Vår värdegrund Lärande Medvetet lärande Målrelaterat lärande Motiverat och nyfiket lärande

Transkript

1 SOLBACKESKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för grundskola F -3, 4-6, grundsärskola 1-6 & fritidshem Ht 2016 Vt 2017 Vår värdegrund Lärande Medvetet lärande Målrelaterat lärande Motiverat och nyfiket lärande Respekt Allas rätt till likvärdigt bemötande Jämställdhet Samhörighet Glädje Arbetsglädje Se sin egen och andras utveckling Trivsel GÖTEBORG STAD ÖSTRA GÖTEBORG Solbackeskolan, Stjärnbildsgatan 2, Göteborg, Tel exp:

2 Innehåll... 1 Innehåll... 2 Grunduppgifter... 3 Varför en plan... 4 Mål... 4 Övergripande mål... 4 Prioriterade mål... 4 Resultat och analys av fjolårets plan/nuläge... 5 Kartläggning... 8 Utvärdering... 9 Främjande insatser Förebyggande åtgärder Därför gjorde vi så här Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av elev Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Förbättringsområden Bilagor Referens

3 Grunduppgifter Planen gäller för Solbackeskolan vars verksamheter är: fritidshem, grundskola F-3, 4-6, grundsärskola 1-6, grundsärskola med inriktning mot träningskola. Områden som berörs i hela planen är de 7 diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud. Dessa är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Planen gäller från och med till och med och ska utvärderas och revideras senast Solbackeskolan ligger högt och vackert i norra Bergsjön och med närhet till goda kommunikationer. På skolan går cirka 220 elever i åldrarna 6 12 år. Här finns grundskola och grundsärskola med upptagningsområde från Östra Göteborg. Vi har ett fritidshem med tre avdelningar. Solbackeskolan är en mångkulturell skola där alla ska få möjlighet att utveckla goda kunskaper och social kompetens. Ansvariga för planen Rektor (F- 3, fritidshem): Petra Jerne, Tel: Mail: petra.jerne@ostra.goteborg.se Rektor (4-6, särskolan): Lena Svantesson Rydén, Tel: Mail: lena.svantesson.ryden@ostra.goteborg.se Vår vision Alla ska känna trygghet på vår skola. Man ska bli respekterad för den man är, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det ska råda nolltolerans mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier, repressalier och annan kränkande behandling. 3

4 Varför en plan Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen ska det upprättas en likabehandlingsplan. Med likabehandling menas (enligt Skolverket, 2014, s. 47) att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika. Likabehandlingsplanen syftar till att främja likabehandlingsarbetet på skolan. Enligt 6 kap. 8 skollagen ska det upprättas en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Denna plan syftar till att motverka diskriminering och kränkande behandling på skolan. En förenklad beskrivning, (enligt diskrimineringsombudsmannen) av diskriminering enligt diskrimineringslagen innebär att någon missgynnas eller kränks i samband med någon av de ovan nämnda diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Även bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är former av diskriminering. Även läroplanen för grundskola, grundsärskola, förskoleklass och fritidshem beskriver att alla som arbetar i skolan, aktivt ska arbeta med att motverka diskriminering och kränkande behandling, och detta syftar vår plan till. Vi har valt att slå ihop dessa dokument som en plan och kalla den SOLBACKESKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fortsättningsvis kommer vi i dokumentet att kalla den plan/planen. Mål Övergripande mål Det ska råda nolltolerans mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier, repressalier och kränkande behandling. Elever och personal ska förstå och agera utifrån alla människors lika värde Elever och personal ska förstå och själva verka utifrån demokratiska värderingar Prioriterade mål All personal skall ha ett gemensamt värdegrundade förhållningsätt Eleverna ska alltid känna sig trygga i omklädningsrummen Alla, såväl personal som elever, ska vara trygga med och medvetna om gemensamma rutiner och regler Ökad inkludering mellan F-6 och särskolan samt på fritidshemmet All personal som arbetar på skolan är delaktiga i ansvaret för att målen ska uppnås. 4

