Samrådsunderlag - Ormanäs ARV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samrådsunderlag - Ormanäs ARV"

Transkript

1 Grontmij AB

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Administrativa uppgifter Bakgrund VERKSAMHETSBESKRIVNING Nuvarande verksamhet Farligt avfall Kemikaliehantering Slamhantering Energianvändning, luftutsläpp, mm Utsläpp av renat avloppsvatten Planerad verksamhet PLANFÖRHÅLLANDEN Lokalisering Natur och kulturvärden Ringsjön ALTERNATIV Nollalternativ Sökt alternativ FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN OCH KONSEKVENSER Miljömål Övrig miljöpåverkan och konsekvens Miljökvalitetsnormer Vattendirektivet Miljökonsekvensbeskrivning ÖVERSIKTLIG RISKINVENTERING REFERENSER BILAGOR: Grontmij AB Besök Norra Bulltoftavägen 65 A E-post ewa.bergwall@grontmij.com Org nr Direktnr Styrelsens säte Stockholm Fax

3 1 INLEDNING 1.1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Tekniska nämnden Adress: Södergatan 28 Box HÖÖR Telefon: Organisationsnummer: Huvudman: Höörs kommun Kontaktperson: Lars Sparrhult, VA-verkschef Verksamhetskod: Avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än personer eller som tar emot avloppsvatten med en förorenings mängd som motsvarar mer än 2000 personekvivalenter. Platsnummer: Prövningsnivå: Tillståndsgivande myndighet: Tillsynsmyndighet: B Länsstyrelsen i Skåne Miljö- och Byggmyndigheten Höör 1.2 Bakgrund Höörs kommun, Tekniska förvaltningen, avser att söka nytt tillstånd hos Länsstyrelsen i Skåne län för fortsatt verksamhet vid Ormanäs avloppsreningsverk i Höör. Ansökan görs för att befintligt tillstånd, daterat , är lämnat efter den tidigare miljöskyddslagen och behöver uppdateras enligt den nu gällande miljöbalken, kapitel Gällande tillstånd Utsläppet från verket är tidigare tillståndsprövat, varvid villkoren fastställts i koncessionsnämdsbeslut 92/74 (Dnr Ä102/73), meddelat Nytt tillstånd tillkom Nytt miljötillstånd och sökta villkor Anledning till att nytt miljötillstånds sökes är i huvudsak kravet på att samtliga tillstånd för miljöfarlig verksamhet, beslutade på miljöskyddslagens tid, ska inom en snar framtid vara omprövade och härigenom anpassade till miljöbalkens hänsynsregler. Vid ombyggnaden 2002/2003 dimensionerades verket för att klara av en ökad belastning. Tolkning görs att nuvarande tillstånd gäller för pe, nytt tillstånd söks för pe, vilket motsvarar verklig kapacitet. Verkets drift har under senare år ingående studerats för att dels avgöra nuvarande belastning och kapacitet och dels för att avgöra vilken normal maximal genomsnittlig veckobelastning (max GVB) av flöden och föroreningar verket högst kan hantera. Grontmij AB 3 (19)

4 Fastställt är att inga åtgärder behöver göras. Nytt tillstånd söks därför utifrån verkets nuvarande kapacitet. Tabell 1 visar de sökta villkoren. Tabell 1. Nya villkor i sökt tillstånd Parameter Enhet Begränsningsvärde (årsmedel) BOD 7 mg/l 10 Tot-P mg/l 0,3 Tot-N mg/l 15 Grontmij AB 4 (19)

