Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag att kartlägga storleken och sammansättningen på barngrupperna i förskolan

Transkript

1 Göteborg Yrkande (KD) (M) (L) Kommunstyrelsen Ärende Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag att kartlägga storleken och sammansättningen på barngrupperna i förskolan FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att Att Att bifalla tjänsteutlåtandet. stadsledningskontoret får i uppdrag att stimulera och uppmuntra fler förskolor att minska barngrupperna och arbeta efter den modell som presenteras i kartläggningen stadsledningskontoret får i uppdrag att under hösten 2017 återkomma med en rapport kring hur arbetet med mindre barngrupper i förskolan fortskrider ÄRENDET Med anledning av en motion från Matilda Granberg Stålbert (KD) fick kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram kartläggningen som nu presenterats över barngruppernas storlek och sammansättning i Göteborgs förskolor. Barngrupperna har analyserats i förhållande till skolverkets allmänna råd och riktlinjer. Frågan om barngruppernas storlek och sammansättning är mer aktuell än någonsin då Göteborg under hösten dessutom fick kritik av skolinspektionen: Skolinspektionens tillsyn visar att det finns brister i kommunens arbete med att säkerställa att samtliga barngrupper i förskolan har en lämplig sammansättning och storlek. Huvudmannens ansvar för att samtliga barngrupper har en lämplig sammansättning och storlek innebär att såväl barnens behov av en trygg vistelsemiljö som möjlighet att utvecklas i linje med läroplanens mål säkerställs. - Skolinspektionen Dnr :4744 I kartläggningen framkommer att för att kunna nå upp till skolverkets rekommendationer vad gäller barngruppernas storlek krävs en utbyggnad med ca 470 nya avdelningar. Dessutom krävs ca 230 avdelningar för att möta upp befolkningsökningen fram till Det blir tydligt att den rödgröna ledningen alltför länge nedprioriterat förskolans utbyggnad och barngruppernas storlek har fortsatt öka år för år. Då kostnaderna för att bygga ut lokalmässigt och personalmässigt för att nå upp till skolverkets mål och rekommendationer ligger runt Mkr per år. Dessutom, påpekar 1

2 stadsledningskontoret att med nuvarande byggtakt skulle det ta år att få fram så många nya avdelningar. I tjänsteutlåtandet pekar man också på en modell som används i Kungsbacka, och innebär att förskolorna förändrar sin organisation från avdelningar till barngrupper. Genom att anställa mer personal och utnyttja det förlängda klassrummet, förskolans gård och andra platser i närheten av förskolan, så kan barnen under den största delen av dagen befinna sig i betydligt mindre barngrupper än idag. I samband med skolinspektionens besök under hösten 2016 fick staden också kritik för att verksamheten inom förskolan inte följs upp på ett tillräckligt systematiskt sätt. Och vidare att kvalitetsarbetet dessutom ofta ser olika ut på enhetsnivå och stadsdelsnivå och inte alltid utgår från de nationella målen innebär att det i kommunen inte finns ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete som grund för att utveckla verksamheten. En central förskolenämnd är en viktig del i att staden börjar arbeta lika över hela staden med de nationella målen i fokus. Men för att en central nämnd ska kunna fatta relevanta beslut krävs underlag, som ger huvudmannen en möjlighet att skapa sig en tydlig bild av verksamheterna. Att barngrupperna särredovisas beroende på ålder är en viktig del. Alliansen menar också att kvalitetsgranskning av stadens förskolor ska ske genom kontinuerlig utvärdering och uppföljning samt redovisning av vidtagna åtgärder för kvalitetsutveckling. Kommunstyrelsen och den kommande förskolenämnden behöver få regelbundna uppföljningar vad gäller barngruppernas storlek och sammansättning, inte bara i oktober, då siffrorna ofta ser väldigt annorlunda ut i maj. För att få en helhetsbild av förskoleverksamheterna behövs tydliga uppföljning kring till exempel vistelsetid och närvaro. 2

