Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Transkript

1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Innehållsansvarig: Anki Delin Eriksson, Verksamhetsutvecklar, Gemensamt Onkologi (anner61) Godkänd av: Johanna Svensson, Verksamhetschef, Gemensamt Onkologi (johsv6) Denna rutin gäller för: Verksamhet Onkologi Revideringar i denna version Innehållet i denna rutin har uppdaterats och förtydligats enligt AFS 2005:5 samt 2009:6. Syfte Syftet med rutinen är att personal som hanterar läkemedel med potentiell arbetsmiljörisk ska skyddas från att drabbas av hälsorisker så som genetiska skador, reproduktionsstörningar och överkänslighet. Målsättningen är att med bred marginal tillämpa förebyggande åtgärder, så att ohälsa inte ska uppstå. Ansvar I arbetsmiljölagen 3 kap 3 ställs krav på att arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den kunskap som behövs för att kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt, samt att uppföljning av kompetens sker. Arbetstagaren har ett eget ansvar att följa de föreskrifter och instruktioner som finns. Kravet omfattar samtliga arbetstagare och gäller även de som städar i utrymmen där cytostatika eller cytotoxiska läkemedel hanteras, rengör utrustning eller tar hand om avfall. Verksamhetschefen ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamheten kräver finns tillgängliga och att verksamheten arbetar enligt SOSFS 2011:9. Arbetsbeskrivning Se separat rutin Cytostatika arbetsbeskrivning cytostatikaansvariga sjuksköterskor inom verksamhet %20arbetsbeskrivning%20f%c3%b6r%20cytostatikaansvariga%20sjuksk%c3%b6terskor%20inom%2 0verksamhet%20.pdf?a=false&guest=true Uppföljning och utvärdering Verksamhetschefen ansvarar för uppföljning av innehållet i rutinen. Rutinen ska utvärderas och uppdateras årligen. Årliga riskbedömningar skall göras på arbetsplatsen. Vårdenhetschefen tillsammans med cytostatikaansvarige sjuksköterskan ansvarar för att detta genomförs. Avvikelse från rutin hanteras i MedControl Pro. Relaterad information Riskbedömningsblankett: Kunskapsöversikt Arbetsmiljöverkets författningssamling. 2005:5 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt. Arbetsmiljöverkets författningssamling. 2009:6 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt. Vårdhandboken. Reviderad Cytostatika/cytotoxiska läkemedel Andersson Eva, 2006, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Exponering och risker vid cytostatikaarbete för vårdpersonal en litteraturgenomgång. Föreskrifter för hantering av cytostatika och andra cytotoxiska läkemedel för Landstingen i Östergötland. Landstinget i Östergötland. Riktlinjer för hantering av cytostatika. Karolinska Universitetssjukhuset Hantering av Cytostatika. Landstinget i Jönköpings Län Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 16)

2 Granskare Cytostatika gruppen inom vo : Emmy Uhrenfeldt, sjuksköterska, avd. 69 Agneta Zachrisson, specialistsjuksköterska, avd. 70 & dagvård Anna Henberg, specialistsjuksköterska, avd. 54 Sanna Folke, sjuksköterska, avd 53 Marion Hedin, sjuksköterska Onk Östra Pamela Larsson, sjuksköterska, avd 52 Kompletterande granskare av materialet och korrekturläsning: Anki Delin Eriksson, verksamhetsutvecklare, vo onk Medicinsk granskning: Jan Nyman, överläkare, medicnsk rådgivare Andreas Hallqvist, överläkare, läkemedelsansvarig Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 16)