5 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING 2.1 Nuvarande verksamhet Ormanäsverket togs i drift 1978 och 1995 renoverades verket samt kompletterades med en anläggning för kvävereduktion. Under de följande åren förändrades avloppsvattnets egenskaper successivt, vilket medförde att bioflockningen och den kemiska fällningen försämrades. För att säkerställa den befintliga driften och för att klara en framtida belastningsökning byggdes verket ut under år 2002/2003. Avloppsreningsverket reningsprocess baseras på en aktivslamprocess för avskiljning av BOD (ett mått på hur mycket biologiskt nedbrytbart material avloppsvattnet innehåller) och näringsämnen. För att beskriva verkets funktion har det delats in i 4 processteg; mekanisk, biologisk och kemisk rening samt sandfilter Mekanisk rening I den mekaniska reningen avlägsnas fasta föremål, sand och grus samt avsättbara slampartiklar från avloppsvattnet genom avskiljning och sedimentering. Rensgaller: I rensgallret avskiljs fasta föremål som överstiger en spaltvidd på 2 mm. Det fasta avfallet skrapas sedan av från rensgallret, tvättas och därefter pressas det i renspress för att minska kvittblivningsvolymen innan det slutligen körs till förbränning. Sandfång: I sandfånget sedimenterar i huvudsak sand och grus, men även andra tyngre partiklar, ur avloppsvattnet. Det avskiljda materialet förs till renspress. Sandoch renstvätt har installerats Försedimentering: I försedimenteringen sedimenterar avsättbara slampartiklar i en cirkulär bassäng med konisk botten. En cirkulerande slamskrapa för slammet (primärslam) till centrum av bassängen varifrån det pumpas till slamhanteringen för vidare behandling i rötkammare Biologisk rening Den biologiska reningen baseras på en aktiv slamprocess där mikroorganismer bryter ner löst organiskt material, som inte sedimenterar i sedimenteringsbassängerna. Det är det aktiva slammet som innehåller mikroorganismer och för att öka mängden mikroorganismer i biosteget återförs en del av slammet. I Höör sker kvävereningen i en aktiv slamprocess där avloppsvattnet renas på kvävenärsalterna ammonium (NH 4 ) och nitrat (NO 3 ) genom nitrifikation och denitrifikation. Kvävet avgår som ofarlig kvävgas (N2) i processen. I mellansedimenteringen sedimenterar merparten av det aktiva slammet från avloppsvattnet i 2 parallella bassänger. Returslammet innehåller mycket mikroorganismer och genom att recirkulera det ökar nedbrytningskapaciteten i processen. Överskottet av det producerade slammet tas ut som överskottsslam och rötas tillsammans med primärslam i rötkammarna. Avloppsvattnet går vidare till den kemiska reningen. Grontmij AB 5 (19)

6 2.1.3 Kemisk rening Efter den mekaniska och biologiska reningen kvarstår i huvudsak fosfater i avloppsvattnet. Dessa tas bort genom flockning/flotation i två parallella bassänger. I flockningssteget tillsätts en fällningskemikalie under omrörning, vilket får fosfatpartiklar att bilda flockar. I Ormanäs används polyaluminiumklorid, förkortat PAX som binder fosfor. I flotationssteget överförs de suspenderade flockarna till flytslam genom tillsats av små luftbubblor, så kallad flotation. Det bildade flytslammet skrapas av ytan och förs bort som så kallat kemslam till slambehandling Sandfilter Innan avloppsvattnet släpps ut till recipienten passerar det 4 parallella sandfilter där eventuellt kvarvarande lösta partiklar i avloppsvattnet avskiljs. Grontmij AB 6 (19)

7 2.1.5 Dimensionering och belastning Antalet anslutna personer, var under året ca Räknat som personekvivalenter baserat på SNV s schablon 70 g BOD/pe*d var anslutningen pe år 2008 (Miljörapport, 2009). Följande belastningsparametrar redovisas som årsmedelvärden: Flöde: m 3 /d BOD 7 : 318 kg/d Tot-P 14,9 kg/d Tot-N: 92,7 kg/d Genomsnittlig veckobelastning under år 2009: Högst: pe Lägst: pe Medel: pe Reningsverkets dimensionering är högre än vad som framgår av befintliga miljörapporter och verket har därmed en högre dimensionerande belastningskapacitet för rening av exempelvis kväve och BOD. Även för totalfosfor (Tot-P) är dimensionering lägre än vad som framgår av miljörapporten så det finns fortfarande gott om utrymme för en ökad belastning. Dessutom är utgående vattenkvalitet avseende Tot-P klart under riktvärdet på 0,2 mg/l (och gränsvärdet på 0,3 mg/l). Belastning från BOD 7 och Tot-P ligger klart under dimensioneringsförutsättningar (59 % respektive 35 %) medan belastningen från Tot-N under femårsperioden motsvarar 68 %. 2.2 Farligt avfall Farligt avfall typ analyskemikalier i små mängder genererades under 2009 dessa samlas i behållare för leverans till HACH-LANGE. Leverans har ej utförts under Kemikaliehantering Ormanäs ARV har en hög kapacitet på både försedimentering och sandfilter och det krävs varken förfällning i försedimenteringen eller efterfällning på sandfilter för att hålla utgående halter. I flotationssteget används polyaluminiumklorid, PAX, som fällningskemikalie. Övriga kemikalier är släkt kalk (slamstabilisering) och mosstanol (som kolkälla i biosteget). År 2009 uppgick mängderna till: 141 ton PAX 245 ton släckt kalk 27 ton mosstanol 2.4 Slamhantering Vid Ormanäs reningsverk stabiliseras slammet genom rötning (anaerob behandling) och kalkning. Rötningen sker för att minska slammets volym, reducera halterna av smittoämnen och generera energi (värme). Innan avvattning tillsätts kalk för att ytterligare stabilisera och hygienisera slammet samt för att och minska luktproblem vid hantering. Slammet lagras i 6 Grontmij AB 7 (19)