3 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1051/16 Välfärd och utbildning Avdelningen för Utbildning, barn och unga, folkhälsa Madeleine Lundstedt Telefon E-post: Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag att kartlägga storleken och sammansättningen på barngrupperna i förskolan Förslag till beslut I kommunstyrelsen: 1. Stadsledningskontorets uppdrag , att återkomma till kommunstyrelsen med en kartläggning av storleken och sammansättningen på barngrupperna i förskolan, samt vilka hinder och begränsningar som finns när det gäller att i detta sammanhang följa Skolverkets allmänna råd och riktlinjer gällande barngruppernas storlek, förklaras fullgjort. 2. Uppdraget att ta fram en modell för att staden utöver det övergripande genomsnittet för alla barngruppers storlek även ska kunna särredovisa genomsnittssiffrorna för de yngre (1-3 år), de blandade och de äldre (4-5 år) barngrupperna, kommer att tas om hand i planerad upphandling av ett nytt administrativt IT-stöd och förklaras därmed fullgjort. Sammanfattning I februari 2016 kom Skolverket med ett riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan. För barn mellan ett och tre år är riktmärket sex till tolv barn. För barn mellan fyra och fem år är riktmärket nio till 15 barn. Skolverkets rekommendation beträffande återinförande av ett riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan baseras på ett uppdrag som gavs i regleringsbrev till Skolverket för budgetår 2014 och Riktmärket är därmed en redovisning av ett regeringsuppdrag. I Skolverkets redovisning konstateras att gruppstorleken i förskolan varit relativt konstant i riket sedan 2005 och legat över de nivåer som föreslås som riktmärke. I redovisningen berörs inte frågan kring vilka effekter det föreslagna riktmärket kan få i form av ökade kostnader eller tillgång till personal och lokaler. Justering av statsbidragsnivåer med mera som kan bli aktuellt vid införande av olika former av lagstiftning och förordningar behandlas därmed inte. Ärendet har sitt ursprung i en motion från Matilda Granberg Stålbert (KD) Kommunfullmäktige gav , kommunstyrelsen i uppdrag att återkomma med en kartläggning av storleken och sammansättningen på barngrupperna i förskolan, samt vilka hinder och begränsningar som finns när det gäller att i detta sammanhang följa Skolverkets allmänna råd och riktlinjer gällande förskolegrupper. Kommunstyrelsen fick också i uppdrag att ta fram en modell för att staden utöver det övergripande genomsnittet för alla barngruppers storlek, även ska kunna särredovisa 1(9)

4 genomsnittssiffrorna för de yngre (1-3 år), de blandade och de äldre (4-5 år) barngrupperna. Under hösten 2016 har en arbetsgrupp kartlagt och genomlyst hur Göteborg ska kunna efterleva Skolverkets rekommendation. Ekonomiska konsekvenser För att lokalmässigt bygga ut förskoleverksamheten enligt Skolverkets rekommendation krävs en utbyggnad med ca 470 nya avdelningar till en ökad driftskostnad av Mkr per år (2,2 mkr/år/avd). Se bilaga 1. För att hantera den beräknade befolkningsökningen tillkommer en utbyggnad av ytterligare ca 230 avdelningar (beräknat på 18 barn per avd. enligt ramprogrammet). För att klara både Skolverkets rekommendation och befolkningsökningen fram till 2025 krävs en utbyggnad med nya avdelningar. Med den utbyggnadstakt som har varit de senaste tio åren så skulle det ta ca år att genomföra utbyggnaden. Ett annat alternativ skulle kunna vara att använda sig av befintliga lokaler på ett mer effektivt sätt både inne och ute. Med detta alternativ utökas inte verksamheten lokalmässigt men en minskning av barngruppernas storlek kan uppnås genom en ny organisering av verksamheten och ökad grundbemanning. Om man exempelvis skulle tillföra 0,5 åa per avdelning skulle den ökade driftskostnaden för staden bli 300 Mkr. Se bilaga 2. Barnperspektivet Svenska barn tillbringar allt mer tid på förskolan, många barn har en vistelsetid på mer än 40 tim i veckan. Det är viktigt att barnen upplever en lugn miljö med trygga relationer. En studie från Göteborgs Universitet (Sheridan, Williams 2015) visar att många förskollärare upplever sig ha för stora barngrupper i förskolan för att kunna tillgodose en bra omsorgs- och lärandemiljö för barnen. Större delen av dagen tillbringar barnen i helgrupp, vilket kan leda till väldigt många relationer att ta hänsyn till. Enligt Göteborgsforskarna har den norska forskaren Monica Seland visat att med nio barn i en grupp blir det 36 relationer att hantera för varje barn, med arton barn ökar relationerna till 153 och med fler barn ökar antalet relationer ytterligare. Jämställdhetsperspektivet Förskolorna ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter, oavsett kön, etnisk bakgrund, religion eller trosuppfattning. Mångfaldsperspektivet Grupper med färre barn och med en väl avvägd sammansättning när det gäller ålder, kön, socioekonomisk bakgrund, barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling och gruppindelningar under dagen gynnar integration och mångfald. Miljöperspektivet Tidigare undersökningar kring olika miljöfaktorer inom förskolan har genomförts. Resultaten från undersökningarna visar att ljudmiljön i förskolorna är problematisk både vad gäller hälsa, upplevelser och förutsättningar att utföra ett arbete. De höga ljudnivåerna påverkades av ett flertal faktorer, bl.a. typ av verksamhet, lokalens utformning och inte minst barngruppernas storlek. Omvärldsperspektivet I Kungsbacka pågår ett arbete med att minska barngruppernas storlek med syftet att varje barn ska vistas i en mindre grupp under huvuddelen av sin dag på förskolan. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(9)