3 Innehåll 1 BAKGRUND UTBILDNING RISKBEDÖMNING AV CYTOSTATIKA/CYTOTOXISKA LÄKEMEDEL Inledning Metod BEREDNING AV CYTOSTATIKA Beredning i säkerhetsbänk Skyddsklädsel vid arbete i säkerhetsbänk Skötsel av säkerhetsbänk Iordningställande av cytostatika Iordningställande av apoteksberedd cytostatika Beredning av perorala doser ADMINISTRERING AV CYTOSTATIKA Patientsäkerhet Skyddsklädsel PVK CVK PaC PICC-line Slutet system Vid intravenös administrering till patient Avslutning av intravenös infusion Administrering av cytostatika via subkutan eller intramuskulär injektion Administrering av cytostatika via intratekal injektion Administrering av cytostatika genom intraperitoneal instillation Slutet system Extravasering samt administrering av Savene Åtgärder vid spill Spill på textilier Spill på hud Stänk i ögonen Städning Allmänna råd vid städning av patientrum på vårdenhet där cytostatika hanteras Avfallshantering Skyddskläder Kontaminerat material Ej förbrukade läkemedel Omhändertagande av utsöndringar Omhändertagande av urin och avföring Omhändertagande av kräkning Omhändertagande av blod Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 16)

4 10.4 Sädesvätska och saliv Patientnära vård Skyddskädsel vid omvårdnad Märkning av patientens säng Spillbox Cytostatika BAKGRUND På grund av potentiella arbetsmiljörisker för vissa läkemedel har Arbetsmiljöverket utfärdat föreskrifter om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, AFS 2005:5 samt AFS 2009:6. Läkemedlen delas in i: Särskilt farliga läkemedel (ffa cytostatika/cytotoxiska medel, ATC-grupp L01). Exempel på cytotoxiska läkemedel kan finnas i L02, 03, 04 samt J05, se Läkemedel som medför risk för uppkomst av överkänslighet och som genom sina toxikologiska egenskaper kan orsaka bestående skada (t ex penicilliner och cefalosporiner). Läkemedel, utom anestesigaser, som används som inhalationsmedel och som genom sina toxikologiska egenskaper kan orsaka bestående skada. På uppdrag av klinikledningen sammansattes en arbetsgrupp för att arbeta fram lokala riktlinjer gällande säkerhetsaspekter kring cytostatikahantering. Revidering har skett kontinuerligt. Det är viktigt att all personal som arbetar med läkemedel har kunskap om dessa medel, samt hur de ska hanteras på ett lämpligt sätt för att undvika arbetsmiljöproblem och ohälsa. Riktlinjerna är ett komplement till Arbetar skydd styrelsens författningssamling (AFS 2005:5, AFS 2009:6). De innehåller allmänna regler om hur föreskrifterna ska tillämpas vid arbete med cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt inom vo, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det är av yttersta vikt att all personal som hanterar cytostatika följer gällande föreskrifter för att minimera exponeringsrisken både för egen del och för sin omgivning. Arbete med cytostatika enligt gällande föreskrifter och riktlinjer medför idag inte några bevisade skadeeffekter på hälsan. Arbetstagare som planerar graviditet eller blivit gravida ska upplysas om eventuella hälsorisker och om de så önskar också beredas möjlighet till omplacering ( 5 AFS). Samtidigt arbete med cytostatika och joniserande strålning kan öka risken för en förstärkt toxisk effekt. Man bör därför undvika att utföra dessa båda arbetsmoment under samma tidsperiod (2009:6). 2 UTBILDNING Cytostatika skall endast hanteras av personer som har kompetens för detta samt har kunskap om riskerna vid hantering och hur dessa kan förebyggas. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 4 (av 16)