8 månader innan spridning på åkermark för att säkerställa att inga smittoämnen hamnar på åkermark. Externslam tas emot i en separat linje och förtjockas i en slamförtjockare innan slammet behandlas. Slammets innehåll av tungmetaller är för samtliga år lägre än riktvärden angivna i SNFS 1994:2. Slammet är därmed lämpligt att sprida på åkermark som jordförbättringsmedel. År 2009 producerades 459 ton TS från rötslam och m 3 externslam behandlades i avloppsreningsverket. 2.5 Energianvändning, luftutsläpp, mm På reningsverket produceras biogas ( m 3 under 2009, vilket motsvarar ca kwh) som används till uppvärmning av reningsverkets lokaler. Överskott på biogas facklas för att förhindra utsläpp av metan till atmosfären. Vid behov används eldningsolja till uppvärmning. På Ormanäs finns tre stycken värmepannor, två på 210 kw och en på 130 kw. Den mindre är försedd med gasbrännare och sedan våren 2010 är även oljebrännaren på en av de stora värmepannorna utbytt till en gasbrännare. Luftutsläpp kopplade till verksamheten kan kopplas fram för allt till de transporter som sker till och från verket. Mängden transporter till Ormarnäs ARV uppgår till följande: Lastbilar med externslam Lastbilar med kemikalier, kalk Utförsel av slam Persontransporter 1-3 ggr/d 2 ggr/v 2 ggr/v 5 st/d 2.6 Utsläpp av renat avloppsvatten Årsmedelvärdet för fosfor är 0,026 mg/l och 1,5 mg/l för BOD 7. Båda dessa medelvärden visar på en utomordentligt god reningseffekt vid verket (avser drift vid låg belastning). Årsmedelvärdet för kväve ligger på 9,62 mg/l och får inte överstiga 12 mg/l, vilket innebär att verket klarar aktuella krav. Under perioden maj-oktober finns även ett riktvärde avseende ammoniumkväve (NH4-N). Resthalten får högst uppgå till 5 mg/l. Under månaderna maj t.o.m. oktober då riktvärdet för NH 4 -N gäller, ligger halterna väl under villkoret på 5 mg/l. 2.7 Planerad verksamhet Antal anslutna har under perioden, har varit ca fysiska personer. Antal personekvivalenter har beräknats utifrån BOD7-belastning (70 g BOD7/pe*d). Medel för perioden är ~5 000 pe, vilket är klart under vad verket är dimensionerat för enligt tidigare villkor ( pe). Grontmij AB 8 (19)

9 Avloppsreningsverkets kapacitet kan beräknas genom att utvärdera historiska belastningsoch utsläppsdata. Inkommande halt av organiskt material är låg och dessutom har tidigare utredningar 1 visat att avskiljningen i försedimenteringen är stor, hela 50 %. En balans för den ansökta kapaciteten på pe har gjorts: Beträffande kemikalieanvändning, avfallsmängder, energiåtgång och luftutsläpp förväntas inte mängderna att öka i och med den ökade anslutningskapaciteten. Den ansökta kapaciteten motsvarar maximal genomsnittsveckobelastning. Arbete med teknik- och processoptimering kommer att säkerställa en god rening även i framtiden. 1 Malmberg Water, 2005; Scanvironment, 2005 Grontmij AB 9 (19)