5 Resultat och analys av fjolårets plan/nuläge Under läsåret gjordes trygghetsenkät samt trygghetsvandring sent på vårterminen. Detta bidrog till att inte alla klasser deltog. Resultaten från dessa tillsammans med elevsamtal, både enskilda och i grupp har bidragit till kartläggning. Enligt dessa upplever de flesta att de har någon vuxen att vända sig till på skolan, men inte alla. Därför ses rastvärds-schemat över varje terminsstart och förstärks alltid efter lovperioder. Många, både personal och elever, har även i år uttryckt att klimatet på skolan varit ovanligt hårt. En trolig förklaring till detta kan vara hög sjukfrånvaro samt avflyttning bland personal detta läsår. Eleverna blir otrygga då ordinarie personal är frånvarande och den höga vuxentätheten skolan är van vid, sänks. En annan trolig förklaring kan vara att skolans gemensamma regler och rutiner ej förankrats hos ny personal. Alla klasslärare har möjlighet att öppna klassrummet före skolstart för att minska oro för vissa elever och minimera bråk. De klasser som har öppnat har sett positiva resultat. Trygghetsteamet har under läsåret haft 42 samtal med 22 elever. Dessa samtal har rört sig runt 10 olika händelser. De elever som berörts har varit elever som upplevt sig kränkta (10 elever), som anses ha kränkt (11 elever) och elever som varit informanter (2 elever). (En av eleverna har både blivit kränkt och själv kränkt andra) Merparten av samtalen har berört elever i år 4 och 5 i grundskolan. Vid utredning av ärenden har det ibland framkommit att det varit en jämbördig konfliktsituation mellan elever och ganska ofta en kränkning av sådan karaktär att man kunnat stötta och hjälpa eleverna inom klassens ram. Därför är det viktigt att tydliggöra vad man kan arbeta med i klassen och när man ska göra en anmälan till skolans trygghetsteam. All form av kränkning eller diskriminering ska dock arbetas med, dokumenteras och anmälas till rektor via Bilaga 10 (Utredning kränkningar). Skolan har under vårterminen påbörjat ett arbete (PALS) som syftar till att arbeta mot ett gemensamt värdegrundande förhållningssätt samt gemensamma regler och rutiner på skolan. Detta kommer all personal att arbeta med regelbundet under hela läsåret. I de hälsosamtal som skolsköterskan har med eleverna på skolan framkommer det att eleverna generellt upplever att de har tillit till de vuxna på skolan. I år 4 (inkl. särskola) görs en större individuell muntlig/skriftlig enkätundersökning. I den framkommer det att de flesta tycker att det finns vuxna på skolan som lyssnar (97%), att de trivs i skolan (97%), att de får den hjälp som behövs (94%) samt att lärarna lyssnar (85%). Beslut har tagits om att varje klass ska göra så kallade "trygghetsvandringar", där eleverna får kartlägga mer och/eller mindre trygga platser på skolans område. Detta gjordes sent på vårterminen detta läsår och inte av alla klasser men resultatet var likvärdigt med andra läsår där eleverna beskriver till exempel omklädningsrum, kapprum, 5

6 kompisgungan och till viss del även fotbollsplanen som mer otrygga platser. Vi fortsätter därför att stärka upp särskilt på dessa platser. Fritidshemmet har arbetat aktivt med att skapa trygg miljö även efter skoltid. Detta t ex genom gruppstärkande aktiviteter, men också genom att se över gruppindelningar. De har prioriterat att i så stor utsträckning som möjligt tillbringa tid med varje elev varje dag, t.ex. genom att sitta och prata, spela spel eller läsa tillsammans. Eleverna blir tryggare när de får uppmärksamhet och känner att de är viktiga. Fritidspedagogerna ser att kompetensutvecklande insatser kring lågaffektivt bemötande har varit värdefullt i arbetet med att skapa en trygg miljö på fritidshemmet. Särskolans elever bemöts generellt med samma respekt som övriga elever. Viss okunskap om elevernas förmågor kan ibland leda till nedsättande tilltal eller skratt. För att komma tillrätta med det behövs information/kunskap om funktionsnedsättning. Personal har fått information kring funktionsnedsättningar via föreläsningar. Både grundsärskolan och träningsskolan äter i stora matsalen tillsammans med övriga klasser. Det fungerar bra och ger tillfällen att prata om våra olikheter och öka förståelsen. Gemensamma raster med övriga elever, med lek över gränserna bidrar också till det. Vi arbetar fortfarande aktivt med att utveckla inkluderingsarbetet, vilket fungerar bättre för varje år. Vid inkluderingsarbetet utgår vi ifrån vad varje elev utvecklas bäst av. Inkludering i musik, bild, idrott och slöjd har fungerat bra. De flesta elever i grundsärskolan (blå grupp) har vissa lektioner tillsammans med sin årskurs i grundskolan. Ibland deltar elever från grundskolan i grundsärskolans aktiviteter, vilket också bidrar till förståelse för varandra och kamratskap Flera av särskolans elever har haft skolbarnsomsorg. Några har varit delaktiga i den ordinarie fritidshemsverksamheten, vilket har fungerat bra. Andra har varit på en egen avdelning. Ibland har grundskolans fritidselever inkluderats i särskolans fritidsaktiviteter. Det har varit organiserad rastverksamhet under större delen av läsåret i Stjärnstugan. Den har varit öppen 4 dagar i veckan från kl I slutet av vårterminen användes lokalen till undervisning. Då var den personal som var ansvarig för verksamheten ute på gården med eleverna i stället. Vi har inte haft några kamratstödjare i år. Vi fortsätter diskussionerna huruvida det fortsatta arbetet med kamratstödjare ska se ut. Elevrådet har haft två möten/månad, något färre under vårterminen. Eleverna upplever elevrådet som ett forum att påverka och förändra olika situationer och beslut. Detta gäller även klassråden. I början av läsåret fick elevrådsrepresentanterna se en film om hur elevråd går till. Under vårterminen byttes både tid, en pedagog samt några elevrepresentanter, detta medförde att det blev svårt att genomföra elevråden på samma sätt som under höstterminen. Elevrådsrepresentanterna upplevs engagerade och att de tar sitt uppdrag på största allvar. De gör ett bra och viktigt arbete för skolan och detta 6

7 upplever även de elever som är med. Elev-/klass-/matråd ökar inte bara elevers delaktighet utan tränar även eleven i demokratiska processer. Vi har förlagt modersmålsundervisning i de största språken på skolan onsdag morgon Detta stärker det egna språkets status och elevens självkänsla. Modersmålets betydelse likställs också med övriga ämnen. Det underlättar också samarbetet mellan pedagoger och därmed ökar tryggheten för eleven. 7

8 Kartläggning Varje pedagog ansvarar för att se över organisationen i klassen/gruppen för att garantera att elever inte blir utsatta för diskriminering eller kränkningar. De ser också över tillgängligheten för alla elever och att alla elever har lika rättigheter och möjligheter i hela verksamheten. Tidigare resultat från trygghetsvandringar på skolan har legat till grund för hur och var förstärkning av rastvärdar bör vara. Skolans trygghetsteam har träffats varje vecka och klasserna har haft klassråd, matråd och elevråd regelbundet där man haft möjlighet till att diskutera och se över verksamheten. I förskoleklassen och år 4 genomförs en grundlig hälsoundersökning av skolsköterskan, där även trygghet och trivsel på skolan mäts och diskuteras. Även i övriga klasser har skolsköterskan haft hälsosamtal med elever, men ej lika omfattande. Dessa kommer också kartläggningen till del. Skolsköterskan och kuratorn har haft tjejgrupp i år 5 samt pubertetssamtal med alla elever i år 6, där tillfälle till samtal och diskussioner ges. Kuratorn har arbetat med alla elever i år 1 kring tema känslor. Detta har skett i smågrupper. Klasslärare har haft enskilda samtal med elever och vårdnadshavare, både i form av utvecklinssamtal men även andra samtal. Elevhälsan (bestående av skolsköterska, kurator, specialpedagoger, psykolog och rektorer) är regelbundet delaktiga under matsituationer och rastverksamhet. Elevhälsan har fortsatt med Elevhälsomöten (EHM) då de träffat varje arbetslag i särskolan, grundskolan och fritidshemmet ca 2ggr/ termin och tagit upp saker som rör klassen/ gruppen. Det kan gälla allt från enskilda elever till hur man skapar ett bra klassklimat. Alla upplever dessa möten som bra då flera olika yrkeskompetenser samlas kring gemensamma ämnen. 8

9 Utvärdering Planen mot diskriminering och kränkande behandling har utvärderats och reviderats genom att skolans personal fått planen presenterad för sig på ett APT. Alla uppmanades att läsa igenom den och skriftligen lämna synpunkter till rektor. Rektor har tillsammans med två representanter från trygghetsteamet gjort förändringarna för att till sist lämna vidare till övrig personal för genomläsning och godkännande. Förankring av planen sker på personalkonferens i början av läsåret. Vid föräldramöten och/eller öppet hus har planen presenterats och vårdnadshavarna har fått möjlighet att ställa frågor och bjudits in till diskussion. Vid varje läsårsstart presenteras planen tillsammans med skolans ordningsregler samt konsekvensbeskrivning för alla elever. Utifrån dessa upprättar varje klass/ grupp sina egna ordningsregler. Synpunkter tas emot under hela läsåret både i muntlig form och i skriftlig form, med hjälp av "Synpunktsblanketten" (Bilaga 9). Således har alla berörda, det vill säga elever, personal, vårdnadshavare och ledning varit delaktiga i upprättande och utvärdering av planen 9