5 I AFS 2005:5 och 2009:6 står att 9 Läkemedel får tillredas och administreras endast av den som har kompetens för detta och kunskap om de skyddsåtgärder som behöver vidtas. 22 Tillredning och administrering av särskilt farliga läkemedel får endast utföras av personer som genomgått särskild utbildning och har kunskap om möjliga hälsorisker och de skyddsåtgärder som ska vidtas vid arbete med läkemedlen. All personal ska få utbildning om cytostatika, hälsorisker och hur dessa förebyggs innan han/hon självständigt får hantera cytostatika. Uppföljning bör även ske regelbundet. Utbildningar som ska bedrivas inom vo Webbaserat cytostatikakörkort enligt Lära Nära- konceptet, var god se Personal som ännu inte genomgått den webbaserade utbildningen skall utbildas på respektive enhet av cytostatikaansvarig sjuksköterska. Så fort möjlighet ges skall personen genomgå den webbaserade utbildningen. Vikarier, som sommarpersonal förvärvas kunskapen om cytostatikahantering via introduktionsutbildning för nyanställd personal samt genomgång av den cytostatikaansvarige. 3 RISKBEDÖMNING AV CYTOSTATIKA/CYTOTOXISKA LÄKEMEDEL 3.1 Inledning Arbetsgivaren är ytterst ansvarig för arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen och ska se till att arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig del av verksamheten. Arbetsmiljön regleras av lagstiftning och ett viktigt redskap i denna reglering är de föreskrifter som Arbetsmiljöverket ger ut. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 5 (av 16)

6 Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt (AFS 2005:5 samt 2009:6) Riskbedömning görs med utgångspunkt från de toxiska ämnenas egenskaper för att hanteringen ska ge arbetstagaren bästa möjliga skydd och säkerhet. Den största risken för exponering är vid tillredning och administrering av cytostatika samt vid hantering av patientutsöndringar. Andra tillfällen där arbetstagare kan utsättas för exponering är vid städning och rengöring av utrustning samt service av säkerhetsbänk. 3.2 Metod Innan hantering av cytostatika påbörjas ska en bedömning göras av de risker som kan uppkomma i samband med hanteringen. Vid riskbedömning av befintlig verksamhet är det ofta lämpligt att dela in verksamheten i mindre delar, som riskbedöms var för sig t ex administrering av cytostatika, avfallshantering och patientvård. En grupp med representanter från arbetsledare, arbetstagare och skyddsombud samt annan sakkunnig person bör utses för detta arbete. Arbetstagarna på varje enhet skall årligen utföra en lokal riskbedömning. Syftet med riskbedömningen är att rutiner ändras för en säkrare hantering. Riskbedömningen ska vara skriftlig och berörda arbetstagare ska informeras kontinuerligt om denna. Varje gång något förändras ska en ny riskbedömning göras och dokumenteras. Mall för riskbedömning finns att hämta på Riskbedömningen av hur cytostatikahanteringen påverkar personalens hälsa bör omfatta exponeringsrisker vid: förvaring iordningställande beredning administrering vård av patient städning transport kontaminerad utrustning kontaminerade textilier omhändertagande av utsöndringar avfallshantering destruktion Tillbud eller arbetsskador med cytostatika, t ex stänk i ögonen eller spill, ska anmälas. Arbetsskadeanmälan i MedControl Pro Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 6 (av 16)

7 Avvikelserapport i MedControl Pro 4 BEREDNING AV CYTOSTATIKA Läkemedel får endast tillredas i lokal som är särskilt avsedd och inredd för den (AFS 6 ). Tillredning av cytostatika bör centraliseras till lokal med fullgod teknisk utrustning. 4.1 Beredning i säkerhetsbänk Igångsättande, hantering samt kontroller av säkerhetsbänken ska göras enligt leverantörens skriftliga anvisningar. Observera att om säkerhetsbänken varit avstängd behövs en starttid innan den säkert tas i bruk (30 min). Arbetet ska planeras så att du som arbetar i säkerhetsbänken inte behöver ta ut dina händer ur bänken förrän beredningen är klar. Plastat underlägg ska användas på arbetsytan i skyddsbänken. Byts efter varje beredning och kastas i PACTO-SAFE. Arbeta minst 15 cm innanför den främre luftspalten. Kanyler läggs efter användandet i avsedd behållare, märkt riskavfall som förvaras i säkerhetsbänken. Behållarens lock ska alltid vara på. Övrigt använt material samt handskar läggs i plastpåse som knyts ihop innan den tas ur säkerhetsbänken och kastas i PACTO-SAFE Skyddsklädsel vid arbete i säkerhetsbänk Skyddsrock med lång ärm och muddar samt ärmskydd (engångs). Dubbla handskar. Innerhandske av kraftigare Nitrile, ytterhandske av tunnare Nitrile. OBS!! Ta aldrig i infusionspåse som innehåller eller har innehållit cytostatika utan handskar av Nitrile. Gäller även apoteksberedda infusioner Skötsel av säkerhetsbänk Vid synligt spill av cytostatika i säkerhetsbänken, rengör omgående med vatten med allrengöringsmedel, torka helt torrt med papper och sist med desinfektionsmedel. 1 gång/dag torkas arbetsytan av med vatten och allrengöringsmedel. Torka torrt och sist desinfektionsmedel. 1 gång/vecka torkas bänkens alla ytor med vatten och rengöringsmedel. Torka torrt. Avsluta med desinfektionsmedel. 4.2 Iordningställande av cytostatika Cytostatika ska beredas med ett dokumenterat slutet system, detta för att undvika exponering av cytostatika genom aerosol och spill. Granska ordination samt läkares signatur. Märk infusionsflaska/spruta/medicinburk med patientidentitet, läkemedlets namn, styrka, dos samt datum och klockslag för beredningstillfället. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 7 (av 16)