10 3 PLANFÖRHÅLLANDEN 3.1 Lokalisering Reningsverket är beläget på fastigheten Ormanäs 1:1 i Höörs kommun och ligger strax norr om Västra Ringsjön i ett område med enbart enstaka bebyggelse. Närmast bebyggelse ligger ca 200 meter söder om ARV, och det är ca 700 meter till närmast bebyggelse i den förhärskande vindriktningen, se karta 1. Karta 1. Avloppsreningsverket i Ormanäs är inringat med en radie på 500 meter. Cirka 6 km nordost om verket ligger Höör centrum. Grontmij AB 10 (19)

11 Markområdet som gränsar till ARV betecknas som strövområde, men inslag av betesmarker. Det finns enstaka bebyggelse i närområdet (radie 500 meter). Anläggningen ligger utanför detaljplanerat område och transporter till och från verksamheten sker på en lokal väg. Det finns ett planprogram för området som kallas Ringsjöbandet (se plankarta, bilaga 1). Från 2002 finns en översiktsplan, se bilaga 2. I översiktsplanen benämns närområdet som utredningsområde för grundvattenskydd. Grontmij AB 11 (19)

12 3.2 Natur och kulturvärden I Höörs kommun finns det ett Natura 2000 område 2 och det är Fulltofta-Ringsjön som är beläget ca 6 km från Ormanäs ARV. I Sverige finns ungefär områden som är av riksintresse för kulturmiljövården, varav 13 miljöer i Höörs kommun har lyfts fram som Särskilt värdefulla kulturmiljöer. Höör i sig har lyfts fram som kulturmiljö med motiveringen: Miljön i Höör visar tydligt utvecklingen från bondby och kyrkby till stationssamhälle. Strukturer och samband mellan de olika tidsåldrarna är väl bevarade och de administrativa byggnaderna visar betydelsen som centralort i samtliga skeden. Åkersberg är en intressant miljö som påverkat bygden i stor utsträckning. Klockarebackens kapell är av hög arkitektonisk kvalitet. ( access ). I närheten av avloppsreningsverket finns Ageröd-Bosjökloster-Stehag-Stockamölla som är av speciellt kulturmiljöintresse. Verksamheten på ARV i Ormanäs har inte och kommer inte att ha någon inverkan på kulturmiljöer. 3.3 Ringsjön Västra Ringsjön utgör recipient för avloppsvatten från Ormanäs ARV. Ringsjön är en väl undersökt sjö, bland annat inom ramen för Ringsjökommittén. Ringsjökommittén är ett samarbetsorgan för kommunerna och andra intressenter runt sjön. Dammar ska anläggas i anslutning till bäckar i tillrinningsområdet. I dessa dammar tas en del av näringsämnena omhand genom naturliga processer. Det är kommunen som ansvarar för att vattnet från hushållen i berörd kommun renas. Den allra största delen av näringsläckaget till Ringsjön kommer från lantbruket. Tillförseln av fosfor till Ringsjöarna är fortfarande för stor för att sjön skall kunna tillfriskna på egen hand. Sedan 2005 genomförs därför ett reduktionsfiske för att försöka återställa balansen mellan fiskätande och planktonätande fisk. Försök med att fiska ut Ringsjön på stora mängder vitfisk har gjorts med syfte att öka antalet djurplankton. Ringsjön är en dricksvattentäkt och Ormanäs ARV är därför utformad för att säkerställa vattenkvaliteten. På Skåne läns hemsida kan information som beskriver ytvatten och grundvatten utifrån miljökvalitetsnormerna för vatten hittas. Sjöns ekologiska status bedömdes år 2009 som otillfredsställande där bl.a. övergödning, fysisk påverkan morfologi och miljögifter specificerades som miljöproblem ( access: ). 4 ALTERNATIV 4.1 Nollalternativ Den kommande ansökan med miljökonsekvensbeskrivning avser en befintlig verksamhet. Det är av ekonomiska skäl inte rimligt att anlägga avloppsreningsverket på en annan plats. En vidare utredning kring lokalisering inom kommunen är därför inte aktuell. 2 Natura 2000 har kommit till med stöd av EG:s habitat- respektive fågeldirektiv. Bestämmelserna i direktiv genomförs sedan i medlemsländernas nationella lagstiftning. I svensk lagstiftning finns dessa bestämmelser bland annat i miljöbalken och i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken ( Grontmij AB 12 (19)

