Solbackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Solbackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för F -3, 4-6, Fritidshemmet & Särskolan Ht-2014 Vt 2015 Vår värdegrund Lärande Medvetet lärande Målrelaterat lärande Motiverat och nyfiket lärande Respekt Allas rätt till likvärdigt bemötande Jämställdhet Samhörighet Glädje Arbetsglädje Se sin egen och andras utveckling Trivsel GÖTEBORG STAD ÖSTRA GÖTEBORG Solbackeskolan Stjärnbildsgatan Göteborg Tel exp:

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6, Grundsärskola, Skolbarnsomsorg Ansvariga för planen Rektor Vår vision Alla elever ska känna trygghet på vår skola. Man ska bli respekterad för den man är, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Det ska råda nolltolerans mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier, repressalier och annan kränkande behandling. 2

3 Elevernas delaktighet Vid varje läsårsstart presenteras likabehandlingsplanen tillsammans med skolans ordningsregler samt konsekvensbeskrivning. Utifrån dessa upprättar dessutom varje klass sina egna ordningsregler. Varje klass från åk 3 och uppåt har en eller flera representanter (kamratstödjare/elevråd), som tillsammans med en eller flera från trygghetsteamet mer ingående går igenom likabehandlingsplanen. Vårdnadshavarnas delaktighet I början av varje läsår presenterar rektor likabehandlingsplanen för förskoleklassens vårdnadshavare. De får även ett ex. med hem. Tid för frågor och diskussion ges vid detta tillfälle. De som inte kan vara med på mötet erbjuds att få likabehandlingsplanen efteråt. Likabehandlingsplanen finns att tillgå på Solbackeskolans hemsida. Även vårdnadshavare till nytillkomna elever i övriga klasser bjuds in till detta möte. Varje klass presenterar och diskuterar likabehandlingsplanen vid första föräldramötet för läsåret. Synpunkter tas emot under hela läsåret både i muntlig form och i skriftlig form, med hjälp av "Synpunktsblanketten" (Bilaga 9). Personalens delaktighet Delar av trygghetsteamet representerar personalen vid upprättandet och utvärderingen av likabehandlingsplanen. Trygghetsteamet presenterar likabehandlingsplanen på ett APT i början av läsåret. Minst en gång per år diskuteras likabehandlingsplanen på en AE-konferens. Synpunkter på planen kan lämnas under hela året till trygghetsteamet inför utvärderingen. Förankring av planen sker på personalkonferens i början av läsåret. Vid varje läsårsstart presenteras likabehandlingsplanen för elever, vårdnadshavare och personal. Varje klass arbetar under läsåret regelbundet med likabehandling/social emotionell träning. Planen gäller från och med till och med

4 Utvärdering Så här har fjolårets plan utvärderats En enkät har gjorts med alla elever på skolan. Dessa har frågeställningar som påvisar tryggheten på skolan. Utifrån resultaten har sedan ledning, trygghetsteamet och klasslärarna arbetat vidare med frågorna. Likabehandlingsplanen har reviderats genom att skolans personal fått planen presenterad för sig på ett APT. Alla uppmanades att läsa igenom den och skriftligen lämna synpunkter till rektor. Rektor har tillsammans med en representant från trygghetsteamet gjort förändringarna för att till sist lämna vidare till övrig personal för genomläsning och godkännande. Vid föräldramöten och/eller öppet hus har Likabehandlingsplanen presenterats och vårdnadshavarna har fått möjlighet att ställa frågor. Synpunktsblanketter från vårdnadshavare har också mottagits och arbetats med. Övriga ansvarsgrupper, såsom trygghetsteam, kamratstödjare, elevråd, elevhälsoteam och Stjärnstugegruppen har ansvarat för sina områden. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever, personal, vårdnadshavare och ledning 4

5 Resultat och analys av utvärderingen av fjolårets plan Det gemensamma förhållningssättet på skolan har medfört att det, enligt personal, elever och vårdnadshavare blivit ett lugnare klimat och mindre kränkningar än tidigare år. De flesta elever upplever, enligt trygghetsenkäten, att de har någon vuxen att vända sig till på skolan, men inte alla. Därför ses rastvärds-schemat över varje terminsstart och förstärks alltid efter lovperioder. Trygghetsteamet har under läsåret haft 55 samtal med 23 elever (1-5 samtal per elev). Av dessa var det 7 elever som blivit utsatta för kränkning och 4 som kränkt. Övriga elever (12 elever) har vi haft stödsamtal med och/eller inhämtat information om olika händelser. Flera av samtalen rörde elever som både blev retade och retades. Enligt trygghetsenkät och utvärderingsdokumnet upplever både personal och elever generellt att det trygga klimatet på skolan håller i sig. En trolig förklaring till detta är just den höga vuxentätheten på de platser som av eleverna pekats ut som mindre trygga, samt att alla klasser fått tillåtelse att öppna klassrummen före skolstart och därmed minskat oro hos vissa elever och dessutom minimerat risken för bråk. Eleverna har enligt trygghetsenkäten upplevt läsåret som lika bra som föregående. De tycker att de vuxna lyssnar och reder ut det som de beskriver. Kamratstödjarna och trygghetsteamet upplever dock att det varit en större oro i klasserna det här läsåret än tidigare, om än inte i form av mobbning eller kränkande behandling. Vi har därför behållit den höga vuxentätheten under alla raster. Detta upplevs positivt av såväl personal och elever enligt enkätundersökning. Vi har bestämt att varje elev alltid har någon personal ute som är känd för eleven. Beslut har tagits om att varje klass ska göra så kallade "trygghetsvandringar", där eleverna får kartlägga mer och/eller mindre trygga platser på skolans område. Alla klasser har ännu inte gjort detta med eleverna, men vi fortsätter att kartlägga. De otrygga platserna som eleverna markerat är inte förvånande, utan redan kända platser såsom, omklädningsrum, kapprum och till viss del även fotbollsplanen och vid kompisgungan. Vi fortsätter därför att stärka upp särskilt där. Fritidshemmet har arbetat aktivt med att skapa trygg miljö även efter skoltid. Detta t ex genom gruppstärkande aktiviteter, men också genom att se över gruppindelningar. Vi har prioriterat att i så stor utsträckning som möjligt tillbringa tid med varje elev varje dag, tex genom att sitta och prata, spela spel eller läsa tillsammans. Vi tror att barn blir tryggare när de får uppmärksamhet och känner att de är viktiga. Fritidspedagogerna har också vid behov deltagit i utvecklingssamtal för att barnets behov i så stor utsträckning som möjligt skall tillgodoses över hela dagen. Särskolans elever bemöts generellt med samma respekt som övriga elever. Viss okunskap om elevernas förmågor kan ibland leda till nedsättande tilltal eller skratt. För att komma tillrätta med det behövs information/kunskap om funktionsnedsättning. Både

6 grundsärskolan och träningsskolan äter numera i stora matsalen tillsammans med övriga klasser. Det har fungerat bra och ger tillfällen att förklara våra olikheter och öka förståelsen. Gemensamma raster med lek över gränserna bidrar också till det. Det är fortfarande svårt med integrering i skolarbetet. Dock har integrering i musik, bild och slöjd fungerat någorlunda. Några elever har varit integrerade i svenska och matte. Det här läsåret har även sk omvänd integrering prövats med goda resultat. Detta innebär att elever inskrivna i grundskolan kommit till särskolan. Flera av särskolans elever har haft skolbarnsomsorg. Några har varit delaktiga i den ordinarie fritidshemsverksamheten, vilket har fungerat bra. Andra har varit på en egen avdelning. Under året har vi haft rastverksamhet i Stjärnstugan under lunchrasterna måndagar t o m torsdagar. För de yngre eleverna har det varit öppet kl och för de äldre eleverna kl Eleverna har uppskattat verksamheten och vi har sett ett behov av olika saker att göra på rasterna. Elever som tidigare uttryckt att de varit ensamma och inte haft något att göra på rasterna har regelbundet, och med belåtenhet, besökt Stjärnstugan. Vid trygghetsvandringar med eleverna har vi sett att alla elever upplever Stjärnstugan som en trygg plats att vara på. Kamratstödjarna ska träffas ungefär varannan vecka, men har under detta läsår endast träffats vid 7 tillfällen. Vid dessa tillfällen får varje kamratstödjare möjlighet att berätta om skolsituationen, klassklimat och aktuella händelser. Detta kopplas ihop med trygghetsteamet och även på APT om det finns behov. De har också haft ansvar för läsårets trivselenkät. Kamratstödjarna har stöttats och de vuxna har särskilt poängterat att det är de vuxna på skolan som alltid har ansvaret. Detta har gett mycket goda resultat. Kamratstödjarna är viktiga personer som ser och hör saker som inte alltid vi vuxna ser. De tar sitt uppdrag på största allvar. Kopplingen mellan kamratstödjare och trygghetsteamet är viktig så att vi kan arbeta vidare med informationen vi fått. Elevrådet har haft två möten per månad. Eleverna upplever elevrådet som ett forum där de har möjlighet att påverka och förändra olika situationer, aktiviteter och beslut. Detta gäller även klassråden. Vi har förlagt modersmålsundervisning i de största språken på skolan onsdag morgon Detta stärker det egna språkets status och elevens självkänsla. Modersmålets betydelse likställs också med övriga ämnen. Det underlättar också samarbetet mellan pedagoger och därmed ökar tryggheten för eleven. Närvaron under modersmålet tycks ha ökat. 6

7 Förbättringsområden: Öka vårdnadshavares delaktighet Bli bättre på att förankra planen hos både elever, vårdnadshavare och personal Se över gemensamma blanketter så det blir tydligare vad och till vem ett ärende ska anmälas Bli bättre på dokumentation av insatser, så att det tydligare framgår vad som sagts under samtalet/ insatsen Göra tydliga analyser av orsak till mobbning som underlag för handlingsplan till både den som mobbar och mobbas Tydliggöra uppdraget som rastvärd för all personal Utifrån resultaten från trygghetsvandringarna, som eleverna gjort, se över vad som ska göras för att säkerställa tryggheten på hela skolan Förbättra integrering mellan F-6 och särskolan Säkerställa att det alltid finns en vuxen hela tiden i båda omklädningsrummen Återkoppla till alla inblandade vårdnadshavare både när en händelserapport upprättats och när det är klart. Detta kan göras av t ex rektor, EHT och/eller klasslärare Fortsätta diskussionen om huruvida vi ska fortsätta att öppna klassrummen före kl 8.00 Förslag på mall för gemensamt värdegrundande förhållningssätt

8 Årets plan ska utvärderas senast Så här ska årets plan utvärderas Elever - klassråd samt genom elevenkät Vårdnadshavare - föräldramöte samt genom synpunktsblankett Personal och ledning - APT-konferens Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor 8

9 Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Skollagen (2010:800, 1 kap. 5 ): Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheter som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor Mål och uppföljning Elever och personal ska förstå och agera utifrån alla människors lika värde Elever och personal ska förstå och själva verka utifrån demokratiska värderingar

10 Insats Varje klass (F-6) har regelbundna klassråd. Varje klass (1-6) har två eller flera representanter i skolans elevråd och matråd. Dessa träffas varannan vecka. Kontinuerlig schemalagd undervisning i demokratiska värderingar och människors lika värde. Undervisning om samlevnad, konfliktlösning, religion, etik, moral och jämställdhet bedrivs kontinuerligt både i helklass och i smågrupper. Samarbete med andra skolor både i Bergsjön och i andra stadsdelar, temadagar, friluftsdagar, utflykter, bio, teater, studiebesök mm. Skolan har en arbetsgrupp som ansvarar för jämställdhets- och mångfaldsarbetet och har övningar med personalen regelbundet under året. Skolan har kamratstödjare som utses av klasslärarna i samråd med trygghetsteamet. Kamratstödjare har inte mer ansvar än någon annan att agera mot mobbning eller annan kränkande behandling. Deras roll är att vara lite extra vaksamma på om det finns någon som ofta verkar vara ensam, eller blir retad eller dylikt. De träffar regelbundet representanter från trygghetsteamet som stöttar och stärker eleverna i deras roll. Vid dessa träffar diskuteras också läget på skolan. Vi har tydliga ordningsregler och konsekvensbeskrivningar som klasserna arbetar aktivt med i början av varje läsår. Vi har modersmålsundervisning förlagd på skolan, under skoltid i de största språken på skolan. Ansvarig Klasslärarna och rektor Datum när det ska vara klart

11 Kartläggning Kartläggningsmetoder Elev- och personalenkät som följs upp av alla. Kamratstödjarträffar varannan vecka. Klass- och elevråd regelbundet. Trygghetsteamet möts varje vecka. Vuxennärvaro under hela skoldagen (även under rast, i matsal och gymnastikens omklädningsrum) enligt geografisk indelning. Alla elever har bestämda platser i matsal och kapprum. Trygghetsvandringar med elever. Enskilda samtal med elever och vårdnadshavare Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Kamratstödjarna sammanställer resultatet av trygghetsenkäten. Klasserna arbetar med resultatet. De får ta del av skolans hela resultat men arbetar i första hand med den egna klassens resultat. Eleverna får under trygghetsvandringar med lärare kartlägga trygga/otrygga platser på skolan. Samtal om elevens situation vid utvecklingssamtal, eller andra enskilda samtal vid behov. På klassråden uppmanas eleverna att diskutera eventuella hot mot likabehandling. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats enskilt och i arbetslag med elev- och personalenkät, samt i olika utvärderingsforum. Jämställdhetsövningar, ledda av skolans jämställdhetsombud, på APT där all personal deltog.

12 Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Det ska råda nolltolerans mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier, repressalier och kränkande behandling. Utvärdering sker via klassråd, kamratstödjarträffar, trygghetsteamets arbete, samtal med föräldrar samt trygghetsenkäter. Enkäten revideras varje år för att säkerställa tydlighet i frågor och svar. Åtgärd Kontinuerlig schemalagd undervisning i demokratiska värderingar och människors lika värde. Samt arbeta aktivt med betydelsen av diskriminering och kränkande behandling, både i helklass och i smågrupper som t ex tjej- och killgrupper. Varje elev ska genomföra en trygghetsvandring för att kartlägga och identifiera otrygga platser för att kunna säkra upp även där. Minst en klasslärare/klass är ute tillsammans med eleverna under rastverksamheten. Det finns alltid en vuxen i gymnastiksalens båda omklädningsrum. Alla elever har av läraren bestämda platser i matsalen och i kapprummet. Varje läsår svarar eleverna på en trygghetsenkät (anonymt) angående sin situation i skolans inre och yttre miljö. 1 2

13 Därför gjorde vi så här Genom enkäter och samtal med elever har det framkommit att det är mest under rasten som eleverna känner sig otrygga. Därför har vi hög vuxennärvaron samt säkerställt att det alltid ska finnas en vuxen ute som eleverna känner. Efter varje lov höjer vi vuxentätheten extra under rasten eftersom vi märkt att behovet är särskilt stort då. Flera elever har tidigare sagt att de inte vill byta om inför/efter gymnastiken. Vid samtal har det framkommit att de känt sig retade/hotade av klasskamrater, därför ska det alltid finnas en vuxen i båda omklädningsrummen. Forskning visar att elever som är utanför i gruppen ofta upplever att ingen vill sitta bredvid dem, utanförskap förstärks därmed. Vi har därför av lärarna bestämda platser i matsal och kapprum. Integrering och gemensamma aktiviteter mellan klasserna ökar förståelsen för t ex funktionsnedsättning. Därför fortsätter vi att utveckla det arbetet. Ansvarig Pedagoger samt rektor Datum när det ska vara klart

14 Rutiner för akuta situationer Det ska råda nolltolerans mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier, repressalier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Hög vuxentäthet även på lektionsfri tid. Kamratstödjare som informerar ifall de ser elever som verkar ensamma/utanför eller utsatta på något sätt. Trygghetsenkäter och trygghetsvandring varje läsår. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och vårdnadshavare kan alltid vända sig till vilken vuxen som helst på skolan då all personal på skolan har ansvar att förmedla informationen till berörd lärare och/eller rektor. All personal har likadana jackor (arbetskläder). Detta tydliggör för elever såväl som anhöriga, att vi arbetar på skolan och är behjälpliga. Telefonnummer: Rektor (F- 3, fritidshem): Petra Jerne, Tel: Mail: Rektor (4-6, sär-skolan): Lena Svantesson Rydén, Tel: Mail: Kurator Malin Forsberg, Tel: Mail: Skolsköterska Anna Rönnhede, Tel: Mail: Expedition: (Hit kan man ringa för att få information om klasslärares eller annan personals telefonnummer) 1 4

15 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier, eller som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt, skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas klasslärare. 2. Klassläraren talar med den elev som anses ha blivit utsatt för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklarar att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Klassläraren upprättar en anmälan via Bilaga 10 (utredning med anledning av anmälan om trakasserier och eller kränkande behandling) Denna läggs upp under trygghetsteamet på Hjärntorget samtidigt som rektor informeras via mail. En papperskopia lämnas omgående i trygghetsteamets fack. Uppföljningssamtal klargör ifall kränkningen upphört. Om inte, fortsätter samtalen. (samtalen dokumenteras) 3. Klassläraren/trygghetsteamet talar med den/de elever som anses ha utfört kränkningen för att klargöra vad som hänt. Om flera elever deltagit talar de vuxna med dem en och en. Samtalen dokumenteras. 4. Om det visar sig att trakasserier/kränkningar har skett: Klassläraren/trygghetsteamet förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Tillsammans gör vi upp en plan för hur detta ska gå till. Bestämmer en tid för uppföljning. Om flera elever deltagit i kränkningarna talar de vuxna med dem en och en. Dessa samtal dokumenteras. En handlingsplan görs och vid behov upprättas åtgärdsprogram. 5. Kontakta inblandade elevers föräldrar skyndsamt och informera om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen. 6. Eleverna hålls under uppsikt både av klasslärare och trygghetsteamet, samt även andra vuxna vid behov. 7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 4. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen. 8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som kränker/trakasserar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i protokoll. 9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras. 10. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevers föräldrar direkt. Rektorn kallar till samtal (se steg 8-9). Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder så som information till huvudmannen och kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis.

16 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev upplever sig kränkt av personal på skolan ska detta tas på fullaste allvar. Eleven kan själv eller tillsammans med vårdnadshavare kontakta rektor eller vilken annan personal på skolan som helst han/hon har förtroende för. All personal på skolan har ansvar att förmedla ärendet vidare till rektor. Därefter sker enligt följande: 1. Samtal med utsatt elev och dennes vårdnadshavare. Rektor ansvarar 2. Rektor kontaktar utövaren och ev. annan berörd chef 3. Samtal med utövaren. Närmaste chef ansvarar tillsammans med rektor 4. Uppföljningssamtal med den utsatta och dennes vårdnadshavare efter ca en vecka. Rektor ansvarar 5. Anmälan till personalavdelningen för ev. disciplinpåföljd. Närmaste chef ansvarar Rutiner för uppföljning Vid elev - elev situation har klassläraren ansvaret för att utreda och åtgärda eventuella kränkningar. Vid mobbning eller andra särskilda skäl lämnas ärendet till trygghetsteamet som då blir ansvariga. Rutiner för dokumentation 1. Den som först får kännedom och börjar utredningen dokumenterar omgående"sin" del. Lämnar sedan vidare till klassläraren. 2. Klassläraren dokumenterar kontinuerligt under arbetets gång samt informerar elevhälsoteamet. Lämnar ev vidare till trygghetsteamet. 3. Trygghetsteamet dokumenterar kontinuerligt under arbetets gång. Ansvarsförhållande Klasslärarna ansvarar för dokumentation och uppföljning. Om ärendet inte går vidare till trygghetsteamet har klassläraren skyldighet att anmäla till elevhälsoteamet. Vid mobbning eller andra särskilda fall tar trygghetsteamet över och ansvarar därmed för dokumentation och uppföljning. 1 6

17 Bilagor till Likabehandlingsplanen (finns även på Hjärntorget). Bilaga 1 - Solbackeskolans regler. Bilaga 2 - Konsekvensbeskrivning av Solbackeskolans regler. Bilaga 3 - Trivselenkät år 0-3 Bilaga 4 - Trivselenkät år 4-6 Bilaga 5 - Dokumentation för incidenter på skolan Bilaga 6 Mobbning och kränkande behandling/trygghetsteam Bilaga 7 - Riktlinjer och ansvarsfördelning vid hot och våld Bilaga 8 - Ansökan till elevhälsoteam Bilaga 9 - Synpunkstblankett Bilaga 10 - Utredning kränkningar Östra Gbg.doc Bilaga 11 Åtgärdsprogram Bilaga 12 - Meddelande om kränkande tilltal