8 Koppla avsett aggregat till infusionspåsen och fyll det med den lösning som rekommenderas till ordinerat preparat. Ta av skyddslock på cytostatikaampuller i säkerhetsbänken, cytostatikarester kan finnas på ampullen och under locket. Använd Nitrilehandskar då du tar i ampullen. Ta endast med den materiel som behövs för din beredning in i säkerhetsbänken. Använd Luer-Lock sprutor Iordningställande av apoteksberedd cytostatika Använd Nitrile handskar. Observera förvaringsplats. Ta ut cytostatika som förvarats i kyl 2 3 timmar innan administrering. Observera hållbarhetstid. Granska etiketten på påsen, kontrollera att innehållet överensstämmer med ordinationen. Kontrollera att slangklämman på aggregatet är stängd. Då infusionspåsen räknas som kontaminerad är det önskvärt att infusionspåsen får vara kvar i ytterpåsen under hela administrationen. Färdigberedd cytostatikapåse kopplas till lämpligt aggregat. (kan göras utanför säkerhetsbänken). Förvaringsplatsen för cytostatika rengörs 2 ggr/v med vatten och rengöringsmedel, torka torrt. 4.3 Beredning av perorala doser Nitrilehandskar ska alltid användas vid kontakt med peroral cytostatika. Kapslar eller tabletter får aldrig delas eller krossas. Cytostatikatabletter eller kapslar får ej förvaras i läkemedelsvagn, de ska förvaras i läkemedelsrummet. Använd engångssked vid uttag ur tablettburk. Märk medicinkoppens lock med patientens identitet samt läkemedlets namn och dos. 5 ADMINISTRERING AV CYTOSTATIKA 5.1 Patientsäkerhet Aktuella blodprovsvar, längd och vikt, rimlighet, läkarsignatur/kontrasignatur, identitetskontroll. Kontrollera att premedicinering är ordinerad. Ge patienten kontinuerlig information, handledning och stöd så att han eller hon på bästa sätt kan hantera sin behandling. Dokumentera i patientens journal vilken behandling som ges och vilken information patienten har fått. 5.2 Skyddsklädsel Nitrilehandskar, bytes vid kontaminering. Skyddrock med hel front (Barriärrock Mirutex) och lång ärm med mudd rekommenderas. Rocken är rumsbunden och ska bytas en gång per dygn eller vid spill. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 8 (av 16)