13 Nollalternativet innebär det som sker i det läge då anslutningskapaciteten inte utökas från pe till pe. Dock beaktas förändringar som förväntas uppstå inom en 10-års period i nollalternativet. 4.2 Sökt alternativ För att i framtiden kunna tillgodose behovet av att ansluta fler hushåll till det kommunala avloppsreningsverket gäller ansökan för en anslutningskapacitet på pe (avser maximal genomsnittsveckobelastning), istället för nuvarande tillstånd som gäller för pe. På så vis kan anläggningen säkerställa dessa anslutningar och en god rening av avloppsvatten innan det når recipienten. 5 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN OCH KONSEKVENSER 5.1 Miljömål Nationellt finns det 16 miljökvalitetsmål med 72 delmål som är beslutade av riksdagen. Regeringen har utsatt ett antal ansvariga myndigheter och tillsatt ett Miljömålsråd som samordnar miljömålen. På regional nivå är länsstyrelsen i Skåne ansvarig för miljömålen inom länet. Det regionala miljömålsprogrammet Skånes Miljömål (2:a utgåvan februari 2009) beskriver de regionaliserade miljömålen utifrån de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Miljömål som kan kopplas till avloppsrening är bl.a. bara naturlig försurning, giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag och god bebyggd miljö. Bara naturlig försurning: År 2010 ska högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i Skåne vara drabbade av försurning som orsakats av människan (regionaliserat mål). Giftfri miljö: Senast år 2015 ska förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter vara nära noll i Skånes sjöar och vattendrag och vara så låga att växter, djur eller människors hälsa inte skadas. Kemiska bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter som används från år 2003 och framåt bör inte kunna påvisas i grundvatten i Skåne (regionaliserat mål). Avloppslammets kvalitet skall minst hålla riktvärdena för spridning på åkermark (lokalt mål). Ingen övergödning: Fram till år 2010 ska de skånska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten i Skåne ha minskat med minst 20 procent från 1995 års nivå (regionaliserat mål) Kväveutsläppen till Skånes kustvatten ska senast år 2010 ha minskat med minst 25 procent från 1995 års nivå (regionaliserat mål). Lokala mål: - Transporten av fosfor från mänsklig verksamhet till kommunens sjöar och vattendrag skall 2015 ha minskat jämfört med 1995 års värde. - Samtliga enskilda avlopp inom kommunens ska vara godkända senast år Alla större dagvattenflöden skall genomgå någon form av rening och utjämning av större flöde skall ske före utsläpp till recipient senast Någon ökning av direkta dagvattenflöden till recipienten skall ej ske. Grontmij AB 13 (19)

14 Levande sjöar och vattendrag: Senast år 2015 skall siktdjupet i Ringsjön vara minst 1,5 meter som sommarmedelvärde (lokalt mål). God bebyggd miljö: Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt (regionaliserat mål). Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark (regionaliserat mål). Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön sker i form av gödande ämnen till vatten. Verket påvisade under 2009 utsläppsvärden långt under villkorade värden då reningen vid verket fungerar väl. Konsekvenser för recipient orsakade av den planerade verksamheten beräknas vara kvar på samma nivå som tidigare. 5.2 Övrig miljöpåverkan och konsekvens Buller Buller från Ormanäs ARV kommer framför allt från transporter till och från verket samt maskinutrustningar typ blåsmaskiner. Åtgärder har gjorts för att minimera överfall av vatten vilket normalt kan vara en bidragande orsak till buller. Anläggningen är inte placerad i tätbebyggt område och påverkan från buller bedöms som mycket små Naturresurshushållning och mark Slammet återförs till jordbruksmark. Spridningen är anpassad till innehåll av tungmetaller. Slammet är rikt på fosfor som är en ändlig resurs och bör i möjligaste mån tillföras åkermark. ARV i Ormanäs arbetar med att reducera tillflödet av kadmium genom uppströmsarbete och analysera av externslam. Målet är att certifiera slammet i enlighet med SPCR Människors hälsa Bullernivåer och avfallsmängder beräknas vara kvar på ungefär samma nivå som innan. Inga klagomål har inkommit avseende besvärande buller från verksamheten. I juli 2008 utfördes bullermätning som visar att Ormanäs ARV inte påverkar omkringliggande bostäder mer än vad villkoret medger. 5.3 Miljökvalitetsnormer Regler om miljökvalitetsnormer utgår från ett antal EG-direktiv som föreskriver att miljökvaliteten ska uppgå till en lägst angiven nivå. Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken (förordning 2001:517). De används för att åtgärda, men även för att förebygga miljöproblem. MKN omfattar idag utomhusluft, fisk och musselvatten samt omgivningsbuller. Sedan december 2009 gäller de även för vatten. MKN gäller i hela landet och ska vara uppfyllda vid en bestämd tidpunkt. Genom att beakta miljökvalitetsnormerna, de nationella miljökvalitetsmålen, regionala miljömål och lokala miljömål är det nöjligt att bedöma hur den planerad verksamheter påverkar människors hälsa och miljön och vad påverkan får för konsekvenser; om de bidrar negativt eller positivt till uppfyllelsen av MKN och miljömål. Grontmij AB 14 (19)