5 Förändringen genomförs utifrån de förutsättningar som finns på respektive förskola. En tydlig utgångspunkt är att bygga en ny organisation utifrån fokus på barns bästa. Göteborg har tagit del av deras erfarenheter. På uppdrag av Skolverket 2015, genomförde Göteborgs Universitet en kartläggning av aktuell skandinavisk forskning om barngruppernas betydelse för de möjligheter barn har att lära och utvecklas inom olika målområden i förskolans läroplan. Kartläggningen visar att kvalitetsfaktorer som personalens kompetens, personaltäthet, sammansättning och antal barn i grupperna är viktiga att ta hänsyn till när man planerar storleken på barngrupper. Kortfattat visar forskning inom området och studiens resultat på att ett stort antal barn i en grupp är en känsligare faktor för kvalitet än personaltäthet (antal barn per pedagog). Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Minskade barngrupper - utbyggnad lokaler Minskade barngrupper - befintliga lokaler med ökad grundbemanning Personalförsörjning Bilaga 4 Protokollsutdrag Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(9)

6 Ärendet Ärendet har sitt ursprung i en motion från Matilda Granberg Stålbert (KD) Kommunfullmäktige gav , kommunstyrelsen i uppdrag att återkomma med en kartläggning av storleken och sammansättningen på barngrupperna i förskolan, samt vilka hinder och begränsningar som finns när det gäller att i detta sammanhang följa Skolverkets allmänna råd och riktlinjer gällande barngruppernas storlek. Kartläggningen ska innehålla en beräkning av de kostnader som skulle vara förknippade med att ändra gruppernas storlek och sammansättning utifrån dessa rekommendationer. Kommunstyrelsen fick också i uppdrag att ta fram en modell för att staden utöver det övergripande genomsnittet för alla barngruppers storlek, även ska kunna särredovisa genomsnittssiffrorna för de yngre (1-3 år), de blandade och de äldre (4-5 år) barngrupperna. Ärendet har informerats på CSG Bakgrund I februari 2016 kom Skolverket med ett riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan. För barn mellan ett och tre år är riktmärket sex till tolv barn. För barn mellan fyra och fem år är riktmärket nio till 15 barn. Skolverkets nya riktmärken för barngrupper ska bidra till att kommuner och fristående förskolor kan skapa en bra förskola för barnen. Skolverkets rekommendation beträffande återinförande av ett riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan baseras på ett uppdrag som gavs i regleringsbrev till Skolverket för budgetår 2014 och Riktmärket är därmed en redovisning av ett regeringsuppdrag. I Skolverkets redovisning konstateras att gruppstorleken i förskolan varit relativt konstant i riket sedan 2005 och legat över de nivåer som föreslås som riktmärke. I redovisningen berörs inte frågan kring vilka effekter det föreslagna riktmärket kan få i form av ökade kostnader eller tillgång till personal och lokaler. Justering av statsbidragsnivåer med mera som kan bli aktuellt vid införande av olika former av lagstiftning och förordningar behandlas därmed inte. För att genomföra uppdraget har en arbetsgrupp tillsatts bestående av områdeschefer för förskolan, förskoleekonom, representant från Center för skolutveckling samt stadsledningskontorets representanter med ansvar för personal- och lokalfrågor. Under hösten 2016 har arbetsgruppen kartlagt och genomlyst hur Göteborg ska kunna efterleva Skolverkets rekommendation. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(9)

7 Kartläggning av storlek och sammansättning på barngrupperna Diagrammet visar hur stor andel av våra kommunala förskolor som är yngreavdelningar, äldreavdelningar samt blandade avdelningar i respektive stadsdel. I alla stadsdelar förutom i Norra Hisingen är det vanligast med blandade avdelningar. Blandade, yngre och äldreavdelningar, 15 mars % 54% 60% 58% 65% 57% 14% 19% 15% 21% 19% 34% 26% 26% 21% 16% 18% 25% 45% 55% 21% 16% 34% 29% 65% 20% 15% 26% 29% 46% Blandade Yngre Äldre Diagrammet visar genomsnittligt antal barn per avdelning 15 mars 2016, för yngreavdelningar, äldreavdelningar samt blandade avdelningar Genomsnittligt antal barn per avdelning, 15 mars 2016 Äldre Yngre Blandade Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(9)

8 Inskrivna barn per avdelning Tabellen visar antal inskrivna barn per avdelning i respektive stadsdel för åren Västra Hisingen har högst snitt i staden medan Angered har det lägsta Angered 16,2 16,2 15,9 16,6 16,1 Östra Göteborg 17,6 17,4 17,0 16,8 16,8 Örgryte-Härlanda 16,9 17,5 17,2 17,3 17,4 Centrum 17,7 17,7 17,2 18,1 17,4 Majorna-Linné 18,8 17,4 16,6 16,9 16,9 Askim-Frölunda-Högsbo 17,3 17,2 17,9 17,6 17,2 Västra Göteborg 17,3 17,4 16,9 17,0 16,4 Västra Hisingen 19,0 19,0 19,1 19,0 18,3 Lundby 17,8 17,4 17,0 17,3 17,3 Norra Hisingen 18,3 17,7 16,7 17,5 17,2 Göteborg 17,7 17,5 17,1 17,3 17,0 Statistiken är hämtad ur Procapita den 15 okt respektive år Antal barn per personal Tabellen visar antal barn per pedagogisk personal inklusive resurspersonal. Chefer samt städ och måltidspersonal är inte inkluderade Angered 5,0 5,0 4,4 4,8 4,7 Östra Göteborg 5,3 5,5 5,3 5,6 5,3 Örgryte-Härlanda 5,2 5,3 5,4 5,2 4,9 Centrum 5,3 5,5 5,6 5,7 5,9 Majorna-Linné 6,1 5,7 5,4 5,2 5,2 Askim-Frölunda-Högsbo 5,4 5,9 5,9 5,8 5,2 Västra Göteborg 5,5 5,4 5,3 5,1 5,0 Västra Hisingen 5,1 5,1 6,0 5,4 5,7 Lundby 5,9 5,1 5,0 4,7 5,3 Norra Hisingen 5,3 5,0 5,2 5,4 5,3 SDF 5,4 5,3 5,3 5,3 5,2 Statistiken är hämtad ur Procapita den 15 okt respektive år Planerad upphandling nytt administrativt IT-stöd Stadsledningskontoret fick också i uppdrag att ta fram en modell för att staden utöver det övergripande genomsnittet för alla barngruppers storlek, även ska kunna särredovisa genomsnittssiffrorna för de yngre (1-3 år), de blandade och de äldre (4-5 år) barngrupperna. För att få fram dessa uppgifter används ett administrativt IT-stöd Procapita. Systemet är inte anpassat så att genomsnittssiffror för barngruppers storlek går att ta fram med automatik, varken för alla åldrar eller uppdelat äldre/yngre. Detta görs manuellt varje år Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(9)

9 i samband med att staden lämnar uppgifter till SCB, men då för alla åldrar i sin helhet. För att kontinuerligt redovisa barngruppernas storlek krävs en utveckling av Procapita. Den planerade upphandlingen av nytt administrativt IT-stöd kommer att ske under I behovsanalysen för upphandlingen ingår att kunna redovisa ett snitt på barngrupperna uppdelat på åldrar. Vid behov av dessa uppgifter under upphandlingstiden får detta hanteras manuellt. Kvalitetsaspekter Vetenskapsrådets forskningsöversikt En likvärdig förskola för alla barn (2015), ger en bred bild av forskning kring likvärdighet i förskolan och vad som utmärker en hög kvalitet i verksamheten. En slutsats som kan dras utifrån studierna i forskningsöversikten, är att interaktion och samspel mellan förskolepersonal och barn är viktigast för barns lärande och utveckling. Kvaliteten i förskoleverksamheten avgörs i det konkreta mötet mellan pedagog och barn. Likvärdighetens och kvalitetens brännpunkt blir då i grunden en fråga om hur förskolepersonal förstår, agerar, lyssnar på barnet och hur man förmår att se barnets potential och handla så att barnet känner sig engagerat, dugligt och aktivt i sitt lärande. En likvärdig förskola innebär att alla barn ska ha möjlighet att mötas av förskolepersonal som har kompetens, kunskap och förutsättningar att möta barnet/barnen så att de pedagogiska relationerna håller en hög kvalitet. På uppdrag av Skolverket 2015, genomförde professorerna Pia Williams och Sonja Sheridan vid Göteborgs Universitet en kartläggning av aktuell skandinavisk forskning om barngruppernas betydelse för de möjligheter barn har att lära och utvecklas inom olika målområden i förskolans läroplan. Kartläggningen visar att kvalitetsfaktorer som personalens kompetens, personaltäthet, sammansättning och antal barn i grupperna är viktiga att ta hänsyn till när man planerar barngruppernas storlek. Kortfattat visar forskning inom området och studiens resultat att ett stort antal barn i en grupp är en känsligare faktor för kvalitet än personaltätheten (antal barn per pedagog). Många barn i en grupp försvårar för förskolepersonalen att kunna se, möta, samtala med och engagera sig i enskilda eller ett fåtal barn, och det blir svårt för barnen att vara delaktiga och ha inflytande i verksamheten. Genom revideringen av förskolans läroplan har kraven på förskollärares ansvar och kunskaper skärpts inom olika målområden. Ekonomi Arbetsgruppen har tagit fram underlag för kostnader för att lokalmässigt bygga ut förskoleverksamheten enligt Skolverkets rekommendation, att barngrupper 1-3 år har tolv barn i varje gruppering och barn mellan 4-5 år har 15 barn per gruppering. Det skulle kräva en utbyggnad i Göteborg med ca 470 nya avdelningar till en ökad driftskostnad av Mkr per år (2,2 mkr/år/avd). Se bilaga 1. Investeringskostnaderna beräknas översiktligt till ca Mkr. För att hantera den beräknade befolkningsökningen tillkommer en nödvändig utbyggnad av ytterligare ca 230 avdelningar (beräknat på 18 barn per avdelning enligt ramprogrammet och redovisas under avsnitt Lokalförsörjning förskolor). För att klara både Skolverkets rekommendation och befolkningsökningen fram till 2025 krävs en utbyggnad med nya avdelningar. Med den utbyggnadstakt som har varit de senaste tio åren så skulle det ta ca år att genomföra utbyggnaden. Arbetsgruppen gör bedömningen att följa Skolverkets rekommendationer genom att bygga nytt inte kommer att vara genomförbart under överskådlig tid utifrån de ekonomiska konsekvenser som det medför, brist på personal och lokaler samt mark för byggnation. Förskoleverksamheten måste tänka nytt inom given ram. Förskolan behöver Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(9)

10 förändras och omstruktureras så att man utnyttjar befintliga rum såväl inne som ute på ett mer effektivt sätt, för att säkerställa att varje barn befinner sig i en mindre grupp huvuddelen av sin dag. Flera rum skulle kunna skapas i utemiljön genom t.ex. utflykter, men även genom ett mer effektivt utnyttjande av lekhallar och andra utrymmen inomhus. Personalförsörjning Kommunen har svårt att bemanna förskolorna med legitimerade förskollärare. Några förvaltningar har även svårigheter att rekrytera utbildade barnskötare. Förutom konkurrensen med andra kommuner i regionen syns en ökad rörlighet bland förskollärare internt i kommunen, förvaltningarna ser detta som mycket bekymmersamt. Sammantaget innebär detta stora utmaningar för förskolan. För att minska barngruppernas storlek genom nybyggnation behövs ca 800 förskollärare och 500 barnskötare. Kostnad ca 600 Mkr. Därutöver tillkommer befolkningsökningen fram till 2018 och det behövs då ytterligare 500 förskollärare och 300 barnskötare. Sammantaget skulle det innebära ett behov av förskollärare och 800 barnskötare. Bilaga 3. Lokalförsörjning förskolor Enligt senaste befolkningsprognosen kommer det år 2025 att finnas fler 1-5 åringar jämfört med idag. Ökningen är relativt jämnt fördelad med ca barn per år. För att tillgodose behovet av förskolelokaler fram till 2025 behövs därför en expansion på motsvarande 230 nya avdelningar (räknat på en kommunal marknadsandel på 85 procent med 18 barn per avdelning enligt stadens ramprogram). Utifrån 2016 års prisnivå innebär detta investeringar på ca 1,7 miljarder. Denna expansion sker samtidigt som grundskolan, gymnasieskolan och äldreomsorgen har ett större expansionsbehov än vad förskolan har. Som en följd av det omfattande bostadsbyggandet och förtätningen av staden ökar svårigheterna med att få fram mark till kommunal service. De riktvärden på friytor som Boverket och stadens ramprogram för utbildningslokaler anger går sällan att uppnå. I takt med att staden förtätas och att det inte alltid finns tillgång till mark som kommunen äger, ökar även andelen inhyrda lokaler. Detta medför en ökning av stadens lokalkostnader i form av ökad kapitalbindning samtidigt som det finns en upphandlingsproblematik, vilket försvårar stadens möjligheter att anpassa lokalerna efter ramprogrammet. Den främsta utbyggnaden av förskolan i Göteborg skedde under och 70-talet. Drygt hälften av dessa förskolor börjar nu närma sig ett läge där de är tekniskt uttjänta. Parallellt med det av befolkningsökningen påkallade behovet av investeringar i nya lokaler, finns således ett stort behov av reinvesteringar i befintliga lokaler för att inte tappa kapacitet. Om kommunen ska följa Skolverkets rekommendation krävs att ramprogrammet som ligger till grund för byggnation av nya förskolor och grundskolor revideras. Stadsledningskontorets överväganden Det är angeläget att arbeta vidare på hur förskolor ska kunna förändra sin organisation. Syftet är att varje barn ska vistas i en mindre grupp under huvuddelen av sin dag på förskolan. Viktigt är att man inte planerar de olika förskolorna lika. Förändringen ska genomföras utifrån de förutsättningar som finns på respektive förskola. En tydlig utgångspunkt är att bygga en ny organisation utifrån fokus på barns bästa. Det förändrade organisationstänket kommer bland annat att påverka hur lokalerna används, hur man reflekterar kring lärmiljön och hur personalen förhåller sig till Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(9)

11 arbetslagsstrukturer. Verksamheten använder sig av befintliga lokaler på ett mer effektivt sätt både inne och ute. Med detta alternativ utökas inte verksamheten lokalmässigt men en minskning av barngruppernas storlek kan uppnås genom en ny organisering av verksamheten och ökad grundbemanning. Om man exempelvis skulle tillföra 0,5 åa per avdelning skulle den ökade driftskostnaden för staden bli 300 Mkr och det skulle innebära ett behov av ca 700 tjänster, i första hand barnskötare. En fyraavdelningsförskola skulle då kunna fördela barnen så att man istället bildade sex grupperingar. Se bilaga 2. Det kommer också att innebära att definitionen av ett arbetslag förändras, yrkesroller förtydligas och hur barngrupper kan bildas utifrån vad som är det bästa för varje barn. Idag har övervägande del av stadsdelarna blandade grupper (1-5 år) men i ett förändrat arbetssätt borde man även se över indelningen av barngrupperna och sträva till yngre respektive äldregrupper. En förändrad organisation kräver att man ser över tydligheten i de olika yrkeskategorierna och förtydligar barnskötarens kontra förskollärarens huvudsakliga uppgifter samt vad som är gemensamt. I dagsläget kan en del av driftskostnaden finansieras av statsbidrag. Stadsledningskontoret Madeleine Lundstedt Planeringsledare Carina Krantz-Rönnqvist Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(9)

12 Bilaga 1 - Minskade barngrupper-utbyggnad lokaler Antal barn i respektive stadsdel (ej dbv) 15 mars år 2016 Placerade i kommunal verksamhet Yngre Äldre Totalt För att uppnå rekommendation 12 barn för yngre barn behövs För att uppnå rekommendation 15 barn för äldre barn behövs Totalt antal avdelningar Idag finns cirka avdelningar Behövs då cirka Cirka kostnad för detta barn barn barn 797 avd avd avd avd 474 nya avd mnkr Beräkning cirka driftkostnad för en avdelning per år Personal Hyra 342 Leasing 98 Förbrukning 71 Kök, städ och vaktmästeri tkr