10 Främjande insatser Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde. Enligt Skolverket (2014) handlar det främjande arbetet om att stärka de positiva förutsättningarna i likabehandlingsarbetet. Ansvariga för dessa insatser är pedagoger tillsammans med rektor De flesta klasserna i grundskolan F-6 och grundsärskolan Blå har regelbundna klassråd. Varje klass (1-6) har två eller flera representanter i skolans elevråd och matråd. Dessa träffas regelbundet. Fritidshemsavdelningen Guldbaggen har schemalagt fritidsråd en gång i veckan. Kontinuerlig schemalagd undervisning i demokratiska värderingar och människors lika värde. Kuratorn har arbetat i år 1 i mindre grupper, där man tränat främst på att sätta ord på, och hantera sina känslor, men även att prata en i taget och lyssna på varandra. Skolsköterskan och kuratorn har haft pubertetsamtal med alla i år 6. Skolsköterskan och kuratorn har arbetat med tjejgrupp i år 5 Undervisning om samlevnad, konfliktlösning, religion, etik, moral och jämställdhet bedrivs kontinuerligt både i helklass och i smågrupper. Samarbete med andra skolor både i Bergsjön och i andra stadsdelar, temadagar, friluftsdagar, utflykter, bio, teater, studiebesök mm. Skolan har en arbetsgrupp som ansvarar för jämställdhets- och mångfaldsarbetet och har övningar med personalen regelbundet under året. Vi har tydliga ordningsregler och konsekvensbeskrivningar som klasserna/ grupperna arbetar aktivt med i början av varje läsår, samt gör sina egna. Vi har påbörjat ett arbete på skolan (PALS) som syftar till ett gemensamt värdegrundande förhållningssätt för all personal på skolan, samt gemensamma regler och rutiner. Detta kommer vi att arbeta med regelbundet under läsåret. Vi har modersmålsundervisning förlagd på skolan, under skoltid i de största språken på skolan. På fritidshemmet arbetar vi med identitetsstärkande övningar av olika slag för att stärka elevernas självkänsla. Samverkan grundskolan och särskolans fritids utifrån elevens behov. Från helt inkluderad till inkluderad vid vissa aktiviteter eller vissa dagar. 10

11 Förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. All personal som arbetar på skolan är ansvariga för detta. Detta läsår har vi bestämt att använda skolans val till EQ-undervisning då man bl a arbetar med de 7 diskrimineringsgrunderna. Detta är schemalagt och sker 40 minuter i veckan. Vi har utöver skolans val kontinuerlig schemalagd undervisning i demokratiska värderingar och människors lika värde. Dessutom arbetar vi aktivt med betydelsen av diskriminering och kränkande behandling, både i helklass och i smågrupper som t ex tjej- och killgrupper. Klasslärarna, fritidspedagogerna och elevhälsan är ansvariga. Varje elev ska genomföra en trygghetsvandring för att kartlägga och identifiera otrygga platser för att kunna säkra upp även där. Klasslärarna respektive fritidspedagogerna är ansvariga. Minst en, för eleverna känd vuxen, är ute tillsammans med eleverna under rastverksamheten. Arbetslagen ansvarar för detta. Det ska alltid finnas en vuxen i gymnastiksalens båda omklädningsrum. Arbetslaget ansvarar för detta tillsammans med eventuell idrottslärare. Alla elever har av pedagogen bestämda platser i klassrum, matsalen och i kapprum. Klasslärare respektive fritidspedagoger ansvarar för detta. Varje läsår svarar eleverna på en enkät (anonymt) för att kartlägga elevernas trivsel och trygghet på skolan. Dessa analyseras och arbetas därefter med i varje klass, utifrån elevernas förmåga. Trygghetsteamet ansvarar för att enkäten genomförs och klasslärarna för analys och fortsatt arbete. Trygghetsteamet har en stående punkt på varje APT (arbetsplatsträff där all personal ingår) där man har möjlighet att informera och diskutera likabehandlingsarbetet, faktiska händelser samt arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har på hela skolan påbörjat ett värdegrundsarbete, PALS, som syftar till att alla på skolan ska få gemensamma regler och förhållningssätt. PALS är en metod som ursprungligen kommer från Norge, PALS är därför en norsk förkortning av Positiv Atferd (= positivt beteende) Läringsmiljö ( = gynnsam inlärningsmiljö) och Sammanhang ( = samspel/relation mellan skolpersonal och elever). Alla pedagoger öppnar dörrarna till klassrummet kl för att öka tryggheten på skolan och minimera eventuella risker. 11

12 Därför gjorde vi så här Genom tidigare enkäter och samtal med elever har det framkommit att det är mest under utevistelsen/ rasten som eleverna känner sig otrygga. Därför har vi hög vuxennärvaron samt säkerställt att det alltid ska finnas en vuxen ute som eleverna känner. Efter sommarlovet och vid behov höjer vi vuxentätheten extra under rasten för att öka tryggheten på skolan. Flera elever har tidigare sagt att de inte vill byta om inför/efter gymnastiken. Vid samtal har det framkommit att de känt sig retade/hotade av klasskamrater, därför ska det alltid finnas en vuxen i båda omklädningsrummen. Det finns forskning som visar att elever som är utanför i gruppen ofta upplever att ingen vill sitta bredvid dem, utanförskap förstärks därmed. Vi har därför, av ansvarspedagogerna, bestämda platser i klassrum, matsal och kapprum. Inkludering och gemensamma aktiviteter mellan klasserna ökar förståelsen för t ex funktionsnedsättning. Därför fortsätter vi att utveckla det arbetet. Ansvariga för att detta sker är klasslärare samt rektor 12

13 Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det ska påbörjas genast när det kommit till kännedom om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Det är viktigt med hög vuxentäthet även på lektionsfri tid som t ex elevers rast. Vi ska använda oss av trygghetsenkäter och trygghetsvandring med alla elever varje läsår, utifrån elevens förmåga. Elever och vårdnadshavare kan alltid vända sig till vilken vuxen som helst på skolan då all personal på skolan har ansvar att förmedla informationen till berörd lärare och/eller rektor. All personal har likadana gula jackor (arbetskläder). Detta tydliggör för elever såväl som anhöriga, att vi arbetar på skolan och är behjälpliga. Skolan har skyldighet att utreda alla uppgifter som kommer till vår kännedom om trakasserier eller kränkande behandling. Telefonnummer: Rektor (F- 3, fritidshem): Petra Jerne, Tel: Mail: petra.jerne@ostra.goteborg.se Rektor (4-6, sär-skolan): Lena Svantesson Rydén, Tel: Mail: lena.svantesson.ryden@ostra.goteborg.se Kurator Marina Olofsson, Tel: Mail: marina.olofsson@ostra.goteborg.se Skolsköterska Anna Rönnhede, Tel: Mail: anna.ronnhede@ostra.goteborg.se Expedition: (Hit kan man ringa för att få information om klasslärares eller annan personals telefonnummer) 13

14 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av elev 1. En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier, eller som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt, skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas ansvariga pedagoger. 2. Ansvarig pedagog talar med den elev som anses ha blivit utsatt för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklarar att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Klassläraren upprättar en anmälan via Bilaga 10 (utredning med anledning av anmälan om trakasserier och eller kränkande behandling). 3. Ansvarig pedagog/trygghetsteamet talar med den/de elever som anses ha utfört kränkningen för att klargöra vad som hänt. Om flera elever deltagit talar de vuxna med dem en och en. Samtalen dokumenteras. 4. Om det visar sig att trakasserier/kränkningar har skett: Ansvarig pedagog/trygghetsteamet förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Tillsammans görs det upp en plan för hur detta ska gå till och det bestäms en tid för uppföljning. Om flera elever deltagit i kränkningarna talar de vuxna med dem en och en. Dessa samtal dokumenteras. En handlingsplan görs och vid behov upprättas åtgärdsprogram (Bilaga 11). 5. Kontakta inblandade elevers föräldrar skyndsamt och informera om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen. 6. Eleverna hålls under uppsikt både av ansvariga pedagoger och ev. trygghetsteamet, samt även andra vuxna vid behov. 7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 4. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen. 8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som kränker/trakasserar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i protokoll. 9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras. 10. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevers föräldrar direkt. Rektorn kallar till samtal (se steg 8-9). Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder så som information till huvudman och kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Rektors godkännande av utredning sker genom underskrift av utredningen som sedan diarieförs. 14