15 5.4 Vattendirektivet Vattendirektivet eller ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG) fastslår en ram för den europeiska gemenskapens vattenpolitiska samarbete. Vattendirektiv som är bindande lagstiftning - gäller unionens ytvatten (sjöar och vattendrag), grundvatten och kustvatten. Direktivet innebär bland annat att i princip alla vatten ska ha god vattenstatus 2015 och att inga vatten få försämras. Om målen inte klaras till 2015 finns möjlighet till förlängning i en sexårsperiod. Generellt kan sägas att Vattendirektivet ligger väl i linje med intentionerna i miljöbalken, som trädde i kraft 1999, samt de Miljökvalitetsmål som antagits i Sverige. Krav kommer att ställas på kommuner och länsstyrelser samarbeta över de administrativa gränserna. Direktivet trädde i kraft 22 december Verksamheten är lokaliserad inom vattendistriktet 5, Västerhavet. Avloppsreningsverket ligger utanför detaljplanerat område, men i översiktsplanen från 2002 nämns att närområdet är under utredning för grundvattenskydd (se bilaga 2). Grundvattenskydd innebär vanligtvis att området är skyddat för vattenuttag (vattentäkt). Grundvattnet påverkas inte av avloppsverksamheten på Ormanäs. 5.5 Miljökonsekvensbeskrivning MKB:n behandlar miljökonsekvensbeskrivningarna mer utförligt. 6 ÖVERSIKTLIG RISKINVENTERING I gällande tillstånd finns villkor för kontroll och tillsyn. Kontrollprogram för verksamheten kommer att revideras vid behov och en riskanalys kommer att genomföras för avloppsreningsverket. Grontmij AB 15 (19)

16 7 REFERENSER Litteratur Ekologgruppen i Landskrona, maj 2010, Ringsjön vattenundersökningar 2009 Höörs kommun, , Lokala miljömål med handlingsplan Länsstyrelsen i Skåne län, Skånes miljöhandlingsprogram Aktualiserat åtgärdsprogram för det regionala miljömålsarbetet Länsstyrelsen i Skåne, , Åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer i Rönne å Länsstyrelsen i Skåne, , Miljökvalitetsnormer vatten Miljörapporter, avloppsreningsverket Ormanäs, Malmberg Water, 2005 Projekt Ringsjön, årsrapport 2007 Scanvironment, 2005 Sweco Environment, 2009, Kommunala avloppsreningsverk en lyckad åtgärd för att rehabilitera övergödda vattendrag? Internet Länsstyrelsen i Skåne län om miljökvalitetsnormer för vatten: lverk/eus_miljobestammelser/vattenforvaltningen/miljokvalitetsnormer.htm ( ). Länsstyrelsen i Skåne län om kulturmiljöer: kilt_vardefulla_kulturmiljoer_i_skane/hoor/hoor.htm ( ) VA-teknik och vattenvård, december 2007, Periodisk besiktning Ormanäs avloppsreningsverk 8 BILAGOR: Bilaga 1 Planprogram Ringsjöbandet Bilaga 2 Översiktsplan från 2002 Grontmij AB 16 (19)

17 Bilaga 1 Planprogram Ringsjöbandet Grontmij AB Besök Norra Bulltoftavägen 65 A E-post ewa.bergwall@grontmij.com Org nr Direktnr Styrelsens säte Stockholm Fax

18 Bilaga 2 - Översiktsplan Höör Grontmij AB Besök Norra Bulltoftavägen 65 A E-post ewa.bergwall@grontmij.com Org nr Direktnr Styrelsens säte Stockholm Fax

19 Grontmij AB 19 (19)

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se

Läs mer

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt

Läs mer

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund ÅRSREDOVISNING MINDRE RENINGSVERK SANDVIKENS KOMMUN 2011 Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo Jäderfors Järbo Gysinge Sandviken 2012-03-15 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Årsrapport för mindre

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010. Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening...