13 Bilaga 2 Minskade barngrupper-befintliga lokaler med ökad grundbemanning En 50 %-tjänst extra per avdelning på alla förskolor Exempel Lundby: Antal äldre barn 891 Antal yngre barn Totalt antalt barn Antal personal idag 359 Antal personal med förslaget 419 Cirka 60 fler tjänster Kostnad cirka 30 mnkr Räknat per år per person 500 tkr Effekter för Lundby: Fortfarande 30 förskolor Men istället för 121 avdelningar Blir det 187 avdelningar/grupper Och vi följer skolverkets rekommendation För hela staden: Cirka kostnad 300 mnkr per år (då Lundby står för 10 % av vår egna produktion idag) avdelningar idag Resultat för hela staden avdelningar/grupper Cirka 600 fler tjänster Endast personalkostnader Minskade kostnader för sjukskrivningar kan bli en positiv effekt Vi följer skolverkets rekommendation

14 Exempel på en avdelning idag och hur det kan bli FÖRSKOLAN IDAG antal barn antal personal NÄR FÖRSLAGET ÄR GENOMFÖRT antal barn antal personal Avdelning Gullvivan 18 3 Grupp Avdelning Kattfot 16 3 Grupp Avdelning Mandelblom 22 3 Grupp Avdelning Violen 23 4 Grupp Grupp Äldre: 57 Grupp Yngre:

15 Bilaga 3 Personalförsörjning Förvaltningarnas behov av förskollärare (= antal annonserade tjänster) har ökat kraftigt det senaste året. Samtidigt har antal rekryterade behöriga förskollärare minskat. Obehöriga förskollärare och tidsbegränsat anställda barnskötare ökar i takt med att det blir allt svårare för förvaltningarna att tillgodose behovet av behöriga förskollärare. Annonser och rekryteringar till tillsvidareanställning av förskollärare januari- augusti respektive år. Annonser och rekryteringar till tidsbegränsad anställning och tillsvidareanställning av barnskötare januari augusti respektive år. Förskollärarutbildningen Trots att det tillkommit nya platser till förskollärarutbildningen i hela riket och intresset att söka till utbildningen har ökat så utbildas inte tillräckligt många förskollärare för att täcka behoven. För 2017 tilldelas region väst 320 nya platser och 455 nya platser för År 2016 examinerades 720 förskollärare examineras från högskolorna i region Väst (varav 270 i Göteborg). Under 2017 och 2018 beräknas 900 förskollärare examineras per år från högskolorna i Väst (varav 350 i Göteborg) Utbildning till barnskötare Utbildning till barnskötare på gymnasiet har kapacitet för fler elever än de som sökt till barn- och fritidsprogrammet. Vid slutantagningen 2016 antogs ca 160 elever till utbildningen. Inom vuxenutbildningen har 268 studerande antagits Antal platser inom vuxenutbildningen har ökat något de senaste tre åren.

16 Bilaga 4 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Dnr 0914/15 Motion av Matilda Granberg Stålbert (KD) om att minska barngrupperna i förskolan Tidigare behandling Bordlagt den 21 april 2016, 34. Handling 2016 nr 67. Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen under 2016 med en kartläggning av storleken och sammansättningen på barngrupperna i förskolan samt av vilka hinder och begränsningar som finns när det gäller att i detta sammanhang följa Skolverkets allmänna råd och riktlinjer gällande förskolegrupper. Kartläggningen ska innehålla en beräkning av de kostnader som skulle vara förknippade med att ändra gruppernas storlek och sammansättning. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en modell för att staden utöver det övergripande genomsnittet för alla barngruppers storlek även ska kunna särredovisa genomsnittssiffrorna för de yngre (1-3 år), de blandade och de äldre (3-5 år) barngrupperna. 3. Den av Matilda Granberg Stålbert väckta motionen ska därmed anses besvarad. Expedieras Kommunstyrelsen SDN Västra Göteborg SDN Västra Hisingen SDN Östra Göteborg 1(2)

17 Vid protokollet Jonas Andrén Ordförande Lena Malm Justerare Marie-Louise Bergström Justerare Julia Bahner Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 2(2)