9 5.3 Intravenös administrering Administrering av cytostatika via central infart är ett säkrare administreringssätt för både personal och patient PVK Använd en så liten kanyl som möjligt. Alltid backflöde innan administrering Kanylen bör i första hand sättas i underarmen. Undvik att sätta kanylen nära leder och senor. Undvik att sätta kanylen i arm med lymfsvullnad eller på strålbehandlat område. Kontrollera att inte kärlet skadats och att backflöde finns. Fixera noga med transparant häfta. Vid val av insticksställe, börja perifert på armen. Om kärlet blir perforerat finns möjlighet att hitta ett insticksställe högre upp. Punkterade kärl bör ha fått hämta sig 24 timmar innan ny punktion distalt om punktionsstället kan utföras. PVK:n bör bytas efter 24 timmar. Regelbunden observation under infusionstiden CVK Nyinlagd CVK kontrollröntgas. Alltid backflöde innan administrering. Om uteblivet backflöde, kontakta läkare för ev. röntgenkontroll eller actilysebehandling PaC Alltid backflöde innan administrering. Om uteblivet backflöde, kontakta läkare för ev. röntgenkontroll eller actilysebehandling PICC-line Alltid backflöde innan administrering. Om uteblivet backflöde, kontakta läkare för ev. röntgenkontroll eller actilysebehandling Slutet system För att undvika exponering av cytostatika skall ett verifierat slutet system användas Vid intravenös administrering till patient Använd Nitrile handskar vid all kontakt med beredd cytostatika. Byt kontaminerade handskar. Låt ytterpåse/transportspåse sitta kvar över infusionspåsen under administreringen. Kontrollera identitet samt ordinationens rimlighet. Koppla en extra trevägskran för att ha en öppning som är fri från cytostatika för att kunna ge övriga injektioner under pågående infusion. Koppla cytostatikaberedningen och kontrollera alltid backflöde. Använd plastat underlägg vid behov. Kontrollera att alla klämmor och kopplingar är ordentligt åtdragna. Starta infusionen enligt flödesschema. Ta av handskarna, vräng ut och in och kasta i papperskorg på rummet. Vid spill släng handskarna i PACTO-SAFE. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 9 (av 16)

10 Informera patienten om vikten att vara uppmärksam på symtom som smärta, brännande känsla eller svullnad vid instickstället. Förvissa dig om att patienten har tillgång till larm och be honom/henne höra av sig om något obehag uppträder Avslutning av intravenös infusion. Använd dubbla Nitrilehandskar. Den kraftigare innerst och den tunnare ytterst. Spola igenom aggregatet med 100 ml natriumklorid. Koppla ifrån infusionen. Byt trevägskran. Lägg cytostatikaavfallet i påse, ta av handskarna och lägg i samma påse. Förslut påsen. Detta görs inne hos patienten. Lägg avfallspåsen i PACTO-SAFE. 5.4 Administrering av cytostatika via subkutan eller intramuskulär injektion Ta på en skyddsrock med långa ärmar och muddar. Använd Nitrilehandskar. Undvik att ta bort luft ur sprutan. Koppla sprutan med luerlock-koppling till injektionsnålen. Kontrollera att patientens identitet överensstämmer med märkningen på spruta och ordination. Ge dosen på föreskriven tid, enligt föreskrivet sätt. Dra inte ut kanylen helt direkt, utan först till hälften och vänta några sekunder. Dra därefter sakta ut nålen. Genom detta kan läckage av cytostatika till huden minskas. Lägg tom spruta med kanyl direkt i skärande/stickande i säkerhetsbänken. Lägg cytostatikaavfallet och det plastade underlägget i avsedd påse. Ta av handskarna och lägg dem i samma påse. Förslut noggrant. Detta görs inne hos patienten. Ta av skyddsrocken. Lägg avfallspåsen i PACTO-SAFE. 5.5 Administrering av cytostatika via intratekal injektion Utförs av ordinerande läkare med assistans av sjuksköterska. Om provtagning av likvor skall göras iordningställs provtagningsrör för detta. Ta på en skyddsrock med långa ärmar och muddar. Använd Nitrilehandskar. Läkaren skall använda sterila handskar. Steril hålduk placeras över punktionsstället. Området tvättas med 70 % sprit. Instickstället bedövas med lokalanastetikum för injektion eller utvärtes bruk. Läkare och sjuksköterska kontrollerar att den tillredda cytostatikan överensstämmer med ordinerad mängd, patientens identitet och den uppmärkta sprutan. Lumbalpunktionen utföres. Vid provtagning skall likvor droppa i provtagningsrören. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 10 (av 16)