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008.

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008. Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening...

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk Datum 2015-10-28 Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 33 77 Ramböll Sverige AB Org nr 556133-0506

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt drift av Skebäcks avloppsverk, Örebro kommun

Yttrande över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt drift av Skebäcks avloppsverk, Örebro kommun 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Linda Gårdstam YTTRANDE Tel: 08-698 13 24 2008-04-29 Dnr 522-1470-08 Rm linda.gardstam @naturvardsverket.se Länsstyrelsen Örebro län Ylva Magnusson 701 86

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK

HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD FÖR OM-OCH NYBYGGNATION PROGRAM 1. LOKALISERING OCH UPPTAGNINGSOMRÅDE 2. BELASTNING OCH FLÖDE 3. UTSLÄPPSVILLKOR 4. OMBYGGNAD 5. TIDSPLAN 6. PLANFÖRHÅLLANDEN 7. MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22 HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla Dagordning De nya föreskrifterna Miljörapportering för avloppsreningsverk Begreppet Max GVB och dess betydelse EU-rapportering Aktuella prövningar Behov av återkommande träffar? 1 Ny föreskrift NFS 2016:6

Läs mer

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp. Ordlista avlopp Aktivt slam Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre.

Läs mer

KOMPLETTERANDE SAMRÅDSUNDERLAG

KOMPLETTERANDE SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAG Tillstånd Kungsängsverket UPPDRAGSNUMMER 1186628000 UPPDRAGSLEDARE Stina Welander UPPRÄTTAD AV Alexandra Rixen DATUM 1. Bakgrund Kungsängens avloppsreningsverk behandlar det kommunala avloppsvattnet

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten

Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten Förutsättningar, önskemål/förväntningar och problem Stina Thörnelöf Innehåll Olika typer av förorenat vatten SVOA:s riktlinjer för avledning till

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni 2015 1 (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl 13.30-15.35 Beslutande: Per Gruvberger, ordf Marina Isaksson Urban Granfeldt Patrik Fornander Christer

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport; Utkom från trycket den 29 september 2016 beslutade den 22 juni

Läs mer

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Maximal genomsnittlig veckobelastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet

Läs mer

UNDERLAG AVGRÄNSNINGSSAMRÅD

UNDERLAG AVGRÄNSNINGSSAMRÅD LEKEBERGS KOMMUN Tillståndsansökan Fjugesta ARV UPPDRAGSNUMMER 13002390 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR AVGRÄNSNINGSSAMRÅD MED SÄRSKILD BERÖRDA ÖREBRO VATTEN OCH MILJÖ MIKAEL SÄRNHOLM [Sweco] [Alexandra Rixen] Sweco

Läs mer

Samrådsunderlag. Kungsängens avloppsreningsverk (11) memo01.docx

Samrådsunderlag. Kungsängens avloppsreningsverk (11) memo01.docx Samrådsunderlag Kungsängens avloppsreningsverk 1 (11) -14 Sweco Sandbäcksgatan 1 Box 385 SE-651 09 Karlstad, Sverige Telefon +46 (0)54 141700 Fax +46 (0)54 141701 www.sweco.se Swe c o En viron me n t AB

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011.

Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011. Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 3 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 4 2.1 Organisation... 4 2.2 Verksamhetsområde... 4 2.3 Avloppsvattenrening...

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning

Bilaga 5 Miljöbedömning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Innehåll 1 Grunddel Flintavik Verksamhetsbeskrivning Flintavik Gällande föreskrifter och beslut... 7

Innehåll 1 Grunddel Flintavik Verksamhetsbeskrivning Flintavik Gällande föreskrifter och beslut... 7 Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 4 2.4 Kemikaliehantering... 4 2.5 Avfallshantering...

Läs mer

Ett giftfritt avlopp. Information till företag i Jönköpings kommun

Ett giftfritt avlopp. Information till företag i Jönköpings kommun Ett giftfritt avlopp Information till företag i Jönköpings kommun 1 AVLOPPSRENING OCH KRETSLOPP RENINGSVERKEN I kommunen finns 20 avloppsreningsverk. Simsholmens och Huskvarnas reningsverk är de två största.