15 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev upplever sig kränkt av personal på skolan ska detta tas på fullaste allvar. Eleven kan själv eller tillsammans med vårdnadshavare kontakta rektor eller vilken annan personal på skolan som helst han/hon har förtroende för. All personal på skolan har ansvar att förmedla ärendet vidare till rektor. Därefter sker enligt följande: 1. Samtal med utsatt elev och dennes vårdnadshavare. Rektor ansvarar 2. Rektor kontaktar den som anses ha kränkt och ev. annan berörd chef 3. Samtal med den som anses ha kränkt. Närmaste chef ansvarar tillsammans med rektor 4. Uppföljningssamtal med den utsatta och dennes vårdnadshavare efter ca en vecka. Rektor ansvarar 5. Anmälan till personalavdelningen för ev. disciplinpåföljd. Närmaste chef ansvarar Om rektorn misstänks för att ha utsatt en elev för kränkande behandling utreds ärendet av någon som huvudmannen utser, eftersom det är viktigt att den som utreder inte är i beroendeställning till den som utreds. 15

16 Förbättringsområden FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE KOMMENTAR ANSVARIG Öka vårdnadshavares delaktighet Bli bättre på att förankra planen hos både elever, vårdnadshavare och personal Förankra gemensamma blanketter hos all personal så att alla är trygga med över hur de ska användas Dokumentation av insatser, så att det tydligare framgår vad som sagts och gjorts under samtalet/ insatsen Tydliggöra uppdraget som rastvärd för all personal Utifrån resultaten från trygghetsvandringarna, som eleverna gjort, se över vad som ska göras för att säkerställa tryggheten på hela skolan Förbättra inkludering mellan F-6 och särskolan Säkerställa att det alltid finns en vuxen hela tiden i båda omklädningsrummen Tydliggöra rutiner både i upprättande och avslutande av Bilaga 5 (anmälan om tillbud och skador) för alla inblandade inkl. vårdnadshavare Fortfarande ett förbättringsområde Fortfarande ett förbättringsområde, då vi har mycket ny personal Fortfarande ett förbättringsområde Fortfarande ett förbättringsområde Fortfarande ett förbättringsområde Fortfarande ett förbättringsområde Startat organiserad rastverksamhet på skolgården Prioriterat mål detta läsår Prioriterat mål detta läsår Förbättringsområde All personal och rektor Klasslärare och rektor Trygghetsteamet och rektor Trygghetsteamet och rektor Rektor Klasslärare Alla pedagoger Arbetslaget och eventuell idrottslärare Rektor 16

17 Genomföra trivselenkät med alla elever utifrån förmåga som komplement till kartläggning Diskutera och ev schemalägga arbetet i klasserna med de 7 diskrimineringsgrunderna All personal ska under läsåret delta i PALS-arbetet. Se över på vilket sätt vi kan ta del av elevers kunskap om var det pågår trakasserier, mobbning eller kränkande behandling på skolan och därmed förändra/fortsätta vårt arbete med kamratstödjare Se över rutiner för hur ett ärende om kränkande behandling ska anmälas, samt förankra dessa hos all personal Förankra gemensamma regler och rutiner hos all personal Nytt förbättringsområde Trygghetsteamet och klasslärare Fortfarande förbättringsområde Startat EQundervisning som skolans val Påbörjat och prioriterat mål detta läsår Klasslärare Rektor Nytt förbättringsområde Rektor och trygghetsteam Nytt förbättringsområde Rektor och trygghetsteam Nytt förbättringsområde Kommer att ingå i PALS-arbetet Rektor och PALS-handledare Förbättringsområden/Prioriterade mål: Förbättra inkludering mellan F-6 och särskolan Säkerställa att det alltid finns en vuxen hela tiden i båda omklädningsrummen All personal ska under läsåret delta i PALS-arbetet 17

18 Bilagor (finns även på Hjärntorget) Bilaga 1 - Solbackeskolans regler. Bilaga 2 - Konsekvensbeskrivning av Solbackeskolans regler. Bilaga 3 - Trivselenkät år 0-3 Bilaga 4 - Trivselenkät år 4-6 Bilaga 5 - Dokumentation för incidenter på skolan Bilaga 6 Mobbning och kränkande behandling/trygghetsteam Bilaga 7 - Riktlinjer och ansvarsfördelning vid hot och våld Bilaga 8 - Ansökan till elevhälsoteam Bilaga 9 - Synpunkstblankett Bilaga 10 - Utredning kränkningar Östra Gbg.doc Bilaga 11 Åtgärdsprogram Bilaga 12 - Meddelande om kränkande tilltal Referens Skolverket (2014). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Fritzes 18