11 Efter provtagningen anslutes sprutan med cytostatikan till lumbalnålen och injektionen ges. Dra ut lumbalnålen tillsammans med sprutan. Kanylen läggs direkt i skärande/stickande i säkerhetsbänken. Sterilt förband läggs över instickstället. Ta av handskarna och lägg dem i samma påse. Förslut noggrant. Detta görs inne hos patienten. Patienten instrueras att ligga i planläge eller lätt tippad enligt läkarens ordination (oftast en timme). Kontakta läkare om komplikationer i form av till exempel huvudvärk, yrsel, nackstelhet och hörselsensationer uppstår. Ta av skyddsrock. Lägg avfallspåsen i PACTO-SAFE. 5.6 Administrering av cytostatika genom intraperitoneal instillation Intraperitoneal instillation görs via en subkutan intraperitoneal port eller en intraperitoneal kateter (cytofix). 5.7 Slutet system För att undvika exponering av cytostatika genom aerosol och spill bör ett slutet system användas. Använd Nitrilehandskar. Kontrollera att inget läckage finns med hjälp av en spruta med 20 ml natriumklorid 9 mg/ml. Kontrollera att patientens identitet överensstämmer med ordination och beredd lösning. Koppla cytostatikainfusionen med en trevägskran. Administrera enligt flödesschema. Spola efter med 20 ml natriumklorid 9 mg/ml efter avslutad instillation. Stäng trevägskranen och klämma. Ta bort infusionspåsen med aggregat och trevägskran utan att ta isär materialet. Sätt en kateterpropp i katetern. Lägg cytostatikaavfallet i avsedd påse. Ta av handskarna och lägg dem i samma påse. Förslut noggrant. Detta görs inne hos patienten. Lägg avfallspåsen i PACTO-SAFE. 6 Extravasering samt administrering av Savene Se separat rutin, Extravasering av cytostatika samt administrering av Savene 7 Åtgärder vid spill Omhändertagande av spill skall ske på ett sådant sätt att patient, personal och omgivning skyddas från onödig exponering. Vid omhändertagande av spill används skyddsrock med muddar, dubbla nitrilehandskar och andningsskydd. Allt material finns i spillboxen. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 11 (av 16)

12 7.1 Spill på ytor Utspilld lösning torkas genast upp. Använd torkduk vid mindre spill. Vid större spill (> 5 ml) använd spillboxen. Se bilaga 2. Låt den utspillda lösningen sugas upp. Undvik svepande rörelser!! Skölj upprepade gånger med vatten, därefter rengöring enligt normal rutin. Allt kontaminerat material skall förslutas i avsedd påse och kastas i PACTO-SAFE. 7.2 Spill på textilier Använd Nitrilehandskar. Textilier som förorenats med enstaka droppe av cytostatika. Behandla textilierna som vanlig tvätt Större spill betraktas som riskavfall, lägg tvätten i en vattenupplösbar plastsäck, sedan en gul yttersäck, märk tvätten Riskavfall cytostatikaavfall. 7.3 Spill på hud Skölj genast rikligt med vatten, minst 5 minuter. Därefter tvåltvätt. Bör anmälas som arbetsskada Dokumentera tillbud i MedControl Pro. 7.4 Stänk i ögonen Skölj genast i riklig mängd med ögondusch i minst 15 minuter. Kontakta alltid ögonläkare. Dokumentera tillbud. Skall anmälas som arbetsskada. 8 Städning Rengöring av droppställning ska ske efter varje användning med ytdesinfektionsmedel. Vid noggrannare rengöring, minst en gång i veckan, sker städning med vatten, rengöringsmedel, torka därefter torrt och avsluta med ytdesinfektionsmedel. Rengöring av sängar ska ske med vatten, rengöringsmedel, torka därefter torrt. Avsluta med ytdesinfektionsmedel. Vid städning av ytor och golv där cytostatika hanteras skall Nitrilehandskar användas. Använd engångstrasor, vatten och rengöringsmedel. Därefter torkas golvet torrt. Torka rummet från insidan och ut från fönster mot dörr. Engångstrasorna byts efter varje rum och kasseras som sjukvårdens specialavfall i Regi-box som är märkt med etikett Cytostatika och läkemedelsförorenat avfall. 8.1 Allmänna råd vid städning av patientrum på vårdenhet där cytostatika hanteras Ta alltid på Nitrilehandskar vid städning av vårdnära enheter Börja alltid med rent städmaterial och använd godkända rengöringsmedel Dammtorka med fuktade engångstrasor Torka av dörren och dörrhandtaget, på ut- och insidan Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 12 (av 16)

13 Rengöring av tvättstället sker ut- och invändigt Rengöring av toalettstol sker ut- och invändigt Golvet på patienttoaletten kan vara starkt förorenat, särskilt området kring toalettstolen. Därför är det viktigt med ordentlig rengöring enligt ovan. Vid bäddning av säng, tänk på att inte skaka sängkläderna samt att inga sängkläder får ligga på golvet. Ta in tvättsäck på rummet. För arbetstagare som städar lokaler där läkemedel tillreds eller administreras skall det finnas skriftliga instruktioner som anger vilka skyddsåtgärder som krävs för arbetsmoment som medför särskilda risker. Vid behov ska de skriftliga instruktionerna finnas tillgängliga på annat språk än svenska. 9 Avfallshantering Omhändertagande av cytostatikakontaminerat avfall skall ske på sådant sätt, att personal och omgivning i alla hanteringsled skyddas från exponering. Vid hantering av cytostatikaavfall skall PACTO-SAFE användas. 9.1 Skyddskläder Kontaminerade handskar vrängs ut och in och läggs i plastpåse. Vid större kontaminering slängs handskarna i PACTO-SAFE. Använd skyddsrock läggs i vanlig tvätt. Vid större spill betrakta som riskavfall, lägg tvätten i en vattenupplösbar plastsäck, sedan en gul yttersäck, märk tvätten Sjukhus och avdelning. 9.2 Kontaminerat material Skärande/stickande material läggs i burk och märks med etikett för Skärande/stickande smittförande avfall. Allt övrigt engångsmaterial som används vid cytostatikahantering läggs i plastpåse i en större behållare som är märkt med Cytostatika och läkemedelsförorenat avfall / PACTO-SAFE. Behållaren skall hållas försluten för att det är viktigt att avfallet förvaras så att avdunstning och damm inte kommer ut i rumsluften enligt 15 AFS 2005: Ej förbrukade läkemedel Cytotoxiska läkemedel och cytostatika klassas som sjukvårdens specialavfall och tas inte emot av apoteket. Ej förbrukade läkemedel lägges därför tillsammans med övrigt cytostatikaavfall. 10 Omhändertagande av utsöndringar Urin, avföring, kräkningar och övriga kroppsvätskor betraktas som riskavfall i 5 dygn eller mer efter cytostatikaadministrering. För information om specifik cytostatika, var god se FASS. Utsöndringstiden kan variera Omhändertagande av urin och avföring. Patienten bör om möjligt själv sköta tömning/mätning av urin efter instruktion av ansvarig personal Använd dubbla Nitrilehandskar. Den kraftigare innerst och den tunnare ytterst Patient som går på toaletten själv ombedes spola 2 gånger efter sig och tvätta händerna noggrant. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 13 (av 16)

14 Inkontinenta patienter ska kateteriseras. Dock kan det finnas undantag och hänsyn får tas fall till fall. Se till att bäcken eller flaska för urin har lock påsatt. Flaskan byts varje dag. Sätt på korken på KADpåse. Låt stå tills det svalnat. Ta på en skyddsrock med lång ärm och mudd samt dubbla Nitrilhandskar. Töm ut i kall spoldesinfektor. Lägg ner kärlet i spoldesinfektorn och starta den omedelbart. Urin i KADpåsar slängs i PACTO-SAFE utan att tömmas. Använd ej tömbara KAD-påsar. Vid risk för stänk använd andningsskydd och visir. Vid hantering av varm urin, ska andningsskydd med filter användas. Om urin/avföring kommit på golvet torkas detta upp med hygienblöja, vatten, rengöringsmedel och engångstrasor. Använt material kasseras i PACTO-SAFE. Sängkläder som blivit kontaminerade läggs i en vattenupplösbar plastsäck, sedan en gul yttersäck, märk tvätten Sjukhus och avdelning. Ta av skyddsrock. Ta av handskar och lägg dem i PACTO-SAFE. Tvätta händerna Omhändertagande av kräkning Vid oral administrering betraktas kräkningar som sjukvårdens specialavfall under 6 timmar efter given dos. Ta på en skyddsrock med lång ärm och mudd. Använd Nitrilehandskar. Engångspåsar försluts och avfallet läggs, tillsammans med handskarna i PACTO-SAFE. Om kräkningar kommit på golvet torkas detta upp med hygienblöja, vatten, rengöringsmedel och engångstrasor. Sängkläder som blivit kontaminerade läggs i en vattenupplösbar plastsäck, sedan en gul yttersäck, märk tvätten Sjukhus och avdelning. Ta av skyddsrocken, handskar slängs i PACTO-SAFE. Tvätta händerna Omhändertagande av blod Blodprover hanteras enligt vanliga rutiner. Material kontaminerat av cytostatikainnehållande blod hanteras som riskavfall. Spill/blödning av cytostatikainnehållande blod hanteras som riskavfall Sädesvätska och saliv Koncentrationen av cytostatika i sädesvätska bedöms som samma som i saliv dvs. försumbar Rekommendation att använda kondom vid samlag, för att undvika graviditet och för att minska risken för Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 14 (av 16)

15 sveda och infektioner i känsliga slemhinnor. 11 Patientnära vård Skyddsklädsel skall användas vid omvårdnad av patienter som får cytostatika, beroende på omvårdnadens omfattning används: Nitrilehandskar (alltid) Ärmskydd Skyddsrock med lång ärm och mudd Andningsskydd med filter Skyddsglasögon Byt ut skyddsrock dagligen Märkning av patientens säng För att lätt kunna se vilken patient som får eller har fått cytostatikabehandling skall sängen märkas med en röd rektangulär skylt 3x9 cm med vit baksida. Skylten sätts i en plastficka på sängens fotända. När patienten inte räknas som riskpatient vänds den vita sidan utåt. Spillbox Cytostatika Innehåll: 1 långärmad skyddsrock med mudd 2 par Nitrilehandskar storlek M 2 par Nitrilehandskar storlek L 1 munskydd med andningsfilter 1 skyddsglasögon 1 par skoskydd 1 par ärmskydd 4 plastpåsar 1 vattenupplösning tvättpåse 1 riskavfallspåse (gul) 4 blöjor Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 15 (av 16)

16 2 hygienunderlägg 1 bruksanvisning OBS! Återställ spillboxen samma dag efter användning. Bruksanvisning 1. Informera minst en kollega att området är kontaminerat så att ingen annan beträder området samt att du kan få assistans om mer material behövs. 2. Ta på dig skyddsutrustning, dubbla handskar. 3. Lägg blöjorna över det kontaminerade området. 4. Undvik svepande rörelser. 5. Tvätta ytan med rengöringsmedel och vatten, torka torrt, upprepa om nödvändigt proceduren. Avsluta med ytdesinfektion. 6. Kassera allt kontaminerat material i en plastpåse och släng i PACTO-SAFE. 7. Lägg skyddsrocken i en vattenupplöslig tvättpåse därefter i en märkt gul riskavfallspåse. 8. Kontaminerade textilier hanteras som riskavfall. 9. Skriv en avvikelserapport i MedControlPro. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 16 (av 16)