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Avloppspolicy för Tjörns kommun

Avloppspolicy för Tjörns kommun Avloppspolicy för Tjörns kommun Handläggare: Hanna Tuvdal Datum: 2011-12-14 Ytterligare formalia SBN 360 2011/1692 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Vårt viktigaste livsmedel är vatten. En trygg dricksvattenförsörjning

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Detta beslut ersätter miljötillstånd MPN

Detta beslut ersätter miljötillstånd MPN MYNDIGHETSBESLUT 6.4.2016 Dnr: 2015-0844 Beslut: MB-2016-93 Verksamhet Avloppsreningsverk Norrgårdsvägen 220 Hjortö, Saltvik Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk Ni kan fortsätta med er drift

Läs mer

VA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder.

VA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder. 9 Vatten och avlopp Tillgång till friskt dricksvatten och rening av avlopp är grundläggande funktioner i samhället. I Dalarna finns tillgång till grundvatten och ytvatten av god kvalitet och kvantitet.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Miljönämnden 2007 10 18 67 1 Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, Luleå kommun har till länsstyrelsen inkommit med en ansökan om nytt tillstånd på

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2010-03-04 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Inledning... 3 2.1 Miljöbalken...

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Förord Joakim Säll

Förord Joakim Säll Förord Min LIA har jag tillbringat på Hässleholms reningsverk. Tiden här har varit mycket trevlig och lärorik. Jag har blivit väldigt bra mottagen och fått stort förtroende av arbetskamrater och chefer.

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun 22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Lärande i arbete

Lärande i arbete Lärande i arbete 20140303-20140509 En rapport av Karl-Henrik Karlsson 2 Innehållsförteckning s4... Sammanfattning s5...skebäcksverket s6...skebäcksverket - Örebros reningsverk s6... Avloppets väg s7...

Läs mer

Samrådsunderlag Reningsanläggning och avloppsvattennät, Kumla kommun

Samrådsunderlag Reningsanläggning och avloppsvattennät, Kumla kommun Kumla kommun Samrådsunderlag Reningsanläggning och avloppsvattennät, Kumla kommun Grontmij Vår referens Liselott Roth Samrådsunderlag Namnteckning Granskad av Godkänd av Liselott Roth Ola Rosén Liselott

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö Actiflo - för bibehållen sjövattenmiljö BRÄDDVATTENRENING I Karlskoga utgörs hela 20 procent av spillvattennätet av kombinerade ledningar. Det vill säga att spillvatten (avlopp) och dagvatten (regnvatten

Läs mer

10 Vatten och avlopp (VA)

10 Vatten och avlopp (VA) 10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen?

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen? Lagar och andra krav Vilka krav berör avloppsreningen? M I L J Ö B A L K E N O M F A T T A R A L L A T Y P E R A V S T Ö R A N D E V E R K S A M H E T Luft Ljus Skakningar Buller Avfall Vatten B A L K

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL 111 13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL 112 Miljökonsekvensbeskrivning Samråd Ytvatten Landskap Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har

Läs mer

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19 Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson 2019-02-07, NAM19 Vad händer med reningsverkens miljöpåverkan när utsläppskraven skärps? Var uppkommer miljöpåverkan på ett reningsverk?

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016 MKN för vatten seminarium och workshop Umeå 14 september 2016 Välkomna! Mål med dagen Ta in och sprida kunskap om MKN, att skapa kontaktnät och en arena för erfarenhetsutbyte kring MKN. Förhoppning De

Läs mer

1. LIA Mjölby Kommun. Adam Eriksson Vatten- och miljöteknik Hallsberg VM13H

1. LIA Mjölby Kommun. Adam Eriksson Vatten- och miljöteknik Hallsberg VM13H 1. LIA Mjölby Kommun Adam Eriksson Vatten- och miljöteknik Hallsberg VM13H Innehållsförteckning LIA Mjölby Kommun... 1 1.Bakgrund... 3 1.1.Syfte... 3 2.Reningsverkets process... 3 3.Arbetsuppgifter...

Läs mer

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK Västervik är centralort i Västerviks kommun i Kalmar län. Västervik ligger vid Gamlebyvikens mynning Fakta om Gamlebyviken 21 km lång tröskelvik Yta: ca 27 km².

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer