmätt maxvärde under året var 1,1 mg/l i februari månad. 16(20)

21 mg/liter Miljörapport Lyby reningsverk ,0 Medelvärde NH 4 -N - Utgående vatten 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 NH4-N Villkor Villkor jun-okt 0,0 2 MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR 2.1 INKOMMANDE OCH UTGÅENDE VATTEN Flödesmätning och provtagning av inkommande avloppsvatten sker efter sandfånget. Flödesmätning och provtagning på utgående behandlat avloppsvatten sker innan ledningen som mynnar ut i recipienten. I flödesmätning och provtagning av inkommande och utgående ingår ev. förbilett vatten. Två dygnsprov tas på utgående och inkommande vatten varje månad enligt gällande lagstiftning. Proven analyseras på ackrediterat laboratorium. Analysresultat för inkommande avloppsvatten finns sammanställt i Bilaga2. Analysresultat för utgående vatten finns sammanställt i Bilaga 6 och 11. I kapitlet Gällande villkor med kommentarer ovan finns resultat från utgående provtagning i förhållande till gällande villkor kommenterat. Behandlad mängd avloppsvatten redovisas i Bilaga 1 samt kapitel PROVTAGNING I RECIPIENTEN Provtagning sker enligt kontrollprogram för Ringsjön och sköts av Ringsjöns vattenråd. Parametrar som kontinuerligt undersöks är bl.a; Vattenkemi: Siktdjup: Temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, syrehalt, syremättnad, PO 4 -P, Tot-P ofiltrerat, Tot-P filtrerat, NO 3+2 -N och Tot-N Siktdjup, klorofyll A, växtplankton och djurplankton Resultat av provtagningarna sammanställs årligen i en rapport som publiceras på Ringsjö vattenråds hemsida. 2.3 PROVTAGNING PÅ SLAM Slammet analyseras två ggr per år enligt gällande lagstiftning samt cirka var 8:e vecka som driftprov. En sammanställning av slamanalyserna finns i Bilaga 8. 17(20)

22 3 DRIFTFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET 3.1 RENINGSVERK DRIFT Driften har fungerat tillfredställande under året och totalt har m 3 avloppsvatten behandlats. Inget vatten har förbiletts under Behandlad mängd avloppsvatten för de senaste fem åren redovisas i diagrammet nedan. Behandlad mängd avloppsvatten m I nedanstående tabell redovisas inkommande och utgående belastning 2016 samt den procentuella reduktionen av BOD 7, N-tot och P-tot. Parameter Inkommande kg/år Utgående kg/år Reduktion % BOD ,39% P-tot ,67% N-tot ,63% Producerad slammängd uppgick under 2016 till ton, motsvarande 437 ton TS. TS-halten har varierat mellan 14-17%, men efter lagring på slamplattan är TS-halten runt 13 %. Slammet har omhändertagits av Rosenhäll Energi AB. Slammet får enligt avtal inte spridas på livsmedelsproducerande mark och har under 2016 spridits på åkermark för foderkorn och salix. Slam från slamavskiljarna på de mindre reningsverken i kommunen tas emot vid reningsverket. Tömningen sköttes av Ohlssons under Slam från trekammarbrunnar tas också emot vid verket. Transporten sköts av Ohlssons genom det kommunala renhållningsbolaget MERAB. Allt externslam släpps i inkommande och genomgår alltså alla steg i reningsprocessen och ingår därmed i den producerade slammängden ovan. Slammängder redovisas i Bilaga 7. 18(20)

23 3.1.2 UNDERHÅLL OCH REPARATIONER Endast mindre underhåll och reparationer har utförts under året. 3.2 LEDNINGSNÄT BRÄDDNINGAR OCH NÖDUTSLÄPP Totalt har två bräddningar registrerats under 2016, total bräddvolym uppgick till 458 m 3. Mittskåne Vatten arbetar kontinuerligt med att minska mängden tillskottvatten och därmed minska risken för hydraulisk överbelastning (se rubrik Tillskottsvatten nedan). Pumpstationerna i Hee, Hellmanarp, Kvarngården, Ludvigsborg och Osbyholm är försedda med nödavlopp. Två mindre nödutsläpp skedde vid Osbyholm pumpstation (p.g.a. pumpfel) under TILLSKOTTSVATTEN Mängden tillskottsvatten (%) jämfört med nederbörden (cm) redovisas i nedanstående diagram. Mängden tillskottsvatten följer i princip nederbördsmängderna, vilket sannolikt tyder på felkopplingar och otäta ledningar. Mittskåne Vatten åtgärdar ledningsnätet fortlöpande för att minimera mängden tillskottsvatten. Under de senaste åren har en rad åtgärder vidtagits för att minska mängden tillskottsvatten samt 120 Tillskottsvatten kontra nederbörd Tillskottsvatten Nederbörd eliminera utläckage av orenat avloppsvatten. Bl.a. har följande åtgärder genomförts: Filmning av ledningsnätet Omläggning/relining av ledningar Spårning och identifiering av felkopplingar Utförda ledningsnätsåtgärder under 2016 finns sammanfattade i Bilaga (20)

24 4 RISKANALYS Riskanalyser är ett verktyg för att systematiskt identifiera, utvärdera och hantera eventuella miljöoch hälsorisker som en verksamhet kan ge upphov till. En riskanalys är utförd på verksamhetens kritiska delar. Riskanalysen uppdateras vid ändring av verksamheten eller minst en gång om året. Årets genomgång ledde inte fram till behov av åtgärder eller nya rutiner. 5 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE 5.1 PROCESS En energikartläggning genomfördes för Lybyverket under Kartläggningen kommer att utgöra underlag vid beslut om framtida energibesparingsåtgärder. 5.2 UPPSTRÖMSARBETE Att arbeta uppströms innebär att Mittskåne Vatten ska verka för att det vatten som kommer till reningsverket ska vara av bra kvalitet och innehålla så lite farliga ämnen som möjligt. Arbetet med att spåra källor till förekomsten av farliga ämnen i avloppsvattnet pågår fortlöpande. Under 2016 startade Mittskåne Vatten ett projekt kring uppströmsarbetet. Målet med projektet är att identifiera vilka källor som bidrar till förhöjda halter av bl.a. tungmetaller i avloppsslammet vid Ormanäs och Lyby ARV samt (där så är möjligt) ta fram åtgärdsförslag. Nedan beskrivs de arbetsmoment/aktiviteter som Mittskåne Vatten genomför inom projektet. Prioriterade ämnen - Utifrån analyser fastställa vilka ämnen som är prioriterade att arbeta med. Litteratursökningar - Inhämta rapporter och dylikt tillämpliga för projektet Sammanställning & utvärdering befintligt underlag från; Euroslamprojektet Externslamprovtagningen Identifiering av verksamheter med potentiella utsläpp; Identifiering av verksamheter med utsläpp till avlopp Insamling av utsläppsvärden från verksamheter med egenkontroll Kompletterande undersökningar - Vid behov se om kompletteranade undersökningar behöver göras Resultatsammanställning och slutsatser samt ev. åtgärdsförslag Resultaten från projektet kommer att presenteras under Mittskåne Vatten deltar även vid lokala evenemang och informerar då om vår verksamhet och delar ut miljötips som bl.a. tar upp vad som inte ska hamna i avloppet. 20(20)